PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag (

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag ("

Transkript

1 PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag ( från (S) och (V)) Sammanfattning Stadskontoret har uppdragits att klarlägga förutsättningar för, och konsekvenserna av, att av kommunens överskott 2011 skapa tre fonder om totalt 120 Mkr enligt Anders Roséns (S) och Marianne Norells (V) förslag. Enligt kommunallagen är möjligheterna att göra olika typer av fonderingar av uppkomna överskott ytterst begränsade om fonderingen, eller uttagen därur, kan innebära att kommunens resultat blir negativt. Hänvisning kan under mycket strikta former ske till så kallade synnerliga skäl, men hänvisningen och planeringen av fonderna skall ske när kommunen bereder eller tar beslut om budgeten. Att göra en bokföringsmässig avsättning av fondmedlen i kommunens balansräkning är ej förenligt med lagen om kommunal redovisning eller Årsredovisningslagen och inte heller i enlighet med god redovisningssed eller med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. SKL menar dock att lagstiftningen inte är helt tydlig med hur avsteg eller avräkningar från balanskravet, enligt synnerliga skäl, får göras eller hur de skall hanteras. För att avräkning mot balanskravet överhuvudtaget skall kunna ske i detta sammanhang, och med hänvisning till synnerliga skäl, krävs enligt SKL att de projekt/fonder som planeras inte får anses vara del av den ordinarie verksamhetens drift. Det skall således inte vara fråga om ökade anslag för en viss verksamhet. Projekten skall vara öronmärkta och tidsbegränsade. SKL påpekar vidare att utveckling av verksamhet är en del av grundläggande kommunal driftsverksamhet och att det därför måste anses ytterst tveksamt att som i socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag skapa fonder för utveckling inom områdena energi och miljö eller för att göra särskilda satsningar inom infrastrukturområdet. SKL menar att det i själva verket är frågan om tilläggsanslag. SKL framför att det, med hänvisning till tidigare års goda resultatnivåer i Halmstads kommun, istället skulle vara mer lämpligt att budgetera med lägre resultatnivåer i något eller några år för att skapa driftsutrymme för de åtgärder som önskas enligt förslag från (S) och (V). SKL anser även att ärenden av den här typen bör tas med när kommunen bereder och beslutar om sin budget. Norrköpings kommun gör sedan år 2010 fiktiva avsättningar till en slags resultatbalanseringsfond som i Norrköping benämns social investeringsfond. Avräkning sker mot balanskravet över tid för åtgång respektive återföring av medel från eller till fonden. Syftet med Norrköpings fond är dels att minska framtida kostnader genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, dels att verka för metodutveckling inom kommunen. På sikt skall de projekt som finansieras av Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post:

2 fonden både leda till minskade utgifter för kommunen och ge vad man i Norrköpingsmodellen benämner mänskliga vinster. Halmstads kommuns sakkunniga revisorer anser att det inte finns stöd i lagen för den metod för balanskravsavstämning som tillämpas i Norrköping med de förslag på fonder som ges av (S) och (V). Revisorerna betecknar fondändamålen som normal drift. Skulle kommunen tillämpa Norrköpingsmodellen för avstämning mot balanskravet så anser revisorerna att kommunen inte följer lagen och de skulle i sådana fall ta upp detta i revisionsberättelsen. Stadskontoret föreslår istället att kommunen, med hänvisning till tidigare års goda ekonomiska resultat, under några år budgeterar med mycket låga resultat för att på så vis skapa ekonomiskt utrymme för att genomföra den typ av insatser som (S) och (V) för fram i sitt förslag. Ett sämre alternativ är att anamma en Halmstadsversion av Norrköpingsmodellen, och där endast den del av resultatet som överstiger nivån för värdesäkring av kommunens egna kapital och som inte är realisationsvinster eller icke budgeterad avkastning på kommunens pensionsmedelsplaceringar får tas i anspråk för fondering enligt förslag från (S) och (V). Ett stabilt regelsystem behöver tas fram för att kunna hantera denna modell över tid och för att bevaka att kommunen även fortsatt arbetar enligt intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Om tre fonder om 120 Mkr skapas enligt förslag från (S) och (V) innebär det att kommunens upplåning kommer att öka lika mycket när fondernas medel tas i anspråk. Det bedöms att det efter att fondernas medel förbrukats innebär en årlig merkostnad för kommunen på mellan 3,5 och 4,0 Mkr. De verksamhetsmässiga konsekvenserna är svåra att överblicka då det inte exakt framgår vad fondernas medel skall användas till. Ett fondinförande enligt föreslagen modell beräknas dock innebära en ökad administration och att avstämningen mot det lagstadgade balanskravet blir mindre tydlig och konsekvent än idag. Vidare bedöms inte kommunen följa lagen. Bakgrund När verksamhetsberedningen den 13 februari beredde kommunens preliminärbokslut 2011 samt beslutade om resultatbalansering och ombudgetering yrkade Anders Rosén (S) och Marianne Norell (V) att av kommunens överskott skapa tre fonder om totalt 120 Mkr för att under fem år finansiera insatser inom infrastruktur, miljö och energi samt det sociala området. Verksamhetsberedningen gav stadskontoret i uppdrag att inför kommunstyrelsebeslutet den 21 februari klarlägga förutsättningar för, och konsekvenserna av, inrättandet av fonder enligt socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag. 2

3 Lagar och regler Balanskravet Dagens lagstiftning Kommunallagen stadgar att en kommun måste ha en ekonomi i balans. Enligt 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Huvudregeln är således att en kommun inte tillåts budgetera med resultatmässiga underskott. Enligt 8 kap. 5a stadgas vidare att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna så skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. I lagen framgår dock också att undantag får ske från att ha en budget i balans om det finns synnerliga skäl härtill. Synnerliga skäl skall dock åberopas ytterst restriktivt. I författningskommentarerna specificeras synnerliga skäl under två huvudrubriker: Större omstruktureringskostnader Kommuner och landsting med stark finansiell ställning. Exempel på större omstruktureringskostnader är om en kriskommun exempelvis tvingas riva tomma fastigheter för att på sikt reducera kostnader. För att kommuner och landsting med stark finansiell ställning skall kunna använda synnerliga skäl måste kommunen eller landstinget minst ha ett kapital som täcker hela pensionsåtagandet samtidigt som det skall finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta ska de egna förutsättningarna definieras utifrån skuldsättning samt övrig riskexponerings påverkan på penningflödet. Synnerliga skäl är således mycket svåra att hänvisa till. För att synnerliga skäl överhuvudtaget skall kunna åberopas krävs att en eventuell minskning av det egna kapitalet, med de förutsättningar som anges ovan, görs via budgeten. Ett underskott som uppkommer i bokslutet och som inte är budgeterat eller ligger i linje med antagna finansiella mål kan enligt lagstiftarna inte betraktas som ett synnerligt skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. Förslag på förändring av balanskravet I Betänkande av utredningen om kommunsektorn och konjunkturen (SOU 2011:59) föreslås, under vissa givna förutsättningar, att en möjlighet tillskapas för enskilda kommuner 3

4 och landsting att bygga upp en lokal resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Hur förutsättningarna exakt skall se ut för att möjliggöra tillskapandet av den lokala resultatutjämningsreserven anges inte i betänkandet. Idéer kring vilken andel av resultatet som skulle kunna vara möjligt att avsätta till resultatutjämningsreserven presenteras dock. Syftet med resultatutjämningsreserven är att den skall utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna. Riksdagen förväntas ta någon form av beslut kring förslagen i betänkandet under Bokföring av fondering Utgångspunkten torde vara att hanteringen av resultatbalanseringsfonden inte skall ge några bokföringsmässiga konsekvenser. En fondering av aktuellt slag kan inte betecknas som vare sig en avsättning eller skuld utan att man redovisningsmässigt kan anses bryta mot lagen om kommunal redovisning, Årsredovisningslagen eller mot god redovisningssed. Det är inte heller förenligt med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. En eventuell fondering av aktuellt slag bör därför istället hanteras i separat förteckning eller reskontra eller som en sidoordnad redovisning i exempelvis kommunens årsredovisning. Norrköpingsmodellen Stadskontoret har tagit del av "Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringar" och diskuterat modellen med Norrköpings kommuns ekonomidirektör Claes- Göran Magnell. Syftet med den sociala investeringsfonden är att minska framtida kostnader genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. På sikt skall de projekt som finansieras av fonden förutom att minska kommunens utgifter även leda till vad man i Norrköpingsmodellen benämner "mänskliga vinster". Förvaltningar och nämnder kan ta initiativ till att ansöka om medel ur fonden. Kommunstyrelsen beslutar om tilldelning respektive avslag. Ansökan bereds av Ekonomi- och styrningskontoret. För att söka medel krävs bland annat att det finns vetenskapligt stöd för att insatsen leder till minskade framtida utgifter, att projektet är tidsbegränsat, att projektet går att 4

5 systematiskt följa upp, att det går att räkna hem på ett begränsat antal år och att de inblandade verksamheterna är överens om detta. Norrköping har fonderat 40 Mkr av det egna kapitalet. Beviljade projekt är tidsbestämda både avseende under vilken tid projektet skall genomföras och under vilken tid det skall räknas hem. Ett exempel skulle kunna vara att ett projekt tilldelas fem Mkr per år i tre år och att ramarna för verksamheten sedan sänks med fem Mkr årligen. De första tre åren efter att ramen har sänkts fonderas fem Mkr årligen till fonden så att den återigen fylls upp till 40 Mkr. Syftet med fonden är således inte att konsumera kapital över tiden utan snarare att periodisera resultat. Norrköping har formulerat ett finansiellt mål för att säkerställa detta. Magnell menar att modellen ger bra fokus på uppföljning samt att det är positivt att verksamhet och politik arbetar med väl definierade projekt över verksamhetsgränserna. Han trycker även på vikten av att ha en systematisk uppföljning, att projekten kan visa på ekonomiska och mänskliga vinster och att projekten handlar om metodutveckling som genererar ett förbättrat resultat. Han menar också att det är just detta som är svårast att leda i bevis. Norrköpings kommun gör sedan år 2010 fiktiva avsättningar till den sociala investeringsfonden. Avräkning sker mot balanskravet över tid för åtgång respektive återföring av medel från eller till fonden. Det bör noteras att det förslag som (S) och (V) yrkar om inte i sin beskrivning kan likställas med den typ av fonder man har i Norrköping. I förslaget från (S) och (V) förefaller det som om att avsikten är att konsumera det avsatta kapitalet, vilket inte är fallet i Norrköpingsmodellen där det egentligen är en fråga om periodisering över tid av resultatnivåerna i kommunen. Sveriges Kommuner och Landstings synpunkter på resultat- balanseringsfonder Stadskontoret har varit i kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att undersöka organisationens syn på olika typer av resultatbalanseringsfonder, Norrköpings kommuns modell för social investeringsfond och socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag på resultatbalanseringsfonder i Halmstad. Informationslämnare på SKL är Anders Nilsson som arbetar på Avdelningen för ekonomi och styrning, och med frågor som bland annat rör demokrati, styrning, finansiella mål, god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet. 5

6 SKL framför att man i fallet med Norrköpingsmodellen, från SKL:s sida, inte uttalat sig om hur ekonomiska resurser skapas till de projekt som skall ingå. Norrköpings tillvägagångssätt för balanskravsavräkningar är således inte sanktionerade av SKL. SKL är däremot positivt till Norrköpings verksamhetsutvecklingsprojekt som bedrivs inom ramen för kommunens sociala investeringsfond. SKL konstaterar att lagstiftningen inte är helt tydlig med hur avsteg eller avräkningar från balanskravet får göras eller hur de skall hanteras. I författningskommentarerna till lagen specificeras vad som kan undantas från balanskravsresultatavstämning såsom realisationsresultat eller orealiserade förluster i värdepapper, eller att man under vissa omständigheter kan åberopar synnerliga skäl. För att avräkning vid avstämning mot balanskravet överhuvudtaget skall ske i detta sammanhang, och med hänvisning till synnerliga skäl, krävs enligt SKL att de projekt (del av investeringsfonder eller resultatbalanseringsfonder) som planeras inte får anses vara del av den ordinarie verksamhetens drift. Det skall således inte vara fråga om ökade anslag för en viss verksamhet. Projekten skall vara öronmärkta och tidsbegränsade, och inte vara en del av ordinarie driftsbudget. Det bör också finnas ett tydligt regelverk kring användning och hantering av de öronmärkta medlen. SKL påpekar att utveckling av verksamhet är en del av grundläggande kommunal driftsverksamhet och att det därför måste anses ytterst tveksamt att som i socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag skapa fonder för utveckling inom områdena energi och miljö eller för att göra särskilda satsningar inom infrastrukturområdet. SKL menar att det i själva verket är frågan om ett tilläggsanslag. SKL framför att det med hänvisning till tidigare års goda resultatnivåer i Halmstads kommun istället skulle vara mer lämpligt att budgetera med lägre resultatnivåer i något eller några år för att skapa driftsutrymme för de åtgärder som önskas enligt förslag från (S) och (V). Detta är, enligt SKL, en renare och mer konsekvent hantering av redovisningen som gör den mer transparent och tydlig. Dessutom undviks en krånglig sidoordnad redovisning. Vidare anser SKL att ärenden av den här typen bör tas med när kommunen bereder och beslutar om sin budget. 6

7 Revisorernas sakkunniga biträdens synpunkter på resultatbalanseringsfonder Stadskontoret har undersökt vad kommunens sakkunniga revisorer (PricewaterhouseCoopers, PwC) anser om resultatbalanseringsfonder och dess avräkning och avstämning mot balanskravet. Informationslämnare hos PwC är Inger Andersson som är certifierad kommunal yrkesrevisor och som arbetar som sakkunnigt biträde till de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun. PwC betonar inledningsvis att det vore felaktigt att beteckna fonderingen, enligt förslag från (S) och (V), som en avsättning i kommunens balansräkning, och hänvisar bland annat till Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendation 10.1, Avsättningar och ansvarsförbindelser, vilken är stram. Vidare anser PwC att det inte finns stöd i lagen för att medel som sätts av till, eller tas från, resultatbalanseringsfonder kan avräknas vid avstämning mot balanskravet. Enligt PwC är de åtgärder som beskrivs i förslag från (S) och (V) att betrakta som normal drift. Om kommunen, likt i Norrköpingsmodellen, skulle avräkna medel från/till resultatbalanseringsfonden vid avstämning mot balanskravet anser PwC att kommunen inte följer lagen, och PwC skulle i sådana fall ta upp detta i revisionsberättelsen. Möjlig hantering av resultatbalanseringsfonder i Halmstads kommun För att svara mot andemeningen i förslaget från (S) och (V) angående fondering av överskott skulle stadskontoret hellre se att de budgeterade och planerade resultatnivåerna i kommunens planeringsdirektiv med budget under några år lades på låga nivåer för att skapa utrymme för att genomföra den typ av insatser som (S) och (V) för fram. Kommunens finansiella mål är redan idag formulerade så att de skall uppnås över tid. Tillämpningen har hittills varit sådan att tidshorisonten för utvärdering är på mellan tre och fem år. Detta innebär i korthet att ett år med högt resultat ger möjlighet till ett eller flera år med lågt budgeterat resultat. Genom att beakta detta så skulle kommunen, efter starka ekonomiska resultat år 2010 och 2011, kunna planera och budgetera för ett resultat på nära noll under ett par år, vilket skapar möjligheter att göra särskilda satsningar utan att kommunens ekonomiska ställning kan anses försämras och samtidigt som kommunens finansiella målsättningar ges förutsättningar att uppnås. Genom att planera medelsförbrukningen i god tid och dessutom skapa rutiner för hur eventuella specialdestinerade 7

8 medel skall behandlas så ges kommunen förutsättningar för att även fortsatt agera för god ekonomisk hushållning. Genom det beskrivna förfarandet så följer kommuner aktuella lagar och rekommendationer på det ekonomiska området och agerar även i enlighet med kommunens sakkunniga revisorers råd. Behov kan dock föreligga att ändra kommunens finansiella mål för soliditeten. Det bör även beaktas att det kan bli en besvärlig omställning för kommunen när den efter ett eller några år av mycket låga budgeterade nivåer åter skall lägga de budgeterade resultaten på nivåer som uppfyller kommunfullmäktiges finansiella mål. Om det av politiska skäl dock är angeläget att redan nu skapa särskilda medel, utifrån 2011 års resultat, för satsningar enligt förslaget från (S) och (V), så bör detta ske under ett så ordnat och riktigt sätt som är möjligt med rådande tidsram. Det är viktigt att kommunen även framledes kan anses arbeta enligt intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Ett regelsystem för såväl den ekonomiska hanteringen som den verksamhetsmässiga disponeringen av medlen bör därför tas fram. Regelsystemet bör vara sådant att endast den del av kommunens resultat som överstiger det som behövs för att värdesäkra det egna kapitalet enligt kommunens finansiella mål kan tas i anspråk. Dessutom bör inte heller engångsresultat från exempelvis realisationsvinster vid fastighetsförsäljning få tas i anspråk eller icke budgeterade resultat från kommunens särskilda pensionsmedelsförvaltning. Resultaten från pensionsmedelsförvaltningen skall enligt politiskt beslut användas för att bygga upp kommunens pensionsmedelsfond för att möta ökade pensionsmedelsutbetalningar under en period om ungefär 30 till 40 år. Regelsystemet bör också innefatta tydliga föreskrifter för hur ansökningar av medel skall ske, till vilka typer av projekt som medlen får disponeras och hur uppföljning av projektens ekonomi och verksamhet skall ske. För att det skall vara möjligt att ha god kontroll över ekonomi och verksamhet inom projekten bör de också vara tydligt tidssatta. Det bör också finnas en beskrivning av de övergripande ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommunen på sikt. Det bedöms enligt stadskontoret också vara viktigt att det, likt i Norrköpingsmodellen, blir fråga om verkliga budgetneddragningar när de tidsavgränsade projektfaserna är genomförda så att kommunens finansiella ställning på sikt inte försämras. Slutligen behövs också en modell för hur Halmstads kommun i årsredovisning skall redovisa avräkningarna (avsättning, uttag och återföring till resultatbalanseringsfonderna) mot det lagstadgade balanskravet. 8

9 Stadskontorets bedömning är dock att detta förfarande inte är i enlighet med kommunallagen och enligt kommunens sakkunniga revisorer är det felaktigt, vilket enligt revisorerna kommer att resultera i kommentarer i kommunens revisionsberättelse. Konsekvenser av resultatbalanseringsfonder (S) och (V) förslag Ekonomiska konsekvenser I det läge som kommunen nu befinner sig och med den budget och plan som beslutats så innebär varje form av tillägg till budgeten eller planen ett behov av ökad upplåning. Huvudsaklig orsak till detta är dock inte svaga ekonomiska resultat utan en mycket stor investeringsbudget. Upplåningsbehovet hade behövt vara ännu större redan idag om det inte vore för det faktum att kommunens nettoutlåning till de kommunala bolagen minskat med över 350 Mkr de två senaste åren. Förslaget från (S) och (V) om att skapa tre fonder innebär att 120 Mkr mer än budgeterat skall kunna satsas under en femårsperiod. Syftet är, enligt förslagsställarna, dock att på sikt generera positiva ekonomiska effekter. De positiva ekonomiska effekterna bedöms dock som mycket svåra att kalkylera och den eventuella intjänandeperioden bedöms kunna sträcka sig över en period omfattande flera decennier. Det kommer under projekttiden således inte ske en matchning mellan satsade medel och eventuella besparingar. Kommunen kan idag låna medel till låg kostnad. En översiktlig bedömning ger vid handen att samtliga kostnader för att ta upp och administrera lån på 120 Mkr kan bli mellan 3,5 och 4,0 Mkr årligen, när projektmedlen i sin helhet har förbrukats. Detta innebär således att efter den utgångna femårsperioden kommer kommunen årligen ha mellan 3,5 och 4,0 Mkr mindre medel att bedriva verksamhet för än om den föreslagna fonderingen inte äger rum. Det bedöms även som att en starkt ökad risk föreligger för att två av kommunfullmäktiges tre finansiella mål (resultatmålet och soliditetsmålet) inte uppnås om fonderingsförslaget får genomslag. Det förefaller mycket sannolikt att soliditetsmåttet inte kommer att nås om modellen med resultatbalanseringsfonder får genomslag i kommunen. De finansiella målen bör därför, om förslaget från (S) och (V) vinner gehör, förändras och beslutas på nytt av kommunfullmäktige. Om fondering av positiva resultat, enligt förslag från (S) och (V), blir en återkommande metod för att disponera kommunens medel riskerar kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtida svårigheter och kriser att bli klart reducerad. 9

10 Verksamhetsmässiga konsekvenser Vad exakt fondernas medel skall användas till klarläggs inte i förslaget från (S) och (V) och rutiner för exempelvis ansökan, uppföljning eller medelstilldelning har inte heller utarbetats. Av denna anledning är det i detta skede inte möjligt att bedöma de verksamhetsmässiga konsekvenserna. Med satsningen om 120 Mkr bedöms dock möjligheterna under den femåriga projektperioden öka för att i kommunens regi ge förhöjd potential till förbättring och förändring inom gatuområdet, påskynda utbyggnad av energibesparande eller energiskapande lösningar samt stärka arbetet med barn och unga med olika svårigheter. Förslaget från (S) och (V) förväntas dock innebära att de fonderade medlen reserveras centralt och att medlen endast kan erhållas efter ett ansökningsförfarande som skall uppfylla bestämda krav. Ansökningsförfarandet, utvärderingen och uppföljning av beviljade projekt kan innebära att nya funktioner behöver byggas upp i kommunen och att nya samarbeten kan behöva inledas med externa intressenter. Sammantaget riskerar detta att betyda en ökning av byråkratin i kommunen och att icke obetydliga resurser tas i anspråk för de olika administrativa leden i projekten. Övriga konsekvenser Om fonderingen, enligt förslag från (S) och (V), får gehör är stadskontorets uppfattning, utifrån inhämtad information, att kommunen bryter mot lagen. I dagsläget är konsekvenserna för detta dock små. Fonderingsmodellen bedöms även öppna för oplanerade dispositioner av resultatnivåerna framöver, vilket riskerar att föra med sig att kommunen inte agerar för god ekonomisk hushållning. Stadskontorets tolkning är att de fonderade medlen avses att användas till tidsbegränsade projekt. Om dessa projekt bedöms vara lyckosamma och uppmärksammas finns en överhängande risk att projekten inte utan problem eller massmedialt intresse kan avslutas. Det kan i samband med projektavslut utåt ses som att kommunen gör besparingar när det i själva verket är en tillfällig satsning som slutförs, vilket kan vara svårt att pedagogiskt kommunicera. Stadskontoret gör vidare bedömningen att en särredovisad resultatavstämning behöver ske årligen och att en egen reskontra måste upprättas och kontrolleras för att följa användningen av medel från och till fonderna. Den ekonomiska resultatuppföljningen och avstämningen mot 10

11 det kommunala balanskravet riskerar mot denna bakgrund att bli mindre tydlig och konsekvent än idag. Stadskontoret, Avdelningen för ekonomi och styrning,

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare: Cirkulärnr: 2000:144 Diarienr: 2000/3035 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-12-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Revision Rubrik: Redovisningsfrågor år 2000

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1 Ärende 1 sid 23 (26) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2012-08-28 16 Aterbetalning av sjukförsäkringspremier (AFA). tilläggsanslag för ökade underhållsinsatser Dnr KS-2012-504 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03 Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 14/05 2005-11-03 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Finanschefer Lt Landstingsdirektörer Landstingsekonomer

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7)

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl 08.30-09.00 Beslutande Leif Sandberg (M), ordförande, jäv 41 Per Helsing (KD) ersättare för Charlie Weimers (KD) Thomas Otto (M)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011:59

Yttrande över betänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011:59 Kommunstyrelsen 2012 01 16 14 31 Arbets och personalutskottet 2011 12 19 261 568 Dnr 11.589 10 janks11 Yttrande över betänkandet Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU 2011:59 Bilaga:

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

FALKENBERG. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

FALKENBERG. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-12-20 390 Yttrande över betänkandet "Spara i goda tider För en stabil kommunal verksamhet", SOU 2011:59. Dnr

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Advisory KPMG AB 27 mars 2015 Antal sidor: 13 Rapport beträffande årsredovisning KTM 2014-12-31.docx Innehåll 1. Sammanfattning 2 1.1 Räkenskaperna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11

Region Skåne. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport. Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 Revisionsrapport Offentlig Sektor KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor:11 2014 Revisionsrapport Årsredovisning.docx and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214

Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214 Landstingets revisorer Datum Tfn 063-14 75 26 Fax 063 15 38 00 2009-04-07 Till dnr REV/5/2009 1 (6) Landstingsfullmäktige Revisionsberättelse för Jämtlands läns landsting år 2008 Org. nr 232 100-0214 Vi,

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond

2015-10-02. Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-10-02 Socialnämnden Dnr Son 2015/264, Kst 2015/176 Remissvar på motionen Inrätta en social investeringsfond Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Morgan Persson,0550-88024 morgan.persson@kristinehamn.se Datum 2013-12-04 Ks/2013:187 041 Budget Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014 Sammanfattning

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning Fastställda av Kommunfullmäktige 2013-04-16, 34 Bakgrund Den kommunala verksamheten och dess ekonomiska förvaltning regleras i stor omfattning

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449 ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014 Org nr 769612-9449 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. ORDLISTA ÅRSREDOVISNINGEN

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97

Ekonomi Nytt. Nummer 18/13 2013-12-20. Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Ekonomi Nytt Nummer 18/13 2013-12-20 Dnr SKL 13/7699 Leo Ruostejoki 08-452 78 97 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer