FoU-dag 24 April 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-dag 24 April 2012"

Transkript

1 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU-dag 24 April Program - Sammanfattningar

2

3 Program Tid: 24 april kl (kaffe serveras från 08.30) Plats: Kirurgaulan, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Registrering, kaffe och smörgås Inledning och välkomsthälsning av Per-Olov Gustafsson Information om FoU-centrums verksamhet av Ove Axelsson Avtackning av medarbetare Utdelning av FoU-priset Nydisputerade presenterar sina avhandlingsarbeten Kaffe & frukt Sjukhusbiblioteket presenterar sin verksamhet Patientuppgifter i forskningen Föreläsare Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt, Uppsala universitet Lunch Projektpresentationer (se separat program) Kaffe & frukt Projektpresentationer (se separat program) Avslutning

4 Projektpresentationer Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska. LOKAL: Kirurgaulan Disputationspresentationer Tid Namn Titel Katarina Strand Brodd Försenad utveckling av visuomotorisk kapacitet hos för tidigt födda spädbarn Eva-Maria Annerbäck Barnmisshandel - förekomst, kännetecken, hälsa och riskbeteenden Marie Pegelow Genetisk och dental analys på individer och familjer med non-syndrom läpp käk och/eller gomspalt, Van der Woude och popliteal pterygium syndrom (PPS) Markus Castegren Experimentell septisk organdysfunktion. Effekter av aminoglykosider, antiendotoxinåtgärder och endotoxintolerans LOKAL: Kirurgaulan Sektion: Opererande specialiteter Moderator: Eugen Yu-Hui Wang Tid Namn Titel Kerstin Persson Med nedsatt hörsel och kokleaimplantat i arbetslivet, en intervjustudie Otto Henriksson Protection against cold in prehospital trauma care Mikael Gürtelschmid Mätmetodik vid undersökning av bukaortaaneurysm Tuula Schneider Funktionella resultat och livskvalitet vid rektalcancerkirurgi Eugen Yu-Hui Wang Långtidsuppföljning av funktionella resultat och livskvalitet efter radikal prostatektomi för prostatacancer Jesper Sperber Ventilationssättets betydelse för pulmonella och cirkulatoriska effekter Staffan Eriksson i en postoperativ sepsismodell Aerob träning som förstärkare av motorisk träning vid stroke

5 Projektpresentationer LOKAL: Konferensrum 19 (Bredvid kirurgaulan) Sektion: Vårdvetenskap Moderator: Lena Nordgren Tid Namn Titel Christina Andreae Relation mellan symtom på depression och aptit hos patienter med kronisk hjärtsvikt Charlotta Skålén Patientklagomål till Patientnämnden i Sörmland - vad handlar de om och hur bemöts klagomålen? Edit Tedenljung Gång med rollator belastar kognitionen hos äldre personer med nedsatt kognition Maria Liljeroos Hjärtsvikt i familjen - en utvärdering av långtidseffekter av hjärtsvikt, dess behandling och vård för patienter och deras partners Petronella Bjurling Sjöberg Vårdplaner inom svensk intensivvård: tillämpning och påverka - ur ett vårdprofessionsperspektiv Jenny Hedberg Btx-A injektioner och terapeutiska interventioner: Effekter på rörelseförmåga i övre extremiteter hos barn med CP - en pilotstudie LOKAL: Konferensrum 19 Sektion: Vårdvetenskap (Bredvid kirurgaulan) Moderator: Lena Nordgren Tid Namn Titel Carina Palesjö Att ha svävat mellan liv och död - En fenomenologisk hermeneutisk studie av akuta och livshotande sjuka patienters upplevelser och erfarenheter under tiden de återhämar sig Deborah Svanerö I stormens öga - HIA-sjuksköterskors erfarenheter av hjärtstilleståndssituationer Monika Steffens Smärtlindring av barn med frakturmisstanke Maria Fundberg & Rätt kompetens för bästa bedömning i en effektiv organisation Tina Rohlin

6 Projektpresentationer LOKAL: Konferensrum 10 (Under matsalen) Sektion: Allmänmedicin Moderator: Thorne Wallman Tid Namn Titel Anna-Sophia von Celsing Doktorns lathund vid sjukskrivning Anne Rydén Vuxna astmapatienter i primärvården i Sörmland - astmakontroll och omhändertagande Holger Seidel Möjligheter att mäta effekter av medveten andning Annika Österberg Erfarande av deltagande i aktivitet och faktorer som inverkar på aktivitetsnivå efter ickerekonstruerad främre korsbandsskada Charlotte Nylander Ökad förekomst av minnes och inlärningsproblem hos barn och ungdomar med högst HbA1c enligt Fem till Femton -formuläret Linda Lännerström Patienters upplevelser av långtidssjukskrivning LOKAL: Konferensrum 10 Sektion: Allmänmedicin (Under matsalen) Moderator: Thorne Wallman Tid Namn Titel Viktoria Zander Hälsovård för sårbara och utsatta grupper - irakiska kvinnors berättelse om vård och bemötande vid långvarig smärta Hazem Zaya Behovet av Terracortil örondroppar för patienter med tecken på extern otit efter sugning av vaxpropp Gunnel Peterson Ultraljudsundersökning av nackmuskler - är aktiveringsmönster i musklerna förändrade efter whiplashskada? En jämförande studie mellan personer med långvarig whiplashbesvär och personer utan nacksmärta Annika Bardel Könsskillnader vid symtomrapportering med stigande ålder LOKAL: Konferensrum 11 Sektion: Invärtesmedicin (Under matsalen) Moderator: Markus Castegren Tid Namn Titel Andreas Johansson Minskning av rektaldosen under strålbehandling - en jämförande dosplaneringsstudie Lars Rombo Hepatit A vaccin till resenärer med reumatoid artrit och läkemedel som påverkar immunförsvaret Susanne Holm qvist- Får patienter med Carpaltunnelsyndrom arbetsterapeutisk konservativ Lybäck & Helena Jonson behandling innan operation? Ulf Söderström Typ 1 diabetes mellitus (T1DM) hos barn och ungdomar i Sverige med invandrarbakgrund Britt-Marie Hellberg Förekomst av depression med eller utan behandling Mats Berg Studier av hudsjukdomar

7 Projektpresentationer LOKAL: Konferensrum 11 (Under matsalen) Sektion: Psykiatri/Neurovetenskap Moderator: Eva-Maria Annerbäck Tid Namn Titel Niko Laine & Effekter av samtalsbehandling inom psykiatrisk öppenvård Jan-Eric Lundqvist Margit Wallsten Patient och närstående genombrottsmetodik (PONG) för att fånga upp patient- och anhörigperspektiv i psykiatrisk psykosvård. Ett pilotprojekt Fredrik Falkenström Mentaliseringsförmåga som prediktor för tidig behandlingsprocess i psykoterapi mot depression Marika Möller Utredning av kognitiv trötthet hos patienter med bestående men efter lätt traumatisk hjärnskada LOKAL: Sjukhusbiblioteket Sektion: Tandvård Moderator: Lars Hjalmarsson Tid Namn Titel Bengt Adèrn Utvärdering av ett käkrörelseprogram inom Specialisttandvården- ur ett patientperspektiv Margitha Björksved Homocystinuri och oral hälsa. En studie av 14 individer Margaretha Koch En kostnadsminimiseringsstudie av rotfyllningar utförda före och efter en utbildning i Folktandvården Ann-Kristine Zens Enkätundersökning utförd bland barn och ungdomar på Tandregleringskliniken i Eskilstuna Karin Ekström er Inställningsfel på panoramabilder tagna i allmäntandvården inom Folktandvården Sörmland Therese Kvist & Självupplevd oral hälsa hos ungdomar utsatta för barnmisshandel Eva-Maria Annerbäck LOKAL: Sjukhusbiblioteket Tid Namn Titel Sektion: Tandvård/Samhällsmedicin Moderator: Lars Hjalmarsson (Tandvård) Moderator: Anna Ekholm (Samhällsmedicin) Lars Hjalmarsson Kronor eller fyllningar - vad blir bäst? Hans G. Eriksson Påverkar arbetslöshet hälsan? Resultat från enkätundersökningen Liv & Hälsa Lotta Sahlqvist Påverkar föräldrarnas arbetslöshet barnens hälsa? Resultat från enkätundersökningen Liv & Hälsa ung 2011

8 LOKAL: Kirurgaulan TID: Försenad utveckling av visuomotorisk kapacitet hos för tidigt födda spädbarn Katarina Strand Brodd, Överläkare, Medicinskt ledningsansvarig neonatolog i Södermanland, PhD vid institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Uppsala universitet, Barnkliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 8Disputationspresentationer INVÄRTESMEDICIN Bakgrund: För tidigt födda barn löper risk att utveckla funktionsnedsättningar inom högre hjärnfunktioner, däribland visuomotorisk kapacitet = vår förmåga att förstå och samordna våra synintryck och att utifrån dessa reagera med adekvat motorisk aktivitet. Ögonens mjuka följrörelser är en grundförutsättning för normal visuomotorisk kapacitet. Metod: I en population av för tidigt födda (< 32 graviditetsveckor) spädbarn undersöktes visuomotorisk kapacitet jämfört med kontrollgrupper av fullgångna spädbarn. Vid 2 och 4 månaders ålder mättes ögonens mjuka följrörelser och vid 8 månaders ålder bedömdes förmågan att gripa ett rörligt objekt. Resultat: Barnen i studiepopulationen uppvisade lägre nivåer av mjuka följrörelser jämfört med kontrollbarnen. Båda grupperna utvecklades mellan 2 och 4 månaders ålder, men studiepopulationens nivåer av mjuka följrörelser vid 4 månaders ålder motsvarade kontrollbarnens nivåer vid 2 månaders ålder. Flera perinatala komplikationer var associerade till lägre nivåer av mjuka följrörelser men också de barn i studiepopulationen som inte drabbats av några komplikationer uppvisade lägre nivåer av mjuka följrörelser jämfört med kontrollgruppen. För att gripa ett rörligt objekt vid 8 månaders ålder använde de för tidigt födda barnen oftare båda händerna och en krokigare väg för att fånga objektet jämfört med kontrollgruppen. Slutsats: Mycket för tidigt födda spädbarn uppvisade en försenad visuomotorisk kapacitet vid 2, 4 och 8 månaders korrigerad ålder, vilket var accentuerat hos de barn som också drabbats av flera komplikationer i nyföddhetsperioden. LOKAL: Kirurgaulan TID: Barnmisshandel - förekomst, kännetecken, hälsa och riskbeteende Eva-Maria Annerbäck, Med dr, Enhetschef, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Bakgrund: Våld mot barn i hemmen har varit förbjudet i Sverige i mer än 30 år men är fortfarande ett betydande samhällsproblem och ett hot mot folkhälsan. Metod: Två olika undersökningsmaterial har använts. Dels fall som anmälts till polis under en 11-årsperiod i ett svenskt polisdistrikt och dels en populationsbaserad undersökning riktad till alla elever i tre olika årskurser (n= 8494) i Södermanland. Resultat: Allvarlig barnmisshandel utgjorde 14 % av de polisanmälda fallen och kännetecknades av en ansamling av riskfaktorer inom fyra olika områden: förövarfaktorer, stress- och belastningsfaktorer, faktorer som indikerade bristande socialt nätverk och barnrelaterade faktorer. Förekomsten av självrapporterad barnmisshandel var 15 %. Starka samband mellan barnmisshandel och riskfaktorer och ett dos-respons samband mellan riskfaktorer och rapporterad misshandel identifierades. Det framkom att elever som rapporterat att det förekommit våld mellan deras föräldrar hade betydligt högre risk att själva utsättas för våld. Enbart 7 % av de utsatta barnen hade berättat detta för någon myndighet. Samband mellan fysisk barnmisshandel och hälsoproblem/riskbeteenden konstaterades och en kumulativ effekt av att ha blivit utsatt för multipla övergrepp i form av fysisk barnmisshandel plus annan form utsatthet. Slutsats: Kunskap om våld mot barn är betydelsefull för hälso- och sjukvården och metoder för upptäckt, insatser och samverkan med andra aktörer behöver utvecklas.

9 LOKAL: Kirurgaulan TID: Genetisk och dental ananlys på individer och familjer med non-syndrom läpp käk och/eller gomspalt, Van der Woude och popliteal pterygium syndrom (PPS) Marie Pegelow, Övertandläkare, Folktandvården, Tandregleringen, Eskilstuna Bakgrund: Karakteristiska för Van der Woude syndrom (VWS) är gropar i underläppen (pits), läpp käk och/eller gomspalt (LK/G) och/eller hypodonti. PPS har samma orala symtom, med även andra kroppsliga defekter. Vid VWS och PPS förekommer mutationer på IRF6 genen, regio 1q32.2. LK/G utan övriga missbildningar är non-syndrom (NS). Målet med avhandlingen var att registrera de varierande symtomen för NSLK/G och VWS/PPS inklusive den dentala påverkan, att upptäcka mutationer på IRF6 genen i de syndroma fallen och att undersöka om genen är orsaken till symtomen i NSLK/G. Metod: Journalstudie samt genotypning av DNA. Resultat: Den dentala utvecklingen vid NSLK/G är avvikande med rotationer, atypisk tandform, övertal eller undertal. Inget signifikant tandväxlingsmönster (p=0.15) i spaltområdet kunde ses. Vid genotypning av DNA från VWS/PPS familjerna återfanns IRF6 mutation i 59%, och när en studerad riskmarkör överfördes från förälder till barn var det oftast från den förälder som bar på mutationen. I de svenska NSLK/G familjerna visade två icke kodande markörer på IRF6 genen ett samband med LKG samt i subgruppen med NS gomspalter (G) en signifikant risk med en haplotyp av markörerna rs64296-rs (G-C). Slutsats: NSLK/G är inte orsakad av en enskild gen som syndromen VWS/PPS. Vissa markörer på IRF6 genen kan påverka utvecklingen av NSLK/G men det är inte hela förklaringen till den avvikande utvecklingen. Våra resultat visar på behovet av ytterligare analyser av IRF6 genen och andra faktorer/gener för att klargöra hur NSLK/G utvecklas. disputationspresentationer LOKAL: Kirurgaulan TID: Experimentell septisk organdysfunktion. Effekter avaminoglykosider, antiendotoxinåtgärder och endotoxintolerans Markus Castegren, Specialistläkare, Anestesikliniken, Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset, Forskningshandledare, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Bakgrund: Sepsis, eller blodförgiftning, är ett vanligt tillstånd med hög mortalitet. Den systeminflammatoriska reaktionen som ligger bakom utvecklingen av multiorgansvikt kan efterliknas med hjälp av ett ämne från gram-negativa bakterier, endotoxin. Metod: Avhandlingen använde en experimentell septisk stordjursmodell med endotoxinemi för att undersöka svårundersökta kliniska frågeställningar; vidare utvecklades en modell för så kallad sekundär sepsis. Resultat: Ingen försämring av renal antibiotikaclearance, tubulär eller glomerulär njurfunktion sågs efter en hög aminoglykosiddos hos individer med akut njursvikt. Antiendotoxinåtgärder hade ingen effekt på TNF-alfa-medierad toxicitet, dock sågs en viss positiv effekt på leukocytsvaret. Till skillnad från övriga organ visade lungorna upp en ökad organdysfunktion efter en andra endotoxindos till endotoxintoleranta djur, jämfört med icke-endotoxintoleranta individer. Endotoxintoleransen varierade över tid det första dygnet där den kraftigaste toleransen uppvisades tidigt i försöket. Ju högre grad av endotoxintolerans, desto mer hyperdynamisk cirkulation och lägre syrgaskonsumtion. Slutsats: En hög engångsdos aminoglykosid i samband med akut inflammationsinducerad njurdysfunktion ger sannolikt inte upphov till förvärrad njurskada. Antiendotoxinåtgärder kommer sannolikt inte leda till några betydande kliniska effekter. Utvecklandet av en modell för sekundär sepsis möjliggör jämförande studier av immunomodulerande läkemedels effekter. 9

10 LOKAL: Kirurgaulan TID: Med nedsatt hörsel och kokleaimplantat i arbetslivet, en intervjustudie Kerstin Persson, Hörselpedagog, Pedagogiska hörselvården, Habiliteringsverksamheten, Habilitering & Hjälpmedel opererande specialiteter Bakgrund: Kokleaimplantat (CI) är ett delvis inopererat hörhjälpmedel som elektriskt stimulerar hörselnerven. Med CI kan en vuxen person med gravt nedsatt hörsel eller vuxendövhet, nå ökad möjlighet att uppfatta tal. Det finns inget säkert sätt att förutsäga hur en person kommer att höra med CI, men kortare tid som döv ökar chansen till bättre hörsel. Även med CI är hörseln nedsatt, och när CI tas av är personens hörsel lika nedsatt som tidigare, eller mer nedsatt. Syfte: Syftet med intervjustudien är att undersöka hur personer med gravt nedsatt hörsel, som använder CI, upplever sina möjligheter att delta i arbetslivet, och hur de upplever sin livskvalitet. Metod och studieupplägg: Kvalitativ studie, med intervjuer där personer med CI uppmuntras att berätta om sina upplevelser, erfarenheter och bedömningar utgående från studiens syfte. Studiens betydelse: Studien kan ge ökad kunskap om hur personer som ordinerats CI upplever sin situation i arbetslivet, och sin livssituation. Med större kännedom om de faktorer som påverkar livet för personer med gravt nedsatt hörsel ges möjlighet för samhället att förbättra förutsättningarna för denna grupp. LOKAL: Kirurgaulan TID: Protection against cold in prehospital trauma care Otto Henriksson, ST-läkare, Anestesikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Doktorand, Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Bakgrund: Hypotermi är en oberoende riskfaktor för ökad mortalitet hos traumapatienter. Åtgärder för att minska värmeförluster och motverka allmän nedkylning är en viktig del av prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien var att utvärdera effekten av att avlägsna blöta kläder respektive tillföra en fuktspärr och dess inverkan på termoreglering samt köldupplevelse vid omhändertagande av blöta personer i kall miljö. Metod: Frivilliga försökspersoner (n=8) med blöta kläder exponerades liggande på en spineboard i en kylkammare för en initial kylstress i 20 min (-18.5 C), efterföljt av 30 minuter av fyra olika interventioner; (1) en yllefilt, (2) fuktspärr + en yllefilt; (3) avlägsnande av blöta kläder + en yllefilt, eller (4) två yllefiltar. Syreförbrukning (huttring), central kroppstemperatur, hudtemperatur och hjärtfrekvens mättes kontinuerligt och subjektiv köldupplevelse utvärderades med 5 minuters intervall. Resultat: Avlägsnande av blöta kläder eller tillförsel av en fuktspärr åstadkom en signifikant lägre huttring och snabbare uppvärmning av hudtemperaturen. En ökning av isoleringsmängden åstadkom samma resultat. Tillägg av en fuktspärr samt ökning av isoleringsmängden gav också en signifikant lägre köldupplevelse. Slutsats: Vid prehospitalt omhändertagande av blöta personer med en begränsad isoleringsmängd tillgänglig, så kan avlägsnande av blöta kläder eller användande av en fuktspärr ha en stor betydelse för att minska behovet av huttring och öka termisk komfort. 10

11 LOKAL: Kirurgaulan TID: Vid ultraljudsundersökning av bukaortaaneurysm avgör valet av mätpunkter tillfölitligheten i mätningen Mikael Gürtelschmid, Specialistläkare, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Det finns olika metoder att uppmäta diametern av aorta, där valet av mätpunkter skiljer sig åt mellan metoderna. Mätningar som kan användas är outer-to-outer (OTO), inner-to-inner (ITI) eller Leading edge-to-leading edge (LELE). Vi ville bringa klarhet i om det finns någon skillnad i utfallet när de olika mätmetoderna används och också utvärdera vilket mått som har den största tillförlitligheten. Metod: 127 patienter med AAA som genomgick rutinundersökning med ultraljud av bukaorta ingick i studien. För varje patient gjordes dubbla mätningar av den maximala diametern för bukaorta enligt de tre ovan beskrivna metoderna. Resultat: Medelvärdet för diametern mätt med ITI, LELE och OTO var 37.8mm (95% CI, ), 39.3mm (95% CI, ) resp. 41.9mm (95% CI, ). Skillnaden var mellan ITI och LELE 1.5mm, mellan LELE och OTO 2.6mm och mellan ITI och OTO 4.1mm (p<0.001). Differensen mellan två undersökare med LELE, ITI och OTO var i medeltal -0.3mm (SD 1.98), -0.3mm (SD 2.31) resp. -0.3mm (SD 2.70). Variabiliteten mätt som coefficient of variation (cv) var 5.0%, 6.1% resp. 6.4%. Pearsons korrelations koefficient var 0.98, 0.97 resp (p<0.001). Slutsats: LELE hade minst variabilitet. En stor skillnad noterades mellan ITI, OTO eller LELE. Vi gjorde en beräkning av effekten dessa skillnader skulle ha i utfall på den populationsbaserade AAA-screeningen. Prevalensen för AAA i vårt material på individer blev då för LELE, OTO och ITI 1.6%, 2.6% resp. 1.3%. LOKAL: Kirurgaulan TID: Funktionella resultat och livskvalitet vid rektalcancerkirurgi Tuula Schneider, Specialistsjuksköterska, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Vid kirurgisk behandling av rektalcancer görs någon form av tarmresektion. Vid operationen skarvas tarmen ihop med en anastomos eller läggs ut genom bukväggen som en stomi. Oavsett vilken operationsmetod som används så påverkas patientens livskvalitet och tarmfunktion i olika grad. Inom livskvalitetsforskning går åsikterna isär. En del studier pekar på att patienter med stomi har sämre livskvalitet än patienter utan stomi. Andra studier menar att det inte finns någon större skillnad på livskvalitet hos patienter med stomi och utan stomi. Även om det rent kirurgiskt går att göra en anastomos, kan frågan ställas om det alltid är det mest optimala för patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om när anastomos respektive stomi är att föredra avseende funktionella resultat och livskvalitet efter rektalcancerkirurgi. Metod: Studien genomförs vid kirurgkliniken på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Alla patienter som opereras för rektalcancer blir tillfrågade. De som väljer att delta blir intervjuade innan operationen och efter operationen. Studien omfattar 200 patienter som har genomgått 18 månaders intervju. Instrumenten som används är Kamm-score som registrerar det funktionella resultatet. För registrering av livskvalitet används EORTC-QLQ och QLQ-CR38. Resultat: Går ej att presentera då studien är pågående. opererande specialiteter 11

12 LOKAL: Kirurgaulan TID: Långtidsuppföljning av Funktionella resultat och livskvalitet efter radikal prostatektomi för prostatacancer opererande specialiteter Eugen Yu-Hui Wang, Ajungerad lektor, Legitimerad läkare, FoU-handledare, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män. Vid lokaliserad prostatacancer är radikal prostatektomi kurativ syftande behandling. Jämfört med öppen operation har laparoskopisk metod korttids fördelar så som mindre blödning, mindre transfusionsbehov och kortare vårdtid. Möjligheterna är större vid laparoskopisk operation att bevara nerver viktiga för erektion och kontroll av slutmuskeln. Långtids uppföljning beträffande vattenkastningsfunktion och erektiv förmågan efter operation är dock fortfarande oklart. På MSE började vi först i landet genomföra laparoskopisk radikal prostatektomi (LRP) för drygt 10 år sedan. Med våra unika patienter material och analys kan vi bidra till att klarlägga denna fråga. Metod: Det funktionella resultatet registreras genom användande av två internationella vedertagna scorer: internationellt prostata symptom score (IPSS) och Internationale Index of Erectile Function (IIEF). För registrering av livskvaliteten används två internationellt validerade frågeformulär att för allmänna livskvaliteten EORTC QLQ C30 och för prostatacancerpatienterna med den prostatacancer modulen QLQ-PR25. De fyra frågeformulären skickades till patienter som genomgick LRP för 10 år sedan med informationsbrev. Patienten skrev under samtycke och besvarade frågorna anonymt. Frågeformulär som svaras av patienterna samlas och analyseras kontinuerligt. Resultat: 52 frågeformulär med informationsbrev har skickats till alla patienter som genomgick LRP för över tio år sedan och som fortfarande lever enligt folkregistren. Hittills har vi fått 37 fullständiga svar. Tre ofullständiga svar skickades tillbaka till patienterna för att fortsätta svara färdigt. Vi väntar fortfarande på 12 svar. Av de 37 patienter som svarade fullständigt har 33 inga urinläckage, däremot är endast tre patienter fortfarande sexuellt aktiva. Hur de patienternas livskvalitet påverkades av dessa konsekvenser av operation för över 10 år sedan håller vi på vidare analysera. De kommer att dels jämföras med resultat från kända behandlingscentrar i världen, dels med ålderspecifik grupp med män som inte genomgått LRP. Slutsats: Långtids (över 10 år) uppföljning visar att flesta patienter kan hålla urin tät, däremot förlorade potens. Pågående analys kommer att svara hur deras livskvalitet har blivit påverkad av operationen för över 10 år sedan. 12

13 LOKAL: Kirurgaulan TID: Ventilationssättets betydelse för pulmonella och cirkulatoriska effekter i en postoperativ sepsismodell Jesper Sperber, ST-läkare, Anestesikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Hypotesen har förts fram att mekanisk ventilation med lägre tidalvolym och högre PEEP än vanlig klinisk standard bör användas på patienter som riskerar att utveckla postoperativ lungskada. Detta kan i teorin minska både postoperativ lungskada och organskada. Vi har därför utvecklat en sepsismodell med endotoxin för att utvärdera olika ventilationsmetoder. Metod: 30 friska grisar randomiserades till 3 grupper; I: PEEP 10, VT 6ml x kg-1, II: PEEP 5, VT 10 ml x kg-1 som ändras till PEEP 10, VT 6 ml x kg-1 vid laparotomislut, III: PEEP 5 VT 10 ml x kg-1. Laparotomi utfördes i två timmar för att simulera kirurgiskt ingrepp. Sedan startades endotoxininfusion i 5 timmar för att simulera postoperativ sepsis. Resultat: Grupperna var lika vid början och slutet av laparotomin. Under endotoxin så var PaO2/FiO2, en kvot indikerande lungskada, högre i grupp I och II än i grupp III. I kontrast så uppvisade grupp I och II större negativa förändringar än grupp III i cirkulatoriska variabler; blodtryck, CI, DO2, VO2. Inga signifikanta förändringar sågs mellan grupp I och II. Slutsats: Låg VT ventilation tillsammans med högre PEEP leder på friska djur, exponerade för laparotomi och följande endotoxinemi, till en minskad pulmonell dysfunktion men en mer uttalat hypodynamisk cirkulation jämför med djur ventilerade med medelhög VT och lägre PEEP. LOKAL: Kirurgaulan TID: Aerob träning som förstärkare av motorisk träning vid stroke Staffan Eriksson, Sjukgymnast, FoU-handledare, FoU-centrum/CKFD, Eskilstuna Bakgrund: Efter stroke har det visat sig att behandling med olika tillväxtfaktorer har en positiv effekt på såväl kognition som motorisk förmåga. Detta beror på att tillväxtfaktorer påverkar hjärnan positivt genom att till exempel öka nervcellstillväxten, skydda mot celldöd, och inte minst stimulera till uppkomst av nya kopplingar mellan nervceller. Eftersom halten av olika tillväxtfaktorer ökar i hjärnan i samband med fysisk träning så skulle det vara intressant att testa effekten av aerob träning på motoriken hos strokepatienter. Detta har testats i två studier där möss tränat såväl motorisk träning som aerob träning och en kombination därav. I den ena studien visade det sig att aerob träning hade en positiv effekt, men endast tillsammans med motorisk träning. I den andra studien sågs inga effekter av aerob träning vare sig ensamt eller i kombination med motorisk träning. Vidare har strokepatienter visat på akut förbättrad arm- och handmotorik genom fysisk ansträngning i form av promenad. Syftet med studien är att undersöka om effekten av ett motoriskt träningsprogram förbättras med avseende på motorisk förmåga när det motoriska träningsprogrammet kompletteras med aerobträning. Metod: I en RCT-studie kommer en interventionsgrupp att träna 6 timmar per dag, fördelat på 5 timmar och 20 minuter handmotorik och 2x20 minuter aerob träning, och en kontrollgrupp kommer att träna handmotorik 6 timmar per dag. Resultat: Studien pågår opererande specialiteter 13

14 LOKAL: Konferensrum 19 TID: Relation mellan symtom på depression och aptit hos patienter med kronisk hjärtsvikt Christina Andreae, Legitimerad sjuksköterska, Doktorand, Fil. mag, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 14Vårdvetenskap Bakgrund: Personer med kronisk hjärtsvikt har en ökad risk att drabbas av undernäring, ett allvarligt tillstånd med ökad mortalitet och påverkad livskvalitet. Det är oklart hur aptit är relaterat till psykologiska faktorer som symtom på depression. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse symtom på depression har på aptiten hos personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Personer med kronisk hjärtsvikt rekryterades från tre hjärtsviktsmottagningar. Mätinstrumenten CNAQ (Council on Nutrition Appetite Questionnaire) och SNAQ (Simplified Nutritional Appetite Questionnaire) används för att mäta aptit. För att mäta symtom på depression användes PHQ (Patient Health Questionnaire). Linjär multipel regressionsanalys användes för att undersöka relation mellan symtom på depression och aptit. Alla modeller justerades för ålder, kön, sjukdomsgrad (beräknat med B-typ natriuretic peptid, BNP). Resultat: Datainsamling pågår och fram till idag har 111 personer rekryterats till studien. Preliminära data visar att symtom på depression signifikant associerar med försämrad aptit. Symtom på depression förklarar 13 % av variansen för QNAQ (β=-0.27, t (104) = -3.94, p<0.001) och 6% av variansen för SNAQ (β=-0.10, t (104) =-2.61, p<0.01). Slutsats: Preliminära data visar att symtom på depression är associerat med nedsatt aptit för patienter med kronisk hjärtsvikt. Emellertid behövs mer forskning kring det kausala sambandet mellan symtom på depression och aptit. LOKAL: Konferensrum 19 TID: Patientklagomål till Patientnämnden Sörmland - vad handlar de om och hur bemöts klagomålen? Charlotta Skålén, Utredningssekreterare, Patientnämnden, Sörmland Sammanfattning: Patientnämnden Sörmland har under de senaste sex åren årligen tagit emot cirka 1000 synpunkter och klagomål från medborgare i Sörmland. Klagomålen handlar om vård, behandling och bemötande samt synpunkter av mer administrativ karaktär. Klagomålen registreras i patientnämndens eget diariesystem. Vanligtvis kontaktas berörd verksamhetschef som lämnar ett yttrande till patientnämnden. Yttrandet vidareförmedlas till medborgaren som får komma med synpunkter och uppge om man är nöjd eller missnöjd. Jag kommer att studera och kategorisera klagomål till Patientnämnden och undersöka om det går att hitta samband mellan olika faktorer, så som kön och ålder och typ av klagomål. Även sjukvårdens svar på anmälda klagomål och svarets betydelse för upplevelsen av nöjdhet från dem som vänt sig till patientnämnden kommer att studeras. I presentationen kommer resultat från en pilotundersökning att redovisas.

15 LOKAL: Konferensrum 19 TID: Gång med rollator belastar kognitionen hos äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Edit Tedenljung, Legitimerad sjukgymnast, Sjukgymnastiken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: En stor andel av den äldre befolkningen i Europa lider av demenssjukdom. Exekutiva funktionen (EF) är en viktig komponent för kognitiv, känslomässig och social förmåga. Nedsatt EF kan leda till svårighet att skifta uppmärksamheten mellan olika stimuli. Förmågan att gå kräver aktivering av högre kognitiva funktioner. En sekundär motorisk (t.ex. att bära ett glas med vatten) eller kognitiv uppgift (t.ex. att räkna baklänges) har visat sig påverka gångförmågan. Att utföra en sekundär uppgift har visat sig påverka gångförmågan negativt hos äldre med kognitiv nedsättning. Personer med nedsatt fysisk förmåga går ofta med gånghjälpmedel. Det är därför viktigt att undersöka hur gångförmågan och utförandet av en kognitiv uppgift påverkas av gånghjälpmedel. I en studie undersöktes reaktionstiden på ljudstimuli hos äldre personer med och utan gånghjälpmedel i stående och vid gång. Reaktionstiden var långsammare för dem som gick med rollator jämfört med dem som inte använde gånghjälpmedel. Författarna drar slutsatsen att gång med rollator belastar kognitionen mer än gång utan rollator. Det skulle dock kunna vara den sämre gångförmågan som belastar gången mer och inte rollatorn i sig. Metod: En experimentell studie där tidsskillnaden för promenader med och utan SKU jämförs mellan gång med och utan rollator. Försökspersonerna kommer att få gå fyra stycken tiometerspromenader enligt A-D. A) promenad utan rollator, B) promenad utan rollator och samtidig räkning baklänges, C) promenad med rollator, D) promenad med rollator och samtidig räkning baklänges. Resultat: inte aktuellt Slutsats: inte aktuellt LOKAL: Konferensrum 19 TID: Att utvärdera långtidseffekterna av en intervention med utbildning och psykosocialt stöd till patienter med kronisk hjärtsvikt och deras partner Maria Liljeroos, Leg sjuksköterska, Doktorand, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Vårdvetensakp Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom och förekomsten har ökat de senaste decennierna. För den drabbade och deras partner leder sjukdomen ofta till svårigheter att klara vardagliga sysslor, till sociala begräsningar, psykisk belastning och försämrad livskvalitet. Patienter med hjärtsvikt och deras partner är i behov av stöd och utbildning för att lära sig hantera sjukdomen och dess egenvård och interventioner inriktade på parrelationen har varit begränsade i tidigare forskning. Syfte: Att utvärdera långtidseffekterna av en intervention med utbildning och psykosocialt stöd till patienter med kronisk hjärtsvikt och deras partners. Metod: Designen är en randomiserad, kontrollerad interventionsstudie med 24-månaders uppföljning. Paren i kontrollgruppen fick sedvanlig behandling. Interventionsgruppen deltog i en stödjande utbildning fördelad på tre tillfällen som leddes av en sjuksköterska. Resultat: Det var ingen skillnad mellan grupperna vid inklusion. Det fanns ingen skillnad i tid till första händelsen. Interventionsgruppen skattade högre grad av fysisk hälsa och kunskap än kontrollgruppen. Patienter upplevde lägre hälsa och fler depressiva symtom än partners, men det fanns inga skillnader i den upplevda kontrollen. Slutsats: Detta är den första stora randomiserade studien som utvärderar en stödjande utbildning för par drabbade av hjärtsvikt. Effekten av interventionen är begränsad och ytterligare studier för att kartlägga parens behov av stödjande utbildning behövs. 15

16 LOKAL: Konferensrum 19 TID: Vårdplaner inom svensk intensivvård: tillämpning och påverka - ur ett vårdprofessionsperspektiv Petronella Bjurling Sjöberg, Intensivvårdssjuksköterska, Fil. mag, Vårdutvecklare, Intensivvårdsavdelningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 16Vårdvetenskap Bakgrund: Vården ska enligt gällande lagar och förordningar bedrivas utifrån evidensbaserade rutiner men det finns svårigheter att nå ut med forskningsresultat i vårdverkligheten. Ett sätt att överbrygga gapet mellan forskning och praktik är att tillämpa standardiserade vårdplaner (SVP), en form av evidensbaserat beslutstöd för en grupp patienter med likartade problem. Att implementera ett beslutstöd är en komplex process som är beroende av hur evidensläget uppfattas, den lokala förändringskulturen och tillgången till stödjande personer. Under senaste åren har användandet av SVP ökat i Sverige men det saknas fortfarande tillräcklig kunskap om SVP inom svensk intensivvård. Syftet med projektet är därför att kartlägga i vilken omfattning och vid vilka hälsoproblem SVP används inom svensk intensivvård, hur SVP utformas, implementeras, tillämpas och utvärderas samt att belysa faktorer och förutsättningar som påverkar denna process. Metod: Ett frågeformulär skickades under vintern till samtliga svenska IVA (84 st) där de också ombads skicka in ett exempel på SVP om detta användes. Under våren kommer de inskickade exemplen att granskas och telefonintervjuer att genomförs med sakkunniga från de IVA som använder sig av SVP. Resultat: Svarsfrekvensen på frågeformulären var efter 2 påminnelser 100 %, bearbetning av svaren pågår. 19 enheter (23 %) har uppgett att de använder SVP. 12 av dessa enheter har skickat in exempel. LOKAL: Konferensrum 19 TID: Btx-A injektioner och terapeutiska interventioner: Effekter på rörelseförmåga i övre extremiteter hos barn med CP - En pilotstudie Jenny Hedberg, Legitimerad arbetsterapeut, Habiliteringsverksamheten, Eskilstuna Sammanfattning: Cerebral pares (CP) är en icke-progressiv hjärnskada men symtomen kan ändra sig över tid. Sekundära problem i form av kontrakturutveckling kan medföra ökande svårigheter att utföra rörelser. Spasticitet innebär ökad muskelspänning. En metod för att minska spasticitet är att injicera Botulinumtoxin-A (Btx-A) i spastiska muskler. Btx-A kan främja funktion och måluppfyllelse i habiliteringsprocessen. Pilotstudien avser att utvärdera behandlingseffekter av Btx-A och terapeutiska interventioner (TI) i övre extremiteten för barn med CP samt att undersöka om turordningen för interventionerna har betydelse för behandlingseffekten. Vidare avses att utvärdera hur många barn som behöver delta för att säkerställa statistisk power i en framtida fullskalig studie. Studien är randomiserad, kontrollerad med cross-over design och wash-out period. Tio barn injiceras med Btx-A vid ett tillfälle och deltog i två interventionsperioder under nio månader. Btx-A och TI i kombination visade sig främja rörelsefunktioner hos barn med CP. Kombinationen visar sig vara effektivare än TI allena. Föräldrar stödjer positiva effekter av Btx-A i kombination med TI. Interventionsordningen hade betydelse för en av fyra variabler. Förändring av aktiv supination var större vid högre ålder. Power-beräkning kunde utföras för variablerna passiv och aktiv supination och resultaten visade att sex respektive 29 par barn vara tillräckligt. Det är svårt att dra slutsatser av resultatet med hänsyn till antalet barn. Studier med större undersökningsgrupp efterfrågas.

17 LOKAL: Konferensrum 19 TID: Att ha svävat mellan liv och död - En fenomenologisk hermeneutisk studie av akuta och livshotande sjuka patienters upplevelser och erfarenheter under tiden de återhämtar sig Carina Palesjö, Intensivvårdssjuksköterska, Klinisk ajunkt, Intensivvårdsavdelningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Intensivvården kan idag rädda fler akut- och livshotande sjuka människor men studier har visat att dessa patienter har stora vårdbehov även efter den akuta fasen. Dessa vårdbehov kan vara svåra att uppmärksamma och att sätta rätt diagnos på (Griffiths, & Jones, 2007). Syfte: Syftet med studie var att analysera och tolka akuta och livshotande sjuka patienters upplevelser och erfarenheter under tiden då de återhämtade sig. Metod: En fenomenologisk hermeneutisk metod har använts (Lindseth, & Norberg, 2004). Resultat: Resultaten visar bland annat att före detta intensivvårdspatienterna har upplevt att de har svävade mellan liv och död och varit utelämnade. De har upplevt att de har gränsat mellan det overkliga - omedvetna närvarande. När de blev närvarande visar resultatet att de började kämpa mot den livshotande sjukdomen men de upplevde sig disharmoniska och ur balans. Deltagarna upplevde även att deras liv hade förändras och de fick lida mycket under sin återhämtning. De upplevde att vårdpersonalen inte alltid förstod allvarlighetsgraden av deras sjukdom och vilken hjälp samt vilket stöd de behövde. Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att mer förståelse behövs för vad intensivvårdspatienter går igenom under återhämtningstiden. Intensivvårdens uppföljningsverksamheter behöver bli bättre på att uppmärksamma dessa patienters vårdbehov/problem. Omvårdnaden kan förbättras och utvecklas vilket skulle kunna effektivisera vården med kortare vårdtider. LOKAL: Konferensrum 19 TID: I stormens öga - Innebörder av HIA-sjuksköterskors erfarenheter av hjärtstilleståndsituationer Vårdvetensakp Deborah Svanerö, Legitimerad sjuksköterska, Hjärtintensiven, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: När hjärtstillestånd inträffar är det omedelbara och skickliga ingripandet av den som först hittar patienten avgörande. Sjuksköterskan är oftast den som upptäcker patienten först och påbörjar hjärt-lungräddning i väntan på mer hjälp. Det är en situation där sjuksköterskan spelar en nyckelroll men som är förknippad med känslor av kaos, oro och stress. På en hjärtintensivvårdsavdelning (HIA) får sjuksköterskan vara med och ta en stor del av ansvaret i den avancerade hjärtlungräddningen. Det kommer inget akutteam eller hjärtteam och tar över vården vilket sker på många andra avdelningar. Syftet med examensarbetet var att beskriva innebörder av HIA-sjuksköterskors erfarenheter av hjärtstilleståndsituationer. Det teoretiska perspektivet utgjordes av begreppet sårbarhet utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Data utgjordes av elva berättelser skrivna av HIA-sjuksköterskor där de beskriver tankar, känslor och upplevelser i samband med hjärtstilleståndsituationer. Berättelserna analyserades sedan med hjälp av Elos och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade en huvudkategori I stormens öga samt tre generiska kategorier Att vara; Att göra och Att möta. Innehållet i kategorierna beskriver hinder och möjligheter till att få alla delar i den komplexa hjärtstilleståndssituation att fungera optimalt. Slutsats: Utgången för patienten har lite att göra med om erfarenheten av en hjärtstilleståndssituation upplevs positiv eller negativ. 17

18 LOKAL: Konferensrum 19 TID: Smärtlindring av barn med frakturmisstanke Monika Steffens, Sjuksköterska, Akuten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm 18Vårdvetenskap Bakgrund: Smärta hos barn är ett område som studerats på i stor omfattning. De flesta studier är baserade på postoperativ smärtlindring ur olika perspektiv. Det har påvisats ur detta perspektiv att skillnader finns mellan effekter av olika sorters smärtlindrande läkemedel. Det påvisas även att skillnader finns mellan hur sjuksköterskor anser sig använda sig av smärtskattningsredskap, administrera läkemedel samt dokumentera erhållna smärtvärden och hur de i verkligheten gör. Sjukvårdspersonal skattar smärtan lägre än barnen eller föräldrarna själva. Det finns få studier gjorda på smärtlindring av barn med frakturmisstanke. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om barn i åldrarna 3-12 år som söker vård pga frakturmisstanke får en adekvat smärtlindrande behandling, vilka smärtlindrande läkemedel som administreras. Att undersöka i vilken utsträckning uppgifter dokumenteras i journalen avseende vilka smärtstillande läkemedel som administreras, given smärtlindring samt utvärdering av smärtan är även ett syfte med studien. Metod: Metoden som kommer att användas är en retrospektiv journalgranskning med en kvalitativ summativ innehållsanalys. En summativ innehållsanalys startar med att identifiera och kvantifiera vissa ord eller innehåll i en text med syftet att förstå den kontextuella användningen av ord eller innehåll. Det är inte ett försök att beskriva innebörden i orden utan istället undersöka i vilken omfattning orden används. Den kvalitativa innehållsanalysen syftar till att identifiera variationer i innehåll som förekommer i en text. Den tolkande delen fokuserar på vad som beskrivs i journalerna och hur det är beskrivet. LOKAL: Konferensrum 19 TID: Rätt kompetens för bästa bedömning i en effektiv organisation Maria Fundberg, Intensivvårdssjuksköterska, MAVA/Akuten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Tina Rohlin, Intensivvårdssjuksköterska, MAVA/Akuten, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm Bakgrund: År 2010 var antalet sjuksköterskebesök på AKM 911 stycken, vilket innebär ca 76 besök/månad. Vi är dock övertygade om att här finns ett mörkertal. Vi upplever också att det finns kvalitetsbrister i sjuksköterskebedömningarna. Dels är bemanningen undermålig för att göra dessa bedömningar med god kvalitet och dels saknar ofta sjuksköterskorna rätt kompetens för att göra korrekta bedömningar. Metod: Under två tidsperioder kartlägga antal sjuksköterskebesök med uppgifter om kön, födelseår, anledning till besöket, tidpunkt samt om patienten registreras i databasen eller inte. Granska bokningslistor från primärvårdsbesök för att i efterhand se hur många av de bokade läkarbesöken som i stället skulle kunna ha besökt en distriktssköterska För att få en bild av hur patienter upplever att bli bedömda av en sjuksköterska har vi studerat Nationella Patientenkäten som gjordes oktober 2010 på AKM Kullbergska sjukhuset. Resultat: Enligt kartläggningen under juli oktober 2011, var det 714 sjuksköterskebesök. Dessa besök har kategoriserats i grupper. Resultatet från Nationella Patientenkäten visar att 84% av patienterna är helt nöjda med förtroendet för vårdande/behandlade sjuksköterska. Det ger ett PUK- värde (Patientupplevd kvalitet) på 92. Slutsats: Vi kan inte dra några säkra slutsatser ännu då arbetet pågår.

19 LOKAL: Konferensrum 10 TID: Doktorns lathund vid sjukskrivning Anna-Sophia von Celsing, Ortoped/Rehabläkare, Doktorand, Vårdcentralen City, Eskilstuna Bakgrund: Långtidssjukskrivning medför risk att bli sjukpensionerad. Tidig identifiering av patienter med risk för långtidssjukskrivning är viktigt för att underlätta återgång i arbete. Studiesyfte var att analysera om återgång i arbete kan prediceras utifrån några få variabler associerade med risk för långtidssjukskrivning. Metod: Alla individer, år (n=943), sjukskrivna av läkare på Vårdcentralen City under 8 månader 2004 följdes under 3 år. Vid studiestart registrerades kön, ålder, sjukskrivningsdiagnos, arbete/arbetslöshet, sjukskrivningsomfattning och antal sjukskrivningsdagar 1 år före studiestart. I en 3-års uppföljning inhämtades registerdata från Försäkringskassan om antal dagar med sjukpenning, rehabersättning och sjuk/aktivitetsersättning. Resultat: 50 % avslutade sin sjukskrivning inom 14 dagar. 15 individer fortfarande sjukskrivna efter 3 år. Minskad arbetsåtergång i multivariat analys visade de med tidigare sjukskrivningsperioder, deltids sjukskrivna, psykisk, muskuloskelettal, kardiovaskulär, neurologisk, mage- och tarmsjukdom som sjukskrivningsdiagnos, eller skada/förgiftning. Arbetsåtergången ökade hos de med anställning. Kön, civilstånd, vara född i Sverige, medborgarskap och årsinkomst hade ingen betydelse. Slutsats: Återgång i arbete efter sjukskrivning påverkas negativt av några variabler som läkare har lätt att få information om vid utfärdande av sjukintyg. Den mest betydelsefulla riskfaktorn var tidigare sjukskrivningsperioder. LOKAL: Konferensrum 10 TID: Vuxna astmapatienter i primärvården i Sörmland - omhändertagande och astmakontroll Anne Rydén, Distriktssköterska, Vårdcentralen City, Eskilstuna allmänmedicin Bakgrund: De flesta astmapatienter har sina huvudsakliga vårdkontakter i primärvården. Vårdprogram finns i landstinget Sörmland för omhändertagande av astmapatienter. Astmamottagningar med strukturerade utredningar och uppföljningar byggs upp inom primärvården. Kriterier för vad som räknas som en godkänd astma/kol-mottagning finns framtagna av SFAM:s nätverk för astma/allergiintresserade läkare. Enligt SBU är det vetenskapliga underlaget för astmamottagningarnas effekt bristfälligt. Syfte: Att studera om det omhändertagande som patienten får i primärvården har betydelse för patientens astmakontroll. Att jämföra om det blir skillnad i astmakontroll om patienten varit på vårdcentral med godkänd astmamottagning respektive utan godkänd astmamottagning. Metod: Steg 1: Strukturenkät som besvaras av samtliga vårdcentraler i landstinget Sörmland. Steg 2: Patientenkät om astmakontroll. Steg 3: Journalgranskning för att undersöka de vårdkontakter gällande sina astmabesvär som patienterna haft, för att se vilket omhändertagande patienten fått på sin vårdcentral. Resultat: Strukturenkät har genomförts under sommaren/hösten Dataanalys är ej genomförd. Insamling av patientenkäter pågår. Slutsats: Slutsatser ej klara pga pågående projektarbete. 19

20 LOKAL: Konferensrum 10 TID: Vilka effekter har yoga på ungdomar? Holger Seidel, Barnläkare, Läkarmottagning barn och ungdom, Strängnäs Bakgrund: Som astma och allergiläkare för barn och ungdomar tyckte jag att medveten andning ska vara en självklarhet för alla mina patienter. Kan medveten andning förbättra livskvaliteten hos ungdomar med andningsbesvär? Metod: Ungdomar i åldern 15 till 25 utövade yoga under 10 veckor. Under passet lägger vi stor vikt på medveten och djup andning. Med hjälp av andningen tränas fysiska aspekter som rörlighet och styrka samt mental fokus, uthållighet och avslappning. Hur ska man kunna mäta effekten av väl måendet hos ungdomarna? En analys genom intervju och frågeformulär till ungdomarna vill jag finna ut vad de upplever under och efter utförande av yoga. I nästa steg vill jag söka möjligheter att mäta biologiska effekter av yogautövandet. Allmänmedicin LOKAL: Konferensrum 10 TID: Erfarande av deltagande i aktivitet och faktorer som inverkar på aktivitetsnivån efter icke-opererad främre korsbandsskada Annika Österberg, Legitimerad sjukgymnast, Doktorand, Paramedicin, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm, Avd. Sjukgymnastik, IMH, Linköpings universitet, Linköping Bakgrund: Funktion och aktivitetsnivå efter icke-opererad främre korsbandsskada (ACL) utvärderas ofta med frågeformulär. Det begränsar individerna att utveckla och fördjupa hur de själva uppfattar sin funktion. Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en icke-rekonstruerad ACL-skada erfar sitt deltagande i aktivitet och faktorer som inverkat till aktivitetsnivå. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 19 strategiskt utvalda informanter (18-43 år, skadade för 1-5 år sen). Fenomenografisk ansats användes. Resultat: Fem kvalitativt skilda sätt att erfara deltagande i aktivitet identifierades: obetingat deltagande, deltagande betingat av riskvärdering, deltagande betingat av upplevd kontroll av knät, deltagande betingat av symtom från knät och deltagande betingat av negligering av knäskadan. I kategorierna fanns fem internt relaterade aspekter: fokus, nivå av deltagande, aktiviteter, strategier och känslor. Fullt deltagande uppnåddes i tre kategorier, medan deltagandet var modifierat två. Det var mesta dels positiva känslor för deltagandet. Negativa känslor beskrevs vid oförmåga att kontrollera knät eller oförmåga att delta på egna villkor. Faktorer som inverkade på aktivitetsnivån kan beskrivas som förstärkande eller hindrande inom International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Slutsats: Deltagande i aktivitet kan uppnås på ett tillfredställande sätt oavsett om man kan delta som innan skadan eller måste modifiera utförandet eller sin aktivitetsnivå. 20

21 LOKAL: Konferensrum 10 TID: Ökad förekomst av minnes- och inlärningsproblem hos barn och ungdomar med högt HbA1c enligt Fem till Femton - formuläret Charlotte Nylander, ST-läkare, Barn- och Ungdomskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Bakgrund: Diabetes typ 1 kräver frekventa insulininjektioner och blodsockerkontroller, vilket förutsätter goda kognitiva förmågor (t.ex. planering och minne). Fem Till Femton (FTF) är ett nordiskt validerat formulär som kartlägger förekomst av utvecklingsneurologiska problem, inom åtta domäner. Utfall ovan 90e percentilen inom respektive domän indikerar klara problem och utfall ovan 75e percentilen milda problem. Syftet: Var att kartlägga förekomst av utvecklingsneurologiska problem hos barn och ungdomar med diabetes, ffa bland dem med högt HbA1c. Metod: Studien omfattar samtliga 5-16 åringar med diabetes typ 1 i Eskilstuna och Skaraborg (n=234). Kompletta data erhölls på 187 patienter (81 %). Patienter med HbA1c 8,0 % och >8,0 % (73 mmol/mol) jämfördes. Resultat: Signifikant fler patienter med HbA1c >8,0 % hade, jämfört med dem med HbA1c 8,0 %, klara minnesproblem (p=0,01) och inlärningsproblem (p=0,01). Problemtyngden var mest uttalad bland ungdomarna (12-16 år) med HbA1c >8,0 %, där milda exekutiva problem, adjor 3,1 (1,1-9,1), klara minnesproblem, adjor 5,0 (1,2-20,1) och klara inlärningsproblem, adjor 5,0 (1,5-17,2) sågs efter justering för kön, diabetesduration och debutålder. Slutsats: Utvecklingsneurologiska problem ska beaktas hos ungdomar med svårinställd diabetes. Fem Till Femton -formuläret kan användas för att kartlägga sådan problematik på ett tidigt stadium. Resultatet används för att individanpassa diabetesvården i syfte att optimera den metabola kontrollen. LOKAL: Konferensrum 10 TID: Långtidssjukrivnas erfarenheter av sjukskrivning och delaktighet i sjukskrivningsprocessen allmänmedicin Linda Lännerström, Distriktssköterska, Doktorand, Vårdcentralen City, Eskilstuna Bakgrund: Under de senaste åren har arbetet med att få ned antalet sjukskrivningar i Sverige varit intensivt. Staten har infört åtgärder för att motverka långvarig sjukfrånvaro, möjliggöra effektiv rehabilitering och återgång i arbete för sjukskrivna. Trots dessa åtgärder finns det fortfarande många fall där sjukskrivna inte återgår till arbete. Idén med detta projekt är att genom att fråga långtidssjukskrivna hur de upplever det att vara sjukskriven och hur de ser på sin egen delaktighet kan ytterligare faktorer som påverkar sjukskrivning och återgång i arbete upptäckas. Dessa faktorer kan sedan användas i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Projektets syfte är således att beskriva långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av sjukskrivning. Metod: Studien är en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie med långtidssjukskrivna patienter. Informanter kommer att rekryteras från vårdcentraler i Mellansverige. Datainsamling sker i individuella och semistrukturerade intervjuer med ca 20 långtidssjukskrivna patienter. Intervjufrågorna kommer att fokusera upplevelse av sjukskrivning, delaktighet i sjukskrivningsprocessen, kontakt med vården och myndigheter, syn på rättigheter och skyldigheter i samband med sjukskrivning. Insamlad data analyseras två delar: en del om upplevelsen av sjukskrivning analyseras med fenomenologisk metod och en del gällande delaktighet i sjukskrivningsprocessen analyseras med innehållsanalys. Resultat och slutsats: Studien är under analys och saknar ännu resultat. 21

FoU - dag 24 april 2012

FoU - dag 24 april 2012 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU - dag 24 april 2012 Plats: Mälarsjukhuset, Eskilstuna Preliminära projektpresentationer Mats Berg Studier av hudsjukdomar Britt-Marie Hellberg Förekomst av

Läs mer

Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013

Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013 Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD Forskning- och utvecklingsdag 11 april 2013 Plats: Mälarsjukhuset, Eskilstuna Preliminära projektpresentationer Mats Berg Uppföljning av hudsjukdomar med score

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Charlotte Nylander Barn- och ungdomsläkare Sörmland Medicine doktor

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands universitetssjukhus Fatigue medicinsk term för trötthet Fatigue kan

Läs mer

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård

Uppföljning efter intensivvård Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Frisk eller sjuk sjukskrivning?

Frisk eller sjuk sjukskrivning? Frisk eller sjuk sjukskrivning? Jubileumsföreläsning 7 november 2013 kl 12.15-13.15, Hjärtat, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Anna-Sophia von Celsing, ortoped, doktorand, Linda Lännerström, distriktssköterska,

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier,

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga

Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning LUFT-konferensen, Eskilstuna 14 september 2017 Anne Leppänen Doktorand, projektkoordinator Institutionen för lärande,

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer? 1. Snar kontakt. 2. Läkarbedömning. 3. Ospecifik stödkontakt är ineffektivt. 4. Krisomhändertagande, ta hand om ev kränkningsupplevelse. 5. Kartläggning, medvetandegörande. Hur ser livssituationen ut i

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL 1 Patientsäkerhet ur andra perspektiv Att lära av det som går

Läs mer

PROTOKOLL Avdelning 2, medicin Sammanträdesdatum

PROTOKOLL Avdelning 2, medicin Sammanträdesdatum PROTOKOLL Avdelning 2, medicin Sammanträdesdatum 2018-11-14 NÄRVARANDE Maria Wetterstrand Hagström, rådman, ordförande Ledamöter med vetenskaplig kompetens Peter Appelros, geriatrik Per Blomström, kardiologi,

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden

Läs mer

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017 Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda

Läs mer

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund

Läs mer

Rätt bedömning Rätt beslut

Rätt bedömning Rätt beslut Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum

Läs mer

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.

Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök

Läs mer

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Sjukskrivning i den kliniska vardagen Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer