Ventilation ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland

Transkript

1 Ventilation ett kunskaps- och tillsynsprojekt inom Miljösamverkan Västernorrland Bedömningsgrunder vid tillsyn av ventilation i lokaler Version

2 Inledning - Ventilation De flesta av oss är noga med vad vi äter och dricker, men något vi ofta glömmer är luften vi andas. Vi som bor i Sverige tillbringar dessutom 90 % av vår tid inomhus. Luften vi andas tar vi som en självklarhet och förutsätter att den är bra. Luftkvaliteten i en byggnad beror på hur frisk luften är som kommer in lokalerna, hur effektiv ventilationen är och vilka föroreningar som avges till inomhusluften från själva byggnaden eller från mänskliga aktiviteter. Inomhusluften påverkar hur vi mår och i många fall är ventilationen bristfällig. Miljöbalkens krav på ventilation mm Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet (verksamhetsutövaren) ska vidta försiktighetsmått för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför olägenhet för människors hälsa. Det kan vara en fastighetsägare eller någon som ansvarar för verksamhet i en fastighet. När det är olika ansvariga för verksamhet och fastighet är det viktigt att ansvaret är tydligt fördelat. Alla verksamhetsutövare ska enligt miljöbalken ha ett kontrollsystem för att förebygga olägenhet för människors hälsa. Det inkluderar bl.a. rutiner för kontroll av luftkvalitet inomhus och ventilationens funktion. Så här går tillsynen till: 1. Kommunens miljökontor skickar information om tillsynsprojektet till verksamheten och till andra berörda, exv. fastighetsägaren. I informationsbrevet uppmanas verksamhetsansvarig att genomföra en brukarenkät som redovisas före inspektionen. I samband med tillsynsbesöket ska verksamheten även visa planritning, ventilationsritning, uppgifter om radonmätning och OVK-protokoll. 2. Miljöinspektör bokar in ett tillsynsbesök hos verksamheten. 3. Verksamheten genomför en brukarenkät. 4. Tillsynsbesök genomförs där verksamhetsansvarig och driftansvarig deltar. Tillsynen genomförs utifrån en checklista. 5. Resultatet av tillsynsbesöket och brukarenkäten sammanställs och en bedömning görs om miljöbalkens regler uppfylls. 6. Respektive miljökontor avgör hur man ska gå vidare med de verksamheter som inte uppfyller miljöbalkens regler. Om exv. verksamheten ska föreläggas vissa åtgärder. 7. En rapport för hela projektet görs vid årsskiftet och skickas bl.a. till de verksamheter som deltagit. Version

3 Allmänna uppgifter Verksamhetens öppettider Detta ska anges för att kunna härleda exv. klagomål på låg rumstemperatur. Antal personer som vistas i lokalerna, antal avdelningar I byggprocessen dimensioneras ventilationssystemet bl.a. efter hur stor personbelastning man räknar med i lokalerna. Om man ändrar lokalernas användning och/eller när belastningen ökar måste man anpassa ventilationskapaciteten till nya förhållanden. Ange totalt antal personer som vistas i lokalerna. Lokalens användningsområde För att kunna bedöma om en lokal är lämplig för sitt ändamål ska användningsområdet anges. Ange även om samma lokal används för andra verksamheter exv. på kvällar och eller helger. Det är även viktigt att få veta om användningsområdet förändrats. Exv. om en förskola inrymts i en tidigare kontorlokal. Ange även tidpunkten för en sådan ändring. Byggnadsår Byggnadsår och ombyggnadsår är viktiga vid bedömning av miljö- och hälsorisker. Det finns flera exempel på lagregler och byggteknik som är tidrelaterade. Exempelvis är risken för att blåbetong med radon hög om byggnaden uppförts före Yta Ange både totalytan och om det finns flera byggnader även ytan för respektive byggnad. Typ av ventilation Typen av ventilation kan ha väsentlig påverkan på faktorerna energiförbrukning, radon, fukt och mikroorganismer, OVK m.m. som ingår i de krav som ställs vid tillsynen. Kunskap om ventilation är därför nödvändig både för tillsynspersoner och för verksamhetsansvariga. Förkortningar för ventilationstyper: S=självdrag. F=mekanisk frånluft. FT=mekanisk frånluft och tilluft. FTX=mekanisk frånluft och tilluft samt värmeväxlare. Drifttider för ventilationen Det är viktigt att få veta om verksamheten kan anpassa drifttiderna efter sina behov. Det är betydelsefullt även för fastighetsägaren att kunna anpassa drifttiderna då detta påverkar energiförbrukningen. Notera om ventilationssystemet regleras med drifttider. Likaså om verksamheten kan styra drifttiderna och på vilket sätt detta görs. Gör en jämförelse av drifttiderna och den tid då det bedrivs verksamhet. Notera om dessa tider avviker från varandra t.ex. kvällar o helger. Version

4 Värmeproduktion, värmeförbrukning och fastighetsel Värmeproduktionen kan ske på olika sätt och förorsaka olika stor skada på naturen. Oljeeldning innebär att vi förbrukar ändliga resurser och ger upphov till stora mängder utsläpp till luft. Ved och flis är bränslen som återbildas i kretsloppet men påverkar ändå miljön negativt då förbränningen förorsakar utsläpp av bl.a. partiklar och stoft. Fjärrvärmen har normalt sett en mindre påverkan på miljön då spillvärme från industrier tas tillvara, värmen produceras genom att avfall förbränns etc. Värmeförbrukningen är en av de mest betydande miljöaspekterna som förekommer inom en fastighet då omfattningen är så stor. Utsläpp av koldioxid, kväveföreningar m.m. ger påverkan på växthuseffekten, försurningen och övergödningen av mark och vatten m.m. Det är därför viktigt att ha kunskap om fastighetens värmeförbrukning och hur värmeenergin produceras. Genom att ange värmeförbrukningen vill vi väcka insikten om dess betydelse för miljön och påpeka hur viktigt det är att minimera värmeenergin utan att det sker på bekostnad av hyresgästernas välbefinnande. Sol- och vindkraftsel tillhör de renare energikällorna medan för kärnkraftsel avfallet är det största problemet. Den befintliga vattenkraftselen är miljövänlig medan en utbyggnad av vattenkraften kan innebära att stora lokala miljövärden går till spillo. Generella hälso- och miljöfrågor Ansvar Här noteras om verksamheten själv har ansvaret. Om ansvaret ligger utanför den egna organisationen är det viktigt att veta om den vet vilka som har ansvaret. Rutiner kan vara antingen muntliga eller skrivna. Notera vad verksamheten vet om de rutiner som behövs. Om ansvaret för rutiner ligger utanför den egna organisationen kan det räcka med att de känner till hur rapportering av fel mm ska ske. Dokument Notera vilka ritningar mm som verksamheten har i sin ägo. Beroende på ansvarsförhållanden kan behovet av dokument om ventilationssystemet variera. Inför inspektionen har verksamhetsansvarig ombetts skicka in ventilationsritningar. Dessa ritningar kanske inte ingår i verksamhetens dokumentation utan kan ha skaffats från fastighetsägaren. Personbelastning Notera om verksamheten har satt upp skyltar med max personbelastning i lokalerna eller om de har tillgång till sådana uppgifter på annat sätt. Fakta Under de senaste åren har diskussionen om inomhusluften varit omfattande. Särskilt då det gäller lokaler där man bedriver skolundervisning och förskoleverksamhet. En del av bristerna i inomhusluften får man lasta verksamheterna för då man successivt ökat belastningen i dessa lokaler. Verksamhetsansvariga är många gånger okunniga om de ventilationstekniska förutsättningarna i sina lokaler. De behöver också bli mer medvetna om konsekvenserna av Version

5 överbelastning av lokalerna. Därför bör fastighetsägaren informera dem om hur många personer som kan vistas i respektive utrymme med bibehållen luftkvalitet. Underhåll Notera vad verksamheten känner till om underhåll av ventilationsfilter. Finns anvisningar om utbytesintervall, vem som utför byten och om det förs några anteckningar om byten? Ange hur ofta och när byte sker. I vissa fall har fastighetsägaren gett ut skötselanvisningar. Dessa bör vara anpassade efter vilken typ av verksamhet som pågår i lokalerna och regleras via hyresavtal. För en skola kan detta innebära t.ex. att ansvaret för filterbyten lagts på hyresgästen. Fel- och klagomålshantering Notera om verksamheten har upplagda rutiner för fel och klagomål som även omfattar ventilationen. Kontrollera om fel och klagomål som har koppling till hälsa och/eller miljö dokumenteras. Ange om miljökontoret finns på sändlistan. Fakta Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Ett viktigt led i egenkontrollen är hur klagomål hanteras. För att kunna följa upp klagomålen är det väsentligt att de dokumenteras. För detta finns olika system utvecklande. Tyngdpunkten vid dokumentation bör ligga på allvarligare brister, som kan ha betydelse för hälsa och inomhusklimat. Ventilation (OVK) Fastighetsägaren ansvarar för att obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utförs enligt lagstiftnigen. Notera att denna kontroll har utförts och att fastigheten godkänts vid besiktningen. Kontrollera även att man har ett gällande intyg från besiktningen. Kontrollera om besiktningsprotokollet anger att åtgärder ska vidtas. Intyg om utförd OVK-besiktning ska finnas anslaget i fastigheten. Kontrollera att intyget har satts upp väl synligt i t.ex. entré. (Se Observationer pkt 3) Inför inspektionen har verksamheten ombetts att redovisa gällande protokoll från OVKbesiktningen. Fakta Dåligt inomhusklimat har under senare år orsakat hälsoproblem i bostäder, skolor och på arbetsplatser. Idag finns bra kunskaper om varför det blir problem. Hälsofarliga ämnen som avges från olika byggmaterial, mögel och allmänna luftföroreningar är förmodligen några av orsakerna. Betydande faktorer är också för höga och för låga fukthalter i själva byggnaden och i inneluften. En viktig åtgärd kan då vara att se över och eventuellt förbättra värmeoch ventilationsanläggningen. Denna fungerar ofta dåligt på grund av brister i projektering, installation, injustering, drift och underhåll. Regeringen har utfärdat bestämmelser om regelbunden funktionskontroll av ventilationsinstallationer. Funktionskontrollen innebär att installationen kontrolleras mot den lagstiftning som gällde vid byggnadens uppförande. Återkommande besiktning ska utföras med följande intervall: För daghem, skolor, vårdlokaler o.d. är besiktningsintervallet 2 år Version

6 Flerbostadshus och kontorsbyggnader med FT-ventilation är det 3 år. Intervallet är 6 år vad gäller flerbostadshus. Kontorsbyggnader med F-ventilation och för flerbostadshus och kontorsbyggnader med S-ventilation är intervallet 9 år. Om besiktningen medfört anmärkning ska brister och fel åtgärdas snarast. Vissa enkla fel (1:or) bör kunna åtgärdas inom några dagar medan andra fel (2:or) ibland kan ta flera månader att åtgärda. Ventilationen i bostäder, skolor, daghem m.m. regleras också i Socialstyrelsens allmänna råd till miljöbalken, där man anger de minimikrav som ur hälsoskyddssynpunkt ska gälla för befintlig bebyggelse. Dessa krav riktas dock primärt till verksamhetsansvariga. För byggnader som inrymmer arbetslokaler t.ex. skolor och daghem gäller dessutom arbetsmiljölagen med aktuella föreskrifter. Radongas Ansvaret för radonmätning ligger normalt hos fastighetsägaren. Notera om och hur verksamheten har fått information om radonmätning. Inför inspektionen har verksamheten ombetts att redovisa eventuella radonmätningar. I vissa fall kan dessa kompletteras med radondata från bygg- eller miljökontor. Kontrollera att radongashalten i lokalerna understiger gällande gränsvärden. Radongashalten ska ligga under 200 Bq/m 3 både i bostäder, skolor, förskolor. Var uppmärksam på att i vissa fall har verksamheter behövt komplettera med uppdaterade värden. Fakta Radon i byggnader kommer från berg, jord, byggnadsmaterial och vatten. När radiumatomer sönderfaller bildas radongas. Radon är ett folkhälsoproblem och sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer har påvisats i flera epidemiologiska studier, men ännu råder osäkerhet om riskens absoluta storlek. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömer att omkring 450 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. Det finns en samverkanseffekt mellan tobaksrökning och radon, vilket innebär att de allra flesta lungcancerfall inträffar bland rökare. Risken för den som aldrig rökt att drabbas är liten. Av de 450 fall som uppkommer årligen är 90 % rökare. Radongashalten mäts i Bequerel per kubikmeter (Bq/m 3 ) luft. Följande gäller i bostäder och lokaler för allmänna ändamål (förskolor, skolor och andra samlingslokaler). 200 Bq/m 3 är riktvärde för radongas beräknat som årsmedelvärde (SOSFS 2004:6 (M) SOSFS 1999:116 (M)). Arbetsmetodik för skolor och förskolor. 1. För att få ett årsmedelvärde skall radonmätningar utföras minst två månader mellan 1 oktober och 30 april. 2. Vid mätning i arbetslokaler skall SSI:s Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser tillämpas för utplacering av radonmätare (dosor). 3. Vid mätning i skolor och förskolor skall Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor tillämpas för utplacering av radonmätare (dosor). (Ett förtydligande av SSI:s Metodbeskrivning av radon på arbetsplatser) 4. För att avgöra om blå lättbetong förekommer kan en gammamätning utföras. 5. Använd bifogat mätprotokoll där lokaler och utrymmen ska anges. 6. Både gammamätningar och radonmätningar kan utföras av konsult. 7. Uppföljande mätningar när man misstänker att radonhalten är lägre än långtidsmätningen se Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor. 8. Kontrollmätning efter åtgärder se Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor. Version

7 Uppdatering av mätvärden Radongashalterna kan påverkas av olika skäl. Exempel vis kan ombyggnad av en fastighet påverka ventilationen och därmed minska luftflödena. Det kan uppstå rörelser i grunden som kan innebära att markradon läcker in etc. Det är därför viktigt att ha aktuella mätvärden och göra ommätningar vid större förändringar och ombyggnationer samt vart 15:e år. Fukt och biologisk aktivitet Om svaret är Nej på denna fråga behöver problemen kontrolleras under Observationer (som finns i checklistan). Det är befogat att fråga var någonstans problem finns. Fakta Utdrag och urklipp från Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21): Vid bedömningen av om fukt och mikroorganismer i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 miljöbalken bör tillsynsmyndigheten beakta bl.a. om det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål, mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, och fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Bedömningen bör göras efter en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter, varvid särskild hänsyn bör tas till känsliga personer. I miljöbalken (26 kap. 22 ) finns bestämmelser om förutsättningarna för tillsynsmyndigheten att ställa krav på undersökningar av byggnader som upplåtits för bostäder eller allmänna ändamål. Tillsynsmyndigheten kan också ställa krav på undersökningar om det finns anledning att befara växt av mikroorganismer på svåråtkomliga ytor eller i byggnadskonstruktionen och en okulär besiktning inte ger ett tillräckligt underlag för en bedömning av om olägenhet för människors hälsa föreligger. I sådana fall bör krav på t.ex. en byggnadsteknisk undersökning ställas. Ibland kan även provtagning vara befogad för att kunna få förekomsten av fukt eller mikroorganismer bekräftad. Dessutom kan prover behöva tas för att konstatera en skadas omfattning. Undersökningar kan också behöva göras för att lokalisera källan till mikrobiell lukt och för att utreda orsaken till lukten. Innan en byggnad saneras eller åtgärdas bör tillsynsmyndigheten med stöd av 26 kap. 1 och 22 miljöbalken begära att fastighetsägaren eller den som ansvarar för åtgärderna redovisar hur arbetet skall bedrivas så att inte olägenheter uppkommer. Mer om fuktproblem Förhöjd fukt i byggnader och byggnadsdelar kan bero på verksamheter i byggnaden eller på utifrån inträngande fukt. Hög personaltäthet, fuktalstrande aktiviteter, såsom bad, dusch och matlagning eller tillverkningsprocesser i kombination med otillräcklig ventilation, resulterar i förhöjd luftfuktighet. Denna påverkar byggnaden och kan också tränga in i byggnadsdelar som ej står i nära förbindelse med fuktkällan, t.ex. vindar. Fukt kan också nå byggnaden i form av fritt vatten t.ex. regn, ytvatten eller transporteras kapillärt ( sugas ) in i grundkonstruktion och väggar från omgivningen. Förhöjd fukt ger upphov till ökad biologisk aktivitet i form av påväxt och en gynnsam miljö för kvalster. Förhöjd fukt resulterar också i kemisk nedbrytning av byggnadsmaterial och till följd av detta ökade emissioner och lukter från Version

8 t.ex. lim, golvmattor etc. Detta innebär en kraftig miljöförsämring inte minst för allergiker. Även vid för torr luft förekommer biologisk aktivitet, som kan bidra till ohälsa. Av miljöbalken(9 kap 9 ) framgår det att bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och att ägare eller nyttjanderättshavare ska vidta de åtgärder som kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Brukarenkät Brukarenkäten ska ge oss ett kunskapsunderlag om hur inomhusmiljön är i en verksamhets lokaler. Syftet med brukarenkät Syftet med brukarenkäten är att utifrån brukares upplevelse få en bild av inomhusmiljön i lokalen/lokalerna. Enkätsvaren sammanställs och ligger till grund för bedömningen av lokalernas status ur hälso- och miljösynpunkt. Hantering av brukarenkät Enkäten innehåller ett antal frågor om fysiska miljöfaktorer. Svarsalternativen för frågorna är: Ja och Nej. I brukarenkäten finns även möjlighet att lämna kommentarer och synpunkter. 1. Utskick av enkät Enkäten skickas till verksamheten. 2. Ifyllande av enkätformulär Verksamheten bestämmer själv antalet enkäter som fylls i. De som fyller i brukarenkäten gör en bedömning av inomhusmiljön. Om det är flera enkäter som fylls i för samma verksamhet ska en sammanställning skickas in istället för alla enkäter var för sig. 3. Inlämnande av enkätformulär Den ifyllda brukarenkäten ska skickas tillbaka till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten kontrollerar enkäten och bestämmer om det finns något i lokalerna som behöver kontrolleras särskilt. 4. Genomgång Genomgång av brukarenkäten utförs vid tillsynstillfället med ansvariga. Version

