Hälso- och sjukvårdsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsnämnden"

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Martin Magnusson Dnr: LiÖ Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport Granskning av vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus samverkan och jämförelse Landstinget i Östergötland Bakgrund Landstingets revisorer har gett Komrev inom ÖPwC i uppdrag att granska ovanstående vårdkedja. Landstinget revisorer har beslutat att ställa sig bakom Komrevs revisionsrapport. Revisorerna konstaterar att vårdkedjan är komplex med flera vårdnivåer och aktörer som är involverade och många faktorer som påverkar vårdkedjan. Utifrån de faktorer som ingår i granskningen vill revisorerna särskilt betona följande Ledningsstabens kommentarer Det behövs en bättre samverkan mellan akutmottagningarna och primärvården för att skapa en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behöver tydliggöras var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras samt hur informationsöverföringen ska gå till mellan olika vårdgivare/enheter och vilken information som behövs. Det är viktigt att äldre patienters behov av basal vård på akutmottagningarna säkerställs. Det behövs en fördjupad analys av framtagen statistik. Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönster och/eller bedömning av vårdnivå mellan akutmottagningarna. Rapporten lyfter upp flera väsentliga frågor och pekar på viktiga förbättringsområden avseende vården av äldre patienter med komplexa vårdbehov. Omhändertagandet av äldre patienter med komplexa vård- och omvårdnadsbehov har varit i fokus sedan många år och närsjukvårdscentra bedriver, tillsammans med berörda länscentra, ett aktivt förändringsarbete med syfte att förbättra vårdkedjan av äldre patienter med komplexa vårdbehov. Detta inkluderar förbättringsarbete på olika vårdcentraler och akutkliniken. Ett syfte är att de äldre med komplexa vårdbehov i möjligaste mån inte skall behöva besöka akutmottagningen, säkra behoven av hembesök och förbättra omhändertagande av äldre på akutmottagningen. Under 2009 finns mål och måttersättning för upprättade Individuella Handlingsplaner (IHP) och det sker ett arbete med en kvalitetsutveckling av dessa.

2 BESLUTSUNDERLAG 2(2) Ledningsstaben Martin Magnusson Dnr: LiÖ Det pågår också samtal med enskilda kommuner om deras medverkan och tillgänglighet på sjukhusen för att på ett smidigt och bra sätt lösa hjälpbehoven för äldre som kommer till akutmottagningen men som inte är i behov av medicinsk slutenvård samt för att sköta den samordnade vårdplaneringen vid utskrivningen. I rapporten jämförs bl a två Vårdcentraler från centrala länsdelen med två från östra länsdelen utan att man närmare analyserat de stora skillnader som finns i den listade befolkningen mellan berörda vårdcentraler varför mera exakta slutsatser av vissa jämförelser är svåra att göra. Men oavsett detta så pekar man på skillnader i sökmönster och omhändertagande mellan sjukhusen som behöver studeras noggrannare och som utgör en av delarna i det fortsatta utvecklingsarbetet. Revisionsrapporten är ett viktigt underlag för hälso- och sjukvårdsnämnden i uppföljningen av nuvarande uppdrag/avtal med verksamheterna samt vid kommande behovsanalyser. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t med beaktande av revisorernas påpekanden och vad som ovan anförts lägga revisionsrapporten till handlingarna. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 ~ L.andstinget ~ iostergötland,". LI:l(!Sti;Jf~ct \<",,) i U~Iel götlaliö Landstingets revisorer För beaktande till Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen För kännedom till Pati entnämnden Regionsjukvårdsnämnden Landstingsfullmäktiges presidi um samt i övrigt enligt bifogad sändlista GRANSKNING AV VÅRDKEDJAN FÖR ÄLDRE SOM BEDÖMTS INTE HA BEHOV AV INLÄGGNING PÅ SJUKHUS - SAMVERKAN OCH JÄMFÖRELSE LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Landstingets revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska ovanstående vårdkedja. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom Komrevs revisionsrapport. Vi konstaterar att vårdkedjan är komplex med flera vårdnivåer och aktörer som är involverade och många faktorer som påverkar vårdkedjan. Utifrån de faktorer som ingår i granskningen vill revisorerna särskilt betona följande: Det behövs en bättre samverkan mellan akutmottagningarna och primärvården för att skapa en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behöver tydliggöras var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras samt hur informationsöverföringen ska gå till mellan olika vårdgivare/enheter och vilken information som behövs. Det är viktigt att äldre patienters behov av basal vård på akutmottagningarna säkerställs. Det behövs en fördjupad analys av framtagen statistik. Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönster och/eller bedömning av vårdnivå mellan akutmottagningarna. 8 ~~Ä;:J~Ä.=> Martin Nyström Ordförande Bifogas: Komrevs revisionsrapport "Vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus - samverkan och jämförelse", Landstinget i Östergötland". Revisionsskrivelse och revisionsrapport finns tillgängliga på landstingets revisorer. Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

4 '0.~ L.andstinget ~ iostergötland Landstingets revisorer SÄNDLISTA Revisionsskrivelse GRANSKNING AV VÅRDKEDJAN FÖR ÄLDRE SOM BEDÖMTS INTE HA BEHOV AV INLÄGGNING PÅ SJUKHUS - SAMVERKAN OCH JÄMFÖRELSE Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidi um Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Regionsjukvårdsnämnden (1 ex till vatje ledamot i LF:s pres) (ett arkivex. i pappersform) ( ( ( " " " ) ) ) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokratiska partiets landstings grupp Folkpartiets landstingsgrupp Centerpartiets landstingsgrupp Moderata samlingspartiets landstingsgrupp Vänsterpartiets landstingsgrupp Kristdemokratemas landstingsgrupp Miljöpartiet de grönas landstingsgrupp Vrinnevilistan 8 Landstingsledning och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Personaldirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Ekonomidirektör Vårddirektör Utvecklingsdirektör Landstingssekreterare Registrator Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

5 .~ L.andstinget ~ iostergötland 2 Landstingets revisorer Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Anestesi- och operationscentrum i Östergötland Bam- och kvinnocentrum i Östergötland Bildmedicinskt centrum i Östergötland Hj ärtcentrum i Östergötland Kirurgi- och onkologicentrum i Östergötland Laboratoriemedicinskt centrum i Östergötland Ortopedicentrum i Östergötland Rekonstruktionscentrum i Östergötland Medicincentrum i Östergötland Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Östergötland Övrig verksamhet Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Informationscentrum i Östergötland Försörjningscentrum i Östergötland Prioriteringscentrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Vårdprocesscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland 8 Postadress LINKÖPING Gatuadress S:t Larsgatan 49 B Telefon Telefax Postgiro Bankgiro

6 fl Revisionsrapport Granskning av vårdkedjan för äldre som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus - samverkan och jämförelse Landstinget i Östergötland Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Viveka Svensson Eva Andlert, certifierad kommunal revisor..

7 pmcewa1frhouse(ajpers,. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning Bakgrund Revisionsfråga och avgränsning Metod 5 3 Granskningsresultat Vårdkedj an - samverkan och j ämf6relser Sjukvårdsrådgivningen Medicinsk bedömning i hemmet Bedömning av vårdnivå Kompetens Informationsöverföring Säker vård Samverkan med kommunerna Processutveckling för äldrevård Statistik 12 2

8 fl 1 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomfåra en granskning av vårdkedjan för äldre som vid besök på akutmottagningarna bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått uppdraget att genomfåra granskningen. Många äldre patienter som kommer till akutmottagningarna bedöms där inte ha behov av inläggning på sjukhus, d.v.s. patienten anses komma till fel vårdnivå. Ett onödigt besök på akutmottagningen kan innebära ett miljöombyte som kan vara påfrestande får äldre patienter. Statistik från två utvalda diagnoser (svaghet och yrsel) indikerar att det är väsentligt fler patienter på akutmottagningen ViN som bedömts inte ha behov av inläggning på sjukhus jämfårt med akutmottagningen på US, medan antalet besök inte skiljer sig i samma omfattning. För att bidra till samsyn kring bedömning av vårdnivå och ge vård på lika villkor är det viktigt att det man kommer överens om i Sjukvårdsrådgivningens samverkansforum förankras i verksamheterna. Vidare behöver primärvården och akutmottagningarna samverka för en acceptabel samsyn kring äldre patienters behov av besök på akutmottagningarna. Det behövs även en bättre samsyn kring informationsöverfåring. Hur informationsöverföringen ska gå till och vilken information akutmottagningarna behöver är inte tydliggjort mellan olika vårdgivare/enheter. Det är också otydligt var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras. Den basala vården av äldre med komplexa vårdbehov behöver säkerställas på akutmottagmngarna. I samverkan med kommunerna finns en risk att gränsdragningsproblematiken tar överhand och patientperspektivet tappas, varför det är viktigt att landstinget arbetar vidare med utvecklingen av samverkan. Jämförelser mellan enheterna visar att problematiken omfattning och delvis utifrån olika förutsättningar. är ungefär densamma menei olika Utifrån granskade områden i vårdkedjan är vår bedömning att det återstår arbete för att kunna säga att den är helt ändamålsenlig. Dock är vårdkedjan komplex där flera vårdnivåer och aktörer är involverade och många faktorer som påverkar. Inom landstinget pågår en processutveckling inom äldrevården som även delvis kommer att beröra granskad vårdkedja. 3

9 I 2 Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av vårdkedjan för äldre som på akutmottagningarna bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Eiwor Englund och Jan Widmark, har följt granskningen. 2.1 Bakgrund Ett viktigt område för hälso- och sjukvården är att ägna vårdprocesserna uppmärksamhet och därigenom sätta patienten i fokus. Brister i vårdprocessen kring äldre har belysts av Socialstyrelsen i flera rapporter. Ett onödigt besök på akutmottagningen kan innebära ett miljöombyte som kan vara påfrestande för äldre patienter. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är en behovsgrupp som lyfts fram i hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till verksamheten 2008 och har även lyfts fram under flera år tidigare. Enligt landstingets treårsbudget är systematiskt och gränsöverskridande förbättringsarbete en av strategierna för att skapa förutsättningar för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten. Vikten av att betrakta organisationen ur patientens och omvärldens ögon som grund för omprövning av exempelvis vårdkedjor omnämns. Även att förändringsarbete i stor utsträckning ska drivas inifrån den egna verksamheten för att tillvarata erfarenheter hos medarbetarna omnämns. Andra strategier är att vården ska vara kunskapsbaserad och säker och att vårdprocesserna ska vara effektiva, där processutveckling såväl inom enheter som mellan olika vårdenheter och mellan olika huvudmän är viktig. Hälso- och sjukvården ska också vara jämlik och ges på lika villkor över hela länet. Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplanen för 2008, som grundar' sig på genomförd väsentlighets- och riskanalys. 2.2 Revisionsfråga och avgränsning Syftet är att granska vårdkedjan för äldre, med fokus på äldre som bor i eget boende, som besöker akutmottagningen och där bedömts att inte ha behov av inläggning på sjukhus. Utifrån syftet har följande revisionsfråga formulerats: Är vårdkedjan för äldre ändamålsenlig? Med vårdkedjan avses processer som sker när patienten kommer från sitt boende till akutmottagningen för bedömning och åter till sitt boende. Granskningen har inriktats mot samverkan i vårdkedjan och jämförelser har gjorts mellan de enheter som ingår i granskningen. Revisionsfrågan besvaras genom frågeställningar som berör statistik, vårdnivå, informationsöverföring, säker vård och samverkan. 4

10 fl Utifrån syftet med granskningen och genomförd förstudie har följande avgränsning gjorts: Närsjukvården i centrala Östergötland ~ Vårdcentralen Nygatan ~ Vårdcentralen Valla ~ Akutmottagningen Universitetssjukhuset i Linköping (AM US) Närsjukvården i östra Östergötland ~ Vårdcentralen Hageby ~ Vårdcentralen Väven ~ Akutmottagningen Vrinnevisjukhuset i Norrköping (AM ViN) Sjukvårdsrådgivningen (SVR) Enligt vad som framkom i förstudien anses diagnoserna yrsel och svaghet vara vanliga orsaker till äldres kontakt med akutmottagningarna och där bedöms att inte ha behov av inläggning på sjukhus utan får återvända hem. Statistik för patienter 75 år och äldre, med diagnoserna yrsel och svaghet, har tagits fram för antal besök på akutmottagningarna och antal inlagda patienter under 2006 och Metod Genomgång har gjorts av treårsbudgeten och andra adekvata dokument samt statistikuppgifter. Intervjuer har genomförts inom primärvården med vårdcentralschefer och distriktssköterskor och på akutmottagningarna med verksamhetschefer, vårdenhetschefer och sjuksköterskor samt verksamhetschef och IT- och teknikansvarig på sjukvårdsrådgivningen. Totalt har 24 personer intervjuats, i grupp eller enskilt, vid 14 tillfållen. Ett utkast till rapporten har lämnats till de intervjuade i granskning~n för synpunkter på sakinnehållet. Avstämning av vad som framkommit i granskningen har gjorts med hälsooch sjukvårdsdirektören samt närsjukvårdsdirektörerna i centrala respektive östra länsdelen. 3 Granskningsresultat Granskningens resultat gäller för de enheter som ingår i urvalet, men avser ändå att ge indikationer på hur vårdkedjan generellt hanteras. 5

11 I 3.1 Vård kedjan - samverkan och jämförelser Granskad vårdkedja innebär att flera vårdgivare/enheter varje gräns snitt kan innebära risker. är involverade i vårdkedjan, där För patienter som bor i eget boende kan bedömningen av behov av inläggning på sjukhus göras av patienten/närstående, hemtjänstpersonal, primärvården eller sjukvårdsrådgivningen. För patienter som bor i kommunens särskilda boende görs bedömningen av kommunens sjuksköterskor med stöd av ansvarig läkare i primärvården Sjukvårdsrådgivningen För patienter/närstående finns möjlighet att ta kontakt med sjukvårdsrådgivningen (SVR), som har en rådgivande funktion. SYR gör en bedömning av brådskandegrad och vårdnivå utifrån ett nationellt och evidensbaserat rådgivningsstöd. Motsvarande rådgivningsstöd används inte i landstinget. Landstinget har för avsikt att se över möjligheterna att på sikt använda samma rådgivningsstöd. När ett behov av vård inte kan lösas genom besök på vårdcentral, hembesök eller kvällsoch nattjourer, återstår inget annat alternativ än akutmottagningarna enligt SYR. Informationsövetföringen till akutmottagningarna sker genom att SVR:s journalhandling skickas direkt till akutmottagningarna. Det finns samverkansforum där SYR, akutmottagningarna och primärvårdens jourcentraler är representerade. Här diskuteras bland annat samsyn kring vårdnivåer, men förankringen av det man kommer överens om uppges inte fungera på ett tillfredsställande sätt. SYR har gjort en uppföljning mot akutmottagningen på ViN som visade på att 80 % av SVRs rådgivning stämt överens med akutmottagningens uppfattning. Motsvarande uppföljning har inte gjorts mot akutmottagningen på US. SYR kan tillhandahålla statistik exempelvis för patientgruppen äldre, men det är få utanför SYR som efterfrågar statistiken. Revisionell bedömning För att bidra till samsyn av vårdnivåer och vård på lika villkor är det, enligt vår bedömning, viktigt att det man kommer överens omförankras i verksamheterna. För att utveckla samsynen bör även uppföljning och analys göras mot övriga akutmottagningar Medicinsk bedömning i hemmet Primärvården Av intervjuerna framkommer att distriktssköterskorna har ett stort ansvar och är nyckelpersoner i vårdkedjan, både vid in- och utflödet av äldre patienter till och från akutmottag- 6

12 fjr/cewaierhouse(1xjpers ra ningarna. Samarbetet med hemtjänstpersonal medför ofta många kontaktytor mot kommunen och även inom vårdcentralen beroende på hur patienten är listad. Det geografiska ansvarsområdet kan medföra längre resor för mindre medicinska insatser när det saknas förutsättningar för att delegera detta till hemtjänstpersonal. Mycket tid uppges gå åt till att skapa trygghet hos anhöriga och hemtj änstpersonal. Hembesök av läkare för medicinsk bedömning av patienter som bor i eget boende varierar mellan vårdcentralerna från i stort sett inga hembesök till viss avsatt tid för akuta hembesök under dagtid. Under kvällar och nätter är det svårt att få ett läkarbesök i hemmet. Av intervjuerna framkommer att ur ett patientperspektiv skulle det vara motiverat att göra mer medicinska insatser i hemmet, men att det är en resursfråga. Akutmottagningarna På akutmottagningarna är uppfattningen att mer medicinska insatser skulle kunna göras både i ordinärt och i särskilt boende, framför allt under kvälls- och nattetid. Det framkommer att det är otydligt på vilken vårdnivå olika insatser kan och bör göras och att det inte finns tillräcklig kännedom om andra enheters/vårdgivares del i vårdkedjan. Det finns ingen processkartläggning av vårdkedj an enligt de intervjuade. Revisionell bedömning I avtalen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och närsjukvården tas utvecklingen av medicinsk bedömning i hemmet upp som ett delmål. Vår bedömning är att man under 2008 inte uppnått detta, framförallt inte underjourtid. Enligt treårsbudgeten ger kartläggning av vårdprocesser möjlighet till att gemensamt analysera arbetsrutiner. Det finns olika uppfattningar om var i vårdkedjan olika medicinska insatser ska göras. Enligt vår bedömning är detta inte tillfredsställande ur ett patientperspektiv. Ur ett patient perspektiv kan, enligt vår bedömning, ett merflödestänkande mellan huvudmän, nivåer/enheter bidra till effektivare arbete Bedömning av vårdnivå Primärvården På vårdcentralerna i Linköping anses kriterier för besök på akutmottagningen tydliga genom stöd av vårdprogram och att distriktssköterskorna oftast rådgör med ansvarig läkare innan patientens besök på akutmottagningen. I Norrköping framställs inte dessa kriterier lika tydligt och distriktssköterskornas stöd från ansvarig läkare varierar. I Linköping upplever distriktssköterskorna att akutmottagningen inte ifrågasätter deras bedömning av vårdnivå. I Norrköping däremot upplever distriktssköterskorna att akutmottagningen ofta ifrågasätter deras bedömning av vårdnivå. Däremot upplever distriktssköterskorna både i Linköping och i Norrköping att patienter de skickar till akutmottagningarna oftast :farstanna kvar. 7

13 I Akutmottagningarna De intervjuade på akutmottagningarna fåregåtts aven läkarbedömning. ser gärna att äldres besök på akutmottagningarna RevisionelI bedömning Det är viktigt att primärvården och akutmottagningarna samverkar, både ur ett patientoch processperspektiv, för att i möjligaste mån få en samsyn som bidrar till att få rätt flöde till akutmottagningarna Kompetens Primärvården Vikten av erfarenhet och kunskap om äldre lyfts, både på vårdcentralerna i Linköping och i Norrköping, som viktiga förutsättningar vid bedömning av äldres vårdbehov, vilket ibland saknas hos hemtjänstpersonalen enligt de intervjuade. Akutmottagningarna Tillgången till kompetens med inriktning mot äldre ofta multisjuka patienter varierar utifrån olika förutsättningar på sjukhusen. AM VS har under dagtid tillgång till det s. bedömarteamet. Inom teamet finns olika professioner med geriatrisk kompetens, varav en är representant från Linköping kommun för samverkan kring bedömning av patientens vårdbehov. Teamet poängterar vikten av erfarenhet av äldre patienter, geriatrisk kompetens, bemötande och ett gott samarbete med hemtjänsten. Vidare har under 2008 startats en kombinationstjänst där fyra vårdplatskoordinatorerlbedörnningssjuksköterskor ingår som är helt knutna till akutmottagningen. Dessa sjuksköterskor har erfarenhet av äldre patienter och finns tillängliga fram till 19 på kvällarna och även under helger. De avser även att vara en länk till andra vårdgivare och aktörer. Även AM ViN har tillgång till en vårdplatskoordinator, men inte i samma omfattning och tydliga funktion. I den processutveckling som pågår i östra länsdelen är äldre patienter och akutsjukvård ett prioriterat område. RevisionelI bedömning Tillgång till kompetensstöd med inriktning mot äldre med komplexa behov är ett viktigt område i utvecklingsarbetet, där man kommit olika långt i länsdelarna Informationsöverföring Primärvården Av landstingets dokument framgår att individuella handlingsplaner ska vara ett stöd i informationsöverföringen mellan olika enheter och aktörer. Planerna ska, utifrån vissa kriterier, upprättas för äldre patienter med behov av omfattande och regelbundna medicinska insatser. Handlingsplanen ska finnas tillgänglig för all vårdpersonal som behöver ta del av uppgifterna och även finnas tillgänglig i patientens hem. På vårdcentralerna i Linköping 8

