MARKNADSANALYS ROSENKRAFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARKNADSANALYS ROSENKRAFT"

Transkript

1 l RAPPORT MARKNADSANALYS ROSENKRAFT

2 Uppdrag: , Undersökningen Rosenkraft Titel på rapport: Marknadsanalys Rosenkraft Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Malmö stad Rosengårds stadsdelsförvaltning, MKB, Investor Partner, Swedbank, NRF Arian Ratkoceri, Malmö stad Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Katarina Majer, Tyréns Madeleine Eneskjöld, Tyréns Robin Svensén, Tyréns Olof Friberg, Tyréns Olle Anderberg, Tyréns Katarina Majer, Tyréns Christian Lindfors, Tyréns Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Arbetsprocess och metod Nulägesanalys Befolkning Kompetenser Kompetens i Rosengård Efterfrågan på kompetens Rosengårds utbud av kompetens Konkurrens på kompetensmarknaden Värdet av rätt kompetens Rosengård och framtiden Slutsats: Kompetens i Rosengård Köpkraft, omsättning och utbud Metodik Arbetskraftsutbud och sysselsättning i Rosengård Inkomster i Rosengård Boendekostnad i Rosengård Köpkraft i Rosengård Framtida konsumtionsbehov och mönster Bostadsbestånd och betalningsvilja Nuläge och historik Potential Betalningsförmåga Fokusgrupper Genomförande Fokusgruppintervjuer med malmöbor i Rosengård Det är bra att bo i Rosengård Många handlar gärna i Rosengård Ökat utbud, aktiviteter och fler dragplåster Många handlar på internet Bättre service och fler banker efterfrågas Att hyra, äga eller låna Mer stadslik miljö efterfrågas Rosengård har ett oförtjänt dåligt rykte (58)

4 3.2.9 Mångfalden är en potential Sammanfattning: Fokusgruppintervjuer Intervjuer med företagare och företrädare för organisationer i Rosengård Genomförande Intervjuer med näringslivet i Rosengård Utbud och efterfrågan Det en finns en relativt god köpkraft Stöd och samverkan efterfrågas Brist på lokaler hämmar utvecklingen Skapa attraktivitet genom starka aktörer och uppmuntra egna initiativ Bättre rykte skulle locka fler kunder Interkulturell kommunikation är a och o Utanförskap är det största hotet för framtiden Sammanfattning: Intervjuer med företagare och företrädare för organisationer i Rosengård Intervjuer med näringslivet utanför Rosengård Olika företagskluster Flöden viktigast för nyetablering men lokal köpkraft behövs Det behövs ett allmänt lyft för att förändra Rosengård Stöd och samverkan behövs för att driva utvecklingen framåt Ryktet påverkar nyetableringar negativt Delade meningar om nystartszoner Utanförskap är det största hotet för framtiden Sammanfattning: Intervjuer med företagare och företrädare för organisationer utanför Rosengård Rosenkraften lösningsförslag och rekommendationer Vilka mönster och tendenser i materialet visar på Rosengårds potential? Hur kan Rosengårds attraktionskraft som handelsplats öka? Hur kan Rosengårds attraktionskraft som besöksmål öka? Hur kan Rosengårds attraktionskraft som boendealternativ öka? Hur kan Rosengårds attraktionskraft som etableringsalternativ öka? Bilaga 1 Bostadsbestånd Bilaga 2 Förteckning över intervjupersoner 4(58)

5 Sammanfattning Under hösten 2012 startade ett samarbete mellan Malmö Stad Rosengård stadsdelsförvaltning, Investorpartner A/S, NRF Malmö AB, Swedbank AB och MKB Fastighets AB. Partnerskapet tog ett gemensamt initiativ kallat Rosenkraft som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar i Rosengård. Det långsiktiga målet för samarbetet är att öka stadsdelens attraktionskraft vad det gäller konsumtion, besök och boende, samt att förändra den negativa attityden till Rosengård. Tyréns fick i uppdrag att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet i form av en undersökning som visar på köpkraft, konsumtionsbehov, kompetenser samt åsikter och attityder. Genom att bearbeta offentlig statistik, intervjua boende samt företag och organisationer i och utanför stadsdelen ges en bild av Rosengårds potential. Resultaten från undersökningen presenteras i föreliggande rapport. Rosengård har stor potential Rosengård slår ur ett underläge. Utbildnings- och, sysselsättningsnivåerna samt köpkraften hos de boende är absolut lägst i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö. Matchningen av kompetens sett till vad arbetsmarknaden efterfrågar är dålig och i de fall som Malmöborna i Rosengård ändå har den kompetens som efterfrågas är konkurrensen om jobben extra hård. Tyréns analys av utvecklingen de senaste tio åren visar emellertid på en positiv utveckling. De utbildningsgrupper som efterfrågas, och som har ökat mest i efterfrågan, är sådana grupper som Rosengård har fått mer av under en tioårsperiod. Exempel på detta är högutbildade inom samhällsvetenskap och humaniora samt gymnasieutbildade med yrkesinriktning. Några av de utbildningsgrupper som har stark tillväxt i Rosengård är betraktas dessutom som trånga sektorer där det blir konkurrens om arbetskraften. Statistiken visar vidare att förvärvsgraden har ökat bland de boende i Rosengård, om än från en låg nivå. Endast Södra innerstaden har haft en starkare utveckling under samma tidsperiod. Även den genomsnittliga disponibla inkomsten har ökat och en fortsatt positiv tillväxt i disponibel inkomst bidrar till en ökad köpkraft och potentiellt ökad omsättning i handeln i området. Återigen, Rosengård har således svag utgångspunkt men framtiden visar på dess potential. Mycket pekar på att kompetensen i stadsdelen är på väg att höjas, matcha näringslivets efterfrågan bättre samt göra området mer konkurrenskraftigt och på så sätt kan öka invånarnas möjligheter att få ett arbete. Rosengård har haft den starkaste tillväxten men ännu inte kommit upp till en hög förvärvsgrad. Det finns alltså stora förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt i sysselsättningen då Rosengårds tillväxt kan hålla i sig under en lång period, i synnerhet med tanke på Malmö stads prognos över den starka tillväxten i arbetskraftsutbudet. Bostadspriserna har utvecklats i motsatt riktning Det som emellertid inte utvecklats i samma positiva riktning är priserna på bostadsrätter i Rosengård, de har istället fallit i nominella termer. Detta faktum ska ses i ljuset av att bostadspriserna i de flesta andra stadsdelar i Malmö har ökat, samtidigt som invånarna i Rosengård har haft en starkt ökande disponibel inkomst. Prisnedgången går således inte att förklara med de marknadsmekanismer som normalt styr bostadsmarknaden. Rosengård verkar vara, ur en bostadsmarknadssynpunkt, ett isolerat område där priserna sätts på andra premisser. En naturlig slutsats att dra är att det framför allt är Rosengårds sviktande rykte som bostadsområde som skapat de låga, och nedåtgående priserna. Tillsammans med ett antal andra faktorer som skapar osäkerhet kring stadsdelen och dess invånare hämmar detta viljan att investera i Rosengård. Inte bara vad gäller bostäder utan även andra typer av kommersiella etableringar i form av handel och service. 5(58)

6 Ryktet måste förändras Det finns problem i Rosengård. Det handlar om utanförskap och sociala problem kopplat till hög arbetslöshet, svårigheter att motivera ungdomar att utbilda sig, kriminalitet och diskriminering. Det saknas inte utmaningar, men det rykte som Rosengård har är oförtjänt dåligt. Bilden av Rosengård har cementerats och för många står stadsdelen för allt negativt som ofta förknippas med miljonprogramområden. Men den bilden behöver, och måste nyanseras. Det finns många som bor och arbetar i Rosengård som trivs och som ser många fördelar med stadsdelen. Inte minst ligger den bra till geografisk med närhet till centrala Malmö, bra kommunikationer och fina grönområden. Många framhåller även det positiva med mångfalden, att det bidrar till områdets själ och att det är människorna, vänner, bekanta och grannar som i deras ögon gör området attraktivt. Rosengård som integrerad stadsdel Det finns inget enkelt recept för att förändra ett områdes rykte. Många olika insatser och initiativ behövs, vissa omfattande, andra relativt små. Det kommer inte att ske över en natt, ett långsiktigt engagemang från flera olika parter krävs. För Rosengårds del handlar det om att utgå från de människor som bor i området och att skapa en attraktiv stadsdel där människor mår bra och vill bo kvar samtidigt som fler utifrån både vill besöka och bosätta sig i Rosengård. Rosengård behöver utvecklas till en stadsdel som är likställd med andra stadsdelar i Malmö. Rosengård ligger centralt placerat i Malmö och en förutsättning för stadsdelens utveckling är att området integreras tydligare genom att skapa starkare kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Det handlar om att skapa flöden och noder som bidrar till en mer stadslik karaktär och som bidrar till fler kopplingar till övriga Malmö. Det finns redan flera visioner och planer för stadsbyggnadsprojekt som kan bidra till detta, såsom Amiralsstaden där Amiralsgatan kan bli en integrerande stadsgata i stället för barriär som nu. Utbud, service och samverkan Samtidigt behöver Rosengårds utbud och service förbättras. Det finns många goda exempel på verksamheter som fungerar som både magneter och motorer i Rosengård, och fler behövs. Det finns ett tydligt önskemål om att utbudet växer både vad gäller de enskilda unika butikerna och större företag såsom kläd-och cafékedjor väljer att etablera sig i Rosengård för att skapa en attraktiv mix. Rosengårds centrum kan förhoppningsvis utvecklas till ett stadsdelscentrum som både lockar boende och besökare till området samtidigt som möjligheterna att etablera fler mindre verksamheter runt om i området ökar. Ökad samverkan behövs mellan företagare, verksamheter, organisationer och myndigheter för att utveckla näringslivet. Utanförskapet är ett hot Utanförskapet är ett av de största hoten för framtiden och utmaningarna handlar om att utnyttja den potential som finns i de unga människor som bor i Rosengård. För att detta ska vara möjligt behöver skolorna fungera och kopplas ihop med näringslivet och civilsamhället. Utanförskapet de unga människorna upplever behöver också minska. För ungdomar handlar det bland annat om att ge vägledning och inspiration genom kunskap och nätverk. Likaså är det viktigt att en större andel av den vuxna befolkningen får in en fot på arbetsmarknaden. Gå från ord till handling Det finns som sagt inget enkelt recept för att skapa positiva värden. Men det viktigaste är att gå från ord till handling, att visa att något händer. Kurvan pekar uppåt för Rosengård och det gäller för alla som är involverade i stadsdelen att ta tillvara på de möjligheter som finns och att gemensamt med de boende skapa visioner och handlingsplaner för att se till att Rosengård når sin fulla potential. Genom att utveckla Rosengård utvecklas hela Malmö. 6(58)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom ramen för arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården genomförde Malmö stad, tillsammans med olika aktörer från näringsliv, föreningsliv och offentlig verksamhet, ett arbete med att ta framunderlag för att genomföra en marknadsundersökning som kunde påvisa Rosengårds kraft som framtida marknad och investeringspotential. Projektet Rosenkraft syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar i Rosengård som leder till att fler jobb skapas. Långsiktigt är målet att öka stadsdelens attraktionskraft vad det gäller konsumtion, besök och boende. Vidare syftar projektet till att Rosengård ska kännas tryggare att besöka samt till att nyansera bilden av stadsdelen och därigenom även Malmö. Projektet har tidigt identifierat ett antal olika problem, såsom låg disponibel inkomst, men har även funnit outnyttjad potential i stadsdelen som kan innebära möjligheter. Partnerskapet bakom undersökningen har därför gått samman för att genomföra en undersökning som ska bidra med ökad kunskap kring möjligheter, potential och möjliga strategier som kan finnas för fortsatt utveckling i Rosengård. 1.2 Arbetsprocess och metod Tyréns fick i uppdrag att genomföra en marknadsanalys gällande kompetenser, köpkraft och konsumtionsbehov i stadsdelen Rosengård i Malmö. För att öka kunskapen kring Rosengårds attraktionskraft som konsumtions-, besöksmål, boende- och etableringsalternativ och för att på bästa sätt ta fram ett kunskapsbaserat beslutsunderlag för den fortsatt utvecklingen av området har Tyréns använt en kombination av akademisk, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap. Arbetet har genomförts i ett nära samarbetet mellan Tyréns och partnerskapet (Malmö Stad, Investorpartner AB, NRF Malmö AB, Swedbank AB och MKB Fastighets AB) så att samtliga parters kunskaper och erfarenheter har integrerats i processen. Principskiss över arbetsmomenten. 1. Uppstartsmöte och platsbesök 2. Nulägesanalys 3. Empiriska studier 4. Lösningsförslag och rekommendationer 5. Slutrapport Arbetet började med ett uppstartsmötet och platsbesök (1) i Rosengård. Därefter följde två arbetsmoment, nulägesanalys (2) och empiriska studier (3) som handlade om att skapa en förståelse kring konsumtionsbehov och konsumtionsmönster, köpkraft, kompetens, attityder, livsstil mm. 7(58)

8 Materialet till nulägesanalysen (2) har hämtats från olika källor som tillhandahåller statistik. Delar av statistiken har hämtats från offentliga källor och delar har köpts specifikt för uppdraget. Tyréns har även använt erfarenheter från tidigare genomförda utredningar åt Malmö stad (Handelsutredningen för Malmö kommun och Värdeförändring utmed spårburen trafik). I arbetsmoment 3 (empiriska studier) avser kvalitativa undersökningsmetoder i form av personliga intervjuer och fokusgruppintervjuer. Fokusgrupper är en intervjuform där en grupp människor samtalar kring ett förutbestämt tema, lett av moderator och med en intervjuguide som stöd. Fördelen med att använda fokusgrupper som metod är att ett personligt möte skapar delaktighet och ger möjligheter att gå djupare in på frågor som är av betydelse och som bidrar till förståelse för de boendes åsikter och attityder. Deltagarna till fokusgrupperna valdes ut av partnerskapet. Totalt genomfördes fem stycken fokusgrupper med totalt 25 deltagare. Deltagarna var personer som bor, arbetar eller på något annat sätt har en anknytning till området. I samband med fokusgruppintervjuerna ombads deltagarna att besvara en mindre enkät med bakgrundsfrågor om kön, ålder samt frågor av känslig karaktär som inte lämpar sig att diskutera i grupp men som bidrog till analysen, såsom till exempel ekonomiska förutsättningar. De enskilda intervjuerna gjordes per telefon med 10 företag och organisationer i Rosengård och 8 företag och organisationer utanför Rosengård. Företagen och organisationerna valdes ut av partnerskapet tillsammans med Tyréns. Som underlag till fokusgrupperna användes en intervjuguide och minienkät. Även för de personliga intervjuerna användes en intervjuguide. Framtagande av guider och minienkäten har skett i samarbete mellan Tyréns och partnerskapet. I det sista arbetsmomentet (4) användes resultaten från de tidigare två arbetsmomenten för att ta fram lösningsförslag och rekommendationer för hur Rosengårds attraktionskraft som konsumtions-, besöksmål samt boende- och etableringsalternativ kan öka. Resultatet av arbetsmoment 1 till 4 redovisas i denna rapport (arbetsmoment 5). 8(58)

9 2 Nulägesanalys 2.1 Befolkning Befolkningen i Rosengård stadsdel uppgår enligt statistik från Malmös stad till ca personer (år 2012). Kartan nedan visar att befolkningen framförallt är koncentrerad till områdets centrala delar. Sett till befolkningskoncentrationen binds Rosengård samman med stadsdelen södra innerstaden genom två korridorer samt med stadsdelen Husie. Enligt Malmö stads befolkningsprognos väntas Rosengård få en positiv befolkningsutveckling fram till år Stadsdelen väntas växa med ca personer till totalt ca personer. Karta 1. Karta över befolkningskoncentration i Malmö, Kompetenser Kompetens i Rosengård I detta kapitel genomförs en analys av Rosengårds kompetenssammansättning och hur väl den sammansättningen korresponderar med omvärldens krav och näringslivets efterfrågan. När det gäller kompetensförsörjning är det brukligt att man ser till en hel arbetsmarknadsregion. En arbetsmarknadsregion är konstruerad utifrån pendlingsströmmar inom regionen så att de inre administrativa gränserna inte utgör ett hinder för arbetspendling. Ur detta perspektiv är arbetsmarknaden för invånarna i Rosengård mycket stor 1. Dock är det så att de flesta 1 I Malmö-Lunds arbetsmarknadsregion (definierad 2009) ingår 28 kommuner: Malmö, Lund, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Skurup, Sjöbo, Hörby, Höör, Helsingborg, Eslöv, Ystad, Trelleborg, Örkelljunga, Bjuv, Tomelilla, Klippan, Åstorp, Landskrona, Höganäs, Simrishamn, Ängelholm, Svalöv, Perstorp och Båstad. Arbetsmarknadsregionen är konstruerad så att pendlingen från dessa kommuner till kärnan 9(58)

10 pendlingsströmmar går in mot arbetsmarknadens kärna och eftersom Rosengård befinner sig mitt i arbetsmarknadens kärna är det, om än möjligt, osannolikt att utbud i arbetsmarknadens periferi skulle vara relevant för Rosengård. Därmed redovisas efterfrågan på arbetskraft utifrån kärnan: Malmö och Lund. Även Köpenhamn är en viktig arbetsmarknad för boende i Malmö. Statistiken för Köpenhamn är dock ej helt jämförbar med den svenska statistiken varför arbetskraftsefterfrågan från Köpenhamn ej räknats med Efterfrågan på kompetens Analysen tar sin utgångspunkt från efterfrågan på kompetens. Vilken kompetens som efterfrågas beror på vilka branscher som efterfrågar arbetskraft. Efterfrågan inom branscher Tabell 1 visar den nuvarande efterfrågan hos olika branscher i arbetsmarknadsregionens kärna. Ur tabellen kan utläsas att de branscher som har störst efterfrågan på arbetskraft är (U46) utbildning samt (U47) hälso- och sjukvård. Andra stora branscher är (U45) offentlig förvaltning, (U24) partihandel, (U25) detaljhandel, (U22) byggverksamhet, (U26) transport och magasinering samt (U44) kontorstjänster, för att nämna några. Tabellen visar även tillväxten de senaste fyra åren 2. De branscher som har växt mycket är (U16) transportmedelstillverkning, (U37) konsulttjänster, (U39) forskning, (U44) kontorstjänster samt (U01) jordbruk. Alla branscher efterfrågar olika typer av arbetskraft, olika utbildningsnivåer och olika utbildningsinriktningar. Hur efterfrågan på olika utbildningsgrupper ser ut beror alltså på branschernas relativa storlek till varandra, samt respektive branschs efterfrågan av olika utbildningsgrupper. Utifrån Tabell 1 kan man utläsa att de branscher som i dagsläget är stora och de branscher som har stark tillväxt efterfrågar en blandning av låg- och högutbildade sysselsatta. Men för en mer exakt beräkning av näringslivets efterfrågan på olika utbildningsgrupper multipliceras branschernas regionala efterfrågan på arbetskraft med branschernas önskade sammansättning av kompetenser 3. (Malmö och Lund) eller en annan kommun som ingår i arbetsmarknadsregionen är större än 7,5 % av den totala nattbefolkningen. 2 Anledningen till att endast fyra år används är att Svensk Näringslivsindelning (SNI) ändrades 2007 så att branschindelningen skulle bli mer modern och spegla dagens samhälle bättre. Det betyder dock att näringslivsindelningen innan 2007 såg annorlunda ut och ej är jämförbar med den nuvarande indelningen. 3 Den önskade sammansättningen är i detta fall den genomsnittliga sammansättningen i Sveriges tre storstadsregioner. Det är i dessa regioner som Näringslivet till stor del kan välja vilka kompetenser man vill anställa. I mindre regioner är näringslivet mer begränsat av utbudet. 10(58)

11 Efterfrågan antal sysselsatta Andel av arbetsmarknadens totala efterfrågan Tillväxt Tabell 1. Arbetsmarknadsregionens kärnas efterfrågan på arbestkraft per bransch 2011 (indelad enligt SNI2007). Bransch U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 794 0,4% 28% U02 utvinning av mineral 78 0,0% 0% U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak ,3% -5% U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 157 0,1% -23% U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 232 0,1% 23% U06 pappers- och pappersvarutillverkning 524 0,2% -12% U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 902 0,4% -19% U08 tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 1 0,0% 0% U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 680 0,3% -6% U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel ,5% -40% U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 591 0,3% -9% U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 442 0,2% -11% U13 stål- och metallframställning 53 0,0% 4% U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater ,5% -25% U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur ,9% -41% U16 transportmedelstillverkning 515 0,2% 100% U17 övrig tillverkning ,9% -35% U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater 870 0,4% -31% U19 försörjning av el,gas, värme och kyla ,8% 13% U20 vattenförsörjning och avloppsrening 194 0,1% 24% U21 avfallshantering, återvinning och sanering 566 0,3% -22% U22 byggverksamhet ,6% 8% U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar ,4% -1% U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon ,6% 22% U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar ,0% 5% U26 transport och magasinering ,9% 7% U27 post- och kurirverksamhet ,1% -12% U28 hotell- och restaurangverksamhet ,2% 20% U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programproduktion, sändning ,7% -28% U30 telekommunikation ,5% -17% U31 dataprogrammering, datakonsultverksamhet och informationstjänster ,4% 12% U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet ,0% -3% U33 försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet ,5% 6% U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 633 0,3% 18% U35 fastighetsverksamhet ,9% 6% U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet ,2% 17% U37 verksamheter som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag ,2% 37% U38 arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys ,5% 19% U39 vetenskaplig forskning och utveckling ,9% 34% U40 reklam och marknadsundersökning ,9% 1% U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet ,8% 27% U42 uthyrning och leasing 627 0,3% -8% U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster ,9% 4% U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m ,1% 31% U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring ,9% 14% U46 utbildning ,9% 10% U47 hälso- och sjukvård ,8% -1% U48 vård och omsorg med boende ,9% -5% U49 öppna sociala insatser ,9% 8% U50 kultur, nöje och fritid ,2% 6% U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster ,3% 10% U99 okänd verksamhet ,4% 32% 11(58)

