SVENSK STANDARD SS :2011

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS :2011 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; Byggnaders energiprestanda Del 1: Effektklassning av värmebehov

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén Innemiljö och energianvändning i byggnader, SIS/TK 189. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - hittar du mer information.

4 Innehåll 1 Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Bestämning av effektbehov Allmänt Mätning för bestämning av effektbehov Beräkning för bestämning av effektbehov Effektklassning av värmebehov Regler vid effektklassning Byggnader som kan effektklassas Fastställande och giltighet Innehåll i intyg för effektklassning Bilaga A (normativ) Dimensionerande vinterutetemperatur för olika orter Bilaga B (informativ) Intyg för effektklassning Bilaga C (informativ) Energiklassningsintyg med flera energiklasser Litteraturförteckning Sida 2

5 Orientering Denna standard utgör del 1 av fyra av SS 24300, som kompletterar SS-EN 15217:2007 Byggnaders energiprestanda Metoder för att uttrycka energiprestanda och system för energideklarationer och SS-EN 15603:2008 Byggnaders energiprestanda Sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda, med nationella riktlinjer för fastställande av byggnaders energiprestanda och energiklassning. Energiklassning av byggnader är frivilligt och följer de definitioner och begrepp som Boverket har fastställt i byggregler och i regler för energideklaration av byggnader. Syftet med standarden SS är att fastställa en tydlig energiklassning av byggnader. Standarden gäller alla byggnader (befintliga och nya oavsett verksamhet), ger incitament till ständig förbättring och är med teknikdrivande, är baserad på funktionskrav och är med teknikneutral, begränsas till energiaspekter, dvs. är inte en total miljöklassning, anger att resultaten ska illustreras på samma sätt som europeisk energimärkning av produkter, SS består av följande delar, som har den gemensamma titeln Byggnaders energiprestanda: Del 1: Effektklassning av värmebehov Del 2: Klassning av energianvändning Följande delar är under utarbetande: Del 3: Klassning av miljöpåverkan Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi. Syftet med energiklassning av byggnader är att uppmuntra byggherrar, fastighetsägare, driftpersonal och användare att förbättra byggnaders energiprestanda i alla delar av byggnaden. Standarden ger en klassning på en 7-gradig skala från A till G. 3

6 1 Omfattning Denna del av SS specificerar: indikatorer för att uttrycka byggnadens effektbehov för uppvärmning, förfarande vid bestämning av indikatorvärden, gränsvärden vid effektklassning, regler vid effektklassning, innehåll i intyg för effektklassning. Standarden gäller för både nya och befintliga byggnader. 2 Normativa hänvisningar Detta dokument hänvisar till följande dokument som är absolut nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS-EN ISO 13789:2007, Byggnaders termiska egenskaper Värmegenomgångskoefficienter Beräkningsmetod (ISO 13789:2007). SS-EN 13829, Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av byggnaders lufttäthet Tryckprovningsmetod (ISO 9972:1996, modifierad). 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som följer nedan. 3.1 tempererad area A temp area av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida ANM. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 3.2 effektbehov för uppvärmning vid dimensionerande vinterutetemperatur sammanlagd effekt hos apparater för uppvärmning och internvärme som behövs för att kunna skapa avsett inomhusklimat och ventilation vid dimensionerande vinterutetemperatur 3.3 byggnads energiprestanda byggnads energianvändning fördelat på tempererad area ANM. 1 Benämns också byggnads specifika energianvändning. ANM. 2 Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. 4

7 3.4 dimensionerande vinterutetemperatur θ DVUT lägsta dygnsmedelutetemperatur för viss ort för beräkning av byggnads effektbehov 3.5 effektsignatur ett års energianvändning beräknad på mätdata för enbart del av året ANM. 1 Benämns också byggnadens förlustfaktor eller (felaktigt) byggnadens energisignatur. ANM. 2 Effektsignatur används här för att fastställa effektbehov för uppvärmning vid dimensionerande vinterutetemperatur ( ). 3.6 klimatskärm byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden med avseende på bl.a. temperatur, ljud och fuktighet 4 Bestämning av effektbehov 4.1 Allmänt Klassning av en byggnads effektbehov för uppvärmning bestäms med hjälp av indikatorn för effektbehov, definierad som effektbehov vid dimensionerande vinterutetemperatur,. Värmeeffektbehovet vid dimensionerande vinterutetemperatur bestäms genom mätning eller beräkning: Vid mätning upprättas en effektsignatur baserad på mätdata av inne- och utetemperatur samt tillförd värmeeffekt med hänsyn taget till internt värme. Se avsnitt 4.2, Vid beräkning medtas transmissionsförluster genom klimatskärmen och förluster genom ventilation och luftläckage. Se avsnitt 4.3. Dimensionerande vinterutetemperatur ( DVUT ) redovisas för olika tidskonstanter i bilaga A. Byggnadens tidskonstant kan för byggnad med väl definierad massa innanför lätt isolering beräknas enligt: τ c j mj U A l ψ χ ρc q d 1 η ρc q i i k k j v läck c j m j U i A i l k k är det numeriska värdet för byggnadens tidskonstant (h) är värmekapacitet innanför isolering för omslutande byggnadsdel j (J/(kg K)) är massan av omslutande byggnadsdel j (kg) är värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdel i (W/(m 2 K)) är arean för byggnadsdelens i omslutningsyta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och liknande beräknas A i med karmyttermått. är längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) är värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/(m K)) 5

8 j. c q v d q läck är värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K) är luftens volymetriska värmekapacitet, (J/(m 3 K)) är frånluftsflödet (m 3 /s) är andel av tiden då ventilationsaggregatet är igång under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. Vid drift dygnet runt är d lika med 1 och vid andra drifttider och luftflöden används ett vägt medelvärde är systemverkningsgrad vid dimensionerande vinterutetemperatur på värmeåtervinning av frånluft är flöde av läckande luft (m 3 /s). För andra konstruktioner görs beräkning av tidskonstanten med mer avancerade hjälpmedel/formler. Schablonvärden för tidskonstanten är: Lätt byggnad: 40 h (lätt konstruktion och krypgrund), Halvlätt byggnad: 75 h (lätt konstruktion, betongplatta på mark), Halvtung byggnad: 150 h (tung konstruktion, bjälklag av betong, lätta utfackningsväggar), Tung byggnad: 200 h (tung konstruktion, bjälklag av betong, ytterväggar av betong innanför isoleringen). 4.2 Mätning för bestämning av effektbehov Vid bestämning av effektsignatur mäts tillförd energi och utetemperatur under minst sex tillfällen med olika utetemperaturer utspridda över uppvärmningssäsongen (minst 1,5 C mellan varje tillfälle). Varje mättillfälle ska ha en minsta tidsperiod om en vecka. Byggnadens användning/verksamhet och inomhusklimat etc. ska under mätperioderna vara den som byggnaden har normalt. Tillförd energi är all energi som tillförs byggnaden för uppvärmning exklusive förluster från värmeproducerande installation. Tillförd energi mäts med energimätare placerade efter varje värmeproducerande installation och innan värmedistributionssystemet 1). Effekt för tappvattenvärmning korrigeras från tillförd effekt om mätare inkluderar energianvändning till tappvarmvatten. Medelvärde av utetemperatur kan mätas eller hämtas från en meterologisk station i närheten. Vid bestämning av effektsignatur är det önskvärt att mäta vid dimensionerande vinterutetemperatur men i praktiken är det svårt. Om effektbehov har mätts inom ± 5 C från dimensionerande vinterutetemperatur vid tre tillfällen och effektbehovet är lägre än gränsvärde för nästa klass, kan detta anses vara tillräckligt för klassificering. Tillförd medeleffekt bestäms genom att dividera tillförd energi under mätperioden med mätperiodens längd. En effektsignatur tas sedan fram genom att registrera och plotta tillförd medeleffekt (W) mot medelutetemperaturen för varje mätperiod. De utetemperaturberoende värmeförlusterna, det vill säga lutningskoefficienten (W/K) under uppvärmningssäsongen, erhålls genom linjär regression. Summan av levererad effekt ( P del,i ) läses av vid dimensionerande vinterutetemperatur ( DVUT ). Till uppmätt effektbehov adderas effekt av internvärme (P IV ) vid dimensionerande vinterutetemperatur. Effekten av internvärme, P IV, beräknas genom att summera effekten av personer, belysning och maskiner med hänsyn till användningstid under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. Alternativt kan ett schablonvärde för tempererad area (A temp ) på 6 W/m 2 användas för bostäder och på 12 W/m 2 för lokaler. 1) Vid återvinning av värme ur frånluft med frånluftsvärmepump mäts istället tillförd energi till frånluftsvärmepump inklusive elpatron. 6

9 Effektbehov för uppvärmning av tempererad area vid dimensionerande vinterutetemperatur beräknas enligt: = P del,i / A temp + P IV P del,i P IV är effektbehov för uppvärmning av tempererad area vid dimensionerande vinterutetemperatur (W/m 2 ) är levererad effekt av energibärare i vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är internvärmeeffekt inom tempererad area vid dimensionerande vinterutetemperatur (personer, belysning och maskiner) (W/m 2 ) A temp är tempererad area över 10 ºC (m 2 ) 4.3 Beräkning för bestämning av effektbehov Effektbehov vid dimensionerande vinterutetemperatur beräknas enligt följande 1) : = ( tr + V1 + V2 )/A temp tr V1 V2 är effektbehov för uppvärmning av tempererad area vid dimensionerande vinterutetemperatur (W/m 2 ) transmissionsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är ventilationsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är infiltrationsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) A temp är tempererad area över 10 ºC (m 2 ) Transmissionsförluster, tr, beräknas enligt: tr = ( U i A i + l k k + j ) ( i DVUT ) U i A i l k k j i är värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdel i (W/(m 2 K)) är arean för byggnadsdelens i omslutningsyta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och liknande beräknas A i med karmyttermått. är längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) är värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/(m K)) är värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K) är inomhustemperatur ( C) 1) Beräkning av transmissions- och ventilationsförluster finns även beskrivet i SS-EN 12831:2003 Värmesystem i byggnader Metod för beräkning av dimensionerande värmebehov. 7

10 DVUT tr är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) är transmissionsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W). Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT, anges i tabell A.1. Värmegenomgångskoefficienter för byggnadsdelar och köldbryggor (W/(m 2 K)) bestäms enligt SS-EN ISO Ventilationsförluster genom ventilationssystemet, V1, vid dimensionerande vinterutetemperatur beräknas enligt V1 = c q v d (1 ) ( i DVUT ). c q v d i DVUT är luftens volymetriska värmekapacitet, (J/(m 3 K)) är frånluftsflödet (m 3 /s) är andel av tiden då ventilationsaggregatet är igång under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. Vid drift dygnet runt är d lika med 1 och vid andra drifttider och luftflöden används ett vägt medelvärde systemverkningsgrad vid dimensionerande vinterutetemperatur på värmeåtervinning av frånluft är inomhustemperatur ( C) är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) ANM. Systemverkningsgraden är ett mått på hur mycket värmeförlusterna minskas jämfört med självdrags- eller frånluftsventilation. Systemverkningsgraden för värmeväxlare ska ta hänsyn inte bara till aggregatets temperaturverkningsgrad utan även till värmeförluster i kanaler utanför klimatskärmen och värmeflöde genom aggregathölje, samt obalans i luftflöden och avfrostning. = ( frånluftc avluft )/( frånluft uteluft ). Där frånluft är temperatur på ventilationsluften som lämnar rummet, uteluft är temperatur på ventilationsluften som kommer in i byggnaden och avluft är temperatur på ventilationsluften som lämnar byggnaden. Om värme ur frånluften återvinns på annat sätt t.ex. med frånluftsvärmepump gäller att V1 = c q v d ( i DVUT ) d P kylfvp, P kylfvp = värmepumpens kyleffekt vid dimensionerande vinterutetemperatur och är avgiven effekt till byggnaden (till tilluft, tappvarmvatten eller uppvärmning) minus frånluftsvärmepumpen tillförd effekt (P kylfvp = P avgivenvp P tillfördvp ). Infiltrationsförluster genom luftläckning genom byggnadsskalet vid dimensionerande vinterutetemperatur ( V2 ) beräknas enligt V2 = c q drift A om ( i DVUT ) A om. c q drift i DVUT är sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen är luftens volymetriska värmekapacitet, (J/(m 3 K)) är byggnadens lufttäthet (m 3 /(m 2 s)) är inomhustemperatur ( C) är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) 8

11 Byggnadens lufttäthet per omslutande area, A om, mäts med tryckprovningsmetod enligt SS-EN Uppmätt värde betecknas q 50. Byggnadens lufttäthet, q drift, beräknas enligt q drift = q 50 /k l q drift q 50 k l är byggnadens lufttäthet (m 3 /(m 2 s)) är uppmätt lufttäthet vid 50 Pa (m 3 /(m 2 s)) är 20 för självdrags-, från- och tilluftsventilation och 30 för frånluftsventilation (Miljöklassning av byggnader, 2008) 5 Effektklassning av värmebehov Effektklassning görs enligt en skala som går från A till G, A är en byggnad med lågt effektbehov för uppvärmning och G är en byggnad med högt effektbehov för uppvärmning. Klassning av byggnadens effektbehov för uppvärmning, bestäms med hjälp av byggnadens effektbehov för uppvärmning ( ) enligt tabell 1. Tabell 1 Effektklasser för olika klimatzoner a) Effektklass Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III W/m 2 W/m 2 W/m 2 A B 20 < < < 25 C 31 < < < 33 D 41 < < < 41 E 51 < < < 49 F 61 < < < 57 G 72 < 65 < 57 < a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. 6 Regler vid effektklassning 6.1 Byggnader som kan effektklassas En effektklassning kan göras för: a) alla typer av byggnader som uppfyller inomhusmiljökrav enligt samhällets krav, b) befintliga byggnader för vilka effektbehov för uppvärmning fastställts enligt avsnitt 4. 9