TRELLEBORGS KOMMUN Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Transkript

1 Protokoll 1 (24) Innehåll 28 Utvärdering av lärare 29 Förslag avseende rättning av nationella prov 30 Översyn av programutbud 31 Ekonomisk uppföljning kvartal 1 32 Budgetdialog inför Interimistiskt beslut 34 Interimistiskt beslut 35 Interimistiskt beslut 36 Anmälningsärenden 37 Delegationsärenden 38 Förvaltningschefen informerar 39 Frågor 40 Övrigt Trelleborg3000, v 1.0,

2 Protokoll 2 (24)

3 Protokoll 3 (24) Plats och tid Smyge Havsbad Beslutande Nilsson Johnny S Nilsson Lars-Erik S Simic Jeléna S Green Kaija SPI Bygnell Lars C Klarberg Per SD Mikkelä Lars M Karlsson Jolanta S Frånv. Ers Vita Åstrand Johansson Kerry S Frånv. Ers Vita Åstrand Hemzelius Lars FP Gärtner Göran M Frånv. Ers Susana Apostolovska Svensson Eva KD Ersättare Persson Ulf TS Åstrand Vita S Beslutande Ulla Bengtsson FP Frånvarande Persson Gert S Johansson Ulla-Britt S Frånvarande Annika Franzén SPI Apostolovska Susana M Roos Leif SD Fryklund Brith M Seelbach Mattias S Frånvarande Johansson Rickard C Frånvarande Burman-Lindstedt Monica KD Lindholm Carina S Fomina Oksana SD Frånvarande Övriga närvarande Lisbeth Netteberg Förv.chef Sverker Hagman Nämndsekreterare Boris Blumenfeld Verksamhetscontroller TCO Ronnie Johansson SACO Justeringens plats och tid Förv. 28 april kl Paragrafer 28-- Sekreterare Ordförande Justerare BEVIS Sverker Hagman Lars Hemzelius Lars Mikkelä Justeringen har tillkännagivits genom anslag Johnny Nilsson Organ och datum för anslags uppsättande för anslags nedtagande

4 Protokoll 4 (24) Förvaringsplats Underskrift Sverker Hagman

5 Protokoll 5 (24) 28 Utvärdering av lärare Ärendebeskrivning Beslut nämnd Förvaltningen får i uppdrag av nämnden att utifrån ovanstående utgångspunkter ta fram ett system eller modell som utvärderar lärares prestationer i kunskapsförmedling samt presentera det vid nämndens tredje nämndsammanträde år Förvaltningens beredning inför nämnd Uppdrag Förvaltningen har på uppdrag av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i beslut förberett för att till kommande nämnd presentera en konkret modell för hur utvärderingsarbetet av lärares prestationer i kunskapsförmedling ska gestaltas och planeras. Syfte Utvärderingen syftar till att mäta det som finns hos läraren i yrkeskunskaper och engagemang som gör att eleven presterar ett bättre resultat. Kan förvaltningen i det utvärderingsresultat som modellen frambringar säkerställa lärarens påverkan på eleven och i resultatet kunna dra slutsatser, finns det goda förutsättningar för att bygga ett generellt kvalitetssäkringssystem gällande gymnasieskolans kärnprocesser. Vad krävs för att kunna göra mätningar? 1. Ett bestämmande av utvärderingsområde, vilka ämnen, lärare och elever 2. Ett bestämmande av modell, vad ska mätas? Hur ska det mätas? När ska det mätas? 3. Ett samarbete med grundskolan avseende insamling av resultat nationella prov och dokumentation IUP 4. Inrättande av en administration som ansvarar för insamlat material och genomförande av utvärderingen 5. Implementering av modellen för berörda rektorer, lärare och elever Mätfaktorerna Med utgångspunkt i den utredning som presenterades nämnden har förvaltningen preciserat ett antal direkta och indirekta faktorer som kan påverka och ha effekt på elevens kunskapsinhämtande vilka ska kunna mätas och utvärderas. Förvaltningens förslag till mätfaktorer utgör en grund som är tänkt både kunna förfinas, utvecklas och få en mer vetenskaplig förankring. De direkta faktorerna som påverkar eleven är; 1. Lärarens pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper 2. Lärarens förmåga att inspirera och entusiasmera eleverna till att prestera resultat 3. Lärarens engagemang, förståelse och förmåga att sätta sig in i elevens situation

6 Protokoll 6 (24) 4. Lärarens förmåga att omfatta skolans mål och uppdrag 5. Andra elevers påverkan och förmåga att ge inspiration och kunskaper De indirekta faktorerna som påverkar eleven är; 1. Elevens mognad och individuella förutsättningar 2. Elevens sociala situation 3. Elevens kulturella bakgrund Hur mäter vi dessa faktorer? 1. Över tid, 3-4 år. Gymnasieskolans kurser i ämnena svenska, matematik och engelska läses utspritt över tre år. 2. Genom studier av mötena lärare elev. Förslagsvis görs observationer i klassrum och i skolans studiemiljöer. Observatörer kan vara rektor, kollega eller lärare från grundskolan samt eventuellt extern observatör, från annan kommun eller högskola, lärarutbildning etc. 3. Genom samtal och intervjuer med lärare elev. Betygsättande lärare samtalar med eleven utifrån IUP;ens frågeställningar. Kollega, lärare från grundskolan eller extern observatör samtalar med eleven. Eleven får besvara enkätmaterial utifrån frågeställningar hämtade från IUP;en som står i korrespondens med mätfaktorerna. 4. Genom provresultat och betyg. De nationella proven, både aktuella och äldre förlagor, övrigt nationellt bedömningsstöd, lärarens eller skolans egna provmaterial samt till slut kursbetyget. Extern rättning och bedömning eftersträvas fullt ut av betygsättande lärares elevers resultat. 5. Genom IUP Individuell utvecklingsplan är ett kommunikations- och dokumentationsverktyg som finns nära eleven både i grundskolan och i gymnasieskolan. Enligt Skolverkets allmänna råd skall citat (utvecklingsplanen vara framåtsyftande och utgöra ett aktivt verktyg i elevens lärandeprocess och den ska utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor.) Syftet med individuella utvecklingsplaner är att de ska stärka uppföljningen för den enskilda eleven i skolan och bidra till att fler utvecklas i riktning mot de nationella målen. Den ska ge eleven ökat inflytande och ansvar över sitt lärande. Den ska konkret beskriva vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot skolans mål. Den individuella utvecklingsplanen skapar också kontinuitet för eleven vid byten av exempelvis lärare eller skola.) Beskrivning av exempelmodell Modellen förutsätter ett utvecklat samarbete med grundskolan för att säkra kunskapsöverförande och kunskapsutbyte avseende arbetssätt och uppföljning av elevernas kunskaper. Lärarna i grundskolan har efter flera års arbete mycket goda kunskaper om eleverna som ska utvärderas. Vi föreslår att ledning och lärare från grundskolan på flera plan är medverkande i utvärderingsprocessen. Det kan gälla observationer av möten mellan lärare och elev. Extern konsultation krävs i en strävan att skapa objektivitet i utvärderingen som en motvikt till bedömande och betygsättande lärares subjektivitet i samtal och rättning.

7 Protokoll 7 (24) Vi anser det dessutom vara viktigt att god tid avsätts för att uppnå bästa resultat i utvärderingsprocessen, för samverkan med personalföreträdarna samt planering och implementering av utvärderingsprocessen i ledning, arbetslag och organisation. Utvärderingsprocessen pågår under en tidsperiod på tre år för varje årskull elever. Vi beskriver i följande exempelmodell vad som händer årskull 94, elever som idag går i grundskolans sista år under de tre år som följer i gymnasiet. Kurserna svenska B och svenska B som andraspråk, engelska A och matematik A är de kurser i gymnasieskolan som är obligatoriska för samtliga program och som dessutom genom Skolverket har en lång tidsmässigt dokumenterad bakgrund i nationella prov och mätningar av elevers resultat. Vår exempelmodell omfattar de nämnda obligatoriska kurserna som berör ett större antal elever vilket därigenom ger ett större utvärderingsunderlag. Inom de studieförberedande programmen finns det ytterligare kurser med tillgång till nationella prov, engelska B, matematik B, C och D. Under utveckling är nationella prov i ämnena kemi/fysik/biologi. Utöver de nationella proven finns det hos Skolverket tillgång till ett stort övrigt provmaterial som kan användas som stöd för bedömning av elevernas kunskaper inom många andra ämnen och kurser. De nationella provens syften är enligt Skolverket citat ( i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven bidrar också till att konkretisera kursplanernas mål och betygskriterier en ökad måluppfyllelse för eleverna.). Med anledning av de alltmer försämrade resultaten i skolans ämne matematik föreslår förvaltningen att matematik kurs A i gymnasieskolan blir det första utvärderingsområdet läsår 2010/11 som vår exempelmodell arbetar med. Exempelmodell; Elevårskull 1994 läsår 2010/ års elevers resultat nationella prov grundskolan år 9 i ämnena engelska, svenska och matematik samlas in och läggs i en dokumentationsbank I augusti görs en avstämning av elevers provresultat i förhållande till slutbetyg åk 9 och eventuell dokumentation i IUP från grundskolan, inbjudna lärare från grundskolan medverkar I augusti en upptakt för berörda lärare i ämnet matematik som introduceras och utbildas i utvärderingsmodellen, inbjudna och medverkande är överlämnande matematiklärare från grundskolan V håller betygsansvariga lärare i kursen matematik A ett första elevsamtal med 94orna med utgångspunkt i IUP;en samt informerar om utvärderingen som kommer att pågå fram till examen Vecka 37-45, observationer av möten lärare-elev inför nationella prov i matematik A Observatörer, lärare i matematik från grundskolan, rektor samt extern utvärderare. Manual; lärarutbildningens kriterier för LUF Vecka 43 enkät till elever i matematik A med frågor avseende mätområdena faktor 2 och 3, lärarens förmåga att inspirera och entusiasmera eleverna till att prestera resultat samt lärarens engagemang, förståelse och förmåga att sätta sig in i elevens situation

8 Protokoll 8 (24) Vecka 49 och 50 nationella prov i matematik A, extern rättning. Provresultatet används för att mäta elevens progression i kursen som underlag till nästa provtillfälle under våren 2011 V 3-4 ett andra elevsamtal som betygsättande lärare genomför med eleverna, underlag nationella provresultat och enkät, frågor med utgångspunkt i IUP;en V 14-15, observationer av möten lärare-elev inför omgång 2 nationella prov matematik A. Observatörer, lärare i matematik från grundskolan, rektor, samt extern utvärderare. Manual; lärarutbildningens kriterier för LUF Vecka omgång 2 nationella prov i matematik A, extern rättning Vecka 21 Tredje elevsamtalet som betygsättande lärare har med eleverna, underlag nationella provresultat och enkät frågor med utgångspunkt i IUP;en Vecka 23 Betyg sätts i matematik A som jämförs med hela utvärderingsunderlaget från grundskolan och första gymnasieåret Vecka 24 Betygsättande lärare har ett summeringssamtal med rektor, lärare i matematik från grundskolan och extern utvärderare Elevårskull 1994 läsår 2011/2012 Utvärderingsområde i kursen engelska B startar Utvärderingsområde i kursen matematik B startar under förutsättning att kontinuitet, tid och planering stämmer avseende betygsättande lärare Under året genomgår lärare och elever i kursen engelska B samt matematik B samma moment i observationer, samtal och prov som i matematik A Under våren 2012 inleds utvärderingsområdet svenska B/svenska B som andraspråk Elevårskull 1994 läsår 2012/2013 Under våren 2013 avslutas utvärderingsområdet svenska B/svenska B som andraspråk för elevårskull 1994 som går sista och tredje året i gymnasiet. Om exempelmodellen under läsåret 2010/2011 i test anses hålla blir den fullt utbyggd under påföljande läsår enligt sammanställning i nedanstående tabell. Vi har då lagt till kurserna En B och Ma B som läses obligatoriskt endast i de studieförberedande programmen. Lå 2010/11 Lå 2011/12 Lå 2012/13 Lå 2013/14 Elever1994 Elever1995 Elever1996 Elever1997 Ma A En B Ma B Sv B Ma A En A En B MaB Sv B Ma A En A En B Ma B Ma A En A Sammanfattning Det finns om allt genomförs vid tidpunkten läsår 2012/13 ett stort och värdefullt utvärderingsmaterial samlat kring elevårskull 1994;s gymnasietid och prestationer, elevsamtal, observationer, enkäter och provresultat i

9 Protokoll 9 (24) ämnena matematik, svenska och engelska som kan jämföras med elevernas tidigare resultat i grundskolan ca tre år tidigare. En enkel jämförelse motsvarande elevernas provresultat nationella prov i ämnena svenska, engelska och matematik respektive kursbetyg går att göra kvantitativt med resultat nationella prov och betyg motsvarande ämnen i gymnasiet genom värdering av materialet. Det är också möjligt att utifrån mätfaktorerna se om lärarna i kurserna har påverkat eleverna till bättre resultat, en kvalitativ värdering. Kan man ur materialet finna direkta samband med goda resultat och progression i elevernas resultat kopplade till metoder, förhållningssätt, studiemiljöer, attityder och egenskaper hos läraren eller arbetslaget, är det en viktig och värdefull kunskap för skolans interna system för skolutveckling och kvalitetssäkring som kan leda till åtgärder, fortbildning, rekrytering av lärare som effektiviserar skolan. Antalet elever i varje årskull är i Trelleborg ca 400. Om vi prognostiserar att ca 300 elever årligen väljer gymnasieskola i Trelleborgs kommun följande år blir antal medverkande elever i utvärderingsprocessen ca efter tre år och fortsättningsvis därefter samma antal. Ett fyrtiotal lärare är årligen direkt berörda av utvärderingsprocessen i ämnena matematik, engelska och svenska. Förvaltningen är av meningen att utvärderingsprocessen ska kunna integreras i verksamheten utan förändringar av tjänster eller verksamhetsinnehåll då utvärdering och uppföljning av verksamheten resultat ska vara en självklarhet i en lärande organisation. Det politiska ärendets ambition att samtliga kurser och ämnen inom gymnasieskolan ska kunna utvärderas och vara ett underlag för värdering av lärares prestationer inom gymnasieskolan får växa fram stegvis enligt förvaltningens mening. Som tidigare konstateras behövs då kompletteringar till Skolverkets nationella prov i lokala egenproducerade prov. Förslag till beslut Förvaltningen vill ha gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens stöd, att enligt redovisade exempelmodell gå vidare med en förankring, konkretisering och planering av utvärderingsprocessen i samarbete med grundskolan, för samverkan med fackliga företrädare och förberedande förankring och implementering i verksamheterna, för information och redovisning till nästkommande nämnd den 11 maj Beredning Eva Svensson(KD) yrkar återremiss på ärendet med förklaring att det är många obesvarade frågor i förvaltningens text. Johnny Nilsson (S) begär ajournering. Mötet ajourneras Mötet återupptas Ordföranden yrkar att ärendet ska avgöras under pågående möte. Ordföranden finner att det finns två förslag/yrkanden till beslut i ärendet och frågar nämnden om de är rätt uppfattade innan han ställer propositionsordning, först proposition på huvudförslaget(a), Ordförandens förslag, därefter på Eva Svenssons yrkande, förslag (B).

10 Protokoll 10 (24) Votering begärs. Den som röstar för huvudförslaget (A), svarar ja, och den som röstar för förslag (B), svarar nej. 11 ledamöter röstar ja. 1 ledamot röstar nej. Beslut beslutar avgöra ärendet under pågående möte. Beslut beslutar bifalla förvaltningens förslag att enligt redovisade exempelmodell gå vidare med en förankring, konkretisering och planering av utvärderingsprocessen i samarbete med grundskolan, för samverkan med fackliga företrädare och förberedande förankring och implementering i verksamheterna, för information och redovisning till nästkommande nämnd den 11 maj 2010.

11 Protokoll 11 (24) 29 Förslag avseende rättning av nationella prov Ärendebeskrivning Ärendebeskrivning Ordföranden föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att införa extern rättning eller rättning utförd av annan behörig lärare än betygsättande lärare av nationella prov from hösten Förslaget syftar till att säkra en mer objektiv resultatuppföljning av elevers kunskapsutveckling. Förslag till beslut föreslås besluta att from hösten 2010 införa extern rättning eller rättning utförd av annan behörig lärare än betygsättande lärare av samtliga nationella prov i gymnasieskolan. Beredning Ärendet är inte förhandlingstekniskt färdigt för beslut. Beslut ger förvaltningen i uppdrag att till nästkommande nämnd förhandla och bereda ärendet färdigt.

12 Protokoll 12 (24) 30 Översyn av programutbud Ärendebeskrivning Utdrag ur protokoll Inför nästa läsårs planering av programutbud föreslår ordföranden att förvaltningen gör en översyn av existerande program och utreder eventuellt förutsättningarna för införande av nya program. Fritt sök i Skåne har skapat nya sökandeströmningar hos de studerande både inom kommunen och i närliggande kommuner vilket har inneburit påtagliga förändringar avseende sökandesituation i förhållande till planerad programstruktur. Hantverksprogrammet är ett populärt val hos de sökande i Trelleborgs kommun vilket gör det intressant för ett eventuellt etablerande. Förslag till beslut; ger förvaltningen i uppdrag att se över programstrukturen/utbudet inför läsår 2010/11och utreda förutsättningarna för att inrätta hantverksprogrammet i Trelleborgs kommun. Beslut ger förvaltningen i uppdrag att se över programstrukturen/utbudet inför läsåret 2010/11och utreda förutsättningarna för att inrätta hantverksprogrammet, naturbruksprogrammet särskola som är ett tilläggsförslag från S, fordonsprogrammet inriktning transport samt i en jämförelse se över friskolornas programutbud. Utredningen ska presenteras nämnden vid det tredje sammanträdet under våren Utredning Naturbruksprogrammet särskola I beslutet i ärendet översyn av programutbud föreslås förvaltningen att utreda möjligheterna att inrätta naturbruksprogram särskola. Antalet elever vid gymnasiesärskolan har de sista två åren halverats. Läsår 2010 beräknas antalet elever vara 24 fördelade på fyra program och till hösten 2010 är endast 4 elever nyanmälda till gymnasiesärskolan i Trelleborg. Prognosen de närmaste åren pekar snarare mot en minskning av antalet elever än en ökning. I ljuset av elevprognosen ter sig en investering i ett nytt särskoleprogram som en dyr och osäker investering. Gymnasiesärskolan i Trelleborg har bakåt i tiden startat nya gymnasiala särskoleprogram när ökningen av antalet elever har varit stabil och säker. Dessutom är konkurrensen stor inom naturbruksprogrammet med konkurrenter som finns både nära Trelleborg och som har en bra verksamhet. Med utgångspunkt att gymnasiesärskolan minskat i antal elever föreslår förvaltningen en än mer individbaserad utveckling av gymnasiesärskolan för att fortsättningsvis kunna möta och erbjuda eleverna en verksamhet med mycket god kvalité. En väg att välja för att utveckla verksamheten är att knyta samarbeten med verksamheter och arbetsplatser i det omgivande samhället som kan medverka i utbildningen och göra gymnasiesärskolan i Trelleborg mer attraktiv att söka.

13 Protokoll 13 (24) I kommunen finns verksamheter som exempelvis parkenheten inom tekniska förvaltningen med arbetsuppgifter nära naturbruksprogrammets praktiska utbildningsdelar som mycket väl kan fylla en roll som samarbetspartner i individuellt regisserade program för våra särskoleelever. Vid en ny inventering i kommunen kan gymnasie- och vuxenutbildningen säkert hitta fler kommunala förvaltningar som är lämpliga för samarbete med gymnasiesärskolan utöver parkenheten. En fördel med samarbete med kommunala förvaltningar är möjligheten till att via interna utbildningar ge handledare större kunskaper att leda eleverna i en kvalitativ praktisk utbildningsdel samt säkra värdegrundsfrågorna som är viktiga och speciellt viktiga avseende elever med funktionshinder. Förslag Förvaltningen föreslår att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att inför läsår 2011/12 presentera ett förslag till utveckling av gymnasiesärskolan som genom individualisering och utökat samarbete med omgivande samhälle, exempelvis kommunala förvaltningar säkrar en god utbildning. Hantverksprogrammet med inriktning frisör I beslutet i ärendet översyn av programutbud föreslås förvaltningen att utreda möjligheterna att inrätta hantverksprogrammet frisör i Trelleborgs kommun. Förvaltningen har undersökt förutsättningarna för inrättande av hantverksprogrammet med inriktning frisör i Trelleborg. Förstaalternativsökande med hemmahörande i Trelleborg är årligen ca 30 elever vilket ur popularitetssynpunkt är ett gott antal. Investeringskostnader för programmet avseende 16 platser per årskull är ca 500 tkr exklusive lokalanpassningskostnader. En viktig förutsättning för etablering av programmet är att branschorganisationerna ställer sig bakom och är beredda att samarbeta. Branschorganisationerna är viktiga samarbetspartners i utbildningen med bland annat genomförande av traditionella gesällprov i slutet av utbildningen. Förslag Förvaltningen får i uppdrag av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att inför läsår 2011/12 förbereda för inrättande av hantverksprogrammet med inriktning frisör i Trelleborgs kommun. Fordonsprogrammet Utdrag ur nämndsprotokoll ( 62 Fordonsprogrammet Förslag från Lars Mikkelä(M); Det har under en tid funnits signaler om svårigheter att fullt ut upprätthålla kvalitén på fordonsprogrammet. Vid besök i programråd diskuterades detta. Lokalerna är i stort behov av uppfräschning och modernisering. Det är trångt och man är tidvis många kring bilarna. Det är också svårt att hitta behöriga lärare i karaktärsämnen. Då många elever är obehöriga kan det ibland vara svårt att motivera dem för de nödvändiga teoretiska delarna av utbildningen.

14 Protokoll 14 (24) Det samlade intrycket är att mycket måste förändras för att kunna erbjuda eleverna fullgod kvalitet, och nödvändiga investeringar ser inte ut att rymmas i budgeten de närmaste 2-3 åren. I dagsläget finns 5 behöriga sökande, av 15 förstahandssökande till 20 platser. Ytterligare några elever kan bli behöriga under våren. För att eleverna skall kunna erbjudas bästa möjliga kvalitet, bör fordonsprogrammets framtida utformning utredas. Lars Mikkelä(M)föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden besluta ge förvaltningen i uppdrag att utreda hur fordonsprogrammet kan utformas för att erbjuda hög kvalitet till eleverna, att i utredningen beakta möjligheterna till samverkan med andra aktörer, samt att resultatet redovisas för nämnden i tid för beslut inför läsåret Beslut beslutar ge förvaltningen i uppdrag att enligt förslagets att-satser utreda fordonsprogrammet med en redovisning till nämnden första nämndssammanträdet 2010.) Utöver ovanstående att-satser tillkom i beslut nämnd uppdraget att utreda förutsättningarna för att etablera fordonsprogrammets transportinriktning. Utredning Fordonsprogrammet har dramatiskt minskat i popularitet och antal sökande under den senaste femårsperioden. Inför läsår 2010/11 är det endast tre sökande till programmet i preliminärsöket som är behöriga. Orsaker till den minskade populariteten kan ha sin förklaring i söktrender. Fordonsprogrammets popularitet i riket som helhet minskar men även dålig publicitet kan ha påverkat. Förvaltningen har sett över utbildningens standard så som den är idag, vad som är värdefullt att behålla respektive utveckla samt vad som behövs kompletteras. Fordonsprogrammet består idag av nationellt program med personbilsinriktning, PRIV och NP-Sär. Utbildningen är grundläggande med inriktning mot mekanik. Branschkravet är valbart och utbildningen är förberedande för inriktning fordonselektronik som idag finns inom ramen för Teknikcollege. Förvaltningens utredning visar på att fordonsprogrammets utbildningar ger arbete och anställningsbarhet. Behovet på arbetsmarknaden är stort både avseende personbilsinriktningen och transport vilket innebär att förvaltningen förordar en utveckling av programmet för att möta arbetsmarknadens behov samt tillgodose Trelleborgs kommun och dess medborgare med en utbildning som leder till arbete som dessutom kan integreras med Yrk-Vux och tillgodose vuxnas utbildnings- och omställningsbehov. De sökandes förkunskaper och motivation för studier varierar kraftigt vilket förutsätter ett program som med stor flexibilitet kan möta individens behov och förutsättningar med ett stort varierat kursutbud innehållande både praktiskt orienterade mekanikkurser och mer teoretiskt krävande kurser. En satsning på programmet kräver pedagogiska förstärkningar och många valbarheter för eleverna under de tre åren inom programmet.

15 Protokoll 15 (24) Samarbete med bransch och näringsliv ligger i tiden och kan dels ge vinster lokalt för kommunen, förbättra utbildningens praktiska delar och lättare leda till arbete för eleven efter avslutad utbildning. Fordonselektronikutbildningen inom Teknikcollege som är valbar genom fordonsprogrammet är en avancerad utbildning som har ingått i förvaltningens satsningar under de senaste åren och som fortsatt kan var en utbildning med högstatusrykte. Förslag Förvaltningen föreslår en komplettering av fordonsprogrammet med transportteknikinriktning from läsår 2011/2012 i samarbete med lokala åkerier och körskola i Malmö. Anställning av behörig transportlärare till inriktningen är ett krav. Kostnad per elev inklusive investeringskostnader blir ca kr/år, billigare än något av de sökalternativ som finns hos andra utbildningsanordnare runt Trelleborg. Kostnaden ska jämföras med vad vi betalar idag för en plats i Skurup, kr/år per elev. Särskolans fordonsprogram finns kvar. Förvaltningen föreslår en fortsättning av fordonsprogrammet inriktning personbilsteknik inom ramen för Teknikcollege kombinerat med Yrk-Vux och en ytterligare utveckling mot spetskompetens inom fordonselektronik. Förvaltningens förslag kan innebära en utveckling av fordonsprogrammet mot en framtid med fler sökande och fler behöriga. Förslaget är en satsning och breddning som kan ge effektivare utbildningar både avseende ekonomi och resultat i anställningsbarhet. Sammanfattning och beslut Förvaltningen presenterar i ärendet Översyn av programutbud ett utredningsresultat som kan konkretiseras i följande förslag till förändringar eller kompletteringar. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att enligt förvaltningens förslag besluta - att ge förvaltningen i uppdrag att inför läsår 2011/12 presentera ett förslag till utveckling av gymnasiesärskolan som genom individualisering och utökat samarbete med omgivande samhälle, exempelvis kommunala förvaltningar säkrar en god utbildning. - att ge förvaltningen i uppdrag att inför läsår 2011/12 förbereda för inrättande av hantverksprogrammet med inriktning frisör i Trelleborgs kommun. - att ge förvaltningen i uppdrag komplettera fordonsprogrammet med transportteknikinriktning from läsår 2011/2012 i samarbete

16 Protokoll 16 (24) med lokala åkerier och körskola i Malmö, - att Särskolans fordonsprogram finns kvar - att en fortsättning av fordonsprogrammets inriktning personbilsteknik finns kvar inom ramen för Teknikcollege kombinerat med Yrk-Vux och en ytterligare utveckling mot spetskompetens inom fordonselektronik. Beredning Alliansen yrkar genom Lars Mikkelä (M) att återremittera hela ärendet avseende översyn av programutbudet med hänvisning till bristfälligt ekonomiskt underlag för satsningarna på fordons- och hantverksprogrammet. Mötet ajourneras Mötet återupptas Lars Mikkelä (M) återkallar Alliansens yrkande på återremiss. Beslut beslutar - att ge förvaltningen i uppdrag att inför läsår 2011/12 presentera ett förslag till utveckling av gymnasiesärskolan som genom individualisering och utökat samarbete med omgivande samhälle, exempelvis kommunala förvaltningar säkrar en god utbildning. - att ge förvaltningen i uppdrag att inför läsår 2011/12 förbereda för inrättande av hantverksprogrammet med inriktning frisör i Trelleborgs kommun. - att ge förvaltningen i uppdrag komplettera fordonsprogrammet med transportteknikinriktning from läsår 2011/2012 i samarbete med lokala åkerier och körskola i Malmö, - att Särskolans fordonsprogram finns kvar - att en fortsättning av fordonsprogrammets inriktning personbilsteknik finns kvar inom ramen för Teknikcollege kombinerat med Yrk-Vux och en ytterligare utveckling mot spetskompetens inom fordonselektronik.

17 Protokoll 17 (24) 31 Ekonomisk uppföljning kvartal 1 Ärendebeskrivning Ekonomisk uppföljning sker per den 31 mars, 30 april, 31 augusti och 31 oktober med redovisning nästkommande nämnd. I övrigt äger rum budgetberedning per den 30 juni samt bokslut per den 31 december Beredning Nämnden godkänner förvaltningens rapport avseende ekonomisk uppföljning kvartal 1.

18 Protokoll 18 (24) 32 Budgetdialog inför 2011 Ärendebeskrivning Inför beslut i kommunfullmäktige avseende budget 2011 med flerårsplan för nämnden en dialog som utgångspunkt för det förslag som förvaltningen framlägger och som nämnden bereder. Beslut beslutar framlägga bilagda dokument, analys av teknisk ram med flerårsplan Se bilaga.

19 Protokoll 19 (24) 33 Interimistiskt beslut Ärendebeskrivning Rektor har den 18 mars 2010 med stöd av Gymnasieförordning (1992:394) kap 6 23, 24 interimistiskt beslutat avstänga eleven -xxxx från all undervisning vid Söderslättgymnasiet under 14 dagar, tom den 1 april2010. Se bilagd utredning. Ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har som en följd av rektors avstängningsbeslut och i avvaktan tills att nämnden har avgjort ärendet om avstängning och förvisning, från och med den 2 april 2010 fattat interimistiskt beslut om förvisning av berörd elev tills vidare. Förslag till beslut föreslås besluta att godkänna de interimistiska besluten om avstängning och förvisning av -xxxx tills vidare. Elevens vårdnadshavare ska beredas möjlighet att muntligen yttra sig inför nämnden avseende avstängning och förvisning och informeras om rätten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol (Länsrätten i Skåne). Beslut beslutar godkänna de interimistiska besluten om avstängning och förvisning.

20 Protokoll 20 (24) 34 Interimistiskt beslut Ärendebeskrivning Rektor har den 18 mars 2010 med stöd av Gymnasieförordning (1992:394) kap 6 23, 24 interimistiskt beslutat avstänga eleven -xxxx från all undervisning vid Söderslättgymnasiet under 14 dagar, tom den 1 april2010. Se bilagd utredning. Ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har som en följd av rektors avstängningsbeslut och i avvaktan tills att nämnden har avgjort ärendet om avstängning och förvisning, från och med den 2 april 2010 fattat interimistiskt beslut om förvisning av berörd elev tills vidare. Förslag till beslut föreslås besluta att godkänna de interimistiska besluten om avstängning och förvisning av eleven -xxxx tills vidare. Elevens vårdnadshavare ska beredas möjlighet att muntligen yttra sig inför nämnden avseende avstängning och förvisning och informeras om rätten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol (Länsrätten i Skåne). Beslut beslutar godkänna de interimistiska besluten avseende avstängning och förvisning.

21 Protokoll 21 (24) 35 Interimistiskt beslut Ärendebeskrivning Rektor har den 18 mars 2010 med stöd av Gymnasieförordning (1992:394) kap 6 23, 24 interimistiskt beslutat avstänga eleven -xxxx från all undervisning vid Söderslättgymnasiet under 14 dagar, tom den 1 april2010. Se bilagd utredning. Ordföranden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har som en följd av rektors avstängningsbeslut och i avvaktan tills att nämnden har avgjort ärendet om avstängning och förvisning, från och med den 2 april 2010 fattat interimistiskt beslut om förvisning av berörd elev tills vidare. Förslag till beslut föreslås besluta att godkänna de interimistiska besluten om avstängning och förvisning av eleven -xxxx tills vidare. Elevens vårdnadshavare ska beredas möjlighet att muntligen yttra sig inför nämnden avseende avstängning och förvisning och informeras om rätten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol (Länsrätten i Skåne). Beslut beslutar godkänna de interimistiska besluten om avstängning och förvisning.

22 Protokoll 22 (24) 36 Anmälningsärenden Inget att erinra. 37 Delegationsärenden Inget att erinra.

23 Protokoll 23 (24) 38 Förvaltningschefen informerar Förvaltningschefen informerar nämnden att det finns en skriftlig bekräftelse från fastighetsförvaltningen inkommen till förvaltningen som intygar att förvaltningens samtliga skollokaler är direktlarmade avseende brand. 39 Frågor Ulf Persson (TS) ställer en fråga till förvaltningschefen avseende skolchefers massmediala ställningstagande avseende lärares arbetstid, på vilket sätt förvaltningschefen kommer att hantera kritiken från lärarkåren? Förvaltningschefen svarar att det pågår en förhandling. Ställningstagandet är för att markera vikten av ökad tillgänglighet för eleverna utifrån verksamhetens behov. 40 Övrigt A önskar till nästa nämnd få en presentation över vad som kommer att hända med Hus A i samband med renoveringen. B Ledamöter påpekar att de vill ha ut handlingarna till gruppmötena tidigare än vad som är fallet idag. Ordföranden påminner om att det är nämnden som har beslutat om ordningen idag och att nämnden har möjligheter att se över och ändra rutinerna. C Eva Svensson C informerar om vad som gäller för att i fortsättningen driva fotbollsgymnasium, att konstgräsmatta är ett av kriterierna vilket saknas i Trelleborgs kommun. Beslut beslutar ge förvaltningen i uppdrag att ta reda på vad som måste göras för att uppnå de kriterier ställda av Svenska Fotbollsförbundet som ger möjlighet till att driva fotbollsgymnasium. D Några ledamöter saknar introduktion om information om vad som gäller för ny ledamot i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Förvaltningen och gruppledare tar på sig ansvaret att se över bristerna. E Leif Roos (SD) önskar en redovisning av pensionsavgångar. Förvaltningens controller återkommer med information.

24 Protokoll 24 (24)