9 Observationer: 1. Var är friskluftsintagen placerade? Notera placeringen. 2. Påverkas friskluftsintaget av föroreningskällor? Notera om det är risk för påverkan. T.ex. avgaser, matos, rökrutor, frånluft eller dylikt. Anmärkning om risken bedöms som överhängande. 3. Finns senaste OVK-intyg anslaget på väl synlig Notera om detta är fallet. plats? Fastighetsägaren ansvarar för denna åtgärd. 4. Förekommer drag när man öppnar dörrar eller Notera om detta är fallet. fönster? Anmärkning om draget bedöms som störande. 5. Går ventilationsflödet från rent till smutsigt? Kontrolleras enklast genom att se om man kan få ett papper att fastna på utsug i till exempel toalett, badrum eller köksfläkt. Anmärkning ges om det från toalett, badrum eller köksfläkt kommer tilluft. 6. Förekommer det lukt av t ex rök/tobak, fukt/mögel, avgaser, matos eller annan lukt som kan uppfattas som störande? Notera i vilket rum och vilken typ av lukt. Är det möjligt att härröra vart lukten kommer ifrån? Anmärkning ges om det i något rum förekommer tydlig lukt som härrör från annan verksamhet än den som pågår i rummet. 7. Förekommer kondens på fönsterrutor? Anmärkning ges om det förekommer kondens på innerrutor. 8. Förekommer buller från ventilationsdon? Anmärkning ges om det i något rum förekommer buller som går att härröra från ventilation. 9. Är verksamhetens torkskåp anslutna till ventilationssystemet på ett korrekt vis? 10. Finns skrymmande möbler placerade framför t ex deplacerande ventilationsdon? 11. Genomför temperaturmätning vid ett tilluftsdon och jämför med temperaturen i rummet. Rumstemperaturen ska vara högre än tilluften. De flesta torkskåp kan anslutas rätt till evakueringskanal på följande sätt: Med dragavbrott då evakueringsslangen förses med ett dragavbrott som trycks fast på en frånluftsventil i tak eller på vägg. Fast monterat till mekanisk frånluftventilation vilket betyder att hela rummet ventileras genom torkskåpet. Anmärkning ges om torkskåp är fel anslutna. Anmärkning ges om det förekommer skrymmande möbler placerade framför t.ex. deplacerande ventilationsdon. Kontrollera tilluftens temperatur genom att stoppa in en termometer i ett tilluftsdon, vänta ett tag innan avläsning. Mät även temperaturen i rummet. Avläst värde bör under eldningssäsongen inte vara högre än 20⁰C. Bäst är om tilluftstemperaturen i donen kan hållas vid 18-20⁰C. Under varma sommardagar kan tilluftstemperaturen vara högre än inomhustemperaturen, men normalt ska den inte vara mer än högst ett par grader högre. Hög inomhustemperatur gör: Version

10 12. Inspektera till-/frånluftsdon. Finns dessa don i alla utrymmen? Om inte, finns överluft? - att luften känns instängd, torr och begagnad. Många klagar på torr luft. - att det vintertid kan bli kalldrag (kallras) från fönstren p.g.a. att tilluften värmer rummet så mycket att radiatorerna (elementen) är kalla. - att den inblåsta friska luften inte utnyttjas effektivt. Kontrollera vilka don som finns och om dessa är tillufts- eller frånluftsdon. Om don saknas bör det finnas överluft, dvs. en luftspringa över eller under dörren eller att överluftsventiler sitter på väggen, då innerdörrar normalt är täta i stängt läge. Ett riktvärde kan vara att luftspringan bör vara i storleksordningen 100 cm 2. Anmärkning ges om don och överluft saknas alternativt att luftspringan är för liten. 13. Kontrollera renlighet av till-/frånluftsdon. Kontrollera även väggen runt donen. 14. Genomför papperstest på frånluftsdon (t.ex. Kontrollera frånluften genom att föra ett vanligt inne på toaletter/köksfläktar). A4-papper alternativt en bit toalettpapper mot donet. Sugs det fast kan man räkna med att frånluftsfläkten fungerar. (Om misstanken finns att tilluften inte fungerar kan man tejpa fast en smal och tunn pappersremsa i luftströmmen. Fladdrar pappersremsan är tilluftsfläkten igång). Version