Färnäskvarn Hansjonsgatan. Gång- och cykelväg

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Färnäskvarn Hansjonsgatan. Gång- och cykelväg Mora kommun, Dalarnas län. Vägplan: Projektnummer:

2 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: Telefon: Dokumenttitel: Färnäskvarn Hansjonsgatan. Gång- och cykelväg Författare: Emil Marklund Dokumentdatum: Kontaktperson: Åsa Bergqvist, Trafikverket. Region Uppdragsansvarig konsult: Anna Broberg Biträdande uppdragsansvarig konsult: Johan Engström Miljöansvarig konsult: Benny Movarp Foto: EQC, om inget annat anges 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund och brister Tidigare utredningar Ändamål och projektmål Projektmål 8 3. OMFATTNING OCH UTFORMNING Avgränsningar Avgränsning i tid FÖRUTSÄTTNINGAR Vägstandard och trafik Trafiksäkerhet Kollektivtrafik Oskyddade trafikanter Byggtekniska förutsättningar Kommunala planer MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Boende och hälsa Landskap, natur, - kulturmiljö Rekreation och friluftsliv 17 3

4 5.4. Viktiga målpunkter Hushållning med mark- och vattenområden Riksintressen Miljöbelastning EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE Boende och hälsa Landskap, natur- och kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Hushållning med mark- och vattenområden Miljöbelastning FORTSATT ARBETE Planläggning Fortsatta utredningar KÄLLOR 23 4

5 1. Sammanfattning Bakgrund och ändamål På väg 951 inom Färnäs finns det i dagsläget ingen gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter tvingas dela utrymme med fordonstrafiken vilket är en bristande situation ur trafiksäkerhetsperspektiv. Många skolelever använder sträckan för att ta sig till skolan vid Hansjonsgatan. Det övergripande målet är att anlägga en ny gång- och cykelväg norr om väg 951 med en bredd på 3 meter och cirka 900 meter lång, från Rombovägen till Vållgatan. Detta förväntas öka framkomligheten, tillgängligheten och förbättra trafiksäkerheten längs aktuell sträcka. Syftet med vägplanen är att klargöra förutsättningar för att anlägga en ny gång- och cykelväg, samt koppla ihop den med befintlig som finns på vägen in mot Färnäs. I vägplanen ingår även att skapa en trafiksäker passage över väg 951 mot Vållgatan. Vägplanens samrådsunderlag ska utgöra ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas får betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. De åtgärder som studeras i vägplanens samrådsunderlag kommer i första hand att utvärderas mot nedanstående projektmål: Genom kostnadseffektiva åtgärder öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, med fokus på att öka framkomligheten och tillgängligheten mellan målpunkter inom Färnäs. Effekter och deras tänkbara betydelse Projektet förväntas skapa positiva effekter med avseende på trafiksäkerhet, tillgänglighet och framkomlighet. Projektet möjliggör för ett miljövänligare alternativ för transport inom Färnäs. Projektet bedöms påverka riksintresset för kulturmiljö i mindre omfattning. Dock kommer utformningen och placeringen av gång- och cykelvägen undvika de unika värden som riksintresset innehåller, vilket innebär att dess värdekärna behålls. Projektet kommer helt undvika björkallén som finns söder om väg 951. Trots att det inte är skyddat av det generella biotopskyddet föreslås gång- och cykelvägen anläggas norr om väg 951 för att undvika onödiga intrång på naturmiljön. 5

6 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt Trafikverkets planläggningsprocess som styrs av väglagen samt miljöbalken. Slutligen leder det fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Projekt som inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6:e kapitel. I sådana projekt ska istället miljöpåverkan beskrivas i en miljöbeskrivning. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Under de olika skedena i planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering samt dess effekter på omgivningen. Planläggningsprocessen för väg syftar till att lokaliseringen samt detaljutformningen successivt läggs fast. Planläggningsprocessen är indelad i fyra steg, se bild 1. Bild 1 Planläggningsprocessen. Vägplanering förutsätter samordning med den kommunala planeringen genom plan- och bygglagen samt berörd miljölagstiftning. Ett vägprojekt måste samordnas med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner. I detaljplanelagda områden kan ett vägprojekt medföra behov av ändringar i gällande detaljplaner eller upprättande av nya detaljplaner Bakgrund och brister På väg 951 mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan finns inte någon gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter får dela utrymme med fordonstrafiken som är en bristande situation ur trafiksäkerhetsperspektiv. Skolelever använder sträckan för att ta sig till skolan vid Hansjonsgatan. För att öka säkerheten och tryggheten längs den aktuella sträckan planeras en separerad gång- och cykelväg. Framkomligheten och trafiksäkerheten kommer på så sätt förbättras. 6

7 2.3. Tidigare utredningar I förstudien Väg E45/70 genom Mora, fastställd av Vägverket under 2008 (idag Trafikverket), beskrivs en omfattande analys över Mora kommuns trafiksituation. Studien analyserar brister för samtliga trafikslag och lyfter fram olika åtgärder, utifrån fyrstegsprincipen, som behövs för att trafiksituationen ska förbättras. Studien pekar på att vägsystemet i Mora har kapacitetsproblem. Ett av problemområdena som presenteras i studien är säkerheten för oskyddade trafikanter som är centralt inom detta projekt. Mora kommun, tillsammans med Trafikverket, har tagit fram en handlingsplan: Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikationer och transporter. Planen fastställdes De övergripande målen med planen är: Utveckla infrastrukturen med fokus på hållbart resande och hållbar stadsutveckling Förbättra tillgängligheten i Mora Förbättra kapaciteten på väg E45/väg 70. Tryggare och säkrare trafikmiljö. Minska antalet konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordonstrafik. En ny gång- och cykelväg mellan Färnäs kvarn och Hansjonsgatan är utpekat som en steg 3 åtgärd enligt handlingsplanen Fyrstegsprincipen För val av åtgärder i detta projekt har fyrstegsprincipen tillämpats. Fyrstegsprincipen är en metod för att hitta rätt omfattning av åtgärder för att lösa problem och brister i transportsystemet. Enligt metoden analyseras åtgärder i fyra steg enligt bild 2. Bild 2 Fyrstegsprincipen I förstudien ingår åtgärder som kan förbättra trafiksituationen. Åtgärderna utgår ifrån fyrstegsprincipen och det tredje steget innefattar gång- och cykelvägar samt säkra passager. Detta projekt är i samklang med fyrstegsprincipens tredje steg Ändamål och projektmål 7

8 Som grund för projektet ligger det övergripande transportpolitiska målet från Detta mål syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under 2009 förtydligades det övergripande målet med två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Dagens måluppfyllnad Funktionsmål: Den aktuella sträckan saknar en trafiksäker gång- och cykelväg. Det utgör begränsade möjligheter för oskyddade trafikanter att nå attraktiva målpunkter. Befintlig trafiksituation bedöms inte vara jämställd. Dagens måluppfyllnad Hänsynsmål: Hänsynsmålet uppnås inte med dagens utformning längs den aktuella sträckan. Säkerheten är låg för oskyddade trafikanter som måste dela utrymme med fordonstrafiken. Det medför en risk för olyckor som kan resultera i negativa konsekvenser för hälsan. Säkerheten är låg för oskyddade trafikanter vilket riskerar medföra negativa konsekvenser för hälsan och miljön Projektmål Följande mål gäller för vägprojektet: Genom kostnadseffektiva åtgärder öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, med fokus på att öka framkomligheten och tillgängligheten mellan målpunkter inom Färnäs. 8

9 3. Omfattning och utformning Utredningsområdet för vägplanen med status samrådsunderlag är beläget i Färnäs längs med väg 951, Mora kommun. ± Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde Vägar ,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Bild 3 Överblick över utredningsområdet. Gång- och cykelvägen som planeras föreslås anläggas norr om väg 951 med en bredd på 3 meter och med en längs på cirka 900 meter. Gång- och cykelvägen anläggs diktan med vägen och markeras tydligt med kantsten av betong. Denna utformning gör det möjligt att på ett harmoniskt sätt koppla ihop den nya gång- och cykelvägen med den befintliga, som finns på vägen in mot Färnäs. Bild 4 - Typsektion. Planerad gång- och cykelväg längs väg 951. Från väg 951 ner mot Vållgatan föreslås en passage. Denna passage bör ligga cirka 50 meter innan de befintliga byggnaderna för att inte skapa en ny konfliktpunkt med fordonstrafiken, se avsnitt 4.2 9

10 Influensområdet är större än vägplanens utredningsområde. Inom influensområdet kan den planerade åtgärden ge en viss påverkan på närliggande funktioner eller specifika värden. Exempel på miljöaspekter som har ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är naturmiljö och kulturmiljö. Konsekvenserna inom influensområdet berörs endast på en översiktlig nivå i detta skede Avgränsningar Projektet omfattar byggande av ny gång- och cykelväg vilket kan antas ge en viss möjlighet att minska en andel av biltrafiken. Beskrivningen av projektets miljökonsekvenser fokuserar på konsekvenserna av att anlägga en ny gång- och cykelväg längs väg 951. Genom att gångoch cykeltrafik i sig inte ger några miljöstörningar fokuserar konsekvensbeskrivningen på gång- och cykelvägens fysiska intrång. Följande faktorer hanteras inte: Luftföroreningar Buller och vibrationer 3.2. Avgränsning i tid Arbetet med vägplanen påbörjades våren Vägplan med status samrådsunderlag planeras att skickas till Länsstyrelsen i Dalarnas län under sommaren 2015 för beslut om betydande miljöpåverkan. Därefter fortsätter arbetet och vägplan med status granskningshandling planeras att skickas till länsstyrelsen för yttrande under hösten

11 4. Förutsättningar 4.1. Vägstandard och trafik Idag är vägen är utformad med två körfält med en vägbredd på 7 meter. Hastighetsbegränsning varierar mellan 50 km/h och 40 km/h samt har bärighetsklass 1, där 1 är högsta klassen av 3. Trafikmängden på vägen är relativt låg. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppgår till fordon. Det finns enstaka anslutningar till väg 951. De kommunala vägarna är inte redovisad statistik i nationell vägdatabas (NVDB) utan endast statistik för de statliga vägarna. Enligt beräkningar kommer årsmedeldygnstrafiken för år 2040 se ut enligt tabell 1. ÅDT år 2014 Total trafik Tung trafik ÅDT år 2040 Total trafik Tung trafik Antal -> Antal -> Tabell 1 - Årsmedeldygnstrafik 4.2. Trafiksäkerhet I dagsläget saknas det ytor som separerar gång- och cykeltrafiken från fordonstrafiken. Dessa två trafikgrupper tvingas dela utrymme längs vägen. Sikten är god längs hela sträckan, förutom vid en punkt som redovisas på bild 4 och 5. Vid den tänkta passagen över väg 951 mot Vållgatan blockerar en byggnad sikten. ± Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde Vägar ,1 0,2 km 1:5 000 Konfliktpunk - byggnad skymmer sikt KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Bild 4 Plats i utredningsområdet där byggnad skymmer sikten. 11

12 Bild 5 Byggnad skymmer sikten. Olyckor Under perioden, , har tre olyckor polisrapporterats. En olycka uppstod vid sväng från vägen, där en person vart lindrig skadad. De två andra olyckorna, som uppstod mellan fotgängare och motorfordon samt med fotgängare/cyklist, klassas som måttliga olyckor. Olyckstyp Antal olyckor Andel av totalt antal olyckor Dödade På väg exklusive korsningar med allmänna vägar Svårt skadade Måttliga olyckor Lindrigt skadade Dödade och svårt skadade per år Singel Möte Omkörning Upphinnande Avsvängande Korsande 1 33,33% Cykel/Moped Fotgängare- Motorfordon 1 33,33% Fotgängare/Cykel 1 33,33% Övrig (varia) Vilt Övriga SUMMA % Tabell 2 Polisrapporterade personskadeolyckor under

13 Olyckorna är jämt fördelade utmed hela sträckan. Under 2014 uppstod tekniska problem för polisen att rapportera olyckor till STRADA vilket innebär att bortfall existerar i statistiken Kollektivtrafik Inom utredningsområdet finns totalt sex busshållplatser. Busslinjen 324 trafikeras på vägen med totalt 23 turer per dag Oskyddade trafikanter Enligt definitionen är oskyddade trafikanter gående, cyklande, den som färdas på en moped eller en motorcykel utan karosseri. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade i Färnäs behöver förbättras. Trafikmiljöns utformning påverkar den oskyddade trafikantens hälsa och även folkhälsan. Det finns flera hinder för den oskyddade trafikanten som otydlig gång- och cykelväg och osäkra passager Byggtekniska förutsättningar Geotekniska förutsättningar Inom utredningsområdet dominerar jordarten morän. I de västligaste delarna av utredningsområdet förekommer det områden som innehåller jordarten postglacial sand. Vägavvattning och vattenmiljö En avvattningsinventering har gjorts inom utredningsområdet. Det framgår från inventeringen att längs den aktuella sträckan finns 27 trummor. Trummorna ligger främst på den norra sidan av väg 951 med varierande standard. Befintlig avvattning sker idag via avrinning till öppna gräsklädda diken. Vattnet rinner sedan genom trummor på den norra sidan av vägen. Infiltrationskapaciteten bedöms vara goda då jordarterna består av sand och morän. El-och teleledningar. Mora kommun har markförlagda belysningsledningar genom hela utredningsområdet. De ligger på den södra sidan av väg 951 längs hela sträckan och korsar inte vägen norrut vid någon sektion. Mora kommun har även optoledningar inom utredningsområdet. Huvudstråket ligger i anslutning till väg 951 södra vägkant mellan km 0/00 och 0/580, därefter övergår stråket till den norra sidan av väg 951. Vid km 0/130 och 0/670 korsar ledningarna vägen. VA-ledningar Nodava har markförlagda VA-ledningar (spill och vatten) inom utredningsområdet. Ledningarna ligger på den norra sidan av väg 951 genom hela sträckan. Ledningarna korsar vägar som ansluter till väg 951. Den korsar även väg 951 ner mot Vållgatan Kommunala planer Åtgärden är i linje med Moras översiktsplan. Mora kommun lyfter fram betydelsen av att skapa bättre villkor för gång- och cykeltrafikanter. Gång- och cykelnätets framtida förbättring är en viktig del av kommunens transportsystem 13

14 Det finns ett antal detaljplaner som ligger inom eller gränsar till den planerade gång- och cykelvägens sträckning, se bild 5. - SP 063: gång- och cykelvägen samt dess slänter kommer gå in på prickmarkerad mark vilket innebär mark som inte får bebyggas. Området har en U-beteckning som innebär att anordningar som hindrar underhåll och dragningar av underjordiska allmänna ledningar inte får anläggas. - SP 094: gång- och cykelvägen samt dess slänter kommer gå in på prickmarkerad mark, får inte bebyggas. Marken har U-beteckning, anordningar som förhindrar underhåll och dragning av underjordiska ledningar får inte anläggas på denna yta. - SP 118: gång- och cykelvägen samt dess slänter kommer gå in på prickmarkerad mark, får inte bebyggas. Marken har U-beteckning, anordningar som förhindrar underhåll och dragning av underjordiska ledningar får inte anläggas på denna yta. En yta, som kommer gränsa till den planerade- och cykelvägens slänter är område för transformatorstation. - DP 232: gång- och cykelvägen samt dess slänter kommer gå in på prickmarkerad mark, får inte bebyggas. Marken har U-beteckning, anordningar som förhindrar underhåll och dragning av underjordiska ledningar får inte anläggas på denna yta. ± 70 Detaljplanegränser Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde Vägar 0 0,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF SP 232 SP 063 SP 094 Rombovägen Vållgatan SP SP 118 Kråkåkern Färnäsängena Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 Södra Gotholmen 4 MORA - RÄTTVIK Bild 5 Berörda detaljplaner. 14

15 5. Miljöförutsättningar 5.1. Boende och hälsa Inom utredningsområdet finns det befintliga byggnader att ta hänsyn till. Byggnaderna utgörs främst av bostäder och de är lokaliserade på norra respektive södra sidan av väg 951. De flesta bostäder ligger inom ca 50 meter från vägen Landskap, natur, - kulturmiljö Landskapsbild Hela Färnäs ligger i en sydvästlig sluttning mot Siljan. Området är flackt med åkermarker koncentrerade i nordost- och sydväst om byn. Odlingslandskapet i nordost är småskaligt och av ålderdomlig karaktär. I denna del av Färnäs finns många åkerrenar, odlingssträngar och träd eller träddungar. Även i den södra delen av byn förekommer odlingsrösen. Kultur Stor del av utredningsområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalkens 3 kap 6. Riksintresset hyser en ovanligt omfattande och tätbebyggd bymiljö med landets största bestånd av medeltid trähus. Inga fornlämningsfynd finns registrerade inom utredningsområdet. Utanför finns totalt 8 lämningar som inte kommer beröras av projektet. Se bild 6. ± 70 Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde Vägar!!!!!!!!!!! Övrig kulturhistorisk lämning, punkt Riksintresse kulturmiljövård 0 0,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Bild 6 Karta över kulturmiljö. Natur Hela utredningsområdet ligger inom ett nationellt bevarande odlingslandskap och länsstyrelsens bevarande av odlingslandskap. Odlingslandskapet innehåller bymiljö av ovanlig storlek som är tätbyggt med ett stort bygatusystem med mangator och fägator. Området är flackt med åkermarkerna koncentrerade i nordost- och sydväst om byn med 15

16 många brukningsvägar. Åkrarna har både stora och sammanlagda ytor och småskalighet av ålderdomlig karaktär med många åkerrenad samt odlingssträngar. Det finns gott om träd eller träddungar. Det är en Siljansbygd med betydande värden för växt- och djurlivet samt friluftslivet. ± 70 Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde Vägar Övriga intressen naturvård Nationell bevarandeplan odlingslandskap Värdefulla odlingslandskap 0 0,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Bild 7 Områden för nationellt bevarande plan odlingslandskap, länsstyrelsens värdefulla odlingslandskap samt övriga intressen för naturvården. Västra delen av utredningsområdet, vid Rombovägen, gränsar till ett område för övriga intressen för naturvården. Området har värden för växt- och djurliv samt friluftslivet. Alléer I början av utredningsområdets västra del finns en björkallé söder om väg 951, se bild 8. Allén ligger nära en bostad vilket innebär att det finns en risk att de faller på bostaden samt att träden inte har en hög ålder. Det innebär att kraven inte uppnås för att allén ska vara skyddat av det generella biotopskyddet. Uttag ur Artdatabankens observationsdatabas har gjort och visar på fynd av rödlistade arter eller särskilt skyddsvärda arter. Artdatabanken visar inrapporterade fynd av rosenfink, storspov och busksångare. En rödlistad art har inget automatiskt skydd men är en viktig signal om artens bevarandestatus. Bild 8 Björkallé inom utredningsområdet. Söder om vägen. 16

17 5.3. Rekreation och friluftsliv Hela utredningsområdet ligger inom riksintresse för friluftslivet (MB 3 kap 6 ) samt riksintresse för turism och friluftslivet (MB 4 kap 2 ). Riksintressena hyser stora värden för friluftslivet. Genom Siljanleden går en 34 mil lång vandringsled i omväxlande bygd. Det finns mycket goda möjligheter att ta sig till badplatser Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter för projektet är bostadsområden, centrum, skolor, kyrkor, museum och Mora parken/campingplatsen och busshållplatser 5.5. Hushållning med mark- och vattenområden På båda sidor av väg 951 består marken främst av gräsbeklädda ytor. I vissa delar övergår ytorna till hårdgjorda ytor. Det finns även områden som används för djurhållning och är tydligt markerat med inhängningar. Områden har markerats tydligt med inhängningar Riksintressen Inom utredningsområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken, se bild 9. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet och ska skyddas så långt det är möjligt mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet. Följande riksintressen finns inom utredningsområdet: Riksintresse för kulturmiljövården (MB 3 kap 6 ): Riksintresset innehåller en tätbebyggd by med osedvanlig storlek. Månghussystemet och den kringliggande gårdsbilden är fortfarande i stor utsträckning bevarad. Öppet odlingslandskap finns kvar söder och norr om by kärnan, medan östra och sydvästra delen har exploaterats för spridd villabebyggelse. Riksintresse för friluftslivet (MB 3 kap 6 ) samt riksintresse kust turism och friluftsliv (MB 4 kap 2 ): Riksintressena innehåller en tilltalande landskapsbild, intresseväckande natur och kultur, god framkomlighet och det finns etablerad friluftslivsverksamhet. 17

18 ± Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde 70!!!!!!!!!!!!! Vägar Riksintresse friluftsliv Riksintresse kust - turism och friluftsliv 0 0,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Bild 9 Riksintressen inom utredningsområdet Miljöbelastning Förorenade områden Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark, som kallas för MIFO-modellen (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Området placeras i en riskklass från 1-4 som beror av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, områdets spridningsförutsättningar samt känslighet för människors hälsa och naturens skyddsvärde. Klass 1 innebär en mycket stor risk, riskklass 2 innebär en stor risk. Inom utredningsområdet finns ett område som är utpekat som potentiellt förorenat område. Detta område saknar uppgift om riskklass. Tidigare har en bensinstation funnits på platsen vilket är orsaken till att området är potentiellt förorenat område. 18

19 ± ^_ Förorenad mark - riskklass uppgift saknas Planerad gång- och cykelväg Utredningsområde 70 Vägar 0 0,1 0,2 km 1:5 000 KOORDINATSYSTEM I PLAN: SWEREF Rombovägen ^_ Vållgatan 951 Kråkåkern Prästholmen Mora 3 Tingsnäs 2 1 Färnäsängena Södra Gotholmen MORA - RÄTTVIK Karta 10 Potentiellt förorenade områden inom utredningsområdet. 19

20 6. Effekter och deras tänkbara betydelse 6.1. Boende och hälsa Projektet kommer inte ge upphov till ökade störningar för boende eftersom projektet innefattar byggande av en gång- och cykelväg. Bullernivåer kommer inte öka i och med själva gång- och cykelvägen. Det är främst under byggtiden som buller kommer uppstå. En separerad gång- och cykelväg är positivt för hälsan och säkerheten. Det skapar ett miljövänligare transportalternativ, nyttjandet av gång- och cykelvägen kan ersätta bilen för kortare resor inom området Landskap, natur- och kulturmiljö. Landskap I och med att den nya gång- och cykelvägen kommer utformas på liknande sätt som den befintliga, som finns på vägen in mot Färnäs, kommer den visuellt smälta in. Dock kommer partier av gräsbeklädda markytor tas i anspråk vilket förändrar landskapet något. Buskar och staket förskjuts något norrut för att rymma åtgärden. Projektet bedöms inte ge några större negativa effekter på landskapsbilden. Omgivningen längs sträckan är till största del byggd i olika former. Gång- och cykelvägen bedöms smälta in i landskapsbilden. Kulturmiljö Den planerade gång- och cykelvägen kommer gå in på område som är av riksintresse kulturmiljövården. Åtgärden kommer utformas på ett sätt som inte riskerar att påverka riksintressets värden i negativ bemärkelse. Den mark inom riksintressen som berörs är främst gräsbeklädda ytor och inga byggnader kommer att påverkas. Det bedöms bli en ytterst liten påverkan på riksintressets värden. Naturmiljö Den planerade gång- och cykelvägen kommer ligga i anslutning till befintlig infrastruktur. Det bedöms bli mindre intrång i det värdefulla odlingslandskapet och områdets värdekärna förväntas behållas. Statistik från Artdatabanken visar förekomster av rödlistade arter inom utredningsområdet. Arterna som befinner sig i utredningsområdet bedöms inte bli påverkad av projektet, dock kan störningarna uppstå under byggskedet. Den planerade gång- och cykelvägen kommer utformas och placeras på ett sådant sätt som undviker intrång på björkallén. Alléns position ligger söder om vägen, därför kommer gångoch cykelvägen placeras norr om vägen vilket leder till att projektet helt undviker påverkan på allén Rekreation och friluftsliv Genom att anlägga en gång- och cykelväg kommer möjligheten till ett aktivt friluftsliv förbättras inom utredningsområdet. Det är i samklang med intentionen med riksintressena för friluftslivet. 20

21 Projektet medför ett miljövänligare alternativ för transporter inom Färnäs. Kortare resor via bil kan ersättas med gång- och cykeltrafik 6.4. Hushållning med mark- och vattenområden Projektet kommer behöva att ta oexploaterad mark i anspråk vilket leder till ingrepp i outnyttjade markområden. Det innebär att mark utanför körytan tas i anspråk för att rymma gång- och cykelvägen samt dessa slänter. Förslaget innebär mindre intrång på fastighetstomter. Befintliga in/utfarter kommer behöva förändras så de blir tydligt markerade och får bra avvattning m.m. Buskar och staket kommer också behöva flyttas för att rymma gång- och cykelvägen. Ledningar, ett elskåp och brunnar kommer påverkas av åtgärden. I vilken omfattning och den direkta påverkan på detta kräver vidare utredning Miljöbelastning Förorenade områden För att fastställa hur det förorenade området blir påverkat av projektet krävs vidare utredningar. 21

22 7. Fortsatt arbete 7.1. Planläggning Vägplanen har status samrådsunderlag och ska skickas till länsstyrelsen tillsammans med en samrådsredogörelse från de samråd som har hållits om samrådsunderlaget. Länsstyrelsen beslutar om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) eller inte. Beslutet avgör vilken typ av planläggning som sedan ska tillämpas för projektet. Nästa steg i planprocessen är att utforma en samrådshandling av vägplanen som därefter övergår till en granskningshandling. Om projektet antas medför BMP ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas med vägplanen. I annat fall ska vägplanen förses med en miljöbeskrivning, som ska innehålla uppgifter om åtgärdens förutsägbara påverkan på människors hälsa och miljön. Vägplanens granskningshandling kungörs och hålls tillgänglig för granskning för allmänheten, berörd kommun, kollektivtrafikmyndigheten, Länstrafiken, övriga berörda myndigheter och organisationer. Efter granskningstidens slut sammanställs alla synpunkter i ett granskningsutlåtande. Därefter ska länsstyrelsen yttra sig över vägplanen innan den lämnas in för fastställelseprövning Fortsatta utredningar Provtagningar och analyser för eventuella markföroreningar kan bli aktuellt. Det är troligt att någon av detaljplanerna som finns inom utredningsområdet kan behöva ändras. Kommunens planläggning kommer samordnas med projektet. Masshanteringen i projektet kommer utredas vidare. Flera ledningar och brunnar kommer påverkas av projektet. Detta kommer hanteras i kommande skeden. 22

23 8. Källor Artdatabanken. Dalarnas Luftvårdsförbund. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna resultat av, och diskussion om, mätning och modellering Fornsök, Riksantikvarieämbetets databas Förstudie Väg 45/70 genom Mora, Mora kommun. Vägverket. Jordartskartan, SGU Kartmaterial: RUM-Dalarna Lantmäteriet, Geodatasamverkan Mora kommun. Naturvårdsverket. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5. Naturvårdsverket.se STRADA, olycksdatabas. (Informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet) Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avseende kommunikation och transporter. Mora kommun och Vägverket, Maj Trafikverket. TRVÖK Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012:211, TDOK 2012:1151 Vatteninformationssystem Sverige. Översiktsplan, Mora kommun,

24 Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: , Texttelefon: