PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag (

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag ("

Transkript

1 PM: Klarlägganden kring förslag på resultatbalanserings- fonder (förslag ( från (S) och (V)) Sammanfattning Stadskontoret har uppdragits att klarlägga förutsättningar för, och konsekvenserna av, att av kommunens överskott 2011 skapa tre fonder om totalt 120 Mkr enligt Anders Roséns (S) och Marianne Norells (V) förslag. Enligt kommunallagen är möjligheterna att göra olika typer av fonderingar av uppkomna överskott ytterst begränsade om fonderingen, eller uttagen därur, kan innebära att kommunens resultat blir negativt. Hänvisning kan under mycket strikta former ske till så kallade synnerliga skäl, men hänvisningen och planeringen av fonderna skall ske när kommunen bereder eller tar beslut om budgeten. Att göra en bokföringsmässig avsättning av fondmedlen i kommunens balansräkning är ej förenligt med lagen om kommunal redovisning eller Årsredovisningslagen och inte heller i enlighet med god redovisningssed eller med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. SKL menar dock att lagstiftningen inte är helt tydlig med hur avsteg eller avräkningar från balanskravet, enligt synnerliga skäl, får göras eller hur de skall hanteras. För att avräkning mot balanskravet överhuvudtaget skall kunna ske i detta sammanhang, och med hänvisning till synnerliga skäl, krävs enligt SKL att de projekt/fonder som planeras inte får anses vara del av den ordinarie verksamhetens drift. Det skall således inte vara fråga om ökade anslag för en viss verksamhet. Projekten skall vara öronmärkta och tidsbegränsade. SKL påpekar vidare att utveckling av verksamhet är en del av grundläggande kommunal driftsverksamhet och att det därför måste anses ytterst tveksamt att som i socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag skapa fonder för utveckling inom områdena energi och miljö eller för att göra särskilda satsningar inom infrastrukturområdet. SKL menar att det i själva verket är frågan om tilläggsanslag. SKL framför att det, med hänvisning till tidigare års goda resultatnivåer i Halmstads kommun, istället skulle vara mer lämpligt att budgetera med lägre resultatnivåer i något eller några år för att skapa driftsutrymme för de åtgärder som önskas enligt förslag från (S) och (V). SKL anser även att ärenden av den här typen bör tas med när kommunen bereder och beslutar om sin budget. Norrköpings kommun gör sedan år 2010 fiktiva avsättningar till en slags resultatbalanseringsfond som i Norrköping benämns social investeringsfond. Avräkning sker mot balanskravet över tid för åtgång respektive återföring av medel från eller till fonden. Syftet med Norrköpings fond är dels att minska framtida kostnader genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, dels att verka för metodutveckling inom kommunen. På sikt skall de projekt som finansieras av Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post:

2 fonden både leda till minskade utgifter för kommunen och ge vad man i Norrköpingsmodellen benämner mänskliga vinster. Halmstads kommuns sakkunniga revisorer anser att det inte finns stöd i lagen för den metod för balanskravsavstämning som tillämpas i Norrköping med de förslag på fonder som ges av (S) och (V). Revisorerna betecknar fondändamålen som normal drift. Skulle kommunen tillämpa Norrköpingsmodellen för avstämning mot balanskravet så anser revisorerna att kommunen inte följer lagen och de skulle i sådana fall ta upp detta i revisionsberättelsen. Stadskontoret föreslår istället att kommunen, med hänvisning till tidigare års goda ekonomiska resultat, under några år budgeterar med mycket låga resultat för att på så vis skapa ekonomiskt utrymme för att genomföra den typ av insatser som (S) och (V) för fram i sitt förslag. Ett sämre alternativ är att anamma en Halmstadsversion av Norrköpingsmodellen, och där endast den del av resultatet som överstiger nivån för värdesäkring av kommunens egna kapital och som inte är realisationsvinster eller icke budgeterad avkastning på kommunens pensionsmedelsplaceringar får tas i anspråk för fondering enligt förslag från (S) och (V). Ett stabilt regelsystem behöver tas fram för att kunna hantera denna modell över tid och för att bevaka att kommunen även fortsatt arbetar enligt intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Om tre fonder om 120 Mkr skapas enligt förslag från (S) och (V) innebär det att kommunens upplåning kommer att öka lika mycket när fondernas medel tas i anspråk. Det bedöms att det efter att fondernas medel förbrukats innebär en årlig merkostnad för kommunen på mellan 3,5 och 4,0 Mkr. De verksamhetsmässiga konsekvenserna är svåra att överblicka då det inte exakt framgår vad fondernas medel skall användas till. Ett fondinförande enligt föreslagen modell beräknas dock innebära en ökad administration och att avstämningen mot det lagstadgade balanskravet blir mindre tydlig och konsekvent än idag. Vidare bedöms inte kommunen följa lagen. Bakgrund När verksamhetsberedningen den 13 februari beredde kommunens preliminärbokslut 2011 samt beslutade om resultatbalansering och ombudgetering yrkade Anders Rosén (S) och Marianne Norell (V) att av kommunens överskott skapa tre fonder om totalt 120 Mkr för att under fem år finansiera insatser inom infrastruktur, miljö och energi samt det sociala området. Verksamhetsberedningen gav stadskontoret i uppdrag att inför kommunstyrelsebeslutet den 21 februari klarlägga förutsättningar för, och konsekvenserna av, inrättandet av fonder enligt socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag. 2

3 Lagar och regler Balanskravet Dagens lagstiftning Kommunallagen stadgar att en kommun måste ha en ekonomi i balans. Enligt 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Huvudregeln är således att en kommun inte tillåts budgetera med resultatmässiga underskott. Enligt 8 kap. 5a stadgas vidare att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna så skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. I lagen framgår dock också att undantag får ske från att ha en budget i balans om det finns synnerliga skäl härtill. Synnerliga skäl skall dock åberopas ytterst restriktivt. I författningskommentarerna specificeras synnerliga skäl under två huvudrubriker: Större omstruktureringskostnader Kommuner och landsting med stark finansiell ställning. Exempel på större omstruktureringskostnader är om en kriskommun exempelvis tvingas riva tomma fastigheter för att på sikt reducera kostnader. För att kommuner och landsting med stark finansiell ställning skall kunna använda synnerliga skäl måste kommunen eller landstinget minst ha ett kapital som täcker hela pensionsåtagandet samtidigt som det skall finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta ska de egna förutsättningarna definieras utifrån skuldsättning samt övrig riskexponerings påverkan på penningflödet. Synnerliga skäl är således mycket svåra att hänvisa till. För att synnerliga skäl överhuvudtaget skall kunna åberopas krävs att en eventuell minskning av det egna kapitalet, med de förutsättningar som anges ovan, görs via budgeten. Ett underskott som uppkommer i bokslutet och som inte är budgeterat eller ligger i linje med antagna finansiella mål kan enligt lagstiftarna inte betraktas som ett synnerligt skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. Förslag på förändring av balanskravet I Betänkande av utredningen om kommunsektorn och konjunkturen (SOU 2011:59) föreslås, under vissa givna förutsättningar, att en möjlighet tillskapas för enskilda kommuner 3

4 och landsting att bygga upp en lokal resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Hur förutsättningarna exakt skall se ut för att möjliggöra tillskapandet av den lokala resultatutjämningsreserven anges inte i betänkandet. Idéer kring vilken andel av resultatet som skulle kunna vara möjligt att avsätta till resultatutjämningsreserven presenteras dock. Syftet med resultatutjämningsreserven är att den skall utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna. Riksdagen förväntas ta någon form av beslut kring förslagen i betänkandet under Bokföring av fondering Utgångspunkten torde vara att hanteringen av resultatbalanseringsfonden inte skall ge några bokföringsmässiga konsekvenser. En fondering av aktuellt slag kan inte betecknas som vare sig en avsättning eller skuld utan att man redovisningsmässigt kan anses bryta mot lagen om kommunal redovisning, Årsredovisningslagen eller mot god redovisningssed. Det är inte heller förenligt med rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. En eventuell fondering av aktuellt slag bör därför istället hanteras i separat förteckning eller reskontra eller som en sidoordnad redovisning i exempelvis kommunens årsredovisning. Norrköpingsmodellen Stadskontoret har tagit del av "Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringar" och diskuterat modellen med Norrköpings kommuns ekonomidirektör Claes- Göran Magnell. Syftet med den sociala investeringsfonden är att minska framtida kostnader genom ett förebyggande arbete för grupper av kommuninvånare för att bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. På sikt skall de projekt som finansieras av fonden förutom att minska kommunens utgifter även leda till vad man i Norrköpingsmodellen benämner "mänskliga vinster". Förvaltningar och nämnder kan ta initiativ till att ansöka om medel ur fonden. Kommunstyrelsen beslutar om tilldelning respektive avslag. Ansökan bereds av Ekonomi- och styrningskontoret. För att söka medel krävs bland annat att det finns vetenskapligt stöd för att insatsen leder till minskade framtida utgifter, att projektet är tidsbegränsat, att projektet går att 4

5 systematiskt följa upp, att det går att räkna hem på ett begränsat antal år och att de inblandade verksamheterna är överens om detta. Norrköping har fonderat 40 Mkr av det egna kapitalet. Beviljade projekt är tidsbestämda både avseende under vilken tid projektet skall genomföras och under vilken tid det skall räknas hem. Ett exempel skulle kunna vara att ett projekt tilldelas fem Mkr per år i tre år och att ramarna för verksamheten sedan sänks med fem Mkr årligen. De första tre åren efter att ramen har sänkts fonderas fem Mkr årligen till fonden så att den återigen fylls upp till 40 Mkr. Syftet med fonden är således inte att konsumera kapital över tiden utan snarare att periodisera resultat. Norrköping har formulerat ett finansiellt mål för att säkerställa detta. Magnell menar att modellen ger bra fokus på uppföljning samt att det är positivt att verksamhet och politik arbetar med väl definierade projekt över verksamhetsgränserna. Han trycker även på vikten av att ha en systematisk uppföljning, att projekten kan visa på ekonomiska och mänskliga vinster och att projekten handlar om metodutveckling som genererar ett förbättrat resultat. Han menar också att det är just detta som är svårast att leda i bevis. Norrköpings kommun gör sedan år 2010 fiktiva avsättningar till den sociala investeringsfonden. Avräkning sker mot balanskravet över tid för åtgång respektive återföring av medel från eller till fonden. Det bör noteras att det förslag som (S) och (V) yrkar om inte i sin beskrivning kan likställas med den typ av fonder man har i Norrköping. I förslaget från (S) och (V) förefaller det som om att avsikten är att konsumera det avsatta kapitalet, vilket inte är fallet i Norrköpingsmodellen där det egentligen är en fråga om periodisering över tid av resultatnivåerna i kommunen. Sveriges Kommuner och Landstings synpunkter på resultat- balanseringsfonder Stadskontoret har varit i kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att undersöka organisationens syn på olika typer av resultatbalanseringsfonder, Norrköpings kommuns modell för social investeringsfond och socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag på resultatbalanseringsfonder i Halmstad. Informationslämnare på SKL är Anders Nilsson som arbetar på Avdelningen för ekonomi och styrning, och med frågor som bland annat rör demokrati, styrning, finansiella mål, god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet. 5

6 SKL framför att man i fallet med Norrköpingsmodellen, från SKL:s sida, inte uttalat sig om hur ekonomiska resurser skapas till de projekt som skall ingå. Norrköpings tillvägagångssätt för balanskravsavräkningar är således inte sanktionerade av SKL. SKL är däremot positivt till Norrköpings verksamhetsutvecklingsprojekt som bedrivs inom ramen för kommunens sociala investeringsfond. SKL konstaterar att lagstiftningen inte är helt tydlig med hur avsteg eller avräkningar från balanskravet får göras eller hur de skall hanteras. I författningskommentarerna till lagen specificeras vad som kan undantas från balanskravsresultatavstämning såsom realisationsresultat eller orealiserade förluster i värdepapper, eller att man under vissa omständigheter kan åberopar synnerliga skäl. För att avräkning vid avstämning mot balanskravet överhuvudtaget skall ske i detta sammanhang, och med hänvisning till synnerliga skäl, krävs enligt SKL att de projekt (del av investeringsfonder eller resultatbalanseringsfonder) som planeras inte får anses vara del av den ordinarie verksamhetens drift. Det skall således inte vara fråga om ökade anslag för en viss verksamhet. Projekten skall vara öronmärkta och tidsbegränsade, och inte vara en del av ordinarie driftsbudget. Det bör också finnas ett tydligt regelverk kring användning och hantering av de öronmärkta medlen. SKL påpekar att utveckling av verksamhet är en del av grundläggande kommunal driftsverksamhet och att det därför måste anses ytterst tveksamt att som i socialdemokraternas och vänsterpartiets förslag skapa fonder för utveckling inom områdena energi och miljö eller för att göra särskilda satsningar inom infrastrukturområdet. SKL menar att det i själva verket är frågan om ett tilläggsanslag. SKL framför att det med hänvisning till tidigare års goda resultatnivåer i Halmstads kommun istället skulle vara mer lämpligt att budgetera med lägre resultatnivåer i något eller några år för att skapa driftsutrymme för de åtgärder som önskas enligt förslag från (S) och (V). Detta är, enligt SKL, en renare och mer konsekvent hantering av redovisningen som gör den mer transparent och tydlig. Dessutom undviks en krånglig sidoordnad redovisning. Vidare anser SKL att ärenden av den här typen bör tas med när kommunen bereder och beslutar om sin budget. 6

7 Revisorernas sakkunniga biträdens synpunkter på resultatbalanseringsfonder Stadskontoret har undersökt vad kommunens sakkunniga revisorer (PricewaterhouseCoopers, PwC) anser om resultatbalanseringsfonder och dess avräkning och avstämning mot balanskravet. Informationslämnare hos PwC är Inger Andersson som är certifierad kommunal yrkesrevisor och som arbetar som sakkunnigt biträde till de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun. PwC betonar inledningsvis att det vore felaktigt att beteckna fonderingen, enligt förslag från (S) och (V), som en avsättning i kommunens balansräkning, och hänvisar bland annat till Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendation 10.1, Avsättningar och ansvarsförbindelser, vilken är stram. Vidare anser PwC att det inte finns stöd i lagen för att medel som sätts av till, eller tas från, resultatbalanseringsfonder kan avräknas vid avstämning mot balanskravet. Enligt PwC är de åtgärder som beskrivs i förslag från (S) och (V) att betrakta som normal drift. Om kommunen, likt i Norrköpingsmodellen, skulle avräkna medel från/till resultatbalanseringsfonden vid avstämning mot balanskravet anser PwC att kommunen inte följer lagen, och PwC skulle i sådana fall ta upp detta i revisionsberättelsen. Möjlig hantering av resultatbalanseringsfonder i Halmstads kommun För att svara mot andemeningen i förslaget från (S) och (V) angående fondering av överskott skulle stadskontoret hellre se att de budgeterade och planerade resultatnivåerna i kommunens planeringsdirektiv med budget under några år lades på låga nivåer för att skapa utrymme för att genomföra den typ av insatser som (S) och (V) för fram. Kommunens finansiella mål är redan idag formulerade så att de skall uppnås över tid. Tillämpningen har hittills varit sådan att tidshorisonten för utvärdering är på mellan tre och fem år. Detta innebär i korthet att ett år med högt resultat ger möjlighet till ett eller flera år med lågt budgeterat resultat. Genom att beakta detta så skulle kommunen, efter starka ekonomiska resultat år 2010 och 2011, kunna planera och budgetera för ett resultat på nära noll under ett par år, vilket skapar möjligheter att göra särskilda satsningar utan att kommunens ekonomiska ställning kan anses försämras och samtidigt som kommunens finansiella målsättningar ges förutsättningar att uppnås. Genom att planera medelsförbrukningen i god tid och dessutom skapa rutiner för hur eventuella specialdestinerade 7

8 medel skall behandlas så ges kommunen förutsättningar för att även fortsatt agera för god ekonomisk hushållning. Genom det beskrivna förfarandet så följer kommuner aktuella lagar och rekommendationer på det ekonomiska området och agerar även i enlighet med kommunens sakkunniga revisorers råd. Behov kan dock föreligga att ändra kommunens finansiella mål för soliditeten. Det bör även beaktas att det kan bli en besvärlig omställning för kommunen när den efter ett eller några år av mycket låga budgeterade nivåer åter skall lägga de budgeterade resultaten på nivåer som uppfyller kommunfullmäktiges finansiella mål. Om det av politiska skäl dock är angeläget att redan nu skapa särskilda medel, utifrån 2011 års resultat, för satsningar enligt förslaget från (S) och (V), så bör detta ske under ett så ordnat och riktigt sätt som är möjligt med rådande tidsram. Det är viktigt att kommunen även framledes kan anses arbeta enligt intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. Ett regelsystem för såväl den ekonomiska hanteringen som den verksamhetsmässiga disponeringen av medlen bör därför tas fram. Regelsystemet bör vara sådant att endast den del av kommunens resultat som överstiger det som behövs för att värdesäkra det egna kapitalet enligt kommunens finansiella mål kan tas i anspråk. Dessutom bör inte heller engångsresultat från exempelvis realisationsvinster vid fastighetsförsäljning få tas i anspråk eller icke budgeterade resultat från kommunens särskilda pensionsmedelsförvaltning. Resultaten från pensionsmedelsförvaltningen skall enligt politiskt beslut användas för att bygga upp kommunens pensionsmedelsfond för att möta ökade pensionsmedelsutbetalningar under en period om ungefär 30 till 40 år. Regelsystemet bör också innefatta tydliga föreskrifter för hur ansökningar av medel skall ske, till vilka typer av projekt som medlen får disponeras och hur uppföljning av projektens ekonomi och verksamhet skall ske. För att det skall vara möjligt att ha god kontroll över ekonomi och verksamhet inom projekten bör de också vara tydligt tidssatta. Det bör också finnas en beskrivning av de övergripande ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommunen på sikt. Det bedöms enligt stadskontoret också vara viktigt att det, likt i Norrköpingsmodellen, blir fråga om verkliga budgetneddragningar när de tidsavgränsade projektfaserna är genomförda så att kommunens finansiella ställning på sikt inte försämras. Slutligen behövs också en modell för hur Halmstads kommun i årsredovisning skall redovisa avräkningarna (avsättning, uttag och återföring till resultatbalanseringsfonderna) mot det lagstadgade balanskravet. 8

9 Stadskontorets bedömning är dock att detta förfarande inte är i enlighet med kommunallagen och enligt kommunens sakkunniga revisorer är det felaktigt, vilket enligt revisorerna kommer att resultera i kommentarer i kommunens revisionsberättelse. Konsekvenser av resultatbalanseringsfonder (S) och (V) förslag Ekonomiska konsekvenser I det läge som kommunen nu befinner sig och med den budget och plan som beslutats så innebär varje form av tillägg till budgeten eller planen ett behov av ökad upplåning. Huvudsaklig orsak till detta är dock inte svaga ekonomiska resultat utan en mycket stor investeringsbudget. Upplåningsbehovet hade behövt vara ännu större redan idag om det inte vore för det faktum att kommunens nettoutlåning till de kommunala bolagen minskat med över 350 Mkr de två senaste åren. Förslaget från (S) och (V) om att skapa tre fonder innebär att 120 Mkr mer än budgeterat skall kunna satsas under en femårsperiod. Syftet är, enligt förslagsställarna, dock att på sikt generera positiva ekonomiska effekter. De positiva ekonomiska effekterna bedöms dock som mycket svåra att kalkylera och den eventuella intjänandeperioden bedöms kunna sträcka sig över en period omfattande flera decennier. Det kommer under projekttiden således inte ske en matchning mellan satsade medel och eventuella besparingar. Kommunen kan idag låna medel till låg kostnad. En översiktlig bedömning ger vid handen att samtliga kostnader för att ta upp och administrera lån på 120 Mkr kan bli mellan 3,5 och 4,0 Mkr årligen, när projektmedlen i sin helhet har förbrukats. Detta innebär således att efter den utgångna femårsperioden kommer kommunen årligen ha mellan 3,5 och 4,0 Mkr mindre medel att bedriva verksamhet för än om den föreslagna fonderingen inte äger rum. Det bedöms även som att en starkt ökad risk föreligger för att två av kommunfullmäktiges tre finansiella mål (resultatmålet och soliditetsmålet) inte uppnås om fonderingsförslaget får genomslag. Det förefaller mycket sannolikt att soliditetsmåttet inte kommer att nås om modellen med resultatbalanseringsfonder får genomslag i kommunen. De finansiella målen bör därför, om förslaget från (S) och (V) vinner gehör, förändras och beslutas på nytt av kommunfullmäktige. Om fondering av positiva resultat, enligt förslag från (S) och (V), blir en återkommande metod för att disponera kommunens medel riskerar kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtida svårigheter och kriser att bli klart reducerad. 9

10 Verksamhetsmässiga konsekvenser Vad exakt fondernas medel skall användas till klarläggs inte i förslaget från (S) och (V) och rutiner för exempelvis ansökan, uppföljning eller medelstilldelning har inte heller utarbetats. Av denna anledning är det i detta skede inte möjligt att bedöma de verksamhetsmässiga konsekvenserna. Med satsningen om 120 Mkr bedöms dock möjligheterna under den femåriga projektperioden öka för att i kommunens regi ge förhöjd potential till förbättring och förändring inom gatuområdet, påskynda utbyggnad av energibesparande eller energiskapande lösningar samt stärka arbetet med barn och unga med olika svårigheter. Förslaget från (S) och (V) förväntas dock innebära att de fonderade medlen reserveras centralt och att medlen endast kan erhållas efter ett ansökningsförfarande som skall uppfylla bestämda krav. Ansökningsförfarandet, utvärderingen och uppföljning av beviljade projekt kan innebära att nya funktioner behöver byggas upp i kommunen och att nya samarbeten kan behöva inledas med externa intressenter. Sammantaget riskerar detta att betyda en ökning av byråkratin i kommunen och att icke obetydliga resurser tas i anspråk för de olika administrativa leden i projekten. Övriga konsekvenser Om fonderingen, enligt förslag från (S) och (V), får gehör är stadskontorets uppfattning, utifrån inhämtad information, att kommunen bryter mot lagen. I dagsläget är konsekvenserna för detta dock små. Fonderingsmodellen bedöms även öppna för oplanerade dispositioner av resultatnivåerna framöver, vilket riskerar att föra med sig att kommunen inte agerar för god ekonomisk hushållning. Stadskontorets tolkning är att de fonderade medlen avses att användas till tidsbegränsade projekt. Om dessa projekt bedöms vara lyckosamma och uppmärksammas finns en överhängande risk att projekten inte utan problem eller massmedialt intresse kan avslutas. Det kan i samband med projektavslut utåt ses som att kommunen gör besparingar när det i själva verket är en tillfällig satsning som slutförs, vilket kan vara svårt att pedagogiskt kommunicera. Stadskontoret gör vidare bedömningen att en särredovisad resultatavstämning behöver ske årligen och att en egen reskontra måste upprättas och kontrolleras för att följa användningen av medel från och till fonderna. Den ekonomiska resultatuppföljningen och avstämningen mot 10

11 det kommunala balanskravet riskerar mot denna bakgrund att bli mindre tydlig och konsekvent än idag. Stadskontoret, Avdelningen för ekonomi och styrning,

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret Prövning av ansvarsfrihet

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret Prövning av ansvarsfrihet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-04-10 KS-2014/574.912 1 (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revisionsberättelse för

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Södertörns brandförsvarsförbund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Upprättad: 2013-11-12 Antagen av direktionen: 2013-12-06, 76 Version: 1 Diarienummer:

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget

Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget 1 (10) Kommunledningskontoret 2008-11-04 Dnr Ks2008-855 Stig Metodiusson Rev 2008-12-01 Kommunfullmäktige Förslag till nya resultathanteringsregler med anledning av införande av tvåårsbudget FÖRSLAG TILL

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Svalövs kommun. Granskning av delårsrapport 2008-08-31 Granskningsrapport 2/2008. Per Pehrson Idha Håkansson

Svalövs kommun. Granskning av delårsrapport 2008-08-31 Granskningsrapport 2/2008. Per Pehrson Idha Håkansson Svalövs kommun Granskning av delårsrapport 2008-08-31 Granskningsrapport 2/2008 Per Pehrson Idha Håkansson Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 2 Rättvisande räkenskaper...4 3 Ändamålsenlig

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2016 Nerikes Brandkår 2016-09-07 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret Prövning av ansvarsfrihet

Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret Prövning av ansvarsfrihet 2016-04-15 KS-2016/788.912 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret 2015 -

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

EkonomiNytt. Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat. Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren

EkonomiNytt. Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat. Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren EkonomiNytt Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 8/04 2004-06-16 Kanslierna i landstingen, Region Skåne, Västra Götalandsregionen

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning

SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning 2016-06-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2016/337 Kommunstyrelsen SOU 2016:24 En ändamålsenlig kommunal redovisning, förslag till lag (2018:000) om kommunal bokföring och redovisning Yttrande till Regeringen

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun Uppsala Stadshus Uppsala 2011-04-13 Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun 2 (14) Innehållsförteckning Förord... 3 Årets resultat... 5

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 1 Ärende 1 sid 23 (26) KOMMUNSTYRELSEN Protokoll 2012-08-28 16 Aterbetalning av sjukförsäkringspremier (AFA). tilläggsanslag för ökade underhållsinsatser Dnr KS-2012-504 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef

EKONOMIUTBILDNING. Förtroendevalda 2015-01-20. Kenneth Erlandsson, ekonomichef EKONOMIUTBILDNING Förtroendevalda 2015-01-20 Kenneth Erlandsson, ekonomichef Vad styr oss? Riksdagen Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rådet för Kommunal Redovisning God redovisningssed Kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Landstinget Västernorrland. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Revisionsrapport

Landstinget Västernorrland. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 23 oktober 2013 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål 1 1.2 Mål för

Läs mer

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006

Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport januari - juli 2006 Eslövs kommun Oktober 2006 Alf Wahlgren Roland Svensson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Innehåll och information

Läs mer

Göteborgs Stads räkenskaper och bokslut Granskningsplan för 2017

Göteborgs Stads räkenskaper och bokslut Granskningsplan för 2017 Stadsrevisionen Göteborgs Stads räkenskaper och bokslut Granskningsplan för 2017 goteborg.se/stadsrevisionen 2 GÖTEBORGS STADS RÄKENSKAPER OCH BOKSLUT 2017 Granskningsplan för 2017 Stadsrevisionens uppdrag

Läs mer

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2) YTTRANDE AD 1057/2016 0771-670 670 2016-07-13 1 (5) 851 81 Sundsvall www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer