Stress av samtalsmätning på callcenter och samband med besvär i nacke eller skuldra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress av samtalsmätning på callcenter och samband med besvär i nacke eller skuldra"

Transkript

1 Stress av samtalsmätning på callcenter och samband med besvär i nacke eller skuldra Utgående från en modell om hur samtalsmätning skulle kunna påverka muskuloskeletala besvär Peter Johansson 5-p uppsats Arbetslivsinstitutets kurs: Ergonomi, Rehabilitering, Kvalitetsäkring & Projektmetodik Handledare: Allan Toomingas, MedDr Arbetshälsoenheten KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbeslivsinstitutets och Karolinska institutets utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter 2004/2005. Ämnesansvariga kursledare var prof Kristian Borg och prof Ewa Wigaeus Tornqvist. Arbetet har utförts på Arbetslivsinstitutet, enheten för arbetshälsa. Handledare har varit Doktor Allan Toomingas Arbetslivsinstitutet, enheten för Arbetshälsa. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Arbetslivsinstitutet april 2005 Peter Johansson Ergonom / Forskningsassistent

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 1 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Studiegrupp och metod... 3 Databearbetning... 5 Resultat... 6 Diskussion Slutsats Tack... 12

4 Sammanfattning Callcenterbranschen har vuxit snabbt på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren. Arbetslivsinstitutet har genomfört en enkätstudie av 16 callcenterföretag och 1183 operatörer under och fann då en hög förekomst av besvär i bl.a. nacke och skuldra hos de anställda operatörerna. Typiskt för branschen är att operatörerna övervakas med hjälp av en dator som mäter antalet samtal och hur lång tid operatörerna är inloggade vid datorerna. Denna övervakning upplevdes av en del som stressande. Denna studie syftade till att undersöka resultaten ur enkäten utifrån en modell om hur organisatoriska faktorer såsom samtalsmätning, via stress, ökad fysisk belastning och ökad muskelspänning kan påverka förekomsten av muskuloskeletala besvär. Frågeställningarna var om det fanns något samband mellan förekomst av samtalsmätning, om operatörerna blev stressade av samtalsmätningen, upplevelse av att arbeta fort och intensivt, om operatörerna kände sig spända i muskulaturen samt om de hade besvär i nacke eller skuldra. Inga samband mellan samtalsmätning och besvär i nacke eller skuldra kunde observeras. För kvinnor men ej för män fanns ett samband för förekomst av samtalsmätning och rapporterad muskelspänning. För kvinnor men ej för män, fanns också ett samband mellan förekomst av samtalsmätning och upplevelse att arbeta fort och intensivt. Ett samband observerades mellan om mätningarna uppfattades stressande och besvär i nacke och skuldra både för män och för kvinnor. Likaså observerades samband mellan upplevd stress vid samtalsmätning och rapporterad muskelspänning både för kvinnor och för män.

5 Inledning Callcenter är en relativt ny och växande företeelse på arbetsmarknaden. Enligt statliga Invest in Sweden Agency fanns det år 2002 cirka heltidstjänster inom branschen [1]. Callcenterarbete karaktäriseras av att de anställda med hjälp av IT-system och telefon sköter arbetet med sina kunder på distans. Arbetsuppgifterna varierar i komplexitet. Alltifrån enklare tidbokning eller växeltjänster till mer avancerade uppgifter förekommer. Samtalen som kommer till ett callcenter sköts ofta av en central dator (ACD-dator) som också registrerar tiden som personalen arbetar med kunder och den tiden operatören är uppkopplad mot sin terminal. Tidigare undersökningar har visat att det finns en skiftande bild av hur personalen har upplevt denna övervakning. Samtalsmätningen har i vissa fall beskrivits vara stressande då den exempelvis kan bidra till en konflikt mellan antalet samtal operatören skall hantera per dag och kvalitén mot kunderna. I andra fall har den beskrivits kunna vara ett bra instrument för feedback till operatörerna [2, 3, 4]. I en studie genomförd av Arbetslivsinstitutet visade det sig att nio av tio callcenteroperatörer hade kroppsliga besvär och 76 % hade besvär i nacke/skuldror armar eller händer [1]. En tänkbar modell för hur samtalsmätning och medlyssning skulle kunna påverka utfallet för besvär på ett callcenter kan vara den som presenteras i figur 1. Modellens grundidé baserar sig på modeller som föreslagits av Sauter och Swansson [5] och sedan modifierats av Wahlström, om hur muskuloskeletala besvär kan uppstå vid datorarbete [6]. Grundtanken är att fysiska arbetsförhållanden kan påverka risken för muskuloskeletala besvär genom ogynnsamma arbetsställningar och ökad muskelbelastning. Även organisatoriska faktorer antas påverka genom exempelvis ett ökat arbetstempo eller arbetsintensitet som därmed kan ge en ökad fysisk belastning. Organisatoriska faktorer såsom samtalsmätning antas även kunna ge en ökad stress som antas ge en ökad muskelspänning i framförallt nacke och skuldra, som därmed skulle kunna bidra till smärta i detta område. Figur 1. Tänkbar modell Modifierad från Sauter & Swansson för hur kontrollsystem i form av samtalsmätning skulle kunna påverka muskuloskeletala besvär på callcenter [5]. Text med fetstil indikerar de variabler som har analyserats i denna studie. 1

6 En syn på stress är att det är ett negativt psykologiskt tillstånd som uppstår i samspel mellan individen och miljön [7, 8] Höga krav i kombination med litet beslutsutrymme och dåligt socialt stöd antas generera psykosocial stress och ohälsa [9]. Samtalsmätning på callcenter kan tänkas öka kraven på operatörerna och därmed skapa stress och ohälsa. Å andra sidan kan samtalsmätningar ge viktig feedback till operatörerna om hur väl de har uppfyllt arbetsgivarens krav. I detta fall kan mätningen ge en ökad möjlighet att hantera kraven i arbetet och därmed vara positiv för hälsan [4]. Stress kan påverka besvär i framförallt nacke och skuldra på flera olika sätt. Under sömnen sker kroppens återuppbyggnad och reparation av celler. Om sömnen är störd, exempelvis på grund av stress försämras återuppbyggnaden. Långvarig stress kan också gynna nedbrytning av celler genom stresshormoner och därmed försämras musklernas läkningsförmåga [10] Psykosocial stress kan även ge känslomässiga reaktioner som försämrar personens sätt att hantera sina besvär. Detta kan då få konsekvenser i arbetet eller på fritiden. Dessutom påverkar stressen det sympatiska nervsystemet som i sin tur kan påverka känselkroppar i musklerna, de så kallade muskelspolarna. Dessa har till uppgift att ge information till det centrala nervsystemet om hur rörelser skall koordineras. En ökad stress har via en förändrad sympatikus aktivitet visat sig kunna försämra signalförmedlingen från muskelspolarna och detta skulle då kunna bidra till att musklernas arbete blir mindre effektivt och leda till en ökad spänningsgrad i muskeln. I och med detta ökar den statiska belastningen [11]. Det finns också studier som har visat en ökad muskulär spänning verifierat med elektromyografi (EMG) i trapeziusmuskeln vid stress [12]. Både högre EMG-amplituder och färre tillfällen då muskeln befinner sig i total vila (EMG gaps) har konstaterats. En förklaringsmodell som har framlagts av Hägg, om hur långvarig muskelspänning påverkar musklerna har fått namnet Askungehypotesen [13]. Hypotesen bygger på att det råder ett speciellt rekryteringsmönster för hur grupper av muskelceller (motoriska enheter) aktiveras vid olika grader av spänning i muskeln (Hennemans princip). De motoriska enheter som är med vid låga belastningar i arbetet är också med vid höga belastningar. De rekryteras alltså enligt principen först in och sist ut. Hägg menar att bristen på vila skulle kunna leda till att muskelfibern på sikt kommer ta skada. Den motoriska enheten Askungen blir helt enkelt utmattad. Hypotesen stöds också av studier som har visat att det har var lägre incidens av besvär hos individer som har haft många EMG gaps då även Askungefibrer är helt tysta eller avspända [14]. Ökad anspänning i muskeln vid stress har visat sig belasta samma muskelfiber som belastas vid fysisk belastning av statisk karaktär [15]. Detta skulle då innebära en ökad belastning på askungefibrerna. Det finns också longitudinella studier där upplevd muskelspänning har observerats som en oberoende riskfaktor eller förstadie till smärta i nacke och skuldra [6]. I den undersökning riktat mot callcenterbranschen som har genomförts med start år 2001 av Arbetslivsinstitutet, har bland annat callcenteroperatörer svarat på en enkät gällande hälsa och arbetsförhållande. Enkäten visade som tidigare nämnts, att det var en stor andel, främst kvinnor, som rapporterade kroppsliga besvär. Framförallt huvudvärk, och smärta i nacke och axlar var mycket vanligt. [1] Det var också en del som uppgav att de var stressade generellt och en del som kände sig stressade av samtalsmätningarna och medlyssningen. Det var också fler kvinnor än män som angav att de var spända i muskulaturen (Johansson P. Arbetslivsinstitutet. Opublicerat material) 2

7 Syfte Denna studie syftade till att analysera hur samtalsmätning på callcenter skulle kunna påverka utfallet av besvär i nacke eller skuldra utifrån en modell om hur muskuloskeletala besvär kan uppstå vid datorarbete. Frågeställningar Hur samvarierar variablerna samtalsmätning, upplevelse av att bli stressad av samtalsmätningen, upplevelse av arbetsintensitet, upplevelse av anspänning i muskler samt besvär i nacke och /eller skuldra. Studiegrupp och metod Studien var en tvärsnittstudie. Data hämtades från den enkätundersökning som har ingått i Arbetslivsinstitutets callcenter projekt. I detta projekt hade 38 olika callcenter erbjudits att delta och av dessa var det 16 företag som tackade ja. Tre företag var fördelade på flera orter. Totalt undersöktes 28 geografiskt skilda arbetsplatser. En enkät delades ut till samtliga 1531 anställda som arbetat med kundsamtal den senaste månaden. Av dessa inkom 1183 svar vilket innebar en svarsfrekvens på 77% (Tabell 1). Svarsfrekvensen var lägre för män (61%) jämfört med kvinnor (86%) Det var också betydligt fler kvinnor än män som deltog i studien, 848 jämfört med 331. Tabell 1. Inkluderade samt medverkande callcenteranställda. Antal och andel (%) totalt i gruppen, kvinnor samt män. Totalt Kvinnor Män Antal % Antal % Antal % Inkluderade Vill ej deltaga Ej svar Medverkande

8 Medelåldern för de medverkande var 34 år och spridningen i ålder var mellan år (tabell 2). Tabell 2. Ålder bland de medverkande. Medelvärde (m), standardavvikelse (std), median (md) samt minimum och maximum värden. (n= antalet som besvarat frågan) Totalt Kvinnor Män m (std) md (min-max) m (std) md (min-max) m (std) md (min-max) Ålder (år) n=1177 n=844 n= (12) 32 (17-66) 31 (10) 34 (17-66) 36 (12) 28 (18-64) Enkäterna delades ut under perioden oktober 2001 till februari Enkäten bestod av totalt 20 sidor med frågor rörande bakgrundsfakta, arbetsuppgifter, lön, komfort, psykosociala arbetsförhållanden, upplevelser av stress, möjligheter till vila och sömn samt kroppsliga besvär och deras konsekvenser. Enkäten besvarades vanligtvis under arbetstid och återsändes direkt till Arbetslivsinstitutet per post. Enkätsvaren har skannats in av en optisk skanner och bearbetats i statistikprogrammen SAS samt SPSS. De frågor som här analyserats och redovisats ur enkäten var: A) Förekommer det samtalsmätningar på din arbetsplats (dvs mätning av Dina kundsamtal, samtalens längd in- och utloggningstid)? Ja / Nej / Vet ej B) Vad är din åsikt och reaktion på sådan samtalsmätning? Det får mig att arbeta effektivare Ett bra sätt att visa min arbetsprestation Jag blir stressad, orolig eller nervös av det Jag blir irriterad eller arg av det Jag mår kroppsligt eller psykiskt dåligt av det Annat- Vad? Jag har ingen åsikt Ja / Nej Ja/ Nej Ja /Nej Ja/ Nej Ja / Nej (Endast svarsalternativet i fetstil har analyserats och rapporteras här). 4

9 C) Vilka krav har ställts på Dig i arbetet? Utgå från hur Du har haft det den senaste månaden. 1) Att du arbetar mycket fort? Procent av arbetstiden ) Att du arbetar mycket hårt Procent av arbetstiden och intensivt? D) Hur ofta under den senaste månaden har Du lagt märke till: Att Du känner Dig spänd i musklerna Procent av dagarna t ex rynkar pannan, drar upp axlarna? E) Har du haft smärta eller värk eller andra besvär i någon av de kroppsdelar som markerats på figuren under den senaste månaden 1) Nacke Ja /Nej 2) Skuldra Vänster Ja /Nej 3) Skuldra Höger Ja /Nej Databearbetning Svarsskalorna bestod i de flesta fall av ja- och nej alternativ. De variabler som bestod av annan skala än nominalskala har dikotomiserats. Brytpunkterna för dikotomiseringen beskrivs i resultatet. Ett index skapades för arbetsintensiteten av frågorna C1 och C2 ((C1+C2)/2). Besvär i nacke och skuldra definierades som besvär i nacke och/eller vänster skuldra och/eller höger skuldra. Sambandsberäkningar har gjorts med hjälp av oddskvoter och redovisas med 95% konfidensintervall (95 % CI). Vid sambandsberäkningarna mellan samtalsmätning och andra variabler exkluderades de personer som uppgivit att de inte visste om samtalsmätning förekom eller ej. 5

10 Resultat Majoriteten svarade att samtalsmätning förekom (tabell 3) Det var endast 10% som svarade att det inte förekom och 7% som svarade att de inte visste om det förekom. Ungefär en tredjedel uppgav att de kände sig stressade av samtalsmätningarna. Tabell 3. Frågor om samtalsmätning. Antal och andel (%) som uppgav att samtalsmätning förekommer samt antal och andel (%) som uppgav att de blir stressade av samtalsmätningen (n= antalet som har besvarat frågan) Totalt Kvinnor Män Antal % Antal % Antal % Förekommer samtalsmätning? n= n= n= Ja Nej Vet ej Blir stressad, orolig eller nervös av samtalsmätningen 1. n= n= n= Ja Nej De operatörer som uppgett att samtalsmätning inte förekommer eller att de inte visste, men också svarat på frågan om de blivit stressade har exkluderats när det gäller frågan om stress. För att få en uppfattning om andelen som blev stressade av samtalsmätningarna skilde sig mellan de arbetsplatser där många angav att mätningar förekom och de arbetsplatser där en mindre andel angav att det förkom, delades arbetsplatserna upp i två grupper. I den ena gruppen var det en mindre andel än 70% av operatörerna som kände till mätningarna. I den andra gruppen var det 70% eller mer som kände till mätningarna. I den gruppen där mer än 70% kände till mätningarna var det 33% som var stressade av dessa. I den andra gruppen var det 24% som blev stressade av mätningarna (Tabell 4). Oddskvoten för att bli stressad av mätningarna då det var 70% eller mer på arbetsplatserna som angav att samtalsmätning förekom var 1,5 (95% CI 1.0-2,3). Tabell 4. Antal och andel personer som arbetar på arbetsplatser där färre än 70% har uppgett att samtalsmätning förekommer och antal personer som jobbar på arbetsplatser där 70% eller mer har angett att samtalsmätning förekommer, uppdelade på de som blev stressade av mätning och de som ej blev stressade av mätningarna. Ej stressad av mätning Stressad av mätning Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel < 70% på företaget angav % 39 24% % att samtalsmätning förekom > 70% på företaget angav att samtalsmätning förekom % % % 6

11 När det gällde arbetsintensiteten dikotomiserades detta index till två grupper varav den ena gruppen ansåg att de hade arbetat hårt och/eller intensivt halva tiden eller mer och den andra ansåg att de hade gjort det mindre än halva tiden. De flesta hamnade då i gruppen som ansåg att de hade arbetat hårt och/eller intensivt halva dagen eller mer (88%) (tabell 5). Tabell 5. Frågor om arbetsintensitet. Antal och andel (%) totalt i gruppen, kvinnor samt män. (n=antalet som har besvarat frågan). Totalt Kvinnor Män Antal % Antal % Antal % Arbetar fort och/eller intensivt halva tiden eller mer n= n= n= Ja Nej På frågan om hur stor del av dagarna den senaste månaden operatörerna hade känt sig spända i musklerna t.ex rynkat pannan eller dragit upp axlarna dikotomiserades svaren i två grupper. De som hade känt sig spända halva dagen eller mer hamnade i en grupp och övriga i den andra gruppen. Totalt var det drygt hälften som hade känt sig spända halva dagen eller mer (tabell 6). Det var fler kvinnor än män som hade känt sig spända halva dagen eller mer (58% av kvinnorna jämfört med 38% av männen). Totalt var det 66% som hade haft besvär i nacke eller skuldra någon gång under den senaste månaden (tabell 6). Det var en större andel kvinnor än män som hade haft dessa besvär, 70% av kvinnorna jämfört med 56% av männen. Tabell 6. Muskelspänning och besvär. Antal och andel (%) totalt i gruppen, kvinnor samt män. (n=antalet som har besvarat frågan) Totalt Kvinnor Män Antal % Antal % Antal % Känner sig spänd i musklerna halva dagarna eller mer n= n= n= Ja Nej Besvär i nacke eller skuldra den senaste månden n= n= n= Ja Nej

12 För kvinnor och män kunde ingen samvariation mellan förekomst av samtalsmätning och besvär i nacke eller skuldra påvisas (tabell 7). För män fanns dock en tendens till underrisk för för besvär i nacke eller skuldra då samtalsmätning rapporterades förekomma. För kvinnor, fanns en samvariation mellan samtalsmätning och rapporterad muskelspänning. För kvinnor fanns även en samvariation mellan samtalsmätning och att de rapporterade att de arbetade fort och intensivt halva dagen eller mer. Upplevelse av att bli stressad och orolig av samtalsmätningarna samvarierade både med spändhet i muskulaturen och med besvär i nacke eller skuldra. Samvariationen var något starkare för spändhet än för besvär. Det var en stark samvariation mellan rapporterad spändhet i muskulaturen och rapporterade besvär i nacke eller skuldra. Tabell 7. Oddskvoter mellan de olika variablerna uppdelade för män (M) och kvinnor (K). Redovisat med 95% konfidensintervall (95% CI). Förekomst av samtalsmätning Arbetar fort och intensivt halva dagen eller mer OR (95% CI) K: OR 2,2 (1,3-3,9) M: OR 1,4 (0,7-2,5) Blir stressad av samtalsmätning OR (95% CI) Känner sig spänd i musklerna OR (95% CI) K: OR 1,8 (1,2-2,7) M: OR 0,8 (0,5-1,3) Besvär i nacke eller skuldra OR (95% CI) K: OR 1,1 (0,7-1,7) M: OR 0,6 (0,4-1,0) Känner sig spänd i musklerna Besvär i nacke eller skuldra K: OR 1,3 ( 0,8-2,1) M: OR 1,7 (0,9-3,2) K: OR 1,0 (0,6-1,6) M: OR 1,5 (0,9-2,7) K: OR 2,3 (1,6-3,2) M: OR 3,6 (2,1-6,2) K: OR 1,7 (1,2-2,5) M: OR 2,9 (1,6-5,1) K: OR 8,4 (5,9-12) M: OR 4,9 (3,1-7,8) 8

13 För att undersöka om arbetsplatserna kunde vara confounders för sambandet mellan att känna sig stressad av mätningarna och besvär i nacke och skuldra beräknades oddskvoter för respektive arbetsplats. I figur 2 redovisas oddskvoterna för varje arbetsplats. För åtta arbetsplatser kunde inga oddskvoter beräknas eftersom det var små arbetsplatser och tillräckliga data inte fanns för att kunna beräkna oddskvoter. För majoriteten av de övriga arbetsplatserna förelåg positiva samband, dock ej signifikanta eftersom det var få individer på varje arbetsplats. n=51 n=57 n=61 28 n=52 27 n=53 26 n=52 25 n= n=16 n=6 n=12 n=9 n=9 n=6 n=13 n=4 n=76 n=48 n=49 n=85 v n=47 n=25 n=27 n=49 n=88 n=60 n=69 n=46 n=35 0, Figur 2. Oddskoter (OR) i logaritmisk skala, för upplevelse av att bli stressad av samtalsmätning och besvär i nacke och skuldra redovisat för de olika arbetsplatserna. (Ej signifikant i något fall). n=antalet som har svarat på frågorna. 9

14 Diskussion Ungefär en tredjedel av operatörerna ansåg sig bli stressade av samtalsmätningen. Detta var något lägre än vad som framkommit i en tidigare studie genomförd på callcenteroperatörer där det visade det sig att 55% av operatörerna indikerade att samtalsövervakning ur någon aspekt var stressande [3]. I föreliggande studie uppvisade dubbelt så stor andel operatörer som upplevde sig stressade av samtalsmätningen besvär i nacke eller skuldra jämfört med dem som inte upplevde sig stressade av samtalsmätningarna. Vid kontroll för de olika arbetsplatserna visade det sig att positiva samband mellan upplevelse av stress vid mätning och besvär i nacke och skuldra förelåg på majoriteten av arbetsplatserna. Detta antyder att arbetsplatserna ej var en avgörande confounder till utfallet besvär i nacke eller skuldra. Dessa samband var dock ej signifikanta på varje företag. Tendensen talar dock för hypotesen om att upplevd stress vid samtalsmätning kan påverka utfallet för besvär i nacke eller skuldra på callcenter. Eftersom studien är en tvärsnittstudie är det dock viktigt att betona att det teoretiskt lika väl kan var så att besvär i nacke eller skuldra gör att samtalsmätningarna upplevs som mer stressande. Det fanns också samband mellan upplevelse av stress vid mätning och upplevd spänning i muskulaturen. Dessa samband var något starkare än för besvär. Detta talar möjligtvis för hypotesen att en del av besvären i nacke eller skuldra föregås av muskelspänning. Vid en tidigare studie som Blangstedt har genomfört utsattes försökspersoner för stress samtidigt som de genomförde ett standardiserat väl kontrollerat tangentbordsarbete visade det sig att muskelspänningen inte ökade vid exponering för stress [16]. Den ökade muskelspänning som har varit resultatet vid andra undersökningar, då personer har exponerats för stress [6, 12] menar Blangsted, skulle kunna bero på en ökad fysisk belastning genom att man arbetar på ett annat sätt när man utsätts för stress. I föreliggande studie valdes frågor om upplevd arbetsintensitet och arbetstempo som ett tänkbart mått för att indikera belastningen. Denna variabel samvarierade varken med upplevd spändhet i muskulaturen eller med besvär. Det faktum att det var ett starkare samband mellan upplevd stress och besvär än upplevelsen av att arbeta intensivt och besvär kan möjligtvis indikera att stressupplevelsen är en faktor som direkt kan påverka muskelspänningen utan att medieras av ökad arbetsintensitet/ belastning. Även i en annan studie där övervakade operatörer har jämförts med icke övervakade i en experimentsituation visade det sig att en högpresterande grupp rapporterade mindre besvär jämfört med en lägre presterande grupp, som dock upplevde sig stressade. Detta menar författarna betyder att stressreaktionen som sådan kan vara en viktigare faktor än den fysiska belastningen för muskuloskeletala besvär [17]. I denna studie diskuteras det dock ej om skillnaderna kan bero på olika arbetsteknik i de olika grupperna. Den starka samvariationen mellan upplevelse av anspänning i muskulaturen och besvär kan troligtvis förklaras av att de båda frågorna i enkäten till viss del besvarar samma fenomen. Möjligt är att operatörerna inte skiljer på fenomenet att känna sig spänd och smärta, värk eller andra besvär som efterfrågades i enkäten. I detta sammanhang hade en objektiv mätning av spänningen t.ex. med EMG varit en bättre metod för att mäta muskelspänning. Intuitivt kan det även tänkas att det skulle vara mycket svårt att skatta hur stor del av dagen man känner sig spänd i musklerna. Reliabilitetstestning som har gjorts av enkätfrågorna har dock visat en god test re-test reliabilitet (Pearsons korrelationskoefficient 0,79, Norman K. Arbetslivsinstitutet 10

15 Opublicerat material) på frågan om muskelspänning. Analogt med tidigare resonemang säger resultaten ingenting om det är spänningen som orsakar besvär. Det kan lika gärna vara besvären som orsakar spänning. I en prospektiv kohortstudie har det dock visat sig att upplevd muskelspänning kan föregå besvär i nacke och skuldra [6]. Samtalsmätning förekom med största sannolikhet på samtliga arbetsplatser. Enkätsvaren visade att det ändå var en hel del som inte visste om att det förekom. Därför var utgångsläget kring analyserna om samtalsmätning, om operatörerna kände till mätningarna eller ej. Resultaten i denna studie påvisade inga direkta samband mellan om operatörerna kände till samtalsmätning och om de hade besvär i nacke eller skuldra. Detta resultat skilde sig från en tidigare studie där en grupp övervakade operatörer jämfördes med icke övervakade [18]. I det fallet hade de operatörer som utsattes för övervakning och samtalsmätning mer kroppsliga besvär än de som inte gjorde det. Vid test re-test reliabilitetsmätningar som har gjorts visade det sig att det var låg reliabilitet för hur operatörerna hade svarat när det gällde om samtalsmätning förekom eller ej (Norman K. Arbetslivsinstitutet. Opublicerat material). Möjligtvis var omfattningen eller vikten som ägnades åt samtalsmätningar lägre på de företag där det var en mindre andel som hade svarat att samtalsmätningar förekom. I denna studie visade det sig att på de företag där minst 70% av operatörerna visste om att samtalsmätningarna förekom var det vanligare att de även rapporterade att de blev stressade av mätningarna, jämfört med företag där mindre andel än 70% kände till mätningarna. Holman har i tidigare studie funnit, att då stor vikt ägnades åt samtalsmätning och övervakning så samvarierade det negativt med hälsa på callcenterföretag [4]. Urvalet av callcenter företag i studien var ej representativt för branschen i sin helhet. Eftersom det var frivilligt att delta och mer än hälften av företagen tackade nej, kan det finnas en risk att de företag som exempelvis var mest arbetsbelastade inte deltog. Det kan också vara så att företag som värnar om arbetsmiljön var mer positiva att delta i studien. Detta gör att det inte går att generalisera resultatet för hela callcenterbranschen. Det var också fler kvinnor än män i studien samt en högre svarsfrekvens bland kvinnorna jämfört med männen. Detta har generellt lett till att det är ett större konfidensintervall och därmed en större osäkerhet på analyserna om samband när det gäller män. Samtliga resultat i studien bygger på subjektivt rapporterade data. Då samband analyseras mellan de olika variablerna finns det en risk att eventuella samband kan uppstå som beror på att personerna har en tendens att skatta extra negativt eller extra positivt generellt. För att frångå detta kan istället objektiva mätmetoder väljas. I denna studie fanns tillgång till vissa objektiva variabler från övervakningsdatorerna. För att exempelvis mäta arbetsbelastningen övervägdes att använda data om antal samtal och samtalslängd. Bedömningen var dock att detta säger lite om arbetsbelastningen eftersom samtalen kan variera mycket i komplexitet. Istället valdes de subjektiva frågorna om operatörerna upplevde att de arbetade hårt och intensivt. Slutsats Inga samband mellan samtalsmätning på callcenter och besvär i nacke eller skuldra kunde observeras. För kvinnor men ej för män fanns ett positivt samband för förekomst av samtalsmätning och rapporterad muskelspänning. Om mätningarna uppfattas stressande fanns både samband med besvär i nacke och skuldra och rapporterad muskelspänning, för kvinnor 11

16 och för män. Därför är det viktigt för chefer och arbetsledare att vara medvetna om hur mätningarna genomförs och kommuniceras med callcenterpersonalen så att samtalsmätningarna så långt som möjligt inte upplevs som stressande. Upplevelsen av mätningarna kan säkerligen påverkas av både personliga faktorer och andra faktorer på företaget som ej har undersökts i denna studie. Tack Jag vill framförallt tacka min handledare och kollega Allan Toomingas tillika projektledare för callcenterprojektet. Jag vill även tacka Kerstin Norman som hjälpt till att svara på frågor och varit ett bollplank i arbetet. Jag riktar även ett tack till Maud Hagman som har hjälpt till med att svara på frågor om databasen. Dessutom tackar jag alla de operatörer och arbetsledare inom projektet som har ställt upp med att svara på enkäten utan dem hade denna rapport varit omöjlig att genomföra. 12

17 Referenser 1. Toomingas A, Hagman M, Hansson Risberg E, Norman K. Arbetsförhållanden och hälsa vid ett urval av callecenterföretag i Sverige. Arbetslivsrapport 2003:10. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; Sprigg C, Smith P, Jackson P. Psychosocial risk factors in call centres: An evaluation of work design and well-being. London: Health & Safety Executive; DiTecco D, Cwitco G, Arsenault A, André M. Operator stress and monitoring practices. Applied Ergonomics 1992;23: Holman D, Chissick C, Totterdell P. The Effects of Performance Monitoring on Emotional Labor and Well- Being in Call Centers. Motivation and Emotion 2002;26(1): Sauter SL. An ecological model of musuloskeletal disorders in office work. I: Moon SD, Sauter SL, ed. Beyond biomechanics: Psychosocial aspects of musculoskeletal disorders in office work. London: Taylor & Francis; p Wahlström J. Physical load, psycosocial and individual factors in visual display unit work [akademisk avhandling]. Göteborg: The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, Departement of Occupational Medicine; Cox T, Griffiths A, Rial-González E. Research on work-related stress. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities; Kjellberg A, Wadman C. Subjektiv stress och dess samband med psykosociala förhållanden och besvär: en prövning av stress-energi-modellen. Arbete och Hälsa, 2002:12. Solna: Arbetslivsinstitutet; Karasek R, Theorell T. Healthy Work: Stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books, Inc; Theorell T. Possitive mechanism behind the relationship between the demand-control-support model and disorders of the locomotor system. I: Moon S & Sauter S L, ed. Beyond biomechanics: Psychosocial aspects of musculoskeletal disorders in office work. London: Taylor & Francis; p Johansson H, Windhorst U, Djupsjöbacka M, Passatore M. Chronic work-related myalgia. Neuromuscular mechanisms behind work-related chronic muscle pain syndromes. Gävle: Gävle University Press; Lundberg U, Kadefors R, Melin B, Palmerud G, Hassmén P, Engström M, Elfsberg Dohns I. Psychophysiological Stress and EMG Activity of the Trapezius Muscle. International journal of behavioral medicine 1994;1 (4): Hägg G. Static work load and occupational myalgia - A new explanation model. In: Anderson P, Hobart D, Danoff J. Electromyographical Kinesiology. Amsterdam: Elsevier Science Publishers; 1991: Veiersted KB, Westgaard RH, Andersen P. Electromyographic evaluation of muscular work pattern as a predictor of trapezius myalgia. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 1993;19: Lundberg U. Psykisk stress och muskuloskeletala besvär: psykobiologiska mekanismer: brist på vila och återhämtning större problem än arbetsbelastning; Läkartidningen 2003;100 (21): Blangsted AK, Sogaard K, Christensen H, Sjogaard G. The effect of physical and psychosocial loads on the trapezius muscle activity during computer keying tasks and rest periods. European Jounral of Applied Physiology 2004;91(2-3): Schleifer L, Galinsky T, Pan C. Mood disturbances and musculoskeletal discomfort: effects of electronic performance monitoring under different levels of VDT data-entry performance. International Journal of Human-Computer Interaction 1996;8: Smith M, Carayon P, Sanders K, Lim S-Y, LeGrande D. Employee stress and health complaints in jobs with and without electronic performance monitoring. Applied Ergonomics 1992;23:

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Agneta Lindegård Andersson Sammanfattning Symtom från nacken och övre extremiteten är vanligt

Läs mer

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Nack- och skulderbesvär i relation till muskulär vila - EMG-mätning av Trapezius

Nack- och skulderbesvär i relation till muskulär vila - EMG-mätning av Trapezius Nack- och skulderbesvär i relation till muskulär vila - EMG-mätning av Trapezius Jenny Svensson, Feelgood Medical, Grev Turegatan 34, 114 38 Stockholm Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering,

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

ANALYS AV UTFALL EFTER ERGONOMISK BEDÖMNING VID BILDSKÄRMSARBETSPLATS

ANALYS AV UTFALL EFTER ERGONOMISK BEDÖMNING VID BILDSKÄRMSARBETSPLATS ANALYS AV UTFALL EFTER ERGONOMISK BEDÖMNING VID BILDSKÄRMSARBETSPLATS Stina-Cajsa Olsson Feelgood Byfogdegatan 4 415 05 GÖTEBORG Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och

Läs mer

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)

Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Institutionen för hälsa, vård och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Kursbeteckning: SJG 909 Omfattning: 20 poäng

Läs mer

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde. UDIPA Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön Annika Thorner Högskolan i Skövde Agenda IT och psykosocial arbetsmiljö Utvärdering UDIPA ett nytt utvärderingsverktyg

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete

Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus Uppföljning av ett förändringsarbete Elisabet Finné Leg.läk, spec. allm.med Företagsläkare Länshälsan Sundsvall elisabet.finne@lvn.se Handledare: Tohr

Läs mer

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation & hälsa Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär: Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara?

Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara? Maskinskrivningsteknikens vara eller icke vara? Helene Hansson IT och hälsa i arbetslivet våren Handledare Maria Boström Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhus, Göteborg 1 Bakgrund Jag

Läs mer

Arbetsförhållanden och hälsa vid ett urval av callcenterföretag i Sverige

Arbetsförhållanden och hälsa vid ett urval av callcenterföretag i Sverige Arbetsförhållanden och hälsa vid ett urval av callcenterföretag i Sverige Allan Toomingas, Maud Hagman, Eva Hansson Risberg och Kerstin Norman a arbetslivsrapport nr 2003:10 issn 1401-2928 Enheten för

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning

Läs mer

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Långvarigt, lågintensivt arbete medelbelastning

Läs mer

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb? Introduktion De uppgifter du lämnar genom att svara på följande frågor kommer att användas för att förbättra den fysiska, sociala och psykiska välbefinnande av alla anställda i din organisation. För varje

Läs mer

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion

Arbetsmiljö vid IT-stött arbete. En kort introduktion Arbetsmiljö vid IT-stött arbete En kort introduktion Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion Institutionen för informationsteknologi Uppsala universitet IT, arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö är ett brett

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra

Läs mer

Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord.

Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord. Besvär i nacke och skuldra/axel, stress och frånvaro hos målare med tidlön och ackord. En jämförande kartläggning mellan löneformerna och målarens egen uppfattning om orsaken till sina besvär. Linnéa Arbman

Läs mer

Jobbhälsoindex 2018:2

Jobbhälsoindex 2018:2 Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24

Läs mer

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se

Hans O. Richter et al. hrr@hig.se SYNSTRESS SOM EN RISKFAKTOR FÖR BESVÄR FRÅN NACKE/SKULDRA Ögat binder ris till egen rygg ( Why eyestrain is a pain in the neck ) Hans O. Richter et al. hrr@hig.se Centre for Musculoskeletal Research Gävle

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Samverkan i rehabilitering

Samverkan i rehabilitering Samverkan i rehabilitering - hur fungerar den och vilka förväntningar finns Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 2003/2004 Lars Nilsson Affärshälsan Nordhemsgatan

Läs mer

Skyddsombudsundersökning

Skyddsombudsundersökning Skyddsombudsundersökning 2019 Cecilia Berggren Oktober 2019 Sammanfattning Den psykosociala arbetsmiljön upplevs som sämre än den fysiska arbetsmiljön i både detaljoch partihandeln. 47 % av skyddsombuden

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Inledning Hotell- och restaurangfacket, HRF, organiserar hotellstädare i hotell- och restaurangbranschen.

Läs mer

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA 50-75 ÅR NYA DATA VISAR ATT PER- SONER SOM ARBETAR I STRESSIGA OCH FYSISKT PÅFRESTANDE ELLER FARLIGA ARBETEN FÖR- VÄNTAS

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet

Tabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

INLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer