Hälso- och sjukvårdsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsnämnden"

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Martin Magnusson Dnr: LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport Granskning av vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus samverkan och jämförelse Landstinget i Östergötland Bakgrund Landstingets revisorer har gett Komrev inom ÖPwC i uppdrag att granska ovanstående vårdkedja. Landstinget revisorer har beslutat att ställa sig bakom Komrevs revisionsrapport. Revisorerna konstaterar att vårdkedjan är komplex med flera vårdnivåer och aktörer som är involverade och många faktorer som påverkar vårdkedjan. Utifrån de faktorer som ingår i granskningen vill revisorerna särskilt betona följande Ledningsstabens kommentarer Det behövs en bättre samverkan mellan akutmottagningarna och primärvården för att skapa en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behöver tydliggöras var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras samt hur informationsöverföringen ska gå till mellan olika vårdgivare/enheter och vilken information som behövs. Det är viktigt att äldre patienters behov av basal vård på akutmottagningarna säkerställs. Det behövs en fördjupad analys av framtagen statistik. Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönster och/eller bedömning av vårdnivå mellan akutmottagningarna. Rapporten lyfter upp flera väsentliga frågor och pekar på viktiga förbättringsområden avseende vården av äldre patienter med komplexa vårdbehov. Omhändertagandet av äldre patienter med komplexa vård- och omvårdnadsbehov har varit i fokus sedan många år och närsjukvårdscentra bedriver, tillsammans med berörda länscentra, ett aktivt förändringsarbete med syfte att förbättra vårdkedjan av äldre patienter med komplexa vårdbehov. Detta inkluderar förbättringsarbete på olika vårdcentraler och akutkliniken. Ett syfte är att de äldre med komplexa vårdbehov i möjligaste mån inte skall behöva besöka akutmottagningen, säkra behoven av hembesök och förbättra omhändertagande av äldre på akutmottagningen. Under 2009 finns mål och måttersättning för upprättade Individuella Handlingsplaner (IHP) och det sker ett arbete med en kvalitetsutveckling av dessa.

2 BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Martin Magnusson Dnr: LiÖ Det pågår också samtal med enskilda kommuner om deras medverkan och tillgänglighet på sjukhusen för att på ett smidigt och bra sätt lösa hjälpbehoven för äldre som kommer till akutmottagningen men som inte är i behov av medicinsk slutenvård samt för att sköta den samordnade vårdplaneringen vid utskrivningen. I rapporten jämförs bl a två Vårdcentraler från centrala länsdelen med två från östra länsdelen utan att man närmare analyserat de stora skillnader som finns i den listade befolkningen mellan berörda vårdcentraler varför mera exakta slutsatser av vissa jämförelser är svåra att göra. Men oavsett detta så pekar man på skillnader i sökmönster och omhändertagande mellan sjukhusen som behöver studeras noggrannare och som utgör en av delarna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Revisionsrapporten är ett viktigt underlag för hälso- och sjukvårdsnämnden i uppföljningen av nuvarande uppdrag/avtal med verksamheterna samt vid kommande behovsanalyser. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som ovan anförts lägga revisionsrapporten till handlingarna. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 ~ L.andstinget ~ iostergötland,". LI:l(!Sti;Jf~ct \<",,) i U~Iel götlaliö Landstingets revisorer För beaktande till Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen För kännedom till Pati entnämnden Regionsjukvårdsnämnden Landstingsfullmäktiges presidi um samt i övrigt enligt bifogad sändlista GRANSKNING AV VÅRDKEDJAN FÖR ÄLDRE SOM BEDÖMTS INTE HA BEHOV AV INLÄGGNING PÅ SJUKHUS - SAMVERKAN OCH JÄMFÖRELSE LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Landstingets revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska ovanstående vårdkedja. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom Komrevs revisionsrapport. Vi konstaterar att vårdkedjan är komplex med flera vårdnivåer och aktörer som är involverade och många faktorer som påverkar vårdkedjan. Utifrån de faktorer som ingår i granskningen vill revisorerna särskilt betona följande: Det behövs en bättre samverkan mellan akutmottagningarna och primärvården för att skapa en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behöver tydliggöras var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras samt hur informationsöverföringen ska gå till mellan olika vårdgivare/enheter och vilken information som behövs. Det är viktigt att äldre patienters behov av basal vård på akutmottagningarna säkerställs. Det behövs en fördjupad analys av framtagen statistik. Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönster och/eller bedömning av vårdnivå mellan akutmottagningarna. 8 ~~Ä;:J~Ä.=> Martin Nyström Ordförande Bifogas: Komrevs revisionsrapport "Vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus - samverkan och jämförelse", Landstinget i Östergötland". Revisionsskrivelse och revisionsrapport finns tillgängliga på landstingets revisorer. Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

4 '0.~ L.andstinget ~ iostergötland Landstingets revisorer SÄNDLISTA Revisionsskrivelse GRANSKNING AV VÅRDKEDJAN FÖR ÄLDRE SOM BEDÖMTS INTE HA BEHOV AV INLÄGGNING PÅ SJUKHUS - SAMVERKAN OCH JÄMFÖRELSE Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidi um Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Regionsjukvårdsnämnden (1 ex till vatje ledamot i LF:s pres) (ett arkivex. i pappersform) ( ( ( " " " ) ) ) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokratiska partiets landstings grupp Folkpartiets landstingsgrupp Centerpartiets landstingsgrupp Moderata samlingspartiets landstingsgrupp Vänsterpartiets landstingsgrupp Kristdemokratemas landstingsgrupp Miljöpartiet de grönas landstingsgrupp Vrinnevilistan 8 Landstingsledning och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Personaldirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Ekonomidirektör Vårddirektör Utvecklingsdirektör Landstingssekreterare Registrator Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

5 .~ L.andstinget ~ iostergötland 2 Landstingets revisorer Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Anestesi- och operationscentrum i Östergötland Bam- och kvinnocentrum i Östergötland Bildmedicinskt centrum i Östergötland Hj ärtcentrum i Östergötland Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Ortopedicentrum i Östergötland Rekonstruktionscentrum i Östergötland Medicincentrum i Östergötland Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Östergötland Övrig verksamhet Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Informationscentrum i Östergötland Försörjningscentrum i Östergötland Prioriteringscentrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Vårdprocesscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland 8 Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

6 fl Revisionsrapport Granskning av vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus - samverkan och jämförelse Landstinget i Östergötland Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Viveka Svensson Eva Andlert, certifierad kommunal revisor..

7 pmcewa1frhouse(ajpers,. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod 5 3 Granskningsresultat Vårdkedj an - samverkan och j ämf6relser Sjukvårdsrådgivningen Medicinsk bedömning i hemmet Bedömning av vårdnivå Kompetens Informationsöverföring Säker vård Samverkan med kommunerna Processutveckling för äldrevård Statistik 12 2

8 fl 1 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomfåra en granskning av vårdkedjan för äldre som vid besök på akutmottagningarna bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått uppdraget att genomfåra granskningen. Många äldre patienter som kommer till akutmottagningarna bedöms där inte ha behov av inläggning på sjukhus, d.v.s. patienten anses komma till fel vårdnivå. Ett onödigt besök på akutmottagningen kan innebära ett miljöombyte som kan vara påfrestande får äldre patienter. Statistik från två utvalda diagnoser (svaghet och yrsel) indikerar att det är väsentligt fler patienter på akutmottagningen ViN som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus jämfårt med akutmottagningen på US, medan antalet besök inte skiljer sig i samma omfattning. För att bidra till samsyn kring bedömning av vårdnivå och ge vård på lika villkor är det viktigt att det man kommer överens om i Sjukvårdsrådgivningens samverkansforum förankras i verksamheterna. Vidare behöver primärvården och akutmottagningarna samverka för en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behövs även en bättre samsyn kring informationsöverfåring. Hur informationsöverföringen ska gå till och vilken information akutmottagningarna behöver är inte tydliggjort mellan olika vårdgivare/enheter. Det är också otydligt var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras. Den basala vården av äldre med komplexa vårdbehov behöver säkerställas på akutmottagmngarna. I samverkan med kommunerna finns en risk att gränsdragningsproblematiken tar överhand och patientperspektivet tappas, varför det är viktigt att landstinget arbetar vidare med utvecklingen av samverkan. Jämförelser mellan enheterna visar att problematiken omfattning och delvis utifrån olika förutsättningar. är ungefär densamma menei olika Utifrån granskade områden i vårdkedjan är vår bedömning att det återstår arbete för att kunna säga att den är helt ändamålsenlig. Dock är vårdkedjan komplex där flera vårdnivåer och aktörer är involverade och många faktorer som påverkar. Inom landstinget pågår en processutveckling inom äldrevården som även delvis kommer att beröra granskad vårdkedja. 3

9 I 2 Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av vårdkedjan för äldre som på akutmottagningarna bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Eiwor Englund och Jan Widmark, har följt granskningen. 2.1 Bakgrund Ett viktigt område för hälso- och sjukvården är att ägna vårdprocesserna uppmärksamhet och därigenom sätta patienten i fokus. Brister i vårdprocessen kring äldre har belysts av Socialstyrelsen i flera rapporter. Ett onödigt besök på akutmottagningen kan innebära ett miljöombyte som kan vara påfrestande för äldre patienter. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är en behovsgrupp som lyfts fram i hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till verksamheten 2008 och har även lyfts fram under flera år tidigare. Enligt landstingets treårsbudget är systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete en av strategierna för att skapa förutsättningar för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten. Vikten av att betrakta organisationen ur patientens och omvärldens ögon som grund för omprövning av exempelvis vårdkedjor omnämns. Även att förändringsarbete i stor utsträckning ska drivas inifrån den egna verksamheten för att tillvarata erfarenheter hos medarbetarna omnämns. Andra strategier är att vården ska vara kunskapsbaserad och säker och att vårdprocesserna ska vara effektiva, där processutveckling såväl inom enheter som mellan olika vårdenheter och mellan olika huvudmän är viktig. Hälso- och sjukvården ska också vara jämlik och ges på lika villkor över hela länet. Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplanen för 2008, som grundar' sig på genomförd väsentlighets- och riskanalys. 2.2 Revisionsfråga och avgränsning Syftet är att granska vårdkedjan för äldre, med fokus på äldre som bor i eget boende, som besöker akutmottagningen och där bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Utifrån syftet har följande revisionsfråga formulerats: Är vårdkedjan för äldre ändamålsenlig? Med vårdkedjan avses processer som sker när patienten kommer från sitt boende till akutmottagningen för bedömning och åter till sitt boende. Granskningen har inriktats mot samverkan i vårdkedjan och jämförelser har gjorts mellan de enheter som ingår i granskningen. Revisionsfrågan besvaras genom frågeställningar som berör statistik, vårdnivå, informationsöverföring, säker vård och samverkan. 4

10 fl Utifrån syftet med granskningen och genomförd förstudie har följande avgränsning gjorts: Närsjukvården i centrala Östergötland ~ Vårdcentralen Nygatan ~ Vårdcentralen Valla ~ Akutmottagningen Universitetssjukhuset i Linköping (AM US) Närsjukvården i östra Östergötland ~ Vårdcentralen Hageby ~ Vårdcentralen Väven ~ Akutmottagningen Vrinnevisjukhuset i Norrköping (AM ViN) Sjukvårdsrådgivningen (SVR) Enligt vad som framkom i förstudien anses diagnoserna yrsel och svaghet vara vanliga orsaker till äldres kontakt med akutmottagningarna och där bedöms att inte ha behov av inläggning på sjukhus utan får återvända hem. Statistik för patienter 75 år och äldre, med diagnoserna yrsel och svaghet, har tagits fram för antal besök på akutmottagningarna och antal inlagda patienter under 2006 och Metod Genomgång har gjorts av treårsbudgeten och andra adekvata dokument samt statistikuppgifter. Intervjuer har genomförts inom primärvården med vårdcentralschefer och distriktssköterskor och på akutmottagningarna med verksamhetschefer, vårdenhetschefer och sjuksköterskor samt verksamhetschef och IT- och teknikansvarig på sjukvårdsrådgivningen. Totalt har 24 personer intervjuats, i grupp eller enskilt, vid 14 tillfållen. Ett utkast till rapporten har lämnats till de intervjuade i granskning~n för synpunkter på sakinnehållet. Avstämning av vad som framkommit i granskningen har gjorts med hälsooch sjukvårdsdirektören samt närsjukvårdsdirektörerna i centrala respektive östra länsdelen. 3 Granskningsresultat Granskningens resultat gäller för de enheter som ingår i urvalet, men avser ändå att ge indikationer på hur vårdkedjan generellt hanteras. 5

11 I 3.1 Vård kedjan - samverkan och jämförelser Granskad vårdkedja innebär att flera vårdgivare/enheter varje gräns snitt kan innebära risker. är involverade i vårdkedjan, där För patienter som bor i eget boende kan bedömningen av behov av inläggning på sjukhus göras av patienten/närstående, hemtjänstpersonal, primärvården eller sjukvårdsrådgivningen. För patienter som bor i kommunens särskilda boende görs bedömningen av kommunens sjuksköterskor med stöd av ansvarig läkare i primärvården Sjukvårdsrådgivningen För patienter/närstående finns möjlighet att ta kontakt med sjukvårdsrådgivningen (SVR), som har en rådgivande funktion. SYR gör en bedömning av brådskandegrad och vårdnivå utifrån ett nationellt och evidensbaserat rådgivningsstöd. Motsvarande rådgivningsstöd används inte i landstinget. Landstinget har för avsikt att se över möjligheterna att på sikt använda samma rådgivningsstöd. När ett behov av vård inte kan lösas genom besök på vårdcentral, hembesök eller kvällsoch nattjourer, återstår inget annat alternativ än akutmottagningarna enligt SYR. Informationsövetföringen till akutmottagningarna sker genom att SVR:s journalhandling skickas direkt till akutmottagningarna. Det finns samverkansforum där SYR, akutmottagningarna och primärvårdens jourcentraler är representerade. Här diskuteras bland annat samsyn kring vårdnivåer, men förankringen av det man kommer överens om uppges inte fungera på ett tillfredsställande sätt. SYR har gjort en uppföljning mot akutmottagningen på ViN som visade på att 80 % av SVRs rådgivning stämt överens med akutmottagningens uppfattning. Motsvarande uppföljning har inte gjorts mot akutmottagningen på US. SYR kan tillhandahålla statistik exempelvis för patientgruppen äldre, men det är få utanför SYR som efterfrågar statistiken. Revisionell bedömning För att bidra till samsyn av vårdnivåer och vård på lika villkor är det, enligt vår bedömning, viktigt att det man kommer överens omförankras i verksamheterna. För att utveckla samsynen bör även uppföljning och analys göras mot övriga akutmottagningar Medicinsk bedömning i hemmet Primärvården Av intervjuerna framkommer att distriktssköterskorna har ett stort ansvar och är nyckelpersoner i vårdkedjan, både vid in- och utflödet av äldre patienter till och från akutmottag- 6

12 fjr/cewaierhouse(1xjpers ra ningarna. Samarbetet med hemtjänstpersonal medför ofta många kontaktytor mot kommunen och även inom vårdcentralen beroende på hur patienten är listad. Det geografiska ansvarsområdet kan medföra längre resor för mindre medicinska insatser när det saknas förutsättningar för att delegera detta till hemtjänstpersonal. Mycket tid uppges gå åt till att skapa trygghet hos anhöriga och hemtj änstpersonal. Hembesök av läkare för medicinsk bedömning av patienter som bor i eget boende varierar mellan vårdcentralerna från i stort sett inga hembesök till viss avsatt tid för akuta hembesök under dagtid. Under kvällar och nätter är det svårt att få ett läkarbesök i hemmet. Av intervjuerna framkommer att ur ett patientperspektiv skulle det vara motiverat att göra mer medicinska insatser i hemmet, men att det är en resursfråga. Akutmottagningarna På akutmottagningarna är uppfattningen att mer medicinska insatser skulle kunna göras både i ordinärt och i särskilt boende, framför allt under kvälls- och nattetid. Det framkommer att det är otydligt på vilken vårdnivå olika insatser kan och bör göras och att det inte finns tillräcklig kännedom om andra enheters/vårdgivares del i vårdkedjan. Det finns ingen processkartläggning av vårdkedj an enligt de intervjuade. Revisionell bedömning I avtalen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och närsjukvården tas utvecklingen av medicinsk bedömning i hemmet upp som ett delmål. Vår bedömning är att man under 2008 inte uppnått detta, framförallt inte underjourtid. Enligt treårsbudgeten ger kartläggning av vårdprocesser möjlighet till att gemensamt analysera arbetsrutiner. Det finns olika uppfattningar om var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras. Enligt vår bedömning är detta inte tillfredsställande ur ett patientperspektiv. Ur ett patient perspektiv kan, enligt vår bedömning, ett merflödestänkande mellan huvudmän, nivåer/enheter bidra till effektivare arbete Bedömning av vårdnivå Primärvården På vårdcentralerna i Linköping anses kriterier för besök på akutmottagningen tydliga genom stöd av vårdprogram och att distriktssköterskorna oftast rådgör med ansvarig läkare innan patientens besök på akutmottagningen. I Norrköping framställs inte dessa kriterier lika tydligt och distriktssköterskornas stöd från ansvarig läkare varierar. I Linköping upplever distriktssköterskorna att akutmottagningen inte ifrågasätter deras bedömning av vårdnivå. I Norrköping däremot upplever distriktssköterskorna att akutmottagningen ofta ifrågasätter deras bedömning av vårdnivå. Däremot upplever distriktssköterskorna både i Linköping och i Norrköping att patienter de skickar till akutmottagningarna oftast :farstanna kvar. 7

13 I Akutmottagningarna De intervjuade på akutmottagningarna fåregåtts aven läkarbedömning. ser gärna att äldres besök på akutmottagningarna RevisionelI bedömning Det är viktigt att primärvården och akutmottagningarna samverkar, både ur ett patientoch processperspektiv, för att i möjligaste mån få en samsyn som bidrar till att få rätt flöde till akutmottagningarna Kompetens Primärvården Vikten av erfarenhet och kunskap om äldre lyfts, både på vårdcentralerna i Linköping och i Norrköping, som viktiga förutsättningar vid bedömning av äldres vårdbehov, vilket ibland saknas hos hemtjänstpersonalen enligt de intervjuade. Akutmottagningarna Tillgången till kompetens med inriktning mot äldre ofta multisjuka patienter varierar utifrån olika förutsättningar på sjukhusen. AM VS har under dagtid tillgång till det s. bedömarteamet. Inom teamet finns olika professioner med geriatrisk kompetens, varav en är representant från Linköping kommun för samverkan kring bedömning av patientens vårdbehov. Teamet poängterar vikten av erfarenhet av äldre patienter, geriatrisk kompetens, bemötande och ett gott samarbete med hemtjänsten. Vidare har under 2008 startats en kombinationstjänst där fyra vårdplatskoordinatorerlbedörnningssjuksköterskor ingår som är helt knutna till akutmottagningen. Dessa sjuksköterskor har erfarenhet av äldre patienter och finns tillängliga fram till 19 på kvällarna och även under helger. De avser även att vara en länk till andra vårdgivare och aktörer. Även AM ViN har tillgång till en vårdplatskoordinator, men inte i samma omfattning och tydliga funktion. I den processutveckling som pågår i östra länsdelen är äldre patienter och akutsjukvård ett prioriterat område. RevisionelI bedömning Tillgång till kompetensstöd med inriktning mot äldre med komplexa behov är ett viktigt område i utvecklingsarbetet, där man kommit olika långt i länsdelarna Informationsöverföring Primärvården Av landstingets dokument framgår att individuella handlingsplaner ska vara ett stöd i informationsöverföringen mellan olika enheter och aktörer. Planerna ska, utifrån vissa kriterier, upprättas för äldre patienter med behov av omfattande och regelbundna medicinska insatser. Handlingsplanen ska finnas tillgänglig för all vårdpersonal som behöver ta del av uppgifterna och även finnas tillgänglig i patientens hem. På vårdcentralerna i Linköping 8

14 l Öhrlings I uppges att upprättandet av planerna har minskat n~r primärvården inte längre får särskilt riktade medel för detta. Ett fårbättringsområde som uppges är långsiktig planering av långvarigt sjuka för att minska behovet av inläggning på sjukhus. I Norrköping upprättas planerna i större omfattning, medan uppdateringen av planerna varierar. Handlingsplanen ska samlas i en's.k. hemmapärm hos patienten där även kommunens planering ska finnas tillgänglig. I Norrköping är det tydligt uttalat att hemmapärmen ska skickas med vid patientens besök på akutmottagningen. Ett problem som lyfts är att pärmen inte alltid följer med patienten hem från akutmottagningen. I Linköping är det inte lika tydligt uttalat att hemmapärmen ska följa med patienten vid besök på akutmottagningen. Både i Linköping och i Norrköping uppges att informationsöverföringen från olika enheter till eller från akutmottagningarna varierar mellan telefonkontakt, fax och meddelandeblad. Det finns idag inga enhetliga och tydliga rutiner kring vilka former som ska användas enligt de intervjuade. Primärvårdens uppfattningar är att-informationsöverföringen från akutmottagningen kan bli bättre, framförallt när det gäller information som skickas med patienten vid hemgång. Patientgruppen har ofta svårt att uppfatta och vidareförmedla informationen. Flertalet av distriktssköterskorna uttrycker att många problem skulle kunna lösas genom någon form av samverkan/mötesplatser med sjuksköterskorna på akutmottagningen. I övrigt lyfts eventuella problem upp på chefsmöten, men feedbacken varierar. I Linköping lyfts att kommunens många privata utförare kan medföra otydligheter vid överrapportering utifrån hur organisationen kring hemtjänsten är uppbyggd och när utförama har olika dokumentationssystem. Information till distriktssköterskorna om hur detta skulle fungera i praktiken anses inte ha varit tillräckligt tydlig. Både i Linköping och i Norrköping är distriktssköterskors uppfattning att akutmottagningarna inte alltid skaffar tillräcklig information om patientens hemförhållanden, framför allt på kvällar och nätter, innan patienten skickas hem. Akutmottagningarna Informationsöverföringen mellan vårdgivarna vid in- och utflödet av patienterna varierar, ofta utifrån akutmottagningarnas önskemål. Uppfattningen är att distriktssköterskornas rapporter oftast är informativa, medan det förekommer brister i informationsöverfåringen från särskilt boende. Det förekommer att skriftliga meddelanden skickas med patienten hem där akutmottagningarna förlitar sig på att informationen når vårdcentralen eller hemtjänstpersonalen. På akutmottagningarna är uppfattningen att informationshanteringen kan förbättras, både till och från akutmottagningarna. För informationsöverförirtgen från sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningarna finns tydliga rutiner som följs. På AM ViN uppges att det är tydligt uttalat att den s.k. hemmapärmen ska följa patienten till och från akutmottagningen för att bidra till en bättre helhetsbild av patientens vårdbehov. De intervjuade menar dock att det brister i uppdateringar av pärmarna och att detta 9

15 fl medför att akutmottagningarna inte får tillräcklig adekvat information. I övrigt finns inte tydliga rutiner för informationsöverföringen enligt de intervjuade. På akutmottagningen är uppfattningen att anhöriga inte är tillräckligt informerade om närståendes allmänna tillstånd och vilka insatser akutmottagningen kan göra när äldre patienter med komplexa vårdbehov försämras. Vid patientens hemgång är uppfattningen att akutmottagningen tar de kontakter som behövs. Det är dock svårt på akutmottagningen att få en helhetsbild av patientens vårdbehov enligt de intervjuade. På akutmottagningen US uppges att bedömarteamet och vårdkoordinatorerna är ett stöd vid patientens hemgång under dag- och kvällstid. Även sjuksköterskorna på akutmottagningarna uttrycker att många problem skulle kunna lösas genom någon form av samverkan med distriktssköterskorna i primärvården. Revisionella bedömningar Det är viktigt att primärvården arbetar vidare med de individuella handlingsplanerna för att säkerställa och underlätta informationsöverföringen vid nödvändig kommunikation med annan vårdpersonal. Enligt treårsbudgeten är gränsöverskridande utvecklingsarbete en nödvändigförutsättningför goda möjligheter till informationsöverföring. Hur informationsöverföringenfrån och till primärvården ska gå till och vilken information akutmottagningarna behöver är inte tydliggjort mellan olika vårdgivare/enheter. Detta bör ses över, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv Säker vård Akutmottagningarna Det finns lokala rutiner som stöd för prioriteringar av äldre patienter som kommer till akutmottagningarna enligt de intervjuade. Ett gemensamt stöd, den s.k. triagemodellen (ett stöd för att bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriteringsgrad) ingår i det länsövergripande projekt som pågår för att korta alla patienters väntetider på akutmottagningarna. Detta kommer även äldre patienter till del enligt de intervjuade. Avsikten är att på sikt se över möjligheterna att införa samma prioriterings stöd i hela landstinget. Brister som lyfts upp på akutmottagningarna vid långa väntetider för patientgruppen är att den basala vården (mat, dryck, hjälp till toaletten) inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det som kan påverka väntetider uppges vara färre inläggningar p.g.a. neddragningar av vårdplatser, vilket medför större krav på utredningar på akutmottagningen. Otydlighet i vem som har ansvar för multisjuka patienter kan också påverka väntetiden. Enligt de intervjuade kan det utifrån sjukhusvårdens organisation vara svårt att få en helhetsbild av patienten. Det kan medföra att patienten på akutmottagningen får bollas mellan olika spe- 10

16 Ohrlings I ciaiister. På AM US pågår ett projekt med akutläkare sedan slutet av år Projektet antas ge fördelar även får äldre patienter, främst genom att akutläkarna får en bättre helhetsbild av patienten och vårdkedjan. På AM ViN kommer motsvarande projekt att startas under RevisionelI bedömning Det är positivt att landstinget ser över möjligheterna till ett samordnat prioriteringsstöd, vilket kan bidra till att säkerställa att patienterna får vård på lika villkor. Socialstyrelsen belyser i en riskstudie (Patientsäkerhet nr 2, 2008) vikten av omvårdnadsåtgärder (basal vård) för äldre patienter på akutmottagningarna. Vi bedömer att det är av stor vikt att äldre patienters behov av basal vård säkerställs Samverkan med kommunerna Primärvården I samverkan med kommunerna är uppfattningen på vårdcentralerna i Linköping att samarbetet med kommunen vid delegeringar till hemtjänstpersonal fungerar relativt bra. I Norrköping uppges att hemtjänstens enhetschefer tar olika ställning vid delegering av samma arbetsuppgift!. Både i Linköping och i Norrköping, lyfts gränsdragningsproblematiken mellan huvudmännens uppdrag mot en och samma patient/brukare. De intervjuade menar att det finns en risk att gränsdragningsproblemen tar överhand och att man tappar fokus på patienten. Gränsdragningsproblematiken är mer uttalad i Norrköping och problemen uppges ha ökat under senare tid. Kommunen skickar även många avvikelser om gränsdragningar till vårdcentralerna enligt de intervjuade. Möjligheter finns för distriktssköterskorna på vårdcentralerna i Linköping att delta i möten med kommunens hemtjänstpersonal och andra representanter från kommunen. De deltar dock sällan då det ofta blir en prioriteringsfråga p.g.a. arbetsbelastningen. Det finns också forum för samverkan på chefsnivå. På vårdcentralerna i Norrköping har distriktssköterskorna mer frekventa kontakter med olika representanter från kommunen då det finns forum får samverkan på patientnivå. Det finns även forum på chefsnivå och ett övergripande samverkansråd (Wreta) får samarbete mellan landstinget och kommunen. 1 Den som avser att delegera över en verksamhets- eller vårdgivargräns först måste samråda med mottagarens arbetsledning (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1997:14 (M) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård). 11

17 I RevisionelI bedömning I treårsbudgeten anges vikten av fortsatt utveckling av samverkan mellan landstinget och kommuner. I samverkan med kommunerna finns en risk att gränsdragningsproblemen tar överhand och att man tappar patientperspektivet, varför det är viktigt att landstinget arbetar vidare med utvecklingen av samverkan Processutveckling för äldrevård Det pågår ett övergripande processutvecklingsarbete för äldrevård både i centrala och östra länsdelarna. Utvecklingsarbetet berör i olika omfattning delar i nämnda vårdkedja. Även olika yrkesgruppers funktioner ser över i ett effektivitetsperspektiv. Det finns ingen specifik uppföljning av vårdkedjan för äldre som kommer till akutmottagningarna utan att vara i behov av sjukhusinsatser enligt de intervjuade Statistik Befolkningsstrukturen i centrala och östra länsdelarna är tämligen likartad 2. Däremot skiljer sig antal personer som bor permanent i särskilt boende mellan Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Under 2007 bodde i Linköpings kommun ca 1,4 % (1736 personer) av invånarna 65 år och äldre i särskilt boende. Motsvarande siffra för Norrköpings kommun var ca 0,8 % (927 personer)3. I Norrköpings kommun har antalet platser i särskilt boende utökats under 2008 enligt uppgift från kommunen. Statistiken för diagnoserna (svaghet och yrsel) avser antal besök på akutmottagningarna av patienter 75 år och äldre som inte har blivit inlagda på sjukhusen. I statistiken kan ingå patienter som behövt akut vård, men inte haft behov av slutenvård. Någon statistik för 2008 redovisas inte då diagnosregistreringama inte fungerat fullt ut under införandet av patientjournalsystemet Cosmic. Av nedanstående tabell framgår andel ej inlagda patienter i förhållande till antal besök. AMUS sva het % (ant besök (39) % (ant besök) (35) Källa: Beräkning har gjorts utifrån statistik från Vårddatalagret (antal besök och antal inlagda patienter) 2 Statistiska centralbyrån Socialstyrelsen/Sveriges officiella statistik 2007-JO-Ol (anm: går ej att utläsa från 75 år och äldre). 12

18 [JRJCEWAlfRHOusE(aJPERS I Statistiken tar inte hänsyn till skillnader i förutsättningar, ohälsotal eller andra faktorer som eventuellt kan bidra till skillnader i statistiken. Frånsett dessa faktorer visar statistiken på stora skillnader mellan akutmottagningarna som inte kunnat förklaras i intervjuerna. På akutmottagningen ViN är andelen patienter som :tar återvända hem efter besök på akutmottagningen betydligt större än andelen patienter som vänds hem på akutmottagningen på US, medan antalet besök är större på akutmottagningen US under 2006, men tämligen lika mellan akutmottagningarna under I det utvecklingsprojekt i äldrevårdsprocessen som pågår i centrala länsdelen ingår, enligt uppgift, en översyn av sökmönstret hos äldre till akutmottagningen. RevisionelI bedömning Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönstret och/eller bedömning av vårdnivå. För att fastställa om bedömningen av vårdnivå är acceptabel, beroende på var patientströmmarna kommer från, behöver landstinget gör en jordjupad analys av statistiken. 13

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson 2013-03-14 LiÖ 2013-181 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Patientdelaktighet Landstinget i Östergötland Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Certifierade kommunala

Revisionsrapport Patientdelaktighet Landstinget i Östergötland Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Certifierade kommunala www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Patientdelaktighet Landstinget i Östergötland Certifierade kommunala revisorer 10 april 2014 Patientdelaktighet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Patientdelaktighet

Revisionsrapport Patientdelaktighet BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 Dnr: RS 2015-214 Regionstyrelsen Revisionsrapport Patientdelaktighet Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten

Läs mer

Samordnade vårdinsatser för äldre multisjuka patienter/brukare

Samordnade vårdinsatser för äldre multisjuka patienter/brukare Revisionsrapport Granskning av Samordnade vårdinsatser för äldre multisjuka patienter/brukare Landstinget i Östergötland Kinda kommun Motala kommun Norrköpings kommun 2007-03-29 Eva Ogensjö, certifierad

Läs mer

Kontroll av anställdas bisysslor

Kontroll av anställdas bisysslor Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Styrning av behörigheter

Styrning av behörigheter Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter

Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter Revisionsrapport Stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheter Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Linda Sandelin IT-specialist Eva Andlert Cert. Kommunal revisor Landstinget i Östergötland 2013-01-23

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun

Äldre med sammansatta vårdbehov i grän s- snittet mellan landsting och kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI- OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-01 Handläggare: Ulla Fredriksson Telefon: 08-508 36 216 Till Äldrenämnden den 12 april 2011 Äldre med sammansatta

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt NSV- LEAN-projekt

AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt NSV- LEAN-projekt AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt NSV- LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA Peder Björn 2014-12-16 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Ärende 7. Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Patienternas kost/nutrition inom slutenvården

Patienternas kost/nutrition inom slutenvården Revisionsrapport Patienternas kost/nutrition inom slutenvården Landstinget i Östergötland Eva Andlert, certifierad kommunal revisor Marlen Dagersten 2012-03-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1

Läs mer

Vård till äldre med omfattande vårdbehov, uppföljning

Vård till äldre med omfattande vårdbehov, uppföljning Vård till äldre med omfattande vårdbehov, uppföljning Landstinget Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Revisionsrapport - Produktionsplanering

Revisionsrapport - Produktionsplanering BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-09-28 Dnr: RS 2015-271 Regionstyrelsen Revisionsrapport - Produktionsplanering Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma om

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten ÄRENDE 8 LF februari Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Granskning av hanteringen av offentlighetsprincipen

Granskning av hanteringen av offentlighetsprincipen Revisionsrapport Granskning av hanteringen av offentlighetsprincipen Landstinget i Östergötland Datum 2009-01-29 Ove Axelsson, certifierad kommunal revisor Christina Norrgård Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar YTTRANDE 2013-05-29 LJ 2012/1476 Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Lena Skaring Thorsén, FP Landstingsfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport: Arbetsmiljöarbetet inriktning mot hot och våld i primärvården

Revisionsrapport: Arbetsmiljöarbetet inriktning mot hot och våld i primärvården BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Cecilia Wiberg 2013-04-25 LiÖ 2013-327 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport: Arbetsmiljöarbetet inriktning mot hot och våld i primärvården Landstingets revisorer har

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland

Region Östergötland. - större kraft att växa tillsammans. Region Östergötland - större kraft att växa tillsammans större kraft att växa tillsammans Vad innebär det att bilda region? Landstinget tar över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna Landstinget i Östergötland bytte

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning 2016-01-20 Patientnämnden Annika Lundgren, Carina Rissvik, Ingrid Sivermo 1 Verksamhetsberättelse 2015 2 Sammanfattning I januari infördes den nya patientlagen som syftar till att stärka och tydliggöra

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Enhetstaxa inom vården

Enhetstaxa inom vården BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kada Karlsson 2016-10-03 Dnr: RS 2016-694 Regionstyrelsen Enhetstaxa inom vården Bakgrund Enhetstaxa praktiseras redan idag av flera landsting och regioner, exempelvis Kalmar, Värmland

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna

Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland

REVISIONSRAPPORT. Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Information och samverkan mellan vårdgivare inom kommuner och landsting i södra Hälsingland December 2003 Ove Lindholm www.pwcglobal.com/se www.komrev.se

Läs mer