Året som gick. med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

Transkript

1 2010 Året som gick med årsredovisning Linköpings kyrkliga samfällighet

2

3 Innehåll Förord 4 Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats 5 Växtplats för själen 6 Dop och konfirmation 6 Från rock till barock 6 Barn och ungdom 7 Andlig vägledning och engagerad gemenskap 8 Den inre resan 8 Att vara medmänniska 9 Sjukhuskyrkan 9 Berga församling 10 Domkyrkoföramlingen 12 Gottfridsbergs församling 14 Johannelunds församling 16 Landeryds församling 18 Ryds församling 20 S:t Lars församling 22 Skäggetorps församling 24 Gemensam administration 26 Våra fastigheter 26 Begravning och griftegård 27 Årsredovisning Adresser och telefonnummer 53 Framsida: Nystartade förskolan Ängeln Foton: Royne Mercurio, Jonna Allvin, Ninna Grefbäck, Maria Bruto Ellhar, Tommy Larsson, Peter Lundborg, m fl Layout: Maria Bruto Ellhar Linköpings kyrkliga samfällighet

4 Förord Årsbokslut 2010 har inneburit förändringar i hur samfälligheten i Linköping kommer att ledas i framtiden. Sex församlingar: Domkyrkoförsamlingen, Gottfridsberg, Johannelund, Ryd, S:t Lars och Skäggetorp bildar Linköpings domkyrkopastorat, med en kyrkoherde som leder och fördelar arbetet. Domprosten är kyrkoherde för pastoratet. En ny organisation innebär att vi kan uppnå vinster i en snabbare takt med en gemensam ledning för de sex församlingarna. Viktigt är att församlingarna och kyrkoråden består i sin nuvarande funktion med församlingsherdar som leder arbetet i församlingen. Berga och Landeryd står utanför, men kommer att beröras av den översyn av indelningen som Linköpings stift genomför inför valet Efter valet 2010 har förändringar skett i den förtroendevalda ledningsorganisationen. Tekniskt utskott, griftegård, har ombildats till Griftegårdsnämnd, och tekniskt utskott, fastighet, har bytt namn till Fastighetsutskottet. Personalutskottet har upphört och vissa uppgifterna har övertagits av presidiet i kyrkonämndens arbetsutskott medan andra har delegerats till delar av kyrkonämnden. En utökad delegering till församlingarnas kyrkoråd har genomförts. Några viktiga beslut och händelser under 2010 En planering har påbörjats för att hitta en plats för ett kyrkans hus i Linköping med en samordning av kyrkoförvaltningens och Domkyrkoförsamlingens lokalbehov. För att förbättra servicen till församlingarna har en tjänst som ekonom inrättats. Tjänsten som personalspecialist har återbesatts under våren Domkyrkan har fått sex nya glasfönster utförda av glaskonstnären Brian Clarke, bekostade av den Risbergska stiftelsen. En fortsatt renovering av Domkyrkans fasader sker med hjälp av bidrag genom stiftet av kyrkoantikvariska medel. Kyrkonämnden har fastställt följande mål för kyrkoförvaltningen under mandatperioden: Verksamhet ska genomsyras av: ett professionellt bemötande expertkunskap som tillgodoser användarnas behov ett optimalt utnyttjande av resurser både miljö och ekonomi hög tillgänglighet inom ekonomiska och kulturhistoriska ramar tydliga, förankrade och kända stödprocesser och policies ett flexibelt förhållningssätt som möjliggör utveckling Lite av vad jag har redovisat här gör att vi kan säga att vi är på rätt väg för att nå fram till en balanserad budget De närmaste årens försämring av våra intäkter gör att vi måste prioritera och tänka nytt. Det kan innebära en vitalisering och gör att Svenska kyrkan kommer att stå starkare inför framtida utmaningar. Bengt Nilsson Kyrkonämndens ordförande 4

5 Svenska kyrkan - mötesplats, växtplats Svenska kyrkan i Linköping är en del av samhället och samarbetar med ett stort antal andra aktörer för att skapa mötesplatser för möten mellan kulturer och den rika flora av subkulturer som finns i dagens samhälle. Den centrala mötesplatsen är söndagens gudstjänst, men utöver gudstjänsterna ryms en rad möjligheter till samvaro i våra kyrkor och församlingshem. Vilka som möts beror till stor del på vilka som bor och har sin arbetsplats i församlingen. I Skäggetorp och Berga arbetar man mycket med integration, eftersom här finns många med invandrarbakgrund. I Ryd bor många studenter, och det är därför naturligt att skapa mötesplatser för studenter. Domkyrkan och S:t Lars är typiska cityförsamlingar. Johannelund har en rik körverksamhet och i Gottfridsberg har man en nära relation till EFS, Evangeliska forsterlandsstiftelsen. Landeryd anordnar varje år en spännande resa med tåg och är den enda av våra församlingar som har en riktig landsortskyrka. En viktig samarbetspartner för Svenska kyrkan är skolorna och annan kommunal verksamhet. Vissa samarbeten sträcker sig över långa perioder medan andra är kortvariga och omfattar ett speciellt projekt eller evenemang. Att finnas med i nätverk och att verka inom samhällets ramar är viktigt. I våra församlingar kan alla generationer mötas och bygga broar mellan kulturer. Vi är olika, men mångfalden berikar. Linköpings kyrkliga samfällighet bestod 2010 av åtta församlingar. Församlingarnas grundläggande uppgift finns beskriven i varje församlings församlingsinstruktion. Verksamheten i församlingen styrs av ett kyrkoråd och leds av en kyrkoherde. I församlingarna arbetar bl a präster, diakoner, musiker, pedagoger, kyrkosekreterare och vaktmästare. På kyrkoförvaltningen sköts det administrativa arbetet samt begravnings- och griftegårdsverksamheten i samfälligheten. Intäkterna kommer huvudsakligen från den kyrkoavgift som betalas av församlingarnas medlemmar. Hur pengarna har använts finns att läsa på följande sidor. Samfällda kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ och hade under ledamöter som representerade 4 nomineringsgrupper. Kyrkofullmäktige sammanträdde två gånger under året. Kyrkonämnden, som är samfällighetens styrelse, sammanträdde under 2010 vid 11 tillfällen. Innan beslut fattas i kyrkonämnden bereds ärendena i arbetsutskottet eller i tekniska utskottet. Under 2010 fattades beslut om en ny förtroendemannaorganisation och fr o m dec 2010 kommer ärenden som rör griftegårds- och begravningsverksamhet att behandlas i den nya griftegårdsnämnden. En annan stor förändring som träder i kraft 2011 är en ny pastoratsindelning som innebär att sex av våra församlingar blir ett pastorat, Linköpings domkyrkopastorat. 5

6 Växtplats för själen Dop och konfirmation Gudstjänsten är den centrala mötesplatsen i Svenska kyrkan. I gudstjänsten skapas möten med Gud, där man blir tilltalad av och får tilltala Gud. Förhållandet till Gud är ett vänskapsband som genom gudstjänsten upprättas, uppehålles och fördjupas. Gudstjänstlivet utvecklas i takt med att villkoren för människor förändras. Gudstjänsten ska ta hänsyn till olika åldrar och behov. I våra församlingar försöker man på olika sätt att förena traditioner med nya idéer. Dagens gudstjänster bygger på delaktighet och engagemang. I flera församlingar finns gudstjänstgrupper som tillsammans med personalen genomför högmässan. Huvudgudstjänsten är söndagens högmässa, men även den kan se annorlunda ut och varieras t ex med familjemässa. I många församlingar har man hittat en egen väg att nå människor i gudstjänsten. De återkommande sinnesrogudstjänsterna i flera kyrkor ger tillfälle till lugn och meditation. I flera av våra kyrkor samlar man barnen under predikan till barnkyrkan eller söndagsskolan. Ett annat sätt att möta barnen i kyrkan är i vardagsgudstjänster för de minsta och gemenskapsdagar där man efter gudstjänsten samlas kring fika och någon aktivitet. För studenter och ungdomar finns studentmässor och ungdomsmässor, där ungdomarna själva är med och tar ansvar för gudstjänsten. I alla församlingar har man under året firat veckomässor, morgonböner och andakter, inte bara i kyrkan utan även ute i servicehus och på äldreboenden. Genom dopet tillhör man Svenska kyrkan. De flesta döps som små, men man kan även döpas senare i livet. Dopet är ett sakrament, en helig handlig, där man blir innesluten i Guds kärlek. Den som väljer att döpas som vuxen är ju mer medveten om vad som sker. Konfirmation Du är värdefull och du är älskad av Gud. Att vara konfirmand innebär att leva i en brytningstid mellan barn- och vuxenliv. Här har församlingarna en viktig uppgift i att ingjuta livsmod och hjälpa ungdomarna med att få perspektiv på och sammanhang i sina liv. Konfirmationsläsningen ska förmedla kunskap om vad det innebär att vara kristen och om de kristna traditionerna. Den ska också ge var och en möjlighet att ta ställning till sitt dop och innebörden av det. Konfirmandarbetet ser inte likadant ut i alla församlingar, även om den traditionella veckoläsningen fortfarande är vanligast. Läger och resor är i många församlingar en viktig del i konfiramandarbetet. Från rock till barock Vad vore församlingslivet utan musiken? För de flesta vore det otänkbart att fira gudstjänst utan någon form av musik, vare sig det är en stor kör som sjunger eller bara orgelspel som ackompanjemang till psalmerna. Musiken är en källa till glädje och för många en väg in i kyrkan. I varje församling finns flera körer och det finns körer för varje ålder, fallenhet och smak. Några olika typer av körer i våra församlingar är -Kyrkokörer (blandade körer) -Barnkörer -Flick- och pojkkörer -Ungdomskörer -Gospelkörer -Jag-kan-inte-sjungakör 6

7 Barn och ungdom Barnen är vår framtid och det finns stora förväntningar på hur vi skapar mötesplatser och aktiviteter för barn och ungdom. Svenska kyrkan ska vara en god kraft i samhället och verka för att barn ska känna trygghet i tillvaron. Barn och ungdomsverksamheten utgör en stor del av församlingarnas liv och verksamhet och integreras med andra aktiviteter som musik och diakoni. Ett exempel på detta är barnkörer, musik- och rockgrupper. I flera församlingar satsar man på ett fördjupat samarbete med förskolor och skolor i närområdet. Samarbetet med förskolor och skolor kan se ut på olika sätt, men exempel på samverkan är lektionsmedverkan, vardagsgudstjänster, medverkan i skolans antimobbningsarbete, kontakter med elevskyddsombuden, jul- påsk- och allhelgonavandringar och mycket annat. En uppskattad del av undomsverksamheten är läger, för barnen eller för hela familjen. Exempel på barn- och ungdomsgrupper: Söndagsskola eller barnkyrka. I söndagsskolan genomför barnen sin egen gudstjänst innan de återförenas med föräldrarna för gemensam nattvard. Öppen förskola dit små barn och deras föräldrar kan komma för att träffa andra. Babykaféer. Kyrkans barntimmar för förskolebarn. Naturgrupp, musiklek och mini-miniorer för förskolebarn. Gruppverksamhet för skolbarn, uppdelat efter ålder. En del församlingar väljer att ha pojk- och flickgrupper för sig. Ungdomsgrupper Läs mer om integrationsprojektet Barn i Väntan, Barn i Start under Skäggetorps församling, sid 23. 7

8 Andlig vägledning och engagerad gemenskap Behovet av andlighet har inte minskat, men det kanske tar sig andra uttryck än tidigare. I dagens samhälle är det en uppgift för Svenska kyrkan att möta människors andliga längtan. Förutom gudstjänsterna finns andra vägar för den som vill ha andlig vägledning. Bibel- och samtalsgrupper finns i alla våra församlingar. Flera församlingar har också erbjudit retreater och pilgrimsvandringar (se nästa sida). Andra aktiviteter är läger, resor, studiegrupper, caféer och kvinnofrukostar med föredrag. En rörelse som växer är vuxen väg till tro katekumenat. Delad sorg Att mista sin livskamrat är för många ofattbart. Alla vet att det kan hända och ändå är man inte beredd på den smärta som följer. Den första tiden efter dödsfallet är man kanske upptagen med praktiska saker som begravningen, och nära släktingar och vänner är måna om att finnas till hands. Men då vardagen återvänder och man står ensam med sin saknad, kan det vara en lättnad att möta andra i samma situation, att samtala om det svåra och upptäcka att man inte är ensam med sin sorg. De flesta församlingar har en eller flera sorgegrupper, där man tillsammans med präst och diakon får hjälp att komma vidare i livet. Studiecentrum En resurs för hela samfälligheten är Studiecentrum i Domkyrkoförsamlingen. Här bedrivs, utvecklas och samordnas verksamhet för studier och samtal riktade till vuxna. Frivillighet- en nödvändig resurs Stora delar av församlingslivet och framför allt gudstjänstlivet bygger på frivilligas insats. I flera församlingar har man insett att man måste få bättre struktur kring frivilligarbetet. Framför allt får man inte ta de som alltid ställer upp för givna. En pastoral kan hjälpa församlingen att definiera, rekrytera och skapa regler. Dessutom måste man utbilda personalen så att de kan fungera som handledare. Det gäller att ta vara på engagemanget och hålla det vid liv. Den inre resan Att ge sig ut på pilgrimsvandring eller vallfärd är en tanke som funnits i många religioner sedan urminnes tider. Ordet pilgrim betyder ursprungligen främling, en som kom från andra länder och orter. En pilgrimsvandring är egentligen två, en yttre och en inre. Under färden upptäcker man saker hos sig själv och får tid att reflektera och få nya perspektiv. Tanken på en långsam vandring i tystnad och bön tilltalar många i dagens snabba tillvaro. Många församlingar anordnade under 2009 kortare eller längre pilgrimsfärder, både för vuxna, ungdomar och konfirmandgrupper. Retreater Att delta i en längre eller kortare retreat är ett annat sätt att söka inre lugn. Under en retreat drar man sig tillbaka ensam eller i grupp. Flera av våra församlingar har anordnat retreater, under en eller flera dagar. 8

9 Att vara medmänniska Ordet diakon kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det är ingen tvekan om att den som arbetar med diakoni fyller ett stort behov. Diakoni är ett sätt att leva som församling. Målet är att möta, hjälpa och stödja människor i livets olika situationer. Det är det kristna budskapet omsatt i praktisk handling. Många i vårt samhälle behöver stöd och hjälp och kanske någon att tala med. Det gäller inte bara äldre, ensamma och sjuka, utan också socialt utsatta människor. De flesta församlingar har någon typ av samtalsgrupper och sorgegrupper. Behovet av enskilda samtal är stort och många diakoner arbetar med hem- och sjukbesök där möjligheten finns. Andakter på serviceboenden är också uppgifter inom diakonins ramar. som bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO). Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag, vars gemensamma uppdrag består i att öka tillgången till och konsumtionen av Rättvisemärkt-certifierade produkter. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. I allt större utsträckning arbetar man i grupper kring det internationella arbetet både inom och emellan församlingarna. I flera församlingar finns diakonigrupper som utgör en frivillig kraft för att att förstärka det diakonala arbetet. Hur grupperna arbetar är litet olika från en församling till en annan, men hembesök och promenader är vanliga uppgifter. Träffar och caféer har anordnats kontinuerligt, oftast med någon typ av programinnehåll, som musik eller föredrag. Att dela en måltid är en del av en social tillvaro. Nästan alla församlingar serverar någon form av lunch en gång i veckan. Påsk- och julluncher har också arrangerats i många av våra kyrkor. Diakonerna samverkar med en rad olika organisationer. Hemma och borta i en global värld Världen krymper och gränser suddas ut. Vi kan inte längre se vår kyrka som en angelägenhet bara för svenskar i Sverige. Dels finns det idag många svenskar i utlandet, dels ökar antalet svenskar med utländsk härkomst här hemma. I flera församlingar är därför integration en viktig del av ett diakonalt arbete. För många människor är ett engagemang för rättvisa och miljö en väg in i kyrkan. Genom Svenska kyrkans arbete i utvecklingsländer kan man ge sitt bidrag på det sätt man själv vill och har möjlighet till. Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkans grunduppgift är att erbjuda samtal med patienter, anhöriga, vårdpersonal och studenter. Medarbetarna ska också vara tillgängliga för att möta människor i akuta situationer. Universitetssjukhuset är regionsjukhus och centrum för specialistvård och akuta trauman. De korta vårdtiderna gör att bara en liten del av patienterna hinner möta någon från sjukhuskyrkan. Genom sin medverkan kan sjukhuskyrkan bidra till att ge en helhetssyn på människan. I Sjukhuskyrkan firades söndagsmässa tre söndagar av fyra och en söndag i månaden firas gudstjänst. Gudstjänsten sänds ut via sjukhusets egen radiokanal. Vid förfrågan och i mån av tid erbjuds föreläsningar, handledning och reflektionsgrupper. Under två dagar en gång per år arrangeras Öppet hus. 9

10 Berga församling Med söndagens mässa i centrum ser vi församlingen som relation och plats där vi delar tro och liv med varandra Svenska kyrkan i Berga församling ska vara en öppen folkkyrka, tillgänglig för alla som bor och vistas här. Berga församling ska vara en mötesplats, växtplats och rastplats. Vi fortsätter med att tydliggöra att vi är en församling. Vi har ställt samman en doppastoral och vi räknar med att en ny gudstjänstpastoral blir färdig och beslutad av kyrkorådet i mars månad år Vi har påbörjat vårt arbete med en frivilligpastoral, vilken vi räknar med ska bli färdig i början av Vi har också börjat arbeta fram en ny församlingsinstruktion för församlingen. Vi har inriktat konfirmandarbetet efter den sammanställda handlingsplanen. Vi har arbetat med verksamhetsplaner på ett nytt sätt, där verksamheten är utgångspunkt och inte distriktet. Detta har inneburit att verksamhetsansvariga i Berga och Vidingsjö tillsammans har skrivit verksamhetsplan. Den söndagliga mässan i Berga präglas både av högtidlighet och enkelhet. Gudstjänstsagendan är projicerad på väggen på svenska och arabiska. Detta har fungerat bra och varit uppskattat. Evangelieläsning och ibland även förbön sker på det assyriska eller arabiska språket. I Vidingsjö satsar vi på att barnen ska bli en del av söndagens gudstjänst. Vi har gjort en barnhörna med bord, pallar, matta, lite lek- och målarmaterial. Vid varje mässa finns det en barnansvarig som sitter där tillsammans med barn och ev. föräldrar. Söndagskyrkan är ett spännande projekt som vi fortsätter att utveckla. Vid söndagsluncherna är det lika många eller fler som kommer än det var när vi hade torsdagssoppa, ca Många säger att det är uppskattat, särskilt de som är ensamma. Att få äta tillsammans med andra på helgen betyder mycket har varit ett spännande år inte minst med tanke på integrationsfrågorna i församlingen. Det har varit ett förändringens år. Inom det så kallade Barn-, familj- och ungdomsteamet i Berga kyrka har två av fem medarbetare slutat pga ekonomiska besparingar, vilket har gjort 10

11 Berga församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter 2 2 Deltagare Barnkörer 4 4 medlemmar ungdomskörer 1 1 medlemmar 8 7 vuxenkörer 4 5 medlemmar att verksamheten på olika sätt har behövts omstruktureras. Ung ledare (ledarutbildning för ungdomar) i församlingen har fungerat bra. En grupp avslutades på våren och en påbörjades under hösten. I samfälligheten har vi tagit ansvar genom att vi är med i STAM ( styrgruppen för asyl och människorättsärenden) och BIV (Barn i Väntan). Detta är ett konceptuellt arbete, vilket är utvecklat i Malmö och är ett sätt att arbeta med nyanlända. Den internationella diakonin har fungerat mycket bra med många frivilliga. Den har samverkat med BKA (Berga kyrkliga arbetskrets) och Barn och familj (den personal som arbetar framförallt med barn och ungdomar). Vi upplever att vi är fler som deltar på kyrkkaffen och vi är inte lika segregerade. Den internationella dagen var också ett lyft där vi fick vara med och glädjas över varandras olikheter och likheter. Det har varit svårt men angeläget att gemensamt protestera tillsammans med våra invandrare och flyktingar mot Migrationsverkets utvisningar av kristna irakier och andra förföljda. Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola 0 4 Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 1 2 deltagare bibelgrupper 5 6 deltagare sorgegrupper 5 3 deltagare övriga grupper 8 6 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 8 3 deltagare öppen verksamhet, antal besök Ett annorlunda och roligt initiativ togs av Berga vårdcentral. De önskade ge höstens influensavaccination i våra lokaler. Vi utformade ett samarbete där vi stod för ljuständning och musik i kyrkan, medan vårdcentralen gav vaccinet i vår samlingssal. Internationella gruppen (I-gruppen) har som huvuduppgift att vara stödjande och pådrivande utifrån olika insamlings- och informationsaktiviteter rörande kyrkans hjälporganisationer. Under året har insamlingen till Svenska kyrkan Internationella arbete, Hela världen givit kr (förra året kr ) Svenska kyrkan i utlandet kr (förra året kr ) eller sammanlagt kr (förra året kr ). Församlingen anordnar vartannat år modevisning till förmån för Svenska kyrkan i utlandet. Detta gjordes under 2010 och är ett uppskattat och något annorlunda arrangemang. 11

12 Domkyrkoförsamlingen Vi vill att församlingen skall vara en gemenskap där människor blir bemötta med kärlek och respekt och där behov och livsfrågor tas på allvar. Vi vill tillsammans forma en församling som är tydlig i sin identitet och så trygg i sin förankring i Kristus att den kan visa stor öppenhet. Vi vill att människor utifrån sitt dop och sin tro blir delaktiga och tar ansvar i församlingslivet. Domkyrkoförsamlingen är den största församlingen i Linköpings kyrkliga samfällighet. Det är en typisk innerstadsförsamling. Domkyrkan är navet inte bara i församlingen utan i hela Linköping. I församlingen finns ytterligare en kyrka, Tomaskyrkan. I församlingshemmet finns också Studiecentrum, som svarar för en stor del av vuxenverksamheten. Här anordnas studiecirklar och katekumenat, ett sätt för vuxna att komma till tro. Att vara city- och besökskyrka ställer krav på församlingen. Kyrkan är som sevärdhet mer än en gudstjänstlokal. Den ska vara öppen och det ska finnas människor som kan ta emot besökare och svara på frågor. Händelser under året Förskolan Ängeln började sin verksamhet under marsmånad. Efter sommaren var samtliga 22 platser besatta och vid årets slut fanns ca 60 barn i kö. Förskolan har integrerats med annan verksamhet i Tomaskyrkan. Med hjälp av firman Cumpan totalkommunikation, Martin Garlöv, har församlingens pastoraler, rutiner, utskick, webbpresentationer och andra handlingar genomlysts och en analys av församlingens doparbete har presenterats kyrkoråd och arbetslag liksom en handlingsplan för åren 2011 och Många medarbetare har aktivt varit engagerade i arbetet som under de två närmaste åren kommer att konkretiseras i församlingens arbete. Samarbetet för samverkan i city mellan Missionskyrkan, S:t Lars församling och Domkyrkoförsamlingen har fördjupats. Församlingarna har bl a firat två söndagsmässor gemensamt samt genomfört en gemensam Domkyrkoförsamlingen i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 72 72,9 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter - 3 Deltagare Barnkörer 3 3 medlemmar ungdomskörer 2 2 medlemmar vuxenkörer 5 3 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola - 13 Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 2 2 deltagare bibelgrupper deltagare sorgegrupper 5 5 deltagare övriga grupper 14 8 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, 3 16 antal dagar deltagare öppen verksamhet, antal besök pilgrimsvandring. Präster, pastorer och diakoner från de tre församlingarna har haft en gemensam studieträff. 12

13

14 Gottfridsbergs församling Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus Syftet med församlingens verksamhet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen upprättas (Kyrkoordningen). Med utgångspunkt i Ansgarskyrkans gudstjänstgemenskap och i samverkan med församlingarna inom Linköpings kyrkliga samfällighet och de andra kristna församlingarna i Linköping vill vi ta ansvar för detta kyrkans gemensamma uppdrag i Linköping. Med utgångspunkt från ledorden öppenhet och fördjupning strävar församlingen efter att med sin verksamhet och sin gemenskap fungera som en växtplats. En växtplats som är öppen och ljus samtidigt som den har en djup mylla där man kan finna näring och kraft. I Gottfridsbergs församling är gudstjänstgemenskapen i Ansgarskyrkan ett naturligt centrum med unika förutsättningar eftersom församlingen får kraft och näring från två betydelsefulla sammanhang: Svenska kyrkan och dess inomkyrkliga missionsrörelse EFS. I Ansgarskyrkan bedrivs ett gemensamt och fullt integrerat arbete som representerar både EFS och Svenska kyrkan. Vi vill vara en kyrka för alla där det finns utrymme för ung och gammal, tradition och förnyelse, tro och tvivel och allt som hör livet till. Vad är EFS? EFS, som står för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom. Rörelsen består av ca människor som är medlemmar i någon av de 400 föreningar som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen. Gottfridsbergs församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter - - Deltagare - - Barnkörer 1 2 medlemmar ungdomskörer 1 - medlemmar 10 - vuxenkörer 2 2 medlemmar Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola Kyrkans barntimmar år år år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar - - deltagare - - bibelgrupper 1 2 deltagare sorgegrupper 1 1 deltagare 6 4 övriga grupper 5 8 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, - - antal dagar deltagare - - öppen verksamhet, antal besök

15 15

16 Johannelunds församling I samverkan med de andra församlingarna i Linköpings Domkyrkopastorat och i Linköpings kyrkliga samfällighet vill vi gestalta de två uttryck som beskriver vår församlings verksamhetsidé: det livsnära samtalet och den levande riten. En levande och livsnära relation både till människorna i Johannelund och till Gud är det som vi vill skall få styra vår verksamhet. Församlingens särart är att vara en stadsdelsförsamling för alla åldrar och med musikalisk profil. Församlingen har flera körer, i olika åldersgrupper och med olika inriktningar och nivåer. Församlingens mål är att få fler människor att hitta till kyrkan och att komma till tro. Människor ska kunna bli sedda och inse att de är älskade och värdefulla. Johannelunds församling i siffror Folkmängd % kyrkotillhöriga 72 73,2 Gudstjänster Antal huvudgudstjänster Deltagare Övriga gudstjänster deltagare Musik Antal konserter 6 7 Deltagare Barnkörer 4 4 medlemmar ungdomskörer 2 2 medlemmar vuxenkörer 2 2 medlemmar

17 Barn och ungdom Konfirmander, antal Söndagsskola - - Kyrkans barntimmar år Besök i öppen verksamhet Vuxenverksamhet grupper Syföreningar/arbetskretsar 1 2 deltagare bibelgrupper 5 4 deltagare sorgegrupper 5 3 deltagare övriga grupper 2 2 deltagare retreater & pilgrimsvandringar, antal dagar 5 5 deltagare öppen verksamhet, antal besök Himlaliv och Ängeln Johannelunds församling driver sedan många år förskolan Himlaliv, en förskola med kristen profil för barn mellan ett och sex år. Himlaliv bedriver en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet och har ett gott rykte. Förskolans övergripande mål finns reglerade i läroplanen för förskolan 98. Vid utgången av 2010 stod 25 barn i kö för en plats. Under 2010 hade verksamheten två målfokus, dels att vidareutveckla och stärka den pedagogiska inriktningen mot Reggio Emiliafilosofins tankar, dels att stödja och hitta samarbetsformer med förskolan Ängeln i Tomaskyrkan. I mars 2010 startades den nya förskolan Ängeln i Tomaskyrkan i Domkyrkoförsamlingen som ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen och Johannelunds församling. Redan vid starten fanns ett stort intresse och vid årets slut hade man inte mindre än femtio barn på kö. Verksamheten är åldersindelad och projektinriktad. Att arbeta projektinriktat innebär att man bearbetar och fördjupar ett ämnesområde under en kortare eller längre tid. Barn lär sig och uppfattar sin omvärld med alla sinnen ständigt och jämt. Med ett projektinriktat arbetsätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Det finns många olika utgångspunkter för ett projektarbete. Det kan vara lek, en fundering eller ett problem som barnen ställts inför. Himlaliv hade vid utången av barn inskrivna, Ängeln hade 20. Lokala mål Alla barn ska bli sedda och få känna sig värdefulla. Alla barn ska ges möjlighet att stärka självkänslan. Alla barn ska ges möjlighet att upptäcka och respektera varandras olikheter och se mångfalden som en tillgång. 17

18 Landeryds församling Landeryds församling är en del i den världsvida kyrkan och en församling i Svenska Kyrkan. Tillsammans är vi en viktig del av Kristi kyrka i Linköpings stad. Utifrån kallelsen att vara ett ljus och ett salt i världen vill Landeryds församling utföra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Vi önskar att människors möten med både Gud och varandra skall vara en tydlig del av församlingens sätt att leva sin kristna tro. I den söndagliga mässan, i våra bönegudstjänster under veckan, i församlingens olika grupper, i möten med människor i glädje och i sorg vill vi söka efter Guds närvaro och kraft för hela församlingens liv. Landeryds församling har två kyrkor: Landeryds kyrka, som är en typisk vit landsortskyrka omgiven av lantgårdar och fritidshus, och S.t Hans kyrka, som ligger i Ekholmens centrum och är en modern kyrka med pastorsexpedition och utrymmen för aktiviteter förutom gudstjänsterna. Dessutom är en del av församlingens verksamhet förlagd till Hackeforsgården, på andra sidan Stångån. Bortsett från Ekholmens centrum utgörs bebyggelsen huvudsakligen av villor och radhus och här finns fortfarande plats för nybyggnation och inflyttning. Varje år gör Landeryds församling en resa med tåg. 18