12 Efterfrågan antal personer Andel av total efterfrågan Förändring av efterfrågan Efterfrågan av utbildningsgrupper Efterfrågan per bransch omräknat till efterfrågan per utbildningsgrupper redovisas i Tabell 2. Här går att utläsa att näringslivet efterfrågar en stor del, 30 %, arbetskraft utan utbildningskrav (kortare än 3-årig gymnasieutbildning). Ytterligare 23 % av näringslivet efterfrågar gymnasieutbildning, men majoriteten vill då ha en yrkesförberedande gymnasieutbildning. När det gäller arbetskraft med högre utbildningsnivå efterfrågar näringslivet i Malmö-Lund främst arbetskraft med minst 3-årig eftergymnasial utbildning. 31 % av efterfrågan gäller minst 3 år, medan endast 16 % efterfrågar mindre än 3-årig gymnasieutbildning. Tabell 2. Arbetsmarknadsregionens kärnas efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp, Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Kortare än 3-årigt gymnasium % 5% 3-årig teoretisk gymnasieutb Teknik, naturvetenskap % 5% Samhällsvetenskap, humanism m.m % 6% 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb % 5% Teknik, naturvetenskap % 3% Eftergymn utb kortare än 3 år Vård % 3% Pedagogik % 9% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik % 6% Teknik, naturvetenskap % 5% Minst 3-årig eftergymn utb Vård % 2% Pedagogik % 9% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik % 8% Störst efterfrågan, vad det gäller utbildningsinriktning hos de med eftergymnasial utbildning, är för gruppen övriga (det vill säga ej teknik, naturvetenskap, pedagogik eller vård, vilket i praktiken innebär samhällskunskap, juridik och humaniora). Den inriktningen får totalt 18 % av efterfrågan. Därefter kommer teknik och naturvetenskap vilket tillsammans utgör 13 %. Pedagogik och vård utgör 7 % respektive 9 %. Eftersom arbetsmarknaden som helhet har växt mellan 2007 och 2011 efterfrågas alla utbildningsgrupper mer de senaste fyra åren. Mest har efterfrågan på högutbildade med minst 3 års eftergymnasial utbildning ökat (6 %). De inriktningar som ökat mest är inom utbildning (9 %) samt övrigt (7 %). Slutsats efterfrågan på kompetens Malmö-Lund, som är arbetsmarknadsregionens kärna, efterfrågar olika utbildningsnivåer och olika utbildningsinriktningar. De senaste åren har efterfrågan ökat främst inom högre utbildning och då särskilt inom pedagogik och övrigt. Utvecklingen med en ökad efterfrågan på högutbildade, och i synnerhet inom inriktningen övriga, är ett typiskt storstadsfenomen Rosengårds utbud av kompetens Nästa steg i analysen är en kartläggning av kompetenssammansättningen i Rosengård. Rosengårds utbud av arbetskraft inom olika utbildningsgrupper jämförs med Malmös genomsnitt samt näringslivets efterfrågan. 12(58)

13 utbud antal personer Andel av Rosengårds totala utbud Förändring av utbud mellan Utbud av utbildningsgrupper Tabell 3 visar Rosengårds utbud av arbetskraft inom de olika utbildningsgrupperna. Tabellen är utformad på samma vis som Tabell 2, där efterfrågan redovisades, för att jämförelser skall vara lätta att göra. Tabellen visar att i Rosengård står lågutbildade för 52 % av det totala arbetskraftsutbudet. Gruppen med endast gymnasieutbildning står för ca 28 % av Rosengårds utbud, varav majoriteten är inom yrkesförberedande inriktning. Arbetskraft med eftergymnasial utbildning med mindre eller minst 3 år står för 11 % respektive 8 % av det totala utbudet. Den största eftergymnasiala utbildningsinriktningen är inom övriga (det vill säga ej teknik, naturvetenskap, vård eller pedagogik ). Tabell 3. Rosengårds utbud av arbetskraft per utbildningsgrupp, Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Kortare än 3-årigt gymnasium % 8% 3-årig teoretisk gymnasieutb Teknik, naturvetenskap 23 0% -57% Samhällsvetenskap, humanism m.m % 38% 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb % 27% Teknik, naturvetenskap 390 3% 85% Eftergymn utb kortare än 3 år Vård 233 2% 112% Pedagogik 206 1% 54% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik 831 5% 111% Teknik, naturvetenskap 350 2% 66% Minst 3-årig eftergymn utb Vård 217 1% 72% Pedagogik 179 1% 58% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik 661 4% 84% Okänd utbildningsnivå % 21% Utbildningsnivåerna går att jämföra längre bak i tiden än branschindelningen (eftersom de ej påverkas av näringslivsindelningens förändring). Starkaste tillväxten de senaste tio åren har varit inom gruppen med eftergymnasial utbildning inom övrigt, tätt följt av vård. Grupperna med utbildningsinriktningar har nästan fördubblats. Den största ökningen hos grupper med eftergymnasial utbildning har dock varit för de med utbildning kortare än 3 år. Även andelen gymnasieutbildade har ökat markant (med 27 % på tio år) medan de utan gymnasialutbildning endast ökat med 8 %. 13(58)

14 Rosengår ds andel av totala utbudet Jämförelse med Malmö Rosengård utbud av arbetskraft motsvarar 7 % av Malmös totala arbetskraftsutbud. Men Rosengårds utbud av de specifika utbildningsgruppernas motsvarar varierande andelar av det totala arbetskraftsutbudet i Malmö, vilket redovisas i Tabell 4. Tabellen visar att Rosengård står för en oproportionerligt stor del (11 %) av Malmös lågutbildade arbetskraft. Den visar också att Rosengård står för en mycket stor del (16 %) av den arbetskraft där utbildningsnivå ej har gått att fastställa. Osäkerheten kring Rosengårds bidrag till arbetskraftsutbudet är alltså stort. Tabell 4. Rosengårds andel av Malmös totala utbud av arbetskraft per utbildningsgrupp, Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Kortare än 3-årigt gymnasium 11% 3-årig teoretisk gymnasieutb Teknik, naturvetenskap 3% Samhällsvetenskap, humanism m.m. 4% 3-årig yrkesförberedande gymnasieutb 8% Teknik, naturvetenskap 5% Eftergymn utb kortare än 3 år Vård 5% Pedagogik 6% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik 5% Teknik, naturvetenskap 3% Minst 3-årig eftergymn utb Vård 2% Pedagogik 2% Ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik 3% Okänd utbildningsnivå 16% Totalt 7% Jämförelse med utbudet Sammanfattningsvis kan sägas att Rosengård bidrar stort med lågutbildad arbetskraft, väl med yrkesutbildad arbetskraft men lågt med välutbildad arbetskraft till regionens kompetensförsörjning. Gruppen som saknar gymnasiekompetens är förvisso den näst mest efterfrågade utbildningsnivån (efter gruppen med minst 3 årig eftergymnasial utbildning) men Rosengårds utbud är för stort för att matcha näringslivets efterfrågan. Gruppen med yrkesförberedande gymnasiekompetens är den mest efterfrågade inriktningen inom gruppen med gymnasiekompetens. Här matchar Rosengårds utbud näringslivets efterfrågan mycket väl. Rosengårds bidrag av arbetskraft med eftergymnasial utbildning mycket låg, både i förhållande till det totala utbudet och i förhållande till näringslivets efterfrågan. Ser man till utvecklingen de senaste tio åren ser det positivt ut. Den största gruppen, lågutbildade, har vuxit långsamt de senaste tio åren. Istället har grupper som näringslivet i högre grad efterfrågar ökat. Den grupp där efterfrågan hade ökat mest de senaste fyra åren är eftergymnasial utbildning inom övrigt. Den gruppen är även en av de grupper som ökat mest i Rosengård. Den andra gruppen som efterfrågas i större grad nu än för fyra år sen är sådana med eftergymnasial utbildning med inriktning mot pedagogik. Även den utbildningsgruppen har ökat relativt mycket i Rosengård. Även om dagens utbud av kompetens i Rosengård är väl tungt vad det gäller lågutbildade jämfört med näringslivets efterfrågan ser utvecklingen positiv ut: Många av de utbildningsgrupper som vuxit i Rosengård är sådana som näringslivet i stor utsträckning efterfrågar eller där efterfrågar har ökat. 14(58)

15 2.2.4 Konkurrens på kompetensmarknaden Nu har Rosengårds utbud jämförts med näringslivets efterfrågan, men Rosengård är inte ensamma om att tillgodose kompetensförsörjningen. I detta avsnitt beskrivs konkurrensen inom de olika utbildningsgrupperna samt hur det påverkar Rosengård. Jämför man utbud och efterfrågan i hela arbetsmarknadsregionen framkommer det hur balansen ser ut för de olika utbildningsgrupperna. Visserligen överstiger utbudet efterfrågan med det dubbla totalt sett, men inom vissa utbildningsgrupper överstiger det i mindre grad. Inom dessa grupper är det svårare för företagen att hitta kvalificerad arbetskraft, de kan betraktas som trånga sektorer. Har en stadsdel ett stort utbud av dessa utbildningsgrupper har man goda förutsättningar att omsätta sin kompetens i ett arbete, öka stadsdelens förvärvsgrad och bidra till en god regional kompetensförsörjning. Figur 1. Utbudsöverskott inom arbestmarknadsregionen per utbildningsgrupp, Den utbildningsnivå som har störst utbudsöverskott är lågutbildade med kortare än 3-årig gymnasieutbildning. Det är alltså mycket lätt för näringslivet att förse sig med lågutbildad arbetskraft då det är 5 gånger så stort utbud som efterfrågan. Även de med en teoretisk gymnasieutbildning mot teknik och naturvetenskap är många i förhållande till efterfrågan. Den gruppen efterfrågas dock i mycket liten utsträckning eftersom den förväntas studera vidare. Ett par grupper ligger inom 150 % gränsen (det vill säga att utbudet bara är 50 % större än efterfrågan). Dessa är: Samtliga inriktningar inom minst 3-årig eftergymnasial utbildning förutom pedagogik. Mindre än 3-årig eftergymnasial utbildning inom teknik och naturvetenskap. Gymnasieutbildning inom samhällsvetenskap och humanism. 15(58)

16 Rosengård får därmed hård konkurrens om de okvalificerade jobben där ingen gymnasieutbildning krävs. Den goda tillväxten inom grupper med utbildning inom vård och övrigt kommer dock väl till pass eftersom dessa sektorer är trånga Värdet av rätt kompetens Vad som är rätt sammansättning av kompetens för en stadsdel är inte en helt enkel fråga. Som analysen hittills har redogjort för, kan olika slutsatser dras beroende på vilket synsätt man angriper frågan med. Exempelvis visade analysen att kompetenssammansättningen i Rosengård inte matchar efterfrågan speciellt väl: det är i relativa termer för många lågutbildade och får få högutbildade. Men ur ett annat perspektiv har Rosengård en relativt gynnsam utveckling där tillväxten till stor del är inom grupper som efterfrågas mer och mer. Ett ytterligare sätt att se på det är att konkurrensen inom några av de grupper som växer mycket i Rosengård är förhållandevis svag, vilket gynnar dessa grupper, men att Rosengårds största grupp, de utan gymnasieutbildning, möts av en tuff konkurrens på arbetsmarknaden. I detta avsnitt genomförs en analys av innebörden av rätt sammansättning av kompetens. Analys av kompetensmatchning En första ansats är att beräkna hur väl Malmös olika stadsdelars utbud matchar näringslivets efterfrågan. För varje stadsdel beräknas ett matchningstal 4. Ju sämre utbudet stämmer överens med efterfrågan ju lägre blir matchningstalet och ju bättre matchningen stämmer ju högre blir matchningstalet. I Figur 2 ställs detta matchningstal mot stadsdelens förvärvsgrad i ett punktdiagram. I diagrammet framträdet ett mönster, en tendens att ju bättre matchning i utbudet mot regionens efterfrågan, ju högre förvärvsgrad har man. Sambandet visualiseras av trendlinjen. Rosengård ligger längst till vänster i diagrammet och längst ner: man har sämst matchning av Malmös olika stadsdelar, och tillika den lägsta förvärvsgraden. Här finns alltså en potental: Matchningen mot näringslivets efterfrågan kan förbättras, och har förbättrats de tio senaste åren. 4 Beräkning går till som så att för varje utbildningsgrupp beräknas kvadraten på differens mellan utbildningsgruppens andelen av Stadsdelens utbud och utbildningsgruppens andel av den totala efterfrågan i arbetsmarknadsregionens kärna. Varje utbildningsgrupps kvadrat på differensen summeras per stadsdel. Matchningsvärdet blir ett minus den summeringen: ( ) 16(58)

17 Figur 2. Malmös olika stadsdelars matchning mellan utbud och näringslivets efterfrågan samt stadsdelarnas förvärvsgrad, 2011 Rosengård Analys av komptensutbud och konkurrens En andra ansats är att analysera vilka stadsdelar som har ett stort arbetskraftsutbud inom de utbildningsgrupper som inte har ett stort utbudsöverskott - som är trånga sektorer. Hypotesen är att sådana utbildningsgrupper lättare får arbete eftersom det är färre som konkurrerar om jobben. Här skapas ett index som tar hänsyn till hur stort varje stadsdels utbud av respektive grupp är, som andel av det totala utbudet, samt hur stort utbudsöverskottet är inom respektive grupp 5. Det ger varje stadsdel ett värde mellan 0 och 100 där ett högt värde innebär att stadsdelen har ett stort utbud av sådana utbildningsgrupper som är en trång sektor. Analysen visas grafiskt i Figur 3 och även här framträder ett mönster: Ju större andel av en stadsdels arbetskraftsutbud som är inom en utbildningsgrupp som är en trång sektor ju högre förvärvsgrad. Även här ligger Rosengård längst ner, längst till vänster: och även här finns en potential. 5 Beräkningen går till som så att för varje utbildningsgrupp beräknas utbildningsgruppens andelen av Stadsdelens utbud multiplicerat med kvoten mellan regionens efterfrågan och utbud för den utbildningsgruppen. Varje utbildningsgrupps produkt, enligt den förra beräkningen, summeras per stadsdel. Summeringen gånger 100 utgör indextalet. ( ) 17(58)

18 Figur 3. Malmös olika stadsdelars matchning mellan utbud av utbildningsgrupper och utbildningsgruppernas konkurrenssituation samt stadsdelarnas förvärvsgrad, Rosengård Slutsats utbud, efterfrågan och konkurrens Båda dessa analyser visar, om än med viss försiktighet, att rätt sammansättning av arbetskraftsutbud, jämfört med efterfrågan och jämfört med konkurrensen på den regionala arbetsmarknaden, är en framgångsfaktor. I båda dessa analyser hamnar Rosengård sist. I nuläget är alltså Rosengårds kompetenssammansättning ett hinder för invånarnas möjlighet att få ett arbete och områdets möjligheter till tillväxt. Men ett hinder innebär alltid även en möjlighet Rosengård och framtiden Analysen av Rosengårds arbetskraftsutbud visade att, även om Rosengård i nuläget har för många lågutbildade och för få högutbildade jämfört med efterfrågan, har det skett en stor förbättring de senaste tio åren: De utbildningsgrupper som har vuxit mest är till stor del sådana som: Behövde växa för att matcha efterfrågan. Motsvaras av en ökning i efterfrågan. Är inom trånga sektorer. Om den utveckling som varit de senaste tio åren fortsätter, hur förändras då Rosengårds situation? I detta avsnitt analyseras hur Rosengårds situation kan förändras om de nuvarande trenderna i Rosengårds utbud och de nuvarande trenderna i näringslivets efterfrågen fortsätter fram till år 2021 (tio år framåt från basåret). 18(58)

19 Rosengårds matchning mot efterfrågan Om varje utbildningsgrupp fortsätter att öka enligt trend i Rosengård, och efterfrågan på de olika utbildningsgrupperna också fortsätter öka enligt trend skulle Rosengårds matchningstal öka från 0,91 år 2011 till nästan 0,96 år Man skulle ha ett arbetskraftsutbud som liknar det utbudet som Malmös övriga stadsdelar har just nu. Visserligen är det rimligt att tro att Malmös andra stadsdelar också får ett förändrat arbetskraftsutbud men de har redan höga matchningstal och Figur 4. Rosengårds ökade matchning till näringslivets efterfrågan om nuvarande trender (i vilka utbildningsgrupper som växer i Rosengård och vilka grupper som efterfrågas mer och mer) håller i sig. Rosengård 2011 Rosengårds potential 2021 matchningstalet kan inte överstiga ett. Om man även antar att trendlinjen som speglar sambandet mellan matchningstal och förvärvsgrad är korrekt, och förblir densamma skulle den förbättrade matchningen även leda till en ökad förvärvsgrad; från nuvarande 36 % upp emot 53 %. En potential på 13 procentenheter. Rosengårds potentiella rörelse illustreras i Figur 4. 19(58)

20 Rosengårds matchning mot konkurrensen Även inom det andra synsättet, att ett utbud av en sådan utbildningsgrupp som ej är utsatt för stark konkurrens är en fördel, går samma analys att genomföra. Även här utvecklas Rosengård enligt trend samtidigt som konkurrensen utvecklas enligt trend. Analysen visar att Rosengård får en gynnsammare kompetenssammansättning men även att konkurrensen hårdnar totalt sett. Dock slår en hårdare konkurrens mot alla stadsdelar. Om man korrigerar för detta och låter den totala konkurrensen vara densamma och endast ändrar konkurrensen mellan de olika utbildningsgrupperna får man en bild av hur Rosengård rimligen kan påverkas: De utbildningsgrupper som växer mest i Rosengård är även sådana utbildningsgrupper som näringslivet har svårt att rekrytera bland, för att utbudet endast överstiger efterfrågan marginellt. För Rosengård innebär detta att indexet, som mäter hur väl kompentenssammansättningen matchar konkurrensen, ökar. Figur 5. Rosengårds ökade matchning till konkurrensen på den regionala arbetsmarknaden om nuvarande trender (i vilka utbildningsgrupper som växer i Rosengård och i vilka grupper som efterfrågeöverskottet ökar respektive minskar) håller i sig. Rosengård 2011 Rosengårds potential 2021 Även här kan den förbättrade kompetenssammansättningen öka möjligheterna till att fler får arbete och förvärvsgraden ökar. Om man antar att trendlinjen som speglar sambandet mellan index och förvärvsgrad är korrekt, och förblir densamma, finns en potential om ökad förvärvsgrad upp mot 45 % en ökning med nio procentenheter. Rosengårds rörelse i detta avseende visas i Figur 5. 20(58)

21 2.2.7 Slutsats: Kompetens i Rosengård Rosengård slår ur ett underläge: Utbildningsnivåerna är låga jämfört med de andra stadsdelarna och jämfört med vad den regionala arbetsmarknadens näringsliv efterfrågar. De senaste tio årens utveckling har dock varit positiv; de utbildningsgrupper som efterfrågas, och har ökat mest i efterfrågan, är sådana grupper som Rosengård har fått mer av. Exempel på detta är högutbildade inom samhällsvetenskap och humaniora samt gymnasieutbildade med yrkesinriktning. En analys av ett områdes sammansättning av kompetenser visar att matchning mot utbudet är en framgångsfaktor för att få många i sysselsättning och en hög förvärvsgrad. Här uppvisar Rosengård en dålig matchning i nuläget men om den tidigare utvecklingen fortsätter kan läget förbättras avsevärt. Analysen visar även att några av de grupper som har stark tillväxt i Rosengård är sådana som är trånga sektorer när näringslivet skall rekrytera. Det innebär att en del av de utbildningsgrupper som under de senaste tio åren har vuxit även har varit sådana grupper som varit viktiga för kompetensförsörjningen i regionen. En analys av framtidens konkurrens och trånga sektorer visar att trots att man idag har ett för stort utbud av låginkomsttagare där konkurrensen är mycket stor, kan läget förbättras om Rosengård fortsätter i den utvecklingsriktning som har ägt rum de senaste tio åren. Sammanfattningsvis har Rosengård en svag utgångspunkt men många indikatorer visar att kompetensen i området är på väg att höjas, matcha näringslivets efterfrågan bättre samt göra området mer konkurrenskraftigt och på så sätt kan öka Rosengårds invånares möjligheter att få jobb. Det är även värt att notera att Rosengård har en ovanligt stor del av befolkningen vars utbildningsnivå SCB inte har kunnat fastställa. Vad detta beror på är givetvis svårt att avgöra eftersom det handlar just om saknad information i frågan, men en av anledningarna är att man ej fyllt i utbildningsfrågorna på invandrarenkäten. 21(58)

22 2.3 Köpkraft, omsättning och utbud Metodik Köpkraften i Rosengård analyseras utifrån en systematik där ett moment leder fram till nästa moment. Tyréns tar avstamp i sysselsättningsutvecklingen och analyserar nuläge och utveckling. Därefter beskrivs genomsnittliga förvärvsinkomster och disponibla inkomster. Utvecklingen av den genomsnittliga disponibla inkomsten tillsammans med förvärvsgraden ligger som grund för utveckling av områdets totala disponibla inkomst. Från den totala disponibla inkomsten dras uppskattade totala boendekostnader bort, och kvar blir konsumtionsutrymmet. Detta är den teoretiska köpkraften från inkomstsidan. Konsumtionsutrymmet jämförs med omsättningsstatistik för handeln och slutsatser dras kring konsumtionsmönster. Diagram 1. Analysprocess för beräkning av köpkraft. 22(58)

23 2.3.2 Arbetskraftsutbud och sysselsättning i Rosengård I Rosengård bodde det under 2010 drygt personer som var mellan enligt den offentliga statistiken. Dessa kan ses som arbetskraftsutbudet, det vill säga de som potentiellt kan tänkas ha ett förvärvsarbete. Arbetskraftsutbudet i Rosengård motsvarar 7 % av det totala arbetskraftsutbudet i hela Malmö. Rosengård är alltså en förhållandevis liten stadsdel, sett till befolkning i åldern Se figur 6 för en jämförelse mellan stadsdelarna. År 2000 var arbetskraftsutbudet i Rosengård nästan personer. Sedan dess har utbudet av 20 till 64-åringar ökat med 10 %. Det gör att Rosengård, tillsammans med stadsdelen Centrum, är de stadsdelar som har ökat sitt arbetskraftsutbud mest i relativa tal under perioden Enligt Malmö stads prognos för befolkningen kommer den arbetsföra befolkningen öka till nästan till och med Det är en tillväxt i arbetskraft som överstiger den historiska utvecklingen. Figur 6. Graf som visar antal av befolkningen i arbetsför ålder. Av dessa i arbetsför ålder hade ca 4700 ett registrerat förvärvsarbete. Det motsvarar 4 % av Malmös totala antal sysselsatta. Här finns alltså en potential: Med 7 % av arbetskraftsutbudet borde Rosengård även kunna stå för 7 % av Malmös sysselsättning. Sysselsättningen illustreras i figur 7. Mellan 2000 och 2010 har antalet förvärvsarbetande ökat i Rosengård med drygt 700 personer, från drygt till ca Det motsvarar en ökning med hela 17 %! Det är den största relativa sysselsättningsökningen bland Malmös stadsdelar under perioden, tätt följt av Södra innerstaden. 23(58)

24 Figur 7. Graf över antal förvärvsarbetande i arbetsför ålder sysselsatta av potentiellt motsvarar en förvärvsgrad på 36 %. Den förvärvsgraden är mycket lågt i jämförelse med Malmös andra stadsdelar. Om Rosengård uppnådde en förvärvsgrad som motsvarar Malmös genomsnittliga förvärvsgrad, 62 %, skulle Rosengård stå för 7 % av Malmös totala sysselsättning. Förvärvsgraden återfinns i figur 7. 24(58)

25 Figur 8. Graf över förvärvsgrad för befolkningen i arbetsför ålder. En ökning av förvärvsarbetande på 17 %, och en ökning av arbetskraftsutbudet med 10 %, innebär att förvärvsgraden har ökat mellan 2000 och Förvärvsgrad var drygt 34 % år 2000 har ökat med drygt 2 procentenheter till och med Endast Södra innerstaden har haft en starkare utveckling av förvärvsgraden. Man kan konstatera att Rosengård hade en svag ställning år 2000, och trots en stark tillväxt fortfarande är svag Med en stark tillväxt finns det dock potential för Rosengård att öka sin sysselsättning. Eftersom förvärvsgrad är ett relativt mått har det ett definitionsmässigt och teoretiskt maximum, 100 %. Förvärvsgradens praktiska maximum är dock lägre. Ett område med en hög förvärvsgrad kan endast ha en hög tillväxt i sysselsättning om den också följs av en stor tillväxt i den arbetsföra befolkningen. För ett område som Rosengård, finns det dock utrymme för en stark tillväxt i sysselsättning oavsett hur arbetskraften utvecklas eftersom man har en så låg förvärvsgrad i nuläget. Detta kan illustreras i ett punktdiagram med Förvärvsgrad och Tillväxt på Y och X axeln, och varje stadsdel som en egen punkt (figur 9). Två områden utmärker sig som stagnerande, Fosie och Oxie, de har en negativ tillväxt i sysselsättningen. Ytterligare ett antal områden kan ses som mogna marknader; dessa har en redan hög förvärvsgrad och har således en relativt svag tillväxt i sysselsättnings strax över noll. Två områden har varit mognande marknader mellan 2000 och 2010, Centrum och Södra innerstaden. Dessa två har haft en mycket stark tillväxt och landat i en hög förvärvsgrad Rosengård har haft den starkaste tillväxten men ännu inte kommit upp till en hög förvärvsgrad. Det finns alltså stora förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt i sysselsättningen då Rosengårds tillväxt kan hålla i sig under en lång period, i synnerhet med tanke på Malmö stads prognos över den starka tillväxten i arbetskraftsutbudet. 25(58)

26 Figur 9. Tillväxt och nivå i sysselsättnigen. 26(58)

27 2.3.3 Inkomster i Rosengård I Rosengård var den genomsnittliga årsinkomsten drygt kronor. Det är den lägsta medelinkomsten bland Malmös stadsdelar. En genomsnittlig förvärvsarbetande i Rosengård tjänar tre fjärdedelar av vad den genomsnittliga Malmöbon tjänar. Malmös stadsdelars medelinkomst redovisas i figur 10. Figur 10. Graf över genomsnittslig förvärvsinkomst för sysselsatta. Om man drar bort skatter och lägger till transfereringar 6 från förvärvsinkomsten får man den disponibla inkomsten. Den disponibla inkomsten är inte lika starkt kopplad till arbetsmarknaden och ger således en sämre bild av ett områdes konkurrenskraft. Å andra sidan ger den disponibla inkomsten en bättre bild av köpkraften, då alla inkomstkällor är medräknade. Den disponibla inkomsten räknas inte per inkomsttagare utan per person, eftersom även icke sysselsatta har inkomster i form av transfereringar. I figur 11 visas diagram över den disponibla inkomsten. I Rosengård var den kronor per person år Rosengård har fortfarande lägst disponibel inkomst av Malmös stadsdelar men skillnaden mellan stadsdelarna är mindre (på grund av utjämningssystem). Faktum är att Rosengård är den stadsdel som får mest transfereringar av Malmös områden. Utan transfereringar skulle Rosengårds disponibla inkomst vara uppskattningsvis kronor per år. Mellan 2000 och 2010 har dock den disponibla inkomsten per person, på samma sätt som sysselsättningen, ökat markant i Rosengård. Den genomsnittliga disponibla inkomsten är 60 % högre 2010 än 2000, rensat för inflationen. Endast Oxie och Husie hade en större procentuell ökning. En ökning av de disponibla inkomsterna på 60 % under tio år motsvarar en årlig tillväxt i disponibel inkomst på 4,8 % utöver inflationen vilket får betraktas som mycket hög. 6 Exempelvis bidrag, pengar från försäkringskassan, arbetslöshetsersättning etc. 27(58)

28 Figur 11. Graf över genomsnittlig disponibel inkomst. 28(58)

29 Med en låg förvärvsgrad är det tydligt att de som har ett förvärvsarbete i Rosengård försörjer många andra personer. Den låga inkomstnivån innebär att det är många personer som skall dela på en låg lön. Detta innebär att den summerade disponibla inkomsten också är låg. För Rosengård är den summerade disponibla inkomsten drygt 1,5 miljarder kronor per år. Detta kan jämföras med 6,5 miljarder i Centrum eller 4,8 miljarder i Västra innerstaden, se figur 11. Figur 12. Graf över disponibel inkomst för sysselsatta. I Rosengård bor 7 % av Malmös invånare men intjäningen är endast 4 % av Malmös totala summerade disponibla inkomster. I även detta avseende är Rosengård den ekonomiskt svagaste stadsdelen i Malmö. Om man blickar framåt och analyserar tillväxtpotentialen så kan man konstatera följande: Rosengård har få som arbetar och de som arbetar har låga inkomster. Det finns alltså ett utrymme för både ökningar vad det gäller antal personer som har en inkomst och inkomsterna i sig. Således kan man förvänta sig att den summerade disponibla inkomsten kommer öka markant. Det som dock kan verka avmattande på tillväxten är det faktum att så stor del av den disponibla inkomsten består av transfereringar. När lönerna ökar och sysselsättningen ökar fasas en del av transfereringarna ut. 29(58)

30 2.3.4 Boendekostnad i Rosengård Bostäderna i Rosengård består till 95 % av flerbostadshus och allmännyttiga hyreslägenheter är den vanligaste upplåtelseformen. Inom hyresrätter är allmännyttan störst. Det finns även ett fåtal småhus och äganderätter. Figur 13. Graf över antal bostäder per upplåtelseform i Rosengård. Tyréns uppskattar genomsnittliga boendekostnader i Rosengård genom hyror, priser på bostadsrätter och villor, och sedan viktas dessa för frekvensen av de olika upplåtelseformerna. Bostadspriserna i Rosengård var drygt för en bostadsrätt Datan baserar sig på 96 försäljningar och följer Rosengårds fördelning av olika storlekar (i antal rum) relativt väl. Villorna såldes för kronor och baseras på 67 försäljningar. Hyran för en hyresrätt var i genomsnitt 5700 kronor per månad, enligt Malmös Kommunala Bostadsbolags statistik. Räknat med den genomsnittliga avgiften på 3736 kronor per månad, en driftskostnadsschablon på 3000 kronor i månaden och en ränta på 4,1 % (vilket motsvarar den 10 åriga räntan hos Handelsbanken i skrivande stund) kan årskostnader för beståndet beräknas. Här antas äganderätter kosta samma som bostadsrätter. Den totala boendekostnaden i rosengård beräknas: ( ) ( ) ( ) Där BK = Boendekostnad, P är pris, 4,1 % är den långa räntan, 85 % är den krävda belåningsgraden, A=Avgift, DK=driftskostnad (schablon), H =hyra och N = antal bostäder per upplåtelseform. Beräkningen visar att den totala boendekostnaden är drygt 572 miljoner kronor. 30(58)

31 2.4 Köpkraft i Rosengård Jämför man boendekostnaden på drygt 572 miljoner kronor med den totala disponibla inkomsten 1,5 miljarder kronor per år, så kvarstår nästan 963 miljoner kronor. Detta är vad Rosengårds befolkning sammalagt har kvar att konsumera för efter att boendet är betalt. Det innebär även att boendekostnaderna står för ungefär en tredjedel av den disponibla inkomsten, vilket är ungefär vad den brukar vara. Figur 14. Graf över köpkraft per område, Köpkraften i Rosengård är näst lägst utav Malmös stadsdelar. Dock bör man ha i åtanke att detta är den totala köpkraften varför folkmängden spelar in. Tidigare konstaterades att Rosengård står för 7 % av den arbetsföra befolkningen i Malmö. Sett till köpkraft står Rosengård för knappt 5 %, något lägre än medel med andra ord. 31(58)

32 Den potentiella köpkraften hos etablerade företag är redan given, men en jämförelse med nuvarande omsättning i detaljhandeln är intressant för att avgöra om den potentialen redan är använd eller om det finns ett utrymme för fler etableringar. Jämförelsen är inte helt enkel att göra eftersom man inte handlar allt lokalt. Ett sådant område är exempelvis Centrum som har en omsättning som är ungefär tio gånger större än de andra områdenas. För vidare analys tas centrum bort eftersom det präglas av så stark sällanköpsvaruhandel. Figur 15. Graf över omsättning i detaljhandeln per område, (58)

33 Figur 16. Köpkraft och omsättning i detaljhandeln, Fyra av områdena, däribland Rosengård, hamnar under strecket, vilket innebär en lägre detaljhandelsomsättning än köpkraften. Tre områden hamnar precis ovanför strecket, med en något högre omsättning än köpkraft, och ytterligare två områden långt över strecket. Dessa två områden (tillsammans med centrum, som togs ur analysen) är områden med centrumprofil. Rosengård har av allt att döma en omsättning som ligger något lägre men mycket nära Rosengårds köpkraft. En del av den omsättningen går förmodligen som export till besökare, och på samma sätt går förmodligen en del av invånarnas köpkraft till import av varor och tjänster från andra stadsdelar. Men i stora drag verkar Rosengårds omsättning följa köpkraften relativt väl. Den förväntade positiva tillväxten i disponibel inkomst, som framkommit i tidigare avsnitt, kan även innebära en ökad omsättning i området. Om Rosengårds rykte skulle förbättras skulle Rosengårds läge även kunna innebära en ökad omsättning genom fler besökare. 33(58)

34 Figur 17. Fördelning av handeln i Rosengård, I nuläget består den mesta av handeln i Rosengård av livsmedel- och stormarknadshandel samt frukt- och grönsakshandel. Dessa står tillsammans för nästan tre fjärdedelar av omsättningen inom detaljhandeln Framtida konsumtionsbehov och mönster För att göra handeln i Rosengård så konkurrenskraftig som möjlig är det viktigt att ta hänsyn till de trender som tros påverka handeln framöver. Det finns ett antal övergripande trender som väntas påverka handeln generellt i Malmö och som även har betydelse för Rosengård. Viktiga trender är att handelsplatserna kocenterars och växer, att handeln allt mer koncenteras till knutpunkter i staden där olika trafikslag möts, att handeln internationaliseras och konkurrensutsätts (intryck, varor, tjänster och konkurrens kommer från hela världen), att handeln fortsätter växa och får ett större tjänsteinnehåll och att upplevelsekonsumtionen får ta allt större plats. Förutom dessa trender presenters nedan några trender som kan ha särskild betydelse för utvecklingen i Rosengård. E-handel E-handeln tar allt större marknadsandelar från den traditionella dagligvaruhandeln. Det är sannolikt en utveckling som kommer att fortsätta de kommande åren. Den ökade e-handeln kan leda till förändrade behov av handelsytor. Varor som beställs ska kunna hämtas i närmaste butik med utlämning eller levereras till dörren. Allt fler traditionella aktörer erbjuder även försäljning av e-handel vid sidan om butiker. E-handel har också blivit ett sätt för mindre butiker i stadskärnan att få en större kundgrupp. 34(58)

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2010

Statistik över arbetskonflikter 2010 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 00 9 arbetskonflikter år 00 Enligt Statistikcentralens statistik över arbetskonflikter förekom det 9 arbetskonflikter i Finland år 00. Antalet arbetskonflikter

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2012

Statistik över arbetskonflikter 2012 Arbetsmarknaden 0 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 förekom det arbetskonflikter Enligt Statistikcentralen förekom det arbetskonflikter i Finland år 0. Antalet arbetskonflikter nästan halverades från

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 17 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014).

Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Näringslivet En presentation av företagen på Tjörn Tjörn är en utpräglad småföretagarkommun med närmare 2 000 registrerade företag (1 948 företag per den 31/12 2014). Företagsformer på Tjörn Andel % Enskild

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013

Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013. Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 UF 14 SM 1401 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2013 Research and Experimental development in the Business enterprise sector 2013 I korta drag Företagens utgifter för FoU ökade till 85,9 miljarder

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020

Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer