Årsredovisning Studiefrämjandet, Riksförbundet

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Studiefrämjandet, Riksförbundet 1

2

3 Innehåll Tommy Winberg: Ett studieförbund i tiden 2 Om Studiefrämjandet 4 Året i korthet 6 Johnny Nilsson: Folkbildning som fångar kraften 8 Människor och händelser 12 Medlemsorganisationerna 19 Mål, medel och resultat 20 Fyra syften med statens stöd till folkbildningen 21 Sex områden i strategisk plan 25 Verksamhetsutveckling i siffror 36 Riksförbundets verksamhet 46 Organisation 49 Årsredovisning för räkenskapsåret Revisionsberättelse 64 Intervjuer, grafisk form och original: Thomas Östlund Produktion. Bilder: Sid 10: Coura Mbaye, sid 13: Studiefrämjandet Lidköping, Tuva Wrenfelt (odling), sid 14 fr v: Ivan Fiddies, Coura Mbaye, sid 16 fr v: Regionteatern Blekinge Kronoberg, Rolf Larsson, sid 18: Fredrik Karlsson, sid 27: Nils Wingren, sid 29: Sandra Norin, sid 32: Vy Bildbyrå, sid 39: Per Westergård. Övriga bilder: Studiefrämjandet. Kollage: Volley. Tryck: Norra Skåne Offset. Maj

4 Ett studieförbund i tiden Tommy Winberg: År 2013 började något annorlunda för Studiefrämjandet än vad det brukar. Det fanns synpunkter på hur förbundet leddes vilket resulterade i att tillräckligt många medlemsorganisationer krävde att en extra stämma skulle genomföras. En extra stämma genomfördes den 27 april Jag valdes då till förbundsordförande fram till den ordinarie stämman som genomfördes maj 2013 i Strängnäs, där jag blev omvald. Valet av en ny förbundsstyrelse innebar en klar föryngring om man bortser från mig som förbundsordförande. Jag kanske ännu inte förstår alla de delar av den turbulens som inledde 2013 för känslan var väldigt tydlig att jag hade blivit ordförande i en väl fungerande organisation med ett mycket kompetent förbundskansli. I samband med vårens turbulens så valde förbundschefen att lämna sin anställning. Detta innebar att den nyvalda förbundsstyrelsen omedelbart fick inleda arbetet med att rekrytera en ny förbundschef. Under hösten tillträdde Johnny Nilsson som ny förbundschef. Förbundsstyrelsen har under året fokuserat sitt arbete på fyra prioriterade mål: Medlemsorganisationerna. Andelen verksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna har sjunkit trendmässigt sedan 2008, de senaste tre åren från cirka 25 procent år 2011 till 19 procent år Det är viktigt att vi är relevanta och efterfrågade av våra ägare men också viktigt för att bibehålla vår profil och särart i förhållande till övriga studieförbund. Ett hållbart studieförbund. Hållbarhet är en del i vår profil. Här handlar det om att vi tar steg framåt, utifrån förbundsstämmans beslut. Vårt arbete med hållbarhet är inget tillfälligt projekt här ska läggas kraft på utveckling. Jag vill betona att alla tre aspekterna på hållbarhet är på agendan: ekologisk, ekonomisk och social. Verksamhet och ekonomi balans. Det är nödvändigt att vi nu tar krafttag för att vända utvecklingen med röda siffror. Allt fler avdelningar besväras av ekonomiska problem, vilket kräver en mer långsiktig planering. Som ett led i detta arbete har en särskild controller tillfälligt anställts på förbundskansliet som står till avdelningarnas 2

5 Vårt arbete med hållbarhet är inget tillfälligt projekt. Här ska läggas kraft på utveckling. förfogande. Här krävs mer av långsiktighet, för att undvika akututryckningar, och det kan handla om att både bromsa och gasa samtidigt. Demokratiarbetet. Vi följer upp ett beslut från stämman, som handlar både om representation i styrelser och bland anställda men också hur vi kan förnya arbetsätt och förhållningssätt. En särskild demokratiutredning arbetar nu med sikte på nästa stämma men också aktiviteter här och nu i hela organisationen. Vad gäller vår omvärld var 2013 året då Folkbildningsrådet fick en tydligare myndighetsutövande roll. I sin tur innebär det att Folkbildningsförbundet nu måste flytta fram sina positioner som intresseorganisation för folkbildningen. Arbetet med en översyn av statsbidragssystemet för folkbildningen, som inte minst har drivits av Studiefrämjandet, har gett resultat. Folkbildningsrådet har påbörjat en sådan översyn. Regeringen presenterade i början av 2014 en folkbildningsproposition, där särskilt frågor kring folkbildningens roll, att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället samt mångfald lyfts fram. En viktig del i propositionen är en ny modell för den statliga utvärderingen av verksamheten. Jag ser Studiefrämjandet som ett studieförbund i tiden, vi engagerar oss i alla sektorer, vi tar samhällsuppdraget på allvar, vi bedriver omfattande verksamheter i förortsområden, i städer och på landsbygden. Vi ser kultur, djur, miljö och natur som viktiga delar i vårt arbete för människor. Ett stort tack till alla engagerade förtroendevalda, medarbetare, cirkelledare, medlems- och samarbetsorganisationer för ett väl genomfört arbete Tommy Winberg Förbundsordförande 3

6 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald Studiefrämjandets vision 4

7 Om Studiefrämjandet Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund. Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Studiefrämjandet arbetar utifrån folkbildningens idéer och pedagogik. Vi utgår ifrån de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som varje deltagare har. Vi gör det möjligt för människor att söka ny kunskap, skapa och utvecklas tillsammans med andra. Det största verksamhetsområdet, som framför allt samlar många unga deltagare, är kultur främst musik. Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer, och samarbetar även med andra organisationer, föreningar och nätverk, framför allt lokalt. Vi är en demokratisk organisation som styrs av cirka 500 förtroendevalda på lokal, regional och central nivå. Studiefrämjandet har cirka 500 anställda och cirkelledare. Vi har avdelningar med kontor på ett hundratal platser i landet och erbjuder folkbildning i alla kommuner. Studiefrämjandet ger ut tidskriften Cirkeln, som kommer ut med fyra nummer per år och når alla cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H. 5

8 6 Året i korthet

9 Ökad verksamhet Totalt ökade verksamheten med 5,4 procent till drygt 2,9 miljoner studietimmar. Antalet unika deltagare i cirkelverksamheten minskade något, medan antalet kulturprogram ökade kraftigt. Studiefrämjandet stärkte sin position som landets näst största studieförbund. Nöjda cirkeldeltagare Studiefrämjandets deltagarundersökning bland cirkeldeltagare visade mycket positiva resultat. Över 90 procent av deltagarna har ökat sina kunskaper i cirkeln och över 80 procent uppger att de känner sig säkrare som person efter att ha deltagit i cirkel i Studiefrämjandet. Förbundsstämmor Extra förbundsstämma hölls i Stockholm i april och ordinarie förbundsstämma i Strängnäs i maj. Till ny förbundsordförande valdes vid båda stämmorna Tommy Winberg. Satsning på hållbarhet Satsningen på hållbarhetsfrågorna fortsatte utifrån en helhetssyn som innefattar hållbarhetens ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Konferensen Naturforum genomfördes för första gången. Demokratiutredning En utredning tillsattes i syfte att utveckla och stärka den interna demokratin i Studiefrämjandet, bland annat vad gäller medlemsorganisationernas möjlighet till inflytande. Dans- och Livekaruseller Danskarusellen ökade i omfattning och för första gången hölls en riksfinal. I Livekarusellen deltog över 680 band och artister. Ny strategisk plan Förbundsstämman antog en ny strategisk plan från 2014, med tydligt fokus på hållbarhet, mångfald och ungdomskultur. Koloniträdgårdsförbundet Koloniträdgårdsförbundet antogs som ny medlemsorganisation. Det ger möjlighet att möta det växande intresset för trädgård och odling med folkbildande aktiviteter. Folkbildningens Vägval & Vilja Studiefrämjandet har, tillsammans med övriga studieförbund och folkhögskolorna, antagit det gemensamma idédokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja. 7

10 Johnny Nilsson: Folkbildning som fångar kraften 2013 var det år som vi i Studiefrämjandet befäste vår ställning som det näst största studieförbundet både var gäller verksamhet och deltagare. Vi fortsatte växa starkare än genomsnittet för alla tio studieförbund. För andra året i rad växte vi med över 5 procent i antal bidragsberättigade studietimmar mot ett genomsnitt på strax över 3 procent. Som nytillträdd förbundschef från oktober 2013 känns det givetvis inspirerande att få arbeta i en organisation som utvecklas och som ständigt söker och finner ny verksamhet och nya deltagare. Samtidigt reflekterar jag, som ny, över om vi i organisationen verkligen i alla delar tagit till oss vår delvis nya styrka i folkbildningsfamiljen och i samhället års årsredovisning är en utmärkt exposé över all den fantastiska verksamhet vi genomför runt om i landet. Den belyser med konkreta exempel, med översikter och statistik, hur vi dagligen uppfyller intentionerna med statens stöd till folkbildningen. Vi visar hur vi steg för steg närmar oss de konkreta mål vi satt upp i vår strategiska plan. När man så här parallellt redovisar vår verksamhet såväl utifrån statens syften, som våra egna mål, blir det tydligt hur väl målen samverkar. Jag hoppas verkligen att årsredovisningen kan tjäna som inspirationskälla och stärka vårt självtroende och våra insatser för att flytta fram Studiefrämjandet i samhällsdebatten. Vi har långt kvar innan den samhällsinsats vi och andra inom folkbildningen gör, blir känd och erkänd bland beslutsfattare och allmänhet. Tendenser att se upp med Vi har givetvis många utmaningar och långt kvar innan vi når alla våra ambitioner. Siffrorna visar också på negativa trender. Trots att vi växer minskar även 2013 antalet unika deltagare som är ett mått på hur väl vi når nya deltagare. Även om minskningen tycks ha planat ut något så är det oroande om vi gör mer verksamhet för färre. Att personer som kommer till oss vill vara med i många av våra verksamheter är givetvis bara glädjande. Det kan också vara ett tecken på bra folk- 8

11 Har vi i alla delar tagit till oss vår delvis nya styrka i folkbildningsfamiljen och i samhället? bildning, att vi når viktiga målgrupper med kvalité och att de som når oss vill vara mer aktiva. Men om vi i allt mindre grad lyckas nå nya personer och nya målgrupper så måste det leda till eftertanke och handling. Det är också oroande att andelen av vår verksamhet med medlemsorganisationerna fortsätter att minska även Medlemsorganisationerna utgör grunden för organisationen som det står i våra stadgar 1. De utgör vår profil och vår särart vårt existensberättigande i förhållande till andra studieförbund. Därför fördjupar och stärker vi samverkan med våra MO åren framöver. Att vi ökar vår samverkan med samarbetsorganisationer lokalt, inte minst med etniska föreningar och invandrarorganisationer, är viktigt. Över 60 procent av vår verksamhet sker tillsammans med föreningar. Det visar på vår betydelse för att stärka den demokratiska infrastrukturen i samhället. Att så stor del av vår verksamhet omfattar lokala SO bör också avspeglas i vår interna organisation. Därför tog stämman 2013 ett 9

12 Fånga kraften Studiefrämjandets ungdomssatsning i Stockholms förorter. Vi vill ta ansvar i vår vardag, för att samhället håller ihop och att människor från olika miljöer och kulturer möts och berikar varandra. första beslut om ändringar av stadgarna som ger ökad delaktighet och inlyftande för våra lokala samarbetsorganisationer. Ytterligare steg kommer att tas på stämman Nya målgrupper och ny verksamhet Kulturen fortsätter att vara vårt i särklass största enskilda verksamhetsområde. Kulturforum i oktober 2013 där alla våra engagerade kulturhandläggare samlades i Brygghuset i Stockholm var också ett av de första arrangemang som mötte mig som ny förbundschef. Föreläsningar och seminarier kretsade alla kring Studiefrämjandets utmaningar. Hur når vi nya målgrupper, hur når vi ut i nya bostadsområden, särskilt i utsatta områden där vi behövs mest? Hur fångar vi det nya inom inte minst ungdomskulturen, breddar oss till nya musikgenrer, förnyar våra verksamhetsformer exempelvis genom att ta tillvara digitala medier? Hetast diskuterades hur vi kan få en mer jämställd kultur- och musikverksamhet. Där har vi bara kommit en mycket liten bit på väg mot våra mål. Medvetenheten finns nog där men konkret förändring återstår. Visst görs konkreta insatser på många håll men åren framöver måste vi gå från ord till handling i hela landet blev det år då Danskarusellen fick fäste runt om i landet och för första gången ordnades en riksfinal. Hoppas det håller i sig också kommande år och verkligen blir en etablerad verksamhet hos oss. 10

13 Odlingen växer Koloniträdgårdsförbundet vår nyaste MO som kom till oss 2013 är ytterligare ett exempel där vi ligger i framkant. Det förstärker vår profil som det främsta studieförbundet inom området natur och miljö. Intresset för närodlat och egen odling växer snabbt och nya samarbetsformer byggs lokalt. Där är vi och fångar det intresset och suget efter kunskap och bildning. Ett hållbart samhälle Det finns många kopplingar mellan flera av våra medlemsorganisationer som vi hittills bara tagit tillvara en bråkdel av. Det blev tydligt för mig när jag under hösten 2013 påbörjade min rundvandring hos alla våra nitton MO. Vi ska vara brobyggaren som står i centrum av samhällsdebatten om vår tids stora framtidsfrågor. Vi ska finnas i mitt i människors vardag och fånga människors vilja att göra något konkret och hands-on för miljön. Samma sak vad gäller integration, mångfald och kampen mot rasism. Allt fler vill göra sin röst hörd och tydligt markera alla människors lika värde. Men vi vill också ta ansvar i vår vardag, för att samhället håller ihop och att människor från olika miljöer och kulturer möts och berikar varandra. Där ska vi vara och fånga kraften. Det är vårt sätt att bidra till det socialt-, ekonomiskt- och ekologiskt hållbara samhället. Det interna arbetet Internt blev 2013 ett år då många av våra stora satsningar inte minst på nya IT-system krävde konsolidering blir förhoppningsvis det år vi kan skörda i form av en effektivare organisation, mindre kostnader för administration så vi kan frigöra kraft och resurser för verksamhet. Det har också varit styrande för de organisationsförändringar som genomförts och påbörjats under Norrbotten blev en avdelning med distriktsfunktion och beslut togs om att Stockholms län nu går samman för att vässa organisationen ytterligare i vårt lands mest folkrika och snabbast växande region. Under 2013 lyckades också studieförbunden äntligen och efter hårt arbete av Studiefrämjandet enas om att begära en översyn av statsbidragsbestämmelserna som nu påbörjats av det nya Folkbildningsrådet under Förhoppningsvis leder det fram till ett rättvisare och rimligare fördelningssystem som ger oss i Studiefrämjandet bättre förutsättningar att leva upp till folkbildningens ideal. Det progressiva studieförbundet Bredden i verksamhet och strävan att ständigt söka förnyelse det har varit mitt mest bestående intryck av Studiefrämjandet när jag som ny nu besöker personal och verksamhet runt om i landet. Framtidsveckan som når rekordmånga deltagande i Norrbotten, cirklar med nio invandrade kvinnor från nio länder kring nio Tranströmerdikter i Umeå, omställningsverkstad i Göteborg, Din Scen med bara tjejer på scen i Malmö är bara några exempel som jag fått förmånen att besöka. En del av detta kan du läsa mer om i årsredovisningen med konkreta nedslag i vår vardag där vi visar att vi vill vara ett studieförbund som är progressiva i idéer, verksamhet och arbetsätt. Johnny Nilsson Förbundschef 11

14 Ett år i Studiefrämjandet betyder tusentals små och stora händelser. Här är några glimtar från vår vardag. Lärande, kreativitet, engagemang och möten mellan människor. Det är folkbildning. Människor & händelser 12

15 Mångfaldsvecka räddar sommarlovet Ekonomisk soppa med mersmak Hur får man vardagsekonomin att gå ihop? Vilka rättigheter har du som konsument? Vad gäller när du handlar på nätet och skaffar en bostad? På temat hållbar ekonomi ordnade Studiefrämjandet i Gävle, tillsammans med en rad andra aktörer, fem soppluncher under en intensiv vecka. Arrangemanget blev en framgång och nu planeras för flera soppluncher. Många barn och ungdomar har inte råd att åka på semester, säger Barbro Lund, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet i Lidköping. Just detta var anledningen till Mångfaldsveckan i Götene förra sommaren, där Studiefrämjandet var en av flera arrangörer. Tanken var att under en vecka erbjuda ett smörgåsbord av spännande aktiviteter. Föreningslivet stod för merparten av inslagen och när idén presenterades var gensvaret stort. Det exploderade av intresse, nästan alla föreningar ville vara med, säger Barbro. Resultatet blev en vecka Föräldrastöd i Järva utbildning av blivande cirkelledare. Massor av aktiviteter för unga som är kvar i stan på sommarlovet. fylld av aktiviteter, med tre programpass varje dag, förmiddag, eftermiddag och kväll. Enkelt och gratis, bara att dyka upp och vara med. Filmskapande, teater, naturvandringar, hundaktiviteter och EPA-traktoruppvisning var bara några Välkommen Koloniträdgårdsförbundet av alla godbitar i programmet. Och besökarna strömmade till. Totalt deltog cirka 900 personer, inte bara unga på sommarlov utan nyfikna i alla åldrar. Barbro Lund sammanfattar Mångfaldsveckan med ett enda ord: Superlyckat! Odlingsintressset växer. Och samtidigt blir Koloniträdgårdsförbundet Studiefrämjandets nittonde medlemsorganisation. Förbundet har 250 medlemsföreningar. Samarbetet har tagit fart med både cirklar och kulturprogram. människor och händelser 13

16 människor och händelser På Omställningsverkstan i Göteborg blir trasiga cyklar väl omhändertagna. Cykelkök och Klädotek omställning i praktiken Omställningsrörelsen bygger på lokalt engagemang för att ställa om till en mer hållbar livsstil. Det handlar om mötesplatser och projekt där man kan omsätta tankar i praktisk handling, säger Kristina Eberth på Studiefrämjandet i Göteborg. På senare år har omställningsrörelsen tagit ordentlig fart i Göteborg. Studiefrämjandet har en lokal på Vegagatan med namnet Omställningsverkstan. Här finns bland annat Cykelköket där trasiga cyklar får nytt liv och Klädoteket, precis som ett bibliotek fast med kläder i stället för böcker. Bara att låna och klä på sig. Dessutom finns plats för inre omställning, i form av guidad meditation, massage och samtal. Kristina Eberth beskriver Studiefrämjandets roll som spindeln i ett stort nät som förenar människor och initiativ. Vi har blivit en samlande kraft för omställningsarbetet i Göteborg det är också en medveten satsning från oss på avdelningen och från styrelsen, säger Kristina Eberth. Fånga kraften Fånga kraften är Studiefrämjandet Stockholms projekt med ungdomar som vill utvecklas och göra något bra med sitt liv. Främst deltar unga från Stockholms norra förorter; Tensta, Rinkeby och Hjulsta. Ledarskap, helgläger, kollo och spännande föreläsare ingår. Så här skriver Stockholmsavdelningen vad Fånga kraften innebär för de drygt 170 ungdomar som är med: Med större självinsikt och förmåga att se sina styrkor och svagheter har de större möjligheter att hamna rätt på arbetsmarknaden, i utbildningsval eller entreprenörskap. 14

17 I projektet Din Scen arrangerar tjejerna Att uppträda på scen är en sak. Att stå bakom scenen och arrangera är något helt annat. Det är mest killar som är aktiva i arrangörsföreningarna sköter bokningar, teknik, marknadsföring etc. Varför, undrade man på Studiefrämjandet i Malmö och drog igång projektet Din Scen tillsammans med Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation, MoKS. Målet var att utbilda en ny generation kvinnliga kulturarrangörer. Många av deltagarna i Din Scen var helt gröna när det gäller föreningsengagemang, hade aldrig gått en studiecirkel. Det var lite tufft i början, vi fick liksom starta från noll. Men det var också det roliga, att vi nådde deltagare som var helt nya för oss och att allt var helt nytt för dom, säger Maria Lundberg på Studiefrämjandet Malmö. Ett tiotal tjejer har varit med i projektet som bestått av workshops, föreläsningar, övningar och mycket diskussioner. Allt ledde fram till att tjejerna genomförde ett riktigt arrangemang på Malmöfestivalen i augusti ett program på ett par timmar med både dans och musik. Just att göra något riktigt och gå i mål med det var en av tankarna med Din Scen. En av tjejerna sa efteråt att hon aldrig brukade fullfölja något men att hon nu hade gjort det. Det kändes fint att höra, säger Maria Lundberg. Cirkeln om Tanzania lockade fram reslusten. Cirkeln ledde till Tanzania En studiecirkel kan leda långt. Hösten 2013 startade ett gäng seniorer i Linköping en cirkel om Östafrika. Initiativet kom från Valla folkhögskola och redan från start fanns tanken att cirkeln skulle kunna leda fram till en studieresa till det östafrikanska landet Tanzania. Valla har sedan länge ett samarbete med folkhögskolan Bigwa i Tanzania och genomför längre kurser med global inriktning, oftast med yngre deltagare. Cirkeln var ett sätt att bredda det globala intresset till nya grupper. Det är en jättespännande grupp människor med stor livserfarenhet och vilja att dela med sig, säger Eija Linghammar på Studiefrämjandet i Östergötland. Cirkeln innehöll kunskapssökande och spännande samtal. Den lockade också fram reslusten. Nu är planerna på Tanzaniaresan långt framskridna. Kanske har de redan varit där när du läser det här. 15

18 Vi ska vara där behovet är störst Föreställningen I have a dream spelades i Araby i Växjö. Studiefrämjandet finns i många av Sveriges socialt utsatta områden. Vi ska vara där behoven är störs, men det är en utmaning. Det gäller att ha kunskap och öppenhet att möta de människor och behov som finns i dessa områden. Alla kommer inte till oss av sig själva, säger Anette Rosen på Studiefrämjandet i Växjö. I Växjö har Studiefrämjandet under flera år haft verksamhet i stadsdelen Araby, ofta i samarbete med områdets föreningar. Här finns fattigdom och arbetslöshet, men även kultur och engagemang. Det gäller att inte se allt i svartvitt, säger Anette. Förra året var Studiefrämjandet engagerat i ett samarbete med bland annat Regionteatern Blekinge Kronoberg. Föreställningen I have a dream gavs i den nya Araby Park Arena. Ett sextiotal amatörer inom sång, dans och teater deltog. Vi ska finnas i Araby, men vi vill också att de som bor där ska komma med i vår ordinarie verksamhet. Alla har inte råd, men vi subventionerar avgifterna för att göra det möjligt, säger Anette Rosen. Besökarna på vallonbruken behöver utbildade guider. Bruksguider utbildas De gamla brukssamhällena i Norduppland är ett unikt kulturarv som varje år lockar tusentals besökare. Studiefrämjandet har länge samarbetat med föreningen Vallonbruk i Uppland. Utbildningsverksamhet, föreläsningar och studiecirklar genomförs regelbundet. Bland annat utbildar man de guider som tar hand om besökarna på bruken. 16

19 Danskarusellen lyfte Förra året var ett riktigt lyft. Nu sprider sig Danskarusellen ut i landet, säger Elin Tuvklint, koordinator för Danskarusellen. Danskarusellen är en tävling för alla som vill utveckla sig som scenpersonligheter och dansare. De flesta grupper håller till vardags på med dans i Studiefrämjandet. Ofta skapar de egen koreografi och utvecklar sitt eget scenspråk genom dansen. I Danskarusellen får varje grupp som deltar dansa för publik vid minst tre tillfällen. Publiken och en jury ger omdömen om varje framträdande. Det är fritt fram för alla dansstilar genomfördes för första gången en riksfinal med dansgrupper från Östergötland och Skåne. Det blev en Malmögrupp, Sambos Illimani Suecia, som vann. Danskarusellen betyder mycket för våra dansgrupper. Självklart spelar tävlingen roll, men det viktigaste är nog glädjen att stå på scen och visa vad de vill uttrycka för andra, säger Elin Tuvklint. Livekarusell med 680 band Livekarusellen är en stor turné i tävlingsformat. Historien började i Östergötland 1987 och sedan 2008 körs Livekarusellen över hela landet med en riksfinal på våren. Det speciella med Livekarusellen är att alla får delta oavsett ålder, musikstil eller erfarenhet. Här kan unga oetablerade band och artister uppträda för publik, ofta för första gången. Livekarusellen genomförs med spelningar över hela landet, ofta i samarbete med fritidsgårdar. Förra året deltog 680 band/artister. Riksfinalen genomfördes på KB i Malmö. Vinnare blev bandet Paint Everyday Orange från Linköping. Jag är så lycklig, det är ju så himla kul att bara stå på scen, sa Sara Axelsson, gitarrist och sångerska i bandet. Förutom Sara består Paint Everyday Orange av Karl Andersson och Gustaf Sjögren. Priset till segrarna var en Sverigeturne med 16 spelningar. Sara Axelsson i Paint Everyday Orange, vinnare av Livekarusellen

20 Föreläsningen i Nyköping om vildsvin lockade ett sextiotal deltagare, en av många föresläsningar i Studiefrämjandet under Gå på föreläsning vanligare än du kanske tror Den klassiska föreläsningen lockar besökare. Bakom många av de kulturprogram som genomförs döljer sig en föreläsning. Och ämnena varierar. Det kan handla om föräldraskap, politik, självkänsla, hundar, odling eller som här om vildsvin. Bilderna kommer från en föreläsning i Nyköping i december Ett sextiotal personer kom för att höra Leif Fredriksson berätta om sina erfarenheter av vildsvinsjakt. Och han visste vad han pratade om, han har själv skjutit över tusen svin. människor och händelser Blanketthjälp i Gottsunda leder till ökad egenmakt Kontakten är ett centrum för möten och aktivitet i Uppsalastadsdelen Gottsunda. Hit kommer människor varje dag för att samtala, lära, utvecklas och trivas. Studiefrämjandet har medarbetare på Kontakten och samarbetar med många föreningar och grupper i området. Verksamheten är dynamisk och i ständig utveckling på Gottsundabornas initiativ och utifrån deras behov. Under året infördes på begäran en blanketthjälp på Kontakten. Volontärer och anställda hjälper till att fylla i och att förklara det ofta byråkratiska språket och reglerna som krävs för att kunna navigera i det svenska samhället. Det kan gälla olika ansökningar, hjälp att förstå en kallelse från en läkare eller att betala räkningar via internet. Vi är mycket stolta över vårt arbete i Gottsunda. Vi ser varje dag att deltagarna växer och utvecklas. Det här är folkbildning som verkligen behövs och som stärker människors egenmakt, säger Helena Sjöström på Studiefrämjandet i Uppsala. 18

21 Medlemsorganisationerna Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer har en bred och omfattande verksamhet. Organisationerna speglar även Studiefrämjandets profilområden natur, djur, miljö och kultur. Utöver medlemsorganisationerna samarbetar Studiefrämjandets lokalavdelningar med flera tusen föreningar och nätverk. 19

22 Mål, medel och resultat 20

23 Fyra syften med statens stöd till folkbildningen Det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag för att stödja folkbildningen och höga förväntningar på att studieförbunden ska bidra till att en god samhällsutveckling. De fyra syften som riksdagen angett som motiv för statsbidraget är en central utgångspunkt när vi i Studiefrämjandet planerar och genomför verksamhet. Syftena är väl förankrade i organisationen och återspeglas i våra egna styrdokument från idéprogram och nationella strategiska planer till enskilda avdelningars verksamhets- och handlingsplaner. I detta sammanhang är det viktigt att slå fast att vi är en idéburen, demokratisk organisation med en egen ideologisk kompass. Det ger oss möjlighet, och ansvar, att utifrån statens fyra syften ange mål med verksamheten som vi själva följer upp. Under de senaste åren har vi utvecklat kompetens och rutiner för systematisk uppföljning av verksamheten, vilket ökar vår kunskap och förmåga att tänka om och tänka nytt. Vilka effekter har då folkbildningsverksamheten på individ och samhälle? Frågan har diskuterats intensivt på senare år. I cirklarna får människor intressen för livet, de utvecklar sociala relationer och engagerar sig i samhällsfrågor. På sidan 24 berättar en av våra medarbetare om vad det betydde för honom att som 16-åring vara med i en musikcirkel. Det är en historia av många tusentals liknande. Man ska inte underskatta den erfarenhetsbaserade kunskap som våra medarbetare, ledare och förtroendevalda med lång erfarenhet av möten med deltagare kan ge uttryck för. Vi vill samtidigt framhålla svårigheten att vetenskapligt bevisa effekter på individ- och samhällsnivå, som direkt kan härledas till deltagande i studiecirklar och kulturprogram. Under 2013 antogs idédokumentet Folkbildningens Vägval & Vilja. Här visar studieförbunden och folkhögskolorna gemensamt sin syn på folkbildningens uppgifter i dagens och morgondagens samhälle. Vägval & Vilja inspirerar oss att se framåt och göra våra vägval. På de följande sidorna ges en översiktlig redovisning av Studiefrämjandets insatser, relaterat till statens fyra syften. I avsnitten därefter redogörs för verksamheten utifrån målen i strategisk plan följt av kvantitativa redovisningar av verksamhetsutvecklingen

24 1. Stärka och utveckla demokratin Studiecirkeln är i sig ett uttryck för demokrati. Nästan enskilda personer deltog under 2013 i vår cirkelverksamhet. Att delta i en studiecirkel innebär att tillsammans med andra ta aktiv del i sitt lärande. Begreppet mikrodemokrati kan användas för att beskriva en studiecirkel, just för att samspelet i gruppen innehåller många grundläggande demokratiska element. På så sätt förstärker folkbildningen samhällets demokratiska grundfundament genom att ett stort antal medborgare ingår i demokratiska vardagssammanhang. Vår starka koppling till föreningslivet ser vi som en central del av vårt grunduppdrag, utifrån övertygelsen att ett starkt civilsamhälle bidrar till att öka tilliten och stärka demokratin. Cirka 60 procent av den totala verksamheten sker i samarbete med medlems- och samarbetsorganisationer. Som ett exempel listar vår avdelning i Uppsala län 139 lokala föreningssamarbeten under På många håll fungerar Studiefrämjandet som inspiratörer och möjliggörare för lokala föreningar, nätverk och grupper. Det handlar i vardagen om att inspirera till lärande och aktivitet, komma med idéer, vägleda och bekräfta men också om stöd i form av lokaler, studiematerial, utrustning etc. Studiefrämjandet har en stark och levande tradition när det gäller att söka upp och bjuda in nya grupper i verksamheten. Enbart under 2013 inleddes cirka 400 nya lokala föreningssamarbeten över hela landet. Vårt samarbete med lokala spelkulturföreningar har på bara några år utvecklats starkt. Svenska Koloniträdgårdsförbundet blev under 2013 vår nittonde medlemsorganisation, och tillsammans utvecklar vi folkbildningsverksamhet inom trädgård och odling, ett område där intresset stadigt ökar. Att stärka och utveckla demokratin innebär att det finns krafter i samhället som varje dag är beredd att stå upp vår gemensamma värdegrund. Både historien och den tid vi nu lever i påminner oss om att demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter aldrig kan tas för givna. Studiefrämjandet, liksom övriga studieförbund, har här en tidlös uppgift, som aldrig får bli uddlös. 2. Möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen För andra året genomförde vi en egen nationell deltagarundersökning av våra cirkeldeltagare har svarat på ett antal frågor om sitt deltagande. Svaren visar bland annat följande: 85 procent anser att cirkeldeltagandet har gjort dem säkrare som person. 97 procent anser att diskussionerna och erfarenhetsutbytet i cirkeln gav dem ett mervärde. 98 procent uppger att cirkeln gett dem fördjupade kunskaper/erfarenheter. 22

25 Vi vill också framhålla arbetet med invandrade, som 2013 omfattade 18 procent av cirkelverksamheten. Det handlar ofta om folkbildning i samverkan med invandrarföreningar, men också om en rad riktade insatser. Några exempel bland många: Föreläsningar i vardagsekonomi i Gävle. Föräldrautbildningar på Järvafältet i Stockholm för totalt föräldrar. Blanketthjälp i Gottsunda i Uppsala coachning och support för att kunna navigera i svensk byråkrati. Natur- och miljöcirklar i Motala för nyanlända invandrarkvinnor. Allt detta är enskilda exempel som sammantaget pekar i en tydlig riktning: att stärka människors egenmakt och förmåga att påverka både sina egna liv och samhället i stort. Bland Studiefrämjandets medlemsorganisationer finns några av Sveriges största folkrörelser inom natur-, miljöoch friluftsområdet. Den kraftsamling på hållbarhetsfrågor som inleddes 2012 har fortsatt under året som gått. Vi ser inte detta som ett avgränsat projekt utan vår ambition är att varaktigt flytta fram positionerna för lärande och engagemang kring hållbarhetsfrågor. Vårt nära samarbete med Omställningsrörelsen, ett nätverksbaserat initiativ för lokal omställning, är ett av många konkreta exempel. Det har resulterat i ett antal lokala Framtidsveckor, som involverat mängder av människor och föreningar för lokal omställning till en mer ekologiskt hållbar livsstil. 3. Bidra till att minska utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället Det är klarlagt att folkbildningen bidrar till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Det framkommer i en rad studier bland cirkeldeltagare och även i vår egen deltagarundersökning. När det gäller syftets första del, där vi förväntas bidra till att minska utbildningsklyftorna, är bilden mer komplicerad. Vi har ingen statistik över våra deltagares utbildningsbakgrund och det är därför omöjligt för oss att med säkerhet uttala oss i denna fråga. I den uppföljningsenkät som vi genomför årligen tillfrågas våra avdelningar om i vilken grad de bedömer till att verksamheten bidrar till att uppfylla syftet att bidra till att minska utbildningsklyftorna. På en skala från 1 (inte alls) till 5 (helt och hållet) anger 14 procent värde 5 medan värde 4 och 3 får vardera 39 procent. Dessa svar bygger på självuppskattning men ger ändå en indikation för hur man värderar sina insatser på detta område. Vi är oroade över att klyftorna i samhället ökar och tar sig nya uttryck. Det kan handla om utbildning, men också om hälsa och inkomst. Orsakssambanden är komplexa, och vi ser gärna ökad forskning om målgrupper och deltagare, som inbegriper hela folkbildningen. Utifrån våra erfarenheter vågar vi hävda att folkbildningens pedagogik och människosyn är en uppenbar tillgång i mötet med deltagare med låg formell utbildning. Det är därför en utmaning för oss att nå och aktivt bjuda in deltagare som av olika skäl behöver en utsträckt hand. 23

26 4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Kultur är ett av Studiefrämjandets profilområden. Verksamheten inom kulturområdet är mycket omfattande. Förra året genomfördes över kulturprogram. Drygt 68 procent av cirkelverksamheten, mätt i studietimmar, skedde inom estetiska ämnen. Musiken dominerar och kompletteras med teater, dans, spelkultur, hantverk och andra kulturella uttrycksformer. Detta syfte kan tydligt kopplas till vårt eget strategiska mål att kulturutbudet ska breddas för att nå nya grupper. Den omfattande, och mansdominerade, musikverksamheten lockar nu allt fler kvinnor, som en följd av ett medvetet arbete. Livekarusellen och Danskarusellen är nationella satsningar som innebär att musik- och dansgrupper utvecklas och får tydliga mål för lärandet. Nationella miniminivåer för musikverksamhetens kvalitet är ett effektivt redskap i det dagliga arbetet med musikgrupperna. Vi är mycket stolta över vår kulturverksamhet. Vi ser det främst som ett uttryck för att det kulturella intresset bland människor är stort. Att utveckla sina kreativa och konstnärliga talanger tillsammans med andra ökar livskvaliteten. Den omfattande kulturverksamheten är också ett tecken på Studiefrämjandets förmåga att skapa goda förutsättningar för skapande i alla dess former. Mina minnen från när jag var 16 och statens fyra syften Hur ska man se på studieförbundens musikverksamhet i relation till statens syften med stödet till folkbildningen? Johan Wallnäs som arbetar med musik på Studiefrämjandet i Stockholm, minns hur det var och är. Jag var 16 år och spelade i band när jag startade min allra första studiecirkel. Det var som en ny värld öppnade sig att någon brydde sig om vad vi gjorde i vårt band! Vi blev lyssnade till och fick hjälp med alla möjliga saker, detta helt utifrån våra egna förutsättningar. Jag är rätt säker på att jag utvecklades som musiker snabbare i grupp än vad jag hade gjort om jag stannat kvar på pojkrummet och repat själv. Jag har inte förrän i vuxen ålder reflekterat över vad det egentligen vi var med om som 16-åringar. Vi blev introducerade till folkbildningen, jag gick ledarutbildningar och fick lära mig massa saker om grupprocesser och demokratiskt arbete. Vi lärde oss att vi skulle lyssna på varandra och lära av varandra. Detta ledde förmodligen till att vi kunde hålla ihop, nå snabbare resultat och känna gemensam stolthet över vad vi åstadkommit. Så här i efterhand har jag förstått att det var en snabbkurs i demokrati! Och inte bara något som läggs ovanpå, utan verkligen demokrati som ett verktyg till utveckling. Och inte nog med det! Vi fick också möjligheten att uttrycka oss, med texter, med musik. Säga vad vi tyckte om skolmaten, gympan och idiotpolitiker. Statens fyra syften med folkbildningen uppfylldes där och då. Stärka och utveckla demokratin? Check! Påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen? Check! Utjämna och höja utbildningsnivån i samhället? Check! Öka delaktigheten i kulturlivet? Check! Johan Wallnäs 24

27 Sex områden i strategisk plan Studiefrämjandets strategiska plan antas av förbundsstämman. Syftet med planen är att under en period rikta fokus och prioriteringar på några strategiskt viktiga och avgränsade områden. Strategisk plan ska ligga till grund för verksamhetsplanering i samtliga enheter avdelningar, distrikt och riksförbund. En klar majoritet av avdelningarna, cirka 80 procent, uppger att de följer upp målen i strategisk plan i sina egna verksamhetsberättelser. Självfallet genomförs även verksamhet som inte direkt knyter an till målen i strategisk plan. Vår folkbildning är i hög grad deltagarnas där vår strävan är att möta människors egna intressen och behov. I detta avsnitt återges målen i strategisk plan i sammanfattning. Därefter redovisas genomförda insatser och en sammanfattande bedömning av måluppfyllelse. Målområde 1: Hållbar utveckling Övergripande mål Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet inom hållbar utveckling. Delmål i sammanfattning Verksamhet som länkar samman natur, djur och miljö prioriteras. Vi tar initiativ till och genomför lärande och aktivitet om hållbar utveckling. Vi ökar andelen verksamhet med medlemsorganisationer inom natur- och miljöområdet. Den kraftfulla satsning på folkbildning för hållbar utveckling som inleddes 2012 har fortsatt. Vår syn på hållbarhet är flerdimensionell, där tre punkter är utgångspunkt för insatserna: Hållbarhet ska genomsyra Studiefrämjandets dagliga verksamhet. Vår verksamhet ska utvecklas i samklang med samhället 25

28 och naturen för att främja ett hälsosamt och rikt liv. Med hållbarhet menar vi det som gynnar mångfald, utveckling och varaktighet hos natur, samhälle och människa. Förbundsstämman 2013 antog rapporten Ett hållbart studieförbund som tydliggör ambitionerna när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Verksamhet inom djur, natur, miljö och samhälle Cirka 20 procent av cirkelverksamheten, mätt i studietimmar, bedrevs inom ämnesområdena djur/natur, naturkunskap och samhällskunskap. Ämneskategorierna är breda och rymmer inom sig en rad olika aktiviteter. Några exempel: Green Team med verksamhet med unga inom natur- och friluftsområdet i samarbete med medlemsorganisationer. Satsning på utvecklat samarbete med föreningen Naturfilmarna, med lokala aktiviteter på flera håll i landet. Aktiviteter kring recycling och återvinning. Föreläsningar och seminarier inom en rad ämnen med anknytning till djur och natur. Folkbildning utomhus vandringar, närnaturguidningar, exkursioner etc. Omfattande verksamhet med hundorganisationerna. Under året genomfördes exempelvis nära studiecirklar i samarbete med Svenska Brukshundklubben. Omställning och Framtidsveckor Omställningsrörelsen är en nätverksbaserad rörelse som samlar personer och grupper med engagemang för ett konkret, lokalt baserat arbete för en mer långsiktigt hållbar utveckling. Studiefrämjandet samarbetar på många håll med lokala omställningsgrupper. Under 2013 genomfördes Framtidsveckor på flera platser i landet, där hela lokalsamhället engageras i lärande och aktivitet kring hållbarhetsfrågor. Trädgård och odling Intresset för odling fortsätter att växa. I många avdelningar har vi omfattande studieverksamhet kopplad till trädgård och odling, ofta i samarbete med lokala föreningar och nätverk. Stadsodling, ekologisk odling och förädling av odlade produkter är några områden som många är intresserade av och vill lära mer om. Koloniträdgårdsförbundet ny medlem Koloniträdgårdsförbundet blev 2013 Studiefrämjandets nittonde medlemsorganisation. Koloniträdgårdsförbundet finns över hela landet och har 250 medlemsföreningar med kolonister. Under året genomfördes drygt 150 kulturprogram i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet. Genom beslutet förstärks Studiefrämjandets profil när det gäller natur och miljö. Samarbete med medlemsorganisationer Verksamheten inom natur-, miljö- och friluftsområdet sker ofta i samarbete med lokalföreningar i våra medlemsorganisationer. Under 2012 ökade volymen samarbete avsevärt, men för 2013 noteras en minskning med 1,5 procent. Verksamheten i samarbete med Friluftsfrämjandet ökade dock med 9 procent. Nära kulturprogram i samarbete med Friluftsfrämjandet genomfördes, 200 fler än året innan. Även tillsammans med Naturskyddsföreningen genomfördes över kulturprogram. Föreläsningsverksamheten i samarbete med medlemsorganisationerna är omfattande och många kulturprogram kombinerar lärande och vistelse i naturen. 26

29 Sammanfattande bedömning målområde 1 Samtliga avdelningar i studiefrämjandet bedriver folkbildningsverksamhet inom natur, friluftsliv, miljö och djur. Kopplingen till medlemsorganisationerna och många lokala initiativ inom natur- och miljöområdet ger förutsättningar för god och nyskapande folkbildning. Den nya medlemsorganisationen Koloniträdgårdsförbundet öppnar nya möjligheter. Av riksförbundets fördjupade analys i ett antal avdelningar framgår att frågor som rör ekologisk hållbar utveckling prioriteras högt. Det inte alltid enkelt att locka stora skaror deltagare till verksamhet inom miljö och ekologisk hållbarhet. Kopplingen mellan naturupplevelser och miljöengagemang ses som en framkomlig väg att öka människors intresse och kunskap. Viktiga framgångsfaktorer som nämns är långsiktighet, trovärdighet samt kunniga ledare, som även har djup kunskap inom olika specialområden. Studiefrämjandets lokala arbete inom miljöområdet har ibland karaktären av pionjärinsatser som inte alltid ger stor verksamhetsvolym, men som inte ska underskattas när det gäller att bidra till långsiktiga värderings- och beteendeförändringar i befolkningen i arbetet för ett mer långsiktigt hållbart samhälle. 27

30 Målområde 2: Ungdomskultur Övergripande mål Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet inom ungdomskultur. Delmål i sammanfattning Vi ska vara det studieförbund med högst andel ungdomar i kulturverksamheten. Andelen unga kvinnor i musikverksamheten ska öka varje år. Vi breddar kulturutbudet och når nya grupper ungdomar i verksamheten. Miniminivåerna inom musiken följs upp. Kultur är ett av Studiefrämjandets profilområden. Det är vårt största ämnesområde och engagerar mängder av deltagare. Musiken dominerar, men även teater, foto, film, hantverk, spelkultur och dans lockar många deltagare, inte minst yngre. Som exempel kan nämnas Stockholmsavdelningen som under 2013 samarbetade med ett hundratal grupper inom dans, teater och övrig scenkonst. Unga i kulturverksamheten Av cirkeldeltagarna i Studiefrämjandet var 16 procent i åldern år, att jämföra med 13 procent bland studieförbunden som helhet. Fem av studieförbunden har dock en högre andel unga bland sina cirkeldeltagare. Separat åldersstatistik för olika ämneskategorier fordrar särskilda bearbetningar av SCB:s statistik och har inte tagits fram, men det står ändå klart att kulturverksamheten lockar många yngre deltagare. Musik Musik är vårt i särklass största ämnesområde, med drygt 52 procent av all cirkelverksamhet. Den traditionella rockmusiken lockar många, men på senare tid har intresset för andra musikgenrer vidgats. Stora insatser görs i avdelningarna för att bredda musikverksamheten, både genre- och deltagarmässigt. Frågan diskuterades flitigt vid konferensen Kulturforum som genomfördes hösten 2013 och samlade många medarbetare inom kulturområdet. Fortfarande dominerar männen i musiken. 70 procent av avdelningarna uppskattar andelen kvinnliga deltagare till mellan 11 och 30 procent. Drygt hälften av avdelningarna genomför särskilda insatser för att öka andelen kvinnliga deltagare, det sker främst inom fyra områden: Olika tjejsatsningar eller projekt ( Tjejhäng i studion, Focus la femme, kollo, öppet hus etc). Fokus på att få med fler kvinnliga artister vid spelningar, i Livekarusellen och andra arrangemang. Satsningar på fler kvinnliga medarbetare inom musiken. Intern granskning av musikverksamheten med genusglasögon (marknadsföring, bemötande, replokalernas utformning etc). För att upprätthålla en hög kvalitet och ge möjligheter för deltagarna att utvecklas görs en rad satsningar inom musikområdet. Några exempel: Livekarusellen, en landsomfattande turné i tävlingsformat genomförs årligen. Förra året deltog cirka 680 band/ artister vid 400 speltillfällen. Att få möjlighet att spela för publik betyder mycket för banden. Nemis är vår kvalitetsscen med arrangemang på ett tiotal orter i landet. Banden ges även möjlighet att medverka på festivaler. Riksförbundet koordinerar dessa insatser i samverkan med berörda lokalavdelningar. 28

31 29

32 Satsning på marknadsföring och information inom musiken, främst genom digitala kanaler studieframjandet. se/musik, livekarusellen.se, nemis.se, musikakuten.se samt via facebook och andra sociala medier. Spelkultur I uppföljningen av strategisk plan anger 8 av 10 avdelningar att de samarbetar med någon spelkulturförening. Verksamheten ökar i omfattning och Sverok är nu tredje största medlemsorganisation, om man ser till antalet studietimmar. Sedan ett par år tillbaka finns även miniminivåer för spelkulturen, som bland annat anger att varje avdelning ska ha kapacitet och kompetens för att kunna inleda samarbete med lokala spelkulturföreningar. Dans Dansintresset är stort och många unga dansgrupper har cirklar i Studiefrämjandet. Danskarusellen är en satsning som utvecklades i Östergötland, i syfte att bredda och utveckla intresset för dans och ge grupperna möjlighet att uppträda för publik. Flera distrikt har hakat på och för första gången genomfördes under 2013 en riksfinal i Danskarusellen. En särskild webbplats finns och en nationell koordinator leder arbetet med Danskarusellen. Miniminivåer i musiken Studiefrämjandet har antagit nationella miniminivåer i musikverksamheten som gäller samtliga avdelningar. Syftet är att upprätthålla en hög och jämn kvalitet i verksamheten. Nivåerna omfattar exempelvis pedagogiskt stöd till grupperna, utrustning, lokaler och arbetsplaner. I uppföljningen av strategisk plan svarade 47 procent av avdelningarna att de helt och hållet uppfyller miniminivåerna i musiken. 31 procent lever upp till dem till stor del och övriga till viss del. Av de fördjupade intervjuer som genomförts i fyra avdelningar framgår att medarbetarna har stor kunskap om innehållet i miniminivåerna och att de upplever dem som en trygghet att ha i ryggen i arbetet med musikgrupperna. Kraven upplevs ligga på en lagom nivå, och miniminivåerna uppfattas som en ledstjärna som sporrar till vidareutveckling. En av de intervjuade uttrycker att: Jag måste ju hålla mig på tå om jag ska jobba med musik, så att jag efterlever kraven. Det påverkar ju banden. Sammanfattande bedömning målområde 2 Folkbildningsverksamheten inom kulturområdet särskilt inom ungdomskultur är mycket omfattande. Vi möter ungdomars engagemang och möjliggör för dem att förverkliga sina idéer och utveckla sin kreativitet. Studiefrämjandet är inte det studieförbund med högst andel unga deltagare, men ligger över genomsnittet. Samarbetet med lokala kulturföreningar är utvecklat och omfattar en rad olika kulturformer. Målet att öka andelen kvinnor i musikverksamheten är väl förankrat i avdelningarna. Många riktade insatser görs för att bjuda in fler kvinnor. Även vad gäller bemötande, rekrytering av medarbetare och marknadsföring vidtas aktiva åtgärder. De miniminivåer som finns inom musiken är väl förankrade och motiverar till kvalitetsutveckling. Spelkulturverksamheten ökar i omfattning och är numera en etablerad folkbildningsverksamhet inom Studiefrämjandet. 30

33 Målområde 3: Ett mångkulturellt samhälle Övergripande mål Studiefrämjandet omfattar det mångkulturella samhället och möter dess utmaningar med folkbildande insatser som dels stärker de etniska minoriteternas ställning, dels innebär möten och dialog mellan människor med olika etnisk bakgrund. Några delmål i sammanfattning: Vi bekämpar rasism och främlingsfientlighet. Vi ger invandrade möjlighet till folkbildning. Vi genomför en nationell satsning med tio delprojekt för dialog mellan människor med olika etnisk bakgrund. Studiefrämjandet har under de senaste åren arbetat målmedvetet med mångfaldsfrågor. Under 2013 antogs en ny hållbarhetspolicy, där frågor om mångfald och diskriminering ingår under rubriken social hållbarhet. En central del i mångfaldsarbetet är att rusta organisationen med kunskap om mångfald. Under året har ett antal regionala konferenser anordnats på detta tema. Materialet På lika villkor, som lanserades i slutet av 2012, har använts för kompetensutveckling. Materialet innehåller även en checklista för lokala mångfaldsplaner. Knappt hälften av avdelningarna har antagit en sådan plan. Invandrarverksamheten växer och utvecklas Av den totala cirkelverksamheten genomfördes 18,5 procent med invandrade. Det är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med Studiefrämjandet har inga nationella invandrarorganisationer som medlemmar, men i de flesta avdelningar finns ett väl utbyggt samarbete med lokala invandrar- och etniska föreningar. Det finns en lång rad exempel på framgångsrik verksamhet som syftar till integration och inkludering av invandrade. Stockholmsavdelningen har utvecklat kontakter och verksamheter i flera förorter, med föräldrautbildning och ungdomsverksamhet. I Västra Götaland, Östergötland, Västerbotten och även på flera andra håll i landet genomförs ett omfattande arbete där invandrade introduceras och bjuds in till folkbildande verksamhet. Dialog mellan olikheter Ett mål i mångfaldsarbetet är att anordna folkbildningsverksamhet som innebär möten mellan olikheter. Detta sker helt naturligt i många cirklar, men det krävs ibland aktiva insatser för att öka heterogeniteten i cirklar och grupper. I uppföljningen av strategisk plan instämmer knappt 70 procent av avdelningarna helt och hållet eller till stor del i påståendet: Vi arbetar aktivt för att åstadkomma verksamhet/projekt som innebär möten och dialog mellan människor med olika etnisk bakgrund. Frågan ger inte svar på hur man lyckas men det är uppenbart att ambitionsnivån är hög. Sammanfattande bedömning målområde 3 Studiefrämjandets satsning på mångfald innebär både internt arbete med frågor som rör värderingar, bemötande och diskriminering och aktiva insatser för nyskapande folkbildning. Att nära en femtedel av cirkelverksamheten sker med invandrade är ett tydligt tecken på att vi når ut och uppfattas som en attraktiv organisation bland personer som invandrat. 31