Lärande- och arbetsnämndens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen

Transkript

1 Lärande och arbetsförvaltningen Lärande- och arbetsnämndens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen 2014 Antagna av LAN 2014-

2 Lärande- och arbetsförvaltningen 2 (34) Innehållsförteckning Målsättning och inriktning Arbetsplan... 5 Barnperspektiv... 5 Försörjning... 5 Handläggning... 5 Samverkan... 6 Vistelse i kommunen Bosättningskommun... 6 Vistelsekommun... 6 Överflyttning av ärenden... 6 Särskilda grupper av bidragssökande Arbetslösa... 7 Barn... 7 Brottsoffer... 8 Missbrukare... 8 Bistånd enligt SoL Allmänna regler för att vistas i Sverige Ansökan för innevarande månad Ansökan för kommande månad Ansökan vid nybesök Arbetsmarknadsstudier Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster Bibehållande av försörjningsstöd vid återbesök inför återvandring Bilinnehav Bistånd i annan form 4 kap 2 SoL... 9 Bistånd i form av praktik/kompetenshöjande verksamhet 4 kap 4 SoL CSN uppehåll Egna företagare EU/EES-medborgare Förhöjd respektive reducerad norm enligt 4 kap 1 och 3 SoL Försäljning av bostad Försörjningsstöd enligt 4 kap Gränsdragningsfrågor beträffande vistelsebegreppet för utländsk medborgare Inkomster som ej ska medräknas Inkomster som ska medräknas Insättningar på konto Korttidsnorm Kosttillägg Pensionsförsäkringar Pensionärer Realiserbara tillgångar Sparade medel Starta eget bidrag

3 Lärande- och arbetsförvaltningen 3 (34) Studerande i grund- eller gymnasieskola/sfi Studerande ungdomar Studerande vuxna Studieledigt från arbete Vistelse utomlands för person som uppbär försörjningsstöd Vistelse vid HVB samt inom rättspsykiatri och kriminalvård Överskott från tidigare period Livsföring i övrigt enligt 4 kap. 3 SoL. Adressändring A-kassa/Fackföreningsavgift Akuta hemresor Barnomsorgskostnad Begravningskostnader Boendekostnader Boendekostnad, rimlig Boendekostnad, för hög Bostadsrätt Bostadssocialt avtal Egna hem Flyttkostnader Glasögon Hemförsäkring Hemutrustning Hotell- och vandrarhemskostnader Hushållsel Hyres- och elskulder befintligt boende Hyresdel till ungdomar boende i föräldrahemmet Hyresrätt Hyresskuld för innevarande månads hyra och där inkomsterna legat under gällande norm Inneboende vuxna Läkarvård och medicin Magasinering Resor Rättshjälp Semester/rekreation Spädbarnsutrustning Sjukvårdsräkningar Studielitteratur Särskilda skäl mot byte av bostad Tandvård Telefon/installation och inköp Umgängeskostnader Umgängesresor inom och utom landet Ungdomar i eget boende... 22

4 Lärande- och arbetsförvaltningen 4 (34) Återvändande resor bistånd till resekostnader Återbetalning av försörjningsstöd enl kap 9 1 och 2 SoL Väcka talan hos länsrätten om återbetalning Eftergift av ersättningsskyldighet kap 9 4 SoL Polisanmälan kap SoL Återkrav enligt kap 9 1 SoL Återkrav enligt kap 9 2 SoL Prisbasbelopp Prisbasbelopp... 34

5 Lärande- och arbetsförvaltningen 5 (34) Allmänt En översyn över gällande riktlinjer ska göras årligen. Översynen kan resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av nämnden för Lärande och arbete. Målsättning och inriktning Rätt till bistånd, har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt på de villkor som anges i socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1-6. Nämnden får även ge bistånd i annan form eller utöver vad som följer av 4 kap 1 om det finns skäl för det enligt 4 kap 2. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå samt utformas så att det stärker hans/hennes resurser att leva ett självständigt liv. Den enskilde har ett eget ansvar för sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Det är först när den enskilde inte kan tillgodose sitt behov som samhällets insatser kan komma ifråga. Stödet får inte verka passiviserande utan bör ha en förebyggande och rehabiliterande inriktning. Stödet ska utgå utifrån den enskildes situation. Grundtanken är att alla människor vill arbeta, utbilda sig samt försörja sig själva. Alla människor vill också ta ansvar för sin ekonomi samt för sin livsföring i övrigt. Om den enskilde är arbetslös är huvudprincipen att nämnden i regel kan kräva att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande på heltid och är villig att ta erbjudet lämpligt arbete. I detta krav ingår också att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande åtgärder. Även grundutbildning i svenska och så kallad arbetssökarverksamhet räknas hit. Nämnden måste alltid göra en individuell bedömning av den biståndssökandes behov och förmåga. Denna bedömning sker utifrån en helhetssyn på den enskildes eller hushållets situation. Handläggning Enligt 7 FL ska alla ärenden där enskild är part handläggas så enkel, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vuxengruppen strävar efter att erbjuda den som söker bistånd tid hos handläggare inom två veckor. Då samtliga handlingar av ärendet inkommit ska beslut kunna lämnas inom sju arbetsdagar. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalité enligt 3 kap 3 SoL. Försörjning Vuxengruppens uppgift är att i första hand hjälpa människor att hitta andra lösningar på sina problem än att uppbära försörjningsstöd. Detta kan ske genom ett aktivt stöd i att hitta en försörjning, ekonomisk rådgivning eller att utreda behovet av andra hjälpinsatser. Aktiva insatser i form av arbete, studier, sysselsättning, rehabilitering, vård och behandling mm har företräde framför passiva insatser i form av enbart bidrag. Arbetsplan En arbetsplan/individuell planering ska upprättas tillsammans med varje person som erhåller bistånd enligt SoL. Planens omfattning beror av den enskildes förutsättningar och behov av stöd, hur långvarigt bidragsbehovet bedöms bli osv. Av planen ska framgå hur den enskilde successivt ska kunna bli oberoende av försörjningsstöd samt vilka insatser utbildning, sysselsättning, rehabilitering, behandling osv som kan behövas för att det målet ska kunna uppnås. Även för personer där ett långvarigt bidragsbehov kan förutses ska det finnas en

6 Lärande- och arbetsförvaltningen 6 (34) adekvat planering för att, under den tid bidrag utbetalas, stärka den enskildes förutsättningar att på sikt finna annan försörjningsform. Samverkan Stor vikt läggs vid samverkan med andra myndigheter och organisationer. Samverkan innebär att myndigheterna strävar efter ett gemensamt handlande och verkar tillsammans inom ramen för att respektive myndighet bibehåller sina ursprungsmål. Samverkan syftar bland annat till att den enskilde ska erhålla rätt insats från respektive myndighet. Strävan ska vara att insatserna kompletterar varandra. Detta innebär att en kontinuerlig dialog måste föras med berörda samverkansparter om inriktning, prioritering och nivå på de insatser som enskilda erbjuds. Samverkan bygger på den enskildes skriftliga samtycke. Vistelse i kommunen Bosättningskommun, vistelsekommun, överflyttning av ärenden En och samma kommun ska så långt det är möjligt ha ett samtal ansvar för stöd och hjälp som den enskilde har behov av. Bosättningskommunen ska därför, så långt det är möjligt, ansvara för stöd- och hjälpinsatser till den enskilde oavsett om han eller hon vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Bosättningskommun är den kommun som personen har starkast anknytning till. Vid bedömning av starkast anknytning ska det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala nätverk, dygnsvila och vilken uppfattning den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har till sin starkaste anknytning. Vistelsekommunens ansvar för den som vistas i kommunen sträcker sig endast till akuta situationer. Detta gäller dock bara om det står klart att en annan kommun har ansvaret för den enskildes stöd och hjälpbehov. Om det är oklart vilken kommun som har ansvaret är det alltid vistelsekommunen som har ansvaret för att personen får det stöd han eller hon behöver, och då inte bara för akuta insatser utan omfattar utredning, beslut, verkställighet och kostnader för de insatser som behöver vidtas. Ett ärende ska flyttas över till en annan kommun om den det berör har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehov, varaktighet och omständigheter i övrigt framstår som lämpligt. En begäran om överflyttning ska vara skriftlig, den svarande kommunen ska utan dröjsmål meddela sin inställning skriftligen. Om svar inte har kommit inom en månad eller om kommunerna inte är överens ansöker man skriftligen hos socialstyrelsen.

7 Lärande- och arbetsförvaltningen 7 (34) Särskilda grupper av bidragssökande Arbetslösa En arbetsför person utan sysselsättning ska, för att vara berättigad till försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande och inskriven på arbetsförmedlingen. De personer som ej är aktivt arbetssökande eller avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsättningsåtgärd uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd. Att vara aktivt arbetssökande innebär att man söker 3-7 jobb i veckan som ska kunna uppvisas för socialsekreterare. En individuell bedömning ska dock alltid göras på vilka krav som är rimliga att ställa. En person som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden och/eller sökt arbete aktivt en tid utan att lyckas få något skall anvisas till kommunens arbetsmarknadsenhet (AME) för att få stöd i att finna egen försörjning genom sysselsättning eller genom försäkringskassan. Vuxna som deltar i särskilda sysselsättningsprojekt/verksamheter i samarbete med exempelvis arbetsförmedlingen, försäkringskassan m fl beviljas försörjningsstöd under förutsättning att deltagandet i projektet innebär en individuell planering för att erhålla arbete, påbörja studier eller annan sysselsättning samt en framtida egen försörjning. En individ som inte anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande, skall vara sjukskriven med ett läkarintyg. Barn I ärenden där det finns barn i familjen skall barnens situation särskilt uppmärksammas och belysas. Det ska även i dokumentationen tydligt framgå att barnens situation kontinuerligt beaktas. Ett barns möjlighet till en gynnsam utveckling riskerar att försämras om familjen över tid lever under knapphändiga ekonomiska förhållanden, exempelvis långvarigt biståndsbehov. Att verka för att barnens föräldrar gör allt de kan för att nå egen försörjning är att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Det är i sammanhanget också viktigt att informera föräldrarna om att det är de själva som har huvudansvaret, även det ekonomiska, för sina barn. Vuxengruppen ska informera aktivt om fördelningen i normen kring barnens behov. Vid hot om vräkning av en barnfamilj ska vi alltid arbeta för att barnfamiljer inte blir bostadslösa. Vi har en nolltollerans mot detta och ska då aktivt agera tillsammans med biståndssökande för att hitta lösning på den uppkomna situationen. Detta för att säkerställa att de berörda barnen inte drabbas av bostadslöshet. Anmälningar om barn som far illa Enligt 14 kap 1 SoL föreligger en skyldighet för anställda inom socialtjänsten att genast agera med en anmälan om man in sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att Barn- och familjeenheten behöver ingripa till ett barns skydd eller för att ett barns situation ska uppmärksammas.

8 Lärande- och arbetsförvaltningen 8 (34) Brottsoffer Enligt kapitel 5 kap 11 SoL ska socialtjänsten verka för att den som utsatts för brott får stöd och hjälp. Nämnden för lärande och arbete ska särskilt beakta att kvinnor som är, eller har varit, utsatta för våld eller annat övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden ska också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I situationer där en eller flera i ett hushåll är att betrakta som brottsoffer, kan biståndshanteringen skilja sig från vad som gäller i normalfallet. Eftersom en person som är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat hot och där barn finns i familjen är det av betydande vikt att samordning sker mellan vuxengruppen och barn- och familjeenheten, och där vi i huvudsak ansvarar för den vuxna. Vid handläggning av dessa ärenden så ska Lärande och arbetes särskilda rutiner för familjevåld användas. Missbrukare När en missbrukare söker försörjningsstöd ska personen informeras om vilket stöd denne kan erhålla för att komma tillrätta med sitt missbruk. För de som till följd av missbruket inte står till arbetsmarknadens förfogande och inte medverkar till att komma ifrån sitt missbruk görs en individuell prövning av rätten till bistånd. Enbart det faktum att en person inte deltar i en viss missbruksbehandling är i sig inte skäl nog att avslå en ansökan om försörjningsstöd. För en person med ett påvisbart missbruk kan försörjningsstödet enligt 4 kap 3 SoL reduceras till boendekostnad och matnorm om det är uppenbart att biståndet inte används till det som det är avsett till.

9 Lärande- och arbetsförvaltningen 9 (34) Bistånd enligt SoL Försörjningsstöd enligt 4 kap 1 Forshaga kommun följer den normnivå som riksdag och regering årligen fastställer. Normnivån grundar sig på Konsumentverkets konsumtions- och prisstudier för olika varor och tjänster. Biståndet utgår från 4 kap 1 och 3. Försörjningsstödet innehåller dels den så kallade riksnormen, dels ersättning för vissa faktiska kostnader. Riksnormen bygger på två delar, dels en totalsumma för vissa personliga kostnader, dels en summa som utgör ett hushålls gemensamma kostnader. Därutöver kan den enskilde beviljas bistånd till vissa faktiska/skäliga utgifter mot uppvisande av kvitto/räkning. De posterna utgörs av boendekostnader, arbetsresor, a- kassa/fackföreningsavgift, hushållsel, hemförsäkring, läkarvård och medicin inom högkostnadsskyddet, akut tandvård samt glasögon. Biståndet är överklagningsbart till både innehåll och omfattning enligt förvaltningslagen. Bistånd i annan form 4 kap 2 SoL Huvudregeln är att riktlinjerna gäller och ska följas. Avsteg från detta kan ske efter individuell behovsprövning och då i enlighet med upprättad arbetsplan. Nämnden har därför utformat riktlinjer till stöd vid bedömningen av de vanligaste biståndsframställningarna. Riktlinjerna är inte heltäckande utan nya behov och framställningar kan uppstå. Nämndens utskott utgör då delegat och prövar framställan. Biståndet är ej överklagningsbart till sitt innehåll och omfattning enligt förvaltningsbesvär utan enbart med kommunalbesvär. Förhöjd respektive reducerad norm enligt 4 kap 1 och 3 SoL Delegat: Enhetschef Om särskilda skäl föreligger i ett enskilt fall kan riksnormen frångås och biståndet beräknas till en högre respektive lägre nivå. Bistånd i form av praktik/kompetenshöjande verksamhet 4 kap 4 SoL, 4 kap 5 SoL Nämnden har rätt att begära att den som har behov av försörjningsstöd under viss tid ska delta i praktik eller kompetenshöjande verksamhet. Krav på deltagande kan också ställas på den som följer utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men som under studieuppehåll/ferier ej kan erhålla egen försörjning. Bistånd lämnas då med stöd av 4 kap 4 SoL. Den som utan godtagbara skäl avböjer att delta i anvisad verksamhet kan vägras eller få nedsatt bistånd enligt 4 kap 5.

10 Lärande- och arbetsförvaltningen 10 (34) Kosttillägg Sjukvårdens högkostnadsskydd för egenavgifter gäller för inköp av viss särskild kost på apoteken. Skattemyndigheten godtar ej skatteavdrag för särskild kost. Kosttillägg kan beviljas utöver den personliga livsmedelsnormen efter särskild prövning med maximalt 15% av basbeloppet/år och bevilja månadsvis. Läkarintyg ska bekräfta/intyga att det finns ett mycket tydligt samband mellan sjukdomen och fördyrade omkostnader för kosten. Flertalet sjukdomar/besvär behöver ej medföra fördyrade omkostnader. Observera de möjligheter som finns att i vissa fall erhålla, ej inkomstprövad, handikappersättning för sådana merkostnader. Korttidsnorm Första gången bistånd ges enligt korttidsnorm p g a överkonsumtion ska information om, erbjudande om och vid behov motivationssamtal ges om att andra hjälpinsatser kan lämnas t ex budgetrådgivning. Vid upprepad framställning om försörjningsstöd p g a överkonsumtion kan framställan avslås med motivering att sökanden erbjudits annat bistånd som är mer adekvat t ex budgetrådgivning. Försörjningsstöd utbetalas vanligtvis till klientens bankkonto. Vid akut nödsituation av försörjningsstöd, vid missbruk eller upprepad överkonsumtion m.m. kan, i nödfall, rekvisition användas för de fyra första dagarna och resterande belopp sätts in på den sökandes bankkonto. Check/kontanter används som säkerhetssystem i de fall verksamheten gjort fel. Vistelse vid HVB samt inom rättspsykiatri och kriminalvård Kostnader, som är förknippade med boendet/vistelsen på hemmaplan samt fickpengar som ej ingår i vårddygnskostnaden, men som bedöms som nödvändiga beviljas med stöd av försörjningsstöd. Har den aktuella institutionen egna regler för fickpengar följs dessa och ingår i en del av avtalad vistelse där. Fickpengen beviljas med 50 kronor per dag och avser då att täcka samtliga personliga kostnader inom riksnormen minus livsmedel. Samma regler för fickpengar gäller för personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng). Vid ansökningar om ekonomiskt bistånd ska undersökas om den möjligheten finns för den sökande. En del av dom pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han eller hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av kriminalvården få hjälp med resekostnad om kostnaden överstiger 0,5% av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd ska man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi. Vistelse utomlands för person som uppbär försörjningsstöd Delegat: Utskott Personer kan bibehålla försörjningsstödet under vistelse utomlands i samband med umgänge med barn, deltagande i begravning av nära anhörig i hemlandet, kortare semesterbesök m.m. under en pågående bidragsperiod. Vistelsen får dock inte inverka på möjligheten att fullfölja arbete, studier eller annan sysselsättning. Avdrag på inkomster i form av lön m.m. ersätts inte med försörjningsstöd. Planeringen ska göras med socialtjänsten i förväg. Ansökan från och utbetalning till sökande som vistas utomlands medges ej.

11 Lärande- och arbetsförvaltningen 11 (34) Bibehållande av försörjningsstöd vid återbesök inför återvandring Delegat: Utskott Flyktingar/invandrare som vid ett tillfälle gör besöksresa till hemlandet för att undersöka möjligheterna för ett senare permanent återvändande kan i vissa fall få behålla försörjningsstödet tre veckor i samband med besök i hemlandet. Om den enskilde inte återvänder inom en månad dras försörjningsstödet in. Kvarvarande familjemedlemmar i Sverige får försörjningsstöd enligt regler som tillämpas för andra personer som vistas i kommunen. Om ena maken blir kvar i hemlandet ska dennes försörjningsplikt gentemot familjen beaktas vid utredning om behov av försörjningsstöd för de kvarvarande familjemedlemmarna. EU/EES-medborgare Från 1995 gäller att alla EU- och EES-medborgare har rätt att fritt flytta och bosätta sig var som helst inom EU- och EES-området. Den nya rättigheten innebär ingen inskränkning av den nordiska överenskommelsen om fri rörlighet. Allmänna regler för att vistas i Sverige Alla som omfattas av avtalet har rätt att vistas i Sverige i tre månader utan något som helst tillstånd. En förutsättning är att man har ekonomiska medel till sitt uppehälle. För att vistas här över tre månader behövs ett uppehållstillstånd (UT). Personen ska även kontakta migrationsverket för att visa på hur man försörjer sig. Polismyndigheten utreder ansökningarna och utfärdar UT. För att erhålla UT krävs pass, ID-handlingar samt anställningsbevis för den som ska arbeta och registreringsbevis för den som ska starta eget företag. För studerande krävs intyg om inskrivning i skola/universitet och intyg om att tillräckliga medel finns för vistelseperioden i Sverige. För pensionärer krävs sjukförsäkring och intyg om tillräckliga medel för deras försörjning (pension). Rätten att vistas i landet omfattar också make/maka, barn under 21 år samt föräldrar till bägge makarna. Allmänt konstateras att reglerna om fri rörlighet enligt EU-reglerna/ EES-avtalet riktar sig till de som har anställning/arbete och/eller inkomster. När ett UT är utfärdat jämställs EU/EES-medborgarna med svenska medborgare, vilket innebär rätt till samma stöd enligt svensk lag som övriga boende i Sverige. Ekonomiskt bistånd utgår inte till ansökan om svenskt medborgarskap. Att EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige innebär inte att de automatiskt har rätt till ekonomiskt bistånd. Det är samma som för en person från en annan del av Sverige. Denne har rätt att vistas i Forshaga, men om personen är självförsörjande om den återvänder till sin hemkommun, så gäller eventuellt bistånd till kostnad för att ta sig hem. Vi ska först utreda om personen har rätt att vistas i Sverige, vilket ska framgå i utredningen. Därefter görs en sedvanlig utredning hur sökande bäst kan få egen försörjning. Om sökande har konkreta möjligheter till anställning, eller annan försörjning, kan bistånd beviljas i avvaktan på att denna kommer till stånd under förutsättning att sökande gjort allt den kunnat (planerat för boende och uppehälle) för att klara sig själv. För de som inte kan svenska, inte har konkreta anställningsmöjligheter eller goda kontakter för anställning, är det som regel svårt att bli självförsörjande. Bistånd kan i sådana fall bestå i hjälp till ambassad eller konsulat. De som inte har rätt att vistas i Sverige har heller ingen rätt till bistånd förutom hjälp till ambassad eller konsulat.

12 Lärande- och arbetsförvaltningen 12 (34) Gränsdragningsfrågor beträffande vistelsebegreppet för utländsk medborgare Enligt socialtjänstlagen har kommunen ett yttersta ansvar för alla som vistas i kommunen. Om någon uppehåller sig i landet mindre än tre månader ska personen återvända till sitt hemland om den inte har tillräckliga medel att försörja sig. Under denna period lägger sekretesslagen hinder i vägen för kommunen att underrätta polismyndighet att utlänning vistas i riket. Polisen ska, om den får kännedom om att person inte har tillräckliga medel, verkställa avvisningen. Socialtjänsten har enligt utlänningslagen (6:1) ingen underrättelseskyldighet till polisen angående den medellöse utlänningen. Socialtjänsten kan dock hänvisa den enskilde till polisen för att den enskilde ska kunna få hjälp till hemresan. Enligt gällande avvisningsregler ska den ske på statens bekostnad i de fall medel för hemresan saknas. Finns inte uppehållstillstånd men personen har vistats i Sverige längre än tre månader ska personen hänvisas till polismyndighet så att en ansökan om UT kan ske. I utlänningsförordningen kap 6:1 och 2 återfinns en skyldighet för socialtjänsten att underrätta polismyndighet att utlänning vistats i riket mer än tre månader utan UT. Tills frågan om uppehållstillstånd är avgjord, vilket ska ske snabbt, har kommunen ett ansvar enligt socialtjänstlagen. Polismyndighet ska enligt särskilda regler återkalla beviljat UT om den enskilde inte kan försörja sig själv. Inkomster och egna tillgångar Inkomster som ska medräknas Aktivitetsstöd Aktivitetsersättning Arbetslöshetsersättningen Barnbidrag Bostadsbidrag Bostadstillägg Familjebidrag Familjehemsersättning (arvodesdelen) Flerbarnstillägg Frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv Föräldrapenning Habilitetsersättningar Hyresinkomster Livränta Pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension, garantipension) Sjukpenning Skatteåterbäring Studiebidrag/studiemedel/studielån Underhållsstöd och underhållsbidrag Vårdbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen) Äldreförsörjningsstöd Övriga inkomster av jämförbar karaktär

13 Lärande- och arbetsförvaltningen 13 (34) Inkomster som ej ska medräknas I princip ska den sökandes/hushållets samtliga inkomster avräknas från normnivån vid prövningen. De inkomster som inte ska avräknas är följande: För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1. Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. SoL 4 kap 1 b Handikappersättning (avser merkostnad) Skattefritt vårdbidrag (avser merkostnad) Ersättning för omkostnader i samband med åtagande som tex familjehemsersättningens omkostnadsdel CSN extra belopp (avses då föräldrarnas inkomst understiger kr) En ungdom får tjäna ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkningen (4:1 SoL) Skadestånd/försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster, t ex kompensation för tillhörigheter som förlorats vid inbrott. Om ersättningen däremot är kompensation för förlorad arbetsinkomst, sveda och värk ska socialtjänsten räkna med den som inkomst. Skadestånd som den enskilde får för att betala kostnader för rehabilitering av fysisk eller psykisk skada kan utgöra undantag efter individuell bedömning. Stipendium eller fonder t ex majblommefonden som är avsedda för vissa ändamål t ex en resa. Insättningar på konto Huvudregeln är att alla insättningar räknas som inkomst för den sökande. Undantag kan göras om personen skriftligt kan styrka att de pengarna inte varit eller är disponibla för honom/henne. Beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster Försörjningsstöd bör som regel beräknas utifrån de inkomster hushållet har haft kalendermånaden innan eftersom det är den inkomst man försörjer sig med månaden framåt. Vid nybesök görs en beräkning av inkomstperiod och tidigare inkomster för två månader bakåt i tiden från ansökningsmånaden. Det innebär att inkomstuppgifter tre månader i tiden behövs. T ex ansökan för maj, då beräknas mars och april. För denna beräkning behövs inkomstuppgifter i februari. Om avgångsvederlag erhållits räknas den period detta varit avsett för. För beräkning av inkomster vid ansökan på grund av hyresskuld räknas vanligtvis inkomstperioden från tidpunkten för hyresskuldens uppkomst. För studerande med terminsuppehåll kan försörjningsstöd utgå från den dag ansökan görs och tidigast från det datum studiemedlet upphör. Studerande som under sommaren har annan inkomst men som inte får ersättningen utbetald förrän senare kan beviljas matpengar fram till den första utbetalningen av ersättningen. Står det klart att den sökande får inkomster som betydligt överstiger norm ska biståndet beviljas mot förskott på förmån.

14 Lärande- och arbetsförvaltningen 14 (34) Ansökan för kommande månad Ansökan för kommande månad kan tidigast sökas den 15:e innevarande månad. Tex ansökan för november kan ske tidigast 15:e oktober. Ansökan innevarande månad Försörjningsstöd ges i princip inte retoraktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period. För att hela månaden ska beaktas måste den som löpande uppbär försörjningsstöd senast den 5:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Skäliga kostnader såsom boende, a-kassa, arbetsresor, hemförsäkring och läkarvård beviljas för hela månaden. Ansökan vid nybesök Vid nybesök beviljas sökande, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum som kontakt togs med socialkontoret. Undantag kan göras från detta efter individuell prövning. I första hand ska dessa undantag utgöras av skäliga kostnader såsom boendekostnad, hemförsäkring, a-kassa, arbetsresor och läkarvård. Är personen i behov av fortsatt bistånd ska han eller hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstödets utgivande. Överskott från tidigare period Vid nybesök görs försörjningsstödsberäkning även för två månader bakåt i tiden. Ett normöverskott från föregående månad påverkar bedömning om rätt till försörjningsstöd. En individuell bedömning ska göras kring normöverskottet i förhållande till aktuell situation såsom akut ny familjesituation vid t ex familjvåld, ej kunnat förutse och planera det inträffade. Hänsyn ska tas till individens eget ansvar och om personen har planerat för sin försörjning. Återkommer en person/hushåll som tidigare har varit aktuell för ekonomiskt bistånd kan krav ställas på att personen/hushållet skall ha sparat av tidigare månaders normöverskott. Hänsyn ska tas till individens eget ansvar och om personen har planerat för sin försörjning. En individuell bedömning bör dock alltid göras vad som är rimligt att kräva av den sökande när det gäller planering av sin ekonomi (tidigare normöverskott). Av betydelse i bedömningen är i vad mån personen/hushållet kan anses ha varit/är förtrogna med socialtjänstens regler och riktlinjer. Vid mycket höga överskott från tidigare perioder skall en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att den enskilde skall klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att den sökande avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått någon form av retroaktiv ersättning vid ett utbetalningstillfälle. Här är det viktigt att informera den enskilde om när han/hon kan beräknas bli berättigad till bistånd igen utifrån gällande normer. Realiserbara tillgångar Om en person har kontanter, banktillgodohavanden eller lätt realiserbara tillgångar (aktier, obligationer, reverser, bilar och dylikt) ska dessa i första hand användas till hans/hennes försörjning. I vissa fall kan dock finnas skäl att låta den enskilde ha kvar/behålla mindre tillgångar.