'I, 51-11mRnO. kvalitet till rätt pris. l~ihde & (JUIIee 91

Transkript

1

2 'I, 51-11mRnO kvalitet till rätt pris SYMETRE AERO GT SIDESTAB Pris i förhållande till kvalitet - då är Shimano "out-standing". STRADIC QF =QUICK FIRE FB =FlGHTING BROMS SYMETRE SIDESTAB AERO GT STRADlC Med världsmärket Shimano kan du ägna dig åt att fiska, istället för att trassla med utrustningen. Det dyker, i stort sett, aldrig upp några reklamationer hos oss. Det tror vi inte beror på slumpen. Det måste bero på något annat. Hämta din Shimanokatalog hos din lokala handlare. QF JA JA - JA FB JA JA JA JA E fjäder JA JA JA JA Kullag Ulväxl. 6.0:1 5,2:1 5,2:1 6,0:1 A l~ihde & ~_ (JUIIee 91

3 OMSLAG: Oktober kan ge årets bästa fiske vid regnbågsjön. Foto: Larsen &Thomsen s42 Myggbiten s46 Störfiske I Ural o INNEHALL 10-11/91 På laxfiskeskola i Orkla.4 Med dollar i näven räddar han laxen 10 Aktuellt 12 Ledaren 16 Marknadsnytt 18 Våga satsa på sportfisket 20 Hur ser framtidens sportfisk ut? 22 Ömmern ett fiskevårdsprojekt 26 Testat 29 Arnold Wiles 33 Rånö. En hot spot för stora havsöringar 38 Betesbaren 40 Myggbiten 42 Störfiske i Ural 46 Fisketipset 53 Regnbågen i Barnhusets å 54 Redskap och Teknik 56 Ön 58 Frågor och debatt 61 Flugbindartips 62 Napport 65 Tävlingskalendern 67 Storfisken 68 Läsarnas Marknad 72 Flugbindarhörnan 75 Försurningen minskar flugaskarnas storlek 76 Landet Runt 80 I nästa nummer 82 I Nya fiskar och nya fiskeäventyr Människans förmåga att manipulera andra varelser har alltid varit imponerande. Selektivt avelsarbete har gett oss allt från travhästar och mopsar till guldfiskar och jordgubbar. Hur annorlunda det framodlade djuret eller växten än kan förefalla jämfört med ursprungsarten, så finns det dock klara gränser för vad som går att uppnå med det-traditio: nella avelsarbetet. En mops är fortfarande en hund. Modern genteknik har sprängt de gränserna. Man kan nu skapa nya arter genom att överföra gener från en art till en annan. Tillväxtgener från t ex människa och råtta har inpassats i t ex lax, karp och gädda. Gener som producerar frosttåliga proteiner har överförts till lax osv. För matförsörjningen i världen kommer förmodligen dessa snabbväxande och på olika sätt tåliga transgena fiskar att betyda mycket. Frågan är vad de kan ställa till med när de rymmer ut i fria vatten. Perspektiven på den utveckling som Benny Lindgren berättar om i artikeln "Hur ser framtidens sportfisk ut" i detta nummer är, tycker jag, oroande. Nu när dagarna blivit kortare och fiskeintensiteten minskar för de flesta, börjar tankarna så smått syssla med kommande års fiskefärder. De lockande målen är som vanligt många menjag kan inte neka till attfiskedrömmarna PRENUMERATIONSTJÄNST: Tel. 0300/ Måndag- Glöm Inte att medtorsdag kl fredag kl Övr.t1d tel.svarare. dela oss din nya adress nar du flyttarl REDAKTION. Ansvarig utgivare: Bengt Öste. Chefredaktör: Olof Johansson Adress: Box 104, Lerum. Tel. 0302/ Fax Sportfiske utges av Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna, Adress: Box 11501, Stockholm. Sportfiskarna: Öppettid: Vard (Tis Fre ) Tel , Fax ANNONSKONTOR: Lars Henriksson, Håkan Otterberg. Tel. 031/ eller GRAFISK FORM: Beatrice Elander, Jessica Calming, Marika Lindblad. Tidningen utkommer med 12 nummer per fick en speciellt riktning när jag läste Håkan Brugårds skildring aven veckas fantastiskt fiske vid Uralfloden vid Kaspiska havet. Att med vanliga gäddgrejor utmana tvåmeters, långrusande och hoppande störar måste höra till det häftigaste som fiskevärlden har att erbjuda. Kanske det rent av går att övertala en belugastör att ta en streamer i magnumformat! Vår medarbetare Göran Cederberg hargått på laxfiskekurs och redovisar sina erfarenheter. Att det nu erbjuds allt fler kurser i flugfiske är utmärkt. Vad som behövs är kurser också i andra fiskegrenar. Mete, trolling och andra fiskemetoder är minst lika variations- och finessrika som flugfiske och saknar dessutom den rika, handledande litteratur som nybörjaren i flugfiske kan stödja sig på. år varav 1/2, 7/8 och 10/11 är dubbelnummer. Sportfiske välkomnar bidrag från läsarna iform avtextoch bilder. Föricke beställtmaterial ansvaras icke. Mångfaldigande av innehållet i denna tidning, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet. TRYCKT AV: Elanders/Wezäta, Göteborg. ISSN Helårsprenumeration inkl. medl.skap i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund: Sverige SEK 215 Postgiro Bankgiro Prenumeration, Danmark. DKK 255 D. Postgiro Prenumeration, Norge. NOK 245 N. Postgiro Prenumeration, Finland. II FIM. 165 F. Postgiro Reservation för prisändringar. fa- Sportfiske är tryckt på miljövänligt papper. I.LU SPORTFISKE Oktober/November

4

5 På laxfiske kola i Orkla Av GÖRAN CEDERBERG Hur nyckfullt laxfiske kan vara illustreras tydligt av kursveckans inledning. Nio entusiastiska kursdeltagare anlände till Orkla på eftermiddagen lördagen den 29 juni. De flesta hade fiskat lax tidigare, men några var fullständiga nybörjare. Vi var tre norrmän, en dansk och sex svenskar (bland norrmännen var en kvinna) som frampå kvällskröken gjorde i ordning utrustningarna och drog ned till älven och den fem kilometer långa fiskesträckan. Regnet hade vräkt ned under de senaste dygnen, så det höga vattenståndet och det brungrumsiga vattnet skapade utan tvekan vissa förväntningar. Klockan tolv på lördagsnatten fick vi börja fiska och redan efter 40 minuter hade jag lyckats kroka en lax, som när den 20 minuter senare landades visade sig väga nästan Il kilo. En lyckad öppning, som ingav hopp om en fin fiskevecka... Men det är lika bra att säga det med en gång - icke en lax till landades mer under kursveckan, trots att tio man fiskade intensivt både dagar och nätter under sju dygn i en av Norges bättre älvar. Detta var kanske den viktigaste lärdomen för nybörjarna - att man. aldrig kan resa till en laxälv och vara förvissad om att man skall få fisk. Denna erfarenhet var grym för flera av de kursdeltagare som aldrig tidigare fiskat lax, och som satsat åtskilliga tusenlappar på tvåhandsutrustningar och kursavgifter... Erfaren kursledare Ledare för laxfiskeskolan är Göran Andersson, välkänd kastinstruktör, som under flera år farit land och rike runt för att lära flugfiskare att kasta och fiska bättre. Dagarna är uppdelade i två pass - ett förmiddagspass mellan klockan 9 och samt ett eftermiddagspass mellan ca och 17. Därefter är det eget fiske på den fem kilometer långa fiskesträckan i Orkla. Att många utnyttjade den egna fisketiden maximalt märktes tydligt vid frukostbor- Laxflugfiske är ett ibland tungt, ofta dyrbart och tidskrävande fiske. Inte sällan blir man lottlös trots hårt slit under både dagar och nätter. En genväg till att förbättra oddsen kan vara att gå i laxfiskeskola. För att kolla vad man lär sig under en sådan kurs var Sportfiske med på Karpens veckolånga laxfiskeskola i Orkla. Denna skylt visar vägen till LIen-s Laksevold vid Maerk Bru, där Karpens laxflugfiskeskola har sin bas. det - det vara bara med nöd och näppe som vissa deltagare klarade att hålla ögonen öppna när första teoripasset startade klockan nio på morgonen. Göran berättar att de flesta som kommer till kurserna är mer eller mindre rena nybörjare och att de därför främst vill lära sig att hantera utrustningen. Andra har förhållandevis lång erfarenhet av laxfiske, men vill finslipa kasttekniken och lära sig mer om laxfiskets teknik och strategi. En stor del av kurstiden ägnas därför åt kastteknik - både "torrträning" på en stor gräsmatta och träning i vatten. Ju fortare deltagarna lär sig "torrkasta", desto snabbare får de börja träna i vatten. Den praktiska kastträningen varvas naturligtvis också med teori i både kastteknik och praktiskt fiske. Göran anser att om man bara behärskar kasttekniken ordentligt och kan kasta under snart sagt alla förhållanden, har man redan från början ett försprång. Fisken väljer som bekant inte ståndplatser utifrån var vi kan kasta. Att kunna påverka flugans hastighet och infallsvinklar på ståndplatserna är annat som Göran försöker lära ut. Kasttekniken - De vanligaste felen hos många laxfiskare beror på att de är så dåliga kastare att de nästan aldrig får till en riktig presentation av flugorna. De får inte kastet att sträcka och kan inte styra vinklingar. Dessutom accepterar alldeles för många att fluga och tafs ramlar ihop i en hög på vattenytan. När sedan tafsen väl sträckts ut har de tappat SPORTFISKE Oktober/November

6 två tredjedelar av fiskesträckan. Aoch O är därför att alltid sträcka ut tafsen ordentligt. - Ett annat vanligtfel är att försöka kasta längre än man klarar av, vilket också ger klumpiga presentationer och för mycket plaskande i vattnet. En diskret presentation tror jag nämligen är oerhört viktig för fiskeresultatet, fortsätter Göran. Den kastteknik Göran försöker lära ut bygger på att man genom exakta och väl definierade stopplägen utnyttjar dragvinklarna och på så sättfå maximal hastighet på linan. Genom att använda spön med kort slaglängd får man effektivare dragvinklar och man kan därmed öka linhastigheten avsevärt. - Grundprincipen ärattkasten byggs upp av jämna cirklar - eller hjul - och att dessa hela tiden hålls i rörelse och alltid roterar utan att förflyttas för mycket åt något håll. Så länge man kan få "hjulet" att rotera maximalt får man också en maximal hastighet på linan. Eftersom "hjulets" uppgift är att transportera fram linan måste detta alltid rotera eller rulla så snabbt som möjligt. - Kasttekniken förutsätter att man använder ST-linor, eller klumplinor, eftersom det gäller att skjuta linan så långt som möjligt. Genom att balansera tafs, fluglina och skjutlina iförhållande till varandra kan man lagra oerhörtmycketenergi ilinan när den skjuts iväg. Tid och hastighet ger längd - och det gäller därför att försöka få hela linan att röra sig så länge som möjligt med så hög hastighet som möjligt för att uppnå så långa kast som möjligt, berättar Göran vidare. - Man behöver naturligtvis inte eftersträva maximalt effektiva kast i alla lägen, exempelvis vid korta kast på kanske bara meter. Vid kast på 30 meter eller mer krävs dock att man kastar så effektivt som möjligt - och då måste man skjuta linan. Målsättningen är attkursdeltagarna skall lära sig att göra ett hyggligtöverhandskast, vilket innebär att man utan större besvär kan kasta ca 30 meter på gräs med en tvåhandsutrustning. De skall också kunna vinkla underhandskast på både höger och vänster sida med träd bakom sig. Dessutom skall de lära sig att kontrollera kastvinklarna med främre stoppet och att luftrnenda, alltså att redan medan linan är i luften kompensera för strömmar i vattnet och därmed slippa menda på ytan så ofta. Även om inte alla nådde upp till Göran Anderssons målsättning, framför allt vad gällde luftmendningarna, förvånas man över hur snabbt deltagarna lärde sig att kasta långt utan större ansträngning. Framför allt nybörjarna gjorde ett starkt intryck - det var helt omöjligt att tro att de bara en vecka tidigare aldrig hållitietttvåhandsspö. Utan besvär gjorde de det ena långa, elegant vinklade underhandskastet efter det "Torrträning" på gräs tillhör inte de populäraste momenten, men är nödvändigt om man vill lära sig att kasta ordentligt från början. andra med sträckt tafs - trots träd och buskar tätt bakom ryggen. De som har störst problem är inte oväntat "veteranerna" - de som fiskat länge och tränat in fel teknik. De har svårt att komma ur sitt inlärda beteende. Göran poängterar därför vikten av att deltagarna fortsätter att träna och finslipa kasttekniken även efter kursen. Det gäller att nöta in ett På laxfiskeskola.. forts rörelseschema och bli medveten om de fel man gör för att själva kunna korrigera sina kast vid praktiskt fiske. Strategi Även om Göran ser kasttekniken som grunden för att kunnafiska så effektivt som möjligt syftar naturligtvis kursen även till att lära kursdeltagarna lite om hur laxen reagerar i olika situationer samt att försöka arbeta bort övertron på exempelvis flugor och flugmönster. - Många tror att laxfiske bara är att kasta ut flugan 45 grader mot strömmen för att därefter låta flugan hasa in mot stranden. men detta är en missuppfattning. - Man skall exempelvis alltid vara noga med att veta hur laxen rör sig i älven. Man bör naturligtvis också känna till hur laxen påverkas av förändringar i vattenstånd, vattentemperatur och vattnets grumlighet. Tittar man på fångststatistiken visar det sig inte oväntat att det finns mönster för var, när och hur laxen tar, ochju mer man lär sig om dessa mönsterdesto större är chanserna att fånga lax. Själv fiskar Göran nästan uteslutande med flytlina, till och med på högvatten. - Laxen står aldrig så grunt som när det är högt vatten. De flesta älvar har en sådan profil att det blir stora grundområden nära land när vattnet stiger. När laxen rör sig, vilket den gör när älven stiger, går den in på dessa grundområden. - Vid högt och kallt vatten- alltså under förhållanden då inte minst norrmännen säger att man omöjligen kan fiska med fluga - fiskarjag med stora flugor, upp till 20 cm, med mycket flashabou i vingen så att de blir våldsamt glittriga. Med flytlina och dessa snabbt fiskade, stora flugor "krattar" jag efter laxen, och har kraftigt ökat chansen att få hugg. Ett annat av Görans tips är att fiska på sådana platser som är svårfiskade. - Själv har jag alltid medvetet sökt mig till snåriga stäl1en på poolernas baksidor, säger Göran, eller gått på strandskoningar där träd vuxit alldeles bakom ryggen. Med tiden harjag lärtmig att fiska effektivt även påsådanaplatser. Jag haralltsåsöktmigtill ställen som räknats som sämre därför attde flesta inte kunnat kasta där. Laxen väljer inte ståndplatser utifrån vår förmåga att kasta, och därför lönar det sig att lära sig att kasta från "omöjliga" ställen. Många begränsar sig i sitt fiske och man hör exempelvis ofta begreppet bra fiskeplatser, vilket för många är liktydigt med bra kastplatser. Men för mig är en fiskeplats ett ställe där fisken stannar.. Tränar sin skicklighet Göran anser att fisken är precis lika dum som en huggkubbe. Den är bunden av ett beteende som präglats under generationer. Det gäller att hitta nyckeln till de retningar som kan utlösa hugg. Han tror att mycket av beteendet från havet lever kvar i älven, eftersom vi vet att nystigen fisk reagerar snabbare på våra flugor än fisk som ståtten tid i älven. - Kanske fungerar laxen precis som människan - beteenden och präglingar avtar om de inte upprepas. Personligen tror jag att laxen är präglad av sitt beteende i havet - om inte jag tar födan tar grannen 6 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

7 den. Dälför hugger laxen på allt och sorterar bort "skräpet" i efterhand. Snabba rörelser utlöser ofta hugg. Därför fiskar jag gärna med flugor som syns väl även närjag fiskar dem snabbt - bredare, plattare och kanske något klumpigare flugor än vad som är brukligt, fortsätter Göran. Min teori är att laxen, precis som alla andra djur, helt enkelt tränar för att behålla sin skicklighet att fånga födan. Detta kan även förklara de tillfällen då man får lax trots att man brutit mot nära nog samtliga skrivna och oskrivna regler som finns inom laxfisket. - Många har en otrolig övertro på flugmönster, och diskuterar mer flugmönster än teknik vid laxälvarna. Det viktigaste är, tror jag, att laxen ser flugan och att den rör sig livfullt. Strömmen skall alltså ge liv åt vinge och hackel. FIUl!Val Det finns många faktorer att ta hänsyn till vid flugvalet, betonar Göran. Grundregel nummer ett är givetvis att alltid välja fluga först när man står vid den pool som man skall fiska i, så att man kan ta hänsyn till strömhastighet, vilket djup fisken står på, vilken färg vattnet har, ljusets infallsvinkel, vattentemperatur samt om fisken är nystigen eller stått i älven ett tag. Flugorna behöver inte heller vara så komplicerade som många tror. De flesta laxflugor är överarbetade. Fisken ser ändå inte all(l flugans delar. Flugvalet måste alltid utgå från vilken funktion flugan skall ha - skall den fiskas ytligt eller djupt, ser fisken den underifrån eller från sidan etc. Flugorna måste alltså anpassas till rådande förhållande, anser han. Ärdet mörkt använder Göran profilflugor, är strömmen trög och långsam använder han flugor med "egemörelser" där materialet i sig lever och är det ljust använder han ljusa reflekterande flugor. Enkla flugor - För mig är flugor renodlade redskap eller verktyg med enda syfte att få ut en viss effekt, fortsätter Göran. Några strån hit eller dit tror jag knappast är något som laxen bryrsig om. Detviktiga är attflugorna har rätt profil och att de presenteras med rätt hastighet. Viktigt är också flugans förmåga att i vissa lägen reflektera ljus. - Själv använder jag exempelvis ofta metoden att låta flugan falla nedströms för att sedan vinkla upp den framför fisken. Denna snabba presentation av flugan ger ofta hugg. Som profilfluga vid främst flytlinefiske anser Göran att tubflugan är den klart bästa typen. När man fiskar med flytlina går flugan högt och laxen ser därför flugan underifrån - vinge och kropp är alltså de viktigaste delarna. Man måste dock bestämma sig för om kroppen eller vingen skall ge profilen. Göran Andersson lever som han lär - på strandkanten väljer han fluga Inför det kommande kvällsfisket. En av kursdeltagarna (Sven-Olov Ottosson) vinklar ut ett underhandskast. - Profilflugorbörvarabruna eller svarta. I flugor som skall gå fort och ta upp sidoljus använder jag dock grå och vita hår. I klara älvar bör flugorna innehålla lite gult och grönt. Genomgående är dock att flugorna är väldigt enkelt bundna. - En annan viktig grupp är de flugor som reflekterar ljus. Dessa finvädersflugor bör ha långa, glesa vingar som släpper igenom ljus för att belysa exempelvis en ribbad kropp. Ljusreflekterande flugor med mycket glitter i binder jag på relativt små dubbelkrokarmed breda, tunnavingarsom släpper igenom ljus och ger en suddig, levande profil. - Det är stor skillnad på lax- och havsöringsfiske, anser Göran. Många gånger ser man flugfiskare som blandar samman dessa bägge fiskesätt, men de är helt och hållet olika. Görans tio råd för bättre laxfiske l. Lär dig sträckans ståndplatser under olika förhållanden. 2. Fiska gärna ensam och under tider på dygnet när det inte fiskas så mycket. 3. Åk gärna till ett vatten någon dag innan fisket böljar och besök några platser nedströms för att kolla upp om där exempelvis finns vandringshinder som kan påverka fisket längre upp. Gör en grov bedömning av hur snabbt fisken kan gå i älven och var den stannar till. 4. Fiska där bygdens folk brukar fiska, och fiska under de tider pådygnet då de inte fiskar. 5. Är du osäker rörande f1ugvalet, använd profilflugor eftersom dessa oftast är effektiva. Följ gärna rådet: "Använd vilken fluga som helst bara den är svart". 6. Fråga lokalkända om var fisken brukar stå. Vill de inte svara, kan man alltid se efter var de fiskar. Det finns garanterat ingen lokalkänd som ödslar tid på att fiska av dåliga ställen. 7. Köp alltid så bra spö du har råd med, och lär dig att hantera det så bra som möjligt. 8. Tro aldrig på något som du själv inte tycker verkar vara sunt. Det finns alltför många dåliga råd inom laxfisket. 9. Håll alltid reda på vattenstånd, temperaturer, grumlighet och andra yttre faktorer som kan påverka fisket. Kolla vädret och var observant på naturen omkring dig. 10. Fiska i samma älv så ofta som möjligt och under varierande förhållanden. Att flaxa runt mycket mellan olika älvar ger aldrig de erfarenheter och de referenser som man får vid ett basvatten. Så här tyckte deltagarna om kursen Birger, Marie Thoresen, Oslo: Utifrån våra förväntningar är vi nöjda. SPORTFISKE Oktober/November

8 Nattfiske efter lax. Spänningen hänger i luften och man vet aldrig om och när det smäller på en fisk. På laxfiskeskola.. forts Vi tycker att kursen var logiskt upplagd och vi tycker att vi fått vad man kunde begäraför kursavgiften. Vi kastar betydligt bättre nu och har lärt oss en kastteknik, en princip, som vi själva kan bygga vidare på. Sven Olof Ottosson, Sundsvall: Jag tycker inte kursen var riktigt värd pengarna. Den är väl dyr - vill man bara lära sig kasta finns det betydligt billigare kastkurser. Jag trodde faktiskt attman skulle få fler tips och lära sig mer fakta om lax och laxfiske. Kanskejag hade för höga förväntningar. Dessutom var förhandsinformationen och organisationen dålig. Om fisket varit bättre hade jag dock sannolikt varit mer positivt inställd. Egil Wallentin, Oslo: Jag har lärt mig att kasta riktigt och är därför helt nöjd. Men jag tror det är viktigt att följa upp kasttekniken när man kommer hem. Kursen är absolut värd sitt pris. Om man jämför med vad det kostar att bara fiska i många älvar tycker jag att man får mycket för pengarna - även om det inte precis är billigt. Peter Egardt, Älvdalen: Jag trodde man skulle få mer personlig instruktion utan attbehövatjata till sigden. Innehållet har dock varit bra även om jag inte tycker att vi nått upp till målsättningen. Det hade också varit bra om vi blivit videofilmade. Då hade man haft större chans att korrigera sina misstag. Ett krav kunde gott ha varit att man exempelvis skulle läst igenom vissa avsnitt ur boken Bättre Flugfiske innan kursen startade. Jag tycker också att Bättre Flugfiske skulle ingått i kurspriset. Boendet och maten har dock varit bra. Hade jag fått en lax skulle jag säkert tyckt att kursen var värd sitt pris. Fredrik Roeck-Hansen, Stockholm: Kursen har inneburit en revolution för mig vad gäller kasttekniken. Svårigheten är väl snarast att ställa rätt frågor. Kursen känns ibland lite oorganiserad, exempelvis kunde instruktionerna varit bättre så att man inte nöter in fel rörelser innan man blir korrigerad. Ibland känns Görans råd och tips lite inkonsekventa. Priset är naturligtvis kännbart, men jag tycker nog att kursen är värd sitt pris - man har ju fått många erfarenheter. John Schenström, Lolland: Jag är mycket nöjd och har fått ut vad jag förväntade mig av kursen. Dessutom tycker jag att det är skönt att inte kursen var genomorganiserad. Det fanns exempelvis tid över för att sitta på en sten och njuta av den vackra omgivningen. Man är ju trots allt på semester. Jag tycker definitivt att kursen är värd pengarna och jag kan tänka mig att i framtiden gå fortsättningskursen. Thomas Hellsing, Huskvarna: Kursen har varit givande och jag har frarnför allt lärt att kasta betydligt bättre än tidigare. Ibland kändes dock gruppen väl stor - med en mindre grupp (eller fler instruktörer) hade korrigeringarna kommit tätare. Om kursen var värd sitt pris är svårt att säga. Det får framtiden utvisa. et 8 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

9 Fantastiska förmåner som helårsprenumerant: - Möjlighet att teckna en mycket FÖRMÅNLIG sportfiskebåtförsäkring, nu även med trailer.. - Rabatt på Domänfiskekortet som gäller för fiske i över 1000 vatten runt om i landet. - Rabatt på Hem-, Villahem-, fritidshus- och bilförsäkring hos Trygg-Hansa - Rabatt på bensin och villaolja hos Shell - Förmånliga lån m.m. hos Trygg-Finans - Specialpris på många fiskeböcker - Hyra video till förmånspris - 6 fria rader på Läsarnas Marknad Skicka In talongen eller ring direkt till oss: Tel Fax I Sportfiske Namll :.. Adress '". Postadress.. Endast 215:- för en helårsprenumeration Sportfiske håller dig informerad om allt som händer inom sportfiskets vida och spännande värld. Vill du ha de bästa förutsättningarna att planera ditt fiske, välja rätt utrustning och pröva nya grepp inom fisket kan du knappast undvara den aktuella och sakkunniga information som Sportfiske ger. I~ I Ja tack! Jag vill prenumerera på Sportfiske och får L 12 nummer varav tre dubbelnummer för 215:- Tel nr.. Klipp ut och skicka denna talong till: SPORTFISKE, Box , Kungsbacka. Prenumerationsavdelningen: Tel VAR GOD TEXTA! Sportfiske bclblar portot Sportfiske Svarspost Kundnr S Kungsbacka I -----_-...1 SPORTFISKE Oktober/November

10 \1 e o Konventioner, lagar och fångstbegränsningar räcker inte. Atlantlaxen är fortfarande hårt trängd. Men när inget annat hjälper finns det en sak som talar - pengar. Det vet Orri Vigfusson, bankdirektör, spritfabrikör, envis islänning och passionerad sportfiskare. Med dollarsedlar i näven tittar han yrkesfiskarna stint i ögonen och frågar om dom vill ha betalt för att sluta fiska. Det vill dom! I början av 1970-talet lyckades länderna runt havet enas om en konvention som förbjöd utsjöfisket efter lax. (En konvention som f ö också Sverige skrivit på, medan den svenska./ regeringen inte kan tänka sig att ge samma skydd åt vår inhemska Östersjölax). Överenskommelsen inom NASCO (North Atlantic Salmon Conservation Organisation) innebar dock inte att länderna förband sig att helt sluta med laxfiske. Flera länder, bl a Norge, Irland och Storbrittanien, fortsatte att fiska innanför tolv-milsgränsen. Dessutom fick Färöarna och Grönland kvoter tilldelade av NASCO. - Därtill förekom ett omfattande illegalt fiske i de fria vattnen. Vi såg ingen Laxen i Nordatlanten har under årtusenden varit en viktig födkrok för kustbefolkningen i Nordamerika, Grönland, Island, Norge, Danmark och Brittiska öarna. Men närdet moderna utsjöfisket med drivgarn tog fart efter andra världskriget visade det sig snart att laxstammarna inte klarade det hårda fisketrycket. Nedgången i bestånden var katastrofal, så katastrofal att till ochmedpolitikernaförstodav hotetvarakut. Orri Vigfusson. På två år har han hunnit uträtta mer än vad regeringar och överstatliga organ lyckats med. (Foto Erik Petersen) 10 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

11 a a axe förbättring i uppvandringen. Det var uppenbart att begränsningarna inte var tillräckliga för att rädda laxen, säger Orri Vigfusson. Orri är ordförande i Laxa fiskeklubb och det var i samband med klubbens 50-årsjubileum som tanken föddes att helt stoppa det yrkesmässiga laxfisket i Nordatlanten. - Bättre jubileumspresent kunde vi inte tänka oss. Tidigare hade klubben jobbat mycket med biotopvård och fiskevård i vårt klubbvatten, men vad hjälper det när inga leklaxar vandrar upp. Van vid att det kostar Orri organiserade 1989 en kommitte för att jobba med frågan och iden att köpa ut yrkesfiskarna fanns där hela tiden. På Island är laxfiske en mycket exklusiv hobby och medlemmarna i Orris klubb är sedan barnsben vana vid att det kostar pengar, mycket pengar att fiska lax. Att bli medlem i klubben kostar kronor, sedan får man ändå betala kronor om dan för fisket i klubbvattnet. - När vi bildade kommitten var världsmarknadspriset på lax lågt och det är det fortfarande. Det är nu vi har chansen att köpa ut yrkesfisket. När "den tokige islänningen" började resa världen runt för att propagera för sin ide var det många som skakade på huvudet. Det fanns åtskilliga förståsigpåare som kunde tala om attdels skulle Orri aldrig få fram tillräckligt med pengar, dels skulle han aldrig komma till förhandlingsbordet med yrkesfiskarna. De skulle kasta honom i sjön. De som talade och tänkte på det sättet har nog aldrig träffat Orri Vigfusson. Detta fyrkantiga energiknippe brukar få det som han vill - han ger sig nämligen inte förr! - Min plan var att dels köpa upp det legala fisket, dels att stoppa det illegala. Yrkesfiskarna hade börjat köpa kvoter av varandra. Det inspirerade Orri. Om kvoterna var till salu borde han väl också kunna vara med och bjuda. Men även om han säkert har några kronor på den egna banken i Reykjavik, så var det ju inte riktigt meningen att han skulle betala själv. Det blev att ta till tiggarstaven. Med en praktiskt taget permanent bokat plats på IcelandAir bar det av både åt väster, öster och söder. - I USA möttes jagav storförståelse. Därfinns privatpersoner och företag som begriper sig på laxens värde som sportfisk. Dan O'Brien, i Rockefellers styrelse, liksom Perry Bass, direktör för Disney World, har lovat att ställa upp med så mycket pengar som de kan skrapa ihop. Även regeringar, organisationer och andra privatpersoner har lovat att ställa upp. Men det handlar om stora pengar - många miljoner dollar. Han lyckades När vi träffas i Köpenhamn i maj har Orrijust lyckats med det ingen trodde var möjligt. Han har köpt upp Färöarnas laxkvot för tre år framåt. Priset är 2 miljoner dollar, första inbetalningen ska göras l juli och det finns fortfarande inga pengar att betala med. - Men jag är väl betrodd, skrattar Orri. I värsta fall få jag väl be att få låna i banken hemma i Reykjavik. Efter succen på Färöarna står nu Grönland på tur, men där kan förhandlingarna bli kärvare. - Första gången jag kom dit ville dom kasta ut mig, dom trodde att jag kom från Greenpeace. Färöarnas kvot var på 550 ton/år, Grönlands är 900 ton. Det är alltså realistiskt att räkna med att det måste fram ännu större summor för att få grönlänningarna medgörliga. Hur skrapar man ihop 5-6 miljoner dollar? -Det måste gå. Hurman än vänder och vrider på saken så är det ju ett gigantiskt slöseri att fiska laxen med nät i havet. Yrkesfiskarna få cirka 15 dollar för en lax, i älven är den värd 650 dollar, säger Orri. Ökad uppgång - även i Sverige Opartiska beräkningar gör gällande att uppgången i älvarna kommer att öka med procent som ett resultat av överenskommelsen med Färöarna. Eftersom laxfisket stoppades omedelbart, lär resultatet kunna avläsas redan nästa år, även i de svenska västkustälvarna. - Lyckas vi sedan komma överens med grönländarna och få stopp pådetkustnärafisket på Brittiska öarna så ska uppgångarna nästan kunna fördubblas, tror Vigfusson. Sedan Norge förbjöd drivgarnsfisket 1989 är det egentligen bara Irland och Storbrittanien som bedriver något kustnära laxfiske att tala om. Det illegala fisket är praktiskt taget stoppat, sedan OlTi Vigfusson lyckats få regeringar i olika länder att ta krafttag mot "smygfiskarna". - Det illegala fisket var inte obetydligt. Beräkningar har gjort gällande att detfångades cirka l 500 ton/år, d v s lika mycket som Färöarnas och Grönlands legala kvoter. Stoppade utflaggningen Det Orri kallar illegalt fiske är inte illegalt i juridisk mening. Det bedrevs ihuvudsak av bornholmskafiskare som mist sinalaxvatten iöstersjön i samband med överenskommelse mellan Sverige och Sovjet om vita zonen. Eftersom Danmark skrivit under NASCOkonventionen kunde bornholmarna inte heller fiska lagligt i Nordatlanten. De började då flagga ut sina fartyg och snart nog kunde man se den absurda synen av danska fiskekuttrar som, under Panamaflagg, stävade norrut genom Öresund. Snart kom det också danska fartyg under polsk flagg. - Men uppvaktningar i Danmark och Polen har gett resultat. I Polen tog det ett år, men nu är utflaggningen stoppad. Danskarna har förbjudit de utflaggade båtarna att landa sin fångst i Danmark och genom EG fått tyskarna att göra detsamma. - Problemet med det illegala fisket är inte helt löst, bl a är bevakningen svår, men vi har kommit en god bit på väg. Jodå, nog har han kommit en bit på väg, den gode Orri. På två år har han hunnit uträtta mer än vad regeringar och överstatliga organ lyckats med på två årtionden. Nu gäller det "bara" att få ihop pengarna för att betala kalaset. Men han kommer säkert att lyckas med den saken också, Orri Vigfusson missar inga möjligheter: - I Sverige kommer ni att få stor nytta av vårt arbete. Du har väl något förslag på hur jag skall kunna få pengar från svenskarna, frågar han och spänner dom isblå i reportern. Tja, vad säger man i ett läge när vi i Sverige inte ens lyckas skrapa ihop pengar till den inhemska fiskevården? Kanske vi får haka på en ide som nyligen lanserades i engelska Trout and Salmon. Där föreslogs att varje sportfiskare skall betala ett pund för vaije lax han fångar. Visst kan väl en lax vara värd en tia? Svenne Andersson M SPORTFISKE Oktober/November 1991 Il

12 'I 'I Langesund är fortfarande den klart lysande stjärnan bland Skagerracks många havsfiskeplatser. Det visar resultaten från Langesunds havsfiskefestival den augusti. Drygt 200 fiskare från sex nationer, bl a närmare 30 från Sverige, satsade på stort och smått. Och även om många av de 58 båtarna, i längd mellan 4 och 12 meter, kunde återvända med långor och lubbar i monsterklass, var det Runar Kabbe och Roar Halvorsen i en 4,8 Hundrakilos hälleflundra från 16-fotsbåt I meters båt som båda dagarna totalt stal föreställningen. På lördagen bordade man vid fiske på Indre Hogga bara tre sjömil utanför hamnen en hälleflundra på 102 kg. Jättekveitan togs på 0,4 mm stållina. Tafsen var av grov nylon med ett stort attraktorblänke mitt på och kroken agnad med hel makril1file. Det tog två och en halv timma för Runar att tämja bjässen så att man hade den vid relingen och kunde börja fundera på hur man skulle få den ombord. För- Örnsköldsvik årets sportfiskekommun Utvecklingen av sportfisket i Sverige är bl a beroende av positiva kommuner. De spelar en central roll för att främja fiskevård och möjlighet till bättre sportfiske. En kommun som under flera år gjort betydande insatser inom dessa områden är Örnsköldsvik i Västernorrlands län. Sport- fiskarna tycker att det arbetet är väl värt att uppmärksamma och har därför utsett Örnsköldsvik till Årets Sportfiskekommun Nominering till "Årets Sportfiskekommun 1992" skall vara förbundskansliet tillhanda senast sista februari M Inte nog med att Runar Kabbe tog en 1.02 kilos hälleflundra. För att riktigt knäcka medtävlarna drog han en till på 91. kg nästa dag. sta försöket misslyckades och hälleflundran dök halwägs mot bottnen 250 meter ner. Andra försöket lyckades man få den två meter långa flundran ombord där den fyllde större delen av däcket. Hälleflundran vägde 102 kg och slår med god marginal den fisk på 85 kilo som Kent Sundin, Motala fick ilangesund Den knäckte också det gamla norska rekordet på 89,65 kg från Haugesund. Säkert tyckte en del av deltagarna attfiskelyckan fördelades orättvist när samma fiskare, Runar Kabbe, på tävlingens andra dag kunde föra iland ytterligare en kveite vägande 91 kg. Dessutom fick Runar och Roar nio långor i vikt mellan 10 och 17 kg. I samband med festivalen avgjordes Scandinavian Fishing Cup. Bengt Hellberg från Göteborgs Havsfiskeklubb kunde där lägga ytterligare en seger till sina många tidigare vinster i havsfisketävlingar. M Dags för kongressmotioner Sportfiskarna håller kongress Dessutom kommer inkomna 1992 i Hjo underdagarna motioner att behandlas. Motion maj. Vid kongressen kommer en från enskild medlem eller klubb rad betydelsefulla frågor att be- skall vara insänd skriftligt till handlas; förslag till nya stadgar distriktstyreisen före den 31 för förbund och distrikt, förslag december. M till ide- och miljöprogram m m. Förbundskansliet flyttar 1 november flyttar förbundskansliet. Sportfiskarnas nya postadress blir Box 2, Spånga. Besöksadressen blir Rinkebysvängen 70, Spånga. Från Stockholms city kan man ta tunnelbana till Rinkeby. M 12 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

13 if. 'I Fiske lockade i Furuvik I augusti genomfördes för första gången en Sportfiskets dag i populära Furuviksparken utanför Gävle. Mitt bland karuseller, apberg och kameler trängdes representanter för fiskefirmor, flugbindare och castingvärldsmästare. Leif "Blomman" Blomberg, ordförande för Sportfiskarna, talade bl a om den fiskevårdsavgift som man länge önskat, samt varnade för de tendenser som kan leda till att allemansrätten inskränks, genom att kapitalintressen köper in och "privatiserar" värdefulla naturområden. Det kanske populäraste inslaget varfiske på 150nysläppta regnbågar i en avspärrad havsvik alldeles vid parken. Där höll en av huvudarrangörerna, FIG, med både fisk, fiskeutrustning och instruktörer hela dagen. Många barnfamiljer passade på och kastade av hjärtans lust. Inte oväntat högg det bäst under morgontimmarna när ettlätt regn passerade. Kanske något att lägga på minnet inför nästa år. Sportfiskedagen i Furuvik är nämligen tänkt att bli en tradition. Håkan Brugård M FIG:s Instruktörer hade bråda timmar. Det var många som ville lära sig fiska vid Sportfiskets dag i Furuviksparken. Omfattande tjuvfiske i Norge Står professionella ligor bakom tjuvfiske efter lax längs den norska kusten? Fisket i älvarna har den här säsongen varit långt sämre än väntat. Dessutom har upp till 90 procent av smålaxen i vissa älvar varit garnskadad. Sammantaget pekar detta på ett omfattande tjuvfiske, menar Norges Jäger- och Fiskerförbund som nu kräver en ökad polisinsats mot problemet. M Torneälvsprojektet satsar pengar Torneälvsprojektet kommer i år att dra igång med konkreta satsningar på utplantering av smolt. Omkring finska mark ska avsättas får att köpa in havsöringsungar som ska planteras ut nästa år. De vid älven liggande kommunerna avkrävs dock löften om att de måste satsa på fisketurism. - Ställer inte kommunerna upp helhjärtat så kommer utsättningarna av fisk att avbrytas, säger länsrådet i Norrbotten, Jan-Olof Hedström till Haparandabladet. M Stora flugöringar i Långan Från Långan i Jämtland rapporteras bra öringfiske under juni och juli. BI a hartvå fiskare fångat fem öringar med vikter mellan 2,8 och 4,3 kilo. Öringarna togs på fluga. En av de största öringarna togs förresten nedströms Långforsen (se Sportfiske 7-8/91) som hotas av utbyggnad. M Toppenfiske i Valsjöbyn Fram till tredje veckan i augusti hade 14 öringar över tre kilo tagits på trolling i Valsjön i Jämtland. En nio hektos röding rapporteras också från Renströmmen och en harr på 1,5 kilo från Toskströmmen. M 8-kilos öring från Örlen Det talas i Skaraborg om den 8-kilos öring som under sommaren fångades i sjön Örlen, nordost om Tibro. Den stora öringen är resultat av utsättningar av Gullspångsöring i Örlen före M Svenska metare tog VM-guld.. Antiigen! Efter nära 20 års VM-tävlande fick ett gäng svenska metare ta steget högst upp på prispallen. Det hände vid VM i mete för klubblag i Florens. Att slå ett italienskt mästarlag på hemmaplan är ungefär lika svårt i mete som i fotboll. I Italien finns nära tävlingsmetarei Sveriges i särsklass bästa klubblag under de senaste fem åren är Upplands FF. Fyra gånger av fem har klubben vunnit SM och fått representera Sverige vid klubblags VM, som brukar samla lag från 23 nationer. Fisket i den när nog stillastående, 100m breda floden Arno liknar inte normalt svenskt tävlingsfiske, men svenskarna har lärt sig att ställa om sitt fiske. Sporrade avfjolårssilvret hade man i år siktet inställt på seger och lyckades efter en jämn kamp vinna guldetföre Italien, med Schweiz på tredje plats. Håkan Brugård M Jämna, fina Insatser under två dagars fiske I Florens resulterade I Sveriges första VM-guld I mete. Här är UFF:s segrande lag: Fr v Per-Eric Ericsson, Michael Lindgren, Lars Lennartsson och knästående Pär-Olov Lång. Lagkaptenen Mikael Tona saknas på bilden. (Blid: Håkan Brugård) SPORTFISKE Uktober/November

14 'I Stort laxår i Östersjöäivar De massiva smoltutsättningarna och milda vintrar har lett till att det finns mer lax än någonsin i Östersjön. Något som också har satt sina spår i sommarens uppvandrin~. ;, ';'1 manga Östersjöälvar talas om rekorduppgång. Från Motala ström har vi fått en rapport om en storfångst. Så här skriver Anders LIndbäck i sitt brev: "Lördagen den 29 juni fick Charles Sörbratt en laxhona på 22,7 kilo. Laxen var 124 cm lång och 79 cm i omkrets. Det togcharles 40minuteratttrötta ut fisken. Den var silverblank, nystigen och i mycketgod kondition. Laxen tog på en tubfluga som fiskades med spinnspö. Ett annattecken på att Motala ström blivit ett toppvatten för rekordfiskar är att under maj månad togs cirka 30 havsöringar med en medelvikt på över 8 kilo. Sedan två år sker ett samarbete mellan Vattenfall, Holmen Paperoch Norrköpings kommun Storgös från Ralången 10,9 kilo vägde Kenneth Palmers bjässe till gös, som föll fören Bomber-vobbler i augusti i den småländska sjön Ralången. Årets största sportfiskefångande gös i landet? Stora gösar har tagits förr i Ralången, bl a Stefan Johnssons fisk på 11,2 kg i mitten av 80-talet. M Vattenägarna hugger för sig Från flera håll hörs rapporter om att fiskevattenägarna chockhöjer arrenden och avgifter vid tävlingar. Så sker bl a i Värmland. -Tidigare harvi betalat 3-5 kronor per metare, men nu börjar fiskevattenägarna kräva upp till 40 kronor per tävlande i vanliga vitfiskvatten. Det blir sammantaget orimliga summor, säger Sven Ericsson, ordförande i Sportfiskarnas Värmlandsdistrikt. M om utsättnin.g av smolt i Motala ström. SFK Oringen ställer upp med bevakning av området genom sina utbildade fisketillsynsmän. I år har cirka smolts satts ut, varav 80 procent havsöring. Det kostar ingenting att fiska i strömmen och genom dispens från fiskeristyrelsen är fisket tillåtet hela året." Som framgått i tidningen har Mörrumsån upplevt ett rekordfiske, men det är inte bara Sydsverige som gynnats av den stora laxtillgången. Jan Marklund rapporterar om ett mycket bra fiske i Byske och även längst upp i Norrland tycks stora laxar ha stigit tidigt. Så här skriver Urban Prytz i en rapport från Torneälven: "Den största vägde 20 kilo och togs av Rune Äijä, Vojakkala. Han fick för övrigt två till samma vecka, som vägde 4,2 respektive 12,6 kilo. Några dagar senare var det åter dags för en storlax att bita i gräset. Denna gång togs fisken av Haparandabon Åke Wennberg som belåtet konstaterade att den vägde 17 kilo. Många fler laxar har fångats i forsen Matkakoski och det ser ut som om 1991 blir ett laxår av stora mått för sportfiskarna i området." M Charles Sörbratt med den flotta laxen från Motala ström. 22,7 kilo vägde den centimeter långa fisken. Stillsam start i Lumsån 3,4 kilo är toppnoteringen hittills för öring från nya flugvattnet Lumsån inom Kronofiske Bergslagen. Någon anstormning avflugfiskare har dock inte sketttill ån. Från premiären i början av maj och fram till och med juli har 312 fiskekort sålts i Lumsån. M TV-program om sportfiske Utbildningsradions TV-program "Runt i naturen" kommer under hösten att ha vatten som tema. Programmen vänder sig i första hand tilllågstadieelever. Torsdagar kl.9.45,ll}ed början den 12 september, sänds 14 program om livet i och kring våra vatten. Fyra av programmen kommeratthandla om sportfiske; om hur man sportfiskar, men också om de miljöhot som påverkar våra möjligheter att sportfiska. Första "sportfiskeprogrammet" kommer den 14 november. M Ett trevligt parti av Lumsån där öringen trivs. (Blid: Rlsto O Seppänen) 14 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

15 '- Trollingfiske sprider sig Det är inte bara i de inre delarna av Hanöbukten i närheten av Mörrumsån som trollingen skjutit fart. Nu har detta relativt nya fiskesätt också spritt sig till de öppnare vidderna. Hans Emilsson har senaste $,ren testat trolling långt ute i Ostersjön. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Tidigare har han haft lax övertiokilosstrecket med hem och sista dagarna i maj slog det till rejält. Detvar en laxhanne vägande - Tack vare ordentlig krok. Tidigare har jag mist stor fisk som rätat ut krokarna, berättar han. - Den ska kallrökas och vara stommen till många goda middagar i sommar. Vad Hans gör när han inte ligger ute till sjöss på jakt efter östersjölax? Jo, han är köksmäs- tare med fisk som specia- litet - det vill säga, om han inte pysslar med de nästan 18,5 kg som tog betet på akvarier han har med 'ililllillilljlmeters djup ca fyra nautiska mil öster om Simrishamn. Hans och hans fiskekompis hade nära en timmasjobb innan praktpjäsen var i båten. ciclider. Skoterfolket kräver fiskerätt i Råsto Lo-sektionen i Kiruna kräver att även skoterburna ska få fiska i den kända sjön Råstojaure. För närvarande är det bara de som flugit till sjön som får lösa fiskekort. Kravet framförs i en skrivelse till rennäringsenheten vid länsstyrelsen. - Det ska inte bara vara de med feta plånböcker som ska få lov att fiska i Råstojaure, säger ordföranden Malte Heihi i en tidningsintervju. M Stora laxar i Vänern Laxfisket i Vänern har hittills i år varit mycket givande. - Mellan 300 och 400 fiskar har i mitten av augusti anmälts till Storfisk Vänern och då återstår ju hela hösten som brukar innebära bra fiske, säger Per Stjernlöf, Hammarö kommun. Framförallt har många stora fiskar fångats, bl a tre laxar på över 10 kilo och en öring på 9,81 kilo. Av de 25 största inrapporterade laxarna väger den minsta 7,2 kilo... M Mycket pekar på att 1991 blir det bästa året hltt1lls sedan Laxfondens tillkomst, med många fina fiskar av den här kalibern. (Blid: Rista O Seppänen) Hans EmIlsson har fått fina trollinglaxar förut, men aldrig någon av den här kalibern. (Foto: Stieg Eldh) Litet intresse för flugfiske-dm Bara en mindre del av Sportfiskarnas distrikt har anordnat DM i flugfiske. För att rädda SM-tävlingarna har förbundets tävlingsstyrelse därför beslutat att öka antalet kvalificerade från DM till 50 procent. Minst 50 personer räknar man därmed ska delta i SM den 5-6 oktober i Sävenfors. M Sämre Domänfiske i Bergslagen Endast en utsättning av fisk har skett idomänfiskevattnen i Bergslagen i år, jämfört med fyra utsättningar Vi har inte blivit tilldelade mer pengar än så i år. Ser man på landet i stort, så är vi nog ändå ett av de få områden som sätter ut fisk i år, säger Bengt Johansson, ansvarig för Domänfiske Bergslagen.. M Massdöd i fiskodling Ca 75 procent av all fisk har dött vid Laxforsen Ewos i Kungsbacka. Fram till mitten av augusti hade sammanlagt öringar och regnbågar dött och risken finns att även resten av fiskarna i odlingen går förlorade. Miljögifter misstänks vara orsaken till fiskdöden. M AKTUELLT REDAKTÖR Svenne Andersson PI 4631., MÖRRUM Tel , Fax Oktober/November

16 -. LEDAREN tt ALLEMANSRAlTEN UNDER DEBAlT Allemansrätten, vår hävdvunna rätt att under ansvar vistas ute i naturen, har ställts under debatt. Betyder ett svenskt EG-medlemskap massinvasion av turister från EG-Iänderna? Behövs en svensk lagstiftning som värnar allemansrätten för endast oss som bor i Sverige? Kommer utländska företag att köpa upp stora markområden och med hänvisning till de regler som gäller på kontinenten kräva att allmänheten stängs ute? Vid årets stämma med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) debatterades också allemansrätten. Krav framfördes på ekonomisk ersättning för allmänhetens nyttjande av allemansrätten. Allemansrätten är en omistlig tillgång för oss som bor i Sverige och för utländska besökare. För oss sportfiskare utgör faktiskt allemansrätten grunden för vår hobby - den ger oss möjlighet attfritt kunna ta oss till fiskevattnen. Varje inskränkning av eller hot mot allemansrätten utgör därför ett direkt hot mot sportfisket! Som luften vi andas Ibland förekommer missbruk av denna hävdvunna rätt. Självfallet är varje form av missbruk oacceptabelt. Lika oacceptabelt är att vi skall börja betala för denna rätt. Allemansrätten äringen "service". IdEm är att allemansrätten är lika självklart gratis som luften vi andas. Omläggningen av jordbruket ställer stora delar av landsbygdens befolkning inför stora problem. Men jordbrukarnas försörjningsfrågor får inte lösas genom att vi får betala för allemansrätten! Ide kommande EG-förhandlingarna utgårvi från attgarantier skapas fören ograverad allemansrätt. Någon diskriminerande lagstiftning vill vi inte ha. Däremot finns det starka skäl som talar för en ökad information kring allemansrätten. Riktad till oss som bor i Sverige, men också till boende utrikes och kanske blivande Sverige-turister. Vi i Sportfiskarna är självfallet beredda att göra ordentliga insatser. Vi har redan börjat. Vi har våra etiska regler för sportfisket. De utgör naturligtvis grunden för våra insatser. Gentemot allmänheten behöver de etiska reglerna marknadsföras bättre. Likaså behöver vi då och då påminna varandra om vad allemansrätt sportfiskevett i praktiken står för. Kampanj för allemansrätten Sportfiskarna ingår i FRISAM. Ett samarbetsorgan för 10 friluftsorganisationer. Tillsammans har vi formulerat ett antal regler för umgänget med naturen. Reglerna har fått namnet "Natur till nytta och nöje". Nu planerar statsmakterna en nationell kampanj för att värna allemansrätten. Frågan diskuterades vid en överläggning med miljöminister Birgitta Dahl i spetsen. Självfallet kommer Sportfiskarna att engagera sig i det arbetet. Vårt motiv är enkelt: Allemansrätten utgör en viktig hörnsten i ett sportfiske för alla! En kampanj med många aktörer är kanske nödvändig för allemansrättens framtid. Låt bara inte kampanjen få en statlig prägel! I stället borde det vara självklart att statliga resurser ställs till bl a friluftsorganisationernas förfogande för de extrainsatser som anses nödvändiga. Endast genom ett stort frivilligt och ideellt opinionsarbete kan kunskaperna om allemansrätten fördjupas och säkras. Tillsammans med berörda statliga myndigheter, turistnäring och t ex friluftsorganisationerna kan en sådan inriktning skapa ökad förståelse för att vistas ute i naturen och inte störa, inte förstöra. Allemansrätten är själva förutsättningen för att vi skall kunna ta oss fram till fiskevattnen. Det är en rätt som måste stärkas, inte förhandlas bort i någon EG-förhandling.

17 AllE-REA! ABU RULLAR Ambassadeur 6500 C Syncro nu 699:- ( 1200:-) Ambassadeur 5500 C Syncro nu 649:- (I 100:-) Ambassadeur 522 XLT nu 599:- (900:-) Ambassadeur XLT 2-2 speed nu 949:- ( 1400:-) Ambassadeur 4600 c nu 499:- (850:-) Cardinal C4 X nu 349:- (790:-) Cardinal C5 nu 399:- (810:-) Dragmaster UL nu 149:- (330:-) SPÖN Lite spinn 7 nu 259:- (440:-) Cardinall 000 I I Haspel nu 569:- (980:-) Tracer UL nu 175:- (300:-) LINA Abulon extra 250m/spole 0,45/0,50 mm nu 79:- (ca 180:-) FORST TILL KVARN!! Adexa Tempest Haspelspö 9' Fiskepaket Special Cardinal C4 X + Tempest Haspelspö 9' Cardinal C5 + Cardinal Haspel 1000 I I' Tracer UL + Cardinal DM UL, nu 375:- (600:-) nu 650:- (1390:-) nu 898:- (1790:-) nu 300:- (650:-) VOBBLER REA!! Bomber Rapala Swim Whizz Zalt Köp 4 vobbler få I extra gratis Köp 8 få 2! Köp 12 få 4!! (Gäller samma vobblerstorlek) AMBASSADEUR 6000 C JUBILEUMSRULLEI Svart, klassisk modell, läderetui, numrerad, begränsad upplaga, AMBASSADEUR SPECIAL! Ambassadeur 6500 C Special, endast några få ex i Sverige, 1299:- (silvergrå, raka gavlar, raketolja) Troligen det bästa ABU någonsin gjort 1395:- FLUGVÄST / VADARVÄST Delbar på mitten med en dragkedja för kort eller långt utförande. 16 fickor (ord. 800:-) nu 450:- VI SÄLJER ÄVEN LOOP, SAGE. AIRFLO, METZ OCH ALLT INOM FLUGFISKEl EKOLOD-TROLLING Lowrance X-35 nu 3380:- (3880:-) Bottom Line TBL 100 nu 1995:- (2490:-) RING OCH BESTÄLL NU! BERRAS SPORTFISKE SPINN - FLUGA - METE - PIMPEL Valhallavägen 46. Tel SPORTFISKE Oklober/November

18 o FLUGBINDNING FRAN BODEX Bodex i Nyhammar utökar nu sitt program till att också omfatta det mesta för flugbindning. Sortimentet omfattar både välkända materiaioch nyheter. Shadow är det gemensamma namnet på Bodex norsktillverkade dubbing. Nymfdubbingen är en ren naturprodukt, laxdubbingen en blandning av natur och syntet. Dessutom finns en helsyntetisk fluorescerande dubbing. Så småningom kommer även en speciell dubbing för högtflytande torrflugor. Samtliga finns i ettflertal färger. Ca-pris 12:-/förpackning. VÄLKOMMEN LAXGUIDE Göteborgaren Benny Lindgren är en passionerad laxfiskare med stor erfarenhet bakom sig. Han har också en säregen förmåga att gräva fram fakta och att presentera dessa för läsaren. Hans senaste bok, Där laxen vandrar, är en både intressant och omfattande laxfiskeguide som omfattar ett 40-tal svenska laxvatten. Här presenteras det mesta en fiskare bör veta i form av både fängslande och spännande berättelser som varvats med div. info. Extra utrymme har ägnats bl a Mörrumsån och Västkuståarna. Dessutom finns ett avsnitt om trollingfiske efter lax. Här finns också mängder av bilder i både färg och svart/vitt, liksom skisser av Peter Grahn. En självklar bok för alla med intresse för lax. Utges av Settern och kostar ca 198:- UTMANARE Engelska Masterline satsar tydligen stort på sin Challengerserie. I denna ingår numera även en serie flugspön med klingor i högenergigrafit, keramiska ringar, korkhandtag och rullfäste med träinlägg. Serien innehållernio spön från 8' 6" - 11' i klass 5/7, däremellan flera varianter och klasser. Ca-pris 785: : Import Fly Dressing, Huskvarna. SPORTFISKEBUTIK.. I KUNGALV Hellbergs Sportfiske heter en nyöppnad sportfiskebutik i Kungälv, belägen på Gymnasiegatan 4, d v s Vita Fläcken. Innehavare är bröderna Robert och Roger Hellberg, söner till välkände Bengt "Eisenhower" Hellberg, vilken också kommer att ha en mycket aktiv del i butiken. Redan från början satsar man på brett sortiment. I första hand för havs- och kustfiske, mete och pimpel. Men också flugfiske, flugbindning och så småningom även trolling. Man satsar också hårt på postorderförsäljning och specialerbjudanden. Speciellt för havsfiskare finns här olika tackel, häcklor, sänken, bommar m m samt förflätat musselagn av "Eisenhowers" egen tillverkning. Butiken kommer att ha 7-dagarsöppet, mån-fredag och - ett djärvt grepp lör-söndag. Klubbar kan räkna med special rabatt. Telefonnr till Hellbergs Sportfiske är NY BOK AV GRUNWALD Jan Grunwald är dansken som låtertala. om sig alltmer. Hans senaste bok, Kunsten at fiske Laks, tar upp det spännande laxflugfisket genom hela fiskeåret. Författaren är välkänd både i Norge och Mörrum, vilket också avspeglar sig i boken. Här beskrivs också hur man komponerar olika laxfiskeutrustningar, skarvar linor, tafsar och även kastteknik. Allt varvat med snygga färgbilder - inte minst på flugor - liksom diverse skisser. Boken är på danska och utges' av G-E-C GAD, Köpenhamn, Danmark 18 Oktober/November 1991 SPORTFISKE

19 KOLKUSEN - SVEfjSKT SPLITCANESPO Nu kommer ett svenskt alternativ till de amerikanska splitcanespöna. Kolkusen heter spöt och bakom spöserien står Sune Adolfsson och Kenneth Boström. Spöt byggs endast på beställning och väntetiden är för närvarande 3-6 månader. Sune A. står för montering, finish och design. Kenneth B. bygger splitcaneklingan efter den kände bambubyggaren Garrissons normer. Spöt har nickelsilverholkar och rullfäste i ljus svensk masurbjörk. Kolkusen saluförs i följande längder och klasser: 6' 9" Aftm 3, T Aftm 4, T 3" Aftm 4, T 9" Aftm 5 och 8' Aftm 5/6. Samtliga spön är 2-delade och ligger i prisklasserna 5.600: :-. I priset ingår två spötoppar samt spötub. Postförskott och fraktkostnader tillkommer. Kolkusespöt kan endast beställas genom Sune Adolfsson på tel FLUOBACKING Fluofärgad backing har blivit alltmer populär. S~r trevligt ut och gör det lättare att - inte minst i skymning - följa linan med blicken vid långrusningar. Orvis nya fluofärgade dacronbacking är förhållandevis hårdflätad vilket ger mindre diameter i förhållande till styrkan. Ca-pris 20 Ibs 100 yds 79:-, 200 yds 150:-, 30 Ibs 200 yds 185:-. Import Fiske & Fiskar, Malmö... PRISVARD TE~j~~~~.1 steglöst ställbart teleskopiskt skaft från Sportag/Holm. Knutlöst nylonnät. Helt hopfällbar. Bör klara fiskar upp till minst 4-5 kilo. Ca-pris 114:- ANNORLUNDA SPINNARE Aglla Flying C. är en något originell spinnare med liten sked och kroppen överdragen med gummislang ända ner över kroken. Lär ha gett bra resultat på bl a lax och havsöring. Finns i 10-, 15- resp 25 gram och fyra färger. Ca-pris 31:- 39:-/st. Import Sportag/Holm, Malmö SPORTFISKE OkLober/November

20 -, Våga satsa på sportfisket Om sportfiskare i gemen får reda på hur lite skattepengar som kommer dem till del i förhållande vad de borde haft, skulle de säkert bli heligt förbannade. Detta säger Ingemar NorIingen "akademisk" sportfiskare som inte är rädd att sticka ut hakan. Av GÖRAN CEDERBERG - Sverige har en lagstiftning som utpräglat missgynnar sportfisket. Ingemar Norling är docent vid Institutionen för Socialt arbete vid Göteborgs universitet sedan 1966 och harforskat kring sportfiskets betydelse i samhället sedan drygt 30 år tillbaka. Han har därför ordentligt på fötterna när han beskriver hur missgynnade sportfiskarna är - både i förhållande till idrottsrörelsen och yrkesfiskarna. Större del av kakan till sportfisket En färsk undersökning som gjorts för att kartläggasportfisketisverigevisaratt detär mycket omfattande, den säger också att sportfisket är oerhört betydelsefullt ur ekonomisk synpunktsamtattsportfiske är en av de dominerande fritidssysselsättningarna i Sverige. - Det finns i Sverige ungefär tre miljoner människor som fiskar någon gång. Antalet aktiva sportfiskare är sannolikt drygt en miljon. Man kan alltså konstatera att svenskarna är avsevärt mer intresserade av sportfiske än vad politikerna fattat. - Dessutomvill invånarna i avsevärtstörre utsträckning än hittills attkommunernaskall satsa pengar på naturbaserade aktiviteter. I dag satsas inte alls på det medborgarna vill. Kommunförbundet, som bland annat arbetar med att kartlägga fritiden, har också forskningsrapporter som visar att invånarnas intresseför idrottinte alls ståriproportion till de stora bidrag som betalas ut. De klart dominerande verksamheterna är istället friluftsliv och naturbaserade aktiviteter bland annat sportfiske - och dessa får förhållandevis alldeles för lite pengar. - Totalt delas ungefär 7,5 miljarder ut i bidrag till fritidssektorn varje år, och av dessa går hela 7 miljarder till olika anläggningsidrotter. Idrottsrörelsen, är därmed en av de verkliga bromsklossarna vad gäller sportfiskets ekonomiska utveckling. Man har alltså lyckats plocka åt sig 90% av kakan när man kanske bara borde ha cirka 50%. Detta är fördelningspolitiskt helt förkastligt, fortsätter han. - Slutsatsen blir därför att kunskapen om vad folk vill att kommunerna skall satsa på varit bristfällig. - Om sportfiskarna insåg hur många som är intresserade av fiske och hur liten del av skattepengarna som kommer sportfisket till godo, samt vad stat och kommun gör för dem, skulle de sannolikt bli heligt förbannade. Lagstiftningen missgynnar sportfisket - Sverige har, enligt FN-organet FAO's expertis, det mest tillförlitliga och heltäckande forskningsmaterialet om sportfiske av samtliga länder i världen, men tyvätt har vi också den för sportfisket sämsta fiskerilagstiftningen. Vi har fortfarande en fiskerilagstiftning där sportfisket överhuvud taget inte är definierat, varför man naturligtvis inte kunnat hävda sina intressen vare sig gentemot de 3000 yrkesfiskarna eller alla husbehovsfiskare, fortsätter han. - Först idag har man börjat inse hur detta präglat svenskt sportfiske och hur det orsakat den svåra situation som det idag befinner sig i. Det har exempelvis alltid varit oerhört svårt för sportfiskets representanter att göra sig hörda på Fiskeristyrelsen och därmed har även möjligheterna att driva igenom ideerna varit små. Framför allt har yrkesfiskets representanter alltid varit hårdföra, men det finns även fiskeritjänstemän, juridiska fundamentalister, som inte förstår sportfiskets betydelse överhuvud taget. Dessa har därför slaviskt följt den ålderdomliga fiskerilagstiftningen. - Med facit i hand inser man att vi inte - Den ensidiga prioriteringen av yrkesoch husbehovsfisket är egentligen ett brott mot naturr~surslagen! kommer någonstans med dagens lagstiftning där yrkes- och husbehovsfisket gynnas överallt - i Vänern, utefter kusterna, i älvarna och i Östersjön. Denna ensidiga prioriteringen av yrkesfisketochhusbehovsfisket är egentligen ett rent brott mot naturresurslagen - naturens gracer skall naturligtvis delas upp rättvist mellan de ca 3000 yrkesfiskarna och de flera miljonerna sportfiskare. Sportfisket viktigt för folkhälsan Forskningen har även visat att de naturbaserade fritidsaktiviteterna ger mycket bra effekter vad gäller hälsa, välbefinnande, livskvalite etc - här kommer idrott betydligt längre ned på listan. Faktum är alltså dels att detfinns ett mycket stort intresse för sportfiske i Sverige och dels att hälsoeffekterna ligger i topp. Men frågan är naturligtvis om politikerna och berörda statliga verk bryr sig om dessa nya fakta. - För att må bra är det viktigt att man är fysiskt, socialt och psykiskt aktiv samt att man gör det man tycker är roligt. Faktum är 20 Oklober/November 1991 SPORTFISKE