2001:4. Reportage från USAs marinkår. Sid 10. Ledaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2001:4. Reportage från USAs marinkår. Sid 10. Ledaren"

Transkript

1 2001:4 Reportage från USAs marinkår Sid 10 Ledaren Kongress 2001

2 2001:1 Innehåll REDAKTION CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Svante Palme ADRESS Förbundskansli/ tidningsredaktion Box Stockholm Besök: Sturegatan 15, 4tr TELEFON Växel Ledaren Försvarets dåliga ekonomi Bokrecension It, organisation och ledarskap Debatt Bemanning av högkvarter, staber och skolor...29 Facklig info Vaktavlösning i förbundsledningen Löneavtal i hamn Vaktavlösning i förbundsledningen Glöm inte att fylla i hälsodeklarationen Reportage Operation Snöstorm Marinkåren i USA OFFICERSFÖRBUNDET En officer och en aktieanalytiker - att yrkesväxla 14 Jan Lords språkstipendiat siktar högt High tech och sega gubbar Värnplikten i Italien försvinner Insändare Hur skapar vi framtidstro tillsammans? Förbundsinformation för låg lön för en färnrik Nytt statligt avtal RALS klart Många oklarheter om nytt pensionsavtal Klart med förändringar i lönetilläggen Försäkringsfakta Hur definieras ett olycksfall? Noterat Peter Bramstedt - ny marinombudsman TELEFAX Kansli TRYCK Förbundsordförande Kk Per Wahlberg Östermalmsgatan 94, STOCKHOLM Tel arbete, HKV: Tel arbete, kansliet: :e vice ordförande Mj Hans Ivar Byberg Blästergatan ÖSTERBYBRUK Tel+fax hem Tel arbete, F 16: :e vice ordförande Kn Nils Waldemarsson Skånegatan BROMÖLLA Tel+fax hem: Tel arbete, P 2/Fo 14: Realtryck AB, Stockholm Tryckeriet är Svanenlicensierat Annonser För varor och tjänster samt platsannonser, bokas via Monica Wistedt på telefon: Annons bokas senast 1 vecka före redaktionellt manusstopp. Medlemsannonser (bostad, uniform, etc. till redaktionen) Manusstopp Officerstidningen 2001:5 25 maj 2001:6 13 aug Omslaget Reportage från USAs marinkår SGT Brown Olle Sandhaag 1. ombudsman och kanslichef tel: mobiltel: Johan Molin Förbundssekreterare, ombudsman Internationell tjänst tel: mobiltel: Arne Söderberg Förhandlingschef tel: mobiltel: Bengt Nordén Arméombudsman tel: mobiltel: Håkan Jonsson Flygvapenombudsman tel: mobiltel: Leif Stenquist Marinombudsman tel: mobiltel: Peter Löfvendahl Ombudsman Rättshjälp, Personalförsörjning, Officersutbildning tel: mobiltel: Peter Bramstedt Marinombudsman Henrika Åkerman Informations- och pressansvarig tel: mobiltel: Niklas Simson Ombudsman Arbetsmiljö, utbildn, rekr tel: mobiltel: Svante Palme Chefredaktör tel: mobiltel: Sandra Lang Redaktionsassistent tel: Susanne Skäfte Kamrer tel: Ingegerd Wahrberg Kamrer tel: Barbro Kristiansson Assistent, Lönestatistik m m tel: Gunnel Svensson Assistent, Växel, Kurser m m tel: Susanne Bredberg Assistent, Sekr t FS tel: Arne Olsson Vaktmästare/växel tel: Ulrik Friberg Arméombudsman Tjänstledig t o m 15/ Eftertryck förbjuds utan skriftligt tillstånd från redaktionen. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Officerstidningen 2001 Monica Hornegård Handlägger medlemmar födda dag 1-15 tel: Medlems- och försäkringsservice Kerstin Evenholt Handlägger medlemmar födda dag tel: Fax: Carina Björkén Allmänna medlems-och försäkringsfrågor tel:

3 Kongressen i maj Många viktiga frågor till debatt Så är det åter dags för Officersförbundet att genomföra en kongress. Kongressen, förbundets högsta beslutande organ, stakar ut huvudkursen för förbundets verksamhet de närmaste fyra åren. Nedan redovisas några av de viktiga frågor som behandlas i förbundsstyrelsens förslag till det fackliga programmet. Sällan har väl Försvarsmakten och förbundet stått inför så många viktiga och ännu olösta frågor. En av de viktigaste frågorna och där beslut avses fattas i höst gäller den framtida personalförsörjningen. Förbundet har i dessa sammanhang hårt drivit frågan utifrån kvalitetsaspekten. Enligt vår uppfattning är en personalförsörjning grundad på den allmänna värnplikten den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn i personalförsörjningen. Den allmänna värnplikten ger på ett billigt och effektivt sätt Försvarsmakten tillgång till samhällets samlade kompetenser och den breda bas för rekryteringen till officersyrket som krävs för att lösa det nya försvarets uppgifter. Den allmänna värnplikten säkrar också Försvarsmaktens förankring i samhället genom att skapa delaktighet i försvaret av landet och i Försvarsmaktens verksamhet. Ej flerbefälssytem Vi har också utifrån kvalitetsaspekter hårt motsatt oss alla tankar på flerbefälssystem till förmån för ett bibehållande av och en utveckling av nuvarande befälsordning. Den kvalitetshöjning av hela officerskåren som blev följden av riksdagsbeslutet om den nya befälsordningen (NBO) har vi nu fått ett kvitto på. Att det omgivande samhället fått upp ögonen för officerarnas kompetens är något i grunden positivt och visar att vi är på rätt väg. Den framtida kompetensorganisationen som vi nu bygger upp ställer fortlöpande krav på en utveckling av officerarnas utbildningssystem snarare än en avveckling och återgång till något gammalt som en del debattörer har hävdat. De senaste årens förändringar av säkerhetspolitiken, med ett ökande internationellt engagemang och ett bredare uppgiftsspektrum för Försvarsmakten, gör att officeren måste kunna lösa många fler uppgifter allt tidigare. Redan som fänrik eller löjtnant deltar officeren numera normalt i den internationella verksamheten. Samtidigt blir Försvarsmakten mindre vilket innebär att alla officerare måste ges en bredare kompetens och större förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och aktivt delta i utvecklingen av nya lösningar än tidigare. Försvaret måste bli en lärande organisation där Stockholm officersutbildningen och utvecklingen av officerskåren är själva kärnan i verksamheten. Samtidigt som kraven på officerarna förändras ställs också nya krav på Försvarsmaktens förmåga att rekrytera, utbilda och utveckla dem. Att officersyrket blir än mer kvalificerat gör att Försvarsmakten i än högre grad än tidigare behöver rekrytera de ungdomar som också är attraktiva för andra arbetsgivare. För att få dem att välja yrket måste Försvarsmakten konkurrera med övriga arbetsmarknaden och erbjuda anställning, utbildning och en utveckling som upplevs som attraktiv. Utvecklingen i det omgivande samhället medför också att rörligheten på arbetsmarknaden ökar, att individerna ställer krav på individuell utveckling och även väljer den högre utbildning som ger handlingsfrihet för olika yrken. Detta måste man acceptera och hantera på ett klokt sätt. Det är i den miljön som Försvarsmakten måste klara konkurrensen. Verksamheten skall styra Så istället för att blicka tillbaka på det gamla, och tala om en återgång till ett två- eller trebefälssystem så gäller det att utveckla nuvarande befälsordning på ett sätt som både tillgodoser de enskilda officerarnas utbildning och utveckling och verksamhetens krav på olika slags kompetenser. Målsättningen måste vara att tillskapa ett enbefälssystem med flerkarriärmöjligheter. Med en utveckling av Officersförbundets förslag om ett treårigt grundläggande yrkesofficersprogram säkerställs såväl bredd som specialisering inom olika kompetensområden tidigt i karriären. Samtidigt minskar behovet av en omfattande vidareutbildning under de första åren efter examen. I stället kan officeren tjänstgöra under en längre sammanhängande period vid sitt hemmaförband eller delta i den internationella verksamheten. Låga ingångslöner En tredje viktig fråga rör lönesättningen av officerarna. Flera motioner till kongressen har pekat på de orimliga ingångslönerna i yrket och yrkat på att dessa borde höjas kraftigt. Den lägsta lön som fastställdes 1999, kr, är inte någon fastställd ingångslön utan en stupstock eller anständighetsgräns som alltmer, från arbetsgivarhåll, uppfattats som riktlinje för lönesättningen av fänrikarna. Förtidsavgångarna av unga officerare är redan stora. Avgångarna kommer att öka dramatiskt om inget görs i närtid. När de unga officerarna nu i allt högre utsträckning, på grund av minskande övnings- och förbandsverksamhet, tvingas leva på sin grundlön framstår det orättvisa i lönesättningen som alltmer uppenbar. Detta särskilt som praktikantlöner, löner för visstidsanställda soldater, som anställts i strid med gällande regler, ligger i samma härad eller i vissa fall högre. Det går inte att i det långa loppet gå på tvärs mot marknadskrafterna. Förhoppningsvis kommer kongressen att ge den nya styrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för en kraftigt höjd ingångslön i yrket. Om inget åstadkoms i dessa avseenden förtvinar organisationen.

4 Snöstorm i vårsol! Operation Snöstorm har genomförts under vecka 12 och 13 i Bodenområdet. Här övas det nya insatsförsvaret för första gången på många år. I övningen deltar alla arméförband och inalles 6000 man med 1200 fordon. I det nya försvaret är mångsidighet ett nyckelord och olika förband skall kunna förflyttas snabbt från en plats till en annan. Meningen är att en övning av den här storleksordningen skall kunna genomföras vartannat år och en mindre övning varje år regionalt, säger divisionschefen brigadgeneral Håkan Espmark. Det kryllar av soldater, fordon och transporter på vägarna runt Boden i dessa dagar. På I 19 där divisionschefen har sin stab finns även Radio Snöstorm som skickar nyheter och musik dygnet runt. Här finns också informationsavdelningen där försvarets informatörer hjälper oss journalister att komma ut i övningsområdet. Kallt är det häruppe, men Bodensarna tycker det är vår när det bara är 12 minus i solen och 30 på natten! Divisionschefen Håkan Espmark är själaglad över att övningen gått så bra och att han överhuvudtaget fått öva, för det är tio år sedan sist en övning av det här formatet genomfördes. Det var på håret att vi inte fått några medel till den här övningen som har varit så viktig, inte minst mentalt, för armén. Jag har sett glada ansikten och bra resultat och det är skjuts i organisationen. Meningen med övningen är bl.a. att samtrimma bataljonerna i olika brigadmoment där även underhåll och ingenjörsförband ingår som viktiga delar. I en rörlig armé är det viktigt att transporterna fungerar bra. Vår uppgift är att kunna verka i alla delar av landet och även att allt fungerar i kyla. Lede fi från öst är numer ersatt av Nordland och Sydland i ett scenario där Sverige är delat, invasionsförsvaret är dött och begravet. Strid i bebyggelse är något vi kommer att öva häruppe när vi så små- 4 OfficersTidningen 2001:4

5 Jättekick för armén att äntligen få öva! Nya Leoparden forsar fram på Lombens skjutfält några mil utanför Boden. De officerare OT mötte tyckte att detta var en verkligt meningsfull övning! ningom rycker in mot Boden med bl.a. stridsvagnar, säger Håkan Espmark. Detta moment är viktigt då vi bedömer att bebyggelse kommer att vara en avgörande del i det framtida stridsfältet. Över förväntan Övningen har som sagt gått över förväntan, men skall jag vara kritisk kan vi bli bättre i många stridsmoment samt rutiner i fält såsom underhållstjänst, egenskydd och rapporteringar, avslutar divisionschefen. På isiga vägar bär det iväg till Lombens skjutfält fyra mil norr om Boden. Här liknar utsikten mer Normandie i vinterskrud. För här formligen forsar det fram stridsfordon och stridsvagnar av olika slag. Här står även ett gigantiskt antal släpfordon (med 100 tons axeltryck) som skall ta de tunga stridsvagnarna söderut och vi talar här om kilometervis med fordon. Vår bilkårist får se upp åt alla håll på vägen för här kan man bli manglad under en Leopard om har om man har otur. Utbildningledaren vid P4 övlt Anders Waldau ser glad ut i dessa dagar för nu får han öva med kollegorna från I 19 och detta i riktig vinterkyla och massor av snö. Han disponerar över 20 Leoparder och 40 Stridsfordon 90 samt 20-talet splitterskyddade funktionsfordon. Jag tycker Leoparden (stridsvagn 122) fungerar bra i kyla men det gäller att varmhålla både motorer och personal, likaså att de system som skall ut i aktion hålls varma. Världens bästa soldater Stor hjälp med vinterkompetensen har vi fått av kollegorna från I 19 och efter en vecka häruppe kan jag konstatera att vi har världens bästa pansarsoldater, det är en fröjd att genomföra den här övningen som avslutas med ett anfall via Lule älv och vidare mot Boden. Vi kan nu visa att vi försvarar hela landet säger Waldau. Stridsvagn 122 är fantastisk och snabb, 70 km i timmen. 20 mil är ingenting, vi förflyttade en hel mekaniserad bataljon den sträckan hemma- OfficersTidningen 2001:4 5

6 Divisionschefen Håkan Espmark tycker övningen gått över förväntan. Utbildningsledarna vid I 19 och P4, Jari Mäkelä och Anders Waldau har lärt sig mycket av varandras förband och av övningen Snöstorm. Men även de mindre delövningar som genomförts i luckorna under den stora övningen har varit värdefulla. vid förra året och det gick som en dans. Kollegan vid I 19 Jari Mäkelä är lika positiv. Jag känner ett stort förtroende för vapnet och våra nya vagnar, de blir bara bättre ju längre de gått! Krigskomapnichefen Niclas Lindberg säger att det tar 5-10 år att bli en fullärd stridsvagnschef. Strid med simulatorer ger mycket verklighetstrogen stridsövning förutom att det inte smäller. Trots snö och kyla händer det att de tunga stridsvagnarna brakar igenom isen på myrarna och då är det bra att ha en bärgningsbandvagn till hjälp. Men det händer sällan och skriv att den här delövningen med kompani har varit nyttig, avslutar Niclas Lindberg. En så här stor övning bra, men man kan inte tillfredställa alla enheters behov av övning, för alla är inte i strid samtidigt. Då är det bra att genomföra en delövning när det uppstår luckor i den stora övningen, avslutar Jari Mäkelä. Vidare ut i snövidderna kommer vi så småningom fram till några hemtrevliga hus och i närheten står det en kokvagn och ryker. Här är underhållsledningskompaniet från T 2 förlagt och chefen heter Joakim Hellström. Väl påpälsade soldater kontrollerar infarten till sjukhuset. Många fordon på I 19s kaserngård. 6 OfficersTidningen 2001:4

7 Joakim Hellström från T 2 tycker det är nyttigt att få öva i stark kyla. Trångt om saligheten var det på vägarna runt Boden och fordonskollonerna kunde vara kilometerlånga. Underhåll viktigt T 2.s ansvar ligger framförallt på sjukvård, ammunition, drivmedel,livsmedel och inte minst vatten att fördela efter behov. T 2 är häruppe för första gången och vi tycker det är oerhört nyttigt att få öva i kyla. Det är främst smala och obefintliga vägar som är problemet, trångt kan det vara att komma fram med transporter. För vår egen stab fungerar allt fint nu när vi väl är på plats och snö kan man faktiskt använda som isolering också! Men att ta hand om sig själv och materielen när det är mörkt och 30 minus är tufft. Livsmedel köps från centrala storlager som beräknas fungera även i kris och krig. Några fältslakterier eller bagerier finns inte längre. Mat lagas på plats och vi sänder ut färska livsmedel och halvfabrikat. Då gäller det att chaufförerna hittar rätt och att motorerna är förvärmda, avslutar Joakim Hellström T 2. Text & foto Svante Palme Se artikel om Snöstorm kontra löner & avtal på nästa sida. Se även artikelm om informatiosverksamheten vid Snöstorm sid 25 Det tar betydligt längre tid att lägga en bro när det är två meter snö och 30 grader kallt. Mycket folk i rörelse under Snöstorm. Den största övningen på tio år. OfficersTidningen 2001:4 7

8 Tomas Engström ( snöstorm ) Fackligt heltidsanställd vid I 19 I 19 står som värd för Snöstorm i alla fall till viss del och det har ställt stora krav på officerarna som jobbar här. Fackligt heltidsanställde vid lokalföreningen, Tomas Engström berättar att det varit slitit för personalen inför och under övningen. Vi var ju nedbantade antalsmässigt efter omstruktureringen och nu har I 19 stått som värd för övningarna häruppe under ca tre veckor, förberedelserna för övningen började redan för ett år sedan. Självklart har det tagit hårt på personalen även om vi är glada över att övningen kom tillstånd. Tomas arbetar på övningssäkerhetsavdelningen under slutövningen och han håller med om att personalen är positiv och motiverad trots ett pressat program. Några diskussioner om löner och hög arbetsbelastning har man inte haft tid med under Snöstorm. Arbetsbelastningen har varit stor för personalen vid I 19 efter omorganisationen samt övningen Snöstorm. Tomas Engström är facklig heltidare vid lokalföreningen I 19. Sliten personal Däremot vet han att personalen vid I 19 gått på knäna hela hösten efter omorganisationen. Vi är för få i förhållande till arbetsuppgifterna och givetvis har den här stora övningen slitit hårt på personalen, för den tillkommer utöver de ordinarie arbetsuppgifterna för många. Så här orkar inte officerarna gå på år efter år det kommer att innebära att vi får svårt att behålla personal. Vi måste ta fram instrument för att se till att de officerare som är kvar inte slutar. En väg att gå är att förena uppgift och resurs, arbetsgivaren måste också visa oss mer uppskattning inte minst i lönesättningen. Stort regemente När fem förband i Boden blev ett och kallades I 19 blev det stora löneskillnader mellan officerare i samma befattning och med samma duglighet. I 19 är en stor arbetsplats med 510 officerare och 215 civila. Det kan finnas exempel på två kaptener som har jobbat lika länge och gör samma saker, men ändå har den ena :- och den andra :- det är en snedfördelning som är orimlig men blev skapad vid omorganisationen på I 19. I 19 har begärt 4,6 miljoner av HKV för att rätta till dessa snedsitsar men fått nej. Man säger att detta får ses över i den ordinarie lönerevisionen. Många nyanställningar Många nyanställningar har skett vid I 19 på sistone. I och med att man numera inte får använda värnpliktig personal till en rad arbetsuppgifter så har civila anställts för att tex ge service till skjutbanorna. Dessa personer, kan få en ingångslön på :- medan en fänrik endast får ut :-, en äldre löjtnant som har 25 år i yrket har :- i lön. Jag förstår om detta skapar stora diskussioner och irritationer säger Tomas Engström. Ett annat problem som försvarsmakten så fort som möjligt måste ta tag i är den omoderna nivåorganisationen. Skapa istället en kompetensorganisation där man tillvaratar det individen kan och den kompetens de har skaffat sig under årens lopp, många av våra fredsbefattningar är inte knutna till nivåer utan är enbart i behov av kompetenta och duktiga officerare som dessutom är motiverade. Kompetensorganisation Detta kan skapas med en kompetensorganisation som då också kommer att underlätta rekrytering och möjligheten att behålla personal som idag inte tycker att Försvarsmakten tillvaratar deras kunskaper på ett bra sätt och därför slutar eller aldrig börjar inom försvaret, avslutar Tomas Engström. Text & foto Svante Palme 8 OfficersTidningen 2001:4

9 *Effektiv ränta vid lån av kr under 5 år med rak amortering är 8,10% (2/4-01). Om du har tecknat SACO Inkomstförsäkring får du Medlemslånet under den tid du lyfter ersättning. För mer information kontakta SalusAnsvar kundcenter telefon , OfficersTidningen 2001:4 9

10 USA Marines Officerare bortom Atlanten Andy Brown har varit anställd i marinkåren i 26 är. Han är utbildad helikopterpilot, men arbetar idag som ansvarig för tre av marinens rekryteringskontor av officerare och meniga i Santa Barbara utanför Los Angeles. 47 åriga Master Gunnery Sgt Brown, tar god tid på sig att berätta om utbildning och arbetsvilkor för officerare i marinkåren. Sgt Brown Sgt Brown som är ansvarig för rekrytering av meniga och officerare, på 3.e marinkårens kontor utanför Los Angeles, berättar att det ställs en rad krav till, och test av, officerskandidater innan de antas till utbildningen. Det är en dyrbar investering och vi vill om möjligt finna de allra mest lämpade för att få behålla dem så länge som möjligt. Vem blir officer? En officer ska ha ledarskapskaraktär kunna vara del av ett team men vilja leda, styra. Han eller hon måste vara fysiskt och mentalt starka, ha stark drivkraft, självdisciplin och hög moral. Officerskandidater skall ha fyllt 21 år men, enligt kongresstadga inte vara äldre än 35 år. Inom marinkåren ser man dock helst att officerskandidaterna är under 30 år, och att de som vill bli piloter inte är äldre än 27 år. Det kräver en viss grad av mognad och livserfarenhet att bli ledare. För att bli antagen till officerskandidats-programmet skall man, med få undantag, ha en examen, eller vara igång med, en fyraårig utbildning från college eller universitet. För att bli yrkesofficer i marinkåren genomgår man först en kandidatutbildning OCS på 6-10 veckor, därefter en 6 månaders grundutbilning TBS för att slutligen börja sin yrkesutbilning. Utbildningen på OCS blir vanligtvis uppdelad i två sex veckors träningsperioder under de två sista aren i college eller alternativt en 10 veckors utbildning, färdig officerare blir man dock inte förrän man är klar med college. Varje år antar marinkåren ca st officerskandidater till OCS, av dessa är det ca 1500 som blir utexaminerade officerare. OCS, grundutbildningen som finns i Quantico, är enligt Sgt Brown stenhård fysisk och psykisk träning, där man konstant blir värderad och testad för att se om man har vad som krävs för att bli officerare. För OCS-officers kandidat skolan är kraven hårda, de ska klara pullups, 100 situps under 2 minuter, springa 5 kilometer under 18 minuter. De fysiska kraven för en officer tar vid där grundutbildningen för meniga slutar för att sedan bli mycket hårdare eftersom de förväntas leda genom att vara föredöme, göra saker bättre än de meniga, vara fysiskt starkare, göra färre misstag, ha bättre omdöme, så att de meniga respekterar den de skall ta order av, "they shouldn't talk the talk, If they cant walk the walk". Vem värnar om de anställdas förhållanden? Det är inte tillåtet för anställda i det amerikanska försvaret att vara organiserade i fackförbund. De är däremot organiserade i föreningar. Marinkåren har en, som fyller en del av ett fackförbunds funktioner. Exempelvis kan officerare i marinkåren vända sig till kongressen med förslag och synpunkter, de får även lägre bilförsäkring och lägre huslån genom föreningen. Nätverket fyller även många sociala funktioner. Lön Landets ekonomi påverkar rekryteringen. När ekonomin är nere går rekryteringen upp, de sista 10 åren har den amerikanska ekonomin varit enormt stark, så för att kunna slåss med den privata arbetsmarknaden och kunna behålla vår kvot av rekryter har kongressen höjt lönen. Alla delar av militären i USA har samma lön och förmåner. Sgt Brown har efter 27 år i marinkåren, och 25 år som Sgt en grundlön på 4060 dollar, hans bostadsbidrag är 1600 dollar per månad, livsmedelsbidraget är 256 dollar i månaden, duty bidraget är 275 dollar så grovt räknat får han ca 6000 dollar per månad före skatt. Exempel på grundlön per månad: En mening har som ingångslön ca 1000 dollar, officerare har som ingångslön ca 2000 dollar, 2nd Ltn har ca 2700 dollar; efter 5 är i aktiv tjänst har de flesta blivit Kapten och har då en lön på ca 3600 dollar, efter 10 år om de blivit Major har de ca 4400 dollar efter 15 år om de har blivit Colonel- Överste har de ca 5100 dollar efter OfficersTidningen 2001:4

11 Kraven för kvinnor är de samma, när det galler fysisk träning/prov, med undantag för överkroppen där det ställs lägre krav. Officerskandidater kan inte vara överviktiga eller alltför korta. När man har avslutat OCS-Officer Candidate School, och college sa svär man en ed, efter det är man i aktiv tjänst som kommisionerad officer. Efter att man har blivit kommisionerad officer fortsätter man sin officersutbildning på TBS The Basic School Officersskolan, en sex månader lång grundutbildning där man bl a tränas i ledarskap, historia, tradition, krigföring, teori om krigföring. Skolan som är integrerad för kvinnor och män, ligger i Quantico, Virginia. Etik & moral Skolan lägger stor vikt på moral och hur man tar beslut under stress och kaotiska omständigheter, man lär sig att inte vara rädd för att ta beslut, "för att inte ta ett beslut är värre än att ta ett undermåligt beslut, i krigssituationer är det oftast den som snabbt tar ett beslut som vinner", berättar Brown. Det är väldigt få officerare som slutar under utbildningen på TBS, som aktiv officer är man under kontrakt. De menigas 13 veckors ökänt hårda bootcamp, grundträning, är inte heller det någonting man kan sluta bara för att man inte trivs. Vi förlorar några även där men antalet är litet ca 12-13%. Det finns dock några saker som gör att man kan bli avskedad: om man är fysiskt otillräcklig, om man erkänner att man är homosexuell eller agerar som det, eller om det finns skäl att misstänka det. Använder du droger blir du avskedad med omedelbar verkan i den amerikanska armen. Det görs drogtest genom slumpvis utvalda födelsenummer som alla från generaler till meniga skall ta. När man har avslutat OCS-Officer Candidate School, och college svär man en ed, efter det är man i aktiv tjänst som officer, längden på kontraktet beror på hur mycket pengar man mottagit under sin utbildning på college. Har man inte mottagit bidrag under collegeutbildningen så har man skyldighet att tjänstgöra minimum 3.5 år, har man mottagit mycket pengar så är minimum 4.5 år. Har man accepterat pengar till college så är man återbetalningsskyldig om man inte fullföljer utbildningen, med undantag av sjukdom eller liknande. Om man slutar eller blir avskedad innan de 20 åren förlorar man rätten till pension. Det är nästan bara generaler som stannar i armen längre än 30 år. I början av 90 talet skulle den amerikanska militären reduceras med ca över ett per år, man erbjöd då möjligheten för de som varit anställda i armen mer än 15 år möjlighet att gå i pension tidigare. Pension Efter 20 år i aktiv tjänst väljer de flesta i den amerikanska armén att gå i pension. Pensionen är 50% av grundlönen, den stiger med 2.5% varje år. Går man i pension efter 30 år får man istället 75% av sin grundlön. Reservister kan gå i pension efter 20 år men får inte sin pension utbetald förrän vid 62 år. De flesta soldaterna är vid pensionering (efter 20 år) endast 38 år, officerare är och påbörjar därför en ny civil karriär. Välutbildad marinkår Officerare som vill vidareutbilda sig på universitet, och ta en "master" utom eller inom de arbetsområde de är designerade, uppmuntras av marinkåren "en välutbildad marinkårsofficer är en bättre marinkårsofficer" Anställda i den amerikanska armen har rätt till dollar per år, för att betala skolavgift till deltidsstudier. Många tidigare marinofficerare får toppjobb inom det privata näringslivet. Ett exempel på detta är direktören för Fed ex, Delta Airlines och Time Warner. Flera f d officerare sitter dessutom i den amerikanska kongressen. 175 av USAs 500 största företag är styrda av f d marinofficerare. Näringslivet har sett kvaliteten av marinkårens ledarutbildning, avslutar Brown. Officerare har i marinkaren 10 grader (junior)2nd Ltn -Löjtnant 1st Ltn -Löjtnant (5-8år) Captain- Kapten Major Lt Colonel-Överste Colonel- Överste 1-4 stjärnor General- Lt General- Brigader-Major General I armén är de som högsta rang 5 stjärnig Supreme Commander MgySgt är motsvarande Sgt Major Text och bild Eva Eklund har de om blivit Lt Colonel, ca 5800 dollar per månad som General tjänar man ca dollar, per 1/ Risktillägg för tjänstgöring på farlig ort/krig Man får ett tillägg som enligt Sgt Brown inte är särskilt stort ca dollar per månad, men i gengäld får man skatteavdrag eller blir befriad från att betala skatt om man är i farlig tjänst eller krigssituation. Försäkring Att teckna livförsäkring är frivilligt, men de allra flesta i armen har en livförsäkring på dollar som de själva betalar med 5 dollar i månaden, för att skydda och ekonomiskt säkra sin familj. Förmåner Sjukvårdsförmåner inklusive läkaroch tandläkarvård är goda, i USA är annars de privata sjukvårdsförsäkringarna en kostbar historia, i armén blir man enligt Sgt Brown väl omhändertagen. Sjukvårdsförmånen gäller även familjen men de betalar ca 100 kr per vårdtillfälle. Meniga och officerare som arbetar på bas har tillgång till vård där, arbetar man som Sgt Brown utanför bas med självständiga uppgifter är vården utkontrakterad till privatpraktiserande läkare. Om man blir sjukskriven får man den tid man behöver att tillfriskna, vilket inte är en självklarhet i USA. OfficersTidningen 2001:4 11

12 38 år och Jason Grose pensionerad the american dream? Efter 20 år i den amerikanska marinkåren kan officeraren Jason Grose välja att pensionera sig, endast 38 år gammal. Då väntar troligen ett välbetalt jobb med miljonlön inom näringslivet. Han minns fortfarande det tre månader långa inträdesprovet bootcamp som gör mammas pojkar till soldater i rikets tjänst: Jag vill inte undvara mina upplevelser i bootcamp om du så gav mig en miljon dollar. Men jag vill heller inte gå igenom det igen för en miljon dollar, säger han. Trots pensioneringen behöver Jason Grose inte riskera att gå sysslolös. Inom det amerikanska näringslivet är suget stort efter personer med militär utbildning, och Jason kan se fram mot en årsinkomst på den rätta sidan av en miljon dollar, om han väljer att pensionera sig om sju år. Efter 20 år i rikets tjänst får han dessutom en livslång pension. Tjänsten som officerare i den amerikanska marinkåren handlar lika mycket om utbildning som om fysiska strapatser. När Jason Grove mönstrar av har han tillbringat mer än sex år vid skolbänken av de 20 åren i marinens tjänst. Grose gick som 18 åring med i marinkåren efter att ha avslutat high school. Hans bror var i armén, och hans styvfar hade berättat mycket om sin tid i marinkåren. Jason var tänd på idén och ville pröva på den hårdaste av utmaningar. Eldprovet för en marinkårssoldat är de tre månaderna i Bootcamp träningslägret där pojkar blir män. Lägret var lika hårt som i filmen Full Metal Jacket, även om man idag inte slår de unga rekryterna. Men attityden är densamma: you are all equally worthless, berättar Jason. De tre månaderna i bootcamp har som primärt mål att ge de unga rekryterna en stark gemensam marinkårsidentitet. Därför är det viktigt att först ta bort de dåliga erfarenheter som många unga har med sig. Militären bryter ned de ungas individuella personlighet, så att alla är på samma nivå, innan uppbyggnaden av en gemensam identitet kan påbörjas. I tre månader lever de unga rekryterna under konstant stress utan någon form för kontakt med omvärlden. Inga telefonsamtal, inga brev, bortsett från gudstjänsten på söndagen. Att överleva bootcamp Rekryterna får alltför många uppgifter, som skall lösas på alltför kort tid. Med för få timmar sömn och för lite mat är de konstant trötta och hungriga. Bootcamp är ett mandomsprov där alla, även Jason, vid något tillfälle når sin yttersta gräns och bara vill ge upp. Men det ger resultat. De unga överskrider konstant sina gränser och lär sig betydelsen av att fungera i team. Efter de tre månaderna har de blivit stolta marinkårssoldater. Jag vill inte undvara mina upplevelser i bootcamp om du så gav mig en miljon dollar, men jag vill heller inte gå igenom det igen för en miljon dollar. Det var de hårdaste tre månaderna i mitt liv, säger Jason med eftertryck. Jason Grose överlevde sina tre månader i bootcamp och tog därefter en teknisk utbildning i flygelektronik. Därefter läste han på college för att förbättra sin high school-utbildning och 12 OfficersTidningen 2001:4

13 studera kommunikation. Efter fyra års studier hade han uppnått en kunskapsnivå som gjorde att han blev uppmanad att söka officersutbildningen. Av de 1200 meniga som sökte var det bara 66 som blev antagna, och jag var en av dem, säger han. Överstens man Efter grundutbildningen som officer, blev han erbjuden ett jobb innom kommunikationssektorn, där han mest arbetade med datorer; internet och websajter. Men det visade sig snart att marinkåren hade behov för en adjutant till en överste. Idag arbetar han som att förlängd hand åt översten. Jag är adjutant i Sjunde marinregementet med många olika slags uppgifter och ansvarsområden. Huvuduppgiften är att fungera som administrationschef med ansvar för den fysiska träningen. Marinbasen ligger i den lilla byn 29 Palms norr om nationalparken Joshua Tree i Mojaveöknen i Kalifornien. Det sjunde Regimentet är den största marinbasen inom den amerikanska marinkåren med omkring 200 officerare och 3400 meniga. Familjeliv på basen? Jason Grose är gift och har två barn på sex respektive nio år. Han har pratat mycket med sin familj om riskerna med jobbet. Både hustrun och deras två barn vet att han kan bli inkallad i krig igen. Jason bor med sin familj på marinbasen 29 Palms, som fungerar som en liten egen stad invånarna. Här finns butiker, frisörer och fast food-restauranger med mera. Det finns också dagis och lekis. Deras två barn går i en skola i byn inne på marinbasen. Familjen umgås mest med andra officerare och deras familjer. Det finns en rangordning på basen, som gör det besvärligt att för Jason Grose att ha för många sociala aktiviteter med de meniga. Det ska vara en professionell distans mellan de meniga och de överordnade, men det är svårt att upprätthålla den eftersom de var mina vänner innan jag blev officer. Men spelreglerna är tydliga och vi följer dem allihop. Det går inte heller att knyta allt för täta band till övriga Marines, för familjer i det amerikanska försvaret är vana att flytta runt mycket i det vidsträckta landet. Han har tidigare bott med sin familj nära den mexikanska gränsen i Yuma, Arizona. Efter tre år i 29 Palms flyttar familjen i sommar till staden Monterey, söder om San Francisco, där Jason har blivit utvald i ett särskilt utbildningsprogram. Marinen vill gärna att jag tar en master degree i informationsteknologi mot att jag efter den tvååriga universitetsutbildningen jobbar fyra år på en bas på den amerikanska östkusten. Vanligtvis så kommer man tillbaka till det jobb man hade innan man lämnade basen för att utbilda sig. Men jag har fått den här möjligheten och accepterat det som mitt sista uppdrag innan jag lämnar marinkåren. När jag är färdig med de sista fyra åren har jag tjänstgjort 20 år. Pluggar i Monterey Universitetet i Monterey är mest för studerande från det amerikanska försvaret, men även civila kan studera där, liksom även medlemmar ur andra länders försvar. Under den tid Jason Grose studerar har han ingen av sina dagliga plikter från basen i 29 Palms, men han kommer att studera i en grupp med andra amerikanska marinofficerare och det förväntas att de håller sig i god fysisk form. De kommande sex åren är alltså någorlunda planlagda för Jason Grose, och även om han kan lämna marinkåren som 38-årig med en bra livslång pension, har han inga planer på att bara sätta sig i gungstolen och luta sig tillbaka. Jag har ännu inte planerat min civila karriär, men jag är säker på att jag kommer att arbeta med information och kommunikation på något sätt. Jason Grose har fått indikationer på att hans civila lönenivå kommer att ligga över dollar, runt en miljon svenska kronor, om året. Det kommer att finnas jobb till mig när jag lämnar marinkåren, säger en nöjd Jason Grose, som dock inte ser fram emot en civil karriär med odelad glädje. Jag trivs med livet i den amerikanska marinkåren. Jan Poulsen, 29 Palms, USA Fotograf Eva Eklund Jason Grose är kapten in the marincorpse and serves with the headquarters company, 7:e regementet, 1:a marindivisionen Inflytande Erfarenhet Kompetens Gemenskap OFFICERSFÖRBUNDET Ett förbund För alla yrkesofficerare OfficersTidningen 2001:4 13

14 Sina kunskaper och erfarenheter från sin officersutbildning är något Anders Haskel dagligen har nytta av i sitt nuvarande arbete som aktieanalytiker på SEB Enskilda Banken. och leriga övningar i fält. Men det är faktiskt en före detta officer jag nyss tagit i hand. Samtalet börjar med en resumé av hur det kom sig att Anders överhuvudtaget slog sig in på officersbanan. Jag hade inte några särskilda planer på vad jag ville göra efter gymnasiet, förklarar han. Någon direkt klar uppfattning om vad jag ville syssla med i framtiden fanns inte. Anders gjorde sin värnpliktsutbildning vid A3 i Kristianstad. När han klev innanför regementets grindar för första gången hade han inga större förväntningar på sin tid i Försvarsmaktens tjänst. Detta skulle dock komma att förändras. Jag hade en ganska neutral bild av försvaret när jag kom till A3, berättar han. Och några tankar på att bli officer hade jag inte. Men så träffade jag en bekant, som berättade om en person som han kände som var officer. Av det samtalet började jag förstå att officersutbildningen bland annat innebar en bra ledarskapsutbildning, som jag tyckte verkade intressant och kunde passa mig. Sagt och gjort. Anders bestämde sig för att se vad Officershögskolan hade att ge. Det visade sig att han valt rätt. Jag började min yrkesofficersutbildning 1983 och upplevde den som en mycket bra period i mitt liv. Jag var 22 år då och jag tror att det är bra att i så unga år få Officershögskolans utbildning i pedagogik och ledarskap. En officer och en aktieanalytiker en artikel om yrkesväxling Som officer har du goda möjligheter att få ett bra jobb på den civila arbetsmarknaden. Din utbildning är hett eftertraktad bland företag som söker personal att fylla sina chefstjänster med. Men är steget från officer ut på den civila arbetsmarknaden naturligt, något man gör utan vidare? OfficersTidningen har träffat Anders Haskel, före detta yrkesofficer, numera aktieanalytiker vid SEB Enskilda Banken i Stockholm. Han berättar om sitt val och sina tankar kring vilken nytta man kan ha av sin officersutbildning på den civila arbetsmarknaden. Anders arbetsplats ligger mitt i centrala Stockholm. Från fönstret på hans arbetsplats sträcker sig en klassisk vy ut sig; Sergels torg, Kulturhuset och Drottninggatan med sina affärsstråk. Där sitter han, i slips och kostym, och möter mig med ett leende. Hoppet kan tänkas stort från det soliga mottagningsrummet till tidiga morgnar på förband Rastlösheten tog över Men trots att han trivdes i gemenskapen och med livet i Försvarsmakten började Anders efter en tid fundera på om det verkligen var yrkesofficer han ville vara i resten av sitt liv, något som de flesta av oss gör någon gång i livet, med varierande utfall. Vissa av oss stannar kvar på vår arbetsplats. Anders valde en annan utväg. Jag hade höga ambitioner med både utbildningen och yrket. Jag funderade på min framtid och kunde ganska lätt räkna ut hur den militära karriärbanan skulle se ut. Jag frågade mig om jag verkligen ville ha mitt liv utstakat precis så. Och eftersom jag nog är lite rastlös av naturen så kom jag fram till att jag ville prova på något nytt. I den åldern är det nog lätt att tycka att gräset är grönare på andra sidan. Jag var inte så pigg på att gå som utbildare på regementet under de år som gällde mellan skolstegen. Men jag har alltid trivts i försvaret, förklarar han. Officersutbildningen till stor hjälp Men hur väljer då vår relativt nyutexaminerade officer att göra när det kliar i fingrarna och spritter i kroppen av karriärlusta? Jag valde ganska snabbt en karriär i det civila, berättar Anders. Anders första civila jobb blev som ansvarig för ungdomsverksamheten vid Aktiespararnas riksförbund. Där blev han kvar i tre år. Jag har alltid varit intresserad av ekonomiska frågor och aktiesparande, så jobbet passade mig perfekt. Mina huvudsakliga uppgifter var att organisera och administrera förbundets ungdomsverksamhet. Jag sysslade mycket med information och utbildningsaktiviteter för ungdomar. Jobbet innebar en hel del föreläsningar på skolor och företag och jag märkte att jag hade stor nytta av den pedagogik jag läst på Offi- 14 OfficersTidningen 2001:4

15 cershögskolan. Att jag dessutom hade lärt mig att tala inför grupp var naturligtvis också en stor fördel. Arbetet på Aktiespararnas riksförbund var ett bra avstamp för den fortsatta karriären som aktieanalytiker för Anders. Under tiden hos Aktiespararna kom jag också i kontakt med tidningen Aktiespararen förbundets medlemstidning. Jag skrev artiklar om utvecklingen på aktiemarknaden och gjorde en del aktieanalyser i tidningen. Dessutom gav jobbet en del kontakter, som varit bra att ha efteråt. Anders upptäckte att det var roligt att skriva och efter åren hos Aktiespararna arbetade han som frilansande ekonomiskribent. Som anställd på ett mindre konsultbolag gjorde han aktieanalyser och skrev artiklar om aktieplaceringar. En dag 1990 blev han så kontaktad av S-E-Banken. Man hörde av sig till mig och frågade om jag ville ta ett jobb som analytiker hos dem. Jag tackade ja och arbetade där i fem år. Därefter jobbade han ett par år som förvaltare och aktiemäklare innan han på nytt fick prova på att förmedla sina analyser till aktiespararna via det skrivna ordet. Mellan åren 1997 och 2000 var han nämligen anställd som skribent på Finanstidningen. Det jobbet gjorde han så bra att han blev utnämnd till bästa ekonomijournalist Dessutom kom han tvåa i samma omröstning 1998 och Varierande, utåtriktat arbete Under vårt samtal funderar Anders högt på om uppskattade skribenter allmänt har naturlig fallenhet för att skriva bra, eller om även det kan ha att göra med de erfarenheter man fått på vägen genom livet, som att i Anders fall ha en officersutbildning i bagaget. Han förklarar sina tankegångar: Det handlar om att tänka och skriva pedagogiskt och enkelt. Det kanske är ytterligare en kunskap jag har med mig från officersutbildningen. Jag vet faktiskt inte, säger han och ler. Sommaren 2000 återvände Anders till sin gamla arbetsgivare SEB. Om sitt nuvarande jobb säger han så här: Jag är analytiker vid SEB Enskilda Banken. Vi vänder oss till kunder som har ett lite större kapital att placera och som är i behov av mer kvalificerad rådgivning än vi kan ge genom de vanliga OfficersTidningen 2001:4 bankkontoren. Jag har en utåtriktad roll i min tjänst. Jag är med och skriver i olika publikationer som skickas ut till kunderna. Jag är ute en hel del och pratar på kundträffar. Jag har också en hel del kontakter med journalister. Vill inte lämna Försvarsmakten helt Trots att det nu är 15 år sedan han lämnade in sin avskedsansökan som yrkesofficer har Anders fortfarande kontakter med Försvarsmakten som han inte vill bryta. Jag är reservofficer idag, förklarar han. Att åka ut på övningar då och då gör att jag får omväxling i tillvaron. Försvaret har gett mig så mycket positivt, som jag vill betala tillbaka. Att ha ett heltidsjobb och samtidigt vara engagerad i reservofficerskåren kan verka som en något svårhanterlig uppgift. Men Anders ser det istället som vilket annat åtagande i livet som helst. Och lösningen är lika uppenbar: Med god planering och framförhållning så fungerar det, förklarar han. Fyra frågor till Anders: Är du nöjd med din situation som reservofficer eller går du miste om något som Försvarsmakten kan erbjuda sina ordinarie yrkesofficerare, tror du? Det sägs att man inom försvaret är dåliga på att ta hand om sina reservare idag. Och jag håller med. Det krävs att man själv tar initiativ för att få uppgifter. Försvarsmakten måste bli bättre på att ta vara på den kompetens som finns hos utbildade officerare, inte minst hos dem som lämnat sin fasta anställning i försvaret. Vad är det officeraren är så bra på, som den civila arbetsmarknaden är i behov av? Officerare är bra på tydlighet. De är bra på att ge beröm och konstruktiv kritik. Officeren får lära sig att fatta snabba beslut och genomföra projekt snabbt och effektivt. Inom det militära lär man sig ett speciellt sätt att kommunicera och förmedla budskap, på ett snabbt och rakt sätt. Man lär sig också hur organisationer och människor fungerar. Det spelar egentligen ingen roll på vilken arbetsplats du är, människor fungerar på ungefär samma sätt vilka grupper man än undersöker. Vad vill du säga till officerare som funderar på att byta yrke? Tänk igenom ert beslut rejält innan ni gör ert val. När jag tänker på mitt eget val, så kanske jag trots allt skulle ha stannat i Försvarsmakten några år till och gått ytterligare någon skola. Bredvid mitt jobb som officer skulle jag nog ha läst kurser på den civila högskolan. Nu har jag fått läsa in den kompetens som krävs för mitt civila yrke på kvällstid istället. Och framtiden... vad finns där för Anders Haskel? Antagligen kommer jag att ägna mig åt det jag gör just nu ett tag till. Text och foto: Sandra Lang Namn: Anders Haskel Ålder: 40 år Födelseort: Hörby Bakgrund: 4 år Teknisk linje (gymnasiet) Gjorde värnplikten 10 mån på A3 i Kristianstad Huvuduppgift under värnpliktstiden: Pjäsgruppchef, 10,5 cm haubits m/40 Yrkesverksam tid som officer: Officershögskola samt Krigskolan Karlberg varvat med arbete som utbildare av värnpliktiga. Jag har senare befordrats till kapten, som reservofficer. Meritförteckning: : Aktiespararna (Sveriges Aktiesparares Riksförbund), ungdomsansvarig samt arbete inom utbildningsverksamheten : Thomasson Investment Service, aktieanalytiker : S-E-Banken, aktieanalys och portföljförvaltning : Custos, portföljförvaltare 1997: Danske Bank, aktiemäklare : Finanstidningen, aktieanalytiker och reporter 2000-:SEB, aktieanalytiker Civila studier: Företags- och nationalekonomi samt statsvetenskap vid Stockholms Universitet 15

16 Vaktavlösning i förbundsledningen Officersförbundets avgående presidium från vänster förste vice ordförande Hans-Ivar Byberg, förbundsordförande Per Wahlberg och andre vice ordföranden Nils Waldemarsson.Foto Svante Palme. De tre sista dagarna i maj genomför Officersförbundet sin kongress. Många viktiga beslut skall då tas. Bl.a skall förbundsstadgarna utvecklas, ett nytt fackligt program fastställas, budgeten fastställas m.m. Det kommer också att bli stora förändringar i förbundsstyrelsen. Bland annat byts hela presidiet ut i och med att förbundsordföranden (Per Wahlberg) och 1.vice förbundsordföranden (Hans-Ivar Byberg) går i pension fr.o.m 1 juni samt genom att 2. vice förbundsordföranden (Nils Waldemarsson) kommer att avgå med pension under nästa mandatperiod och således inte kan omväljas. Valberedningen har utarbetat sitt förslag till ny förbundsstyrelse. Det är ännu för tidigt att här i OT presentera detta förslag. En sådan presentation kommer i ett senare nummer. Förmodligen säger alla som avgår från förbundsordförandejobb att de haft en intensiv och händelserik tid. Det gör också Per, Hans-Ivar och Nils och tycker att perioden faktiskt varit detta. Vi har varit med om två stora försvarsbeslut, varav ett som var det mest omvälvande på mycket länge säger de tre avgående presidieledamöterna. I början av 1996 hade vi c:a aktiva medlemmar. På grund av försvarsbeslut och neddragningar är vi med idag knappt aktiva medlemmar på väg ned till c:a (eller om personalförsörjningsutredningens siffra skall gälla) år Vi har lämnat invasionsförsvaret och håller på att skaffa oss ett insatsförsvar med stark internationell prägel. Vidare har vi genomfört två stora avtalsrörelser (RALS och RALS 01-02) Det viktigaste som vi vill förmedla till våra efterträdare är att idogt och målmedvetet kämpa för att skapa en långsiktigt hållbar personalförsörjning. Försvarsmakten måste skapa sig förmåga att med en bra officersutbildning, med ett positivt utnyttjande av löneinstrumentet och med en bra verksamhet med balans mellan uppgifter och resurser på alla nivåer kunna rekrytera och behålla kompetenta och välmotiverade officerare inom alla funktioner och på alla nivåer. De tre avgående presidieledamöterna vill å alla avgående styrelseledamöters vägnar önska den nya förbundsstyrelsen lycka till och tacka alla medlemmar för det mycket intressanta och utmanande uppdraget att få leda Officersförbundet under detta intensiva skede. Per Wahlberg Hans-Ivar Byberg Nils Waldemarsson 16 OfficersTidningen 2001:4

17 Officersförbundets språkstipendiat siktar högt: Jag prövar gärna mina språkkunskaper i Bryssel! OfficersTidningen träffar Peter Gustafsson en klar vårdag på Uppsala centralstation. Förra året blev denna flygtekniker tilldelad Jan Lords språkstipendie. Vi talar om varför man söker ett språkstipendium. För mig var det lite bakvänt. Jag sökte faktiskt stipendiet efter att jag varit på språkkurs i Frankrike, berättar Peter. Jag fick höra att man kunde göra så, och lämnade in en ansökan och blev en av stipendiaterna. Det är jättebra att stipendiet finns. Att gå en kurs i Franska... Jag ville öva upp min gymnasiefranska. En språkresa verkade vara ett bra alternativ, så jag tog semester och åkte till Frankrike börjar Peter. Jag hade dessutom aldrig varit i Frankrike förut. En kurs i normalt tempo innehåller fyra undervisningstimmar per dag. Det alternativet som Peter valde var en intensivkurs som innebar ungefär sex timmars lärarledda studier per dag. Fyra timmar gick åt till konversation och tiden som blev över ägnade man åt grammatikens konst. Vi gjorde grammatikövningar och diskuterade omkring dem. Det var givande och lärarna var bra. Eftersom vi bara var tre personer i gruppen, vilket jag blev lite chockad av först, det gjorde att man var aktiv från första stund vare sig man ville eller ej. Lärarna var fast beslutna om att vi skulle lära oss Franska, och vi fick ställa hur mycket frågor som helst, tills vi verkligen lärde oss hur det skulle vara. Lärarna diskuterade nästan dagligen om var och en av sina elever för att kunna ge dem bästa möjliga undervisning. Man kunde bli uppflyttad i en mer avancerad kurs från en dag till en annan, om det visade sig att man skulle ha mer nytta av den. All undervisning var på franska, så i början hade man svårt att förklara de grammatiska teorierna och använda de franska orden för de språkliga begreppen. Jag menar, när det är svårt att förklara hur den svenska gammatikteorin hänger ihop, blir det ganska komplicerat när man ska försöka sig på den franska... på franska! Det allra bästa tror jag är att bo i en familj under kurstiden. Då överger man aldrig värdnationens språk. Själv bodde jag i ett studentboende tillsammans med andra utländska studenter. Där blev det så att man pratade engelska med varandra. Peter hade aldrig varit i Frankrike förut, men han hade en god vän där som han hann hälsa på. Eftersom jag varit involverad i IACE (International Air Cadett Exchange), som eskort och Sverigeledare har jag lärt känna människor från bland annat Frankrike. En av dem träffade jag under min vistelse i Paris, det var jättekul han tog mig med på en flygtur över Paris i sitt plan. Har man nytta av en språkkurs som officer? När man träffas på internationella utbyten har man ju klart nytta av sina kunskaper, men jag hoppas att jag får mer användning av min Franska i framtiden. Ett sätt att få nytta av sina språkkunskaper är att tjänstgöra utomlands. Jag skulle gärna vilja arbeta vid någon ambassad någonstans. Att hamna i Bryssel skulle vara väldigt intressant. Faktaruta Peter Gustafsson Gick på Officershögskolan i Halmstad Fortsatte som Flygtekniker på F15 i Söderhamn Varit lärare på Flygvapnets Tekniska skola Har arbetat som flygtekniker på F16 i Uppsala Arbetar idag som systemingenjör vid Teknikkontor 37/39 F7 För att inte tappa de kunskaper han fick i Paris har Peter fortsatt att läsa Franska på distanskurser och på kvällstid. Peter är idag kapten, men kommer att läsa STABs-programmet vid FHS till hösten med målet ställt på att bli major. Jag ser fram emot att läsa vid FHS och har höga förväntningar på utbildningen, säger han. Peter Gustafsson om framtiden: Jag tror att vi kommer att få en allt större integration av vapenslagen och dess verksamheter i framtiden. Vilket kommer att ge synergieffekter när vi samtidigt skall bygga system av system, i framtiden kommer tex ubåtar att kommunicera med flygplan osv. Vi kommer även att se en utbredning av nätverk mellan människor i och utanför organisationen. Självklart kommer graden av interoperabilitet att öka i och med vårt ökade deltagande i internationella insatser. Text och foto: Sandra Lang Med sina språkstudier vill Peter Gustafsson hitta vägen ut i Europa. OfficersTidningen 2001:4 17

18 Hur skapar vi framtidstro tillsammans? En välutbildad och motiverad officerskår utgör motorn i alla länders Försvarsmakter. Under de senaste åren har den svenska officerskåren upplevt en Försvarsmakt i stark förändring. Ominriktning, ekonomisk obalans, förtidsavgångar och en fokusering av intresset mot internationella insatser har blivit en del av vardagen. För en tid sedan drabbades officerskåren av nya rapporter kopplade till ekonomisk obalans i pågående omställningsprocess. mycket positivt de facto sker. Materielsidan är ett område där det sker en omfattande utveckling. Konsekvenserna av nedanstående kan vara värt att reflektera över: Vi har stridsvagnar (122 systemet) och stridsfordon (90 systemet) i världsklass. I rådande situation är det viktigt att erinra sig ett avgörande bakgrundsfakta: Trots ovanstående beskrivning är huvuddelen av officerskåren kvar i Försvarsmakten! Som konsekvens är det av största vikt att denna stora grupp av dugliga medarbetare ser en positiv framtid i Försvarsmakten. Utan framtidstro/gåanda går det inte att bygga det nya försvaret. Det finns problem Vi får inte glömma bort att det finns ett antal problemområden som kraftigt bidragit till att skapa bristande framtidstro. Ett antal insändare i Officerstidningen tyder på att det finns många officerare ute vid förbanden som tycker att vår centrala ledning och förbandsverksamheten lever i skilda världar. Därutöver har betydligt fler officerare än normalt sökt civila arbeten för att därigenom få en bättre framtidssituation med bland annat bättre lönevillkor. Många upplever att ständiga omstruktureringar vid förband och staber bidrar till processer som tar för stor kraft från kärnverksamheten. För att vi tillsammans skall kunna vidta de rätta och framåtriktade åtgärderna är det viktigt att analysera dessa problemområden. Försvarsmaktens chefer måste lyssna på medarbetarna i syfte att inventera lokalt verksamhetsanknutna problem samt finna lösningar på dessa. Exempel på åtgärder på olika nivåer vad sker? Det finns många bevis på att ovanstående frågeställning står i fokus på olika nivåer inom FM. Mitt debattinlägg skall ses som en orientering om vad som pågår samt vad som enligt min uppfattning bör göras. Det är kraften i hela officerskollektivet som formar morgondagens Försvarsmakt. Denna kraft kan jämföras med grundtankarna för uppdragstaktik. När alla nivåer jobbar med spirit mot samma målbild erhåller vi en enorm dynamik och förmåga att nå bra resultat. Det kan vara värt att reflektera över ett citat hämtat från Napoleon Bonaparte: In war the moral is to the physical as three to one. Inom Högkvarteret pågår arbetet med det så kallade 10-punktsprogrammet. Detta syftar bl a till att skapa bra personalvillkor kopplat till individualplanering, kompetenshöjning, bostäder i stockholmsområdet samt översyn av löner. Därutöver pågår ett arbete med att tydliggöra en målbild som alla kan identifiera. Det vill säga; mot vad syftar omställningen och hur ser morgondagens försvar ut, vilka uppgifter skall vi ha och vilka system skall vi förfoga över för att lösa dessa? ATK målbild 2010 för armén är ett bra exempel på att vi är på rätt väg. På lokal nivå finns det många eldsjälar som arbetar med stor energi för att skapa framtidstro. Nya tankar om realistiska övningar, materielförsök (demonstratorer mm) och kvalitetsgrupper utgör exempel på den lokala drivkraft utan vilken visionerna blir till intet. Se det positiva Det är avgörande att vi bygger vidare på det positiva och inte fokuserar på problemen. Låt mig ta fram några exempel på att Vårt ubåtssystem innehåller utifrån sin storleksklass världsledande teknik och har mycket stor eldkraft. Flottan tillförs toppmoderna korvetter (Visbyklassen). Amfibiesystemet är unikt både vad avser ny materiel och organisation. Stridsbåt 90, minsystem, robotsystem och ledning/sambandssystem håller högsta klass. JAS systemet och luftburen radar/- signalspaning tillhör den absoluta toppen av befintlig spetsteknologi. Den personliga utrustningen, exempelvis uniformsystemet, hjälmar och skyddsutrustning, ger många positiva kommentarer vid möten med företrädare för andra nationers Försvarsmakter. Lägg därtill att vår försvarsindustri är världsledande inom flera teknologiområden. Därutöver är det värt att lyfta fram att vi har duktiga och motiverade värnpliktiga som skapar basen för rekrytering till officersyrket. Prioritera kärnverksamheten Det är viktigt att vi gör rätt saker vid förband, skolor och staber. I en omställningsprocess finns det en unik möjlighet att fokusera på det som är väsentligt; kärnan. Jag upplever att vi ibland gapar efter ett för stort stycke. Framtidstro uppnås om det är balans mellan uppgifter och resurser. Exempelvis är det av yttersta vikt att officersutbildningen vid våra olika skolor prioriteras och 18 OfficersTidningen 2001:4

19 håller hög klass. Vid ett utbildningsregemente måste utbildningen av värnpliktiga anses vara kärnverksamheten. Då måste regementsstab och stödfunktioner arbeta mot detta och inte hitta egna sidospår. En stab har inget egenvärde utan staber är till för att stödja det som finns i spetsen på den blå pilen! Skapa identitet och tillhörighet Inom försvarsgrenarna är det viktigt att skapa samhörighet, naturliga nätverk och kontaktytor. I den gamla Försvarsmakten fanns en hel del bra saker som vi inte får glömma bort eller förkasta. I armén var tydliggörandet av krigsförbanden i form av kaderförband och kaderstaber en mycket viktig del för att uppnå kvalité. Yngre officerskollegor erhöll placering i ett krigsförband direkt i samband med utnämningen. De fick erfarenheter av truppföring i samand med övningar och de fick möjlighet att påverka sin framtid i förbandet. Därutöver bildades ett naturligt kamratskap och många äldre kollegor blev mentorer för sina yngre kollegor. Utifrån hur situationen ter sig i dagsläget är det min bestämda uppfattning att förbandsidentiteten bör utvecklas! Det finns ingen anledning att officerare skall stå i någon kompetenssump som skall aktiveras vid skarp insats. Krigsplacera personalen! All krigshistoria visar entydigt att tydlig förbandsidentitet varit bidragande till stridmoral och bra resultat. För den som önskar detta belagt rekommenderas läsning av den israeliske militärteoretikern Martin van Crefeldts bok Fighting Power. Chefers ansvar Huvuddelen av officerskåren är chef i någon nivå. Instruktören vid plutonen är chef över den övningsavdelning som han för tillfället ansvarar över. Plutonchefen har sitt chefsansvar osv. Vi har således alla ett chefsansvar i någon form. Ansvaret är nära sammankopplat med ett uppdragstaktiskt synsätt vilket enkelt uttryckt innebär att vi alla måste bidra med vårt strå till stacken. Det håller inte att hänvisa till att detta är flottiljchefens/regementschefens uppgift. Nedanstående synpunkter är, enligt min uppfattning, starkt bidragande till att skapa framtidstro. De har alla som grund ett aktivt och engagerat ledarskap. Uppfattningarna som jag lyfter fram kan ibland ges stämpeln gamla sanningar. Det betyder ingalunda att dom är förlegade. För flertalet yngre kollegor som jag kommer i kontakt med uppfattas de däremot som sanningar utifrån beprövad erfarenhet. Chefer ska: Skapa och vidmakthålla förbandsanda/rätta attityder. Detta innebär utövandet av ett tydligt ledarskap! Leva efter de anvisningar som beskrivs i Svensk Författningssamling (SFS), Försvarets Författningssamling (FFS) och ÖB Riktlinjer för Svensk Officersetik. Skapa tydlighet, öppenhet och ärlighet genom en förankrad policy och ett konsekvent handlande. Beslutsprocesser måste således tydliggöras för all personal. I bemanningsprocesser placera rätt man/kvinna på sådana befattningar som gör att individen kommer till sin rätt! I nyckelbefattningar måste personer som besitter stort förtroende hos underordade, sidoordnade och överordnade placeras. Detta är speciellt viktigt när vi har oro i leden. Utveckla ett bra samarbete med fackliga representanter. Skapa ett klimat och ett forum som bidrar till lyhördhet och som därigenom tillgodoser personalens behov. Detta är lika viktigt för officerare som för civilanställda. Överste Berndt Grundevik / Chef Chefsprogrammen/FHS Sammanfattning: * Efter det senaste försvarsbeslutet är huvuddelen av officerskåren kvar och det är viktigt att alla dessa får framtidstro. * Det finns problem men insikt och framåtanda skapar förutsättningarna för att se nya möjligheter. * Lyft fram det positiva och fokusera på framtiden. * Bra materiel, många bra officerare och värnpliktiga utgör viktiga fundament att bygga vidare på. * Kraftsamla resurserna till kärnverksamheten. * Principerna för hur vi placerar officerare vid förband och staber behöver ses över och vidareutvecklas mot ett tydliggörande av hemmahörighet. * Chefer måste utöva ett tydligt ledarskap! Alla som är inblandade i bemannings eller befordringsprocesser måste ta ett stort ansvar för att rätt man/kvinna placeras på lämplig befattning utifrån individens förutsättning. * Skapa stabilitet genom att få balans mellan uppgifter/resurser samt låt organisationen få sätta sig. * Det finns et stort behov av att se över hela lönestrukturen OfficersTidningen 2001:4 19

20 Förbundsinformation Om Förbundsinformation: På de här sidorna kan du läsa information från Officersförbundets kansli Ansvarig för Facklig Information är: Henrika Åkerman, Informationschef Officersförbundet i yttrande: Personalen viktigare än materiel Det är viktigare att prioritera utvecklingen av personalen genom utbildning och tjänstgöring före en fortsatt ökning av materielkostnaderna. Det skriver Officersförbundet i sitt yttrande över ÖB:s preliminära verksamhetsuppdrag för år 2002, som överlämnats till strategiledningen. Officersförbundet anser också att det råder obalans mellan antalet officerare och den verksamhet som Försvarsmakten planerar för, och menar att uppdragen bör prioriteras och anpassas efter resurserna. Även i samverkan om verksamhetsuppdragen för nuvarande år, 2001, har Officersförbundet kritiserat obalansen mellan uppgifter och resurser. Officerare som slutar ska kunna vara kvar som medlemmar Officerare som Försvarsmakten i förtid ska kunna vara kvar som passiva medlemmar i Officersförbundet, enligt ett förslag från förbundsstyrelsen. Tidigare har stadgarna inneburit att de som lämnat försvaret också måste gå ur Officersförbundet. Genom det nya förslaget ska den som vill kunna ha kvar både försäkringar och OfficersTidningen. Beslutet ska fattas av kongressen den maj för låg lön för en fänrik En individuell värdering ska lägga grunden för de löner som fänrikarna får när de anställs som officerare. Att det skulle finnas en fänrikslön på stämmer inte, utan det är en flera år gammal minimilön. Nu måste förbandscheferna sätta löner som lockar och lyckas behålla rätt personer i försvaret. Senaste gången som ingångslön diskuterades var i avtalet om lönerevision Resultatet blev att lönen för en nyanställd fänrik höjdes till minst kronor. Denna nivå är idag långt ifrån vad förbundsstyrelsen anser att en fänrik är värd. Både förbundet och Försvarsmakten var också medvetna om att förbandens förutsättningar för att rekrytera och behålla officerarna var olika. Detta, samt att lönen ska vara individuell, gjorde att man inte avtalade om någon definitiv ingångslön utan istället en lägsta nivå. I lönerevisionen 2000 gjordes ingen central satsning för fänrikar. Behovet var inte speciellt stort eftersom det vid varje nyanställning ska ske en lönevärdering och individuell lönesättning. Det finns alltså ingen fänrikslön som alla nyanställda ska ha. Marknadsanpassa lönen! Vid varje nyanställning ska det sättas en lön på individen. Kriterier är bland annat arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvar och individens skicklighet. Lönen ska också vara marknadsmässig och locka aspiranterna att ta en anställning vid förbandet och få dem att stanna kvar. Om detta görs på rätt sätt vid förbandet så borde resultatet bli att alla nyanställda fänrikar följer med i förbandets löneutveckling och lönestruktur. Värderar man arbetsuppgifternas svårighetsgrad, ansvaret och marknaden så inser man snart att inte är en fänrikslön. Det blir ännu tydligare när man vet hur förbanden lönevärderar civila praktikanter, soldater eller andra förhållandevis enkla arbetstagare. Dessa får löner i nivån Ingångslönen viktig för framtiden Det är förbandscheferna som har ansvaret för att anställa och sätta lön vid anställningen av fänrikarna. Något som de uppenbarligen måste ha hjälp med. De ska göra en värdering av vilken lön som är rätt för varje individ. De måste också få klart för sig att det inte finns någon fänrikslön som alla ska ha. Sätter inte förbandschefen en rejäl lön från början så kommer officeren inte på bra många år att nå en acceptabel lönenivå. Och många av dem kanske inte ens stannar i Försvarsmakten. 20 OfficersTidningen 2001:4

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 juli 1999. SFS 1999:697 Utkom från trycket den 13 juli 1999 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten.

hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. hårt och mjukt Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. S - 2 HÅRT OCH MJUKT Vad du får då du tjänstgör i Försvarsmakten. SUMMAN ÄR STÖRRE ÄN DU TROR Att tjänstgöra i Försvarsmakten är berikande på

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Enkät bemanning. november 2011

Enkät bemanning. november 2011 Enkät bemanning november 2011 Enkät bemanning november 2011 Syfte Generell kartläggning av de bemanningsanställdas situation Ge bemanningsanställda möjlighet att med egna ord berätta om hur de ser på sin

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Demokratisk process i Officersförbundet

Demokratisk process i Officersförbundet Demokratisk process i Officersförbundet Medlemmar Officersförening Kansli Förbundsstyrelse rättshjälp ledighet arbetsvillkor arbetsmiljö förmåner löner pensioner försäkringar Lars Fresker Officersförbundets

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7

SACO Försvar yttrande över BU 08/SR. SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 Sida 1 (6) SACO Försvar yttrande över BU 08/SR SACO Försvar 2007-02-26 SACO Försvar yttrande över Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2008 med särskild redovisning 7 SACO Försvar har valt att endast

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Din karriär och utveckling

Din karriär och utveckling Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten.

STOCKHOLM 2008-09-12. Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem. Allmänt. Svar på remissfrågor. Försvarsmakten. Sida 1/8 Diarienr: Försvarsmakten ProdS STOCKHOLM 2008-09-12 Officersförbundets remissvar Utveckling av tvåbefälssystem (HKV 16300:67260) Allmänt Officersförbundet delar i allt väsentligt grunderna i förslaget.

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister 1 Juristbarometern Totalundersökning Sveriges juridikstudenter, tingsnotarier och biträdande jurister Population 10 823 individer varav 3 366 besvarade enkäten Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

På Försvarsmaktens hemsida finns

På Försvarsmaktens hemsida finns Insatsförsvaret behöver en ny officersutbildning HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd II den 4 maj 2006 av kommendörkapten Magnus Haglund På Försvarsmaktens hemsida finns följande

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Sida 1 (5) Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 12, 2008-12-17, Fö2006/2663/EPS, Fö2006/2782/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Group har initierat en undersökning av vad som gör människor lyckliga i allmänhet och på jobbet. Alla företag som ingår i Wise

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor)

Informationsbrev 2 för antagna till Stabsutbildningen 2015-2016 (Två bilagor) FHS beteckning 2015-05-04 Ö 75/2015 Sid 1 (6) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Övlt Claes Deshayes,

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats

BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Personalberedningen BESLUTSFÖRSLAG Katarina Erlingson Datum 2009-03-09 Dnr 1 (1) 18 förslag för framtidens arbetsplats Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen godkänner föreslagen utveckling och komplettering

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer