TerapiTips. Vi tillönskar alla läsare en skön höst! Aktuella utbildningar och evenemang:

Transkript

1 TerapiTips R U T G I V E A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É I L A D S T I G E T S Ö R M L A D Vi tillönskar alla läsare en skön höst! I DETTA UMMER ytt på lusfronten SIDA 3 Indikationer för god läkemedelsterapi hos äldre SIDA 4 Stroke och munvård SIDA 5 Aktuella utbildningar och evenemang: och evenemang: Fortbildning Behandling av Anafylaxi och KOL 3/11, 17/11 samt 30/ SE SIDA 2 Osteoporosforum 8 december 2010 SE SIDA 6 Mellansvenskt Läkemedelsforum 2-3 februari 2011 SE SIDA 7 Läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro den 2 3 februari 2011 Gemensamma utbildningsdagar för läkare Korta föredrag som utifrån aktuell evidensbaserad kunskap besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården. Vi belyser och diskuterar hur och när ett läkemedel bör användas på ett rationellt sätt. Målet är att ge deltagarna bättre beslutsunderlag vid förskrivning. Foto: Per Arneborn Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Landstinget Gävleborg Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på IPULS-nr: Örebro läns landsting

2 R SIDA 2 Allmänläkare Läkare vid barnklinik, lungklinik, medicinklinik ST-läkare inom allmänmedicin, barnmedicin och invärtesmedicin AT-läkare Astma/KOL-sjuksköterskor Läkemedelskommitténs expertgrupp allergi och andningsvägar bjuder in till: Fortbildning angående nya riktlinjer för behandling av Anafylaxi och KOL ya nationella behandlingsriktlinjer för anafylaxi har utarbetats och expertgruppen har tagit fram ett vårdprogram utifrån dessa, därför anordnas dessa fortbildningseftermiddagar. Lars Gottberg, vuxenallergolog vid Södersjukhuset, Stockholm samt Jan Svedmyr, barnallergolog vid Falu Lasarett, har båda deltagit i arbetet med de nationella anafylaxiriktlinjerna och har bjudits in som föreläsare till dessa utbildningsdagar. Läkemedelsverket kom ut med nya behandlingsriktlinjer för KOL 2009 och expertgruppen har uppdaterat vårdprogrammet för KOL i enlighet med dessa. Björn Ställberg och Lars-Göran Jansson, initierade allmänläkare, presenterar nyheter gällande diagnostik och behandling av KOL. Tid Plats Föreläsare 10 november otell Bolinder-Munktell, Lars Gottberg, vuxenallergolog, Sthlm Eskilstuna Björn Ställberg, allmänläkare, Svärdsjö 18 november Safiren, Katrineholm Jan Svedmyr, barnallergolog, Falun Lars-Göran Jansson, allmänläkare, Katrineholm 30 november Qvarnen, yköping Lars Gottberg, vuxenallergolog, Sthlm Björn Ställberg, allmänläkare, Svärdsjö Program Läkemedelskommittén bjuder på lunch ya riktlinjer för behandling och uppföljning av anafylaxi Kaffepaus KOL - diagnostik och behandling - nya riktlinjer Anmälan önskar vi senast 20 oktober (Eskilstuna), 28 oktober (Katrineholm) resp. 9 november (yköping) till Läkemedelskommittén lakemedelskommitten@dll.se, ange ev. specialkost. Vid frågor kontakta undertecknad; steng.sjoberg@telia.com, tel alt. hristine Fransson, christine.fransson@dll.se, tel Välkomna! Sten Sjöberg För Expertgruppen Allergi och Andningsvägar

3 SIDA 3 R ytt på lusfronten Läkemedelsverket anordnade i maj 2010 ett expertmöte avseende behandling av huvudlöss. Senaste rekommendationerna var från 1999 och det har hänt en del både på lus- och behandlingsfronten sedan dess! Utifrån expertmötet har man sommaren 2010 publicerat en ny rekommendation och denna sammanfattas här. Lite luskunskap uvuslusen - pediculus capitis - är vanligt förekommande. Den lever bara på människan och BARA i huvudhår och på hårbotten. Den kan inte hoppa från människa till människa och klara sig bara någon timme utanför håret. Den sprids alltså via direktkontakt huvud mot huvud! Den kan finnas även i rent hår och är alltså inte tecken på bristande hygien! Personer i alla åldrar kan drabbas men är vanligast hos barn. Symptomfria bärare kan förkomma. uvudlusen överför inga bakterier eller virus. uvudlusen är grå-genomskinlig, brun, svart eller röd då den nyss sugit blod. Vanligt förekommande i orden. Flatlusen - phtirus pubis - finns fr.a i könsbehåring, i armhålor, kroppsbehåring, mer sällan i skägg och ögonfransar. Vanligt förekommande i orden. Klädlusen - pediculus humanus humanus/corporis - lever och lägger ägg i kläder och kryper in på huden enbart för att suga blod. Ovanligt att de förekommer i orden. Vägglusen - cimex lectularius - är ingen lus! Är en sk. skinnbagge. ar blivit vanligare i Sverige senaste åren. uvudlusen - hur hantera enligt rekommendationerna? Symptom: Klåda som dock inte är obligat! Rivsår i hårbotten med infektion och lusavföring/lusskinn på örngott och kragar. Klådan uppstår pga. lusens saliv som innehåller ämnen som när de kommer in i huden utlöser klåda. Diagnostik Fynd av levande löss och ägg nära hårbotten. Luskam och förstoringsglas är nödvändiga hjälpmedel. Kamning ska göras med fuktigt hår med balsam. Det utkammade materialet granskas med förstoringsglas och vid fynd av LEVA- DE löss ställs diagnosen. Enbart lusägg är inte säkra tecken på lusinfektion! Kontaktspåring är viktig! Om det finns lusinfektion i omgivningen ska noggrann luskamning göras gång i veckan av hela familjen och andra närstående. Inför varje terminsstart och varje vecka under två månader bör föräldrar kontrollera sina barn med luskamning. Se detaljerad instruktion på Vid fall i en skolklass/barngrupp måste varje barn/föräldrar tänka igenom vilka personer som den smittade haft tillräcklig huvudkontakt med den senaste månaden och informeras om att själva kolla om de blivit smittade. Behandling - inte bara läkemedel! I dagläget finns både läkemedel och medicinsktekniska medel att ta till. Obs! Endast personer med levande löss ska behandlas. Oavsett behandlingsmetod är det MYKET viktigt att bruksanvisning/ behandlingsrekommendationer följs! Läkemedel; malation (Prioderm) är en organisk fosforförening verkar som nervgift på lusen. Är ofarligt för människan! Resistensutveckling har setts! Behandlingen måste upprepas efter åtta dagar. Samma sak gäller för permetrin (ix). Bensylbensoat+disulfiram (Tenutex) är besvärligare att använda eftersom det ska sitta i håret i 24 timmar. Även denna behandling ska upprepas. Ingen resistensutveckling har setts ännu. Medicinsktekniska produkter har nu kommit att användas med gott resultat. Dit hör dimetikon-silikonolja, vegetabiliska och eteriska växtoljor som finns antingen som singelberedningar eller i kombinationsberedningar. Oljorna har troligen en kvävande effekt på lusen medan disulfiram äv en ha en osmotisk verkan på lössen. Viktigt att dessa produkter ska vara E-märkta vilket innebär att tillverkaren har gjort en klinisk utvärdering av produkten. Sedan är en bra luskam ett måste i diagnostik och uppföljning av behandlingen! Val av lusmedel Välj i första hand någon medicinkteknisk produkt som appliceras i hårbotten. I andra hand välj läkemedel innehållande bensylbensoat+disulfiram. I tredje hand läkemedel innehållande malation som kutan lösning. I fjärde hand läkemedel innehållande malation eller permetrin i schampooform. Behandling av gravida kvinnor med huvudlöss kan göras med permetrin (ix) och disulfiram/bensylbenzoat (Tenutex) För malation anges kategori B:1 dvs. begränsad klinisk erfarenhet. Behandling av ammande kvinnor med huvudlöss rekomemnderas endast permetrin (ix). För malation (ix) och bensylbensoat + disulfiram (Tenutex) saknas uppgift om passage över till modersmjölken. Marie Portström Informationsläkare Läkemedelskommittén

4 R SIDA 4 Indikationer för god läkemedelsterapi hos äldre ationella indikatorer för äldres läkemedelsterapi publicerades första gången av Socialstyrelsen Dessa har nu reviderats i nära samarbete med Läkemedelsverket, SKL, expertgrupper från geriatrik, primärvård m.m. Målet har som tidigare varit att inte bara visa på indikatorer för olämplig läkemedelsbehandling utan att också redovisa vad som är medicinering av god kvalitet. Indikatorerna anger en riktning, förskrivningen av ett läkemedel ska vara så hög som möjligt eller så låg som möjligt. Indikatorerna kan användas som stöd vid förskrivning av läkemedel till äldre och vid läkemedelsgenomgångar, för uppföljning av förskrivningsmönster och vid nationella uppföljningar och epidemiologiska studier. De läkemedelsspecifika indikatorerna appliceras liksom tidigare på preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger, här nämns långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerg effekt, tramadol, propriomazin. Bland preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskilt stor betydelse nämns cox-hämmare, paracetamol, opioider, antipsykotiska läkemedel, protonpumpshämmare, digoxin, loop-diuretika, SSRI och relaterade antidepressiva medel. Under rubriken olämplig regim listas regelbundet bruk av sömnmedel i mer än en månad utan omprövning, cox-hämmare i regelbunden daglig dosering under mer än två veckor, regelbundet bruk utan omprövning (varierande tidsintervall) av glukokortikoider, antiepileptika och antipsykotika. En kort genomgång om varför läkemedelsproblem uppstår hos äldre, ålderns påverkan på olika organsystemen och inte minst den åldersberoende nedsatta njurfunktionen, följs av avsnitt om olämplig dosering, interaktioner och polyfarmaci. Under kapitlet diagnosspecifika indikatorer analyseras läkemedelsanvändningen vid elva vanliga diagnoser/tillstånd hos äldre. För varje diagnos definieras läkemedelsanvändningen som rationell/ irrationell eller olämplig/riskfylld. In- dikatorerna skiljer sig inte mycket från 2004 års version frånsett områdena smärta och demens. I förordet nämns att det nya avsnittet om smärta tagits fram i samarbete med expertgruppen för smärta, Läkemedelskommittéen i Sörmland. ytt är att tramadol, dextropropoxifen och kodein, alla bedöms vara olämpliga vid behandling av äldre. ågra svaga opioider kan alltså inte längre rekommenderas utan när paracetamol inte är tillräckligt rekommenderas en låg dos av en stark opioid. Vid långtidsbehandling förordar man en långverkande opioid peroralt eller som plåster. Perifer neuropatisk smärta ska behandlas med tricykliskt antidepressivum eller gabapentin. Vid smärta med inflammatoriskt inslag kan en ett par veckors behandling med SAID komma i fråga. Mest lämpliga preparat är då ibuprofen, diklofenak och naproxen. Dygnsdoserna bör då aldrig överstiga halva maxdosen enl. FASS. Rationell läkemedelsbehandling vid demenssjukdom följer Läkemedelsverkets rekommendationer för BPSD från 2008.Man kommenterar också här att utvärdering av insatt behandling med acetylkolinesterashämmare och memantin måste utvärderas noggrant och tidigast efter sex månader. Kognitiva tester har svårt att fånga parametrar som kontaktbarhet, initiativförmåga och stresskänslighet men anhöriga kan ofta vittna om att detta har förbättrats. Förskrivningen av läkemedel till personer som är över 75 år och äldre har ökat med nästan 70% de senaste 20 åren. Många äldre har flera diagnoser/ symptom som kräver behandling med mediciner. Utvecklingen leder också till att fler tillstånd blir behandlingsbara. De äldre patienternas ofta komplexa situation med generella åldersförändringar och funktionsnedsättningar tillsammans med multisjuklighet gör att särskild hänsyn måste tas vid val av behandling. Grunderna för god läkemedelsanvändning hos alla patienter inklusive de äldre är att indikation finns, att sjukdomen påverkas positivt av behandlingen och att den ger så få biverkningar som möjligt. Läsning av den nya reviderade versionen av Indikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre ger gott stöd och en god kunskapsöversikt. Görel Wachtmeister Sammankallande Samverkansgruppen Äldre och läkemedel Överläkare Ger/rehabkliniken yköping

