Kulturnämndens handlingar

Transkript

1 Kulturnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: OBS! Heldagssammanträde startar 08.30, Halmstads Teater, Esaias Thorensalen. Plats: Halmstads Teater, Esaias Thorensalen Sammanträdesdatum Tid: 13:15 Ordförande: Sven Palmkvist Sekreterare: Marie Järnliden Agenda för dagen Verksamhetsplan Fika och start för grupparbeten Återkoppling från grupperna Lunch Ordinarie kulturnämndsammanträde

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information KN 2015/0020 Ekonomisk rapport KN 2015/0275 Personuppgiftsombud Kulturnämnden 6 KN 2015/0264 Framtid Vallås - Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås 7 KN 2015/0281 Scenkonstverksamhet i Halmstad 8 KN 2015/0262 Kulturnämndens sammanträdesdagar KN 2015/0135 Uppföljning av beslutsärenden KN 2015/0012 Kulturpris Kurser och konferenser Anmälningar KN 2015/0001 Redovisning av delegationsbeslut Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att närvara vid sammanträdespunkter utmärkta med 2

4 3 1(1) Information Diarienummer: KN 2015/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: Telefon: Informationsärenden - KN Ärendet 1. Tema Verksamhetsplan Regionens Kulturplan Kulturchef, Region Halland - Eva Nyhammar 3. Arts Inside Out Eva Nyhammar 4. Analys av Halmstads Teaters möjligheter som kulturinstitution, KN 2012/0157 Kristina Blomquist 5. Information om tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum Kristina Blomquist 6. Aktuell information från verksamheterna 1 1

5 3 Halmstads Teaters möjligheter som kulturinstitution Halmstad 3 september 2015 Introduktion Inom ramen för pågående diskussion om Halmstads Teaters framtid behöver några saker klargöras ur ett kulturstrategiskt perspektiv. Detta dokument kommer i korthet påvisa att ett antal vinster kan göras om Halmstads Teater skulle driftas under Halmstads Kulturnämnds huvudmannaskap samt ett antal utmaningar som behöver mötas om teaterns huvudmannaskap inte förs över utan fortsatt är placerat vid Destination Halmstad AB. Då detta är ett mycket förenklat vitpapper i relation till frågans komplexitet antas en viss grundförståelse för kulturens betydelse i det moderna samhället, skillnaden på kommersiellt och konstnärligt motiverade kulturyttringar samt det, kanske inte politiska eller juridiska, men institutionella ansvar en kommun har att erbjuda konst och odla den demokratiska rätten att uttrycka sig. 2 Halmstads Teaters möjligheter som kulturininstitution, Halmstad 3 september /4

6 3 Programbudget och konstnärlig ledning För att en teater ska ha en chans att presentera konstnärliga verk behövs en, från kommersiella premisser obunden, budget för konstnärligt innehåll. Konstnärlig verksamhet har liksom vård och omsorg eller ideella idrottsföreningar förmågan att konvertera hårda (mätbara) värden till mjuka (emotionella, moraliska) värden. Under nuvarande huvudmannaskap existerar ingen programbudget och samtliga intäkter räknas in i bolaget som helhet, likaså förluster. Effekten blir att bolagets skyldighet att undvika ekonomiska risker alltid går före teaterns förmåga att presentera konstnärligt motiverat innehåll. Noteras bör att en framtida specifik programbudget inte betyder att organisationen kan strunta i möjliga intäkter från biljetter och försäljning. Det betyder dock att den konstnärliga ledningen kan presentera verk av konstnärligt hög kvalité utan att ständigt förhålla sig till bolagets ROI. Plats för scenkonst i Halmstad Halmstads Teater är den infrastrukturellt bäst lämpade platsen för medelstora (80-200personer) och stora ( ) scenkonstevenemang i Halmstad 1. Dock har Destination Halmstads ledning och styrelse indikerat att man vill ha ökat fokus på konferensverksamhet 2. Trots att 18 för ändamålet anpassade konferensanläggningar 3 redan existerar i kommunen. Vidare bör påpekas att det finns dåligt med nationellt (specifikt utanför storstadsområden) statistiskt stöd för det affärsmässiga i en sådan förskjutning av verksamhetsfokus. Under ett annat huvudmannaskap, eller en från bolagets sida djupt förändrad grundsyn på Teaterns användning, kan Halmstads Teaters nytta för medborgare och kulturliv med enkla medel ge stora effekter. Halmstads Teater kan under rätt ledning vara ett centrum för scenkonst, där lokala kulturföreningar och professionella producenter sida vid sida erbjuds plats för både forskning, repetition, presentation och administration. De kulturella (och ekonomiska) vinsterna med denna typ av anpassad infrastruktur och tematisk klustring av ideella, institutionella och offentliga kulturorganisationer har genomgående stöd i både litteraturen och praktiska exempel. Avsaknad av tydlig prisdifferentiering för konstnärliga och ideella arrangörer i Teaterns, för ändamålet ämnade, lokaler leder idag till lägre incitament för kultursektorn att arrangera i stadens teater samt den lite bisarra effekten att pengar slussas ut ur kulturekonomin (ofta från bidragsgivare) och in i destinationsbolaget övergripande budget. (se ruta: Ett lokalt exempel ) Teatern har även goda möjligheter att utvecklas som produktionshus för internationella residens och lokal kulturproduktion. Lokalerna är väl anpassade för den här typen verksamhet då teatern har egna lägenheter och kan erbjuda ett vitt spann av scener och tekniskt stöd för presentation och produktion. Längre residens och produktionsarbete bör anses som omöjlig med nuvarande prismodell som en effekt av driftsformen. I ett tio års perspektiv blir detta en mer komplicerad fråga då stadens dedikerade produktionshus Kulturhusets framtid är oviss, i ett möjligt framtidsscenario kan Halmstad helt lämnas utan faciliteter för kulturproduktion vilket knappast kan vara önskvärt. Halmstads Teaters möjligheter som kulturininstitution, Halmstad 3 september /4 3

7 3 Ett lokalt exempel Västsvenska Turnerande Teaterns (VSTS) genomför en satsning på kunskaps- och erfarenhetsutbyte i seminarieserien PUBLIC(#). Lite generellt kan man säga att hälften av Kulturförvaltningens stöd till arrangemanget är en hyresintäkt för Destination Halmstad och den andra halvan går till innehåll (dvs internationella talare). Med lokal-som-bidrags modell eller mycket starkare prisdifferentiering hade arrangören kunnat göra fler genomföranden för samma bidragspeng - alternativt öka effekten av arrangemanget i form av kommunikation och disseminering av vunna kunskaper. Alternativa intäktskällor Halmstads Teater kan under en annan huvudman fortfarande vara en plats för konferensverksamhet och kommersiella evenemang. På Halmstad Convention Bureau (CVB) finns all den kompetens och erfarenhet som behövs för att lotsa arrangörer av sådana till Teatern. Det skulle inte finnas någon betydande skillnad i CVBs relation till Teatern som CVBs relation till tex. Halmstad Arena. Kompetensglapp En organisation som ska bedriva konstnärlig verksamhet behöver en huvudman som förstår vad kulturproduktion och presentation av densamma kräver. När huvudmannen saknar denna kompetens uppstår lätt konflikter mellan en teaters roll som kulturell institution och bolagets roll som kommersiell aktör. Ett destinationsbolag har en skyldighet att räkna hem gjorda investeringar - samtidigt är de marknadsekonomiska verktygen dåligt lämpade för att mäta effekterna av en levande kulturstad. Huvudmannen för en konstnärlig institution måste förstå kulturens instrumentella värde och ha en djupare förståelse för dess värde som rituell, estetisk och intellektuell upplevelse för grupp såväl som individ. Kulturnämnden är en facknämnd och dess förvaltning (kulturförvaltningen) har den nödvändiga och sektorsspecifika kunskap för att drifta kultur- och konstnärlig verksamhet. Något som i dagsläget inte ligger inom destinationsbolagets kompetensområde. Sammanfattning Som tidigare nämnt är inte dokumentets format lämpat för att ge sig in i de komplexa detaljerna kring en överföring av huvudmannaskapet för Halmstads Teater. Inte heller ger det en fullständig bild av de synergier och hävstångseffekter som finns att göra. Dock kan man i ovanstående punkter skönja vari potentialen med en sådan överföring finns. Man bör vara medveten i stundande beslut om Halmstads Teaters driftsform att riktningen man väljer kommer vara definitiv, om man följer den linje som förordas av Destinationsbolagets ledning kommer Halmstads Teater förvandlas till en, för ändamålet dåligt anpassad, konferensanläggning 4 med svagt marknadsunderlag och möjligen presentera kommersiella men inte nödvändigtvis konstnärligt relevanta upplevelser. Väljer man att överföra driften av verksamheten till Kulturnämnden och vidare kulturförvaltningen är det en garant för att scenkonsten har en naturlig plats i Halmstad där både publik och kreatörer kan mötas, producera och erfara samtida konstnärliga uttryck, där konferenser och kommersiell underhållning fortfarande har en plats - men inte är kärnverksamhet. 4 Halmstads Teaters möjligheter som kulturininstitution, Halmstad 3 september /4

8 3 Om skribenten Ludvig Duregård är frilansande kulturstrateg. Tidigare vid Cirkus Cirkör och senare kommunikationschef vid kultur-klustret Subtopia (en del av Upplev Botkyrka AB). Han är bla. rådgivare (scenkonst) i Skåne Creative Board, kommunikationsansvarig Fresh Arts Coalition Europe, ansvarig för strategisk utveckling vid Västsvenska Turnerande Teatern (Internationella Gatuteaterfestivalen i Halmstad samt PUBLIC(#)). Han har skrivit förstudier och agerat rådgivare åt bla. Botkyrka Kommun, European Cultural Foundation, Trans Europe Halles och TV4 i kultur- och besöksnäringsrelaterade frågor. Noter 1 Se inventering gjord 2012 Rapport - inventering av scen- och utställningslokaler version 3 samt Bilaga till inventering av scen och utställningslokaler (finns i Kulturförvaltningens arkiv) 2 Analysrapport Affärsutveckling Halmstads Teater (finns i Destination Halmstads arkiv) 3 Obs. Halmstads Teater borträknad. Data från Halmstad Convention Bureau: 4 Analysrapport 1 anger maximalt personer i konferens i Halmstads Teater, Teatersalens kapacitet är 900 personer sittande. policy - art - culture Ludvig Duregård +46 (0) ludvig.duregard@crease.se Halmstads Teaters möjligheter som kulturininstitution, Halmstad 3 september /4 5

9 4 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0020 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Administration och stöd Maria Gellert E-post: Telefon: Ekonomisk rapport januari - september 2015 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari-september 2015,med tillhörande helårsprognos. Sammanfattning Ekonomisk rapport görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från Stadskontoret. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att lägga ekonomirapport januari september Totala budgetavvikelsen vid årets slut prognosticeras till positiva 415 tkr avseende driftbudget och tkr avseende investeringsmedel. Ärendet Uppdrag Ekonomisk rapport upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2015, samt om det förväntas några budgetavvikelser. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser ges enligt fastställda mallar. Bakgrund Ekonomisk rapport bestående av en resultatrapport och kommentarer kommer under 2015 att lämnas in åtta gånger till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. 6 1

10 4 Analys, förslag och motivering Den ekonomiska rapporten, som baseras på det som bokförts under perioden januari till och med september. Denna visar på att verksamheten hittills använt tkr, av årets totala budgetram på tkr. I likhet med föregående ekonomiska rapport visar prognosen på att resultatet förväntas visa ett överskott på 415 tkr vid årets slut. När det kommer till investeringar, så har 340 tkr använts av totala investeringsbudgeten på tkr. De flesta av inköpen är inplanerade till senhösten. Prognosen visar på att det beräknas bli pengar över vid årsskiftet, med anledning av förseningar i upphandlingsprocessen, men också på grund av att flera av konstinvesteringar är projekt som sträcker sig över flera år. För mer kommentarer, se bilagor. Konsekvenser Förvaltningen aviserar en positiv budgetavvikelse med 415 tkr. 90 tkr av dessa avser lägre avskrivningskostnader än budgeterat, vilket är något som förvaltningen inte får använda till annan verksamhet. Resterande 325 tkr har att göra med att det nu aviserats större positiva avvikelser avseende lönekostnader, samtidigt som projekt försenats. Det regelverk som gäller vid budgetavvikelse innebär att över-/underskott balanseras per automatik till nästkommande år, om budgetavvikelsen är mindre än 0,5 procent av nämndens totala budgetram. Resultatbalansering kommer att begäras av de medel som inte hinner användas innevarande år. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom. Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. KF - Ekonomisk rapport januari - september KF - Kommentarer ekonomisk rapport januari - september 2015 För Kulturnämnden Kristina Blomquist Maria Gellert Förvaltningschef Enhetschef administration och stöd 2 7

11 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen 4 (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Högre intäkter för bidrag till verksamheterna och försäljning av tjänster, lägre intäkter för fackliga tjänster. Intäkter inom biblioteken ser nu under hösten att bli lägre än budgeterat. Lönekostnader lägre än budgeterat på grund av vakanser och ledigheter, arvodena ligger högre än budget, fackliga kostnades beräknas bli lägre än budgeterat. Lokalkostnader för tillfälliga hyror beräknas hamna något lägre än budgeterat. Investeringarna beräknas inte bli av förrän senhösten, därav lägre avskrivningskostnader än budget. Övriga kostnader högre bland annat på grund av riktade bidrag till verksamheterna, ex kultursommar, cirkusprojekt. Högre totalkostnad än projekterat för restaurering av Europa och tjuren, kostnader för pump, filter och ledningar. Lägre övriga kostnader då projektet Någon annanstans, barnrum på Stadsbiblioteket, blivit försenat Budgetavvikelse Kommentarer avseende investeringar: Barnrummet på Stadsbiblioteket har dragit ut på tiden. Direktupphandlingen fick avbrytas och ny påbörjas. Budgetavvikelse avseende investeringar består dels av 1000 tkr för att barnrummet blir försenat, men också då några av projekten inom konstnärlig gestalning 450 tkr är sådana som beräknas slutföras först år Budgetavvikelse 415 8

12 4 Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Under perioden januari till september har kulturnämndens verksamheter använt tkr av årets totala budgetram på tkr. Nettokostnaderna för perioden är tkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna ligger 546 tkr lägre jämfört med föregående år, som bland annat kan förklaras med att förvaltningen ännu inte fått bidrag från regionen för Europa Direkt och Surrealistuppdraget. Vi ser också att intäkterna på biblioteken fortsätter att vara lägre än budgeterat avseende bland annat programverksamheten. Övriga kostnader ligger tkr lägre jämfört med året innan. Annonskostnader, IT-kostnader och arrangemangskostnader ligger lägre i år. Förra året hade verksamheten dessutom en kostnad på 303 tkr i samband med byte av stadsbibliotekets återlämningsrobot. Under 2015 har förvaltningen inte heller så hög kostnad för flerårsbidrag, då 720 tkr av dessa medel utbetalades redan förra året. Lönekostnader och kapitalkostnader avviker marginellt från föregående år. Hyreskostnaderna är lägre under år 2015 jämfört med föregående år. Detta har även reglerats i budget för lokalkostnader. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Under perioden januari till september har förvaltningen haft lönekostnader motsvarande tkr, vilket är bara 27 tkr mer än motsvarande period föregående år. Skillnaden borde varit högre, då löneökningar skedde i samband med april lönen. Två kommunikatörstjänster överfördes från årsskiftet till den centrala kommunikationsavdelningen, varmed både kostnader och budget för dessa tjänster överfördes till stadskontoret. En tjänst som finansierats av stadsbidrag har upphört. Det finns också ett par vakanta tjänster i väntan på återbesättning. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. I nuläget beräknas årets totala budgetavvikelse vid årets slut landa på positiva 415 tkr. Prognosen har ökats med 20 tkr, då vi märkt att investeringarna dröjer ytterligare och att det därmed går åt mindre avskrivningskostnader än budgeterat. Intäkterna ligger snart i nivå med budget igen, trots att positiv avvikelse aviserats tidigare bestående av ökade bidragsintäkter, försäljning av tjänster, samt bidrag för arrangemang och kultursommar. Denna positiva avvikelse dras ner av att vi nu ser att flertal intäktsposter inte blir som budgeterat. 9 1

13 4 Avvikelsen avseende lönekostnader visar fortfarande på att verksamheten vid årsskiftet kommer att ha ett överskott på runt en halv miljon kronor, som kommer från vakanshållna tjänster och några längre sjukskrivningar. Vid prognosgenomgångarna har det framkommit att de flesta av årets investeringsmedel kommer att förbrukas först under senhösten, vilket innebär att årets avskrivningskostnader beräknas bli lägre än budgeterat. Ju senare på året investeringarna köps in, desto lägre blir årets avskrivningskostnader. Överskott på grund av kapitalkostnader är något som inte balanseras över till nästkommande år. En negativ avvikelse avseende övriga kostnader har att göra med att de bidrag som ansökts för arrangemang, kultursommar mm har använts. En negativ avvikelse lyfts fram avseende kostnader för restaurering av Europa och Tjuren, där kostnader för pump, filter och ledningar inte var medräknade i den ursprungliga planeringen. Vi ser samtidigt att medel för barnrumsprojektet på stadsbiblioteket blir försenat och pengarna hinner inte gå åt i år. Resultatbalansering kommer att begäras vid bokslut av de medel som inte hinner användas innevarande år. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. De nya lönerna, enligt årets löneavtal, betalas ut från och med april-lönen. Detta i sin tur innebär också att budgetramen nu har kompenserats med 1,1 Mkr, vilket motsvarar löneökningar för april-dec. På helår förväntas lönekostnaderna bli något högre jämfört med föregående år. Skillnaden mellan åren kommer inte att bli så stor, med anledning av att kostnader och budget för två kommunikatörstjänster förts över till stadskontoret från årsskiftet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. I föregående ekonomiska rapport lyftes fram ett överskott på 395 tkr, då vi såg större positiva avvikelser avseende lönekostnader, samtidigt som vissa investeringar och projekt försenas. Nu ökar vi på detta överskott med 20 tkr till 415 tkr med anledning av att investeringarna försenats ytterligare. Vid bokslut kommer positiv avvikelse från kapitalkostnader inte att balanseras till år Däremot begärs balansering av de medel som bland annat avsatts för nytt barnrum på Stadsbiblioteket. 10 2

14 4 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Hittills har 340 tkr använts av årets investeringsanslag på tkr. 201 tkr har använts för att köpa in konst till konstsamlingen. Nolltrefem har upphandlat ett ljusbord för 65 tkr. I övrigt har det köpts in kontorsmöbler för 24 tkr och 50 tkr för möbler till kreativ verkstad. Investeringskostnader för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö och stadsbibliotekets barnrum, kommer först på senhösten. Jämförelse med föregående år är inte relevant, men för information kan sägas att 2014 års investeringar till största del bestod av köp av ny återlämningsrobot till Stadsbiblioteket. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Målet har varit att hålla den budgetram som finns, vilket visat sig vara svårare än tänkt. Verksamheterna aviserar att de flesta investeringar, kommer att handlas in först under senhösten och vintermånaderna. Upphandlingsförfarandet avseende barnrummet på Stadsbiblioteket har dragit ut på tiden, då direktupphandlingen fick avbrytas under sommaren och ny upphandling annonseras ut tidigast under november månad. Detta innebär att den största delen, det vill säga tkr av investeringsbudgeten för barnrummet, inte kommer att hinna användas under nuvarande år. 127 tkr av investeringsmedel för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö har använts, men redovisas än så länge enbart som pågående projekt under balansredovisningen. Planer finns för att använda de tkr för konstnärlig gestaltning under innevarande år, men flera av dessa projekt är fleråriga, vilket innebär att de inte avslutas under år Enligt planen kommer tkr av dessa tkr avse projekt som hinner avslutas under år Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Osäker prognos, men ett överskott på tkr aviseras nu enligt motiveringen ovan. Detta är en förändring med ytterligare 450 tkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ombudgetering kommer att begäras vid bokslut av de investeringsmedel som inte hunnit användas under innevarande år. 11 3

15 5 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0275 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Administration och stöd Maria Gellert E-post: Telefon: Personuppgiftsombud för kulturnämnden Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att Edna Sinkjaer och Marie Järnliden entledigas som personuppgiftsombud från och med 4 november Kulturnämnden beslutar att Erik Härlin tillsammans med Johan Beyer utses som personuppgiftsombud från och med 4 november Anmälan lämnas till datainspektionen enligt 36 personuppgiftslagen. Sammanfattning Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Varje nämnd är personuppgiftsansvarig för de register som nämnden förfogar över. Kulturnämnden är ytterst personuppgiftsansvarig. För att underlätta kulturnämndens arbete kan personuppgiftsombud utses. Kulturförvaltningen föreslår att Edna Sinkjaer och Marie Järnliden entledigas som personuppgiftsombud från och med 4 november Kulturförvaltningen föreslår att utredare Erik Härlin, tillsammans med bibliotekstekniker Johan Beyer, utses som personuppgiftsombud från och med 4 november Anmälan lämnas till datainspektionen enligt 36 personuppgiftslagen. 12 1

16 5 Ärendet Uppdrag Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten. Bakgrund Enligt tidigare beslut är Edna Sinkjaer och Marie Järnliden utsedda som personuppgiftsombud. Dessa har ansvarat för att Personuppgiftslag (1998:204) följts och har fungerat som kontaktpersoner mot tillsynsmyndigheten Datainspektionen. Anledningen till att förvaltningen haft två ombud har att göra med att täcka in olika arbetsområden, exempelvis diariet och IT-system. Det är nu dags att utse nya personer till personuppgiftsombud. Analys, förslag och motivering Varje nämnd är personuppgiftsansvarig för de register som nämnden förfogar över. Kulturnämnden är ytterst personuppgiftsansvarig. För att underlätta kulturnämndens arbete kan personuppgiftsombud utses. Ombudet ska ha till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed samt påpeka eventuella brister. Kulturförvaltningen föreslår att Edna Sinkjaer och Marie Järnliden entledigas som personuppgiftsombud från och med 4 november Dessa har då suttit som personuppgiftsombud sedan år 2008, respektive år Kulturförvaltningen föreslår att utredare Erik Härlin, tillsammans med bibliotekstekniker Johan Beyer, utses som nya personuppgiftsombud. I Personuppgiftslagens 36 står det att om den personuppgiftsansvarige utser ett personuppgiftsombud, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten. Även ett entledigande av ett personuppgiftsombud skall anmälas till tillsynsmyndigheten. Datainspektionen är en myndighet som genom sin tillsynsverksamhet ska bidra till att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskilda individers personliga integritet. 13 2

17 5 Konsekvenser Personer som nu utses till personuppgiftsombud ska snarast möjligt utbildas för att kunna utföra uppdraget. Kostnaden för utbildning bekostas av kulturförvaltningens stab. Enligt personuppgiftslagen ska personuppgiftsombudet ha till uppgift att självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed, samt påpeka eventuella brister för denne. Har personuppgiftsombudet anledning att misstänka att den personuppgiftsansvarige bryter mot de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter, ska personuppgiftsombudet anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Personuppgiftsombudet ska även i övrigt samråda med tillsynsmyndigheten vid tveksamhet om hur de bestämmelser som gäller för behandlingen av personuppgifter ska tillämpas. Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer Information till förvaltningens samverkansgrupp. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor - För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 14 3

18 6 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0264 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningens stab Erik Härlin E-post: Telefon: Framtid Vallås - utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag (bilaga 1) Sammanfattning Kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Framtid Vallås utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås, där den gemensamma viljeinriktningen för stadsdelen beskrivs. Kommunstyrelsen fattade beslut, KS 51, om att upprätta utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. Ett utvecklingsprogram innebär att Halmstads kommun, i bred samverkan med föreningsliv och samhällsaktörer, tar fram en framtidsvision för en ort eller stadsdel. Framtidsvisionen ska sträcka sig 20 år framåt i tiden och beskriva både ambitioner och konkreta strategier. Det underlag som tas fram ska sedan underlätta för politiska beslut som främjar ortens eller stadsdelens utveckling. Tidigare har utvecklingsprogram upprättats för Oskarström, Getinge och Halmstads citykärna. Nu har turen kommit till Vallås. Verksamheter som tillhör kulturnämndens ansvarsområde innefattar Vallås bibliotek och Vallåsgården (mötesplats för unga). Förvaltningen föreslår att kulturnämnden yttrar sig enligt förvaltningens förslag, bilaga 1. Utgångspunkten för yttrandet har varit att lyfta kulturens betydelse för Vallås utveckling ur ett brett samhällsperspektiv. 15 1

19 6 Ärendet Uppdrag Kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Framtid Vallås utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås, där den gemensamma viljeinriktningen för stadsdelen beskrivs. Bakgrund Kommunstyrelsen fattade beslut, KS 51, om att upprätta utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. Ett utvecklingsprogram innebär att Halmstads kommun, i bred samverkan med föreningsliv och samhällsaktörer, tar fram en framtidsvision för en ort eller stadsdel. Framtidsvisionen ska sträcka sig 20 år framåt i tiden och beskriva både ambitioner och konkreta strategier. Det underlag som tas fram ska sedan underlätta för politiska beslut som främjar ortens eller stadsdelens utveckling. Tidigare har utvecklingsprogram upprättats för Oskarström, Getinge och Halmstads citykärna. Nu har turen kommit till Vallås. Utvecklingsprogrammet bygger på material som samlats in från 2001 och framåt, bland annat genom workshops arrangerade av HFAB samt trygghetsvandringar. Stadsdelen Vallås är belägen cirka 4 km öster om Halmstads centrum. I området bor cirka 6000 personer. Den västra sidan av stadsdelen består främst av hyresrätter, medan den östra sidan främst består av villabebyggelse. Verksamheter som tillhör kulturnämndens ansvarsområde innefattar Vallås bibliotek och Vallåsgården (mötesplats för unga). Analys, förslag och motivering Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. Utgångspunkten för yttrandet har varit att lyfta kulturens betydelse för Vallås utveckling ur ett brett samhällsperspektiv. Vid tidigare utvecklingsprogram har kulturnämnden även fått möjlighet att yttra sig över en konkret åtgärdslista i samrådsskedet. Någon sådan lista är ännu inte framtagen för projektet Framtid Vallås. Förvaltningen gör därför bedömningen att det är viktigt att lyfta fram perspektiv som sedan kan infogas i den kommande åtgärdslistan. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden yttrar sig enligt förvaltningens förslag, bilaga 1. Konsekvenser

20 6 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av förvaltningens stab, i dialog med utvecklingsenheten och konstavdelningen. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande Framtid Vallås. För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef 3 17

21 6 1(2) Yttrande Diarienummer: KN 2015/0264 Version: 2,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningens stab Erik Härlin E-post: Telefon: Yttrande - Framtid Vallås - utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås Halmstads kommun har, tillsammans med boende och föreningsliv, tagit fram ett förslag till utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. Förslaget är nu ute på remiss och kulturnämnden har fått möjlighet att yttra sig. Kulturnämnden ser mycket positivt på att ett förslag till utvecklingsprogram har tagits fram för Vallås. Det är också glädjande att kulturen har tillmätts en större betydelse innan samrådet, vilket inte varit fallet i de tidigare utvecklingsprogrammen. Däremot efterfrågar kulturnämnden ett tydligare helhetsperspektiv när det gäller kulturens roll för att skapa framtidens Vallås. De ambitioner och strategier som nämns i programmet är överlag bra formulerade, men en större konkretisering är önskvärd. Det finns fyra övergripande teman som kulturnämnden särskilt vill lyfta fram: Cultural planning För att få ett helhetsperspektiv av en stadsdels kulturella resurser och kreativitet krävs en bred kartläggning av platsen. Cultural planning har det syftet, och kan närmast beskrivas som en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken. Metodens mål är att skapa livskvalitet och attraktionskraft, och bygger på ett brett lokalt deltagande. Kulturnämnden föreslog metoden cultural planning redan i utvecklingsprogrammet för Getinge, och vill återigen påminna om dess användbarhet. Sett utifrån ett större perspektiv kan det bli en positiv erfarenhet som sedan kan byggas vidare på även vid kommande utvecklingsprogram. Den yttre miljön Kulturen har en viktig roll att fylla för att skapa trivsel och livskvalitet. Därför är det beklagligt att inte vikten av konstnärlig gestaltning betonas i utvecklingsprogrammet. Kulturförvaltningen har som ambition att Vallås ska delta i regeringens nationella satsning på konstnärlig gestaltning i bostadsområden Det är ett program som specifikt riktar sig till konstsatsningar i miljonprogramsområden med fokus på delaktighet och medborgardialog. Redan tidigare finns många positiva erfarenheter av 18 1

22 6 medskapande konstprojekt, bland annat dröm-vallås där barn fick möjlighet att bygga konstverk utifrån sina egna drömmar om Vallås. Satsningar som exemplet ovan skapar både trivsel och livskvalitet, men bidrar också till trygghet, då det offentliga rummet blir mer inbjudande. Befintliga mötesplatser I förslaget till utvecklingsprogram beskrivs strategier som går ut på att skapa arenor för kulturarrangemang och mötesplatser för ungdomar. Det är satsningar som kulturnämnden ser mycket positivt på. Samtidigt vill kulturnämnden även påminna om de redan befintliga verksamheterna i Vallås som ligger under kulturnämndens ansvarsområde. Det gäller Vallås bibliotek och Vallåsgården, som idag är centrala mötesplatser och har en viktig funktion att fylla i framtidens Vallås. Kulturell infrastruktur Kulturnämnden är positiv till ambitionen att skapa ett rikt och varierat kulturutbud i Vallås. För att uppnå en sådan ambition krävs dock en väl utbyggd kulturell infrastruktur som möjliggör för föreningar, kulturaktörer med flera att kunna genomföra aktiviteter och arrangemang. Ett växande Vallås, med ett ökat invånarantal, innebär även att den kulturella infrastrukturen bör utökas i samma utsträckning. Det kan exempelvis ske genom att Vallås bibliotek utvecklas och dimensioneras om till ett kulturhus. En väl utbyggd kulturell infrastruktur förutsätter dock inte bara fasta kulturinstitutioner. Det fordras även lokaler till rimliga priser som kan nyttjas av exempelvis fria teatergrupper, inspelningsstudios eller ateljéer för konstnärer. Ökade kulturella resurser i Vallås medför även större möjligheter att nyttja kulturens betydelse för integrationen. Kulturnämnden föreslår att Framtid Vallås kompletteras genom att infoga de teman som framförts ovan. När det gäller de mer konkreta insatserna kan de med fördel föras in i den åtgärdslista som tas fram för utvecklingsprogrammet. Avslutningsvis efterfrågar kulturnämnden en arbetsgrupp för utvecklingsprogrammet som träffas regelbundet. Gruppen består förslagsvis av representanter från alla berörda förvaltningar och bolag, som varit fallet vid tidigare utvecklingsprogram. Detta är avgörande för att alla perspektiv ska bli tillräckligt belysta. För kulturnämnden Sven Palmkvist Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 2 19

23 6 SAMHÄLLSBYGGNADS- KONTORET Samrådshandlingar för Framtid Vallås Kommunstyrelsen , KS 51 har beslutat att utvecklingsprogram ska upprättas för Vallås. Fram till idag har en mängd olika frågor hanterats som handlar om Vallås utveckling och som skulle vinna på en samordning genom ett utvecklingsprogram som blickar 20 år fram i tiden. År 2001 inleddes ett omfattande arbete initierat av HFAB för att tillsammans med boende och verksamma i Vallås hitta en gemensam viljeinriktning för den framtida utvecklingen. I utvecklingsprogrammet för Vallås kommer därför det arbetet ligga som grund samt uppföljningar och kompletteringar som gjorts fram till våren Målet med projekt Framtid Vallås är att utforma ett utvecklingsprogram som beskriver den gemensamma viljeinriktningen för Vallås framtida utveckling. Programmet ska dels underlätta för olika aktörer att samarbeta mot den gemensamma framtidsbilden, dels vara ett underlag som underlättar politiska beslut i frågor som rör Vallås framtid. Den 25 augusti 2015 fattade styrgruppen för Framtid Vallås beslut om att utvecklingsprogrammet för Vallås ska gå ut på samråd mellan 8 september till och med 30 oktober. Handlingar hålls uppdaterade på kommunens hemsida: samt på entréplanet i Rådhuset, öppettider: mån-tors , fre och Vallås bibliotek, öppettider: mån-tis, tors , ons , fre , lör Skrivelse med synpunkter ska vara försedd med namn och adress. Eventuella synpunkter ska senast den 31 oktober skriftligen ha inkommit till: Halmstads kommun, Kommunstyrelsen Box 153, Halmstad För mer information se eller kontakta: Sapna Billengren Lindström, Projektadministratör, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: halmstads.kommun@halmstad.se

24 6 Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare, näringsidkare, politiker och tjänstemän. Ett brett och tvärsektoriellt samarbete där olika expertis, kunskap, erfarenheter och intressen vägts in har gett utvecklingsprogrammet tyngd och på lång sikt bidrar det till en hållbar utveckling i stadsdelen. Det finns flera syften med att ta fram ett utvecklingsprogram. Skapa en gemensam framtidsbild för Vallås. Ett sätt för kommunen att lyssna in sina invånare. Skapa underlag för politikerna när de fattar beslut i frågor som rör Vallås framtid. Samordna insatser och åtgärder oberoende av aktör. Skapa möjligheter för Vallås att växa av egen kraft. Arbetet med utvecklingsprogrammet följer en årsbaserad cykel innehållande styrgruppsmöten med avstämningar och förslag till verksamhetsberedningen samt åtminstone ett stormöte för inhämtning av synpunkter från allmänheten. Styrgruppen består av Halmstads kommuns samhällsbyggnadsutskotts ledamöter samt företrädare för invånarna på Vallås. Utvecklingsprogrammet ska innehålla en åtgärdslista och underlag till planeringsdirektiv som uppdateras kontinuerligt. En lista på genomförda åtgärder ska också upprättas för att dokumentera arbetets gång. Utvecklingsprogrammet ska ses över en gång per mandatperiod. Med nya samarbetsformer mellan kommun, föreningsliv, näringsliv och andra aktörer, både privata och ideella, är vi övertygade om att vi kommer att nå framgång och närma oss den gemensamma framtidsbilden för Vallås. Ordförande för respektive verksamheter ska skriva under: Kommunens samhällsbyggnadsutskott, Vallås aktivitetsförening, Villaägarföreningen på Vallås, Vallåsskolans styrelse, Lokala hyresgästföreningen på Vallås Den här sammanställningen består av insamlat material från boende och verksamma i stadsdelen Vallås. Materialet har samlats in i omgångar från och med åren 2001 till och med 2013, genom framtidsverkstäder, rapporter, trygghetsvandringar, intervjuer samt utredningen Ett tryggare och mer jämställt Vallås. En komplettering gjordes 2015 där en dialog fördes med ungdomar från Vallås fritidsgård i samarbete med personal från kulturförvaltningen, för att få in ett ungdomsperspektiv i programmet. 21

25 6 Ur materialet utkristalliserades fem utvecklingsområden: Centrumutveckling och Näringsliv, Hälsa och livskvalitet, Bra start/skola, Boende, miljö och trafik, Integration och delaktighet. Centrumutveckling & Näringsliv Ett levande centrum med utvecklat näringsliv som erbjuder både offentlig och privat service. Hälsa & Livskvalitet God hälsa på lika villkor. Rikt kulturliv och meningsfull fritid Bra start/skola Goda förutsättningar för barn och unga i skolan. Föräldraskap och viktiga vuxna Boende, miljö & trafik Fler bostäder I centrum. Trygg och säker miljö Främja hållbara och miljövänliga alternativ. Integration & delaktighet Gräsrots-perspektiv i samhällsutvecklingen. Tillhörighet och vi-känsla. 22

26 6 Mänsklig närvaro och social kontroll är mycket viktigt för trygghetsupplevelsen. Därför ska man satsa på åtgärder som bidrar till ökat folkliv. Blandade funktioner med verksamheter både på dagen och kvällen samt bostäder ger mänsklig närvaro dygnet runt. Ur rapporten Ett tryggare och mer jämställt Vallås (2010) Centrumutveckling & Näringsliv Ambitioner Vallås centrum ska vara levande med utvecklat näringsliv som erbjuder såväl offentlig som privat service. Vallås centrum ska berikas med fler värdeskapande aktiviteter i centrum som leder till ett tidsanvändningsmönster med mänsklig närvaro över hela dygnet. Vallås centrum ska vara en trygg och tillåtande mötesplats för alla åldrar och en arena för evenemang och aktiviteter. Centrumutveckling & Näringsliv Strategier Skapa en balanserad blandning av bostäder, arbetsplatser, service och kultur i centrum. Skapa ett tydligt och tillgängligt centrum som kan utgöra mötesplats och en plattform för aktiviteter och arrangemang. Främja olika aktiviteter som skapar mervärde i centrum så att centrum upplevs som mer levande. Främja samarbetet mellan företagare på Vallås så att företagarna kan dra nytta av varandras erfarenheter och nätverk. Det finns ett samband mellan hög nivå av fysisk aktivitet, mycket utomhusvistelse i närmiljön vid bostaden och en god social sammanhållning i ett område. Parker och grönområde skapar förutsättningar för utevistelse och främjar fysisk aktivitet. För många är parkvistelse den enda kontakten med naturen. Ur rapporten Ett tryggare och mer jämställt Vallås (2010) Hälsa & Livskvalitet Ambitioner På Vallås ska alla ges bra förutsättningar för god hälsa på lika villkor, oavsett ålder och funktionsnedsättningar. På Vallås finns ett rikt och varierat kulturutbud samt möjligheter att skapa meningsfull och aktiv fritid. Föreningar och annan ideell verksamhet ska ges goda möjligheter att växa och utvecklas på Vallås. Hälsa & Livskvalitet Strategier Utveckla de stora parkområdena och våtmarkerna så att de kan fortsätta vara härliga ytor för rekreation, lek och social samvaro. Säsongsanpassade arenor för utomhusaktiviteter så att det finns möjlighet till aktivitet under hela året. Satsa på trygga (upplysta) stråk och markera dessa så att de är kända på Vallås. Lyfta fram de vackra stråken längs Nissan, och lyfta fram närheten till Sperlingsholm. 23

27 6 Man har prövat att iordningställa avlämningsplatser där föräldrarna kan släppa sina barn varifrån de kan promenera till skolan i en trygg miljö på egen hand med goda resultat, Barn som promenerar och cyklar till och från skolan är mer fysiskt aktiva hela dagen. Ur rapporten Ett tryggare och mer jämställt Vallås (2010) Bra start/skola Ambitioner Barn och unga på Vallås ska utifrån sina egna förutsättningar ges goda möjligheter att nå bra skolresultat. Barn och unga ska känna sig trygga och uppleva att det finns vuxna i deras närhet som lyssnar till deras behov och uppmuntrar till att delta i samhällsutvecklingen. Barn och unga har goda förebilder i föräldrar och andra viktiga vuxna på Vallås. Bra start/skola Strategier Öppna förskolan, förskolor och skolor ska ha ändamålsenliga lokaler och bra utemiljöer, tillgång till lekytor och goda förutsättningar för utomhusidrott i sin närhet. Skapa arenor för kulturarrangemang utomhus som kan användas av bland annat barnoch ungdomar. Grönområden och parker ska vara lättillgängliga för förskolor och skolor så att de kan utnyttja dem i sina verksamheter. Skapa centrala mötesplatser som ungdomarna själva varit med och utformat. Främja samarbeten mellan olika aktörer på Vallås för att öka trivseln och förbättra de pedagogiska förutsättningarna i miljöer där barn och unga vistas. Det ska finnas en väl fungerande och aktiv föräldraförening på Vallåsskolan. Aktiv transport (gå och cykla) till arbete och vardagsärenden befrämjar hälsan. Att satsa på aktiv transport bidrar dessutom till jämställdheten eftersom kvinnor promenerar, cyklar och använder kollektivtrafiken mer än män, som åker mer bil. Ur rapporten Ett tryggare och mer jämställt Vallås (2010) Boende, miljö & trafik Ambitioner Vallås som bostadsort ska erbjuda olika boendeformer som passar för livets alla skeden. Vallås ska vara ett säkert område att bo i med hög trygghetsupplevelse. Vallås ska kännetecknas av framstående rekreationsområden, trygga promenadstråk och lättillgängliga naturupplevelser. Det ska vara enkelt och säkert att välja cykel och kollektivtrafik inom Vallås och till Halmstads centrum. Boende, miljö & trafik Strategier Se till att det finns en bra blandning av olika boendeformer, vilket ökar omflyttningen inom området möjligheten till kvarboende. Det främjar både sociala och ekonomiska värden. Välkomnande och strategiskt väl placerade infarter till Vallås. Stärka kollektivtrafikens ställning som förstahandval gentemot bilen för resor till centrum och inom Vallås. Öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanter. 24

28 6 Tillgänglighetsanpassa hela Vallås centrum. Vi som bor här ska lösa problemen. Det gäller bara att vi får chansen att träffas Hjälp oss invandrare att känna oss välkomna, så kan vi också bidra med våra idéer. Ur rapporten Avstamp, Framtidens Vallås (2001) Integration & delaktighet Ambitioner Frågor som rör Vallås utveckling ska präglas av gräsrots-perspektiv, det vill säga att beslut ska fattas så nära dem det berör som möjligt. De boende ska känna att de själva har möjlighet att forma sitt bostadsområde. Vallås ska vara ett inkluderande bostadsområde som kännetecknas av stolta invånare med stark vi-känsla Utifrån en stabil grund som bygger på tillhörighet, god integration och samarbete mellan olika aktörer ska alla som delar Vallås framtidsbild ges möjlighet att delta i utvecklingen. Integration & delaktighet Strategier Stimulera insatser som kreativa möten för samarbete och delaktighet på Vallås. Främja erfarenhetsutbyten mellan andra områden i Halmstad. Det är bråttom. Vi måste börja imorgon. Ur rapporten Avstamp, Framtidens Vallås (2001) 25

29 6 Framtid Vallås, samrådsmöte Vi tar sikte på framtiden Hur vi vill att Vallås som stadsdel ska utvecklas Vilka gemensamma ansträngningar krävs Vad kan jag som boende eller förening bidra med Vilka frågor är viktigast att fokusera på 1 oktober klockan i Vallåsskolans matsal Program: Vad innebär det att arbeta med utvecklingsprogram Presentation av programförslaget Summering & vad händer sen För mer information om arbetet med utvecklingsprogram och vad som gjorts hittills se: eller kontakta Sapna Billengren Lindström, projektadministratör: , e-post: sapna.lindstrom@halmstad.se Du är särskilt inbjuden. Ingen anmälan. Varmt välkommen! Birgitta Svensson Yngve Olsson Ingrid Andersson Rigmor Wilderoth Representanter för Vallås Henrik Oretorp Ordförande i samhällsbyggnadsutskottet 26

30 7 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0281 Version:2.0 Beslutsorgan: kn Enhet: Utvecklingsenheten Lena Engström E-post: Telefon: Morgondagens scenkonstverksamhet i Halmstad Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar enligt alternativ 3 i analys av scenkonstens framtid i Halmstad att utbudet ska säkras genom att verksamheten drivs av Halmstads kulturförvaltning i nära samverkan med Halmstads teaterförening. Sammanfattning Kulturförvaltningen har fått i uppdrag att göra en analys av hur ett rikt teaterutbud kan erbjudas Halmstadsborna. Förvaltningens analys lyfter fram ett antal utmaningar och ger förslag på alternativa lösningar utifrån de framgångsfaktorer som sållats fram efter research, faktainsamling och intervjuer av personer som är verksamma inom området. Tre alternativ diskuteras och förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar enligt alternativ 3, dvs att Halmstads Teaterförening erbjuds fortsatt flerårsstöd, men i en lösning där verksamheten bedrivs i mycket nära samverkan med kulturförvaltningen. Ärendet Uppdrag Kulturnämnden beslutade på möte att ge kulturförvaltningen följande uppdrag: Att utföra en ingående analys av hur man kan säkerställa att ett rikt teaterutbud kan erbjudas Halmstadsborna. Analysen ska omfatta hur verksamheten kan bedrivas samt dess ekonomi. En konsekvensanalys ska ingå i slutresultatet. Utredningen ska föreläggas kulturnämnden för ställningstagande oktober