Årsredovisning Innehållsförteckning. Fastställt av kommunfullmäktige Sida

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Fastställt av kommunfullmäktige Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet 2 Organisationsöversikt 3 Verksamhetsberättelse 4 Resultaträkning 12 Kassaflödesanalys 13 Balansräkning 14 Noter 15 Driftredovisning 19 Investeringsredovisning 20 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige 26 - Revision 28 - Överförmyndare 30 - Kommunstyrelsen 32 - Kommunledningskontoret 34 - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) 36 - Va-verksamhet 40 - Avfallsverksamhet 42 - Räddningstjänst 44 - Byggnadsnämnd 47 - Fritid- och Kulturnämnd 52 - Barn- och utbildningsnämnd 56 - Socialnämnd 62 - Miljönämnd 71 - Pensioner 76 - Semesterlöneskuld 77 - Reglering arbetsgivaravgifter 78 Personalredovisning 79 Bokslut kommunala bolag 82 Redovisningsprinciper/ord och begrepp 83 Revisionsberättelse 86 Kommunfullmäktiges protokoll, årsredovisning 87 Kommunfullmäktiges protokoll, ansvarsfrihet 89

2 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Med bakgrund av höga resultatnivåer 2009 och 2010 samt ett nytt kostnadsutjämningssystem fr o m 2013 beslutades under hösten 2011 om en budget 2012 som ej var balanserad. Det nya kostnadsutjämningssystemet bedöms nu förbättra vår ekonomiska situation med ca 13,5 mkr första året det genomförs för att efter fem år innebära en förbättring med ca 17 mkr. Att underbalansera budgeten är möjligt enligt kommunallagen om särskilda skäl föreligger. Ett sådant skäl är tidigare höga resultat som därmed innebär en balanserad nivå över ett antal år. Detta sätt att tänka är naturligtvis bra om man ser kommunens verksamheter i ett längre perspektiv och inte vill göra kraftiga förändringar ett enskilt år. lika lite som vi kan vara säkra på att det alltid är till vår fördel. Jag vill särskilt lyfta fram att vi har en mycket god budgetdisciplin i våra förvaltningar. Det ser jag som mycket tillfredsställande och gör att planeringsförutsättningarna blir bättre och förståelsen för tillfälliga avvikelser ökar. Skatteutjämningsförslaget som jag nämnde inledningsvis verkar nu komma ett år senare än vi hade hoppats men det gör det inte mindre välkommet i och med att det kommer att innebära mycket positiva effekter för Habo kommun. Därmed hoppas jag att vi kan se framtiden an med förhoppning om bra planeringsförutsättningar för våra kommunala verksamheter. Om vi skall lyckas krävs stor återhållsamhet med kommunala utgifter och fortsatt bra budgetdisciplin. Jag tror att vi i Habo har bra förutsättningar för att klara framtidens utmaningar. Vi har en hälsosam företagsanda med många framgångsrika företag. Vi har en väl fungerande skola och barnomsorg. Vår äldreomsorg har genomgående mycket bra betyg i de brukarundersökningar som genomförs årligen. Vi kan se att vi har låga ohälsotal och en säker boendemiljö för alla åldrar. Vi har en god tomtberedskap för framtida inflyttning och vi arbetar med flera parallella planer för ett konstruktivt planerande för framtida utbyggnader. Slutligen vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för ert engagemang under 2012 Nu blev 2012 ca 11 miljoner bättre än budgeterat vilket till stor del beror på några engångsföreteelser såsom återbetalning av afa-pengar. Vi är mycket tacksamma för detta eftersom det kom vid rätt tillfälle när vi som bäst behövde dem. Vi kan emellertid inte räkna med att dessa engångsposter kommer varje år Thomas Werthén Kommunstyrelsens ordförande

3 3 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT KOMMUNFULLMÄKTIGE M KD FP C S Mp SD Valberedning KOMMUNSTYRELSE Revision Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd BOLAG Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet Antal invånare 1/11 året innan Skattesats 21:33 21:66 21:66 21:66 21:16 Årets resultat, mkr 1,7 2,1 17,6 17,6 4,4 Budgetavvikelse, mkr 11,0-0,3 11,5 12,0-4,6 Nettokostnadsandel, % 99,2 98,9 95,8 96,0 97,4 Nettokostnad/inv. kr Nettoinvesteringar, mkr 36,3 41,0 68,7 28,6 37,2 Låneskuld extern upplåning, mkr 150,0 150,0 130,0 130,0 130,0 Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse

4 4 Verksamhetsberättelse Så är det dags att sammanfatta ytterligare ett kommunalt verksamhetsår års resultat uppgår till 1,7 mkr, vilket är klart bättre än budgeterat resultat på -9,2 mkr. Största orsaken till det förbättrade resultatet är den återbetalning på 7,2 mkr avseende avtalsförsäkringar (AFA-pengar) som skett för åren 2007 och De samlade nettoinvesteringarna 2012 har uppgått till 36,3 mkr. Befolkning Följande utveckling har skett de senaste åren: Födda Döda Födelsenetto Flyttnetto Total förändring Folkmängd 31/ har inneburit att folkmängden ökat med 51 invånare. Huvuddelen av denna ökning utgörs av ett positivt födelseöverskott. Flyttnetto uppvisar dock för andra gången sedan 2003 en negativ förändring. Bostadsmarknad Byggnationen av enfamiljshus har minskat drastiskt i jämförelse med De bygglov som har beviljats har i huvudsak varit exploateringsområdena på Bränninge Ängar och Skyttevägen. Bygglov beviljade under året med 15 enfamiljshus inom detaljplanerat område och två på landsbygden. Arbetet med detaljplanering av Västra solhöjden/södra Bränninge slutfördes under året vilket medför möjlig byggnation av ytterligare ca 220 enbostadshus. Detaljplanen för 40 lägenheter vid Onkel Adamsvägen vann laga kraft i slutet på året. Arbetsmarknad Historiskt sett har kommunen låg arbetslöshet jämfört med riket. Arbetslösheten har dock ökat något under 2012 jämfört med Dec 12 Dec 11 Habo 135 (2,4%) 122 st (2,2%) Länet (4,2%) (3,8%) Riket (4,8%) (4,8%) Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa Om också sökande i program med aktivitetsstöd inräknas uppgår antalet 2012 till följande: Dec 12 Dec 11 Habo 244 (4,3%) Ingen uppgift Länet (7,9%) Ingen uppgift Riket (8,9%) Ingen uppgift Bolagen Kommunens helägda bolag utgörs av Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB utgör moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året Fjärrvärme. Under 2012 har en större läcka på fjärrvärmenätet åtgärdats. Detta kommer sannolikt att minska nätförlusten i fjärrvärmenätet. Under 2012 har ytterligare fem villor och en större anläggning anslutits till fjärrvärmenätet. Försåld volym fjärrvärme under året var MW ( MW) värme inklusive leveransen i Fagerhult har varit ett kallare år än 2011 vilket har bidragit till den ökade försäljningen. Noterbart är omsvängningen i bränslemix under 2011 som ger en fortsatt gynnsammare

5 5 bränslekostnad än tidigare. Under året har andelen stamvedsflis ökat ytterligare och andelen briketter minskat. Oljeandelen för 2012 års produktion var 2,1 % (2,0%) och andelen stamvedsflis var 77 % (72%). Minskad oljeanvändning ger minskade nettoutsläpp av växthusgasen koldioxid. Årets bokslut innebär att bolaget minskat koldioxidutsläppen med ca 900 ton sedan Elhandel Bolaget har marknadsfört sig både på privatsidan och på företagssidan och kan notera en ökad volym (normalårskorrigerad) försåld el och en oförändrad kundstock. Volymen såld el i absoluta tal var 78 GWh (73 GWh). De absoluta talen är naturligtvis påverkade av kyla, där 2011 var ett förhållandevis varmt år. Ekonomi och resultat Ekonomin har stärkts jämfört med föregående år och rörelseresultatet är nu tkr (101 tkr). Den totala omsättningen för moderbolaget har uppgått till tkr ( tkr). Framtida händelser Fjärrvärme Under kommande år kommer endast stamvedsflis att användas som biobränsle. Styrelsen har beslutat om anskaffning av flishugg för egen produktion av bränsle. Under hösten 2012 har en utredning av fjärrvärmepannan i Gunnarsbo gjorts. Då det konstaterats att verkningsgraden är låg finns utrymme för att en investering i ny panna blir lönsam på kort sikt. Fortsatt arbete med bränslekostnaden och volymökning främst på fastighets- och industrisidan med målsättningen MWh nyförsäljning. Elhandel Fortsatt marknadsföring på privat- och företagssidan, främst i eget nät, med målsättningen minst 100 kunders nettotillväxt och volymökning på 2,5 GWh. Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Hyreslägenheter Hyresnivån höjdes 2012 med 2,3 % (4,26 %). Omflyttningsgraden var 19,9 % (19,4 %) och uthyrningsgraden var oförändrat 99 % avseende lägenhetsuthyrning. Under året har följande större renoveringar och underhåll genomförts: - Påbörjat yttre målning av Spinnaregärdet och renoverat balkonger - Färdigställt målningsunderhåll av fasader i Fagerhult - Helrenoverat ett tiotal lägenheter på Malmgatan och Skolgatan - Färdigställt klimatstyrning av värmesystem i fastigheter i centralorten Ingen nyproduktion har ägt rum 2012 Underhållet för 2012 har uppgått till oförändrat 138:-/kvm. Lokaler Ingen nyproduktion har ägt rum under Två lokaler på Jönköpingsvägen 13 har sagts upp. Förhandlingar har påbörjats med befintliga hyresgäster om utökade/förändrade lokalytor men kräver anpassning och ombyggnad under Ekonomi och resultat Den totala omsättningen för 2012 har uppgått till tkr ( tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster är 280 tkr (485 tkr) Det avgörande för bolaget är att minska lånestocken. Under 2012 har 2,7 mkr (1,7 mkr) amorterats. Framtida händelser Förhandling om hyreshöjning 2013 är klar. Hyreshöjningen fr o m mars 2013 är fastställd till 2,69 %. Under 2013 kommer underhållet av vissa delar av Spinnargärdets yttre miljö att påbörjas.

6 6 Större underhåll för nedre Bränninge har påbörjats. Detta kommer att fortgå men är beroende av möjlighet till kompensation genom höjda hyror. Bolaget behöver liksom tidigare år amortera av lånestocken alternativt ta del av ett ägartillskott för att i framtiden kunna öka möjligheten till renovering och underhåll. Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Kablifiering av Kattorp har genomförts samt ny matning till Fagerhult AB. Nya transformatorstationer har etablerats i Sjogarp och Nytorp/Bränninge. Flyttning av kablar har gjorts i samband med ombyggnad av länsväg 195 vid Fiskebäck. Omsättningen i elnätet var 93,2 GWh (95,1 GWh). Anslutningsavgifterna uppgick till 601 tkr (1 191 tkr). Kabel-tv/opto Ett tjugotal nya privatkunder har anslutits till fibernätet. Under en period i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet skedde nedgrävning av fiberrör för framtida internetuppkopplingar på bl a landsbygden. Dessa har därefter inte utnyttjats och då tekniken utvecklas mot mer mobil överföring av internettrafik har bolaget ett bokfört värde på internetnätet som överstiger marknadsvärdet. Nedskrivning av detta har därför gjorts med 2,8 mkr vilket påverkat resultatet negativt. Vattenkraft Vattenkraftstationen har fungerat väl och levererat MWh (2 517 MWh). Tilldelning av elcertifikat upphör Habo Kraft har ansökt om och erhållit beslut gällande fortsatt tilldelning av elcertifikat. Energimarknadsinspektionens beslut är att givet genomgripande renovering, kan bolaget tilldelas nya certifikat under en 15-års period. Ekonomi och resultat Den totala omsättningen uppgår till tkr ( tkr). Rörelseresultatet efter finansiella poster uppgår till tkr (3 989 tkr). Framtida utveckling Elnät En ny modell för taxestyrning infördes av Energimarknadsinspektionen (EI) för samtliga elnätsbolag. Den tilldelade intäktsramen för de kommande fyra åren är 118 mkr. Denna ram har överklagats till EI enär den innebär att elnätsbolaget har svårt att klara verksamheten med dessa ekonomiska förutsättningar. Ärendet hanteras nu i högre förvaltningsrätt. Kablifiering behöver fortskrida för att ytterligare värdesäkra elnätet. Kabel-tv/opto Ett samarbete med Värnamo Energi AB har etablerats under hösten/vintern Styrelsen har beslutat att Värnamo Energi AB ska leverera kabel-tv signal till Habo Kraft som därefter kan erbjuda sina kabel-tv kunder ett helt nytt utbud fr o m mars Måluppfyllelse I samband med fastställandet av budget för 2012 antog kommunfullmäktige inte några specifika målformuleringar, då dessa var under utarbetande. Kommunfullmäktige antog Visioner och mål för Habo kommun En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Det innebär att vi ska hushålla med våra resurser så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande generationer. Vår tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera

7 7 investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning. Visioner och mål För att det ska vara möjligt att följa upp att beslutade mål nås behöver vi mäta. Målen ska vara SMART:a. Detta innebär att målen ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre I Habo kommun ska alla känna social trygghet I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag I Habo kommun trivs alla på jobbet I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4- årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4- årsperioden. Med nu redovisat resultat för 2012 ser de senaste fyra årens utfall ut på följande sätt: År Resultat, tkr Resultat, % Som framgår ovan uppfylls resultatmålet för de senaste fyra åren. Beträffande det andra ekonomiska målet om att högst 40 % av årets investeringar får finansieras med nyupplåning har följande måluppfyllelse skett: År Nettoinv, tkr Nyuppl, tkr Procent , , , Genomsnitt ,5 Som framgår har för åren 2009 till 2012 även detta mål klarats. Beroende på den likvida situationen kan dock detta mål enskilda år svänga kraftigt. De övriga sex visionerna som kommunfullmäktige antagit kommer att följas upp i särskild ordning. Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till +1,7 mkr, vilket motsvarar 0,4 % av årets skatt- och generella statsbidrag. Årets resultat är bättre än vad den första tertialrapporten pekade mot. I denna prognostiserades ett resultat på -1,4 mkr. Prognosen efter 2:a tertialen i samband med delårsrapporten pekade på ett resultat av 1,1 mkr. Sammanfattningsvis har följande större avvikelser jämfört med budget uppkommit: Verksamheternas nettokostnader Reglering arbetsgivareavgifter Finansnetto Skatt/bidrag Pensioner Underskott lönepott Övrigt +780 tkr tkr tkr tkr tkr tkr -697 tkr , , , ,4 Genomsnitt ,2 Totalt tkr

8 Procent 8 Resultatfonder Kommunfullmäktige i Habo kommun beslutade i januari att, som ett projekt under tre år, införa resultat-/utjämningsfonder inom barnoch utbildningsnämndens rektorsområden med start från Utvärdering av försöksverksamheten har skett under 2012, varvid beslutats att fortsätta med resultatfonder. Dessutom skall även kulturskolans verksamhet ingå i systemet. Av det totala underskottet för Barn- och utbildningsnämnden 2012, tkr, föreslås sammanlagt tkr regleras mot resultatfond för 2013 och framåt. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående fondbehållning Regleringar 2012 Utgående fondbehållning 810 tkr Innebörden av resultatfonden är att rektorsområdena under kommande år har att återställa den negativa behållningen. utläsas att nettokostnaderna ökat med 16,1 mkr eller 3,6 procent. Våra samlade intäkter av skatter och generella statsbidrag har ökat med 7,8 mkr eller ca 1,7 procent under samma period. Nettokostnaderna fördelas på kommunens samtliga nämnder enligt följande: Nämnd Barn- och 56,5 55,7 utbildningsnämnd Socialnämnd 26,4 25,3 Kommunstyrelsen 13,2 14,9 Fritids- och 2,6 2,6 kulturnämnd Övriga nämnder 1,3 1,5 Skatteintäkter och generella statsbidrag utgör ca 81,1 procent av Habo kommuns samlade intäkter. Nyckeltalet nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av dessa intäkter som åtgår till våra löpande driftskostnader. Under år 2012 är nettokostnadsandelen 99,2 procent. Avräkning mot balanskravet. Årets resultat visar överskott med tkr. I resultatet ingår återbetalning av avtalsenliga försäkringsavgifter för åren 2007 och 2008 (AFA-pengar) med tkr. Dessa betraktas som jämförelsestörande post men inräknas i avräkningen mot balanskravet. Några andra extraordinära poster av större betydelse bedöms ej ha påverkat resultatet. 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,2 98,9 95,8 96,0 97,4 Några tidigare underskott finns ej heller att täcka. Således har kommunen även under 2012 uppfyllt balanskravet. Verksamhetens nettokostnader Nettokostnaderna, dvs den totala kommunala verksamhetens kostnader minskat med verksamheternas taxe-och avgiftsintäkter samt specialdestinerade statsbidrag, uppgick år 2012 till 468,6 mkr, exkl jämförelsestörande post om -7,2 mkr (återbetalning av AFApengar). Vid en jämförelse med år 2011 kan 94, Soliditetsutvecklingen Detta finansiella nyckeltal är ett mått på Habo kommuns långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Under åren 2008 till 2010 har soliditeten förstärkts men åren 2011 och 2012 har inneburit sjunkande soliditet till 44 %. År

9 Mkr Mkr Procent 9 Det bör noteras att av 2012 års försämrade soliditet jämfört med 2011 orsakas 1,3 % av ändrade redovisningsprinciper. Kommunfullmäktige har sedan lång tid tillbaka angett att soliditeten bör överstiga 50 %, vilket vi således ej lyckas uppfylla Nettoinvesteringar Den totala investeringsbudgeten var för år 2012 beslutad till 88,0 mkr varav 78,7 mkr inom tekniska kontoret. Årets nettoinvesteringar uppgick till 36,3 mkr varav 30,8 mkr inom tekniska kontoret. 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, års investeringsverksamhet har inneburit att vissa projekt genomförts i snabbare takt än planerats medan andra projekt ej hunnit genomföras. Detta innebär att vissa projekt budgetmässigt förskotteras till 2013 då budget för ändamålet upptagits detta år, medan de projekt som ej hunnit genomföras reserveras till ,3 Soliditet År Investeringar 41,0 68,7 28,6 37, År Redovisning av dessa projekt framgår av den detaljerade investeringsredovisningen på sidorna Bland större investeringar som gjorts eller påbörjats under 2012 kan nämnas - Va-anslutningar i Västra Kärr 9,4 mkr - Renovering av allmänna ytor på Kärrsgården 3,0 mkr - LSS korttidsboende 3,5 mkr - Golvrenovering Hagabodaskolan 1,2 mkr - Fagerhults skola 3,3 mkr Låneskuld/finansnetto Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till oförändrat 150,0 mkr. Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15,0 mkr. 155,0 150,0 145,0 140,0 135,0 130,0 125,0 120,0 150,0 150,0 Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och finansiella intäkter. Finansnettot uppgår till tkr enl. följande: Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter mm Totalt finansnetto Låneskuld 130,0 130,0 130, År tkr tkr tkr I den fastställda budgeten för 2012 bedömdes finansnettot uppgå till tkr Orsaken till det bättre utfallet beror till största delen på den utdelning från Kommuninvest som erhållits under Totalt har intäktsförts 896 tkr i utdelning vilket ej var känt när budgeten fastställdes.

10 10 Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till ca 2,14 %. Budgeterad räntenivå var 2,75 %. Kommunen har under lång tid valt rörlig ränta på lånestocken. Under året har dock 70 mkr av totala lånestocken bundits till fast ränta på två resp tre år. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Den årliga skuldökning som sker av framtida pensionsåtaganden är kostnader som ej betalas ut. Istället återlånas dessa. Totalt uppgår denna skuld i bokslutet för 2012 till 15,9 mkr. Pensionsåtaganden Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar via kommunens pensionsadministratör. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till tkr inkl löneskatt Löpande utbetalningar Avsättning Löneskatt Miljöåtgärder/miljöbokslut Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning. Kwh/kvm Förändring El % Fjärrvärme % Jämförelse har skett mot 2010 då 2011 var ett år med betydande area förändringar under året, vilket inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - Installation av gröna servrar, kommunhuset - Utbyte av belysningsarmatur, Bränningeskolan - Närvarostyrning av ventilationssystem, Hagabodaskolan - Närvarostyrning belysningsarmaturer i olika fastigheter - Energieffektivisering av ventilationsaggregat Vårdcentrum, reningsverk och Hagabodaskolan. En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem. Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2011 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst tkr. Under 2012 har inga nya borgensbeslut fattats. Under 2012 har genom omskrivningar och amorteringar den aktuella låneskulden som Habo kommun borgar för minskat med tkr, varför borgensramen bör reduceras i motsvarande grad till tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2011 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst tkr. Under 2012 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning.

11 11 Per uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till tkr. Således finns outnyttjad borgen på sammanlagt tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2011 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst tkr. Under 2012 har inga nya borgensbeslut fattats. Per uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till tkr. Således finns outnyttjad borgen på sammanlagt tkr. Då några större investeringar ej planeras under 2013 föreslås att borgensramen ändras till tkr fr o m Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det kan dock konstateras att orsaken härtill, till största delen beror på den återbetalning av AFA-pengar som erhållits under 2012, 7,2 mkr, vilka ej var kända vid budgetens antagande. Verksamhetens nettokostnader har totalt bedrivits inom budgeterade nivåer. Hade återbetalning av AFA-pengar ej kommit till stånd hade kommunens resultat varit negativt. Då förslaget om ny kostnadsutjämning ej blev föremål för riksdagsbehandling under 2012 tvingades kommunen höja skatten 2013 med 75 öre. I nuläget tyder mycket på att förslaget om ny kostnadsutjämning kan komma upp för beslut under 2013 med genomförande fr o m Skulle detta bli fallet har kommunen en betydligt bättre ekonomisk situation för 2014 och framåt. Dock kan konstateras att vi fortsatt står inför relativt höga investeringsnivåer åren framöver med de investeringar som hittills diskuterats. Även verksamheternas nettokostnader tenderar att öka. Bl a kommer den tänkta skatteväxlingen avseende färdtjänst mm 2014 att innebära en nettokostnadsökning med ca 1,4 mkr när den är fullt genomförd. Habo i mars 2013 Sammanfattning och framåtblick Budgeten för 2012 fastställdes medvetet med ett underskott på 9, 1 mkr. Avsteget från en budget i balans motiverades med de stora överskott åren 2009 och 2010 inneburit. Dessutom förutsattes att den nya kostnadsutjämningen skulle genomföras fr o m 2013, vilken skulle förbättra vår kommuns ekonomiska läge med ca mkr. Claes-Arne Wahlin Ekonomichef Resultatet för 2012 visar sig nu rejält överstiga budgeterad nivå med ett överskott på 1,7 mkr.

12 12 Resultaträkning 2012, tkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skattekostnader Jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar) Årets resultat Resultat i % av skatter och bidrag 0,4 0,5 1,4 1,1

13 13 Kassaflödesanalys 2012, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster - Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning skatter Övrigt Ökning(-)/ minskning(+) varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa löpande verksamhet Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar Försäljning finansiella anl tillgångar Köp finansiella anl tillgångar Övrigt Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång

14 14 Balansräkning, 2012 tkr Kommunen Koncernen Tillgångar: Anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar (not 6) Maskiner, inventarier (not 7) Finansiella anl. tillgångar (not 8) Pågående investeringar (not 9) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar (not 10) Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar skulder: Eget kapital (not 11) Ingående eget kapital Periodens resultat Förändrade redovisningsprinciper/rättning av tidigare redovisning Totalt eget kapital Avsättningar (not 12) Pensioner Skatter Deponi Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 13) Kortfristiga skulder (not 14) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser (not 15) Soliditet, exkl ansvarsf pensioner 44,3 % 45,9 % 30,3 % 30,8 % Soliditet, inkl ansvarsf pensioner 3,0 % 4,9 % 4,7 % 5,3 %

15 15 Noter Kommunen Koncernen Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning Taxor och avgifter Hyror Bidrag frän stat och myndigheter El- och fjärrvärmedistribution Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 2, Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensioner Övrigt Summa verksamhetens kostnader Not 3, Avskrivningar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa avskrivningar Not 4, Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 5, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Rättning av tidigare redovisning* Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar, omklassificering Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper** Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsändamål Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper**

16 16 Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper** Utgående bokfört värde Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper** Utgående bokfört värde Summa mark, byggnader och anläggningar Not 7, Maskiner och inventarier Fordon och maskiner Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper** Utgående bokfört värde Inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper** Utgående bokfört värde Summa maskiner och inventarier *Under 2012 har värdet på markreserven justerats med hänsyn till tidigare intäkter från försäljning som felaktigt krediterats värdet på markreserven. **Tom 2011 har avskrivningar påbörjats året efter det att en investering tagits i bruk. Under 2012 har de ackumulerade avskrivningarna justerats så att de visar värdet om avskrivningarna hade påbörjats i samband med ibruktagandet Not 8, Finansiella anläggningstillgångar Aktier -Smålands Turistråd Habo Energi AB Villkorat aktieägartillskott, Habo Energi Naturgaskonsortiet Jönköpings Länstrafik AB Kommunal Energirådgivning Kreditgarantiförening Övrigt Summa Andelar i Kommuninvest*** Lånefordringar -Kommunal Energirådgivning Kommuninvest Summa

17 17 Summa finansiella anläggningstillgångar *** Under 2012 har Kommuninvest Ekonomisk Förening delat ut överskott på 768 tkr avseende 2011 i enlighet med det vinstdelningssystem som fastslogs på föreningsstämman den 18 april Vinstutdelningen överensstämmer med de insatsmedel som betalts in under Dessutom har värdet justerats med tidigare värdeökning tom 2010, 128 tkr. Vinstutdelningarna har redovisats som en finansiell intäkt. Enligt Rådet för Kommunal Redovisning:s yttrande från december 2012 bör utdelningen hanteras som en kortfristig skuld. Not 9, pågående anläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Utgående bokfört värde Summa pågående anläggningar Fr o m 2012 redovisas pågående anläggningar under egen rad i balansräkningen Not 10, Omsättningstillgångar Kundfordringar Diverse fordringar Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader Fordran mervärdesskatt Varulager Summa omsättningstillgångar Not 11, Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Förändrade redovisningsprinciper Rättning av tidigare redovisning Summa Eget kapital Not 12, Avsättningar Återställning av deponi Pensioner Uppskjuten skatt Summa avsättningar Under 2012 har tkr satts av till återställning av deponin på Sibbabo. Det är svårt att beräkna de totala återställningskostnaderna. Not 13, Långfristiga skulder Kommuninvest Habo Energi AB Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder Not 14, kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld inkl arb giv avg Upplupna löner inkl arb giv avg Upplupen särskild löneskatt

18 18 Upplupen pension (individuell del) Personalens källskatter Arbetsgivaravgifter (december) Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 15, Ansvarsförbindelser Koncernföretag Habo Bostäder Habo Energi Habo kraft Summa koncernföretag Statliga bostadslån/kreditgarantier Övriga borgensåtaganden Pensionsförmåner inarbetade före 1998, inkl löneskatt Summa Ansvarsförbindelser Kommuninvest**** Andel av tillgångar ( ) ( ) ( ) ( ) Andel av skulder ( ) ( ) ( ) ( ) **** Habo kommun har i augusti 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Habo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor.

19 19 Driftredovisning, tkr Nämnd/förvaltning Kostnader Intäkter Netto Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunledningskontor Tekniskt kontor Va-verksamhet Avfallsverksamhet Räddningstjänst Byggnadsnämnd Fritid- och kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Nettokostnad nämnder Avskrivningar Pensioner Semesterlöneskuld Reglering arb.giv.avgift Underskott lönepott Ers intern kapitalkostnad Finansnetto Skatt/bidrag Totalt

20 20 Investeringsredovisning, tkr Rev Över/ Budget budget Återstår att Projekt Text Budget Utfall Återstår Reserv Försk underskott finansiera Kommunledningskontor Direktinv Central förv 5 års avskr tid 50,0 0,0 50,0 50,0 0, Direktinv Central förv 10 års avskr tid 50,0 0,0 50,0 50, EFH Agresso 50,0 49,1 0,9 0, IT Back-up av system & hemkataloger 427,0 404,6 22,4 22,0 0, IT Virtuella klienter i administrationen 984,0 337,8 646,2 646,0 0, IT Trådlösa nät 600,0 270,4 329,6 329,0 0, W3D3 inkl politikerportal 56,0 62,8-6,8-6, IT Active Directory 22,0 0,0 22,0 22,0 0, Utrustning kammarsalen 59,0 49,1 9,9 10,0-0, Time Care Pool 350,0 333,7 16,3 16,0 0, Offentliga Jobb 12,0 0,0 12,0 12, IT Brandvägg 650,0 171,5 478,5 478,0 0, IT virtuella klienter i skolan 900,0 0,0 900,0 900, IT Utredning växel 300,0 29,8 270,2 270,0 0, IT hårddisklagring centralt Systemverktyg IT-utr LSS korttidsboende Totalt kommunledningskontor 4 510, , , ,0 0,0 958, , ,0 Tekniskt kontor, skattefinansierat Direktinv Tekniska förv 5 års avskr tid 100,0 0,0 100,0 100, Direktinv Tekniska förv 10 års avskr tid 870,0 927,0-57,0-57, Direktinv Tekniska förv ej avskrivning (ex konst,m 100,0 103,6-3,6-3, Brandskyddsåtgärder 847,0 0,0 847,0 847,0 0 0 x Vent/styr/övervakning 300,0 45,1 254,9 250,0 4, Servicehuset, renovering allmänna delar 3 500, ,6 459,4 459,0 0, Servicelägenheter, ombyggnad 1 119,0 75, , ,0 3, Vårdcentrum, utemiljö trädgård 200,0 200,0 0,0 0, Toppbeläggningar 450,0 346,9 103,1 103, x Sjogarp Gator/grönytor 214,0 263,8-49,8-49,8 0 0