Fyra nya ramavtal klara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fyra nya ramavtal klara"

Transkript

1 Ramavtalsbilaga till Offentliga Affärer nr Avtalsnytt nr Fyra nya ramavtal klara Betalkort, resekonto och inköpskort IT-produkter med tillhörande tjänster PC och bildskärmar Fordon 2008

2 _offentligaaffärer_helsida.indd :55:21

3 AVTALSNYTT E-inköp nästa steg efter e-faktura Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna införande av elektroniska inköpsprocesser i statsförvaltningen. Det är mindre än ett år kvar tills de statliga myndigheterna ska hantera fakturor elektroniskt. Målsättningen för arbetet med elektronisk handel i staten är att alla myndigheter ska hantera fakturor elektroniskt, såväl in som utgående fakturor senast 1 juli Den statliga förvaltningen ska också kunna hantera sina inköpsprocesser elektroniskt Uppdraget ska skapa incitament och förutsättningar för en gemensam utveckling för hela den offentliga sektorn. Ett av målen för den elektroniska förvaltningen är att den statliga förvaltningen år 2010 bör ha kapacitet att hantera sina inköp elektroniskt. Målen baseras på Europeiska kommissionen i2010-arbete. Regeringens målsättning är att en väl fungerande offentlig inköpsprocess bidrar till den statliga förvaltningens effektivisering. Syftet är att med stöd av IT utveckla myndigheternas rutiner kring inköp för att uppnå kostnadsbesparingar och förbättrad kvalitet och service. Uppdraget Utvecklingsarbetet har syftet att effektivisera de interna arbetsprocesserna och samtidigt eftersträva enhetliga lösningar. Insatserna ska harmoniera med de övriga mål och aktiviteter som förekommer i e-förvaltningsarbetet inom Europeiska Unionen. Uppdraget kommer att genomföras i två steg. Det första steget utmynnar i en förstudie med följande innehåll: Kartläggning och inventering av statliga myndigheters inköpsprocess Kostnads- och nyttoberäkning Tillämpning av standard Förslag/handlingsalternativ Nästa steg blir sedan att leda och samordna införandet och genomförandet av elektroniska inköpsprocesser. Nya ramavtal för möbler Försvarets materielverk (FMV) har avslutat upphandlingen av nya ramavtal för möbler. Nya avtal har trätt i kraft inom nedan listade områden: AV-inredning Hörsalsstolar Kontorsarbetsstolar Kontorsmöbler Planmöbler Möbelklädsel Möbler för offentliga utrymmen Kontorspappersavtalen förlängs Ramavtalen för kontorspapper förlängs med 12 månader. VHS har beslutat att förlänga ramavtalen för kontorspapper. Avtalen förlängs med ett (1) år. När samtliga förlängningsavtal är påskrivna kommer ny information att finnas för Xerox Sverige AB, Papyrus Sverige AB och RKVgruppen. Fastighetsverket utlovar bättring vid upphandling Fastighetsverket ska bli bättre på att göra upphandlingar. Den avsiktsför- klaringen har Konkurrensverket fått i samband med en granskning om Statens fastighetsverk har agerat i strid med upphandlingsreglerna. Med anledning av en skrivelse från Konkurrenskommissionen har Konkurrensverket följt Fastighetsverkets annonsering vid urvalsupphandlingar och selektiva upphandlingar under april-juni Granskningen har gällt om urvalskriterier har angetts när man bjudit in leverantörer att komma in med intresseanmälan för att lämna anbud. Slutsatsen är att relevanta urvalskriterier inte har angetts i samtliga annonser. Den tillförordnade generaldirektören för Fastighetsverket har uppgett till Konkurrensverket att man nu har genomfört en utbildningsverksamhet där alla som kommer i kontakt med upphandlingsverksamheten har deltagit. Konkurrensverket har därför beslutat att inte ansöka om förbud enligt lagen om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling. Avtalsnytt

4 AVTALSNYTT Konkurrensverkets allmänna råd för tillämpningen av förordningen (2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt beslutade den 18 juni Förordningstexten I 10 kap. 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och 10 kap. 3 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster finns bestämmelser om vilka krav som får ställas på en leverantör vid en offentlig upphandling. I 6 kap. 14 och 15 kap. 14 lagen om offentlig upphandling och 6 kap. 14 och 15 kap. 14 lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster finns bestämmelser om särskilda kontraktsvillkor. Förordning (2007:1101). Kommentarer I första stycket erinras om att reglerna i lagen om offentlig upphandling (LOU) även innehåller regler om uteslutning av anbudsgivare. I andra stycket anges de bestämmelser i LOU om särskilda kontraktsvillkor som förordningen grundar sig på. Antidiskrimineringsvillkor är ett särskilt kontraktsvillkor, dvs. ett villkor för kontraktets utförande. LOU införlivar EG:s direktiv om offentlig upphandling. Direktiven tillåter att medlemsländerna anpassar lagens lydelse till den nationella rätten, men de väsentliga dragen i gemenskapsrätten ska bevaras. Vid all upphandling, även upphandling under tröskelvärdena och annan upphandling som inte styrs av EG-direktiven, finns således en skyldighet att iaktta de grundläggande EG-rättsliga principerna. I vilken utsträckning samhällshänsyn, som i upphandlingssammanhang ofta benämns sociala hänsyn eller sociala krav, kan tas och villkoren därmed användas, bestäms således av hur gemenskapsrätten tolkas. Användandet av antidiskrimineringsvillkor får inte leda till att de EG-rättsliga principerna träds för när. Likabehandlingsprincipen betyder att alla leverantörer ska behandlas lika, dvs. ges lika förutsättningar. Alla måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle. Vidare är det förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer, främst på grund av nationalitet. Transparensprincipen förutsätter att upphandlingsprocessen kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning, måste exempelvis förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och bl.a. innehålla samtliga antidiskrimineringsvillkor. Proportionalitetsprincipen medför att de krav som ställs upp måste ha naturligt samband med och stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Kraven ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om det finns flera alternativ, bör det alternativ väljas som är minst ingripande eller belastande. KVFS 2008:1 Principen om ömsesidigt erkännande innebär bl.a. att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något av EU:s medlemsländer måste godtas i de övriga medlemsländerna. 2 Förordningstexten I denna förordning finns bestämmelser om vissa särskilda kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt enligt 6 kap. 14 och 15 kap. 14 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller 6 kap. 14 och 15 kap. 14 lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Syftet med förordningen är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av lagarna mot diskriminering, såsom jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Förordning (2007:1101). Allmänna råd 1. Förordningen tillämpas med avseende på alla vid varje tidpunkt gällande svenska lagar mot diskriminering. Vid förordningens ikraftträdande gäller, förutom de uppräknade lagarna, även följande tillämpliga lagar: 4 Avtalsnytt

5 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever hets mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 brottsbalken (1962:700) olaga diskriminering enligt 16 kap. 9 brottsbalken (1962:700). 4 Förordningstexten I kontrakt som tilldelas en leverantör av en tjänst eller byggentreprenad i Sverige enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster ka myndigheten ställa upp villkor som ska ha till ändamål att motverka diskriminering hos leverantören, om kontraktet 1. har en löptid på åtta månader eller längre och 2. har ett beräknat värde på minst kr. Första stycket gäller inte kontrakt vid upphandling av tjänster eller byggentreprenader som avses i 1 kap. 2 andra stycket 3 och 4 lagen om offentlig upphandling eller 1 kap. 2 andra stycket 3 lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. En upphandling får inte delas upp i syfte att löptid eller beräknat värde ska underskridas. Förordning (2007:1101). Allmänna råd Antidiskrimineringsvillkorens tillämpningsområde 2. Antidiskrimineringsvillkoren bör endast gälla vid utförande av den avtalade tjänsten eller byggentreprenaden i Sverige. 3. Vid tjänste- eller byggentreprenadupphandlingar, där även anskaffning av varor ingår, bör varorna normalt inte omfattas av villkoren. Om varorna omfattas bör det anges i villkoren. 4. Kontraktets värde bör beräknas exklusive lagstadgad mervärdesskatt. LOU:s principer för beräkning av kontraktsvärde och avtalstid bör även i övrigt tillämpas vid bedömningen huruvida kontraktet omfattas av förordningen 5. I antidiskrimineringsvillkoren bör anges att leverantören ska förbinda sig att följa alla svenska lagar mot diskriminering som gäller för honom under avtalstiden. De lagar som gäller vid avtalstidens början bör framgå av villkoren. 6. I antidiskrimineringsvillkoren bör anges att en lag som träder i kraft under upphandlingskontraktets löptid ska omfattas av villkoren när det angetts i dessa allmänna råd att lagen bör omfattas av förordningen. 7. Av antidiskrimineringsvillkoren bör framgå att leverantören, gentemot myndigheten, svarar för anställda i samma utsträckning som han i enlighet med sitt arbetsgivaransvar svarar för dessa gentemot den diskriminerade. 8. Myndigheten bör ställa upp villkor med innebörden att leverantören förpliktas att lämna ut den information som krävs för att myndigheten ska kunna följa upp att antidiskrimineringsvillkoren efterlevs. Det bör i första hand ske genom att myndigheten i villkoren anger vilka handlingar och uppgifter som är nödvändiga för att göra denna kontroll samt föreskriver att leverantören utan anmaning ska ge in dessa till myndigheten vid visst angivet datum en gång per år eller med annan lämplig periodicitet. Myndigheten bör även ange att den på begäran har rätt att inom i villkoren angiven skälig tid erhålla den ytterligare information som visar sig vara nödvändig för att kunna göra denna kontroll. 9. Myndigheterna kan samordna uppföljningsarbetet. En myndighet som upphandlar ramavtal får svara för uppföljningen avseende samtliga avropsavtal som innehåller antidiskrimineringsvillkoren. 10. Myndigheten kan föreskriva att en huvudleverantör ska svara för att en underleverantör följer antidiskrimineringsvillkoren, om underleverantören i Sverige kommer att utföra en väsentlig del av den verksamhet som upphandlingskontraktet avser och om huvudleverantören har möjlighet att införa motsvarande villkor i sitt avtal med underleverantören. Myndigheten bör i villkoren precisera vad som ska vara en väsentlig del. 11. När en myndighet har ålagt en huvudleverantör att svara för att underleverantör följer antidiskrimineringsvillkoren, bör myndigheten ven ställa upp villkor med innebörden att huvudleverantören ska svara för att myndigheten erhåller den information angående underleverantören som avses i allmänna råd Antidiskrimineringsvillkoren bör normalt förenas med avtalsvite. Sanktioner som innebär hävning eller förtida avveckling av avtalet bör användas med försiktighet. 13. Vid avtalsbrott mot de uppställda villkoren som innebär att a) leverantören underlåtit att helt eller delvis i rätt tid ge in de handlingar eller uppgifter som har angetts eller begärts av myndigheten och som är nödvändiga för att kunna följa upp villkoren, eller b) leverantören inte fullgjort sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt någon bestämmelse i lagarna mot diskriminering, bör avtalsvite utgå med ett i villkoren angivet skäligt belopp per varje kalendervecka som påbörjas från det att sju dagar förflutit sedan leverantören mottog myndighetens underrättelse om överträdelsen till det att leverantören vidtagit rättelse 14. Vid avtalsbrott mot de uppställda villkoren som innebär att leverantören, eller anställd som denne svarar för enligt allmänna råd 7, enligt lagakraftvunnen dom a) brutit mot ett förbud mot diskriminering enligt någon lag mot diskriminering, eller b) dömts för brott avseende hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering enligt 16 kap. 8-9 brottsbalken eller annat diskrimineringsbrott som omfattas av villkoren bör avtalsvite utgå med ett kännbart engångsbelopp, som står i proportion till det totala kontraktsvärdet. 15. Vid avtalsbrott mot ett uppställt villkor, som innebär att leverantören i en sanningsförsäkran Handling/uppgift Årlig plan enligt 5 lagen om likabehandling av studenter i högskolan Likabehandlingsplan enligt 6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. tfn enligt allmänna råd 19 uppsåtligen förtigit att det finns en lagakraftvunnen dom enligt allmänna råd 14, bör avtalet hävas. 16. Myndigheten bör följa upp leverantörens aktiva åtgärder enligt lagarna mot diskriminering genom att från denne inhämta de handlingar och uppgifter samt göra den kontroll av dessa som framgår enligt nedan. 17. Om leverantören är en skola eller en högskola bör handlingarna och uppgifterna samt kontrollen enligt allmänna råd 16 även omfatta följande. Kontroll att det finns en plan att den är upprättad/uppdaterad senast föregående kalenderår. att det finns en plan att den är upprättad/uppdaterad senast föregående kalenderår. Fullständig text med kommentarer finns att hämta på KKVs hemsida. Klas Bergqvist Virtualiseringsprojekt i sikte? Enterprise Storage Solution Avtalsnytt

6 AVTALSNYTT Vikten av bättre konkurrens Många utredningar har ägnat sig åt konkurrensfrågorna inom en rad olika sektorer och myndigheter som Konkurrensverket arbetar löpande med dem. Regeringen vill nu ta ett samlat grepp för att förbättra konkurrensen i Sverige och har därför givit Konkurrensverket uppdraget att flytta fram positionerna. Förutsättningarna för att svensk ekonomi ska fungera väl har tydligt förbättrats under 1990-talet. Många av de förändringar som genomförts skedde till följd av 1990-talskrisen, vilken berodde på bristande konkurrens inom många delar av ekonomin under 1980-talet. Fram till dess var svensk ekonomi inflationsbenägen och priserna tog snabbt fart när produktionssidan i ekonomin inte kunde svara upp mot ökad efterfrågan. Problemen hade sitt ursprung bland annat i det faktum att en betydande del av produktionen skedde inom den offentliga sektorn, men berodde också på att konkurrensen var begränsad inom många delar av det privata näringslivet. Bristen på konkurrens har också speglats i att prisnivån i Sverige under lång tid legat betydligt över priserna i de flesta andra EU-länder. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har prisnivån närmast sig EU-genomsnittet. Bristande konkurrens har även bidragit till att förnyelsetakten inom ekonomin bromsats och att produktiviteten därmed utvecklats sämre än vad som annars skulle ha varit fallet. Nära kopplat till detta är också att skatte- och regelsystem, bland annat på arbetsmarknaden, tidigare missgynnade nyföretagande och försvårade för små- och medelstora företag att växa. Även detta påverkade förnyelsetakten i negativ riktning. En bättre konkurrens inom svensk ekonomi är viktigt. Det gör oss mindre sårbara ur ett internationellt ekonomiskt perspektiv, och ger konsumenterna möjlighet till bättre valuta för pengarna. Väl fungerade konkurrens förbättrar också förutsättningarna för tillväxt och ökad sysselsättning. Pris- och lönebildning fungerar mer effektivt om sund konkurrens råder varför en varaktigt högre sysselsättningsnivå kan nås. Även risken för flaskhalsar med snabb prisuppgång och räntehöjningar som följd minskar i en konkurrenskraftig samhällsekonomi. Vad gör regeringen? Alliansregeringen arbetar redan på flera plan med konkurrensfrågor och har flera reformer under genomförande: Förbättrade möjligheter för små företag att få tillgång till offentlig upphandling Små och medelstora företag är kraftigt underrepresenterade i anbudsgivningen och möter svårigheter när de vill delta i offentliga upphandlingar. Detta bör särskilt uppmärksammas för att bryta trenden med ett minskande antal anbud. På kort sikt kan de upphandlande myndigheterna och enheterna anses dra nytta av stora, trygga och ekonomiskt stabila leverantörer. På lång sikt riskerar emellertid sådana upphandlingar att leda till att endast en eller ett fåtal stora aktörer finns kvar på marknaden. Sedan den 1 september 2007 ansvarar Konkurrensverket för tillsyn och information inom upphandlingsområdet. För att öka förutsättningarna för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar tillfördes Konkurrensverkets anslag 5 miljoner kronor årligen från och med Förbättrade möjligheter för Konkurrensverket att motverka karteller Inom produkt- och tjänsteområden där det finns karteller så drivs priserna upp. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för 6 Avtalsnytt

7 Konkurrensverket att kunna arbeta med att bekämpa karteller och för att myndigheten ska kunna driva ärenden till domstol. För att stärka denna verksamhet tillfördes anslaget för finansiering av rättegångskostnader vid en eventuell förlust i domstol ytterligare 15 miljoner kronor år 2008 respektive 5 miljoner kronor per år i budgetpropositionen 2007/08 (det vill säga att totalt anslogs 20 Mkr 2008, 10 Mkr 2009 och 10 Mkr 2010). Ny konkurrenslag I slutet av mars 2008 överlämnade regeringen propositionen Ny konkurrenslag m.m. (prop. 2007/08:135) till riksdagen. Den 12 juni fattade riksdagen beslut om ny konkurrenslag i enlighet med propositionen. Den nya lagen träder ikraft den 1 november Genom den nya konkurrenslagen har regeringen tagit ett initiativ till skärpta sanktioner för att avhålla företag från allvarliga överträdelser som skadar konkurrensen och samhällsekonomin. Reglerna om konkurrensskadeavgift blir tydligare i syfte att kunna identifiera särskilt allvarliga överträdelser. Skarpare sanktioner kan skapa viktiga incitament för företagen att respektera konkurrensreglerna och förbättra marknadssituationen för både nya och befintliga företag på de marknader där konkurrensen inte fungerat väl. Genom den nya lagen blir det nu möjligt att vid särskilt allvarliga kartellöverträdelser meddela näringsförbud för ledande befattningshavare. I syfte att effektivisera den nationella koncentrationsprövningen innehåller den nya lagen även ändrade tröskelvärden för skyldighet att anmäla företagskoncentrationer. Detta är ett led i regeringens politik att skapa förutsättningar för väl fungerande marknader där fler nya företag kan etablera sig och växa. förmögenhetsskatten. Regeringen återkommer under hösten med förslag om ytterligare reformer inom området. Konfliktlösningsregel för privat och offentlig säljverksamhet Regeringen anser att det är angeläget att komma till rätta med de problem som uppstår när offentliga aktörer ägnar sig åt affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden och därmed tränger undan privat näringsverksamhet. För att skapa förutsättningar för fler små företag att växa och bedriva verksamhet föreslås det att konkurrenslagen kompletteras med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att driva en säljverksamhet eller att i denna tillämpa ett visst förfarande. För att ett förbud ska få meddelas kommer det enligt förslaget att krävas att verksamheten eller förfarandet snedvrider konkurrensen eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Det ska även krävas att verksamheten eller förfarandet inte är försvarbart från allmän synpunkt. Förslaget är ute på remiss till den 15 oktober Regeringen avser även att under 2008 tillsätta en utredning för att se över vissa andra frågor inom området konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. Till detta kommer också inom kort fogas reformer som en översyn av plan- och bygglagen utifrån PBLutredningens förslag samt uppföljning av konkurrenssituationen inom byggmarknaden (Skärpning gubbar (SOU 2002:115)). Tydliga sanktioner vid överträdelse av upphandlingsreglerna För att understryka vikten av att upphandlingslagstiftningen följs kommer nya rättsmedel att föreslås. Det innebär ökade möjligheter att utdöma sanktioner mot bristande efterlevnad av upphandlingsreglerna. En effektiv upphandling leder såväl till ökad konkurrens som minskade kostnader för det allmänna. Ökade resurser för att främja kvinnors företagande för att bland annat gynna konkurrens inom omsorgssektorn 100 miljoner kronor har avsatts till ett särskilt program initierat för att främja företagande hos kvinnor. Tillgången till riskvilligt kapital förbättras Tillgången till riskvilligt kapital har förbättras genom slopandet av 7

8 AVTALSNYTT / Betalkort, resekonto och inköpskort / riksg Ramavtal för betalkort, resekonto och inköpskort en bra affär för staten Riksgälden, som ansvarar för upphandling av betalningstjänster åt statens cirka 270 myndigheter, har tecknat nya ramavtal för betalkort, resekonto och inköpskort. Målet är att de nya avtalen ska leda till att myndigheterna använder betalkort i större utsträckning, vilket skulle sänka kostnaderna för statens betalningar. De nya ramavtalen, som gäller från och med den 1 januari 2009, tecknades med American Express Services Europe Ltd., Citibank International plc och SEB Kort AB. Riksgälden har sedan tidigare ramavtal för bankkonton och in- och utbetalningstjänster med Nordea, SEB och Swedbank. Dessa började gälla den 1 april Tjänsterna i de nya avtalen Staten använder förhållandevis få betalkort i samband med resor, representation med mera och det finns stora förväntningar från Riksgäldens sida att myndigheterna ska avropa fler än befintliga betalkort under den kommande ramavtalsperioden. Flertalet stora myndigheter använder resekonto för att få en samordnad betalning av resor. Köpen redovisas och betalas via resekonto oavsett om de skett via resebyrå eller direkt hos reseleverantör. Omsättningen på myndigheternas resekonton uppgick under 2007 till cirka 300 miljoner kronor. Inköpskort används av anställda för inköp av förbrukningsmaterial med mera till myndigheterna. Antalet inköpskort har stadigt ökat under innevarande ramavtalsperiod men är fortfarande relativt litet. Kniviga frågor under upphandlingsarbetet I förberedelserna inför upphandlingen genomförde Riksgälden ett antal avstämningsmöten med några av de största myndigheternas avropsansvariga. Vi stämde framför allt av kraven för resekonto, där behoven är mer skiftande än för betal- och inköpskorten. Vi identifierade också ett antal kniviga frågor som vi misstänkte att vi skulle råka ut för. En sådan var hur vi skulle hantera en situation om anbuden gjorde det omöjligt att få en tydlig rangordning med en etta, en tvåa och en trea. Det visade sig att anbuden var mycket bra och vi kom att få två ettor för betalkort och två ettor för resekonto. Upphandlingsarbetet drevs i projektform inom avdelningen Statens internbank och pågick under ett års tid. Ramavtalen undertecknades den 28 maj 2008 och avropen kan påbörjas under hösten Tydliga villkor för utvärdering och rangordning Vi valde denna gång att utvärdera och rangordna de tre tjänsterna betalkort, resekonto och inköpskort var för sig. Villkoren för utvärdering, prissättning och övrigt var tydligt angivna i förfrågningsunderlaget för att underlätta vår utvärdering. Det var också klart hur och för vilken funktionalitet pris kunde anges och det framgick att vi inte var intresserade av olika slag av rabatter eller tillfälliga erbjudanden. Tillvalstjänster som inte har koppling till resandet, säkerhet eller återrapportering till myndigheten godkändes inte. Priserna utvärderades och poängsattes med hjälp av en fiktiv referensmyndighets årskostnader. Den fiktiva referensmyndighetens uppgifter är baserade på statistik och antaganden från nuvarande ramavtalsleverantörer. Omräkningen av pris till poäng gjordes enligt en linjär skala där maximalpoäng uppnåddes om den totala kostnaden över ett år för referensmyndigheten var 25 procent lägre med de offererade priserna än med genomsnittspriserna i nuvarande avtal. Detta villkor gjorde att den leverantör som hade sänkt sitt pris mer än 25 procent men inte lämnat nollpris fick maximalpoäng, vilket vi själva så här i efterhand tycker var lite olyckligt. Flera ettor i rangordningen Anbuden vi fick in var mycket bra det blev två ettor för betalkort och två ettor för resekonto. För betalkort finns både American Express och SEB Kort (Eurocard) på första plats och Citibank är rankad som nummer tre. American Express och Citibank lämnade in anbud med nollpriser. För resekonto finns både American Express och SEB Kort (Diners Club TAC) på första plats medan Citibank är rankad som nummer tre. Alla leverantörerna lämnade anbud med nollpriser. För inköpskort har vi en etta, en tvåa och en trea. American Express är rankad som nummer ett, Citibank som nummer två och SEB Kort som nummer tre. American Express och Citibank lämnade in anbud med nollpriser. Avrop och avropsberättigade Alla statliga myndigheter under regering och riksdag samt affärsverken kan avropa ramavtalen. Ett myndighetsavtal upprättas mellan leverantören och myndigheten vid avrop. Rangordningen ska följas och avsteg från rangordningen kan bara göras om täckningen för den högts rankade leverantörens betalkort och inköpskort inte har tillräcklig funktionalitet eller om väsentlig funktionalitet i resekonto saknas i den tjänst som den högst rankade leverantören erbjuder. Två av de nuvarande leverantörerna har inte längre ramavtal med staten från årsskiftet och Riksgälden kommer att följa upp att engagemangen hos dessa leverantörer avslutas. Det är viktigt att leverantörer som har ramavtal med staten också får affärerna, annars finns risken att intresset att lämna anbud avtar. Anita Schönbeck 8 Avtalsnytt

9 älden Kortköp förenklar betalningsrutiner och administration Allt fler myndigheter beslutar sig för att de anställda ska använda betalkort vid betalning av utlägg i tjänsten och huvudregeln är att den anställde har ett personligt betalningsansvar för betalkortsfakturan. De flesta myndigheter har också beslutat att betalkortet får användas för privata inköp. Endast i undantagsfall, när det inte fungerar med personligt betalningsansvar, används betalkort där myndigheten är betalningsansvarig. Successivt lanseras en rad nya betaltjänster och standarder i Europa, som kommer att göra det lättare att handla över nationsgränserna för såväl privatpersoner som företag, myndigheter och organisationer. För myndigheterna innebär användningen av betalkort att de på ett enkelt sätt kan komma bort från hanteringen av förskott, vouchers och rekvisitioner. Användningen av betalkort är nära knutet till resandet i tjänsten och en stor del av resorna sker inom Sverige där kortnätverken har god täckning. För myndigheter som har personal stationerad i olika delar av världen eller har resor utanför Sverige är det särskilt viktigt att betalkorten har god täckning i för dem aktuella länder och regioner. I vissa länder är betalkort till och med det enda effektiva sättet att hantera kontantförsörjningen. Elektroniska biljetter blir allt vanligare. I stället för en pappersbiljett laddas informationen direkt i ditt kort. På flygplatsen går du till incheckningsautomaten och kvitterar ut ett boardingpass genom att dra ditt kort i kortläsaren. Du slipper långa köer och får färre resehandlingar att hålla reda på. Single Euro Payments Area (SEPA) SEPA Single Euro Payments Area är ett omfattande projekt med att skapa ett gemensamt område för betalningar inom EU. Senast år 2010 ska vi kunna skicka och ta emot betalningar i euro inom Europa lika enkelt och säkert som det fungerar på nationell nivå i dag. Införandet av SEPA innebär bland annat att alla betalkort senast vid utgången av december 2010 kommer att vara försedda med chip och fungera lika bra i övriga medlemsländer som på hemmaplan. Övergången sker successivt i samband med utbyte då det nuvarande kortets giltighetstid går ut. Magnetremsan kommer att finnas kvar parallellt för att behålla giltigheten utanför Europa och för betalning i miljöer som har äldre terminaler. I SEPA ingår alla 27 EU-länderna samt Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz. Att införliva SEPA med de nationella banksystemen och bankerna är ett omfattande arbete med många olika banker i länder som alla har sin lagstiftning och bankkultur. Utvecklingen sker i första hand i de länder som har euro som nationell valuta, eurozonen. Men det finns även möjligheter för europeiska länder utanför eurozonen att delta i eurobetalningssystemen. Genom att införa samma rutiner och standarder medverkar bankerna till utvecklingen av en inre marknad för betalningstjänster. Resekonto för samordnad betalning Flertalet stora myndigheter använder resekonto för att få en samordnad betalning av resor. Köpen redovisas och betalas via resekonto oavsett om de skett via resebyrå eller direkt hos reseleverantör. Beroende på leverantör kan olika former av betalkort kopplas till resekontot för att få en mer effektiv reseplanering. Då kan kunden erbjudas en samlingsfaktura för både resebyråinköpen och de kortköp som görs vid en tjänsteresa. Omsättningen på myndigheternas resekonton uppgick under 2007 till cirka 300 miljoner kronor. Färre fakturor med inköpskort Myndigheterna har ett starkt intresse av att förenkla och rationalisera inköpsprocessen eftersom administrationen av kontantkassor, förskott och fakturor är tung och kostsam. Avsikten med inköpskortet är att underlätta de kontinuerliga inköpen genom att bland annat minska antalet fakturor. Inköpskortet kan till exempel användas av personer inom myndigheten som sköter inköp i den dagliga verksamheten, antingen direkt hos leverantör eller via Internet. Det kan röra sig om förbrukningsartiklar, inköp av servicematerial eller liknande. Myndigheten är betalningsansvarig för inköpskort och det ska innehålla funktionalitet som ger myndigheten möjlighet att kunna begränsa utnyttjandet. Exempelvis kan begränsningen innebära att endast viss typ av inköp får göras, att inköp inte får ske i vissa branscher, att inköpskortet ska kunna ha olika limiter eller beloppsbegränsningar per köp eller över en period samt att det ska kunna spärras för kontantuttag. Om det är möjligt bör inköpskortet även kunna begränsas för köp utomlands. Antalet inköpskort har stadigt ökat från en relativt låg nivå. Arne Öster Avtalsnytt

10 » Betalkort, resekonto och inköpskort «American Express AVTALSNYTT / riksgälden American Express, er kompletta leverantör av kort och betalningstjänster Fredrik Öhrn American Express har fått förnyat förtroende som leverantör inom områdena Resekonto, Betalkort och Inköpskort åt Staten. Företaget är, som enda leverantör rankad nr 1 inom alla tre produktkategorier. Vi har mångårig erfarenhet av att hjälpa myndigheter och statliga verk med effektivisering och förenkling av inköp. Vi är ett team dedikerade medarbetare som finns till endast för er inom den offentliga sektorn. Vi är stolta över det fortsatta förtroendet och ser fram emot att kontakta er och berätta mer. American Express Betalkort (Corporate Card) American Express Corporate Card fungerar som ett hjälpmedel för att effektivisera myndighetens hantering av rese- och representationskostnader samt för att kontrollera att utgiftspolicyn efterlevs. Betalkortet är ett komplement till resekontot och används främst för de utgifter som inte bokas och betalas via resebyrån såsom hotell, taxi och restaurangbesök. Genom att samla alla utgifter hos en och samma leverantör får myndigheten tillgång till konsoliderad statistik över resekostnaderna som sedan kan användas vid budgetering, leverantörsförhandlingar mm. Myndigheten får dessutom, helt kostnadsfritt, tillgång till informationen dygnet runt via American Express Resekonto (Business Travel Account) För att effektivisera fakturahanteringen inom myndigheten finns Resekontotjänsten med i ramavtalet, ett kortlöst konto som används för myndighetens inköp hos resebyrån. Det minskar antalet direktfakturor vilket underlättar fakturahanteringen och sänker kostnaden för administration. Fakturan som skickas från American Express kan anpassas enligt myndighetens specifika önskemål som tex vilka referenser som ska följa med varje transaktion på fakturan, hur den ska sorteras, deltotaler m.m. Fakturan kan även skickas i Svefakturaformat direkt in i myndighetens ekonomisystem och betaltiden är 30 dagar. Allt för att förenkla administrationen! American Express inköpskort och Inköpskonto (Corporate Purchasing Solutions) Flera myndigheter har redan upptäckt fördelarna med American Express inköpskort som är utvecklat för att minska administrationen kring processen från inköp till betalning av icke reserelaterade inköp. Dess funktioner medför att man kan hantera allt från att styra rättigheter vid inköpstillfället till att automatisera kostnadskonteringar och integration med ekonomisystemet. Till skillnad från rekvisitioner och handkassor möjliggör användandet av American Express Inköpskort detaljerade analyser av köpbeteende. fakta Företagsnamn: American Express Omsättning i Sverige: 8,26 miljarder kr Antal anställda i Sverige: 960 Etablerat år: 1850 Huvudkontor: Stockholm Aktuellt ramavtalsområde: Betalkort, Resekonto och Inköpskort Giltighetstid: 1 Januari december 2011 Referenser inom offentlig sektor: Försvarsmakten, Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket m.m. Kontaktperson: Fredrik Öhrn Telefon: E-post: Hemsida: 10 Avtalsnytt

11 AMERICAN EXPRESS BETALSYSTEM Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster. Bara en leverantör är rankad 1:a i alla kategorier. Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer. Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: Tel , BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS ṢM

12 » Betalkort, resekonto och inköpskort «SEB Kort AB AVTALSNYTT / riksgälden Thomas Luks Vi är mycket glada och stolta över att Riksgäldskontoret återigen har valt SEB Kort som förstahandsleverantör i den statliga upphandlingen av betalkort samt resekonto. Avtalet ger er som myndighet mycket bra villkor på Eurocards betalkort, resekontot Diners Club TAC (Travel Account Concept), samt på vårt inköpskort Eurocard Corporate Limit. SEB Kort är med sitt varumärke Eurocard, det första betalkonceptet på den svenska marknaden, med gedigen erfarenhet och kompetens om resemarknaden och myndigheters behov av rese- och inköpsadministrativa lösningar. SEB Kort är marknadsledande på betalkort och resekonto såväl i Sverige som i Norden. SEB Kort har levererat betalkortoch resekontotjänster till statliga myndigheter i mer än tio år. Åtta av tio myndigheter har idag avropat SEB Kort som leverantör fick Eurocard pris för Nordens bästa kundcenter och vi erbjuder våra kunder en hög servicenivå med engagerade medarbetare. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor. Vi ser fram emot ett fortsatt trevligt och givande samarbete. Eurocard är anslutet till Master- Card-nätverket och fungerar på över 24 miljoner inköpsställen i 220 länder och i uttagsautomater världen över. Villkor enligt avtalet: 0 kr i årskostnad Betaltiden är 30 dagar från fakturadatum Fria uttag både i Sverige och utomlands Eurocard Spärrservice ingår utan kostnad Marknadsledande statistik 1,15 % valutaväxlingspåslag Diners Club TAC är marknadens mest flexibla resekonto som samlar resekostnaderna på ett konto. Resekontot är en tjänst som myndigheten använder för samlad fakturering av resor, hotell och andra reserelaterade inköp via resebyrå, bokningssystem eller direkt via reseleverantör. Resekontot har direktanslutning mot flertalet leverantörer utanför resebyråledet såsom taxi, hotell, SJ, hyrbilar m fl. Debitering på resekontot kan ske oavsett om biljetten bokas i Amadeus eller direkt på leverantörens hemsida (LCC-bolag, SJ webb och andra tjänster). Resekontot innehåller förutom webbaserad statistik även en kompletterande försäkring som bl a inkluderar avbeställningsskydd och ersättning vid missat anslutningsflyg. Villkor enligt avtalet: 0 kr i årskostnad Betaltid 30 dagar från fakturadatum. Marknadsledande statistik Eurocard Corporate Limit är ett inköpskort där begränsningar kan sättas per kortinnehavare eller på kontonivå. På så sätt anpassas kortet efter kortinnehavarens befogenheter. Villkor enligt avtalet: 0 kr i årskostnad Betaltid 30 dagar från fakturadatum Speciellt framtaget startpaket 1,15 % valutaväxlingspåslag Business Report Vårt statistikverktyg är marknadsledande. Här får du på enkla sätt tydliga sammanställningar av myndighetens totala inköp som betalats med Eurocard, Diners Club TAC och/eller inköpskortet Corporate Limit. fakta Företagsnamn: SEB Kort AB Omsättning: 237 miljarder kr Antal anställda i Sverige: 785 Etablerat år: 1991 Huvudkontor: Stockholm Regional representation i Sverige: Regional representation: Jönköping, Göteborg, Malmö Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Betalkort, resekonto och inköpskort Giltighetstid: 1/ / Referenser: Statliga myndigheter Kontaktperson: Thomas Luks Telefon: E-post: Säljsupport: Fax: Hemsida: 12 Avtalsnytt

13 Nummer ett på betalkort och resekonto för statliga myndigheter. Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för sammanställning, analys och uppföljning av alla inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på Välkommen till en expert på betalningar. eurocard.se

14 AVTALSNYTT / it-produkter med tillhörande tjänster / kom IT-produkter 2008 med tillhörande tjänster Kommentus Gruppen har genomfört en ny upphandling av IT-produkter med tillhörande tjänster. Det har varit ett stort intresse av den förra upphandlingen, som avslutades under I den ingick ett 70-tal upphandlande myndigheter och den omsatte årligen cirka 200 miljoner kronor. Efter att den avslutades har många kommuner och andra upphandlande myndigheter kontaktat oss och vill vara med på våra kommande IT-upphandlingar, berättar Roland Pettersson som har varit ansvarig för genomförandet av dessa upphandlingar. Det är väldigt roligt att vårt koncept har tagits emot så väl hos kommuner, landsting och även bland leverantörerna, menar Roland Pettersson. Att vi nu kan erbjuda ett hundratal av landets kommuner och landsting att köpa PC-datorer, servrar, nätverksprodukter samt programvaror till riktigt bra villkor känns väldigt bra. När vi fått in ett 30-tal intresserade upphandlande myndigheter, bedömde vi att det sannolikt skulle finnas intresse från anbudsgivarna att delta i upphandlingen. Denna är beräknad att omsätta 40 miljoner kronor per år fördelat på högst sex leverantörer per produktområde. Ramavtalen gäller under perioden till och med , med möjlighet till förlängning på upp till 12 månader. Vi tror att vårt framgångsrecept är att vi har ett nära samarbete med våra uppdragsgivare och kan på så vis ställa krav på varor och tjänster så att de väl överensstämmer med de behov som beställarna har. I det här fallet har det bland annat varit viktigt att se inköpen sammanhållet, där varor och tjänster kan hållas samman hos en leverantör, för största möjliga effektivitet för såväl beställare som leverantör, påpekar Roland Pettersson. Det känns som att vi har lagt grunden till en riktigt bra utveckling för Kommentus framtida upphandlingar inom IT-området. Målet är så klart att fler kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter ser fördelarna med vårt sätt att upphandla denna typ av varor och tjänster. Det skulle medföra att vi kan göra upphandlingarna oftare, med en betydande omsättning i botten för att få de allra bästa villkoren från leverantörerna, säger han. Vi vill gärna påbörja nästa upphandling av IT-produkter så snart som möjligt. Vi har en del idéer och uppslag som vi skulle vilja få prövade. Men det gäller att vi får tillräckligt många intresserade uppdragsgivare så att leverantörerna kan få lönsamhet, förklarar Roland Pettersson. Den som är intresserad av Kommentus IT-upphandlingar, genomförda och kommande, kan med fördel vända sig direkt till Roland Pettersson eller Thord Lindberg och diskutera möjligheter och lösningar. Antagna leverantörer per delområde Område A, PC dator Atea Sverige AB Caperio AB QD IT partner AB Office IT-Partner i Sverige AB Dell AB Område D, Nätverksprodukter Atea Sverige AB Caperio AB QD IT partner AB Område C, Server Atea Sverige AB Office IT-Partner i Sverige AB QD IT partner AB Dustin AB Roland Pettersson Dell AB Caperio AB Område E, Programvaror Caperio AB QD IT partner AB Office IT-Partner i Sverige AB Atea Sverige AB 14 Avtalsnytt

15 mentus IT-produkter och trender En organisations grundläggande IT-infrastruktur omfattar oftast både stationära och bärbara datorer, tunna klienter, servrar, nätverksprodukter, skrivare, programvara samt tillbehör och tjänster. Närmare integration mellan hårdvaruresurser, mjukvara och nätverk är en växande trend liksom olika typer av virtualisering. Allt oftare väljer man att standardisera kontorsdatorer när det gäller prestanda, operativsystem, tillbehör och programvara. Microsofts verktyg är ofta basen i företagens och organisationernas IT-miljöer, men de måste fungera ihop med andra typer av lösningar också. Virusskydd, backupprogram, affärssystem, CRMverktyg, resursplaneringssystem och annat är ofta nära kopplat till Microsofts produkter. Alternativ med operativsystem och programvara baserade på så kallad öppen källkod gör dock inbrytningar på många håll. En orsak till att skatteavdraget för hem-pc togs bort vid årsskiftet var den växande skillnaden mellan kontors- och hemdatorernas prestanda. De senare ansågs av politikerna vara alltför avancerade för att subventioneras. I stället förmånsbeskattas samtliga lånedatorer även de datorer som redan fanns ute på marknaden. Bärbara datorer har i många fall förändrat verksamhetens arbete så mycket det är svårt att föreställa sig ett arbetsliv utan dem. Men för IT-avdelningen är de inget mindre än en mardröm när det kommer till att handskas med till exempel nätverkssäkerhet eller olycksbenägna användare. Tunna klienter innebär att en datoranvändare arbetar direkt mot ett centralt nätverk. Lokalt har den enskilde användaren tangentbord, mus och bildskärm kopplat till en minimal centralenhet, utan hårddisk och operativsystem. Centralenheten kräver inte lika snabb CPU och inte lika mycket arbetsminne som en vanlig persondator som kör tillämpningsprogrammen lokalt. Marknaden för lagringssystem fortsätter att växa år för år. Behovet av datorkraft genererar i många fall fler inköp av servrar, ökade driftkostnader, utrymmes- och värmeproblem. I ett försök att minska användandet av hårddiskar kommer datortillverkaren Sun senare i år att erbjuda flashdiskar för utbyte av konventionella hårddiskar i kundernas existerande servrar. Virtuella serverlösningar har också blivit ett gångbart alternativ för att minska energiåtgång och helt enkelt utnyttja lagringskapaciteten på ett effektivare sätt. Här finns mer eller mindre öppna lösningar men också sådana som är låsta till leverantörens egna produkter. IBM vill i grunden förändra hur datorhallar arbetar. Så ska personalbehovet minskas, kostnaderna sänkas och energiutnyttjandet förbättras. Enligt bedömare har IBM rätt teknik, men måste bli bättre på att kommunicera värdet för kunderna. I analysföretaget Gartners senaste rapport kring operativsystem förespås en mörk framtid för traditionella operativsystem och intäktsmodeller. Under de närmaste åren kommer allt fler företag att välja olika hyrmodeller. Och tekniker som virtualisering på större servrar, med många processorkärnor, kommer att tvinga fram nya sätt att ta betalt. Dagens trend är applikationsvirtualisering, alltså där program kan levereras i en hypervisor, som gör att de kan köras på vilket operativsystem som helst. Det skulle göra valet av operativsystem ointressant och kanske innebära det största hotet hittills mot Microsoft. Virtuella datorer har dock fler risker än fysiska datorer. Skillnaden mot konventionella datorer är att om någon tar över kontrollen av huvudoperativsystemet får de samtidigt kontrollen över samtliga virtuella datorer. Till sist en praktisk produktnyhet: Hårdvarutillverkaren Man Machine har nu släppt ett tangentbord som tål fukt, vätskespill och allmänt tuffa tag i miljöer där vanliga tangentbord snabbt skulle få problem. Med det något överdådiga namnet Really Cool, lovar den rädda dagen när kaffekoppen oväntat dumpar sitt innehåll. Arne Öster Avtalsnytt

16 » IT-produkter med tillhörande tjänster «Atea Sverige AB AVTALSNYTT / kommentus Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur Christer Eklund Atea levererar tjänster och produkter som förenklar hantering, drift och utveckling av din it-miljö. Vi är specialister på it-infrastruktur och har över medarbetare på 25 orter från Malmö i söder till Luleå i norr. Runt 700 av oss är konsulter som hjälper företag och organisationer att öka nyttan med it. Välj det bästa från en leverantör Atea finns med som godkänd återförsäljare och partner hos samtliga tillverkare som fått det nya Verva avtalen på stationära och bärbara datorer, bildskärmar och tillbehör samt produktnära tjänster. Atea innehar även ett eget avtal med Verva avseende programvaror och tjänster samt nätverk dessutom blev Atea under 2008 högst rankad i Kommentus ramavtal för IT-produkter med tillhörande tjänster. Tillsammans innebär detta att du hos Atea kan hitta EN leverantör som kan sy ihop den bästa lösningen för just dina behov vid varje tillfälle, oavsett ingående komponenter, allt i en likriktad anskaffning och försörjningsprocessen utan dyra omställningskostnader. Effektiv produkthantering förenklar och sänker kostnader Atea erbjuder en kostnadseffektiv hantering under hela produktens livscykel. Från anskaffning med stöd för en effektiv elektronisk transaktionshantering av marknadens bredaste produktsortiment med rätt priser och hög tillgänglighet, till förädling av produkterna genom produktnära tjänster och slutlig säker avveckling, allt med hög fokus på miljö. Genom att tjänsteproduktion och logistik utförs i egen regi med hög kapacitet och automatisering, i en av Europas största anläggningar, skapar vi den kontroll som krävs för att kunna ta ett helhetsansvar inom varuförsörjning och funktionsleverans. Lång erfarenhet av offentlig sektor Atea är en pålitlig partner som har en mycket hög kompetens och gedigen erfarenhet av samarbeten med offentlig sektor inom ett flertal ramavtalsområden. Vi ser fram emot ett samarbete med dig och berättar gärna mer om vad vi kan erbjuda inom ramen för detta och övriga ramavtal. fakta Företagsnamn: Atea Sverige AB Omsättning: MSEK Antal anställda i Sverige: 1250 i Sverige, 3500 i Norden Etablerat år: 1981 Huvudkontor: Stockholm Kronborgsgränd 15 Box 18, Kista Regional representation i Sverige: Lokalkontor på 25 orter i Sverige Certifieringar miljökvalitet: Certifieringar enligt ISO 9001 och ISO Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Atea finns med som godkänd återförsäljare och partner hos samtliga tillverkare som fått det nya avtalen på stationära, bärbara, bildskärmar och tillbehör samt produktnära tjänster. Atea blev högst rankad och har eget avtal i Kommentus upphandling IT-produkter med tillhörande tjänster Giltighetstid: Vervas avtal löper fram till Kommentus avtal löper fram till Referenser Många statliga myndigheter/verk, universitet/högskolor, kommuner och landsting. Andra ramavtal: Atea erbjuder produkter och tjänster i ett stort antal ramavtal. Kontaktperson: Christer Eklund Telefon: E-post: För licenser: Atea Licens Business Support, Hemsida: 16 Avtalsnytt

17 FOTO: RYNO QUARTZ/SVENSK FRIIDROTT Daniela Lincoln Saavedra Lösningar som tar dig längre. Svenska landslaget i it-infrastruktur OFFICIELL SPONSOR TILL SVE NSK FRIIDROTT Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi har medarbetare på 25 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr, och en omsättning på MSEK. Atea ingår i Ementorkoncernen, som är noterad på Oslobörsen. Ementorkoncernen är Nordens största och Europas tredje största leverantör av it-infrastrukturprodukter och tjänster och omsatte drygt MSEK under 2007.

18 » IT-produkter med tillhörande tjänster «Dustin AVTALSNYTT / kommentus Skydda dina affärer med Dustins server/storage-lösningar Dustin erbjuder server/storage-lösningar som hjälper dig att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Våra lösningar ger dig omedelbar tillgång till all din affärskritiska data dygnet runt och är dessutom skalbar för framtidens behov. Jan Tufvander Många upplever svårigheter i att bedöma företagets/organisationens behov av (server) servrar och datalagring samt i att ta fram en långsiktig strategi för detta. En ostrukturerad lagringsmiljö kan medföra sårbarhet och potentiell förlust av affärskritisk data. Detta kan leda till ekonomiska konsekvenser för företaget/organisationen då medarbetare saknar tillgång till information för att bibehålla servicegraden gentemot kunderna. I värsta fall kan förlust av data även innebära juridiska konsekvenser, om till exempel avtalad servicenivå inte kan upprätthållas eller om känslig information förvaras osäkert alternativt försvinner helt. Utmaningar för dagens IT-avdelningar IT-avdelningarna ska i dag leverera allt mer funktion till användarna inom ramen för sin budget och när datamängden växer ökar också kraven på en säker och effektiv hantering. Tidigare lade man oftast en tillämpning på en enskild server. I dag brottas IT-avdelningarna med ett antal olika utmaningar och frågeställningar: man har för litet serverrum, för mycket dyr hårdvara i relation till utnyttjandegraden, sårbar affärskritisk data, en IT-park som drar för mycket ström och en ständigt växande datamängd som är svår att övervaka på ett effektivt sätt. Man oroar sig dessutom för om man kan garantera den tillgänglighet, snabbhet och service som ens verksamhet och kunder förväntar sig och för om lösningen är skalbar eller om man i stället målar in sig i ett hörn. Långsiktiga lösningar som minimerar din sårbarhet Dustin erbjuder server/storagelösningar som hjälper dig att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Vi tar ett helhetsansvar och kan erbjuda allt från inköpssupport till installation. Genomgång av din befintliga miljö med behovsanalys baserad på din verksamhet, datalagringsmängd, säkerhetskrav med mera Hjälp att ta fram en långsiktig IT-strategi som låter dig anpassa server/storageparken vartefter nya behov uppstår Tillhandahållande av installation och montering (om önskvärt) Dustin tillhandahåller server/storagelösningar ur ett brett sortiment med produkter från ledande tillverkare som HP, IBM och Fujitsu-Siemens, VMware, Microsoft med flera. I våra lösningar ingår service och support-avtal från tillverkaren,anpassade efter ditt krav på tillgänglighet. För mer information kontakta oss på telefon eller maila till Dustin, grundat 1984, är Sveriges största Internetbaserade återförsäljare av IT-produkter och hemelektronik. Försäljningen sker via Internet, postorder och direktförsäljning. I juli 2007 tog Dustin första steget i en nordisk expansion i och med förvärvet av danska Computerstore A/S, en av Danmarks ledande leverantörer av IT-produkter. I Sverige och Danmark har Dustin nu cirka 350 anställda och koncernen beräknas omsätta 4 miljarder kronor under Sedan Augusti 2006 är Private Equitybolaget Altor huvudägare. fakta Företagsnamn: Dustin AB Omsättning: 3,5 miljarder SEK 06/07 Antal anställda i Sverige: 350 Etablerat år: 1984 Huvudkontor: Hangövägen 35, Stockholm Certifieringar miljökvalitet: ISO 9001, Aktuellt ramavtalsområde: IT-produkter med tillhörande tjänster 2008 Servrar med tillhörande tjänster och tillbehör. Giltighetstid: till och med Referenser inom offentlig sektor: Försvarsmakten, FMV, Arvika Kommun, Järfälla Kommun, Sollentuna Kommun, Eskilstuna Kommun, Skatteverket, Kriminalvården, Försäkringskassan, Räddningsverket, Länsstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Bollnäs Kommun, Trollhättans Kommun, Filipstads Kommun, Eslövs Kommun Kontaktperson: Jan Tufvander Telefon Fax E-post Hemsida: 18 Avtalsnytt

19 Skydda din verksamhet! Server/storage-lösningar från Dustin Dustin erbjuder offentlig sektor server/storage-lösningar som hjälper organisationen att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Våra lösningar ger omedelbar tillgång till all affärskritisk data dygnet runt och är dessutom skalbar för framtidens behov.

20 AVTALSNYTT / fordon 2008 / kommentus Fordon 2008 (ursprungligen Fordon 2007) Upphandlande organisation Kommentus Gruppen AB Avtalsperiod Ansvarig upphandlare Carl-Göran Bergstrand Telefon: E-post: Antagna leverantörer 1. Ford Motor Company 2. Olle Olsson Bolagen AB 3. Citroen Sverige AB 4. Iveco Sweden AB 5. Svenska Bil i Stockholm AB 6. Din Bil Sverige AB + Volkswagen Group Sverige AB 7. Nissan Nordic Sverige 8. AB Wilhelm Kindwall 9. MW Gruppen Stockholm AB 10. Runes Bil AB 11. K W Bruun Autoimport AB Framgångsrik fordonsupphandling Kommentus upphandlade avtal Fordon 2008 är en succé enligt Carl-Göran Bergstrand, Certifierad Upphandlare på Kommentus Upphandling som har genomfört upphandlingen. Utbudet av miljöbilar på avtalen är stort. Kommentus Gruppens övergripande mål är att skapa nytta för kommuner och landsting och Kommentus Upphandling har som huvuduppgift att på uppdrag av våra kunder genomföra samordnade upphandlingar och därmed åstadkomma bästa möjliga villkor. 30 kommuner, 7 kommunala bolag och två kommunalförbund omfattas av Kommentus upphandlade avtal Fordon 2008 som trädde i kraft vid årsskiftet. Avtalstiden är 4 år och antalet antagna leverantörer är 11. De enheter som omfattas av avtalen beräknar att avropa tillsammans cirka 500 fordon per år vilket innebär en total avropsvolym på cirka 500 miljoner kronor under avtalsperioden. Avtalen omfattar köp med garanterat återköpspris, finansiell leasing samt operationell leasing med garanterat restvärde och avtalen omfattar konventionella personbilar, kombibilar, minibussar och lätta lastbilar upp till 3,5 ton. Många miljöfordon Avtalen omfattar givetvis även miljöfordon och bland utbudet finns metangasdrivna fordon, etanolfordon, elhybridfordon samt fordon som släpper ut maximalt 120 gram CO 2 per kilometer. Utbudet av miljöbilar på avtalen är stort och för närvarande finns det möjlighet att välja mellan totalt 109 olika bilmodeller vilket är mycket tillfredställande då de flesta kommuner och landsting i dag fokuserar mycket starkt på miljöbilarna. Kommentus Personalbil Upphandlingen resulterade också i att Kommentus i samarbete med Toyota Financial Services och Toyota Center Metro Auto kan erbjuda de upphandlande myndigheterna produkten Kommentus Personalbil. Kommentus Personalbil är en tjänst som erbjuder unika fördelar för både arbetsgivaren och den anställde. Kommentus Personalbil innebär att det är möjligt att mot bruttolöneavdrag via arbetsgivaren få disponera en helt ny Toyota som förmånsbil att använda både i tjänsten och privat. Fördelar för arbetsgivaren Möjlighet att erbjuda alla i personalen ny bil utan något som helst risk för företaget Kostnadsneutralt Enhetlig framtoning från arbetsgivaren Personalen åker i nya bilar, det vill säga både säkert och miljöriktigt Enkel administration med lönefil varje månad med förmånsvärden och bruttolöneavdrag samt alla bilkostnader samlade på en faktura Fördelar för de anställda Bekymmersfritt alternativ till att äga en egen bil Ingen oro för andrahandsvärde Värdeminskning, service, garantireparationer, bilförsäkring samt vägtrafikskatt ingår i nettokostnaden Betalning via bruttolöneavdrag Ingen kontantinsats Får del av arbetsgivarens ofta fördelaktigare upphandlingsvillkor Vår förhoppning är att Kommentus Personalbil ska kunna hjälpa till att föryngra den svenska bilparken vilket påverkar miljön på ett positivt sätt. Carl-Göran Bergstrand Certifierad Upphandlare SOI Kommentus Gruppen AB Carl-Göran Bergstrand 20 Avtalsnytt

Nytt ramavtal för kort- och resekontotjänster. Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf

Nytt ramavtal för kort- och resekontotjänster. Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Nytt ramavtal för kort- och resekontotjänster Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda Bakgrund, strategin, anbudsgivare och resultatet Genomgång av de nya funktioner och de olika tjänsterna Instruktion

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Upphandlingsrapport. Bakgrund. Tilldelningsbeslut Dnr 2007/1669 Bilaga 1, Upphandlingsrapport 2008-05-15

Upphandlingsrapport. Bakgrund. Tilldelningsbeslut Dnr 2007/1669 Bilaga 1, Upphandlingsrapport 2008-05-15 Tilldelningsbeslut Dnr 7/669 Bilaga, 8-- Bakgrund Riksgäldskontoret har i uppdrag att upphandla och ingå ramavtal avseende betalningstjänster för statliga myndigheter. Befintliga ramavtal för betalkort,

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Kort- och resekontotjänster

Kort- och resekontotjänster Visa-lösningen för myndigheter Kort- och resekontotjänster 7890 6 5 4 3 012 0 0 0 400 0 00/0 /YEAR MONTH 000 ES EXPIR END AME ER N D L O H CARD N y t t r a m a v t a l m e l l a n Ri k s g ä l d e n o

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007 Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Välkomna! Praktisk information Hålltider Lunch - Serveras i två matsalar Presentationsmaterial - www.verva.se/seminarium/programvaror

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas

Datum 2013-09-02. VÄRMEKs legala bas Datum 2013-09-02 VÄRMEKs legala bas VÄRMEK agerar inom lag om upphandling för försörjningssektorn (LUF). LUF:en är något mer flexibel än LOU men omgärdas ändå av strikta regler. Upphandlande enheter/myndigheter

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte

FÖRSLAG. Riktlinjer för upphandling. Syfte FÖRSLAG Riktlinjer för upphandling Enligt Eslövs kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller genomförandet

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun

Riktlinjer för direktupphandling inom Vetlanda kommun 1 (5) Riktlinjer för inom Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelse (2014-11-05 181) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-11-05 Dokumentansvarig: Leif Henriksson,

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2014-08-26 Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Upphandlingsenheten Dokumentinformation - Dokumentnamn Upphandlings-

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Ramavtal Applikations och teknikkonsulter lön/pa

Ramavtal Applikations och teknikkonsulter lön/pa Ramavtal Applikations och teknikkonsulter lön/pa 1. RAMAVTALETS SYFTE...2 2. RAMAVTALETS OMFATTNING...2 3. AVROPSAVTAL...3 4. RAMAVTALSPERIOD...3 5. FÖRETAGETS ÅTAGANDE...3 6. AVTALSHANDLINGAR...3 7. BERÄTTIGADE

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy

Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Sida 1/7 Tillämpningsanvisningar för upphandlingspolicy Gällande lagstiftning och regelverk För all offentlig upphandling gäller att nedanstående grundläggande EGrättsliga principer måste iakttas: Fri

Läs mer

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy

Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy Lidingö stads upphandlings- och inköpspolicy 1. Omfattning Upphandlings- och inköpspolicyn gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom staden. Denna policy fastställer

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KONSULTUPPDRAG VID PTS Tillämplighet 1 Dessa villkor ska tillämpas om något annat inte avtalats mellan parterna. Definitioner 2 I villkoren förstås med Avtalet Konsultföretag

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Direktupphandling Projektledning Guldfesten

Direktupphandling Projektledning Guldfesten Handläggare Datum Linda Petersson 15 2015-03-25 Offertförfrågan till direktupphandling Direktupphandling Projektledning Guldfesten Allmänna föreskrifter Ni inbjuds inkomma med offert avseende projektledning

Läs mer

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338

Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR: 2015/338 Riktlinje fo r upphandling KOMMUNSTYRELSEN KS 99 2015-05-07 DNR 2015/338 SYFTE OCH MÅL Denna riktlinje vänder sig till alla inom

Läs mer

SL:s upphandling av konsultmäklare

SL:s upphandling av konsultmäklare KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2013-06-26 Dnr 155/2013 1 (6) AB Storstockholms Lokaltrafik 105 73 Stockholm SL:s upphandling av konsultmäklare Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning.

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2012-10-26 Dnr 609/2012 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Tillväxtverket,

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 24/2013 1 (5) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet

Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Rättspraxis m.m. inom upphandlingsområdet Avdelningen för juridik Ulf Palm E-post: ulf.palm@skl.se Maj 2015 INNEHÅLL Sid. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) Ogiltigförklarat avtal

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1039, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-06-26 Dnr 457/2014 1 (6) Förvaltningsrätten i Härnösand Box 314 871 27 Härnösand Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm

Avtal distribution m.m. av trycksaker. Box 27215 102 53 Stockholm AVTALSUTKAST Dnr Adm 2008/70 Bilaga 1 Avtal distribution m.m. av trycksaker 1. Avtalsparter Statens kulturråd Box 27215 102 53 Stockholm Organisationsnummer 202100-1280 Distributören Organisationsnummer

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority 2011-12-01 Dnr 739/2011 1 (8) Juridiska avdelningen Daniel Johansson Processråd 08-7001574 daniel.johansson@kkv.se Förvaltningsrätten i Falun Box 45 791 21 Falun Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande

Läs mer

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg

DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg DOM 2014-07-03 Meddelad i Göteborg Mål nr 6078-14 Avdelning 2 Enhet 23 1 SÖKANDE Berendsen Textil Service AB, 556022-4171 Ombud: Advokat Nicklas Hansson MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö KB Box 226 201

Läs mer

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling

Läs mer

1 Avropsförfrågan, BI-system

1 Avropsförfrågan, BI-system 1/6 1 Avropsförfrågan, BI-system Specifika uppgifter för aktuell förfrågan Nr. 1 Beskrivning med uppgifter specifika för denna avropsförfrågan Avropets utskicksdatum 2 Myndighetens diarienummer för avropet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Sida 1(9) KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Innehållsförteckning 1. Syfte...2 2. Omfattning.....2 3. Gällande lagstiftning och regelverk 2 4. Ansvar....3 5. Förhållningssätt

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

RAMAVTAL. mellan Staten genom Riksgäldskontoret och SEB Kort AB

RAMAVTAL. mellan Staten genom Riksgäldskontoret och SEB Kort AB RAMAVTAL mellan Staten genom Riksgäldskontoret och SEB Kort AB avseende betalkort-, resekonto- och inköpskorttjänster för riksdagen och statliga myndigheter under regering och riksdag inklusive statliga

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster

Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-05-21 Dnr 743/2014 1 (5) Norrköpings kommun Utbildningskontoret 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av utbildningstjänster Konkurrensverkets beslut Norrköpings

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och

AVTALSMALL. 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och 1 (5) AVTALSMALL 1 Parter Mellan Arbetsförmedlingen, 113 99 Stockholm nedan kallad Köparen, och Säljarens namn Adress Telefonnummer Organisationsnummer - nedan kallad Säljaren - sluts följande avtal angående

Läs mer

Vägledning för avropsförfarandet förnyad konkurrensutsättning ARBETSPLATSER KLIENTER OCH SURFPLATTOR 2012 1(9)

Vägledning för avropsförfarandet förnyad konkurrensutsättning ARBETSPLATSER KLIENTER OCH SURFPLATTOR 2012 1(9) Vägledning för avropsförfarandet förnyad konkurrensutsättning ARBETSPLATSER KLIENTER OCH SURFPLATTOR 2012 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ALLMÄNT OM RAMAVTALET ARBETSPLATSER KLIENTER OCH SURFPLATTOR

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

Vägledning för avrop från ramavtalet Fordonsförhyrning

Vägledning för avrop från ramavtalet Fordonsförhyrning Upprättad av Sid 1 (8) Vägledning för avrop från ramavtalet Fordonsförhyrning Allmänna kommentarer Word-mallen är ful, försök hitta en bättre www.avropa.se borde alltid vara en hyperlänk Hänvisningar inom

Läs mer

Riktlinjer för korttjänster vid SLU

Riktlinjer för korttjänster vid SLU 1(3) DNR: Dnr SLU ua 2013.1.1.1-2425 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Ekonomiadministration, upphandling, stiftelser och bolag Dokumenttyp: Policy samt Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ekonomiavdelningen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

Avtalsvillkor massage, bilaga 2

Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Datum: 2011-11-28 1 (5) Avtalsvillkor massage, bilaga 2 Skolinspektionen. Box 23069. 104 35 Stockholm. Telefon växel: 08-586 080 00, www.skolinspektionen.se 2 (5) Beställare: Leverantör (fylls i av leverantör):

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010 Kontantkort för offentlig sektor Seminarium 2 februari 2010 Agenda 9.30 12.00 9.30 10.15 Riksgälden informerar om Upphandlingen Ramavtalet och avropsavtal 10.15 10.30 Paus Avropsförfrågan avropsdokument

Läs mer

Riktlinjer för direktupphandling

Riktlinjer för direktupphandling Riktlinjer för direktupphandling för Ystads kommun med helägda bolag Inklusive blankett för dokumentation av direktupphandlingar Tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingspolicyn antagen i Kommunfullmäktige

Läs mer

Ramavtal för Kommunikation som tjänst Ramavtalsområde A

Ramavtal för Kommunikation som tjänst Ramavtalsområde A Ramavtal för Kommunikation som tjänst Ramavtalsområde A 2(14) Innehållsförteckning RAMAVTAL FÖR KOMMUNIKATION SOM TJÄNST... 3 1 BAKGRUND... 4 2 ÅTAGANDET... 4 3 UNDERLEVERANTÖRER... 6 4 FUNKTIONER, PRODUKTER

Läs mer

Förstudie DANTE 2008-01-15

Förstudie DANTE 2008-01-15 Förstudie DANTE 2008-01-15 Agenda Introduktion av VERVA Inledning Förstudie DANTE Förstudiens slutsatser (Paus) Ramavtal och Avropsprocess Tidplan Diskussion (Lunch) Verva IT-ramavtal för offentlig förvaltning

Läs mer

BILAGA B. Ramavtal för Telefoner, kommunikationsutrustning. Ramavtalsområde D

BILAGA B. Ramavtal för Telefoner, kommunikationsutrustning. Ramavtalsområde D BILAGA B Ramavtal för Telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör Ramavtalsområde D 2(14) Innehållsförteckning RAMAVTAL FÖR TELEFONER, KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING OCH TILLBEHÖR... 3 1 BAKGRUND... 4

Läs mer

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE

Läs mer

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket. e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.se Agenda Helhetssyn Organisation Förutsättningar ehandel Skatteverket

Läs mer

Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH

Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH Styrdokument Diarienummer: 27-41/12 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2012-02-08 Giltighetstid: Tills vidare Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1

Läs mer

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN

POLICY GULLSPÅNGS KOMMUN POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Antagen av kommunfullmäktige 2001-03-06, 18 2000-12-04 POLICY FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN VID UPPHANDLING OCH INKÖP Allmänna principer För all upphandling

Läs mer

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall -

Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 2 Upphandla livsmedel - en genomomgång av aktuella rättsfall - 19 november 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Avgöranden i

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer