Årsredovisning. Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar"

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Vaggeryds kommun - där hjulen alltid snurrar

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Korta fakta om Vaggeryds kommun... 4 Så används din skattekrona... 5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse... 6 Redovisningsprinciper Finansiella rapporter Kommunen Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. 28 Notförklaringar Driftredovisning Investeringsredovisning Affärsdrivande verksamhet inom kommunen Resultat- och balansräkning, elverk Resultat- och balansräkning, vatten och avlopp Resultat- och balansräkning, renhållning Koncernen Sammanställd resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse - räddningstjänst Kommunstyrelse - teknisk verksamhet Kommunrevision Valnämnd Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vaggeryds Elverk Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Vaggeryds Energi AB Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB Högskolan på hemmaplan i GGVV Vaggeryds Näringslivsråd KB Övrigt Ekonomisk ordlista Noteringar

4 Korta fakta om Vaggeryds kommun Befolkningen i Vaggeryds kommun har under 2009 minskat med 22 personer och uppgick vid årsskiftet till innevånare. Vaggeryds kommun ligger i natursköna Småland på västsidan av det Sydsvenska höglandet mellan de större städerna Jönköping och Värnamo. Angränsande kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Värnamo, Gnosjö och Gislaved. Vaggeryds kommun har länets lägsta kommunalskatt (20:83) samt länets bästa soliditet. Övergripande nyckeltal Årets resultat (exklusive 2008 års avsättning pensionsskuld) Nettoinvesteringar i kommunen + 10,3 miljoner kronor 87 miljoner kronor Soliditet 32 % Nettokostnadskvot 98,5 % VAGGERYDS KOMMUN - 10 ÅRS ÖVERSIKT Nyckeltal för Vaggeryds kommun, beloppen är i miljoner kronor om ingenting annat anges. Nyckeltal Externa intäkter Externa kostnader * Årets resultat * +10,3 +5,9 +18,7 +11,8 +11,0-2,9 +1,0 +15,9 +12,2 +9,0 Tillgångar Skulder och avsättningar * Eget kapital Soliditet (inkl äldre pensionsförpliktelser) 32 % 35 % 35 % 39 % 39 % 39 % 42 % 45 % 44 % 41 % Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar Avvikelse investeringsbudget Budgetavvikelse drift Huvudprogram 0-8 exklusive affärsdrivande verksamheter +2,7-5,1 +4,3 +2,9-0,7-14,1-8,8-8,0-4,1 +0,3 Nettokostnadskvot 98 % 99 % 97 % 96 % 98 % 101 % 100 % 97 % 98 % 98 % Totala skatteintäkter och skatteutjämning Personalkostnader Antal årsarbetare Eget kapital/invånare (kr) Anläggningstillgångar Pensionsförpliktelse tom Avsättning pensioner fr.o.m Pensionskostnad, individuell del Långfristiga lån Antal invånare

5 Så används din skattekrona 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2009 SÅ HÄR kronor till Grundskola 21 kronor till Äldre- och handikappsomsorg 12 kronor till Barnomsorg 10 kronor till Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning 7 kronor till Lag om särskilt stöd (LSS) 7 kronor till Sociala insatser för invånare med problem samt socialbidrag 4 kronor till Bibliotek, sim- och sporthallar samt övrigt inom kultur och fritid 4 kronor till Gatuförvaltning och övrig teknisk verksamhet 3 kronor till Kommunledning och administration 2 kronor till Räddningstjänst 1 krona till Miljö- och byggverksamhet inklusive bostadsanpassningsbidrag 1 krona till Kollektivtrafik (i huvudsak trafik mot Jönköping och Värnamo) 1 krona till Arbetslivsbefrämjande åtgärder Härifrån får kommunen sina pengar 57 % av kommunens intäkter kommer från kommunalskatt. 17 % av kommunens intäkter kommer från generella statsbidrag samt inkomstutjämningsbidrag. 11 % kommer från taxor och avgifter för kommunens verksamheter inklusive affärsdrivande verksamhet. 9 % är statliga bidrag till kommunens olika verksamheter. 4 % kommer från försäljning av verksamhet och varor. 2 % kommer från hyror och arrenden. 5

6 Förvaltningsberättelse 2009 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Öka invånarantalet med 50 personer per år invånare senast 31/ Under 2009 minskade kommunens invånarantal med 22 personer till Födelsenettot var + 14 personer. Minskningen beror på att antalet utflyttade, 512 st, är högre än antalet inflyttade, 476 st. Flyttnettot hade en minskning mot länet på -12 st och mot resten av riket -78 st. Mot utlandet var flyttnettot + 54 personer. Bli länets bästa företagarkommun Enligt Svensk näringslivs ranking för 2009 ligger kommunen på 25 plats bland rikets kommuner. Sett för länet är det än så länge 3 kommuner som i samma ranking har en bättre placering än Vaggeryds kommun. Bli länets bästa boendekommun För 2009 finns ingen bra parameter att mäta målet mot. Under 2010 ska Vaggeryds kommun återigen delta i SCB:s medborgarenkät. Skapa en långsiktig strategisk näringslivsutveckling med en bredare arbetsmarknad och en välutvecklad tjänstesektor. Vaggeryds Näringslivsråd arbetar med både strategiska utvecklingsfrågor och genomförande av olika insatser och program riktade mot näringslivet i kommunen på både kort och lång sikt. Särskilda insatser under det gångna verksamhetsåret har varit genomförande av kompetensprojekt för anställda i företag. Projektet som är finansierat genom ESF omfattar 5,6 milj. kr och berör ca 1500 anställda i 41 företag och löper under Andra riktade insatser för företagen har varit program för miljödiplomering, marknadsutveckling och energianalyser. Näringslivrådet har under året genomfört en förstudie av en Multiarena vid travområdet. Förbättra den offentliga servicen. På grund av nedskärningar inom den kommunala sektorn har inga riktade insatser gjorts. Den allmänna inriktningen är dock att alltid söka förbättra den offentliga servicen med de medel som finns tillgängliga. Sänka sjukfrånvaron bland kommunens anställda med 1 %. Kommunens mål att minska sjukfrånvaron med en (1) procentenhet är ej ännu uppnått för kommunen som helhet. Sjukfrånvaron minskade marginellt mellan med 0,04 %. Barnoch utbildningsförvaltningen har dock uppfyllt målet under Arbetet med att minska sjukfrånvaron pågår med hög intensitet. Under 2009 har uppdaterade riktlinjer för rehabiliteringsarbetet tagits fram, en överenskommelse har träffats kring samarbetsformer mellan kommunen och försäkringskassan. För att förankra arbetssättet och öka kunskaperna genomfördes en större utbildning i ämnet rehabilitering i augusti för chefer och fackliga ombud som deltar i rehabiliteringsmöten. Vaggeryds kommun skall vara en viktig del i länets regionalisering. Vaggeryds kommunpolitiker innehar flera viktiga politiskt tillsatta poster på det regionala planet. Inom nämnder och styrelser deltar förvaltningarna aktivt i flera regionala utvecklingsarbeten. Målet kan inte mätas fullt ut. Höja medborgarnas utbildningsnivå Miljövänliga fordon enligt regeringens definition bör användas i kommunens verksamhet. 24 stycken miljöbilar används av Vaggeryds kommun. Av dessa är 11 stycken leasade. Minst ett tankställe för biogas skall inrättas senast Målet att ha ett tankställe för biogas är ännu inte uppnått. Stärka kommunens kulturverksamhet. En permanent utställning med Gunnar Bissefällarn Svenssons alster har inrättats i Skillingehus. Under 2010 ska Vaggeryds kommun återigen delta i SCB:s medborgarenkät. 6

7 Förvaltningsberättelse 2009 Omvärldsanalys Vaggeryds kommun en del av den globala verkligheten Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Vaggeryds kommun. Faktorer som påverkar kommunen är t.ex. utvecklingen av den globala ekonomin, utvecklingen av den svenska samhällsekonomin, statliga beslut, demografiska förändringar, näringslivet och sysselsättningen, inflationsutveckling, löneutveckling samt ränteläge. God anpassningsförmåga till en förändrad omvärld är numera absolut nödvändig för att kunna styra kommunen mot uppställda mål. Den samhällsekonomiska utvecklingen försämrades under året Konjunkturläget försämrades ovanligt snabbt från hösten 2008 och största delen av En effekt var att de resurser som budgetberedningen räknat med via skatteintäkter när driftbudgeten för 2009 beslutades våren 2008 snabbt smälte i takt med att nya nedreviderade prognoser dök upp från Sveriges kommuner och landsting. Nedgången omfattade tillväxt, sysselsättning, timlöner och priser. Minskning av sysselsättning och timlöner påverkar direkt kommunens redovisade skatteintäkter negativt. Den globala ekonomin i negativ spiral under finanskrisen Den ekonomiska utvecklingens försämring började internationellt och var inte ett enskilt fenomen i Sverige. Ett flertal viktiga ekonomiska länder är dessutom kraftigt skuldsatta. Detta innebär att en återhämtning blir svårare eftersom konsumtionsutrymmet för privatpersoner riskerar att inte öka lika mycket som vanligt. Den bästa ekonomiska utvecklingen under 2009 hade Kina med kraftig tillväxt, men Kinas totala ekonomiska betydelse är ännu inte i nivå med USA. Tabell 1. BNP-tillväxt , procentuell volymförändring USA 0,4 2, ,2 EU 1,0 4,1 1,1 1,9 Kina 9,1 8,3 9,8 9,2 Världen 2,6 0,8 3,6 3,8 Sverige 0,2 4,3 3,3 2,7 Källa: Sveriges kommuner och landsting Den genomsnittliga reala disponibla inkomsten i Sverige ökade under 2009 och detta borde vara positivt för den inhemska konsumtionen även om den globala konjunktursvackan gör folk försiktiga till investeringar. Läget i Sverige bedöms vara något gynnsammare än för EU-länderna i allmänhet. Tabell 2. Real disponibel inkomst Sverige ,7 3,1 1,6 0,9 1,6 Källa: Sveriges kommuner och landsting En orsak var den alltför frikostiga utlåningen till fastighetsaffärer som förekommit i USA, så kallade Subprimelån. En annan orsak var att vissa råvaror som tex. olja steg kraftigt i pris, vilket till slut innebar påfrestningar för ekonomin. Oljepriset var som högst uppe på ca 140 dollar per fat och priset sjönk under finanskrisen ned till 35 dollar per fat för att därefter återhämta sig. 7

8 Förvaltningsberättelse 2009 Arbetsmarknad Arbetslösheten har stigit under 2009, men det finns tecken på att fallet i sysselsättningen nu verkar bromsas upp. Läget förbättrades märkbart under det sista kvartalet av 2009, medan siffrorna för de tre första kvartalen inte var positiva. Mycket talar för att sysselsättningen kommer att plana ut på nuvarande nivå och att en minskning av arbetslösheten kan komma först från år 2012 Framåtblick ekonomiska förutsättningar Lågkonjunkturen och det stora fallet på världens börser 2008 har givit ett tydligt avtryck på skatteunderlaget. Färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt har lett till en mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen lönesumman. Den kraftiga börsnedgången mellan 2008 och mars 2009 har minskat AP-fondens tillgångar avsevärt. Det bidrar tillsammans med fallet i sysselsättningen till en långsam ökning av pensionsinkomsterna vilket också håller tillbaka skatteunderlaget Ny statistik indikerar dock att en konjunkturuppgång är förestående. I takt med att konjunkturen förbättras kommer kommunens skatteunderlag att öka, men samtidigt kommer ökade kostnader för inflation, löneökningar och räntor minska kommunens resurser. Den sammantagna effekten för kommunens ekonomi tyder på att även under 2010 och 2011 kommer de ekonomiska resurserna för kommunen att vara starkt begränsade. Vaggeryds kommun där hjulen alltid snurrar. Det ekonomiska överskottet på 10,3 mkr visar att rotationsriktningen även under 2009 varit rätt. Fotot föreställer hjulet vid Götaström. 8

9 Förvaltningsberättelse 2009 Fakta om Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun är beläget i västra kanten av det sydsvenska höglandet och har en yta av 830 km 2. Angränsande kommuner är Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Värnamo Gnosjö och Gislaved. Kommunen har två centralorter, Vaggeryd och Skillingaryd samt två mindre tätorter, Hok och Klevshult. Landsbygden är relativt tätbefolkad med sina lokala centra i form av småsamhällen och kyrkbyar. Vaggeryds kommun har ett mycket strategiskt läge med E4:an i nord-sydlig riktning genom kommunen och med riksväg 30 som ansluter till E4an i kommunens norra del. Norr om kommunen, i Jönköping, ansluter riksväg 40 med sträckning mot Göteborg. Genom kommunen går även järnvägslinjerna Nässjö Halmstad och Jönköping Värnamo. Linjerna möts i Vaggeryd och har sedan samma bansträckning genom kommunen. Centralorten Vaggeryd med (4915) invånare. Centralorten Skillingaryd med invånare. Tätorten Hok med 608 (618) invånare. Tätorten Klevshult med 250 (266) invånare. 9

10 Befolkningsförändringar Förvaltningsberättelse 2009 Nedanstående tabell visar befolkningsförändringarna under de senast fem åren. Kommunen har en stadig befolkningsökning men med en viss tillbakagång under En jämförelse mellan 2005 och 2009 visar att den största befolkningsökningen finns i centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd, vilka tillsammans ökat med 341 personer. De mindre tätorterna Hok och Klevshult har en befolkningsminskning på sammanlagt -44 personer. För landsbygden varierar befolkningsförändringarna. De södra delarna ökar emedan de norra minskar. Sammantaget kan sägas att centralorterna Vaggeryd och Skillingaryd ökar mer än kommunen totalt. Antalet 0-åringar (födda 2009) var vid årsskiftet 152, vilket är något under medeltalet för antalet personer inom åldersgrupperna En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av höjda skatteintäkter. En undersökning genomförd av kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 % per år har bäst ekonomi. Befolkningsförändringar inom kommundelarna Diff. Antal 0-åringar 31/ Vaggeryd Skillingaryd Hok Klevshult Byarums landsbygd Bondstorps församl Tofteryd landsbygd Åkers landsbygd Hagshult landsbygd Svenarums landsb Totalt

11 Förvaltningsberättelse 2009 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Antal mandat Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderata Samlingspartiet Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Vaggeryds kommun har en borgerlig majoritet med kommunstyrelsens ordförande från Moderata Samlingspartiet Mandat Moderata samlingspartiet 9 Kristdemokraterna 6 Centerpartiet 5 Folkpartiet 3 Socialdemokraterna 16 Vänsterpartiet 1 Sverigedemokraterna 1 Kommunalskatten är 31:50 Skatteuttaget är oförändrat sedan 2005 Landstinget 10:67 Vaggeryds Kommun 20:83 Vaggeryds kommun hade år 2009 länets lägsta kommunalskatt! Kommunen har under år 2005 höjt sin utdebitering med 50 öre Landstinget höjde under år 2004 sin utdebitering med en krona. Skatteväxling skedde 1999 med landstinget avseende övertagande av vissa gymnasieprogram med 19 öre. Skatteväxling har skett 1996 mellan kommunen och landstinget med 1:64 kr. Orsaken är övertagande av huvudmannaskap för omsorger och särskola samt psykiatrireformen. Skatteväxling skedde även enligt Ädelreformen 1992, då den kommunala utdebiteringen höjdes med två kronor. 11

12 Förvaltningsberättelse 2009 Presentation av Konsolideringsenheten Konsolideringsenheten Vaggeryds kommun omfattar tre bolag och ett kommunalförbund. Vaggeryds kommun, ägare Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB 100 % Vaggeryds Energi AB 100 % Vaggeryds Näringslivsråd 50 % Högskolan på hemmaplan GGVV 25 % Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB bildades VSBo har cirka 1000 egna uthyrningslägenheter. Vaggeryds kommun köper sin städverksamhet från VSBo. Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB betalar årligen 500 tkr till ägaren Vaggeryds kommun som ersättning för tecknade borgensavtal. Vaggeryds Energi AB bildades 1 januari, 1995 genom sammanslagning av Vaggeryds Värmeverk AB och elhandelsorganisationen inom Vaggeryds Elverk i enlighet med förslag om ny ellagstiftning. Energibolaget betalar årligen 600 tkr till ägaren som ränteersättning på insatt kapital och före tecknade borgensavtal. Vaggeryds näringslivsråd KB är ett kommanditbolag med avsikten att tillsammans med Vaggeryds kommun främja utvecklingen av näringslivet i kommunen Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen Verksamheten bedrivs i ett kommunalförbund och är ett samarbete mellan kommunerna Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved och Värnamo. Verksamhetens syfte är att medverka till kompetensutveckling för kommuninvånarna och anställda i regionens företag och offentlig sektor. Årets viktigaste händelser Arbetet inom LogPoint AB fortskrider och kommunen har antagit en bolagsordning och aktieägaravtal. Kommunen har köpt sammanlagt 200 ha inom Södra Stigamo. Arbetet med Båramo logistikområde påbörjades och kommunen arrenderade ut terminalområdet till PGF AB. Arbetet med ett förslag till ny organisation inom socialnämndens verksamhetsområden är utarbetad och den påbörjade analysen samt framtagande av åtgärder har fortsatt under Beslut togs att bygga Fenix 2 och 46,5 Mkr avsättes för en byggnad på 3300 m2. Vidare avsättes ca 3,5 Mkr till inventarier På grund av det svåra sysselsättningsläget avsätter kommunen 3 Mkr till åtgärder och medfinansiering av projekt för ungdomsgruppen år. Under året har det förts en livlig debatt ang. skjutfältets påverkan på möjligheten att bygga öster om fältet samt militärens vanvård av gamla hus inom skjutfältets östra delar. Arbetet fortskrider med att förbereda för planskildheter mellan järnväg och väg. Antalet arbetade timmar har minskat under 2009, vilket gör att antalet årsarbetare är färre än under Det minskade antalet årsarbetare återfinns inom barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens verksamhetsområden. Anledningen till minskningen kan kopplas till flera åtgärder bl.a. ändrade regler, effektiviseringar och en anpassning till det utrymme som finns för budgetåret Beslut tas om att bygga en förskola i Skillingaryd med 2 avdelningar. Kommunen har köpt in ett antal mindre och centralt belägna industrifastigheter. Skillingaryds nya sporthall invigs med pompa och ståt. Kommunen tar över väghållningen för vägverkets vägar inom och mellan Vaggeryd och Skillingaryd. Beslut tas att socialnämnden ska gå ut med en upphandling av LOV inom hemtjänsten Permanent museum för Gunnar Bissefällarns Svenssons konst iordningställs i Skillingehus. Under året arbetas intensivt med pandemiplanering och förberedelse inför den befarade svininfluensan. Under året hålls schäfer-sm för andra året på slätten i Skillingaryd och samma vecka hålls NM och SM för fjordhästar på travbanan. 12

13 Förvaltningsberättelse 2009 Finansiell analys Beskrivning av analysmetoden Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat- kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Risk-kontroll visar vilka risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet samt vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Kommunen redovisar överskott med 10,3 miljoner kronor För 2009 redovisar kommunen ett resultat på +10 mkr. Resultatet är fem miljoner kronor bättre än det budgeterade. 3. Vaggeryds Elverk redovisade ett långt bättre resultat än aviserat i delårsbokslutet. Huvuddelen av det redovisade överskottet på 4,5 mkr tillhör dock långsiktigt elabonnenterna. Kommunens egen påverkan av det förbättrade resultatet; sammanlagd positiv effekt 10 miljoner kronor 1. Fullföljande av begärd resultatmaximering under hösten gjorde att nämnder och styrelser redovisade 2,8 mkr öveskott mot budget om elverkets 4,5 mkr räknas bort. Detta var en resultatförbättring med 7,9 mkr jämfört med bokslutsår Sänkningen av antalet årsarbetare från 1022 till 997 har bidragit till nämndernas resultatförbättring 20,0 Årets resultat + 10 mkr 18,7 Analysen av det ekonomiska utfallet kan delas upp mellan faktorer utanför verksamheternas kontroll och verksamheternas budgetföljsamhet. Mkr 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,0 11,8 5,9 10, Resultatmaximering under hösten bidrog till det positiva ekonomiska resultatet Det ekonomiska resultatet blev avsevärt bättre än vad som befarades vid delårsbokslutets upprättande per sista augusti. I delårsbokslutet befarades ett underskott om inga särskilda åtgärder vidtogs. Kommunfullmäktige gick därmed ut med direktiv till nämnder och styrelser om resultatmaximering för hösten Det väsentligaste målet var att klara kommunens balanskrav det vill säga att kunna redovisa ett positivt ekonomiskt resultat så att inget återställandekrav behövde drabba budgetåret Det egna sparandet i organisationen är dock endast en del av förklaringen till resultatet. Yttre händelser som ej var kända vid delårsbokslutets upprättande tillkom. Ett försök till analys sker i nedanstående två punkter Tillskott genom yttre ekonomiska händelser. Sammanlagd positiv effekt 10 miljoner kronor 1. En oväntad återbetalning skedde från Fora som grundade sig på att sjuktalen i riket minskat kraftigt. Vaggeryds kommuns andel av denna återbetalning uppgick till 4,4 miljoner kronor 2. En oväntad återbetalning erhölls även från Sveriges Kommuner och Landsting med 0,7 miljoner kronor. Denna redovisades som en minskning av kommunens medlemsavgift. Faktorer utanför verksamheternas kontroll De totala intäkterna för skatter och utjämningsbidrag blev 570 mkr, vilket var 18 mkr lägre än budgeterat och 14 mkr lägre än de preliminärt inbetalda. Orsaken till det negativa utfallet är främst nedrevideringen i SKL:s skatteprognos för 2009 års skatteintäkter som innebär beräknad resursminskning med femton miljoner kronor. Även befolkningsutvecklingen har en viss påverkan på skatteutjämningsbidragsdelen. En minskning av befolkningssiffran så som skett 2009 är också en negativ faktor. Det finansiella nettot som blev bättre än budgeterat ligger också utanför verksamheternas kontroll. Räntekostnaderna på de lånen som utgår på checkräkningen har under året varit mycket låga och bidrar till det positiva utfallet. Kommunens placeringspolicy är främst inriktad mot kapitalgaranterade placeringsprodukter. Garantin var värdefull under år 2008 eftersom världens aktiemarknader då föll kraftigt. Konstruktionen medför dock att en del av värdepapperen gick in i 2009 med underskott och därigenom inte givit full effekt på den stora börsuppgången som startade i mars Reavinsterna tillsammans med ränteintäkter för pensionsplaceringar är i kommunens resultaträkning bruttoredovisade i de finansiella intäkterna men eliminerade bland finansiella kostnader, eftersom förräntningen av detta kapital hör till kommande pensionstagare. Avsikten med pensionsplaceringarna är att underlätta behovet av att kunna möta framtida utbetalningar av pensionsskuld intjänad före år

14 Förvaltningsberättelse 2009 Verksamheternas ekonomiska resultat Verksamheternas kostnader och intäkter skall ha en följsam utveckling gentemot budgeterade medel. Ökar kostnaderna procentuellt mer än intäkterna försämras det ekonomiska resultatet. En uppmaning om resultatmaximering utgick från kommunfullmäktige till nämnder och styrelser i samband med delårsbokslutets upprättande, där ett kommunalt underskott befarades. Nämnderna har väl hörsammat fullmäktiges begäran och redovisar tillsammans ett överskott mot budget om 7,3 mkr. Kommunstyrelsen Inom kommunstyrelsen finns ett stort antal fungerande enheter som utför arbetsuppgifter av central karaktär för kommunen. Kommunstyrelsen visar överskott mot budget. med fyra miljoner kronor Kommunstyrelsens verksamheter som visar överskott har varit: kommunledning inklusive kommunledningskontor, utvecklingsprojekt och televäxel. Dessutom har 725 tkr erhållits i återbäring på medlemsavgift från Sveriges kommuner och landsting som ingår i den positiva budgetavvikelsen. Teknisk verksamhet visar utfall enligt budget Renhållningsverksamheten visar ett överskott med 300 tkr. Arbetet med att genomföra sluttäckningen av deponin är på väg att slutföras. Det återstår två miljoner kronor som är noterat som ansvarsförbindelse för detta arbete samt 1,8 mkr, som är redovisad som avsättning. Kultur och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett ekonomiskt mycket starkt resultat. Överskott finns på sporthallar, bibliotek samt föreningsbidrag Elverket Elverket finansieras helt via taxor. Årets resultatöverskott är det högsta på mycket länge och bidrar starkt till kommunens resultatöverskott för år Största överskottet kommer från nätverksamheten genom låga kostnader för elinköp och låg nivå på driftsstörningarna. Barn- och utbildningsnämnd Nämnden har tre stora utbildningsområden Grundskola Gymnasiet/Komvux Förskola Ekonomin verkar vara under kontroll för samtliga verksamhetsområden, grundskola, gymnasiet, vuxenutbildning, särskola samt barnomsorg Nämnden uppger att man beslutat om åtgärder enligt kommunfullmäktiges beslut efter budgetuppföljningen per 30 augusti om att skapa handlingsutrymme genom resultatmaximering för år Socialnämnden Under år 2009 har ett omfattande arbete bedrivits med stöd av konsulter avseende organisationen av socialnämndens verksamheter. Beslut har fattats att istället för socialchef skall finnas två chefer närmast underställda socialnämnden och med övergripande ansvar för Vård och omsorg respektive Individ- och familjeomsorg. Ett kraftigt underskott har inte heller under 2009 gått att förhindra för Individ- och familjeomsorgens verksamhet som visar underskott med 6,2 mkr. Miljö- och byggnämnd Nämnden redovisar ett överskott med 1,1 mkr. En stor del av överskottet har uppkommit genom att verksamheten har ökat sina intäkter på bygglovssidan. Från och med 2007 ansvarar Miljö- och byggnämnden även för bostadsanpassningsbidragens resultat. Denna verksamhet visar underskott för år 2009 mot budgeterat belopp. Resultat nämnder Nämnd/Styrelse Mkr Kommunstyrelsen m m Räddningstjänst/Civilförsvar Teknisk verksamhet skattefinansierat Vatten och Avlopp Avfallshantering Kultur- Fritidsnämnd Elverket Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Därav individ- och familjeomsorg Miljö- och byggnämnd Överförmyndare Summa Helår 4,1 0,1 0,0-0,1 0,3 1,2 4,5 3,4-6,6-6,2 0,4 0 +7,3 Tabellen visar de viktigaste nämndernas ekonomiska resultat. Nämndernas resultat gentemot budget är det bästa på flera år. God ekonomisk hushållning är en ledstjärna för kommunen I kommunallagen anges att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunens tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning avspeglar sig i kommunens finansiella mål. Dessutom krävs för god ekonomisk hushållning även att verksamhetens kvantitet och kvalitet stämmer överens med av kommunfullmäktige satta mål. Ekonomiska och finansiella mål enligt KF Utvärdering av dessa mål sker under egna rubriker Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna skall inte överstiga 98 % Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld. Definition: Det egna kapitalet skall ej understiga 50 % av kommunens totala tillgångar. Ökningen ett enskilt år av det egna kapitalet skall vara minst 1 % av ökningen av det totala kapitalet. Soliditeten beräknas inklusive pensionsskuld inom linjen 14

15 Förvaltningsberättelse 2009 Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. För mandatperioden är den skattefinansierade delen beslutad till 105 miljoner kronor, men justeras enligt förslag upp till 125 miljoner kronor och den avgiftsfinansierade delen uppgår till 35 miljoner kronor. Definition Kommunfullmäktige beslutar om ett investeringstak för varje ny mandatperiod. Investeringstakets storlek skall överensstämma med övriga ekonomiska mål på kort och lång sikt. De ekonomiska målen skall kommenteras och utvärderas i förvaltningsberättelsen vid del- och årsbokslut samt i av kommunfullmäktige antagen budget. I årsbokslutet bör även förräntningen av eget kapital kommenteras i förhållande till värdeminskningen under året. Budgeterat och beräknat resultat skall minst täcka värdeminskningen av kommunens kapital. Budgeterat och beräknat resultat skall minst täcka värdeminskningen av kommunens kapital. Finansiella mål 2008 Mål Utfall Balanskrav >0 Uppfyllt Nettokostnadskvot 98 % 98,5 % Soliditet 50 % 31,8 % Investeringstak <160 mkr Mandatperioden Tabellen visar hur de viktigaste nyckeltalen utfallit i förhållande till målen. Det är en fördel om nettokostnadskvoten är låg och soliditetsnivån hög. Gröna fält är uppnådda mål. Balanskrav Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Kommunen anser inte att ett nollresultat är tillräckligt för god ekonomisk hushållning. För att kommunens egen andel av tillgångarna skall kunna hållas konstant krävs ett driftsöverskott som är så stort att utvecklingen av eget kapital motsvarar utvecklingen av anläggningstillgångarnas nettovärde. Årets redovisade resultat + 10,3 miljoner kronor innebär att balanskravet är tillgodosett och någon återställning av gamla underskott behöver inte ske. Bedömningen blir att kommunen genom årets resultat uppnått nivån för god ekonomisk hushållning för redovisningsåret Det ekonomiska resultatet är särskilt starkt då lågkonjunkturens dämpande effekt på kommunens totala skatteintäkter varit större än kommunen kunnat justera via löneutfall. En minskning av antalet årsarbetare i kommunen bidrar till att balanskravet klaras. Intäkter och kostnader måste vara i balans för god ekonomisk hushållning. Dessutom måste tillräcklig likviditetskapacitet finnas samt den långsiktiga ekonomiska styrkan måste säkerställas genom en tillräckligt hög soliditetsnivå. Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna skall inte överstiga 98 % Det finansiella målet är att 2 % av nettokostnaderna skall utgöra underlag för finansiering av investeringar. Detta mål är inte uppnått för år 2009, men ligger nära målsättningen då överskridandet endast uppgår till en halv procentenhet. Skatteintäkterna tillsammans med skatteutjämning är arton miljoner kronor lägre än budgeterat och det var svårt för budgetberedningen av vid fastställande av budgeten att förutse den kraftiga konjunkturnedgång som började under sommaren Lågkonjunkturen innebar att prognoserna över 2009 års utfall på skatteintäkterna hela tiden reviderades ned. Driftbudgeten för kommande år antas redan före sommaren och risken för avvikande förutsättningar ökar därmed. Utfallet år ,5% är en halv procentenhet sämre än målet, men 0,7 procentenheter bättre än föregående år, vars motsvarande notering var 99,2 % Mkr 99,5% 99,0% 98,5% 98,0% 97,5% 97,0% 96,5% 96,0% 95,5% 98% Nettokostnadskvot 97% 97% 99% 98,5% Kurvan visar att nettokostnadskvoten år 2008 brutit igenom taket. Staplarna skall hållas under ribban. Syftet med målsättningen att nettokostnaderna skall vara två procentenheter lägre än de totala skatteintäkterna är att egenfinansiera nyinvesteringar i tillräcklig grad. 15

16 Förvaltningsberättelse 2009 Investeringstak, beslut fattas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. För mandatperioden är den skattefinansierade delen ursprungligen beslutad till 105 miljoner kronor, men justeras enligt förslag upp till 125 miljoner kronor och den avgiftsfinansierade delen uppgår till 35 miljoner kronor. En investeringsram finns för innevarande mandatperiod, uppgående till 160 mkr inklusive ett tilläggsanslag för infrastruktur på 20 mkr. Investeringsramen underlättar och förbättrar väsentligt den långsiktiga ekonomiska styrningen och planeringen i kommunen, samt klargör det politiska ansvaret. Mkr Nettoinvesteringarna uppgick till 87 Mkr 15,6 38,4 51, Diagrammet visar hur mycket kommunen investerat de senaste åren. Genomsnittlig årlig investeringsnivå för innevarande mandatperiod enligt plan är 37,5 mkr. Årets nettoinvesteringsnivå på 87 mkr är en mycket hög siffra och ligger betydligt över kommunens årliga investeringsutrymme på 37 mkr. Att investeringarna är så höga kan förklaras med att en del större projekt ansågs angelägna att genomföra snabbt. Ett exempel är inköp av mark, det så kallade Stigamoområdet, som gränsar till Jönköpings kommun. Detta område är strategiskt viktigt vid utbyggnaden av det logistikområde som planeras vid Torsvik i samarbete med Jönköpings kommun. Långsiktigt beräknas denna investering ge investeringsinkomster tillbaka. Detsamma gäller Båramoprojektet, som blir en stor omlastningsstation i Skillingaryd. Huvudsakliga syftet är omlastning av containers mellan långtradare och godståg åt båda hållen. Projektet som omfattar bro, anslutningar och järnvägsanslutning är totalberäknat till 40 mkr. Ett Eu-bidrag på 14 mkr beräknas avgå från denna summa. Årets investeringsutgift är 15 mkr. Det totalt största enskilda investeringsobjektet är nybyggnationen av Fenix 2 i Vaggeryd. I projektet ingår olika typer av lokaler som Fenix tidigare har saknat nämligen, yrkestekniska lokaler, estetiska lokaler, gymnasiesärskola, större samlingssal och idrottslokal samt lärcentra. Byggnationen beräknas kunna tas ibruk höstterminen Inventarier ingår i beviljad investeringssumma. 86,9 Utgifterna för exploatering av Fåglabäcksområdet i Skillingaryd som skall användas för bostadsändamål är också sex miljoner kronor under 2009 Måluppfyllelsen att rymma investeringsutgifterna för mandatperioden till högst 160 miljoner kronor inklusive ett tilläggsanslag avseende infrastruktur kan ännu inte bedömas. Risk kontroll Till detta område hör uppföljning av soliditetsmålet. Om kommunen skulle få en för hög skuldsättningsgrad, kan det innebära att verksamheten inte kan styras dit politikerna vill eller att drastiska åtgärder behöver vidtas och att en ond ekonomisk cirkel uppstår. Soliditetsmålet sätts till 50 % inklusive pensionsskuld. Definition: Det egna kapitalet skall inte understiga 50 % av kommunens totala tillgångar. Ökningen ett enskilt år av det egna kapitalet skall vara minst 1 % av ökningen av det totala kapitalet Soliditeten är det viktigaste nyckeltalet för den ekonomiska styrningen på längre sikt, och används av alla juridiska personer med betydande ekonomisk omsättning. Soliditeten visar även i vilken grad kommunen finansierat tillgångarna med egna medel. Soliditeten speglar även kommunens betalningsförmåga på längre sikt. Soliditetsnivån på 32 % inklusive pensionsskuld före 1998, är sämre än målet på 50 %, men indikerar ändå en långsiktigt god ekonomisk styrka. Soliditetsnivån har sjunkit med tre procentenheter under 2009, vilket är mycket. Orsaken till den sjunkande soliditeten är att nettoinvesteringsnivån varit mer än dubbelt så hög som avskrivningsnivån. Ökningen av eget kapital med 10,3 mkr ligger helt Inom linjen för den långsiktiga planeringen. Soliditetsmålet är således inte uppnått, då nyckeltalet är 18 % sämre än målet, men faktum kvarstår ändå att Vaggeryds kommun har en av länets bästa soliditetskvoter. Soliditetsmålet är till sin karaktär framåtriktat och av inriktningskaraktär. Det är inte realistiskt att kommunens målsättning om en 50- procentig nivå uppnås inom de närmaste åren. Den andra delen av målet som säger att ökningen av eget kapitalet skall vara minst en procent av ökningen av totala kapitalet är uppfyllt. Rekommenderad redovisningsprincip för pensionsskulder före år 1998, stämmer enligt Vaggeryds kommuns bedömning inte med god redovisningssed. Rekommenderad redovisningsprincip innebär att kommunens förmögenhet, det egna kapitalet överskattas med 267 miljoner kronor. Vid beräkning av kommunens soliditet används därför ett justerat eget kapital. 16

17 Förvaltningsberättelse 2009 Kommunens verkliga justerade förmögenhet justeras därigenom i beräkningen ned från 492 miljoner kronor till 225 miljoner kronor. Justeringsbehov av eget kapital Miljoner kr Mkr 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Soliditeten 32 % är beräknad inklusive pensionsskuld före Målet för soliditeten är lägst 50 % 0,39 0,39 0,35 0,35 0, Soliditeten är motsatsen till skuldsättningsgraden. Soliditetsgraden och skuldsättningsgraden blir tillsammans 100 %. De röda staplarna markerar att kommunens målsättning för soliditetstalet inte är uppfylld. Soliditeten har minskat med tre procentenheter jämfört med år I årsbokslutet bör förräntningen kommenteras i förhållande till värdeminskningen under året. Definition: Budgeterat och beräknat resultat skall minst täcka värdeminskningen av kommunens kapital. Räntabiliteten på kommunens egna kapital uppgick 2009 till 2,1 % Motsvarande siffra 2008 var 1,2 %. I denna beräkning har det egna kapitalet inte reducerats med pensionsskuld före Genomsnittlig Inflation var under 2009 negativ med 0,3 % alltså en deflation, vilket är mycket ovanligt i Sverige. Genomsnittlig inflation 2008 var 0,9 % Ett inflationsjusterat resultat på eget kapital skulle ha varit minst 0 mkr. Målet kan därför anses vara uppnått. Likviditeten i kommunen är negativ beräknad både som kassa och rörelsekapital Likviditeten behövs för att klara betalningsförmågan på kort sikt. I Vaggeryds kommun är omsättningstillgångarna 54 mkr betydligt lägre än de kortfristiga skulderna som är 188 mkr. Detta innebär att kommunen har ett negativt rörelsekapital på 134 mkr. Kassa/bank minus utnyttjad checkräkningskredit var vid bokslutstillfället minus 26 miljoner kronor. För att kommunen skall klara betalningarna till leverantörer och andra intressenter finns i finansavtalet kreditlöften från bankerna. Kreditmöjligheter för koncernen finns på 120 mkr genom vårt koncernbankavtal. Kommunens andel är 65 mkr. Ny upphandling av koncernbanksavtal skall göras under 2010 som skall gälla från och med Viktigare än kassalikviditeten är skuldsättningsgraden som är 68 %. Skuldsättningsgraden är låg jämfört med andra kommuner i länet. Dessutom finns att tillgå en likviditetskälla genom de pensionsplaceringar som kommunen gjort på 90 mkr. Placeringarna består till allra största delen av kapitalgaranterade värdepapper. Dessa tillgångar kan snabbt vid behov realiseras. Målsättningen med kommunens likviditetsstyrning är att optimera ränte- och avkastningseffekter samtidigt som en hög betalningsförmåga säkerställs. Detta mål är uppnått under året genom att skulden hållits på rimlig nivå samtidigt som lånevillkoren varit goda. Borgensåtagande Borgensåtaganden och ägande av andra bolag innebär ett risktagande. Borgensåtagandena under år 2009 uppgick till 242 mkr, varav 221 mkr avsåg VSBo, och 20 miljoner kronor avsåg Vaggeryds Energi. Ränterisk finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är bra för kommunen. Om en kommun har en kraftig skuldsättning ökar risknivån betydligt och handlingsutrymmet för politikernas planering minskar. Kommunen tjänar med nuvarande strategi på en låg räntenivå, då en upplåning finns på 33 miljoner kronor inklusive utnyttjad checkräkningskredit. Även kommunens placeringar avseende pensioner gynnas av en låg ränta, då utvecklingen av dessa kapitalgaranterade produkter har sin grund i börsutvecklingen. Börsutvecklingen gynnas normalt men inte alltid av låga räntor. Avkastningen som noterats för pensionsplaceringar, är eliminerad före redovisning av finansnettot. Som avsättning finns 2,9 miljoner kronor bokförda som avser ackumulerade överskott på pensionsplaceringar. Finansnettot är positivt med 1,7 miljoner kronor. Tabell rörelsekapital ,2-80,3-64,8-74,1-134,2 För rörelsekapital se även kommentarer under finansieringsanalysen. Trots att rörelsekapitalet visar negativa siffror är i praktiken likviditeten fullt tillräcklig. 17

18 Förvaltningsberättelse 2009 Mkr 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1,1 0,8 Finansnettot blir positivt med 1,7 mkr 0, Under åren har kommunen haft ett positivt finansnetto. Det är viktigt att inte hamna i hög skuldsättning, då en hög belåning avsevärt ökar risknivån och minskar handlingsfriheten. De finansiella intäkterna består till största delen av ersättningar för borgensteckning från de kommunala bolagen. Reporäntan har sjunkit kraftigt från 2,0 % vid starten av 2009 till 0,25 % i december. Nästa ränteförändring sker förmodligen uppåt, och justeringstakten har ett samband med hur snabbt konjunkturuppgången fortskrider. Långfristigt lånebelopp i kommunen är 4,7 mkr. Kommunen har medvetet under flera år löst in långfristiga lån, då villkoren på dessa varit sämre än att utnyttja checkräkningskrediten på koncernkontot. Jämfört med den genomsnittliga kommunen är skuldsättningsgraden låg. Pensionsåtagande Den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen disponeras från och med år 1998 av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning 14,7 mkr avser i huvudsak pensioner enligt PA-KL och kompletterande ålderspension. Intjänad pensionsrätt till och med år 1997 redovisas inom linjen som ansvarsförbindelse med 267,1 mkr. 1,2 1,7 Medel avsatta för framtida pensioner Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser from ,0 13,8 14, Avsättning, pensionsförpliktelser tom ,1 2,6 2, Ansvarsförbindelse tom ,3 258,8 267,1 Finansiella placeringar, bokfört värde 103,2 90,5 98,7 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) 170,2 184,7 186,0 Finansiella placeringar, Garanterat belopp 106,0 90,5 98,7 Marknadsvärde./. bokfört värde 2,8 0 4,0 Realisationsresultat o avkastning under året 2,6-5,9 0,5 Realiserad/orealiserad vinst/förlust i % 6,0 2,5 3,7 Återlån i verksamheten 170,2 184,7 186 Avkastning från kapitalförvaltningen har bokförts som avsättning av pensionsmedel med 2,9 mkr. Detta är ett avsteg från utfärdad rekommendation som godkänts av kommunens revisorer men som kommunen anser vara god redovisningssed, då den intjänade pensionsskulden före 1998 så småningom kommer att belasta kommunens redovisning trots att den enligt gällande redovisningspraxis inte får skuldföras. Avslutande kommentar Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem. I allt väsentligt uppfyller kommunens ekonomiska resultat kravet på god ekonomisk hushållning. Långsiktigt innebär dessa pensionsåtaganden en likvidmässig belastning och kan dessutom ses som en generationsfråga. Genom att betala ut hela den individuella delen av kommunens pensionsåtaganden samt trygga en del av ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras till en del de kostnader för pensionsåtaganden som skjuts på framtidens skattebetalare. Vid placering av pensionsmedel sker huvuddelen i kapitalgaranterade finansiella instrument. Nedan följer en samlad redovisning av kommunens pensionsmedelsförvaltning. 18

19 Förvaltningsberättelse 2009 Konsolideringsenheten Resultat - kapacitet Resultat- kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat för konsolideringsenheten blev 13,4 miljoner kronor Årets resultat för koncernen blev + 13,4 miljoner kronor. Föregående års resultat var + 4,8 mkr. Man bör notera att även koncernbokslutet inte tar hänsyn till att kommunens pensionsskuld är reducerad med redovisad ansvarsförbindelse. Ekonomiska resultat per bolag, Konsolideringsenheten Vaggeryds kommun +18,7 +5,9 +10,3 Vaggeryd- Skillingaryds Bostads AB +0,8-0,5 +1,0 Vaggeryds Energi AB + -0,0 +-0,0 +0,1 Vaggeryds Näringslivsråd -0,7-0,8-0,6 Högskolan på hemmaplan i GGVV-regionen +-0,0 +-0,0 +-0,0 Redovisade resultat för bolagen utgörs av resultat efter bokslutsdispositioner och skatt. Skillnaden mellan årsresultaten för bolagen, totalt och koncernens resultat förklaras med erforderliga justeringsposter för obeskattade reserver, latent skatt samt aktieägartillskott till näringslivsrådet Mkr ,2 Konsolideringsenhetens resultat 12,7 20,2 4,8 10, Diagrammet visar resultaten i den sammanställda redovisningen. I konsolideringen ingår Vaggeryds kommun, Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB, Vaggeryds Energi, Vaggeryds Näringslivsråd samt Högskolan på hemmaplan. För näringslivsrådet är Vaggeryds kommun en så kallad komplementär vilket innebär att kommunen står för den finansiella risken. Investeringar Under året investerade koncernen för totalt 114 miljoner kronor netto efter avdrag för försäljningsinkomster. Av dessa investeringar utfördes 87 mkr av kommunen. Koncernen Risk - kontroll Att bedöma läget för risk och kontroll inom kommunkoncernen är mer komplicerat än för enbart kommunen. År Vaggeryds Energi AB Bolaget har tre verksamhetsgrenar: Elhandel Fjärrvärme Optofiber Elhandelsverksamheten har överträffat förväntningarna avseende ekonomiskt resultat. Försåld volym har dock minskat, främst på grund av ökad konkurrens, där framförallt de stora spelarna gör stora marknadssatsningar för att vinna nya kunder. Som ett led till ökad försäljning har två personer påbörjat en säljutbildning. Fjärrvärmeutbyggnaden har varit på lägre nivå än tidigare år. Den nya produktionsanläggningen med pellets som bränsle har fungerat mycket väl. På optofibersidan har målsättningarna överträffats. Utbudet inom kabel-tv har förbättrats både till utbud och kvalitet. VSBo VSBo skall främja kommunens försörjning med bostäder och kommersiella lokaler. Vid slutet av 2009 fanns ett överskott av lediga lägenheter och lokaler. Möjlighet till boende är en viktig förutsättning för en befolkningsökning i kommunen. Utbudet måste dock vägas mot bolagets risk att göra hyresförluster. I VSBos förvaltning ingår numera 1019 (1008) bostadslägenheter och 38 (36) lokaler. På sikt planeras utbyggnad av ett hundratal lägenheter i kvarteret Tor i Vaggeryd. Även om resursinflödet till kommunen via skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag kan vara svåra att beräkna i förväg är osäkerhetsfaktorerna betydligt större för de affärsdrivande bolagen. 19

20 Förvaltningsberättelse 2009 Soliditet Det viktigaste nyckeltalet för den ekonomiska kontrollen på sikt är även för koncernen soliditeten. Procent Soliditet i koncernen är 22 % Diagrammet visar att koncernens soliditet sjunkit under året. Största orsaken är den höga investeringsvolymen för Vaggeryds kommun med 87 miljoner kronor. År Internationell utblick För att möta den internationella lågkonjunkturen har flera länder ökat sin skuldsättningsgrad. USA har ökat sin låneskuld med två biljoner kronor från oktober 2008 till februari USA är ingalunda ensamma om att ha svårt att få statsfinanserna att gå ihop. Länder som ofta nämns med stora skulder är Grekland, Portugal, Spanien och Storbritannien. Skulderna riskerar att dämpa den konsumtionsökning som behövs för att konjunkturen skall kunna öka snabbt. U.S. National Debt Clock $ ,832 För ytterligare information om bolagen i Vaggeryds kommuns koncern hänvisas till bolagens egna verksamhetsberättelser. Värdet är real-time per

21 Personal i Vaggeryds kommun Förvaltningsberättelse 2009 En av Vaggeryds kommuns viktigaste arbetsuppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Under året har arbetet med att öka hälsan bland kommunens anställda fortsatt. På kommunövergripande nivå har hälsoarbetet varit i fokus de senaste åren, som en följd av det fastslagna uppdraget från kommunstyrelsen att minska sjukfrånvaron med 1 %. I december 2005 var sjuktalet 5,94 % hade sjuktalet sjunkit, till 5,22 %. Vi har fortfarande en del arbete kvar för att nå målet. Sedan 2006 sammanställer personalenheten ett personalbokslut som en del av kommunens årsredovisning. Årets personalbokslut är det tredje i ordningen. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild och en samlad beskrivning av kommunens personal vad beträffar omfattning och struktur. Personalbokslutet syftar till att öka kunskaperna om personalen och utvecklingen av den. Vi vill speciellt lyfta fram hälsotalen som vi presenterar för att beskriva det som fungerar väl i kommunen. I denna personalredovisning redovisas tillsvidareanställda anställningar enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Timavlönad personal enligt AB-avtalet ingår inte, det gäller även förtroendevalda eller anställda på beredskapsavtalet (BEA). Vid övriga urval, avgränsningar med mera, redovisas dessa under berörd tabell. I personalredovisningen skiljer vi på anställd och anställningar. Med anställd avses personer. En och samma person kan ha två eller flera anställningar i kommunen. Ytterligare en person kan vara helt tjänstledig från en befattning och arbeta på en annan. Med anställningar avses befattningar. Anställningarna utgår från de anställningsavtal som finns med de anställda. Antal anställningar är därför högre än antal anställda. Antalet årsarbetare visar utförda arbetstimmar omräknat till motsvarande heltider ej att förväxla med anställda eller anställningar. Slutsatser utifrån statistiken måste dras med försiktighet. Uppgifter om personalvolym speglar den aktuella bemanningssituationen den 31 december Vid andra mättidpunkter anges detta under tabellen. Personer som arbetar 100 procent av normal arbetstid redovisas som heltid och de med en faktisk sysselsättningsgrad mellan 1 och 99 procent som deltid. Sammanfattning av personalbokslutet Vaggeryds kommun har per den 31 december 2009: 1088 tillsvidareanställda 34 visstidsanställda 1088 tillsvidareanställningar 357 timavlönade 40 % av kommunens anställda är långtidsfriska 50 % av kommunens anställda har ingen eller mindre än 5 dagar sjukfrånvaro ,22 % är kommunens sjukfrånvaro 2009 Tabell 1: Antal anställda efter anställningsform Tillsvidare- och visstidsanställda TV VISSTID TV VISSTID Antalet tillsvidareanställningar har de senaste åren ökat. Antalet visstidsanställningar har under 2009 minskat. Tabell 2: Antal personer efter anställningsform per förvaltning TILLSVIDARE VISSTID TOTALT BUN KLK* KULTUR MILJÖ RÄDDNING SOC TEKNISKA ELVERKET** SAMTLIGA Tabellen visar att 96,9% av kommunens anställda har en tillsvidareanställning var siffran 92,8 % * Under kommunledningskontoret (KLK) ligger kansli-, ekonomi-, It-, personal-, fastighet, service- och arbetsmarknadsenheten. ** Elverket omfattas inte av AB, uppgifter från saknas för elverket då de tidigare inte ingått i redovisningen. Förkortningar: BUN Barn- och utbildningsförvaltningen SOC Socialförvaltningen TEK Tekniska förvaltningen KLK Kommunledningskontoret MILJÖ Miljö- och byggförvaltningen RÄDDNING Räddningstjänsten KULTUR Kultur- och fritidsförvaltningen Personalvolym, könsuppdelad Av kommunens tillsvidareanställningar innehas 85,6 % av kvinnor och 14,4 % av män, vilket är näst intill oförändrat jämfört med föregående år. Fördelningen kvinnor/män varierar kraftigt mellan olika förvaltningar och personalgrupper. Socialförvaltningen har den högsta andelen kvinnor (95, 5 %). 21

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos

Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 Ekonomikontoret Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Lindesbergs kommun 2009-03-30 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER FÖR God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2019-02-25 8 Giltighetstid Dokumentansvarig Fyra år efter antagandet Ekonomichef

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer