INFORMATION OM FARTYGSBEFÄL KLASS VIII

Transkript

1 INFORMATION OM FARTYGSBEFÄL KLASS VIII Sjöfartshögskolan 56º39,6 N, 016º21,7 E Postal Address Telephone Telefax Landgången (0) (0) (S) Kalmar +46 (0) (direct) Internet homepage per-ake.kvick@lnu.se

2 Utdrag från: Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal SJÖFS 2007:11 Bilaga 14. Utbildning till fartygsbefälsexamen klass VIII Utbildningens omfattning och innehåll En utbildning till fartygsbefäl klass VIII skall minst uppfylla nedan angivna krav på omfattning och innehåll. Utbildningens omfattning och innehåll Kursavsnitt Del A1, Bryggtjänst, navigation Del A2, Bryggtjänst, radar Omfattning Innehåll 24 tim Sjökort, nautiska publikationer, symboler och förkortningar Hydrografi och sjökorts tillförlitlighet Kurser och bäringar, rättning för deviation och missvisning Bestämmande av fartygs position genom utnyttjande av landmärken, sjömärken etc. Elektroniska navigationshjälpmedel, dess förmåga och begränsningar Meteorlogi, väder- och väderinformationssystem Gällande svenska och internationella sjövägsregler Gällande svenska bestämmelser om bryggtjänstgöring och vakthållning Att planera och genomföra en resa inomskärs och i kustnära farvatten 10 tim Radarns principer Faktorer som påverkar radarns prestanda Praktisk förmåga att kunna utnyttja radar: för positionsbestämning vid gång i farled för att bestämma andra fartygs sanna kurs, fart och närmsta passageavstånd i syfte att förhindra kollision Praktiska övningar på verklig utrustning alternativt simulator Del B, Miljö- och fartygsteknik Del C1, Säkerhet, Brandskydd Del C2, Säkerhet, Hälso- och sjukvård 22 tim Grundläggande stabilitetsbegrepp Placering av last- och passagerare och dess inverkan på fartygets stabilitet Faktorer som påverkar mindre fartygs manövrering med tonvikt på inre farvatten Åtgärder till skydd för den marina miljön Åtgärder vid partiell förlust av flytbarhet Manöver- och maskinsystem ombord 8 tim Brandtriangeln Brandtyper, flambarhetsgränser Brandorganisationen ombord Brännbart material, bränders spridning Olika släckmedel och system Släckmetoder Brandmans utrustning Praktiska släckövningar 8 tim Grundläggande anatomi Cirkulations- och respirationssystem Diagnostisering ABC-sjukvård, omhändertagande av skadade Transport av skadade Hypotermi 2

3 Kursavsnitt Omfattning Innehåll Del C3,Säkerhet, 8 tim Säkerhetsorganisationen ombord Personlig säkerhet Vilka nödsituationer som kan uppstå, tex brand, kollision och grundstötning och vilka åtgärder som skall vidtas i samband med dessa Personlig livräddningsutrustning Livbåtar och livflottars egenskaper och utrustning Flytvästars hantering Egenskaper och handhavande av pyroteknisk utrustning Olika typer av evakueringssystem Vikten och nyttan med regelbundna övningar Effekter olyckor kan ha på den marina miljön samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera dessa Del C4, 8 tim Assistera passagerare till embarkeringsstation Passagerarsäkerhet Undvika och begränsa panik bland passagerare och besättning Hjälpa passagerare med den personliga livräddningsutrustningen Använda passagerarlistor vid embarkeringssituationer Ge klara och koncisa order Genomsök av fartyget Metoder för att assistera passagerare med handikapp Del D, Nödåtgärder 8 tim Olika kommunikationsmetoder Nödsignaler och nödtrafik inklusive avläggande av kunskapsprov för VHF certifikat Åtgärder att vidtas efter en kollision eller grundstötning; skadeinventering GMDSS-systemets funktion inklusive SAR (Search And Rescue) SART och EPIRB Del E, Författning 4 tim Gällande sjömanslag och svensk social lagstiftning Gällande ssvensk sjösäkerhetsagstiftning Gällande Svensk miljölagstiftning Sjölagen, kap 1, och 20 3

4 Litteratur Nedanstående sammanställning av litteratur mm är förslag, där man kan inhämta de kunskaper som krävs för att kunna avlägga prov för fartygsbefäl klass VIII. OBS! Det är inte nödvändigt att införskaffa all nedan uppräknad litteratur. Bokhandel Bokhandel Bokhandel Bokhandel Sjöfartsverket Sjöfartsverket Navigation, Anell-Ekstrand Kurs & Bäring, G. Lindbom - D. Borghed, Sjösportskolan Radar & Navigatorer, Jonas Ekblad Navigering och sjömanskap (lärobok + övningsbok), J. Ekblad - B. Wallin Int 1/Kort 1 (senaste upplagan) Sjökortskatalog (senaste upplaga) Transportstyrelsen Sjötrafikföreskrifter Transportstyrelsen valda delar av transportstyrelsens föreskrifter Sjöfartsverket Sjöfartshögskolan Kalmar Sjöfartshögskolan Kalmar Sjökort (övningskort 93 eller 72, vilket kort som är lämpligt framgår av de böcker ni väljer att använda). Radarlära, Jan Snöberg Radarplottingblanketter Stockholm Radio Lärobok för VHF-certifikat, Stig Humla Distansstudiematerial Material för distansstudier för Fartygsbefäl klass VIII har bl a tagits fram av Christer Magnusson. Box Karlstad Tel: e-post christer.magnusson@tillsjoss.se Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg Box Göteborg e-post: gbg@sv.se Andra utbildare Sjösportskolan Pejlingsg. 13, VÄSTRA FRÖLUNDA, Tel: Folkuniversitetet 4

5 Praktiska detaljer inför tentamen Den som avser avlägga prov för fartygsbefälsexamen klass VIII skall till provet medta tentamensavgift (1000:- fr.o.m , avgift för studenter som vill avlägga provet är 500:-) ID-handlingar (skall uppvisas för kontroll) läkarintyg (se nedan) penna, radergummi, miniräknare, passare och transportör. VHF-certifikat. Intyg om genomförd praktisk radarträning. Avsnitt A2 SJÖFS 2007:11 bilaga 14 (uppvisas för kontroll) Intyg över brandutbildning träning. Avsnitt C1 SJÖFS 2007:11 bilaga 14 (uppvisas för kontroll). Intyg över ABC-sjukvård. Avsnitt C2 i SJÖFS 2007:11 bilaga 14 (uppvisas för kontroll). Provet är uppdelat på ett teoretisk - skriftligt prov och ett praktiskt prov. Total tid för att genomföra provets samtliga delmoment beräknas uppgå till ca 3-4 timmar. För att erhålla "examensintyg" skall samtliga moment i provet vara godkända. I det skriftliga provet ingår följande delmoment: Miljö- och fartygsteknik Säkerhet, brandskydd, hälso- och sjukvård, personlig säkerhet, passagerarsäkerhet samt författning Bryggtjänst, radar Bryggtjänst, navigation inkl. sjötrafikföreskrifter, meteorologi Praktiskt radarprov, genomförs i skolans radarsimulator. LÄKARINTYG (*) Den som avser att avlägga prov för fartygsbefäl klass VIII skall kunna uppvisa ett läkarintyg, ej äldre än två år. Av läkarintyget skall klart framgå: Synskärpa *) Färgseende *) Synfält *) Översynthet *) Hörsel *) *) Från och med 1 mars 2009 Transportstyrelsens föreskrifter om läkarintyg för sjöfolk (TSFS 2009:3). Anmälan Den som önskar genomgå prov för fartygsbefäl klass VIII skall anmäla sitt intresse till Sjöfartshögskolan. Tel: (Per-Åke Kvick) per-ake.kvick@.lnu.se 5

6 Förordning om behörigheter för sjöpersonal (2007:237) Utfärdad: kap. Allmänna bestämmelser 3 Den fart i vilken ett fartyg används anges i denna förordning med nedan angivna beteckningar (fartområden). Beteckning Inre fart Närfart Europafart Oceanfart Betydelse Fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Som inre fart anses också fart i fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Fart till och från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen. Fart från en punkt N 68 O 14 - Shetlands nordpynt, därifrån västerut till V 11, längs denna longitud över Irlands västkust till N 30, därifrån österut längs denna latitud. All annan fart än ovan angivna. 2 kap. Behörigheter 1 För att få de behörigheter som anges i detta kapitel krävs personbevis som inte är äldre än tre månader samt läkarintyg som inte är äldre än två år och som visar att sökanden uppfyller de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk. För att få de behörigheter som anges i 3-7 och krävs högskoleutbildning vid ett universitet eller en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller hos en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Vid en ansökan om erkännande av utländska behörighetsbevis får sökanden, för att styrka att de svenska kraven på syn- och hörselförmåga är uppfyllda, åberopa det dokument som krävs i sökandens ursprungsstat eller den stat sökanden kommer från eller ett intyg som utfärdats av en behörig myndighet i denna stat och som motsvarar ett svenskt läkarintyg. Sådana utländska dokument eller intyg får inte vara äldre än två år. Sjöfartsverket prövar som ett led i behörighetsärendet om dokumentet eller intyget innehåller de uppgifter som behövs. 10 För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII skall sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning, och 2. ha fullgjort a) minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg, b) minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på fartyg i yrkesmässig trafik i inre fart, eller c) minst 24 månaders däckspraktik på den fartygstyp behörigheten avser och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i fartygets säkra handhavande. Däckstjänstgöring enligt första stycket 2 a och 2 b skall vara fullgjord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 20. Sjöfartsverket får, om däckstjänstgöring eller däckspraktik fullgjorts enligt första stycket 2 b eller 2 c, begränsa behörigheten till att avse ett visst fartyg, fartområde, fartygsstorlek eller antal passagerare. 7 kap. Behörigheternas innebörd 1 Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om vilken rätt till befattning på fartyg som följer med innehav av viss behörighet. Sjöfartsverket får i beslut om säkerhetsbesättning besluta annat än vad som följer av föreskrifter som avses i första stycket. Verket får även i föreskrifter om bemanning för fartyg som inte skall ha säkerhetsbesättning (bemanningsföreskrifter) meddela annat än vad som följer av föreskrifter som avses i första stycket. 6

7 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal SJÖFS 2007:11 ANDRA AVDELNINGEN BESTÄMMELSER SOM RIKTAR SIG TILL SJÖMÄN 2 kap. Ansökan om behörigheter, specialbehörigheter och certifikat Utbildningars giltighet vid ansökan om behörighet Behörigheterna fartygsbefäl klass VIII och maskinbefäl klass VIII samt vissa specialbehörigheter 7 Ansökan om behörighet som fartygsbefäl klass VIII eller maskinbefäl klass VIII skall ha inkommit inom fem år efter avslutad utbildning. Om så inte sker krävs att ny utbildning genomgås. Detta gäller även samtliga specialbehörigheter utom specialbehörighet för tjänstgöring på höghastighetsfartyg. 4 kap. Däcksbehörigheter Ålderskrav 1 Utöver de krav som anges i förordningen (2007:237) om behörig-heter för sjöpersonal och i dessa föreskrifter skall sökanden ha uppnått föl-jande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel. 20 år Sjökapten, fartygsbefäl klass II, III, IV och VI 18 år Fartygsbefäl klass V, VII och VIII 16 år Övriga behörigheter enligt detta kapitel Krav på behörighetsgrundande utbildning och praktik 3 För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII skall sökanden, utöver vad som anges i 2 kap. 10 första stycket 2 4 förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal, ha avlagt lägst fartygsbefälsexamen klass VIII. Rätt till tjänstgöring 6 I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell. Bruttodräktighet Behörighet > Fartygsbefäl klass Befälhavare Styrman VIII Överstyrman Styrman 6 kap. Traditionsfartygsbehörigheter Ålderskrav 1 Sökanden skall ha uppnått följande ålder för att kunna få en behörighet enligt detta kapitel. 20 år Befälhavare TF500, teknisk chef TF750 motor och teknisk chef TF750 ånga 18 år Styrman TF500, fartygsingenjör TF750 motor, teknisk chef TF750 ånga, befälhavare TF70 och teknisk chef TF75 ånga 16 år Matros TF, motorman TF och eldare TF 5 För att få behörighet som befälhavare TF70 inre fart eller befälhavare TF70 skall sökanden 1. ha fullgjort godkänd utbildning, och 2. ha fullgjort minst sex månaders däckstjänstgöring under minst två kalenderår på traditionsfartyg med en bruttodräktighet om lägst 20. Rätt till tjänstgöring Däckstjänstgöring 17 I inre fart medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell. 7

8 Rätt till tjänstgöring i inre fart Bruttodräktighet Behörighet Befälhavare TF70 5 Befälhavare Styrman -- Styrman 4 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med bilaga I närfart och MoU-farvatten medför innehav av behörighet rätt att tjänstgöra i de befattningar som framgår av nedanstående tabell. Rätt till tjänstgöring i närfart och MoU-farvatten Bruttodräktighet Behörighet Befälhavare TF70 7 Befälhavare Styrman -- Styrman 7 Behörighet med grund i en utbildning i enlighet med bilaga 14. MOU-farvatten närfartsområdet i de länder som omfattas av Wilhelmshafen Memorandum of Understanding2 Sjöfartsverkets föreskrifter om bemanning; SJÖFS 2007:12 1 kap. Allmänna bestämmelser Tillämpning 1 Dessa föreskrifter gäller för följande svenska fartyg om inte annat anges: handelsfartyg vars skrov har en största längd om minst 6 meter, handelsfartyg som är godkända som traditionsfartyg och vars skrov har en största längd om minst 6 meter, och fiskefartyg vars skrov har en största längd om minst 5 meter. Dessa föreskrifter gäller inte när fartyg skall ha ett beslut om säkerhetsbesättning enligt 3 kap. 10 och 11 fartygssäkerhetslagen (2003:364). 2 För handelsfartyg som inte transporterar gods eller passagerare och som har en bruttodräktighet om 500 eller mer fastställer Sjöfartsverket beslut om säkerhetsbesättning i varje enskilt fall. 3 För fiskefartyg med en största längd om minst 50 meter eller med en maskinstyrka om lägst kw fastställer Sjöfartsverket beslut om säkerhetsbesättning i varje enskilt fall. Detsamma gäller om ett sådant fartyg skall användas i mer vidsträckt fart än Europafart. 4 Befattningarna i bilaga 1 4 och 6 8 kan upprätthållas även av den som innehar en annan behörighet än de som anges i bilagorna. Detta gäller under förutsättning att personen innehar ett behörighetsbevis eller ett erkännande av utländsk behörighet som är utfärdat av Sjöfartsverket och som är giltigt för den aktuella befattningen på fartyget med hänsyn till fartygets bruttodräktighet, maskinstyrka och fartområde. Definitioner och förkortningar 5 I dessa föreskrifter används följande definitioner och förkortningar: bruttodräktighet bruttodräktighet enligt fartygets gällande mätbrev Europafart fart från en punkt N 68 O 14 Shetlands nordpynt, därifrån västerut till V 11, längs denna longitud över Irlands västkust till N 30, därifrån österut längs denna latitud fiskefartyg handelsfartyg fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet fartyg som används för handelssjöfart eller annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten såsom bogsering, isbrytning, bärgning och dykning 8

9 höghastighetsfartyg fartyg som kan uppnå en fart i meter per sekund som uppgår till eller överskrider 3, där är deplacement (m3) vid konstruktionsvattenlinjen inre fart fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund; som inre fart anses också fart i fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) kort resa resa som under vanliga förhållanden kräver sammanlagt högst 12 timmars gång under en period av 24 timmar MOU-farvatten närfartsområdet i de länder som omfattas av Wilhelmshafen Memorandum of Understanding närfart fart till och från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen oceanfart all annan fart än inre fart, närfart och Europafart passagerarfartyg fartyg som medför fler än 12 passagerare sjöområde A1 område inom radiotelefonitäckning av åtminstone en VHF-kuststation där kontinuerlig DSC-anropstjänst är tillgänglig sjöområde A2 område utanför sjöområde A1 inom radiotelefonitäckning av åtminstone en MF-kuststation där kontinuerlig DSC-anropstjänst är tillgänglig sjöområde A3 område utanför sjöområde A1 och A2 inom täckning av en geostationär Inmarsatsatellit där kontinuerlig anropstjänst är tillgänglig sjöområde A4 område utanför sjöområde A1, A2 och A3 skepp fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter snabba fartyg fartyg som inte är höghastighetsfartyg men som kan framföras i 35 knop eller mer traditionsfartyg sådana fartyg som Sjöfartsverket har beslutat skall anses utgöra traditionsfartyg Bestämmelser om utbildningar och behörigheter m.m. 6 I förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal samt Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:11) om utbildning och behörigheter för sjöpersonal finns bestämmelser om utbildningar, behörigheter, specialbehörigheter, certifikat och intyg som det ställs krav på att inneha i dessa föreskrifter. 7 Sjöpersonal med ansvar för sjukvården ombord skall ha certifikat som sjukvårdare. 8 Om fartyget är utrustat med livräddningsfarkoster eller beredskapsbåtar skall den sjöpersonal som handhar dessa ha certifikat för handhavande av räddningsfarkoster och beredskapsbåtar. 9 Befälhavaren och samtliga vaktgående fartygsbefäl skall inneha något av följande radiooperatörscertifikat beroende på vilket sjöområde eller fartområde fartyget är certifierat för. 1. Inom sjöområde A1 skall radiooperatören inneha lägst specialbehörighet som begränsat behörig radiooperatör i GMDSS (ROC). 2. Inom sjöområdena A2, A3 och A4 skall radiooperatören inneha lägst specialbehörighet som allmänt behörig radiooperatör i GMDSS (GOC). Första stycket gäller inte fartyg inom fartområde E och D som uppfyller utrustningskraven i bilaga 1 till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2004:28) om radioutrustning på fartyg. I sådana fall behöver radiooperatören endast uppvisa ett av Post- och telestyrelsen utfärdat Short Range Certificate (SRC). Undantag 10 Bestämmelser om undantag från dessa föreskrifter finns i 4 kap. 22 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och 4 kap. 35 samma förordning. 2 kap. Särskilt om handels- och traditionsfartyg Krav på bemanningen 1 Handels- och traditionsfartyg som omfattas av dessa föreskrifter skall bemannas enligt följande: 1. Bilaga 1 gäller fartygsbefäl på handelsfartyg. I inre fart får dock handelsfartyg föras av den som har avlagt lägst förarintyg för fritidsbåt under förutsättning att fartyget 9

10 a) inte är ett skepp, har en bruttodräktighet under 20 och har en maskinstyrka om högst 405 kw, b) inte är ett snabbt fartyg, c) förs av en person som har den erfarenhet av fartyget som krävs med hänsyn till dess trafikmönster, konstruktion och utrustning samt för handhavandet av fartygets maskineri, och d) nyttjas av brandförsvar och räddningstjänster i deras verksamhet av utbildningsanordnare inom fritidsbåtssektorn vid utbildning, som bastuflotte eller motsvarande. Om fartyget nyttjas av utbildningsanordnare inom fritidsbåtssektorn vid högre nautisk utbildning än utbildning för förarintyg skall befälhavaren ha fullgjort lägst den utbildning som ges. 2. Bilaga 2 gäller fartygsbefäl på traditionsfartyg. 3. Bilaga 3 gäller maskinbefäl på handelsfartyg som uppfyller bestämmelserna i kap. Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:31) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum. 4. Bilaga 4 gäller maskinbefäl på handelsfartyg som inte uppfyller bestämmelserna i kap. Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:31) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum, 5. Bilaga 5 gäller maskinbefäl på traditionsfartyg som uppfyller bestämmelserna i kap. Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:31) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum. 6. Bilaga 6 gäller maskinbefäl på traditionsfartyg som inte uppfyller bestämmelserna i kap. Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:31) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum. Bilaga 2, 5 och 6 gäller endast när traditionsfartyg inte används som passagerarfartyg. 2 Besättningens sammansättning skall vara sådan att den med hänsyn till fartygets trafikmönster, konstruktion och utrustning samt behovet av kosthåll uppfyller kraven i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän och Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2005:7) om vakthållning. 3 All sjöpersonal skall före påmönstring ha fullgjort godkänd förtrogenhetsutbildning. 4 All sjöpersonal skall ha fullgjort godkänd utbildning i grundläggande säkerhet (basic safety) och ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna förstå och vidarebefordra säkerhetsinformation. 5 Sjöpersonal med ansvar att leda brandbekämpning ombord skall inneha certifikat i avancerad brandbekämpning. 6 Sjöpersonal på höghastighetsfartyg skall inneha den specialbehörighet för tjänstgöring på sådana fartyg som krävs för den för aktuella befattningen. 7 På fartyg som släpar eller skjuter farlig last skall befattningshavare uppfylla de krav på specialbehörigheter som framgår av 4 kap. 29 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Övertaligt befäl 8 Tjänstgör fler befäl ombord än vad som föreskrivs i bilaga 1 6 skall det övertaliga befälet inneha lägst den behörighet som anges för övrigt fartygs- och maskinbefäl i den befattningen enligt förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal. Det övertaliga befälet ombord på snabba fartyg skall dessutom inneha sådant intyg som anges i 11. Särskilt om maskinbefäl på fartyg med obemannat maskinrum 9 På fartyg som enligt ett särskilt beslut av Sjöfartsverket är godkända för obemannat maskinrum skall den tekniska chefen, om maskinbefälsbemanningen utgörs av endast honom eller henne, inte göra arbetsuppgifter som kan förhindra hans eller hennes omedelbara arbetsinsats i maskinrummet. Särskilt om segelfartyg 10 På fartyg som framdrivs och manövreras med segel skall besättningen, utöver vad som föreskrivs i bilaga 1 och 2, ha den erfarenhet av segelfartyg som behövs med hänsyn till fartygets trafikmönster, konstruktion och utrustning. Detsamma skall gälla för den del av besättningen som enligt 2 utför arbetsupp- 10

11 gifter som är specifika för segelfartyg. Om fartyget används i annan fart än inre fart skall denna del av besättningen ha erfarenhet av segelfartyg i minst närfart. Särskilt om snabba fartyg 11 På snabba fartyg skall befälhavaren, utöver vad som föreskrivs i 1 1, inneha intyg om fullbordad, godkänd utbildning för handhavande av snabba fartyg. Om fartyget kan framföras i 45 knop eller mer skall besättningen, utöver vad som föreskrivs i 1 1, utgöras av minst befälhavare och styrman. Båda skall delta i framförandet av fartyget samt inneha sådant intyg som avses i första stycket. 3 kap. Särskilt om fiskefartyg Krav på bemanning 1 Fiskefartyg som omfattas av dessa föreskrifter skall vara bemannade enligt bilaga 7 vad avser fartygsbefäl. Sjöfartsverket kan efter beslut tillåta obemannat maskinrum om fartygets maskineri kan handhas på ett betryggande sätt från fartygets manöverplats och Sjöfartsverket har godkänt anordningarna för detta. Under dessa förutsättningar skall i fartygets besättning ingå personal med behörighet lägst enligt bilaga 8. Om förutsättningarna för drift med obemannat maskinrum inte uppfylls, skall besättningen kompletteras med en eller flera personer särskilt avsedda att ta hand om maskinens skötsel. Dessa personer skall ha lägst den utbildning, behörighet och erfarenhet som anges i bilaga 8. Övertaligt befäl 2 Tjänstgör fler befäl ombord än vad som föreskrivs i bilaga 7 skall det övertaliga befälet inneha lägst den behörighet som anges för övrigt fartygsbefäl i den befattningen enligt samma bilaga. Särskilt om befälhavare 3 Befälhavaren skall se till att besättningens sammansättning är sådan att den utöver vad som anges i 1, med hänsyn till fartygets trafikmönster, även uppfyller vakthållningskraven i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2005:7) om vakthållning. 4 En befälhavare på ett fiskefartyg med en största längd om minst 12 meter sysselsatt i närfart eller mer vidsträckt fart skall, utöver föreskriven behörighet enligt bilaga 7, även ha en specialbehörighet för fiskefartyg. Säkerhetsutbildning 5 Den som tjänstgör på ett fiskefartyg med en längd om minst 5 meter skall ha ett certifikat som utvisar att han eller hon har genomgått en av Sjöfartsverket godkänd säkerhetsutbildning. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna författning träder i kraft den 15 juni Genom författningen upphävs Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2005:6) om bemanning. 3. Ett behörighetsbevis som maskinbefäl klass VI som har utfärdats före den 1 januari 2005 skall anses motsvara en behörighet som maskinbefäl klass VIII. 4. Beslut som har meddelats med stöd av de bestämmelser som upphävs genom dessa föreskrifter och som gäller då dessa föreskrifter träder i kraft skall fortfarande gälla. Sådana beslut skall anses ha meddelats enligt dessa föreskrifter. 11

12 Bilaga 1. Krav på utbildning och behörigheter för fartygsbefäl på handelsfartyg Fartområde och Bruttodräktighet befattning < Inre fart Befälhavare Fartygsbefälsexamen klass VIII VIII VI eller skepparexamen Överstyrman 1 Fartygsbefälsexamen klass VIII VIII VII eller skepparexamen Närfart Befälhavare Utbildning som fartygsbefäl VI VI klass VII eller skeppare A- utbildning Överstyrman 2 Utbildning som fartygsbefäl VII VII klass VII eller skeppare A- utbildning Europafart Befälhavare VI III III Överstyrman VII V V Styrman 3 VII V V Oceanfart Befälhavare VI K K Överstyrman VII II II Styrman 4 VII V V 1 Överstyrman får undvaras på kort resa, dock inte på vissa snabba fartyg (se2 kap. 11 ). 2 Överstyrman får undvaras på kort resa om fartygets bruttodräktighet är högst 70, dock inte på vissa snabba fartyg (se 2 kap. 11 ). 3 2:e styrman får undvaras under förutsättning att arbetstidsuttaget för kvarvarande fartygsbefäl, inom ramen för gällande vilotidslagstiftning, möjliggör att skeppstjänsten kan delas in i två vakter. 4 2:e styrman får undvaras på fartyg med en bruttodräktighet om högst 70 under förutsättning att arbetstidsuttaget för kvarvarande fartygsbefäl, inom ramen för gällande vilotidslagstiftning, möjliggör att skeppstjänsten kan delas in i två vakter. 12

13 Bilaga 2. Krav på utbildning och behörigheter för fartygsbefäl på traditionsfartyg Fartområde befattning Befälhavare Överstyrman 1 Befälhavare Överstyrman 2 Styrman 3 och Bruttodräktighet < Inre fart Fartygsbefälsexamen klass VIII eller skepparexamen Fartygsbefälsexamen klass VIII eller skepparexamen Utbildning som fartygsbefäl klass VII eller skeppare A-utbildning Utbildning som fartygsbefäl klass VII eller skeppare A- utbildning Utbildning som fartygsbefäl klass VII eller skeppare A- utbildning TF70 Befälhavare TF70 Närfart och MOU-farvatten TF70 4 Befälhavare TF70 4 TF70 4 TF500 Befälhavare TF70 TF500 Befälhavare TF70 4 TF70 4 TF500 Befälhavare TF500 TF500 Styrman TF500 Styrman TF500 1 Överstyrman får undvaras på kort resa. 2 Överstyrman får undvaras på kort resa om fartygets bruttodräktighet är högst :e styrman får undvaras på fartyg med en bruttodräktighet om högst 70 under förutsättning att arbetstidsuttaget för kvarvarande fartygsbefäl, inom ramen för gällande vilotidslagstiftning, möjliggör att skeppstjänsten kan delas in i två vakter. 4 TF70-behörigheten skall gälla för närfart och MOU-farvatten. Bilaga 7. Krav på utbildning och behörigheter för fartygsbefäl på fiskefartyg Fartområde och befattning Befälhavare Största längd (m) minst 6 högst 12 över 12 högst 24 över 24 under 50 Inre fart Fartygsbefälsexamen VIII VIII VIII eller skepparexamen Närfart Befälhavare Fartygsbefälsexamen VIII VII VIII eller skepparexamen Vakthavande befäl 1 Fartygsbefälsexamen VIII VIII eller skepparexamen Europafart Befälhavare VIII VIII VI Vakthavande befäl 1 VIII VIII VIII 1 Får undvaras på kort resa på fartyg med en största längd om 24 meter. 13