Delårsbokslut/årsprognos 2015

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Vårt datum Diarienummer Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson, Kommunstyrelsen Delårsbokslut/årsprognos 2015 Beslutsunderlag Delårsbokslut/årsprognos 2015 för kommunen Bilagor: Delårsbokslut kommunala bolag 2015 Delårsbokslut VA-verksamhet Tjänsteskrivelse Ärendet Kommunledningsförvaltningen har sammanställt delårsbokslut/årsprognos Av förvaltningsberättelsen framgår resultat, årsprognos och uppföljning av verksamhets- och strategiska mål. Delårsbokslutet visar på ett resultat på + 26,0 Mkr och i prognosen för helår beräknas ett överskott med + 26,7 Mkr vilket är 13,7 Mkr bättre än budget. Av årsprognosen framgår att nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 10,8 Mkr. Budgetavvikelsen kan dock hanteras inom upptagna reserver. Den bedömning som görs utifrån det för perioden redovisade ekonomiska resultatet och uppföljningen av verksamhetsmål är att kommunen bedriver verksamheten med god ekonomisk hushållning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna delårsbokslut/årsprognos för överlämna delårsbokslut/årsprognos 2015 till Kommunfullmäktige och Kommunrevisionen Morgan Persson Ekonomichef c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\ie\tdb219k8\tjänsteskrivelse delårsbokslut 2015.doc E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

2 Delårsbokslut och årsprognos 2015 Januari-juni 2015 Kommunstyrelsen 31 augusti 2015

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 ALLMÄN ÖVERSIKT... 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning... 4 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅL... 4 UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA MÅL PERSONALÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT DELÅRSBOKSLUT HELÅRSPROGNOS FÖR KOMMUNEN RESULTATRÄKNING (MKR) KASSAFLÖDESANALYS (MKR) BALANSRÄKNING (MKR) Bilagor Delårsbokslut Kommunala bolag Delårsbokslut VA - Verksamhet 2

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄN ÖVERSIKT Delårsrapporten för 2015 visar att Kristinehamns kommun uppnår ett resultat för de första 6 månaderna på + 26,0 Mkr. Den bedömning som görs för helår 2015 pekar på ett resultat på + 26,7 Mkr vilket är 13,7 Mkr bättre än budget. Orsaken till det bedömda bättre resultatet hänför sig till största delen till ökade skatteintäkter. De helägda kommunala bolagen visar samtliga på överskott både vad gäller delårsbokslut som prognos för helår. Glädjande är att befolkningsutvecklingen fortfarande är stabilt positiv. Under första halvåret 2015 har kommunens befolkning ökat med 46 personer. Per den 30 juni 2015 fanns innevånare i kommunen. Födelseunderskottet var 71 personer, inflyttningsunderskottet inom landet var 72 och invandringsöverskottet var 171 personer. Befolkningsutvecklingen för med sig ökade kostnader för framförallt förskola, skola och SFI. Detta medförde att kommunen inte kunde fatta något beslut i juni om budget för år 2016 utan avvaktar bland annat vad Riksdagens vårbudget innebär för Kristinehamn. På investeringsfronten är det full aktivitet. Om- och tillbyggnad av Stenstalidskolan pågår. Projektering av Teknik- och Innovationscentret är färdigställd och upphandling av byggentreprenaden pågår. Planeringen av om och tillbyggnad av Södermalmsskolan pågår också. Att renovera kv Vågen och Kvadraten är beslutad, projektering startar till hösten. Projektering av ny förskola för 80 barn vid Gustavsberg pågår för fullt. Beslut om att bygga om och renovera Christinateatern är fattat, ombyggnaden innebär bl a en takhöjning över scenen på fyra meter, renoveringen beräknas bli färdigställd mars Inköp av mark på Höja (gamla Rolls Royce) har beslutats, marken kommer att planläggas för bl a handel. Beslut om att bilda ett nytt näringslivsbolag som ska driva kommunens näringslivsfrågor är fattat, vilket innebär att Närsam kommer att avvecklas. Tanken är att förutom verksamheterna som idag finns i Närsam så ska också driften av Innovationsdelen i Teknik- och innovationscentret läggas in i det nya bolaget. 3

5 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet handlar om kommunens finansiella ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsperspektivet handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta behövs tydliga och mätbara verksamhetsmål som är möjliga att utvärdera. Förutom att målen ska stödja att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt anger målen den politiska inriktningen för verksamheterna. Målen tydliggör även det kommunala uppdraget för kommuninvånarna och andra intressenter. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger på så sätt ihop för att god ekonomisk hushållning skall uppnås. Kristinehamns kommun definierar att god ekonomisk hushållning uppnås när det ekonomiska resultatet är positivt, de finansiella målen är uppfyllda och kommunen rör sig i riktning mot fastställda verksamhetsmål. Kommunfullmäktige definierar i 2015 års budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning Det ekonomiska resultatet är positivt och bättre än budgeterat. Samtliga finansiella mål är uppfyllda. Arbetet i riktning mot att nå kommunfullmäktiges verksamhetsmål pågår uttryckligen och bedöms vara på rätt väg. Den samlade bedömningen är att kommunens verksamheter bedrivs med god ekonomisk hushållning. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSMÅL Utifrån visionen har kommunfullmäktige beslutat om verksamhetsmål. Det är kommunens mål för verksamheten kopplat till god ekonomisk hushållning. Målen är av övergripande karaktär och beskriver vilken inriktning den kommunala verksamheten ska sträva efter för att förverkliga visionen. Verksamhetsmålen är åtta till antalet och består av ett övergripande mål samt sju övriga mål. För att kunna följa upp målen är det viktigt att målen kan mätas. Därför finns ett antal mätbara indikatorer kopplade till varje mål. Kommunfullmäktiges mål och indikatorer har i första hand medborgarfokus, det vill säga riktar sig till samtliga kommuninvånare. Resultatet för indikatorerna ska kunna följas och jämföras över tid. Flertalet av indikatorerna är även möjliga att jämföra med andra kommuner. I nämndernas delårsrapporter för 2015 redogör nämnderna för statusen på sina planerade aktiviteter, kommenterar dem samt bedömer i vilken grad aktiviteterna förväntas påverka uppfyllelse av nämndmålen. I delårsbokslutet görs en överskådlig sammanfattning av nämndernas arbete med sina planerade aktiviteter för att få en aktuell lägesbild. Flertalet av indikatorerna är av 4

6 den karaktären att resultat enbart kan utläsas en gång per år. Där så är möjligt redovisas ett resultat av de indikatorer som är kopplade till kommunfullmäktiges mål. Sammanfattning av nämndernas bedömning av aktiviteternas betydelse för måluppfyllelse 2015 Kommunfullmäktige verksamhetsmål Nämndernas bedömning om aktiviteternas betydelse för måluppfyllelse I hög Positivt Till viss del Inte alls grad Övergripande Kristinehamns kommun ska xxxx xx mål vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Mål 1 Invånarna ska känna att de xxxxx x x har inflytande. Mål 2 Kristinehamn ska vara en xxxx x x attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för naturoch kulturupplevelser. Mål 3 Kommunens invånare ska xx xxxx kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Mål 4 Barnomsorg och skola ska xx xx x hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Mål 5 Samtliga verksamheter i x xxx xx kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Mål 6 Kommunen ska arbeta för xxxxx x jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. xx xxxx För flertalet av verksamhetsmålen bedömer nämnderna att deras aktiviteter förväntas bidra i hög grad eller positivt till nämndernas måluppfyllelse. Ingen nämnd gör bedömningen att deras aktiviteter inte alls kommer att bidra. 5

7 Strukturen för verksamhetsstyrning är fortfarande relativt ny och det tar tid för nämnder och förvaltningar att anpassa sin styrning, vilket kan försvåra bedömningen av måluppfyllelse för verksamhetsmålen. Därför får bedömningen ske med en viss försiktighet. Den samlade bedömningen är att arbetet att nå kommunfullmäktiges verksamhetsmål uttryckligen pågår och bedöms vara på rätt väg. I följande avsnitt presenteras en aktuell lägesbild för kommunfullmäktiges verksamhetsmål. Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Indikatorer Folkmängden uppgick till vid halvårsskiftet, en folkökning med 46 invånare sedan årsskiftet. Övriga indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar Den positiva trenden för befolkningsutvecklingen fortsätter. Nämnderna arbetar för att erbjuda en god tillgänglighet och ett gott bemötande gentemot kommuninvånarna. Fokus för trygghet och säkerhet speglar en del av nämndernas aktiviteter, ett exempel är skolnämndens arbete med intresseanmälan för tjänst som förstelärare där det vid observationer noteras ett gott ledarskap hos lärarna och ett allmänt intryck av trygghet och studiero hos eleverna. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 20 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 5 genomförda, 13 pågår och 2 är ännu inte påbörjade. Kommunstyrelsen bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till styrelsens måluppfyllelse. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra i hög grad eller positivt till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar E-förslag kommer att införas istället för medborgardialog. Nämnderna genomför olika former av dialog och kontinuerliga uppföljningar med brukare och/eller representanter i form av anhöriga, föreningar och eldsjälar för att skapa olika arenor för inflytande och deltagande. Socialnämnden har infört två kontaktpolitiker per verksamhetsområden (IFO, ÄO och HO) som genomfört besök för att möta brukare, anhöriga och medarbetare. 6

8 Utbildningsinsatser pågår för elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Miljö och byggnadsnämnden har tagit fram en kommunikationsplan med tillhörande aktivitetsplan och kalendarium för att säkerställa att rätt information när medborgarna vid rätt tid. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 36 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 3 genomförda, 25 pågår och 7 är ännu inte påbörjade. Nämnderna bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra i hög grad eller positivt till uppfyllelse av nämndmålen. (inklusive planavdelningen 1 aktivitet) Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Den besöksplan som kommunfullmäktige antog hösten 2014 implementeras/genomförs i samverkan med närings- och föreningslivet. En lokal destinationsgrupp har bildats där ansvarsområden har delats upp. Vänerhamn var värdhamn för Ostindiefararen Götheborg i början på juli och besöket av skeppet blev en stor succé och slog publikrekord. Projektet Picassosommar har genomförts med olika aktiviteter och arrangemang. Möjligheten att lyfta fram kommunens lokala kulturarv och dess historiska betydelse vad gäller Järnet har möjliggjorts genom beviljade medel att vinterbona Stora Vågen. Under augusti månad startar Fritidsbanken, en ny verksamhet som kostnadsfritt lånar ut fritidsutrustning. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 42 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 12 genomförda, 24 pågår och 3 är ännu inte påbörjade. Tekniska nämnden bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till nämndens mål och Skolnämnden bedömer att deras aktiviteter förväntas till viss del bidra till nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndmålen. (inklusive planavdelningen 3 aktiviteter) Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Utbyggnad av bredband på landsbygden sker i år för de projekt som fått bidrag beviljade i programperioden år 2014 eller projekt som genomförs utan bidrag. Ett bekymmer är att kraven 7

9 dessutom har skärpts för fiberföreningarna för att kunna söka bidrag. Kommunens bredbandssamordnare fortsätter att arbeta intensivt med att stödja byalag och fiberföreningar. Översyn och inventering av belysning i centrum samt översyn av de stora gångstråken avseende belysning, öppenhet och trygghet påbörjas och avslutas under hösten/vintern. Säkerhet vad gäller tillfartsvägar och angöringspunkter beaktas vid ny- och ombyggnation av skollokaler. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 31 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 2 genomförda, 22 pågår och 5 är ännu inte påbörjade. Kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av styrelsens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till uppfyllelse av nämndmålen. (inklusive planavdelningen 3 aktiviteter) Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Skola och socialtjänst samverkar kring den nya lagstiftningen om det kommunala aktivitetsansvaret och verksamheten förstärks med medel från EFS i projektet Värmlands framtid. Tillsyn genomförs hos kommunens förskolor i syfte att bidra till att barnen får en bra utomhusmiljö med särskild fokus på städning och ventilation. Den pedagogiska verkstaden på museet är etablerad och mycket uppskattad. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 30 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 1 genomförd, 21 pågår och 5 är ännu inte påbörjade. Skolnämnden bedömer att deras aktiviteter till viss del förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas i hög grad eller positivt till uppfyllelse av nämndmålen. (inklusive planavdelningen 3 aktiviteter) Mål 5 Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Indikatorer Svenskt Näringslivs ranking Sveriges bästa lokala företagsklimat 2014, ranking 76. Årets ranking presenteras 15 september Övriga indikatorer följs upp i samband med årsredovisningen. Kommentar Arbetet pågår med INSIKT handlingsplanen och resultatet från insiktsmätningen kommer att rapporteras i september. 8

10 Socialnämnden har ansökan om ESF-medel för främjade av socialt företagande i samarbete med communicare. Inom tekniska förvaltningens ansvarsområde arbetar en projektgrupp för att tydliggöra ansvarsområden och roller i samband med företagsetableringar och utveckla en sammanhållen one-way-service. Under året ska projektgruppens arbete och sammansättning ses över. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 30 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 2 genomförda, 18 pågår och 4 är ännu inte påbörjade. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller till viss del till uppfyllelse av nämndmålen. (inklusive planavdelningen 6 aktiviteter) Mål 6 Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Indikatorer Indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Rutiner för återsökning av statsbidrag och en fördelningsmodell för statsbidrag för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar tas fram i samråd med ekonomienheten och berörda förvaltningar. Jämställdhetsplan och CEMR-handlingsplan är pågång samt flera nämnder planerar utbildning för personal i jämställdhet- och jämlikhetsfrågor. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 17 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa 12 pågående och 5 är ännu inte påbörjade. Nämnderna bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt eller till viss del till uppfyllelse av nämndmålen. Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Indikatorer Andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 24,6 procent. Men siffran kommer att ändras då statistik från Kils och Skövdes slakteri inte har kommit (Värdet kommer då att sjunka något). Summan för etiskt märkta livsmedel är 4,7 %. Övriga indikatorer kopplade till målet följs upp i samband med årsredovisningen Kommentar Den ekologiska andelen av livsmedel mäts varje kvartal. På grund av de rådande ekonomiska förhållandena innebär det att utbytestakten från konventionellt odlade/framtagna livsmedel är nästan stillastående i dagsläget. Socialnämnden har köpt in ett antal elcyklar som används idag inom tre hemtjänstområden. 9

11 Kommunens hemsida utvecklas kontinuerligt för att ge medborgarna service i form av korrekt och tydlig information om hur de kan leva miljömedvetet. Aktiviteternas bidrag till nämndernas måluppfyllelse Sammanlagt redovisar nämnderna 31 aktiviteter kopplade till målet. Av dessa är 1 genomförd, 25 pågår och 5 är ännu inte påbörjade. Kommunstyrelsen och socialnämnden bedömer att deras aktiviteter i hög grad förväntas bidra till uppfyllelse av nämndens mål. Övriga nämnder bedömer att deras aktiviteter förväntas bidra positivt till uppfyllelse av nämndmålen. 10

12 UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA MÅL Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2013 om fyra strategiska mål för 2014: 1. Positiv befolkningsutveckling 2. Ökad måluppfyllelse i skolan 3. Minskat behov av försörjningsstöd 4. Fler sysselsatta De strategiska målen följs upp i delårsbokslut och årsredovisning. Därutöver följer kommunstyrelsen utvecklingen under året. Skolnämnden respektive socialnämnden föredrar muntligt i kommunstyrelsen två gånger per år vardera. I delårsbokslutet redovisas följande uppgifter: Positiv befolkningsutveckling Befolkningsutveckling totalt, dec 2014-juni 2015 Befolkningsutveckling utrikesfödda januari - juni 2015 In- och utflyttning, antal födda, döda samt in- och utvandring, januari juni månad Befolkningsutveckling för åldersgrupperna 0-16 år samt år, juni månad Antal inrikes inflyttade respektive utflyttade, juni 2015 fördelat på åldersgrupper. De mest förekommande kommunerna som invånare flyttar från respektive till. Befolkningsutveckling per församling. Församling inrikes in-utflyttning/inrikes flyttningsöverskott juni 2015 (inkluderar även flyttning mellan församlingarna Ökad måluppfyllelse i skolan Officiell statistik över betygsresultat presenteras senare i höst. Istället ges en sammanfattande beskrivning av det aktuella läget. Minskat behov av försörjningsstöd Kostnadsutveckling Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 2015 Orsaker till försörjningsstöd 2015 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushållstyp 2015 Orsak till ekonomiskt bistånd, ensamstående män under mars 2015 Fler sysselsatta Andelen arbetslösa år/18-24 år i jämförelse med Värmland och Riket Andelen arbetslösa år/18-24 år fördelat på kön och utrikesfödda Jämförelse Värmland öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen år/18-24 år. Juni månad 11

13 Positiv befolkningsutveckling Kristinehamns kommun strävar efter en positiv befolkningsutveckling och där målet är att antal invånare i åldersgrupperna 0-16 och ska öka. Befolkningsutveckling kommunen totalt, december 2014 juni December Januari Februari Mars April Maj Juni (+46) Kommentar: Kommunen har under första halvåret en positiv befolkningsutveckling (+46). Kommunens befolkningsökning består till övervägande delen av invandring. Av den totala befolkningen är 12 % utrikesfödda. 12

14 In- och utflyttning, antal födda, döda samt in- och utvandring. Kommentar: För januari juni månad är födelseöverskott -71, inrikes flyttningsöverskott -72 och invandringsöverskott 171. Befolkningsutveckling åldersgrupperna 0-16 och 24-45, juni månad 2012/2013/2014/2015 Kommentar: För åldersgrupperna 0-16 och är det en positiv utveckling. 13

15 Antal inrikes in- och utflyttade fördelat på åldersgrupper Vart går flyttlasset? Från vilka kommuner kommer Kristinehamns nya invånare och till vilka kommuner flyttar Kristinehamnarna? Nedan presenteras de populäraste ut- och inflyttningsorterna (Källa: SCB). 14

16 Befolkningsstatistik församling juni månad In- och utflyttning/inrikes flyttningsöverskott juni 2015 (inkluderar även flyttningar mellan församlingarna) Kommentar: Redovisning på församlingsnivå inkluderas, till skillnad mot redovisningen på kommunnivå, flyttningar mellan församlingarna. Om 197 personer flyttat från Visnums församling kan de ha flyttat antingen till någon annan församling i kommunen eller till någon annan kommun. När det gäller invandringsöverskott har församlingarna Visnum (+91), Kristinehamn (+81), Ölme (+1), Rudskoga (0) och Visnums-Kil (-2). 15

17 Ökad måluppfyllelse i skolan Resultat nationella prov i årskurs 6 Nationella prov genomförs i årskurs 6 varje vårtermin. Proven mäter kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Även prov i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen genomförs. Ämnesproven lottas ut till varje skola, det vill säga eleverna gör endast prov i ett av ämnena i respektive ämnesgrupp. Resultaten är tagna i vår egen databas, Skolverkets sammanställning är klar först senare i höst. Tabellen visar hur stor andel (%) som har fått minst betyget E i nationella proven. *kod 99 borträknat Lå 12/13 (212 elever) Lå (221 elever) Lå (235 elever) Lå (ca 223 elever) * Svenska 95,9 93,2 86,8 90,7 Matematik 90, ,1 86,9 Engelska 92,2 92,3 88,5 93,3 Resultaten över åren visar att provresultaten försämrats från föregående läsår. Detta kan i viss mån förklaras med att vi fått elever som flyttat in direkt från annat land/ har varit kort tid i Sverige. Rektor och lärare bedömer om en elev inte kan fullfölja proven/delproven på grund av bristande kunskaper i svenska språket eller har andra omfattande svårigheter. Dessa elever märks med kod 99 i inrapportering av resultat. I den högra kolumnen redovisas resultat där elever med kod 99 är borträknade. Föregående år har inte dessa elever räknats bort. Betygsresultat årskurs 9 Föregående år har elever med höga och låga meritpoäng redovisats. Varje betygssteg har en given poängnivå och sedan räknas elevens betyg samman, tabell nedan. Max meritpoäng är 340. Meritpoäng har betydelse när man söker in på gymnasiet. Betyg A B C D E F Poäng 20 17, , Den officiella statistiken är klar senare i höst, siffrorna nedan är tagna ut förvaltningens statistik. Läsår Antal elever Varav flickor Varav pojkar

18 Läsår Antal elever med mer än 300 meritpoäng Varav flickor Varav pojkar Totalt (9,6 %) 20 (87 %) 3 (13 %) Totalt (7,1 %) 12 (67 %) 6 (33 %) Läsår Antal elever med mindre än 100 meritpoäng Varav flickor Varav pojkar Totalt (13,8%) 14 (42 %) 19 (58 %) Totalt (9,9 %) 10 (40 %) 15 (60 %) I statistiken ovan är inga elevgrupper borträknade. Kommentarer resultat åk 6 och åk 9 Man kan fråga sig om ett försämrat resultat beror på att vi fått fler elever med utländsk bakgrund till Kristinehamn. Forskning visar att resultatförsämring rent mekaniskt kan påverkas av förändrad elevsammansättning. Skolverket har i slutsatser (analys av matematikresultaten i PISA) kommit fram till att även om skillnaderna i landet generellt minskar om man räknar bort vissa elevgrupper har skolan inte lyckats med målsättningen att ge alla elever en fullgod utbildning. Samma slutsats kan dras även när det gäller våra egna resultat. När det gäller höga meritpoäng i åk 9 har vi totalt ett bättre resultat än förra läsåret. När det gäller låga meritpoäng har vi ett sämre resultat. Det betyder att skillnaderna mellan hög- och svagpresterande elever har ökat, så har även skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat gjort när det gäller hög prestation i jämförelse med förra året. Dock kan vi inte nöja oss med dessa påståenden, utan en grundlig analys ska göras tillsammans med skolledarna och utvecklingsplaner upprättas. Orsaker till att matematikresultaten i årskurs 6 har sjunkit samtidigt som vi satsat på matematikundervisningen måste analyseras noga. Skolledare anger att de sett skillnad i klassrummen, både när det gäller barn, elever och personal. Granskningen av vårens skolinspektion visar att huvudmannen måste förbättra kvalitetsarbetet både gällande förutsättningar för utbildningen och utvecklingen av densamma för att nå ökad måluppfyllelse. Antal elever antagna till nationellt program 240 elever gick ut nian i juni elever var, i somras, antagna till gymnasieskolorna i Kristinehamn. I elevgruppen ingår även elever från andra kommunen. Att få ut exakta och tillförlitliga uppgifter ur systemet är inte möjligt förrän längre fram i höst. De elever som inte är behöriga till ett gymnasieprogram studerar på någon av de fem inriktningar på introduktionsprogrammet (IM) som finns på Presterudsskolan. 17

19 Avgångselevernas resultat gymnasiet Presterudsgymnasiet Läsåret Betygsstatistiken nedan presenteras årskursvis. Tabellen visar betyg F eller betygsunderlag saknas i de gymnasiegemensamma ämnena. Sv1/Sva1 Eng5 Ma1a Åk1 (IN/RL/FT/VO /Lärling) totalt 54 elever 22% 15% 44% Hi1a1 Idh1 Sh1a1 Åk2 (IN/RL/FT ) totalt 43 elever 26% 2% 49% Nak1a1 Re1 Åk3 (IN/RL/FT 3/Lärling) totalt 45 elever 47% 29% 18 Årskurs 1. På skolan har 90,0% av eleverna godkända betyg i yrkeskurserna. Årskurs 3. Måluppfyllelse för samtliga program avseende kursen Gymnasiearbete. 84 % uppnådde godkänt betyg (E). Läsåret 14/15 Betygsstatistiken nedan presenteras årskursvis. Tabellen visar betyg F eller betygsunderlag saknas i de gymnasiegemensamma ämnena. Sv1/Sva1 Eng5 Ma1a Åk1 (IN/FT/VO /Lärling) totalt 52 elever 8% 4% 13% Hi1a1 Idh1 Sh1a1 Åk2 (IN/RL/FT/VO) totalt 49 elever 12% 12% 10% Nak1a1 Re1 Åk3 (IN/RL/FT 3/Lärling) totalt 45 elever 45% 36% skolan har % av eleverna godkända betyg i alla yrkeskurser åk 1-3. Gymnasiearbete, årskurs 3. Måluppfyllelse för samtliga program avseende kursen Gymnasiearbete. 93 % uppnådde godkänt betyg (E). Årskurs 1. På skolan har % av eleverna godkända betyg i yrkeskurserna. Årskurs 3. På Slutbetyg åk3 13/14 Andel elever som gått ut med yrkesexamen läsåret 2013/14. Gymnasieprogram - inriktning Slutbetyg % Flickor % Pojkar % Åk 3 IN årskurs 3 Svetsteknik IN årskurs 3 Produkt och maskinteknik FT årskurs 3 - Personbilsteknik FT årskurs 3 Transportteknik FT årskurs 3 Lastbil och mobila maskiner RL årskurs Gysär årskurs 4 Lärling årskurs 3* Slutbetyg åk3 14/15 Andel elever som gått ut med yrkesexamen läsåret 2014/15. Gymnasieprogram - inriktning Yrkesexamen % Flickor % Pojkar % IN årskurs 3 Svetsteknik IN årskurs 3 Produkt och maskinteknik FT årskurs 3 - Personbilsteknik FT årskurs 3 Transportteknik

20 FT årskurs 3 Lastbil och mobila maskiner RL årskurs Gysär årskurs 4 (slutbetyg) Brogårdsgymnasiet Tabellen visar hur många procent av eleverna som nått minst betyget E i de gymnasiegemensamma kurser som avslutats under läsåret. Det skiftar lite vilka kurser klasserna har utlagda i olika årskurser. Kurs Läsår 11/12 Läsår 12/13 Läsår13/14 Läsår 14/15 Förändring Svenska 1 98 % 95 % 96 % 96 % ± 0 Engelska 5 94 % 94 % 98 % 98 % ± 0 Matematik 1a 62 % 82 % 79 % 96 % + 17 Matematik 1b 63 % 75 % 73 % 90 % + 17 Matematik 1c 97 % 90 % 96 % 93 % -3 % Historia 1a 91 % 92 % 91 % 80 % -11 % Historia 1b 89 % 98 % 98 % 92 % -6 % Samhällskunskap 1a 100 % 100 % Samhällskunskap 1b 89 % 88 % 93 % 92 % -1 % Naturkunskap 1b 72 % 70 % 74 % 92 % +18 % Re, Idh, Nk1a och Sva1 Betygsätts ej i åk 1 Totalt under läsåret sattes 1059 betyg i åk 1 och av dem var 6 % betyget F. Flickorna stod för 1/3 och pojkarna för 2/3 av betygen F. Procent av eleverna som fått gymnasieexamen från nationellt program. Program Läsår13/14 Läsår 14/15 EE 3 (yrkesexamen) 81 % 18 av 19 elever 95 % EK 3 (högskoleexamen) ES 3 (högskoleexamen) 80 % 18 av 28 elever 64 % HA 3 (yrkesexamen) 53 % 11 av 12 elever 92 % NA 3 (högskoleexamen) 75 % 16 av 16 elever 100 % SA 3 (högskoleexamen) 79 % 31 av 38 elever 82 % TE 3(högskoleexamen) 92 % 14 av 17 elever 82 % Totalt 77 % 82 % Anmäkning:.. mindre än 10 elever 19

21 Kommentarer resultat gymnasieskolorna Måluppfyllelsen i åk 1 och andel elever med gymnasieexamen har ökat. De ämnen på Brogårdsgymnasiet som har signifikant bättre måluppfyllelse är matematik och naturkunskap. Det kan kopplas med matematiklyftet, arbetet med formativ bedömning och det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs. De elever som inte nått sin gymnasieexamen kan göra prövningar i början av höstterminen för att få möjlighet att ta examen. Även antal elever som gått ur gymnasiet med yrkesutbildning har ökat och andelen underkänt (F)/eller betygsunderlag saknas har minskat. Pojkar har generellt fler underkända betyg (F) än flickor. Insatser för att nå ökad måluppfyllelse Satsningen på att förändra matematikundervisningen från förskola tom gymnasiet fortsätter. Ett formativt förhållningssätt (bedömning för lärande) är, sedan några år, på väg att implementeras. Det sker genom skolledares utvecklingsplaner, riktade fortbildningsinsatser, mattelyftet och from i höst även genom förstelärarna. From höstterminen 2015 har vi 19 förstelärare (grundskola tom vuxenutbildningen) anställda som har uppdraget att påverka och driva skolutveckling vid sina enheter. Förstelärarna genomgår en kompetensutvecklingssatsning i bedömning för lärande. Insatsen leds av utvecklingsavdelningen och förvaltningens kvalitetsstrateg. Statsbidrag för att höja utbildningens kvalitet genom att ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid med eleverna söks i höst (Skolverket, lågstadiesatsningen). Kommunövergripande elevhälsoplan implementeras i höst. Språkutvecklande arbetssätt, kartläggning av nyanlända mm pågår. Skolledare och personal fortbildar sig genom Kau när det gäller mottagande av nyanlända. Mottagningsenhet för nyanlända i årskurs 2-9 är inrättad from höstterminen. Modell för systematiskt kvalitetsarbete utarbetas för hela skolförvaltningen utifrån författningarnas krav och skolinspektionens kritikpunkter. Här kommer även frågorna om skillnaden i studieresultat mellan flickor och pojkar att ingå. ICDP-satsningen fortgår. ICDP är utbildning i positivt bemötande av/samspel med barn och vuxna. (International Child Development Programme vägledande samspel) Förvaltningen håller samtal med skolledare runt skolinspektionens beslut och åtgärder utifrån dessa sker fortlöpande under hösten. Referenser 20

22 Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Centre for the Study of Market Reform of Education (2015) Förkortningar gymnasieprogram EE EK ES FT HA IN NA RL SA TE VO El och energiprogrammet (Br) Ekonomiprogrammet (Br) Estetiska programmet (Br) Fordonstekniska programmet (Pr) Handels- och administrationsprogrammet (Br) Industritekniska programmet (Pr) Naturvetenskapsprogrammet (Br) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (Pr) Samhällsvetenskapsprogrammet (Br) Teknikprogrammet (Br) Vård- och omsorgsprogrammet (Pr) Inriktningar introduktionsprogram IM - Preparandutbildning - Programinriktat individuellt val (PRIV) - Yrkesintroduktion - Individuelllt val, - Språkintroduktion 21

23 UPPFÖLJNING AV E-HÄLSA OCH STRATEGISKA MÅL E-hälsa I socialnämndens långsiktiga plan för e-hälsa fastslås att uppföljning ska ske i hel- och delårsbokslut. Under första halvåret 2015 har följande skett inom e-hälsoområdet: Arbetet med HSA-katalogen har fortsatt och personal från två andra förvaltningar, skolan och tekniska, har lagts till för att dessa ska kunna få SITHS-kort utfärdade. Förvaltningen har bytt ut alla SITHS-kort vars giltighetstid (5 år) varit på väg att passeras. Utbyte av kort med en äldre version av certifikat pågår. Introduktion och genomgång av NPÖ, nationell patientöversikt, har genomförts med rehab och sjuksköterskor för att få en nystart i användandet. Utbyte av analoga trygghetslarm till digitala pågår inom ramen för avtalet med Bergslagens räddningstjänst. Insatsen tillsynsbesök nattetid via kamera har permanentats under våren. Arbete med att implementera e-tjänster för olika ansökningar pågår. Upphandling av nytt verksamhetssystem pågår, avtal med leverantör kommer att ske under hösten. Test av mobil dokumentation har genomförts i liten skala under våren och under hösten kommer fler personer från fler verksamheter att pröva mobilt arbetssätt. Minskat behov av försörjningsstöd Socialnämndens arbete med att minska behovet av försörjningsstöd hos kommunens invånare påverkas av vad som för övrigt sker i samhället. Det viktigaste är naturligtvis tillgången på arbetstillfällen men också utbildningsnivå hos medborgarna och aktuella arbetsmarknadsåtgärder spelar stor roll. Socialnämnden driver idag ett större projekt som med resurser från resultatutjämningsreserven som ska pågå under ca 4,5 års tid. Ca 240 personer (80 personer per 1,5 års intervall) ska under den tiden erbjudas sex månaders praktik och ett års anställning i kommunens verksamheter. Målet är att personerna ska förberedas för anställning eller studier. Projektet har pågått under knappt två år och ca 160 personer har haft eller har en anställning under denna period. Det nya utredningsinstrumentet inom enheten för försörjningsstöd förväntas förbättra underlaget för beslut och uppföljning av ekonomiskt bistånd. Avvik föreg år i tkr Viktad månadsbudg et 2015 Avvik mot viktad budget Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Budget ,0 Underskott

24 Försörjningsstödet ligger första halvåret 2015 på ungefär samma nivå som Den beräknade minskningen av kostnader med anledning av projektet Kom i Jobb ligger kvar men under samma period finns en ökning av andra målgrupper. Snitt antal personer första halvåret 2014 jämfört med sammaperiod 2015 är något lägre 2015 ( , ) 23

25 Antalet personer som erhåller ekonomiskt bistånd har haft en tydlig ökning mars-maj och denna kommer att analyseras vidare med genomgång av nyöppnade ärenden. Fortfarande är ensamstående män utan barn den största gruppen som erhåller ekonomiskt bistånd 24

26 I en jämförelse med orsakskoder som är skälen till att ekonomiskt bistånd utbetalas finns få variationer mellan åren. Tydligast är arbetslöshet som orsak som minskade 2014 för att sen öka igen

27 Fler sysselsatta Andel arbetslösa år i jämförelse med Värmland och Riket Andel arbetslösa år fördelat på kön och utrikesfödda 26

28 Andel arbetslösa i Kristinehamn år i jämförelse med Värmland och Riket Andel arbetslösa i Kristinehamn år fördelat på kön och utrikesfödda 27

29 Jämförelse Värmland - Öppet arbetslösa + Sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen år, juni 2015 Jämförelse Värmland - Öppet arbetslösa + Sökande i program med aktivitetsstöd, andel av befolkningen år, juni

30 PERSONALÖVERSIKT Löneöversyn 2015 Enligt de kollektivavtal kommunen är bunden av skall löneöversyn årligen genomföras. Översynen i år var klar till 1 april. De nya lönerna gäller från och med Extra satsning har gjorts i syfte att höja lönerna bland lärare/förskolelärare, socialsekreterare samt sjuksköterskor. Totalt sett kommer utfallet av löneöversynen 2015 ligga inom den budgeterade ramen så förvaltningarna kan kompenseras ekonomiskt utifrån löneökningarnas påverkan på respektive budget. Ledarutveckling I ett led för att ge våra nya chefer de bästa förutsättningarna har upplägget gällande chefsintroduktionen ändrats. Tidigare har utbildningen för nya chefer två heldagar under hösten ändrades detta till ett årshjul för nya chefer med olika kortare utbildningspass fördelade över året. Varje pass genomförs en gång på våren och en gång på hösten. Detta innebär att oavsett när en ny chef börjar kan chefen påbörja sin ledarutbildning ganska omgående. Företagshälsovård Under våren har projektet gällande upprepad korttidsfrånvaron på socialförvaltningen pågått i samarbete med Varnumhälsan. Ett verksamhetsområde har varit projektgrupp och ett verksamhetsområde har arbetet enligt befintliga rutiner. Projektet kommer att pågå till och med september och en utvärdering kommer att ske innan projekttiden löper ut. Sjukfrånvaro Frånvaron avser hela kommunen januari tom juni. 29

31 Sjukfrånvaron har ökat under första halvåret. Den största ökningen är inom vård och omsorg, barnomsorgen samt inom kosten. Detta är en trend som finns i hela Sverige, det vill säga sjukfrånvaron ökar inom kontaktnära, kvinnodominerande yrken. Ett arbete med att kartlägga orsaker har påbörjats, bland annat har ca 30 chefer intervjuats. Under våren genomgick alla chefer en utbildning i Adato. Detta är system som ska hjälpa cheferna att dokumentera korttids- och långtidssjukfrånvaron. Adato skickar ut påminnelser via mail till cheferna när det är dags att göra något enligt de rutiner och den rehabiliteringsprocess som finns i Kristinehamns kommun. 30

32 EKONOMISK ÖVERSIKT DELÅRSBOKSLUT Resultat Periodens resultat uppgår till +26,0 Mkr (+ 36,8 Mkr) Verksamhetens nettokostnad under första halvåret uppgår till 599,5 Mkr (568,2 Mkr), Nettokostnaderna ökar med 5,5 % i förhållande till motsvarande period Bokförda nettokostnader utgör 48,0 % av årets budgeterade. Periodens resultat innefattar realisationsvinster med 2,1 Mkr. Periodens skatteintäkter inklusive statsbidrag och utjämning uppgår till 629,3 Mkr (607,8 Mkr). Skatteintäkterna ökar med 21,6 Mkr vilket motsvarar 3,5 %. Verksamhetens nettokostnad uppgår till 95,2 % (93,5 %) av skatteintäkterna. Kommunens likviditet uppgår vid halvårsskiftet till 163,2 Mkr (99,7 Mkr) och bedöms som tillfredställande. Finansnettot uppvisar negativt saldo 2,6 Mkr (-3,6 Mkr). Räntenivån är fortsatt låg. Av halvårsbokslutet kan följande iakttagelser göras: - Lönekostnaden uppgår till 318,3 Mkr (298,0 Mkr) - Lagstadgad arbetsgivaravgift uppgår till 96,0 Mkr (89,9 Mkr) - Pensionskostnaden uppgår till 31,5 Mkr (29,4 Mkr) - Försörjningsstödet uppgår till 15,0 Mkr (15,3 Mkr) - Kostnaderna för hemtjänst redovisas till 52,5 mkr (49,0) - Kostnaderna för institutionsvård ökar och uppgår till 24,0 Mkr (19,9 Mkr) - I interkommunala ersättningar för gymnasieelever har utbetalats 17,6 Mkr (16,5 Mkr) varav friskolor 7,0 mkr (8,5 Mkr) - Låneräntor redovisas till 4,0 Mkr (4,5 Mkr) Investeringar Investeringsbudgeten för året inklusive balansposter uppgår till 384,5 Mkr (267,4 Mkr). Under första halvåret har 44,2 Mkr investerats av vilka 5,0 Mkr avser den avgiftsfinansierade verksamheten, 17,5 Mkr infrastruktur och fritidsanläggningar, 17,7 Mkr fastigheter och fastighetsförvärv samt 4,0 Mkr för maskiner, fordon och inventarier. Anläggningsavgifter har bokförts med 0,4 Mkr, och fondfinansiering har skett med 3,5 Mkr. Balansräkning Den långfristiga Låneskulden uppgår till 405,0 Mkr (303,3 Mkr). Nyupplåning har skett med 108 Mkr och amortering har verkställts med 16 Mkr. I balansräkningen har avsatts 21,7 Mkr avseende ej fördelade medel från Migrationsverket. I resultatutjämningsreserv (RUR) finns upptaget 37,4 Mkr 31

33 Kommunala bolag Resultatredovisning (Mkr) Halvår Bokslut Halvår Prognos Kristinehamnsbostäder AB -1,8 7,6-0,1 6,0* AB Kristinehamns Industrifastigheter 3,4 6,3 4,2 5,5 Kristinapalatset AB +/-0 0,1 0,1 0,1 Kristinehamns Fjärrvärme AB 1,9 2,3 2,5-0,8 Kristinehamns Elnät AB 2,8 8,7 2,5-0,2 Sammantaget visar bolagen ett delårsresultat på + 9,2 Mkr och i helårsprognos räknar man med ett resultat uppgående till + 10,6 Mkr. *Kristinehamnsbostäder kommer att redovisa 12,0 mkr efter extra nedskrivningar i bokslutet HELÅRSPROGNOS FÖR KOMMUNEN Resultatprognos Med utgångspunkt i nämndernas egna bedömningar pekar helårsprognosen på ett resultat på + 29,2 Mkr före extraordinära poster. Resultatet är påverkat av återbetalning från AFA-försäkringar med 10.0 Mkr samt realisationsvinster med 4,5 Mkr. Som extraordinär kostnad i prognosen redovisas 2,5 Mkr som utgör återstående arbeten för återställning efter skyfall i augusti Verksamhetens nettokostnad beräknas uppgå till 1 234,2 Mkr. Nettokostnadsökningen i förhållande till bokslut 2014 uppgår till 59 Mkr vilket motsvarar 5,0 %. Den skattefinansierade verksamhetens prognostiserade nettoavvikelser uppgår sammantaget till - 10,8 Mkr. Avskrivningar beräknas till budgeterade 50,0 Mkr. I projektet detaljplan för Kapurja kan finnas poster som bör direktavskrivas. När arbetet är färdigställt under hösten 2015 kommer ställning att tas till detta. Beloppet är i storleksordningen 5.5 Mkr. Skatteintäkterna uppgår till 961,6 Mkr (929,3 Mkr) och Generella statsbidrag, beräknas till 298,5 Mkr (282,2 Mkr). Skatteintäkter inkl. Generella statsbidrag ökar med 48,6 Mkr (4,0 %). Skatteintäkterna beräknas ge ett underskott mot budget med 1,7 Mkr. Finansnettot beräknas uppgå till +3,3 Mkr (-5,6 Mkr). Låneskuld Nyupplåning har skett med 108 Mkr avseende: Om och tillbyggnad Fiskartorpet 31 Mkr Om och tillbyggnad Djurgårdsskolan 38 Mkr VA-utbyggnad Vålösund 39 Mkr I prognosen beräknas amorteringar ske med 16,0 Mkr vilket utgör 5 % av låneskulden. 32

34 Måluppfyllelse Kommunens långsiktiga ekonomiska målsättning är att resultatet skall uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2015 har resultatmålet satts till 1,03 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det prognostiserade resultatet motsvarar ca 2,3 % av skatteintäkter och generella bidrag. I prognosen har inte beräknats med någon partiell inlösen av pensioner. Driftredovisning i sammandrag (Mkr) Nämnd Delår Budget Prognos Avvik KF/KS (inkl valnämnd, revision) 58,1 131,0 128,0 + 3,0 Socialnämnd 251,2 509,2 522,2-13,0 Skolnämnd 239,7 492,8 492,8 0 TN/skattefinans 35,3 68,3 68,3 0 TN/avgiftsfinans/VA 1, TN/avgiftsfinans/Renhållning -0,4-0,8-0,8 0 Kulturnämnd 12,0 20,6 21,8-1,2 Miljö/byggnadsnämnd 3,3 9,9 9,4 0,5 Överförmyndarnämnd 2,5 2,7 2,8-0,1 Gemensam lönenämnd 1,6 3,4 3,4 0 Separat redovisning lämnas för VA-verksamheten Budgetavvikelser Verksamheternas budgetavvikelser uppgår sammantaget till netto -10,8. I lagd budget är inte socialnämnden kompenserad för kostnader för institutionsplaceringar motsvarande ca 7 Mkr. Kostnadsöverskridanden beräknas nu till 9 Mkr. Arbetsmarknadsprojektet Kom i jobb beräknas minska utbetalningarna av FSS med ca 4 Mkr, men volymökningar gör att utbetalningen av FSS ligger kvar på oförändrad nivå. Kulturnämndens beräknade underskott 1,2 Mkr är i sin helhet hänförbart till Picassoutställningen och dess intäktssida. De prognoser över skatteutfall som kommit under våren visar tyvärr ett något lägre utfall än vad som tidigare aviserats. Skatteintäkterna inklusive generella bidrag beräknas ge ett underskott mot budget med ca 1,7 Mkr. Finansnettot beräknas ge ett budgetmässigt överskott med 2,3 Mkr. 33

35 Investeringar(Mkr) Investeringsredovisning i sammandrag Delår Budget Prognos Verksamhet Fastigheter om-tillbyggn 17,6 136,3 73,2 Fastighetsförvärv 0 3,9 3,9 Infrastruktur 11,6 34,9 18,8 Fritidsanläggningar 9,2 4,2 7,6 Inventarier 3,9 4,9 4,9 Avgiftsfinans VA 2,3 18,1 14,3 Avgiftsfinans Renhållning 0,3 7,2 2,0 Ofördelat 0 170,0 23,2 De större investeringarna 1: a halvåret avser om- och tillbyggnad Stenstalidskolan och Infrastruktur Vålösundsområdet. Kommunens investeringsnivå väntas uppgå till 148,0 Mkr (108,9 Mkr). Investeringsutgiften andra halvåret beräknas uppgå till 104 Mkr. Slutsatser/Kommentarer Resultatet i prognosen visar på ett överskott med 26,7 Mkr, vilket är 13,7 Mkr bättre än den reviderade budgeten. Resultatet är då påverkat av engångsposter utöver budget avseende återbetalning av premier från AFA-försäkring med + 10 Mkr och realisationsvinster med 4,5 Mkr. Uppkomna budgetavvikelser kan hanteras inom upptagna reserver, men underbudgetering finns inom socialnämnden avseende kostnader för institutionsplaceringar och FSS som måste hanteras i den fortsatta planeringen. Skolnämnden har inom reviderad budget kunnat hantera ökade volymer inom förskoleverksamhet, SFI och vuxenutbildning. Här väntas ytterligare volymökningar i närtid vilka måste beaktas. Arbetsmarknadsprojektet Kom i Jobb beräknas ge sänkta FSS utbetalningar med ca 4 Mkr. Finansiering av projektet med avsatta medel ur resultatutjämningsreserv (RUR) beräknas 2015 uppgå till ca 3,5 Mkr. I föreliggande prognos har återstående arbeten 2015 för återställning efter översvämning/skyfall upptagits med 2,5 Mkr. Samtliga kostnader för detta redovisas som extraordinära kostnader. Det förväntade resultatet kommer troligtvis att medge fortsatt inlösen av pensionsåtagande för att ytterligare sänka framtida pensionskostnader. Utifrån upprättad prognos görs bedömningen att balanskravet klaras. 34

36 De prioriterade områdena befolkningsutveckling, arbetslöshet, försörjningsstöd och skolans måluppfyllelse kommer även fortsättningsvis att följas med särskilt nogsamhet då volymförändringar inom dessa områden får en direkt effekt på det ekonomiska resultatet. I arbetet med framtagande av budget 2016, Plan ligger kostnadsreduceringar med sammantaget 30 Mkr motsvarande ca 1,5 % av nettokostnaden. Dessa reduceringar måste genomföras och kanske utökas för att klara framtida resultat- och investeringsnivåer. För att klara kommande utmaningar avseende integration måste strategiska beslut tas för att nå optimal användning av de medel som Migrationsverket ställer till kommunens förfogande. Redovisningsprinciper Delårsbokslut 2015 är upprättat efter samma redovisningsprinciper som årsbokslut 2014 och oförändrade i förhållande till tidigare delårsbokslut. 35

37 RESULTATRÄKNING (MKR) Halvårsbokslut 2014 Bokslut 2014 Halvårsbokslut 2015 Prognos 2015 Verksamhetens intäkter 163,6 321,1 168,7 Verksamhetens kostnader -707, ,3-744, ,2 Avskrivningar -24,3-49,0-23,8-50,0 Verksamhetens nettokostnad -568, ,2-599, ,2 Skatteintäkter 466,8 929,3 481,6 963,3 Generella statsbidrag 141,1 282,1 147,8 296,8 Finanisella intäkter 1,5 3,1 1,5 10,5 Finansiella kostnader -4,4-8,7-4,1-7,2 Resultat för extraordinära poster 36,8 30,6 27,3 29,2 Extraordinära poster -6,2-1,3-2,5 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 36,8 24,4 26,0 26,7 KASSAFLÖDESANALYS (MKR) Kassaflöde från löpande verksamhet 35,7 78,7 26,6 Kassaflöde från investeringsverksamhet -73,8-108,9-44,1 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -9,5-32,1 95,7 Årets kassaflöde -47,6-62,3 78,2 Likvida medel vid årets början 147,3 147,3 85,0 Likvida medel vid årets slut 99,7 85,0 163,2 36

38 BALANSRÄKNING (MKR) Halvårsbokslut 2014 Bokslut 2014 Halvårsbokslut 2015 Prognos 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 968,1 983, , ,0 - varav materiella tillgångar 890,4 906,4 925,9 1004,0 - varav finansiella tillgångar 77,7 77,5 77,4 77,0 Omsättningstillgångar 193,8 164,1 273,1 172,0 - varav likvida medel 99,7 85,1 163,2 72,0 SUMMA TILLGÅNGAR 1 161, , , ,0 Eget kapital IB 541,0 541,0 565,4 565,4 Periodens resultat 36,8 24,4 23,8 26,7 Utgående Eget kapital 577,8 565,4 589,2 592,1 Avsättningar 40,7 39,6 34,8 34,0 Långfristiga skulder 333,9 325,3 420,9 421,0 Kortfristiga skulder 209,5 217,7 231,5 205,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 161, , , ,0 Ansvarsförbindelser Pensioner 491,4 446,5 446,5 438,3 Borgensåtaganden 510,6 499,8 588,9 288,9 Villkorade ägartillskott AKI 9,3 9,3 9,3 1,3 Soliditet 49,7% 49,3% 46,2% 47,3% Soliditet inkl ansvarsförvindelse 7,4% 10,4% 11,2% 12,3% Rörelsekapital (Mkr) -15,7-53,6 41,6-33,9 37