5 SIDA 5 R Varje år drabbas ca personer av någon form av stroke. Varje år drabbas ca personer av någon form av stroke. Medelåldern är 75 år och 20 % är under 65 år. Medelåldern är 75 år och 20 % är under 65 år personer är i arbetsför ålder personer är i arbetsför ålder. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken Det är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp. till neurologiskt handikapp. Många av de patienter som drabbas av stroke har egna tänder eller stora konstruktioner, vilket ställer mer krav på den orala hälsan än tidigare, då fler var tandlösa. Det är viktigt att munnen inspekteras av vårdpersonal så snart som möjligt efter insjuknandet. Vad händer med den orala motoriken vid en stroke? Talet påverkas. Dregling och läckage av mat kan förekomma då läppslutningen inte fungerar. Det samlas mat speciellt på den förlamade sidan och patienten har svårt att forma tuggan då halva tungan är förlamad. Dessutom känner inte patienten att mat samlas då en nedsatt känsel föreligger. Detta i sin tur leder till plackansamling och senare kariesskador. Kinden sjunker in vilket kan leda till bitsår. Självrengöringen försämras då man ska borsta med fel hand. Patienten är ofta muntorr pga sin medicinering. Slemhinnorna är sköra och sprickor uppstår lätt och sprickorna infekteras. Oral candidos är vanligt hos den strokedrabbade. Vad kan vi inom tandvården göra? Vi lägger stor vikt på information/ instruktion i munvård till den enskilde patienten men även till personal/närstående, eftersom risken för karies och andra skador är stor. Medicinering sätts in om oral candidos kan detekteras. Observera interaktion antimykotika och antikoagulantia!! Skulle den oralmotoriska funktionen fortfarande vara nedsatt efter ett par månader och vålla besvär, kan vi inom specialisttandvården hjälpa till med nedanstående: Munskärm. Vid dregling kan en munskärm utformas så att patienten kan träna upp styrkan i läpparna. Även paresen blir sedan mindre framträdande. Kindbitning Vid kindbitning kan t.ex en kindavvisare med kulklamrar utformas. Rörlighet För att träna upp tungrörligheten kan gomplattor med ringar på en skena utformas. Svårt att tala Man kan utföra en gomplatta för gomsänkning om patienten har svårt att forma ord, vilket gör att patienten får lättare att tala och blir lättare förstådd. Vad gör man om extraktioner blir nödvändigt? De patienter som medicinerar med Waran, ska fortsätta sin medicinering som vanligt. Vid extraktioner vill vi alltid veta IR-värdet, därför ber vi alltid om ett färskt värde för att bättre kunna planera extraktionen. Vid en lokal blödning ges tranexamsyra som patienten får skölja med innan extraktion, alveolen packas med hemostatikum och sutureras om möjligt. Ibland får de blodstillande brustabletter(tranexamsyra) med sig hem om IR-värdet kommer öka pga ökad dosering av Waran. Att sätta ut Waran inför en tandborttagning ger större hälsorisk än en lokal blödning i munhålan. Extraktionen kan utföras på både distriktstandvården och specialisttandvården. Det är väldigt viktigt att miljön hos tandläkaren är stressfri, då risken för blodtryckshöjning är stor, vilket kan leda till ett återinsjuknande. Vad kostar det för patienten? Om patienten får ett betydande funktionshinder som omfattar daglig vård i eget eller särskilt boende, kan han/hon vara berättigad till intyg för nödvändig tandvård. Detta utfärdas av en medicinskt ansvarig sköterska eller speciell handläggare på kommunen. Annars gäller det vanliga tandvårdstödet. Vad är viktigt att tänka på? Det är mycket viktigt att utföra en daglig munvård då det förekommer ökad risk för aspirationspneumoni. Daglig munvård ska ingå i daglig omvårdnad. Gordana Damjanovic Sjukhustandläkare

6 R SIDA 6 Osteoporosforum 2010 Onsdag 8 december 2010 på Plevnagården, Malmköping Inbjudan vänder sig till alla osteoporosintresserade i länet, t.ex. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster inom primärvård, geriatrik, medicin, gynekologi, ortopedi, reumatologi, dermatologi Program Samling med lunch Östen Ljunggren berättar om sina tankar kring Osteoporosbehandling Osteoporosmottagningen informerar Kaffe Patientfall från Peter Gillbergs osteoporosmottagning Avslutning Anmälningar mottages tacksamt snarast möjligt dock senast 26 november till lakemedelskommitten@dll.se, Lotta Jakobsson, Läkemedelskommittén Osteoporosgruppen i Sörmland, Läkemedelskommittén Marie Ackelman, Geriatriska kliniken KSK Alena Kvorning, Eskilstuna Robert Wien, Ortopedkliniken, MSE Karin Jansson, Osteoporosmottagningen, KSK

7 SIDA 7 R Läkemedelskommittérna i Uppsala/Örebroregionen anordnar för tredje gången Mellansvenskt läkemedelsforum - gemensamma utbildningar för läkare i regionen. Läkemedelsforum ger möjlighet att träffa kollegor och lyssna till korta aktuella föredrag som besvarar kritiska frågor av praktiskt värde i den kliniska vardagen utifrån aktuell evidens. Läkemedelsforum är inte företagsponsrat. Ur programmet: järtsvikt hos äldre, riskfaktorer, primärprevention, diabetes KOL, astma inkl barnperspektiv Osteoporos Beroendesjukdomar, ADD edre luftvägssjukdomar inkl influensa Vilken evidens finns för att komplementärmedicin har effekt? Professor Edzard Ernst, Univeristy of Exeter. Känd författare till boken Salvekvick och kvacksalveri - alternativmedicin under luppen Anmälan kan göras till: senast 17 december Tid: Onsdag 2 februari 2011 till torsdag 3 februari kl. 15. Plats: onventum Örebro Pris: 1500:-. I avgiften igår kaffe, luncher samt middag Inbjudan kommer att distribueras under hösten men boka av i almanackan redan nu! Foto: Per Arneborn Läkemedelsforum arrangeras av läkemedelskommittéerna i Landstinget Dalarna Landstinget i Uppsala län Landstinget Gävleborg Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Örebro läns landsting Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro den 2 3 februari 2011 Gemensamma utbildningsdagar för läkare Korta föredrag som utifrån aktuell evidensbaserad kunskap besvarar kritiska frågor av praktiskt värde för vården. Vi belyser och diskuterar hur och när ett läkemedel bör användas på ett rationellt sätt. Målet är att ge deltagarna bättre beslutsunderlag vid förskrivning. IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på IPULS-nr:

8 Dahlströms Tryckeri AB yköping, september 2010.