14 l Öhrlings I uppges att upprättandet av planerna har minskat n~r primärvården inte längre får särskilt riktade medel för detta. Ett fårbättringsområde som uppges är långsiktig planering av långvarigt sjuka för att minska behovet av inläggning på sjukhus. I Norrköping upprättas planerna i större omfattning, medan uppdateringen av planerna varierar. Handlingsplanen ska samlas i en's.k. hemmapärm hos patienten där även kommunens planering ska finnas tillgänglig. I Norrköping är det tydligt uttalat att hemmapärmen ska skickas med vid patientens besök på akutmottagningen. Ett problem som lyfts är att pärmen inte alltid följer med patienten hem från akutmottagningen. I Linköping är det inte lika tydligt uttalat att hemmapärmen ska följa med patienten vid besök på akutmottagningen. Både i Linköping och i Norrköping uppges att informationsöverföringen från olika enheter till eller från akutmottagningarna varierar mellan telefonkontakt, fax och meddelandeblad. Det finns idag inga enhetliga och tydliga rutiner kring vilka former som ska användas enligt de intervjuade. Primärvårdens uppfattningar är att-informationsöverföringen från akutmottagningen kan bli bättre, framförallt när det gäller information som skickas med patienten vid hemgång. Patientgruppen har ofta svårt att uppfatta och vidareförmedla informationen. Flertalet av distriktssköterskorna uttrycker att många problem skulle kunna lösas genom någon form av samverkan/mötesplatser med sjuksköterskorna på akutmottagningen. I övrigt lyfts eventuella problem upp på chefsmöten, men feedbacken varierar. I Linköping lyfts att kommunens många privata utförare kan medföra otydligheter vid överrapportering utifrån hur organisationen kring hemtjänsten är uppbyggd och när utförama har olika dokumentationssystem. Information till distriktssköterskorna om hur detta skulle fungera i praktiken anses inte ha varit tillräckligt tydlig. Både i Linköping och i Norrköping är distriktssköterskors uppfattning att akutmottagningarna inte alltid skaffar tillräcklig information om patientens hemförhållanden, framför allt på kvällar och nätter, innan patienten skickas hem. Akutmottagningarna Informationsöverföringen mellan vårdgivarna vid in- och utflödet av patienterna varierar, ofta utifrån akutmottagningarnas önskemål. Uppfattningen är att distriktssköterskornas rapporter oftast är informativa, medan det förekommer brister i informationsöverfåringen från särskilt boende. Det förekommer att skriftliga meddelanden skickas med patienten hem där akutmottagningarna förlitar sig på att informationen når vårdcentralen eller hemtjänstpersonalen. På akutmottagningarna är uppfattningen att informationshanteringen kan förbättras, både till och från akutmottagningarna. För informationsöverförirtgen från sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningarna finns tydliga rutiner som följs. På AM ViN uppges att det är tydligt uttalat att den s.k. hemmapärmen ska följa patienten till och från akutmottagningen för att bidra till en bättre helhetsbild av patientens vårdbehov. De intervjuade menar dock att det brister i uppdateringar av pärmarna och att detta 9

15 fl medför att akutmottagningarna inte får tillräcklig adekvat information. I övrigt finns inte tydliga rutiner för informationsöverföringen enligt de intervjuade. På akutmottagningen är uppfattningen att anhöriga inte är tillräckligt informerade om närståendes allmänna tillstånd och vilka insatser akutmottagningen kan göra när äldre patienter med komplexa vårdbehov försämras. Vid patientens hemgång är uppfattningen att akutmottagningen tar de kontakter som behövs. Det är dock svårt på akutmottagningen att få en helhetsbild av patientens vårdbehov enligt de intervjuade. På akutmottagningen US uppges att bedömarteamet och vårdkoordinatorerna är ett stöd vid patientens hemgång under dag- och kvällstid. Även sjuksköterskorna på akutmottagningarna uttrycker att många problem skulle kunna lösas genom någon form av samverkan med distriktssköterskorna i primärvården. Revisionella bedömningar Det är viktigt att primärvården arbetar vidare med de individuella handlingsplanerna för att säkerställa och underlätta informationsöverföringen vid nödvändig kommunikation med annan vårdpersonal. Enligt treårsbudgeten är gränsöverskridande utvecklingsarbete en nödvändigförutsättningför goda möjligheter till informationsöverföring. Hur informationsöverföringenfrån och till primärvården ska gå till och vilken information akutmottagningarna behöver är inte tydliggjort mellan olika vårdgivare/enheter. Detta bör ses över, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv Säker vård Akutmottagningarna Det finns lokala rutiner som stöd för prioriteringar av äldre patienter som kommer till akutmottagningarna enligt de intervjuade. Ett gemensamt stöd, den s.k. triagemodellen (ett stöd för att bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriteringsgrad) ingår i det länsövergripande projekt som pågår för att korta alla patienters väntetider på akutmottagningarna. Detta kommer även äldre patienter till del enligt de intervjuade. Avsikten är att på sikt se över möjligheterna att införa samma prioriterings stöd i hela landstinget. Brister som lyfts upp på akutmottagningarna vid långa väntetider för patientgruppen är att den basala vården (mat, dryck, hjälp till toaletten) inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det som kan påverka väntetider uppges vara färre inläggningar p.g.a. neddragningar av vårdplatser, vilket medför större krav på utredningar på akutmottagningen. Otydlighet i vem som har ansvar för multisjuka patienter kan också påverka väntetiden. Enligt de intervjuade kan det utifrån sjukhusvårdens organisation vara svårt att få en helhetsbild av patienten. Det kan medföra att patienten på akutmottagningen får bollas mellan olika spe- 10

16 Ohrlings I ciaiister. På AM US pågår ett projekt med akutläkare sedan slutet av år Projektet antas ge fördelar även får äldre patienter, främst genom att akutläkarna får en bättre helhetsbild av patienten och vårdkedjan. På AM ViN kommer motsvarande projekt att startas under RevisionelI bedömning Det är positivt att landstinget ser över möjligheterna till ett samordnat prioriteringsstöd, vilket kan bidra till att säkerställa att patienterna får vård på lika villkor. Socialstyrelsen belyser i en riskstudie (Patientsäkerhet nr 2, 2008) vikten av omvårdnadsåtgärder (basal vård) för äldre patienter på akutmottagningarna. Vi bedömer att det är av stor vikt att äldre patienters behov av basal vård säkerställs Samverkan med kommunerna Primärvården I samverkan med kommunerna är uppfattningen på vårdcentralerna i Linköping att samarbetet med kommunen vid delegeringar till hemtjänstpersonal fungerar relativt bra. I Norrköping uppges att hemtjänstens enhetschefer tar olika ställning vid delegering av samma arbetsuppgift!. Både i Linköping och i Norrköping, lyfts gränsdragningsproblematiken mellan huvudmännens uppdrag mot en och samma patient/brukare. De intervjuade menar att det finns en risk att gränsdragningsproblemen tar överhand och att man tappar fokus på patienten. Gränsdragningsproblematiken är mer uttalad i Norrköping och problemen uppges ha ökat under senare tid. Kommunen skickar även många avvikelser om gränsdragningar till vårdcentralerna enligt de intervjuade. Möjligheter finns för distriktssköterskorna på vårdcentralerna i Linköping att delta i möten med kommunens hemtjänstpersonal och andra representanter från kommunen. De deltar dock sällan då det ofta blir en prioriteringsfråga p.g.a. arbetsbelastningen. Det finns också forum för samverkan på chefsnivå. På vårdcentralerna i Norrköping har distriktssköterskorna mer frekventa kontakter med olika representanter från kommunen då det finns forum får samverkan på patientnivå. Det finns även forum på chefsnivå och ett övergripande samverkansråd (Wreta) får samarbete mellan landstinget och kommunen. 1 Den som avser att delegera över en verksamhets- eller vårdgivargräns först måste samråda med mottagarens arbetsledning (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1997:14 (M) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård). 11

17 I RevisionelI bedömning I treårsbudgeten anges vikten av fortsatt utveckling av samverkan mellan landstinget och kommuner. I samverkan med kommunerna finns en risk att gränsdragningsproblemen tar överhand och att man tappar patientperspektivet, varför det är viktigt att landstinget arbetar vidare med utvecklingen av samverkan Processutveckling för äldrevård Det pågår ett övergripande processutvecklingsarbete för äldrevård både i centrala och östra länsdelarna. Utvecklingsarbetet berör i olika omfattning delar i nämnda vårdkedja. Även olika yrkesgruppers funktioner ser över i ett effektivitetsperspektiv. Det finns ingen specifik uppföljning av vårdkedjan för äldre som kommer till akutmottagningarna utan att vara i behov av sjukhusinsatser enligt de intervjuade Statistik Befolkningsstrukturen i centrala och östra länsdelarna är tämligen likartad 2. Däremot skiljer sig antal personer som bor permanent i särskilt boende mellan Linköpings kommun och Norrköpings kommun. Under 2007 bodde i Linköpings kommun ca 1,4 % (1736 personer) av invånarna 65 år och äldre i särskilt boende. Motsvarande siffra för Norrköpings kommun var ca 0,8 % (927 personer)3. I Norrköpings kommun har antalet platser i särskilt boende utökats under 2008 enligt uppgift från kommunen. Statistiken för diagnoserna (svaghet och yrsel) avser antal besök på akutmottagningarna av patienter 75 år och äldre som inte har blivit inlagda på sjukhusen. I statistiken kan ingå patienter som behövt akut vård, men inte haft behov av slutenvård. Någon statistik för 2008 redovisas inte då diagnosregistreringama inte fungerat fullt ut under införandet av patientjournalsystemet Cosmic. Av nedanstående tabell framgår andel ej inlagda patienter i förhållande till antal besök. AMUS sva het % (ant besök (39) % (ant besök) (35) Källa: Beräkning har gjorts utifrån statistik från Vårddatalagret (antal besök och antal inlagda patienter) 2 Statistiska centralbyrån Socialstyrelsen/Sveriges officiella statistik 2007-JO-Ol (anm: går ej att utläsa från 75 år och äldre). 12

18 [JRJCEWAlfRHOusE(aJPERS I Statistiken tar inte hänsyn till skillnader i förutsättningar, ohälsotal eller andra faktorer som eventuellt kan bidra till skillnader i statistiken. Frånsett dessa faktorer visar statistiken på stora skillnader mellan akutmottagningarna som inte kunnat förklaras i intervjuerna. På akutmottagningen ViN är andelen patienter som :tar återvända hem efter besök på akutmottagningen betydligt större än andelen patienter som vänds hem på akutmottagningen på US, medan antalet besök är större på akutmottagningen US under 2006, men tämligen lika mellan akutmottagningarna under I det utvecklingsprojekt i äldrevårdsprocessen som pågår i centrala länsdelen ingår, enligt uppgift, en översyn av sökmönstret hos äldre till akutmottagningen. RevisionelI bedömning Statistiken indikerar att det kan finnas olikheter i sökmönstret och/eller bedömning av vårdnivå. För att fastställa om bedömningen av vårdnivå är acceptabel, beroende på var patientströmmarna kommer från, behöver landstinget gör en jordjupad analys av statistiken. 13

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Revisionsrapport Patientdelaktighet

Revisionsrapport Patientdelaktighet BESLUTSUNDERLAG 1/3 Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 Dnr: RS 2015-214 Regionstyrelsen Revisionsrapport Patientdelaktighet Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten

Läs mer

Kontroll av anställdas bisysslor

Kontroll av anställdas bisysslor Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA

Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor. Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA Peder Björn 2014-12-16 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsstyrelsen Ärende 7. Revisionsrapport Granskning av kontroll av anställdas bisysslor Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av räkenskapsmaterial följsamhet till regler kring fordonsanvändning

Revisionsrapport Granskning av räkenskapsmaterial följsamhet till regler kring fordonsanvändning BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Annika Hjertkvist 2013-09-27 LiÖ 2013-787 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport Granskning av räkenskapsmaterial följsamhet till regler kring fordonsanvändning Ledningsstabens

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Revisionsrapport Projektstyrning, Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport Projektstyrning, Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Mikael Borin 2013-09-25 LiÖ 2013-786 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport Projektstyrning, Landstinget i Östergötland Ledningsstabens kommentarer Landstingets revisorer

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

2004-02-06. Gällande kollektivavtal avseende driftsenheter inom LiÖ

2004-02-06. Gällande kollektivavtal avseende driftsenheter inom LiÖ HR -gruppen Torbj öm Eriksson LiÖ 2004-43 1 Gällande kollektivavtal avseende driftsenheter inom LiÖ Kommunal Finspång 04-02-04 Norrköping LiÖ 2004-43 Vadstena Linköping-Atvidaberg Motala-Ödeshög Mjölby-Boxholm

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget

Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget Revisionsrapport Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget Kalix kommun Jenny Krispinsson Christina Karlsson Maria Strömbäck Jan-Erik Wuolo Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Styrning av städning i vårdlokaler

Styrning av städning i vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport Eva Andlert Cert. kommunal revisor Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Styrning av städning i vårdlokaler Landstinget i Östergötland 11 november 2014 Styrning av städning i vårdlokaler

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Förvaltningschef Staffan Blom PaN 2013-03-12 P 8 Dnr A1302-00047-30 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-27 Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen Ärendet Patientnämnden har mottagit

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Sjukresor - granskning av räkenskapsmaterial Landstinget i Östergötland Lars Edgren Stefan Knutsson Eva Andlert, Certifierade kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård

Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2014-09-08 Dnr 140345 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Landstingsstyrelsen Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård Förslag

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Inhyrd personal via bemanningsföretag

Inhyrd personal via bemanningsföretag Revisionsrapport Inhyrd personal via bemanningsföretag Landstinget i Östergötland 2010-08-26 Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander Stefan Knutsson Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014

Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 1 BESLUTSUNDERLAG Regionsjukvårdsstaben Göran Atterfors 2014-09-12 RSN 2014-16 Regionsjukvårdsnämnden Delårsrapport regionsjukvårdsnämnden augusti 2014 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN)

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen

Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att starta en rullande röntgen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-12-03 LS 1310-1342 Landstingsstyrelsen Motion 2013:24 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om starta en rullande röntgen Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer