KORTA SVAR TILL ÖVNINGSFRÅGOR

Transkript

1 KORTA SVAR TILL ÖVNINGSFRÅGOR

2

3 1. Adam och Bea Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8 Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som är ett anbud. Det är en sak att säga att man vill något men en ANNAN sak att vilja binda sig rättsligt. Man måste ha kommunicerat en vilja att binda sig rättsligt som motparten har fäst befogad tillit till. Med betoning på rättsligt (vilket är något annat än moralisk/social bundenhet). När en förhandling pågår, krävs det ofta något sorts finaliseringsmoment innan rättslig budenhet uppkommer. 1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och utvisar att Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1). Men erbjudanden till en obegränsad krets är inte bindande, 2.2(2). Jfr I CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att anbud till en obegränsad krets är bindande så långt lagret räcker om anbudsgivaren är näringsidkare. I svensk doktrin anses att anbud till en obegränsad krets inte är bindande (till skillnad från i Norge och Danmark där det finns rättspraxis på att erbjudanden från näringsidkare är bindande). Slutsats: Adam kan ångra sig. 1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt bindande. Jag anser att det endast är en förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt tydligt ger uttryck för att hon anser sig rättsligt bunden, 2.5. Sedan kan man komma in på att det spelar roll om Adam tagit del av mailet innan Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om Adam hunnit svara utan om Adam hunnit ta del av mailet innan Bea ringer. Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket innebär att Bea kan ångra sig ända till dess Adam accepterat (lagt

4 svaret på postlådan). Men enligt svensk rätt gäller att Bea är ensidigt bunden under acceptfristen. Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud om det nu ska ses som ett erbjudande om att förplikta sig rättsligt. 1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt, eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3). Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att jag tror att man skulle tillämpa 2.2(3) om att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen 2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift). Dessutom kan man diskutera vad som är omedelbart. Jag tror inte att två timmar är omedelbart. Slutsats: Bea kan ånga sig. 1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes befogade förväntningar (köplagen 17). Men sannolikt är den föregående korrespondensen av sådan art att parterna endast är på förhandlingsstadiet. Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den utan befintligt-skick-villkoret.

5 2. Yasemin och Timo Relevanta paragrafer: 2.11, 3.1 och 3.2. Frågan rör avtalsbundenhet samt prekontraktuellt ansvar (culpa in contrahendo), dvs. ansvaret i samband med affärsförhandlingar. Timo kan inte kräva att Yasemin säljer bolaget eller kräva skadestånd för utebliven vinst (positiva kontraktsintresset) eftersom de avtalat om skriftform, 2.11(1). Konstaterandet att de är överens, räcker inte. De måste också uppfylla det avtalade formkravet. Utgångspunkten är att Yasemin inte behöver sluta ett avtal bara för att hon och Timo inlett förhandlingar, 3.1. Timo kan inte heller kräva ersättning för att Yasemin förhandlat illojalt. Han har haft förhandlingskostnader och vill säkert ha ersättning så att han försätts i samma ekonomiska läge som om förhandlingarna aldrig hade inletts. Yasemin har dock förhandlat lojalt och haft för avsikt att sälja under hela förhandlingstiden, 3.2.2(2). Det var först på onsdagen som hon kom på att hon inte ville sälja. Då gjorde hon som man ska göra; hon meddelade Timo omedelbart att hon inte längre var intresserad av att sluta avtal med honom. Lärdomen är att man förhandlar på egen risk.

6

7 3. IG och MVG Relevanta paragrafer: 4.1, 4.2 Tredje man (hyresvärden, banken och mäklaren/ köparen) kan ställa vilka krav som helst och behöver inte acceptera att rättshandla med någon som har fullmakt. Det har sin förklaring i att tredje man tar en risk när han rättshandlar med en fullmäktig, nämligen att fullmäktige handlar utanför sin behörighet eller har en förfalskad fullmakt och inte har råd att ersätta tredje man enligt regeln om falsus procurator, 4.5. Det kan vara bra att klargöra att det är OK att en fullmäktig är omyndig. Det kan vara bra att klargöra vilka formkrav som ställs på en fullmakt rörande fast egendom, 4.1 jfrt med jordabalken kap 4.

8

9 4. Jalusierna Relevanta paragrafer: 4.3, 4.4(5) och 5.7 Inledning: Det är ofta svårt att avgöra vad som omfattas av en fullmakt, dvs. vad fullmäktigen har behörighet att vidta för åtgärder med bindande verkan för huvudmannen. Det finns svårigheter med att återställa ogiltiga avtal. Det är fråga om fullmakt som uppkommit genom att Kurt är anställd hos RF, 4.2(1). Utgångspunkten är vad RF har gett Kurt för uppgifter (t.ex. vad som följer av hans anställningsavtal eller enligt interna arbetsuppgiftsinstruktioner eller interna uppdrag), Det verkar som om RF inte har gett Kurt uppdraget att sluta avtal av den här typen och den här storleksordningen. Men man måste också ta ställning till hur Kurts uppgifter framstod för en utomstående, tredje man dvs. hur det hela verkar för RullAB, Kurt var bara administratör. Hans tjänst verkar inte vara särskilt betydelsefull. Ursprungsuppdraget hanterades av RF:s VD. Man kan inte säga att RF har gett RullAB befogad anledning att tro att Kurt hade fullmakt att beställa reparationsarbetena. Därför är RF inte bundet. Men vad händer då med det värde som tillförts RF? Det är ju inte som med en bil, att man kan lämna tillbaka den. I svensk lag finns inga regler om restitution dvs. vad som ska hända vid återgång av avtal som aldrig kommit till stånd. I 5.9 finns regler om hur återgång vid ogiltighet ska gå till (4.2(5) hänvisar till den bestämmelsen). Eftersom RullABs reparation inte kan lämnas tillbaka, ska RullAB kompenseras för reparationens marknadsvärde 5.7(3). Men RullAB borde ha känt till grunden för ogiltigheten (dvs. att insett att Kurt saknade

10 behörighet) och måste därför ersätta RF enligt 5.7(4). Det innebär att RF inte behöver betala ut till RullAB det som RF skulle ha kunnat få ut som försäkringsersättning. Man kan förenklat säga att RF endast behöver betala RullAB för värdet av den nytta som RF haft av RullABs reparationstjänst. Det kan vara bra att påpeka att RullAB inte kan få ersättning av Kurt på grund av falsus procurator eftersom RullAB borde ha insett att Kurt saknade behörighet, 4.5(2).

11 5. Träbåten Relevanta paragrafer: 5.2, 5.4 Frågan rör oskälighet i samband med avtals ingående samt oskälighet i sig. Selma har gjort ett misstag. Hon trodde att båten var värdelös. Utgångspunkten är att hon bär risken för sitt egna misstag. Men hon kan göra misstaget gällande om Olof kände till hennes misstaget och det vore oskäligt om han inte korrigerade det 5.2(2). Olof har inte orsakat Selmas misstag; han har inte sagt någonting till Selma om båtens värde. Eventuellt är det oskäligt att Olof inte klargör för Selma vad båten har för värde eftersom det är en privat transaktion mellan gamla vänner (om nu Selma och Olof kan kallas för vänner). Det är svårt att säga vad som gäller här kanske måste man som säljare kolla upp vad en sak är värd innan man erbjuder sig att sälja den för ett visst belopp? Generellt sett är det nog så att säljare lämpligen bär risken för att varor inte är mer värdefulla än vad de erbjuder att sälja dem för. Det oskäliga med anledning av vad som hänt vid avtalets ingående förstärks av att avtalet i viss mån är oskäligt i sig självt på grund av den stora prisskillnaden mellan verkligt värde och avtalad köpeskilling. Slutsats: Selma har nog en hyfsat god chans att komma ifrån avtalsbundenheten. Men jag tror inte att hon kan få avtalet jämkat upp till kr. En andel har trots allt ett lägre värde än hela båten. Ogiltighet (eller med andra ord; att avtalet helt lämnas utan avseende) är en troligare rättsföljd. Det innebär att Selma befrias från förpliktelsen att sälja sin andel och att Olof befrias från sin skyldighet att betala kr till Selma,

12 5.7(1). De får lösa sina samarbetsproblem enligt reglerna om samäganderätt.

13 6. Stålköpet Relevanta paragrafer: 5.3 Denna uppgift rör frågan om ändrade förhållanden, dvs. ogiltighet eller jämkning på grund av senare omständigheter. OBSERVERA att köplagen 27 om kontrollansvar inte är tillämplig (se även Avtalslagen ). Det är inte dröjsmål och det är inte fel. Det föreligger inget hinder mot att prestera. Köparen KAN ju betala. Det är bara hela avtalet som blivit synnerligen oförmånligt för köparen. Det kallas för hardship (det finns ingen bra svensk term) till skillnad från force majeure som handlar om att det inte går att prestera. Utgångspunkten är att RörBolaget står risken för att avtalet inte medför lönsamhet, för att deras kunder inte behöver produkter och för att priset på stål går ner, 5.3(1). Men avtalet kan jämkas eller lämnas utan avseende om alla förutsättningar i 5.3(2) är uppfyllda. Har avtalsbalansen rubbats väsentligt? Ja, RörBolaget har gjort en mycket sämre affär än vad som förutsågs när avtalet slöts. Värdet av stålleveranerna är mycket mindre för RörBolaget. (a) Inträffande omständigheten efter avtalets ingående? Ja, kunden gick i konkurs och stålpriserna sjönk efter avtalets ingående. (b) Ligger omständigheterna inom RörBolagets kontroll? Nej, RörBolaget kan inte påverka stålpriserna eller kundernas konkurs. Borde RörBolaget ha beaktat att stålpriserna skulle kunna sjunka? Ja, absolut. Stålpriser varierar och det måste alla kommersiella parter räkna med. Borde RörBolaget ha beaktat att

14 en kund kunde gå i konkurs? Ja absolut. Alla affärsmän måste alltid räkna med risken att kunder går i konkurs och därför slutar beställa produkter och kanske inte kan betala redan beställda produkter. (c) Vem borde skäligen bära risken för att stålpriserna sjunker och att RörBolagets kund går i konkurs, StålAB eller RörBolaget? RörBolaget bör bära risken för att stålpriserna sjunker. Hela syftet med avtalet var just att säkra sig för risken att stålpriserna varierade. Det är en avtalad riskfördelning att Rör- Bolaget står risken för prisfall och StålAB står risken för prisökningar. Dessutom är det inte lämpligt att StålAB bär risken för att RörBolagets kund går i konkurs StålAB saknar ju all kännedom om Rör- Bolagets kunder och all möjlighet att säkra sig mot risken för att dessa kunder går i konkurs. Slutsats: RörBolaget kan inte undkomma avtalsbundenheten eller kräva att avtalet jämkas. RörBolaget måste köpa hela stålmängden till det avtalade priset.

15 7. Företagsvärderingen Relevanta paragrafer: 5.4 Denna uppgift handlar om oskäligt avtal i sig, dvs. inte på grund av omständigheter vid avtalets ingående och inte på grund av senare inträffade förhållanden. Det är inte en avtalstolkningsfråga eftersom det är solklart att CorpBolaget har friskrivit sig från alla påföljder. Det råder en presumtion om att CorpBolaget inte kan friskriva sig från grov vårdslöshet, 5.4(2)(c). Det är dock inte säkert att CorpBolaget varit grovt vårdslöst vi vet inte tillräckligt om förutsättningarna för uppdraget för att kunna bedöma den saken. Är det oskäligt av CorpBolaget att åta sig ett rådgivningsuppdrag och samtidigt vägra kunden varje rätt till alla påföljder? Det råder en presumtion om att det är oskäligt att friskriva sig från all rätt till alla påföljder, 5.4(2)(b). CorpBolaget verkar ha friskrivit sig från varje påföljd som kan bli relevant eftersom KundAB vare sig kan få prisavdrag eller skadestånd. Det är emellertid inte oskäligt att friskriva sig från allt skadeståndsansvar (om det inte är grov culpa). Konsekvens: Avtalet kan jämkas på grund av oskälighet. Det är dock oklart hur jämkningen ska ske. Konsekvensen blir knappast att KundAB får rätt till fullt skadestånd (om det inte föreligger grov culpa). Kanske kommer jämkningen att medföra att KundAB får rätt till visst prisavdrag.

16

17 8. Indexklausulen Relevanta paragrafer: kap 7. Detta är i första hand en fråga om avtalstolkning och man måste göra en helhetsanalys där man tar ställning till en mängd olika saker. Det är ofta är svårt att uttala sig säkert om vad en domstol/skiljenämnd kommer att komma till för slutsats rörande avtalstolkningen. Jag brukar framhålla att det (1) är viktigt att avtalsskrivaren försöker vara tydlig samt (2) att den som argumenterar för en viss tolkning (typiskt sett advokaten) måste vara kreativ och anföra många olika argument för att därigenom förhoppningsvis nå fram till just det argument som den individuella domaren faller för ( hagelbössa istället för salongsgevär ). I avtalet finns en lucka ( a gap ). Avtalsluckan ska fyllas ut med något lämpligt. Utgångspunkten är den gemensamma partsviljan, 7.1. Men vardera parten påstår att dess avtalsvilja var en annan än motpartens. BestAB hävdar att dess partsvilja var att priserna skulle ligga fast om man inte kom överens vid omförhandlingen. LevAB hävdar att dess avtalsvilja var att priserna skulle justeras. Naturligtvis är båda parters påståenden efterhandskonstruktioner eftersom de sannolikt inte tänkte alls på denna sak när avtalet slöts. När den gemensamma partsviljan inte kan fastställa är man hänvisad till en objektiv avtalstolkningsanalys, 7.1(3), enligt i första hand 7.3: (a) En ordalydelseanalys leder ingen vart det finns ju inga ord. Det är en lucka.

18 (b) Kanske kan man säga att det är underförstått att något ska hända med priset om indexet inte motsvarar marknadsprisutvecklingen. Men man kan lika gärna säga att eftersom parterna inte sagt något om vad som ska hända, så är det underförstått ska vardera parten bara risken. (c) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort innan avtalsingåendet (avtalspreliminärer) eftersom vi inte har någon information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (d) Partsbruk ger heller inget stöd eftersom vi inte har information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (e) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort efter avtalsingåendet (efterföljande beteende-analys) eftersom vi inte har någon information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (f) En ändamålsinriktad analys kan tyda på att priset ska justeras. Varför skulle man annars ta in omförhandlingsklausulen i avtalet? Engelsmännen anser dock att osanktionerade omförhandlingsklausuler är helt verkningslösa, närmast skrattretande s.k. kafferepsklausuler. (g) Branchpraxis hjälper oss inte eftersom vi saknar information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (h) Handelsbruk hjälper oss inte eftersom vi saknar information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (i) En normativ analys innebär att man fyller ut avtalet med dispositiv rätt. Det innebär att priserna ligger fast oförändrade. Man har avtalat om pris med indexjustering. Pacta sunt servanda. Det är ett långvarigt avtal och parterna måste vara beredda på prisvariationer. Därför föreligger inte förutsättningar

19 att jämka avtalet med stöd av 5.3 om ändrade förhållanden. (j) Var indexklausulen och omförhandlingsklausulen placerats i avtalet kan ibland ge vägledning om hur den ska tolkas. Vi har emellertid inte information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (k) En skälighetsanalys bär inte långt i det här fallet. Det är skäligt att fördela risken för att priserna går upp och ner i förhållande till konsumentprisindex. Det är också skäligt om avtalet skulle ges innebörden att priset kan variera beroende på marknadsprisutvecklingen. Tolkning enligt 7.2 (en ondtrosanalys) leder ingen vart. Indexklausulen kan slå hur som helst och ingen av parterna borde vid avtalets ingående ha klargjort för den andra vad konsekvensen av misslyckade förhandlingar skulle vara. Slutsats: Jag tror att det sannolika är att LevAB får bära risken av att omförhandlingsklausulen är osanktionerad och att alltså den normativa analysen får störst genomslag. LevAB kan alltså inte kräva att BestAB betalar mer för produkterna. LevAB kan inte heller säga upp avtalet i förtid.

20

21 9. Valnötsträdet Relevanta paragrafer: Kap 7. Det är fråga om avtalstolkning. Frågan är klassisk; vad betyder ordet skog? Vi kommer ingenstans med den gemensamma partsviljan, 7.1. Alma anser att trädet inte ingår, Björn motsatsen. Vi måste göra en objektiva helhetsanalys, 7.1(3) med stöd av 7.3. (a) Ordalydelsen blir viktig. Vad betyder skog? Ordboken ger ingen tydlig vägledning. Men kanske ska man ta fasta på att det ska vara enhetligt och jämförelsevis tätt stående. Valnötsträdet sticker ut eftersom det inte finns liknande träd på sluttningen och dessutom står det 20 meter ifrån närmaste träd, vilket knappast är tätt. (c) Omständigheter vid förhandlingen. Har någon sagt något som indikerar vad som avsågs med valnötsträdet? Vi har ingen information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (d) Det finns ingen avtalspraxis parterna har inte tidigare avtalat om skogsavverkning. (e) Det finns inget beteende efter avtalets ingående att ta fasta på. (f) Ändamålsanalysen hjälper oss knappast. Kanske kan man ur prissättningsövervägandet få ut något om vad som varit syftet. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (g) Branschpraxis vet vi inget om. (h) Handelsbruk vet vi inget om. (i) Det finns ingen lag om avverkning med eller utan valnötsträd.

22 (j) Avtalet har ingen systematisk uppbyggnad som kan hjälpa oss. (k) Skälighetsanalysen kommer vi heller ingen vart med. Priset på valnötsträdet är inte så högt och priset på skogen är så ungefärligt bestämt att det går att säga att det vore oskäligt om trädet ingick/inte ingick i avtalet Sammanfattningsvis är vi hänvisade till ordböckerna (och får hoppas att definitionen av skog inte varierar i olika ordböcker). Därför vinner sannolikt Alma men jag känner mig mycket osäker.

23 10. Ramavtalet och leveranstiden Relevanta paragrafer: 7.3, 7.6 Det är återigen en fråga som rör avtalstolkning. Här gäller det att bedöma konsekvensen av efterföljande beteende (subsequent conduct). Utgångspunkten är att ett avtal lever och att parternas beteende kan leda till att det ändrar innehåll under avtalstiden. 7.3(1)(f). I a)-fallet är det sannolikt så att avtalet har ändrat innehåll till att bli tre veckors leveranstid, 7.3(1)(f). Dessutom har Beta antagligen genom sin passivitet förlorat rätten till dröjsmålsvite. Ofta finns det i avtal särskilda bestämmelser om att anspråk på vite ska framställas inom viss tid. Annars får avtalet fyllas ut rörande reklamation vid dröjsmål, se köplagen 29. Observera att CISG inte har någon uttrycklig bestämmelse om reklamation vid säljarens dröjsmål för att bevara rätten till skadestånd. Observera också att Avtalslagen 2010 har en annan regel än köplagen om reklamation rörande skadestånd, , men eftersom köplagen har företräde framför Avtalslagen 2010 (lex specialis, se Avtalslagen (1)) gäller köplagen (eller CISG). I b)-fallet har Alfa ett sämre case. Written Modification Clauses upprätthålls i princip, 7.6. Men man kan avtala bort sådana klausuler muntligen eller genom konkludent handlande. Det är alltså inte uteslutet att Alfa, trots WMC, har rätt till tre veckors leveranstid fortsättningsvis. Det är mycket vanligt med WMC i kontrakt.

24

25 11. Livslängden Relevanta paragrafer: 7.5 Avtalstolkning. Vid avtalstolkning kan vad som hänt innan avtalet slöts (avtalspreliminärerna) få betydelse, 7.3(d). HD har klarlagt detta i bl.a. NJA 1980 s 398 och 2004 s 363. Men en entire-agreement-klausul (inkorporationsklausul eller merger clause) gäller, 7.5(1). Utgångspunkten är alltså att vad som sagts och skrivits innan avtalet slöts inte är relevant när parterna kommit överens om att det inte ska vara relevant. Men det finns undantag: a) om det är en lucka i avtalet, så kan den fyllas ut med avtalspreliminärer b) om texten i avtalet är oklart, så kan tolkningen få stöd av avtalspreliminärerna. Det finns ingen svensk rättspraxis från HD som rör entire-agreement-klausuler. Sådana klausuler är mycket vanliga i kontrakt. Delta hävdar att tystnaden i det skriftliga avtalet om livslängden innebär att det inte finns någon förpliktelse beträffande livslängden och att inkorporationsklausulen medför att man inte kan intolka en extra bestämmelse om livslängden. Epsilon hävdar att tystnaden är en lucka som ska fyllas ut med fem år i enlighet med avtalspreliminärerna. Detta är ett exempel på att det inte föreligger någon tydlig gräns mellan tolkning och utfyllning. Min bedömning är att det är möjligt att ta stöd av avtalspreliminärerna för att tolka avtalet trots att det föreligger en inkorporationsklausul. Det är också min

26 bedömning att avtalspreliminärerna blir avgörande för avtalstolkningen och att Delta alltså begått ett avtalsbrott som inte skapat en produkt med femårig livslängd. Se om påföljder på grund av avtalsbrott, kap 10 och 11.

27 12. Standardavtalet Relevanta paragrafer: 7.7 Avtalstolkning närmare bestämt standardavtalsrätt. Här är frågan om hur inkorporering ska ske och om den skett i rätt tid. Byggos hänvisning är OK i och för sig. Det är tillräckligt att hänvisa till villkoren om de finns enkelt tillgängliga, 7.7(2), Byggo har uppmärksammat Bestis på villkoren. Detta följer bl.a. av NJA 1978 s 432 (resebyrån). Den svåra frågan är om hänvisningen skett i rätt tid. Man skulle kunna säga att avtalet slöts redan vid det tredje fysiska mötet och att Byggo inte därefter ensidigt kan ändra i avtalet genom att hänvisa till sina villkor. Men man kan också säga att avtal inte slöts vid det fysiska mötet, utan att det var underförstått att avtalet måste komma till skriftligt uttryck (underförstådd avtalad skriftform) eftersom det är fråga om ett komplicerat och omfattande avtal. I så fall kom avtal till stånd först genom Byggos orderbekräftelse med hänvisningen i, eller kanske ännu senare när Bestis inte invände mot denna orderbekräftelse. Vidare kan man hävda att även om avtalet slöts vid det fysiska mötet, så har avtalet ändrat innehåll på grund av Bestis passivitet, dvs. underlåtenhet att invända mot hänvisningen till villkoren, 7.3(f). Ett sista sätt att se på saken är att det inte spelar någon roll när avtalet slöts avtalstidpunkten är inte viktig. Det viktiga är att Bestis kan förvänta sig att avtalsvillkoren kommer att preciseras och att det åligger Bestis att vara aktiv och säga att han inte accepterar Byggos allmänna leveransvillkor samt att Bestis passivitet straffar sig på så sätt att Byggos leveransvillkor blir

28 en del av avtalet. Jag anser att detta resonemang ligger bäst i linje med NJA 1980 s 46 (lastbilscentralen). I 2007 års fall - där HD inte påpekar att det är fråga om konsument-näringsidkarförhållande kom hänvisningen till besiktningsmannens villkor först efter det att besiktningsmannen utfört sin prestation. Det ansåg HD vara för sent.

29 13. Bevakningstjänsten Relevanta paragrafer: kap 10 och 11. Det är en avtalstyp (bevakningstjänst) som inte finns reglerad i svensk lagstiftning. Vaktis har begått avtalsbrott, 10.1(1) och det beror inte på att Företag gjort något fel, 10.1(2). Det är inte heller ett ursäktligt avtalsbrott, 10.2 och Företag har inte godkänt det, Tillgängliga påföljder: Innehållande, Företag kan hålla inne med betalningar till Vaktis, dvs. inte betala Vaktis fakturor. Fullgörelse, 11.2 funkar dåligt eftersom det är en historiskt utförd tjänst som inte kan göras om. Naturligtvis kan Företag kräva att Vaktis inte fortsätter att begå avtalsbrott i framtiden. Hävning, Ja, det är möjligt med hävning i princip. Det förutsätter dock att avtalsbrottet är väsentligt. Kriterierna för väsentlighetsbedömningen: (a) Hela meningen med avtalet är att Företag ska kunna känna sig trygg om att bevakning sker den tryggheten har nu gått förlorad. (b) Vaktis måste ha insett att det var viktigt för Företag att bevakning skedde enligt överenskomna rutiner. (c) Det stod inte uttryckligen i avtalet att det var väsentligt att Vaktis iakttog rutinerna. (d) Vaktis har varit vårdslös. (e) Företags förtroende för Vaktis är förstört och det är ett avtal som i hög grad bygger på förtroende.

30 (f) Det finns risk att Vaktis kommer att fortsätta begå avtalsbrott. (g) Hävningen drabbar inte Vaktis särskilt hårt. Jag tror att det finns goda möjligheter för Företag att kunna häva avtalet med verkan för framtiden. Observera att hävningen inte har retroaktiv effekt, Det fungerar inte att för Företag att kräva återbetalning av tidigare betalda avgifter eftersom Företag inte kan återbära de tjänster som Vaktis utfört, (2). (Se nedan om prisavdrag.) Krav på hävning ska framföras inom skälig tid, annars förlorar Företag rätten att häva, Prisavdrag, Företag har rätt till prisavdrag. Det är svårt för Företag att bevisa hur länge slarvet har pågått och dess omfattning. Företag har bevisbördan. Risken är stor att det bara blir prisavdrag avseende mars månad år 2. En bevakningstjänst som utförs i den mindre omfattning som skett har ett lägre marknadsvärde än den avtalade omfattningen. Prisavdraget ska bestämmas till skillnaden. Det finns inget krav på att krav på prisavdrag ska reklameras vilket är en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt t.ex. köplagen. Dock kan Företags rätt till prisavdrag gå förlorat redan innan preskriptionsfristen på tio år om Företags passivitet ger upphov till en befogad föreställning om att Företag inte kommer att göra gällande Vaktis avtalsbrott. Skadestånd, I princip ger varje avtalsbrott rätt till skadestånd. Eftersom Företag inte verkar ha drabbats av inbrott eller liknande, finns inget att få skadestånd för. Om det visar sig att Företag måste upphandla dyrare bevakningstjänster vid en täckningstransaktion, kan Företag kräva ersättning av Vaktis för mellanskillnaden, Företag måste dock upphandla denna tjänst lojalt. Det är rimligt att tänka sig att Företag får ersättning

31 för att ett annat vaktbolag tar mycket betalt under en övergångsperiod för att kunna rycka in med kort varsel. Sannolikt behöver Företag inte acceptera att Vaktis utför bevakningen under övergångsperioden (på grund av det förbrukade förtroendet). Krav på skadestånd ska framföras inom skälig tid, Om Företag reklamerar för sent och förseningen medför onödiga kostnader för Vaktis, så ska Vaktis skadestånd till Företag minskas med de onödiga kostnaderna. Det är svårt att förstå vilka onödiga kostnader som skulle kunna drabba Vaktis på grund av att Företag reklamerar sent.

32