T-Journalen. T-Journalens innehåll detta nr: Sid 2-3, ordf har ordet. Sid 3-4, välbesökt medlemsmöte den 15 maj. Sid 4-5,

Transkript

1 1 T-Journalen År Nr 3, augusti Medlemsutflykt 15 september till Grythyttan, se sista sid 12. Många dialyspatienter tvingas till kommunarrest i sommar! Se sid 6-7 Dialysenhet i Lindesberg?, Se sid 5-6. Måltidens hus Foto: Per Z T-Journalens innehåll detta nr: Sid 2-3, ordf har ordet. Sid 3-4, välbesökt medlemsmöte den 15 maj. Sid 4-5, styrelsens årliga träff med personalen. Sid 5-6, dialys i Lindesberg? Sid 6, föreningen skänker kr. Sid 6-7, dialyseranrande i kommunarrest!!?? Sid 8, ny kun- skapsrik och matnyttig Webbadress. Sid 8-9, etiska frågor i samband med organdonation. Sid 9-11, hur tar man ställning för att donera sina organ? Sid 12 Inbjudan till medlemsutflykt till Grythyttan.

2 2 Redaktionskommitté T-Journalen: Per Zimmerman, redaktör och ansvarig utgivare, Mikael Löwengren och SvenErik Pettersson. Njurföreningen Örebro län Ordf.: Per Zimmerman, Malmgatan 58, Örebro Tel.: E-post: Vice ordf.: Göran Molin, tel.: , Kassör: Lasse Pettersson, , Övriga ledamöter: Nils Erik Berg, Poul Madsen, Anne Pettersson, Sten-Åke Gustavsson, Gunnar Elfström, Stefan Kjaergaard och Mikael Löwengren (suppl). Kontaktperson nya medlemmar: Gudrun Greger, , Föreningsadress: c/o Per Zimmerman, Malmgatan 58, Örebro Föreningslokal: Brukarhuset, Mellringevägen 120 C, Örebro (obemannat) Postgiro: Postgiro (stödfonden): Ordföranden har ordet Vädergudarna har inte visat sina bästa sidor så långt denna sommar, i vart fall inte i Örebro läns nordvästra hörn där jag befunnit och fortfarande befinner mig. Man får njuta av de kortare stunder då solen ändå tittat fram. Runt midsommar var jag och familjen i Skottland i nio dagar varav sju dagar var regniga, men man åker inte till det landet för att sola och bada. Skottland var trots detta ett fantastiskt land att resa och turista i. I juni läste jag i NA en glädjande nyhet; tjänstemän vid landstinget har föreslagit att en dialysmottagning startas vid Lindesbergs lasarett, något som vi från föreningens sida i verksamhetsplanen föreslagit i många år. Vårt förslag vet vi att landstingsledningen sedan många år känt till. Jag undrar förstås om politiker och tjänste- män har tagit intryck av patientföreningens vilja? Eller är detta att göra föreningens betydelse för stor? Jag vill nog ändå tro att föreningen kan ha betydelse då det gäller att påverka utvecklingen i önskvärd riktning. Hur som helst, föreningens kamp för en förbättrad njursjukvård i vårt län går vidare. Ju fler medlemmar vi är desto högre hörs vår röst! Den 18 juli läste jag i Svenska Dagbladet en intressant artikel under rubriken; Kroniskt sjuka Per Zimmerman resurs i vården. I en artikel som handlar om Jönköpings läns landsting skriver man att patienter som tar hand om patienter kortar vårdtid-

3 3 erna och ger stora besparingar. Som exempel tar man bl.a. självdialysen i Jönköping där man sänkt personalkostnaderna med 25%. Man skriver att för hela den svenska sjukvården skulle det handla om mångmiljardbelopp om man låter erfarna patienter ta hand om nyinsjuknade, t.ex. att låta en kroniker som levt med sin sjukdom länge kan vara med patienter som just fått sin diagnos. Man intervjuar Christian Farman, min ordförandekollega i Njurföreningen i Jönköpings län som nu har en ny njure. På självdialysen ställer man själv in hur mycket vätska som skall dras. Personalen finns alltid där men Christian tyckte att han mådde bättre om han körde dialysen själv. Hälften av de 25 dialysplatserna vid Ryhovs sjukhus i Jönköping är öronmärkta för dialyserande som sköter sin egen dialys. Patienterna lär sig av personalen och av varandra och de erfarna är bollplank för de nya patienterna på den vanliga dialysavdelningen. Utvecklingschefen vid landstinget säger att man står i början av en utvecklingen att använda erfarna patienter som resurs i vården. Han säger att detta pågår internationellt och att man i Jönköping ligger i fronten. Britt-Marie Banck, sektionschef vid självdialysen, säger att hon tycker att det känns rätt hela vägen. Det svåra är att stå tillbaka, släppa på kontrollen och bara vara sjuksköterska när det behövs. Jag (PZ) tycker att allt detta verkar vara intressanta framtidsutsikter där vi som patienter säkerligen blir mer medvetna och kunniga om vår egen situation vilket säkert bidrar till ökat välbefinnande. Farhågorna man kan hysa är väl att detta kan vara ett sätt för sjukvården att spara in på personal på ett sätt som går ut över kvalitét och patientsäkerhet, en utveckling som inte alls vore önskvärd. Som patientförening saknar vi inte framtida arbetsuppgifter vem trodde något annat? Per Zimmerman Ordförande Medlemsmötet den 15 maj Tisdagen den 15 maj kl samlades 22 medlemmar vid IUC (Storgatan 24) för att lyssna till de båda donationsansvarig sjuksköterskorna vid USÖ, Ingela Brorsson och Lena Nilsson. De har innehaft detta uppdrag sedan Vi bjöd in dom tidigare i våras och de ville gärna komma och informera oss. En anledning till inbjudan var att Socialstyrelsens statistik för 2010 visade att Örebro läns landsting detta år endast fick fram 1 möjlig donator, en siffra bland de lägre i Sverige. Som patientförening undrade vi vad denna låga siffra möjligen hade för förklaring. Lena och Ingela började med att berätta en del om transplantationsverksamhetens historik i Sverige. De sade att de delar på 25% som donationsansvariga sjuksköterskor. P å USÖ finns det 8 st vårdplatser på allmän-iva och 6 st platser på thorax-iva. De trodde att det i Lindesberg finns 4 st IVA- platser, och i Karlskoga var de osäkra hur många platser där finns, men det är nog inte fler än i Lindesberg. Glädjande nog sade de att det inte finns några besparingsplaner för IVA på USÖ.

4 4 De sade vidare att det varje år dör det ca personer i Sverige varav dör på en IVA-avdelning vilket är en förutsättning för organdonation. Av dessa bedöms ca 225 personer vara medicinsk möjliga som organdonatorer. Bland annat Transplantationslagen från 1995, Lagen om fastställande av en människas död från 1998 samt rekommendationer från Donationsrådet från 2006, är författningar som reglerar donations- och transplantationsverksamheten. Därtill finns det en manual utfärdad av OFOmellansverige där donationsverksamheten regleras och man har dessutom också utarbetat en egen manual vid USÖ. Då man på IVA konstaterar att en patient är hjärndöd tar man kontakt med de olika donationskoordinatorerna vid de svenska transplantationssjukhusen. Lena och Ingela säger att den statistik som finns över möjliga donatorer kan variera mycket från år till år. De anser att ett lågt antal vid vårt landsting beror på att det faktiskt inte funnits fler möjliga donatorer. Det beror inte på att man på USÖ skulle ha missat några möjliga donatorer. Det kan också vara så att svårt hjärnskadade personer förs över till Uppsala för vidare vård och att då bokförs Uppsala i statistiken för en donator. Efter en mycket grundlig och fin och värdefull, såväl muntlig som bildmässig information, varav endast en liten del har beskrivits här, avtackade vi Lena och Ingela. De uttryckte att det hade varit intressant att informera en sådana sakkunniga åhörare. Som tack översände föreningen senare varsin blomstercheck till de båda. Nästa träff med personalen inom njursjukvården I juni mailade styrelsen över nedanstående inbjudan till personal inom njursjukvården i Örebro och Karlskoga. Här skall tilläggas att även om Du som läsare av T- Journalen har andra frågor av generell natur så är vi tacksamma om Du hör av Dig till Per Zimmerman via mail eller telefon. I mars 2011 träffades personal inom njursjukvården och patientföreningens styrelse i Brukarhuset, Mellringe. Vi samtalade omkring frågor som är av gemensamt intresse för både personal och patienter. Från föreningens sida tycker vi att vi har stort utbyte av dessa träffar. Föreningen vill nu därför återigen inbjuda personalen till en träff lördagen den 6 oktober Liksom vid tidigare träffar kommer vi från föreningens sida att i diskussionerna huvudsakligen utgå Från förra träffen i mars 2011

5 5 ifrån Njurförbundets programskrift Riktlinjer för god njursjukvård. Denna skrift utgör ett kvalitetsdokument utifrån ett patientperspektiv och är ett samlat dokument med nationella riktlinjer för vård av kroniskt njursjuka. Skriftens målgrupper är, förutom förtroendevalda och medlemmar i patientföreningarna, naturligtvis även personal inom njursjukvården och förtroendevalda inom sjukvården. Av vår förenings verksamhetsplan framgår att detta dokument skall vara vägledande i föreningens arbete då det gäller att påverka utvecklingen av njursjukvården också inom vårt landsting. Vilka frågor föreslås från föreningens sida att tas upp vid denna träff? Från patientföreningens sida kommer vi att kort berätta om vår verksamhet. Några frågor som föreningen gärna skulle vilja få information om: - Vilka utbildningsinsatser har förekommit under de senaste 12 månaderna då det gäller vidareutbildning av läkare vid VC gällande tidig upptäckt av njursvikt? - Utbyggnad av dialysverksamheten inom länet? I vilken utsträckning är ni involverade i ev. start av en dialysmottagning i Lindesberg? (I massmedia har det fram- kommit att det inom landstinget finns ett tjänstemannaförslag om detta). - Hur många gästdialyser har kunnat genomföras vid USÖ resp Karlskoga de senaste 12 månaderna? - Självdialysenheten och utvecklingen mot fler i hemdialys (HD)? - Aktuell statistik ur Öppna jämförelser. Vid förra träffen fanns statistik för 2009 tillgänglig. Nu finns statistiken för 2010 färdig och där kan konstateras att ÖLL fortfarande ligger klart under riksgenomsnittet, bl.a. vad gäller kärlaccess vid HD? - Access vid PD? Naturligtvis har ni även från personalens sida möjlighet att ta upp frågor för diskussion samt i övrigt lämna information i aktuella frågor. Vi brukar träffas i Brukarhuset i Mellringe kl och håller på till ca Föreningen bjuder på kaffe och macka samt avslutas träffen med gemensam lunch. Datum för årets träff är lördagen den 6 oktober Dialysmottagning vid Lindesbergs lasarett? I juni kunde man i NA läsa att det finns ett tjänstemannaförslag från landstinget om att inrätta en dialysmottagning vid lasarettet i Lindesberg. Eftersom vi från föreningens sida i flera år haft detta inskrivet i vår verksamhetsplan, blev jag nyfiken. Jag tog via mail kontakt med några av landstingets tjänstemän och begärde att vi som patientförening så snart som möjligt vill ta del av detta förslag. Inom några dagar fick jag nedanstående svar från landstingdirektören och fårstår därmed att vi är med på banan och att vi tids nog finns med som en remissinstans. Som patienter håller vi tummarna för att förslaget går igenom!/pz

6 6 Hej Per, För närvarande pågår en utredning över landstingets dialysverksamhet. Utredning har kommit en bit på vägen. Den är långt i från klar. Denna är nyligen överlämnad till mig som landstingsdirektör och beställare. Min bedömning är att utredningen saknar ett antal viktiga perspektiv. Dessa ska nu tillfogas. Den kommer inte att lämnas för politisk beslut förrän efter sommaren. Inte den 20/6 som jag kan läsa i ditt mail till Mats Björeman. Om du fått den informationen av oss ber jag om ursäkt. Innan det politiska beslutet kommer vi ha samverkan med bla patientföreningar. Detta blir dock ej förrän efter sommaren. Det är olyckligt att media har rapporterat frågan innan utredningen är klar i sin helhet. Detta beklagar jag. Hälsningar Rickard Simonsson Landstingsdirektör Föreningen ger pengar till kvalitetsindex för njursjukvård T-Journalen har tidigare skrivit om det kvalitetsindex som Njurförbundet försöker realisera. Njurförbundet ansökte om medel från en fond för projektet att skapa ett kvalitetsindex som berör de viktigaste frågorna i Riktlinjer för god njursjukvård, men Njurförbundet fick avslag på ansökan. Man hoppas nu att regionföreningar med kapital kan bistå med medel till projektet, att förbundet kan få en anställd till projektet via Arbetsförmedlingen och att en handledare för detta kan deltidsanställas. Alla föreningar kommer att informeras mer detaljerat om detta. Vid vår förenings styrelsemöte den 15 maj beslutades enlig nedan: - Styrelsen beslutar att avsätta kronor till detta projekt under följande förutsättningar: - Samtliga föreningar måste ge bidrag till detta projekt utifrån sina egna möjligheter. Detta kan innebära att någon/några föreningar erbjuder ett ringa eller 0-bidrag. - Samtliga föreningar måste få tillgång till hela resultatet av undersökningen oavsett vad föregående punkt resulterat i. - Om förutsättningarna för projektstart inte uppnås skall insatta medel återbetalas till föreningen./pz Styrelsen vägde frågan på guldvåg Tråkiga besked för alla dialyspatienter med semesterplaner! Från Njurförbundet sändes nedanstående pressmeddelande ut den 20 juli 2012: Forts nästa sida

7 7 Njursjuka hamnar i kommunarrest varje sommar det går inte att få gästdialys Under sommaren vill de flesta komma bort från sin vardag och göra något extra av tillvaron. För den som är njursjuk och har dialys är detta ingen självklarhet. Förrutsättningen är att det går att få gästdialys på den ort som man planerar att resa till. Har man tillgång till ett fritidsboende på Gotland, Öland, Dalarna eller i Bohuslän kan man helt glömma bort att resa dit under den här sommaren. Dialysen i Strömstad har stängt fyra veckor under den mest intensiva semesterperioden och i Kalmar har man inga möjligheter på grund av att man måste ta emot patienterna från den sommarstängda dialysen i Oskarshamn. I Visby säger man blankt nej, likaså i Falun och Mora. Njurförbundet har inför årets semesterperiod gjort en omfattande undersökning om vilka sjukhus i Sverige som kan erbjuda gästdialys. Resultatet är nedslående, nästan 80 procent svarar att man inte kan eller att de är osäkra om de har möjlighet att erbjuda gästdialys. Personalbrist och brist på materiella resurser anges som de främsta orsakerna till att man inte kan ta emot gästande patienter. Det är med stor sorg och besvikenhet som många njursjuka och deras familjer tar emot beskeden att de måste stanna hemma från den planerade semesterresan. Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, säger att tillgången på gästdialysplatser är en förutsättning för att man ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt då man har dialys. Det måste finnas resurser vid varje dialysmottagning Dialyspatient sommaren 2012? så att det går att ta emot gästande patienter. Detta är ett rimligt krav anser Njurförbundet. Håkan Hedman beklagar att sjukvården varje sommar tvingas göra njursjuka besvikna och grusa deras semesterplaner. Den påtvingade kommunarresten kan enbart förhindras genom planering och att det tillförs resurser för upplärning av semestervikarier samt inte minst förståelse för njursjukas situation bland sjukvårdens beslutsfattare. För ytterligare information kontakta gärna förbundsordföranden Håkan Hedman, telefon , alt. hakan@famhedman.se. Kontakter kan förmedlas till ett flertal personer som hamnat i kommunarrest. Fakta: Nästan en miljon svenskar har nedsatt njurfunktion - de flesta utan att de själva känner till det. Omkring njursjuka har dialys eftersom deras njurar inte längre fungerar. Bristen på donerade organ från avlidna innebär att njursjuka får vänta under flera år på en transplantation. Andra sjukdomar och hög ålder i kombination utgör forts

8 8 ofta hinder för en transplantation och därför är den övervägande majoriteten av landets dialyserande hänvisade till dialys resten av livet. I Sverige finns 82 dialysmottagningar. Ny webbplats mot allmänheten Den 1 maj kommer Donationsrådets webbplats att upphöra. En ny webbplats riktad mot allmänheten kommer att gå upp i samband med detta. Den nya webbplatsens adress kommer att bli och Socialstyrelsen står som utgivare. Syftet är att ha ett organisationsneutralt namn att kommunicera ut mot allmänheten. Informationen som riktar sig mot professionen kommer ni att finnas på Socialstyrelsens webbplats under organ- och vävnadsdonation. Berörda länkar kommer att pekas om. Det finns bara en död När jag (PZ) bland vänner, bekanta och obekanta propagerar för att man skall säga ja till att donera sina organ vid sin död, kan någon människa ibland undra om man verkligen är riktigt död när man tar något organ. Med nedanstående skrivning från Socialstyrelsens hemsida i tankarna, brukar jag förklara så gott jag kan vad som gäller. Socialstyrelsens hemsida: En del människor är oroliga för att man inte ska vara riktigt död när organen opereras ut. Detta är en missriktad oro. En patient dödförklaras alltid innan man tar beslut om organdonation. Frågan om organdonation tas ibland upp av de närstående innan den sjuke avlidit, som ett uttryck för den avlidnes vilja att donera. Det vanligaste är dock att frågan om organdonation tas upp först när man konstaterat att patienten avlidit. Enligt svensk lag använder vi sedan 1988 total hjärninfarkt som dödsbegrepp. Det innebär att en människa är död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort på grund av att blodcirkulationen till hjärnan helt ar upphört. De allra flesta människor i Sverige dör på det sättet att hjärtat stannar först, vilket sedan leder till att blodcirkulationen till hjärnan upphör och den totala hjärninfarkten inträder efter några minuter. För att kunna bli aktuell som organdonator måste dock patienten avlida i en total

9 9 hjärninfarkt medan han eller hon vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning. Eftersom bara ett mycket litet antal av alla som dör avlider på detta sätt, innebär det att antalet möjliga organdonatorer i Sverige för närvarande är omkring per år. Med förbättrade rutiner inom sjukvården skulle antalet möjliga organdonatorer kunna öka. Under förutsättning att orsaken till hjärninfarkten är känd, ställs diagnosen total hjärninfarkt med full säkerhet av läkare genom två kliniska neurologiska undersökningar med minst två timmars mellanrum. Om orsaken till den totala hjärninfarkten är osäker, om patienten är nedkyld, förgiftad eller påverkad av vissa läkemedel kan dödsfallet endast fastställas genom kontraströntgen av hjärnans blodkärl (cerebral aortokraniell angiografi). När blodtillförseln till hjärnan har upphört helt dör också samtliga hjärnceller och patienten kan dödförklaras av vårdande läkare. Enligt svensk lag måste andnings- och cirkulationsuppehållande åtgärder avbrytas inom 24 timmar efter det att en människa har dödförklarats, om det inte finns synnerliga skäl att fortsätta. Det är under detta dygn som frågan om organdonation kan tas upp. Om en donation ska genomföras måste organen tas tillvara inom dessa 24 timmar. Organen opereras alltid ut av kirurger från transplantationsenheterna. Alternativet till organdonation är aldrig fortsatt vård. Patienten är död och om ingen donation ska genomföras ska vården snarast avbrytas. Var tredje svensk vet inte hur man tar ställning för donation När vi från föreningens sida vid olika tillfällen står ute på allmän plats och delar ut donationskort, märker vi att det finns en stor vilja hos folk att verkligen donera sina organ när man avlider. Detta är naturligtvis mycket bra. Mindre bra är att vi samtidigt kan konstatera att många människor inte vet hur man verkligen skall visa sin inställning till detta. På detta område finns alltså obegränsade arbetsuppgifter för en patientförening och här finns utrymme för många fler medlemmar att aktivera sig Med anledning av svenska folkets kunskapsbrist tycker jag att nedanstående artikel hämtad från Socialstyrelsens hemsida kan vara aktuell som kunskapskälla för T-Journalens läsare inför framtida informationskampanjer: Även om svenska folket är fortsatt positivt till organ- och vävnadsdonation visar en färsk opinionsundersökning att var tredje invånare i Sverige inte vet hur man tar ställning för donation. Socialstyrelsen intensifierar nu informationsinsatserna för att öka kunskapen. Vi har en otroligt viktig fråga att förmedla och vi måste få allmänheten att förstå vikten av att deras beslut kan rädda andra människors liv. Det är så lätt att ta ställning och du gör det genom att anmäla dig till donationsregistret, informera dina närstående eller fylla i ett donationskort. Två minuter av din tid kan rädda livet på upp till sju andra människor, säger Charlotte Möller, samordnare för donationsverksamheten på Socialstyrelsen. Opinionsundersökningen visar också att kännedomen om donation och viljan till att

10 10 donera fortsatt är hög, men bland de som ännu inte tagit ställning eller aktivt sagt nej till donation, tror var tredje att de är för gamla/sjuka för att kunna donera. Hög ålder är inget hinder för donation, och det är ytterst få sjukdomar som hindrar dig från att bli donator. Du behöver inte själv fundera på om du är för gammal eller sjuk. Sjukvården gör alltid en mycket noggrann medicinskt undersökning om du skulle bli aktuell for donation, säger Charlotte Möller. Socialstyrelsen tar nu fram riktade informationskampanjer till särskilda målgrupper, i första hand pensionärer och skolungdomar, där opinionsundersökningen visar att kännedomen är låg eller felaktig om organ- och vävnadsdonation. Budskapet om donation sprids också bland annat genom Facebook-sidan Jag donerar mina. Gör du? Spridningen av donationskorten behöver öka. Till alla apotek, vårdcentraler och sjukhus riktas en uppmaning att beställa dessa, så att korten finns väl synliga och tillgängliga. Vid sidan av detta fortsätter Socialstyrelsen att stödja donationsansvariga läkare och sjuksköterskor i deras arbete med att öka kunskapen om donation inom vården. Opinionsundersökningen genomfördes av Synovate i december 2010 på uppdrag av Socialstyrelsen. När dimman lättar över sjön - en sommarmorgon i juli kl Foto: Per Z

11 11 Så här tar du ställning till att donera organ Du tar ställning genom att: Anmäla dig till donationsregistret (öppnas i separat fönster) Fylla i ett donationskort Informera Dina närstående Du kan använda ett eller flera av dessa sätt. De är alla lika giltiga och det är den senaste uppgiften som gäller. Fördelen med om du anmäler din vilja till donationsregistret är att du kan vara säker på att ditt beslut verkligen kommer till sjukvårdens kännedom om en donation skulle bli aktuell, oavsett vad som händer dig och andra under livets gång. Du kan också använda dig av e-legitimation. Då hamnar din anmälan direkt i Donationsregistret och ingen bekräftelsebrev eller annan brevkommunikation från Donationsregistret är nödvändig. Du kan också kontrollera dina tidigare registrerade uppgifter genom att använda dig av e-legitimation. Du kan självklart anmäla dig utan e-legitimation. Då får du en bekräftelse på de uppgifter du anmält och kan kontrollera att de registrerade uppgifterna är riktiga. Bekräftelsen kommer inom tre veckor att skickas till din folkbokföringsadress. Om du vill ändra en tidigare anmälan är det enklast att göra en nyanmälan. Det är alltid den senast lämnade uppgiften som gäller. OBS!!! Glöm ej att meddela adressändring!!!!!! Glöm inte att meddela Lasse Pettersson i föreningsstyrelsen om Du får ny adress. Vi ser då till att ändringen införs i både lokalföreningens och i Njurförbundets medlemsregister så att Du får både Njurförbundets tidning, Njurfunk och regionföreningens medlemstidning, T-Journalen. Sädesärlan med munnen fullav godsaker (geting, mask och fjäril) på väg att mata sina ungar under taknocken. Mums!! Foto:Per Z

12 12 Inbjuder till medlemsutflykt Dag: Lördagen den 15 september Avresa: Samåkning med egna bilar, samling vid Örebro södra station kl Avresa Program: avresa kaffepaus vid Grythyttans gästgivaregård guidad visning av Måltidens hus lunch vid Måltidens hus återresa Återkomst: södra station ca Kostnad (inkl. allt) För medlemmar 200 kr, för icke medlemmar 300 kr. Betalas vid avresan. Övrigt Vid anmälan skall Du ange vad som önskas till lunch; kött, fisk eller vegetariskt. Personer från Karlskoga med omnejd kan förslagsvis samåka direkt till Grythyttan. Samling sker då vid gästgivaregården ANMÄLAN Anmälan görs på nedanstående talong eller via telefon till: Sten-Åke Gustavsson, Gäddestavägen 26, Örebro. Tel.: alt eller via e-post: gustavssons.lekstuga@spray.se DIN ANMÄLAN VILL VI HA SENAST FREDAGEN DEN 7 SEPTEMBER Hjärtligt välkomna hälsar styrelsen!.. Jag anmäler.. personer till medlemsutflykten lördagen den 15 september. Jag har egen bil men kan ta med ytterligare.st personer i min bil. Reseersättning utgår. Reseräkning tillhandahålls vid utflykten. Jag har inte bil och vill åka med någon annan. Namn:... Telefonnr: