Att erövra en marknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att erövra en marknad"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk Historia Handelshögskolan vid Umeå Universitet Att erövra en marknad Försäkringsbolagen och lagen om obligatorisk trafikförsäkring 1929 Ekonomisk Historia D-uppsats VT 2005 Författare: Thomas Fäldt Handledare: Magnus Lindmark Datum för ventilering:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNING METOD OCH KÄLLOR DISPOSITION ÖVERSIKT ÖVER FÖRSÄKRINGSFORSKNINGEN I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT TRAFIKLAGSTIFTNINGEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGAR, UTBUDSSTRUKTUREN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGARNA RIKSDAGSBEHANDLINGEN AV LAGEN OM OBLIGATORISK TRAFIKFÖRSÄKRING Kunglig Majestäts proposition nr motiv till lagen Kunglig Majestäts proposition nr motiv till lagen FÖRSÄKRINGSBOLAGEN OCH LAGEN OM OBLIGATORISK TRAFIKFÖRSÄKRING DEN SVENSKA UTVECKLINGEN I LJUSET AV DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGEN SLUTSATSER OCH RESULTAT KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Offentligt tryck Litteratur Tidskrifter TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING FIGUR 3.1 TOTALA PREMIEINTÄKTER FRÅN FORDONSFÖRSÄKRINGAR FÖR SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAG I SVERIGE MELLAN ÅREN , SEK LÖPANDE PRISER FIGUR 3.2 PERSONBILAR PER 1000 INVÅNARE I SVERIGE MELLAN FIGUR 3.3 UTVECKLINGEN AV DE TOTALA PREMIEINTÄKTERNA OCH SKADEUTBETALNINGARNA FRÅN SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGS FORDONSFÖRSÄKRINGAR MELLAN , SEK LÖPANDE PRISER, LOGARITMERADE VÄRDEN FIGUR 3.4 UTBUDSSTRUKTUREN FÖR ANSVARS-/TRAFIKFÖRSÄKRINGEN UTIFRÅN DE SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGENS PREMIEINTÄKTER I SVERIGE MELLAN 1920 OCH FIGUR 6.1 SAMMANSTÄLLNING AV SLUTSATSERNA

3 1. INLEDNING Intresset för denna obligatoriska försäkring har från såväl enskildas som det allmännas sida varit och är alltjämt mycket stort. 1 Den obligatoriska trafikförsäkringens aktualitet kan idag utan överdrifter sägas ha svalnat en aning. Minnet av tidigare aktuella frågor tenderar att blekna med tiden, men historien rymmer dock de glömda striderna och förklaringar till varför verkligheten idag ter sig som den gör och det är viktigt att väcka dessa slumrande frågor till liv. Redan i början av 1900-talets första decennium introducerades bilen i Sverige och under 1920-talet, och främst 1950-talet, började privatbilismen att få en allt viktigare del i den ekonomiska utvecklingen. De nya fordonen gav många nya möjligheter till både privatpersoner och företag. Fler och billigare transporter gjorde nya handelsutbyten både möjliga och ekonomiskt lönsamma, men bilen ställde också, vid sidan av förändringarna av landskap och bebyggelse, krav på institutionella förändringar. På samma sätt som järnvägen och dess möjligheter förändrade människors sociala verklighet och materiella förutsättningar kom fordonen med tiden att inta en liknande plats som motor i samhällets förändring. Bilismen karaktäriseras dock inte endast av progressiv samhällsförändring och ekonomisk utveckling utan den innebar också i ekonomiska termer nya och troligen ökade negativa externa effekter. Dess positiva effekter består i mervärdet som fortplantar sig till övriga delar av ekonomi och befolkningen som helhet. De negativa effekterna utgörs bland annat av miljöförstöring, buller och den fara som bilismen utgör för både samhället och den enskilda människan. Det finns alltså en problematik som är kopplad till de risker som trafiken innebär, monetära och icke-monetära välfärdsförluster. Risker och efterfrågan på tjänster för att hantera dessa förändras som en följd av den ekonomiska och tekniska förändringen. Fordonsförsäkringarna blir därför en marknad som 1 Trafikförsäkringsföreningen i Stockholm oktober 1939, Förord 2

4 växer fram under 1900-talet i takt med bilens utbredning i samhället. Försäkringsverksamheten har en lång historia och spelar idag en viktig roll i den moderna ekonomin genom att tillhandahålla tjänster för riskhantering. Försäkringsverksamheten har en lång historia i att hantera risker och på samma sätt som brandförsäkringar, livförsäkringar, sjöfartsförsäkringar syftade till att ge ekonomisk säkerhet växte olika former av fordonsförsäkringarna fram för att täcka de nya riskerna bilismen innebar. Många försäkringsbolag var etablerade sedan länge när den nya marknaden växte fram, men nya bolag kom också att etableras fattade Sveriges riksdag ett beslut om att införa en lag om obligatorisk trafikförsäkring och förändrade med det fordonsförsäkringarnas legala ramverk. Denna förändring kom att påverka många aktörer och förutsättningarna för de verksamma försäkringsbolagen och det kan ha funnits starka incitament för dessa att försöka påverka processen Syfte och avgränsning Det övergripande målet med uppsatsen är att undersöka varför lagen om obligatorisk trafikförsäkring i Sverige antogs och fick den utformning den fick. De centrala aktörerna i processen är staten och försäkringsbolagen, men fokus ligger på hur försäkringsbolagen ställde sig till lagen och frågorna att besvara är följande: a) Var lagen om obligatorisk trafikförsäkring resultatet av ett krav från allmänheten? b) Hur var synen på förvaltandet av den obligatoriska trafikförsäkringen? c) Var försäkringsbolagen i Sverige positiva till lagen? d) Försökte försäkringsbolagen erövra marknaden för trafikförsäkringar? Lagen om obligatorisk trafikförsäkring kan ha haft stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av marknaden för fordonsförsäkringar varför det kan ha funnits starka incitament för försäkringsbolagen att försöka påverka lagstiftningsprocessen. Därför undersöks försäkringsbolagens uttalanden som gällde den nya lagen för att kunna analysera vilka drivkrafterna för försäkringsbolagen var. Dessa uttalanden kan dock inte förstås utan att placeras i sitt sammanhang. I stor utsträckning görs uttalandena i relation till den lagstiftningsprocess som pågår och de vändningar den tar frammanar också reaktioner från försäkringsbolagens sida. Trots att undersökningen inte heller med dessa kompletterande 3

5 uppgifter kan göra anspråk på absolut sanning är övertygelsen att förståelsen för processen och försäkringsbolagens uttalanden förbättras påtagligt Metod och källor Denna uppsats bygger på en historiskt explorativ metod på sekundära källor. För att vinna kunskap över hur försäkringsbolagen såg på och förhöll sig till lagen om obligatorisk trafikförsäkring kommer yttranden i försäkringsbolagens branschtidning att läsas systematiskt mellan åren 1928 och Utifrån de artiklar som berör trafikförsäkringen kommer slutsatser att försöka dras. För att besvara frågorna om hur synen på trafikförsäkringens förvaltande och för att komplettera och placera dessa uttalanden i ett sammanhang anlitas även riksdagstryck i form av 1928 års proposition nummer 201 och 1929 års proposition nummer 99. Källorna utgörs alltså av försäkringsbolagens branschtidskrift Gjallarhornet Nordisk Försäkringstidning mellan åren 1928 och 1931 och Riksdagstryck. För den statistiska beskrivningen har Statens Offentliga Statistisk (SOS) Enskilda Försäkringsanstalter använts. Denna del bygger på sammanställning och bearbetning av data som de svenska försäkringsbolagens rapporterade premieintäkter och gjorda skadeutbetalningar från de svenska försäkringsbolagens verksamhet i Sverige mellan åren 1920 till Det viktigaste bidraget från det statistiska materialet har varit att bidra med det historiska sammanhang i vilket lagen infördes och visa på den utveckling som följde. Samtidigt har den statistiska översikten visat på områden som förtjänar vidare statistiska studier. Med statistiken som används har det varit möjligt att kartlägga marknadens utveckling uttryckt i premieintäkter med avseende på de svenska försäkringsbolagen, men även utbudsstrukturen vid skilda tidpunkter har visat på intressanta förändringar. Både vad det gäller försäkringsbolagens uttalanden i Gjallarhornet och de åsikter som framkommer ur riksdagstrycket så dras de med den källmässiga bristen att de åsikter som framkommer inte med säkerhet kan tas som intäkt för dess egentliga mål, motiv och avsikter. De mål, motiv och avsikter som framkommer kommer dock i analysen att betraktas som de egentliga, varför också resultaten av analysen underkastas samma brist. Kanske framför allt då det gäller riksdagstrycket kan ytterligare ett problem vara att de ställningstaganden som framkommer i propositionerna troligtvis är resultatet av förhandling, men eftersom källan inte 4

6 syftar till att mer specifikt identifiera speciella intressen utan bara belysa den officiella hållningen så ses detta som en mindre brist Disposition Efter inledning följer syfte och avgränsning under rubrik 1.1 och under rubrik 1.2 beskrivs metod och källor. Forskningsöversikten under rubrik 2 börjar med att visa på den försäkringsforskning som bedrivits i Sverige och internationellt för att visa på de frågor, problem och perspektiv som forskningen på området hanterar. Översikten syftar vidare till att fokusera kring de frågor som närmare rör fordonsförsäkringar. Olika lösningar på fordonsförsäkringsfrågan beskrivs under rubrik 2.1. Utifrån denna genomgång flyttas fokus till Sverige i slutet av 1920-talet och för att placera beslutsprocessen i sitt historiska sammanhang beskrivs fordonsförsäkringens utvecklingen mellan 1920 och 1970 under rubrik 3. Mot bakgrund av den forskningen på området, de olika sätt på vilket frågan hanterats i olika länder och utvecklingen av fordonsförsäkringen i Sverige så påbörjas beskrivningen och analysen av riksdagsbehandlingen under rubrik 4. Försäkringsbolagens uttalanden analyseras och beskriv under rubrik 5. Avslutningsvis presenteras slutsatser och resultat under rubrik 6 och dessa sammanställs sedan i figur ÖVERSIKT ÖVER FÖRSÄKRINGSFORSKNINGEN I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT I svensk ekonomisk historia har förvånansvärt lite uppmärksamhet riktats mot försäkringsbranschen och det finns fortfarande mycket som förtjänar vidare studier. I Sverige, men också internationellt, har försäkringsbranschen främst studerats utifrån ett traditionellt företagshistoriskt perspektiv, vilket är märkligt mot bakgrund av den centrala roll som försäkringsväsendet kan ha spelat i den samhällsekonomiska utvecklingen. De studier som gjorts i Sverige har främst varit jubileums- och minnesskrifter som huvudsakligen haft som syfte att sammanfatta en period i de olika försäkringsbolagens verksamhet. Genom att sammanfatta verksamheterna och belysa de organisatoriska förändringarna, studera de olika aktörernas påverkan och genom att sätta organisationen i ett strukturellt sammanhang har dessa skrifter försökt belysa försäkringsväsendets utveckling. Även om skrifterna kan innehålla brister så lyfter de ändå fram viktiga historiska händelser och visar hur personer 5

7 inom försäkringsbolagens ledarskikt resonerat och hur de finner lösningar på de problem som uppkommit. 2 Dessa skrifter har främst varit beskrivningar av de olika bolagen, såsom Englund som avhandlar Skandiagruppens förehavanden 3 eller Kuuse & Olsson som behandlar försäkringsbolaget Thules första femtio år 4. En mer omfattande studie av hela det svenska försäkringsväsendet har Bergander gjort där han studerat branschen mellan åren 1814 och Undersökningen bygger till viss del på nya källor, men till största delen på de skrivna källor som främst de olika försäkringshistorier som försäkringsbolagen själv utgivit, försäkringstryck och facktidskrifter. 5 Berganders mer resonerande än analyserande studie gör inte anspråk på någon djupare förståelse för utvecklingen av det svenska försäkringsväsendet, men väl en god introduktion till fortsatta studier. Lönnborg behandlar i sin mer samtida skildring, under titeln Internationaliseringen av svenska försäkringsbolag, där han försökt kartlägga organisering och drivkrafter bakom utvecklingen. 6 Avhandlingen skiljer sig från de tidigare genom att den är analytisk med en teoretisk närvaro och han själv definierar den som företagshistorisk. Försäkringsväsendet i stort och utifrån ett mer analyserande perspektiv har i Sverige engagerat få och vad det gäller forskning om fordonsförsäkringar och utvecklingen av den nya marknad som växte fram i och med bilens intrång i början av 1900-talet så lyser den med sin frånvaro. Liljegren har dock i sin licentiatuppsats Den stora förvirringen Partipolitik och bilintressen i riksdagsbehandlingen av bilskatternas utformning berört frågan om trafikförsäkring, om än från ett annat perspektiv. Liljegren undersöker hur bilismen beskattats och har försökt se huruvida skatterna gav upphov till partiskiljande mönster. Hon ställer frågor om hur de olika aktörerna agerade i riksdagen och varifrån lagförslagen om beskattning på bilar i Sverige kom och hur skatterna motiverades. Den obligatoriska trafikförsäkringen betraktades i detta sammanhang inte som en skatt utan snarast som en avgift eftersom den var kopplad till en motprestation. Dock påminde trafikförsäkringen om fordonsskatten eftersom det blev ytterligare en kostnad för bilisterna och att den inte var relaterad till körsträckan. Liljegren menar att det främst omkring åren 1929 och 1930 ofta hänvisades till 2 Lönnborg (1999), s.23 3 Englund (1982) 4 Kuuse & Olsson (2000) 5 Bergander (1967) 6 Lönnborg (1999) 6

8 trafikförsäkringen i riksdagsdebatterna om bilskatterna. 7 I övrigt var det inte heller staten utan privata försäkringsbolag som tecknade försäkringarna och inbringade därför inga medel till staten. Cohen & Dehejia studerar problematiken hur bilförarens beteende förändrades med de institutionella förändringarna. Genom att undersöka paneldata från 50 amerikanska delstater mellan 1970 och 1980 då många stater övergick till obligatoriska försäkringar i kombination med en no fault-lagstiftning 8 försökte de visa på hur beteendet förändras med de institutionella förhållandena. Det intressanta och kontroversiella resultatet från studien visar att trafikolyckorna ökade i dessa stater med omkring 6 procent. 9 Mayer & Smith belyser de problem som består i att försäkringstagarna ändrar sitt beteende när de blir försäkrade, så kallade moral hazard problems. Incitamentsstrukturen förändras när individen blir försäkrad och kan därför ge upphov till ett förändrat beteende. 10 Ironiskt nog kan alltså försäkringen öka risken för att det som försäkringen är tänkt att täcka faktiskt också inträffar. De försäkrade och den som försäkrar har olika intressen och incitament till agerande, vilket Mayer & Smith menar är grunden för konflikt. Kostnaderna för att sluta och övervaka kontrakt kan därför bli höga och det finns incitament att försöka minska dessa kostnader och att de kontrakt som finns och att den institutionella strukturen formats av dessa kostsamma processer kring kontraktet. Mayer & Smith pekar på att det finns två parallella organisatoriska lösningar; aktiebolag och ömsesidiga bolag och att dessa olikheter ger olika kostnadsfördelar. Internationellt har intresset bland annat riktats till försäkringsbranschens marknadsstruktur. Westall behandlar detta i artikeln Invisible, Visible and direct hands och ser information som det drivande elementet i den industriella organisationen. För att kunna förstå försäkringsbranschens utveckling menar han att det är viktigt att förstå betydelsen av organisationernas förmåga att överföra och behandla information. Westall pekar därför på att informationsassymetrin kan ge upphov till informationsproblem som försäkringsbranschen är tvungen att hantera. 11 Man skulle kunna säga att försäkringsbranschen inte endast har att 7 Liljegren (1998), s.23 8 Motsvarande svenskans objektivt ansvar 9 Cohen & Dehejia (2004) 10 Mayer & Smith (1981) 11 Westall (1997) 7

9 hantera kostnaderna för själva riskhanteringen utan en viktig del i själva försäkringsverksamheten är hanterandet av kostnader för slutandet, upprätthållandet och övervakandet av kontrakt, så kallade transaktionskostnader 12. Informationsassymetrin mellan de båda parterna riskerar att leda till ett opportunistiskt beteende. Cummins & Tennyson satte fokus på denna problematik då de förklarade de kraftigt ökade kostnaderna för fordonsförsäkringar i USA under 1980-talet och menar att försäkringstagarens opportunistiska beteende var drivande i kostnadsutvecklingen. 13 Dessa informations-, eller kanske mer korrekt, transaktionskostnader kan alltså vara den drivande kraften i utvecklingen av försäkringsbolagens organisation och branschens struktur. Westall menar också att försäkringsbolagen anpassat sina organisationer för att kunna hantera de problem som är kopplade till kontrakten och han pekar på de marknadsmässiga problem som driver bolagen att förändra sin organisation och då samtidigt gynnar företag med en effektivare organisation. Westall beskriver hur aktiebolagen tidigt etablerade sig under 1700-talet och med tiden försökt utsträcka sin verksamhet över allt större avstånd. De informations- och kontrollproblem detta gav upphov till menar Westall under mitten av 1800 ledde till att den organisatoriska strukturen förändrades. Under 1900-talet hade aktiebolagen etablerat principer om vertikal kontroll med huvudkontor som styrde och marknadsförde, men parallellt med detta växte de ömsesidiga bolagen fram och dessa grundade hade en annan organisation som bland annat erbjöd specifika marknadsplatser. Westall menar att olika riskfaktorer förutsätter olika organisationer där mer komplicerade riskfaktorer kräver ett mer individuellt förfarande, medan mindre komplexa riskfaktorer kan hanteras mer standardiserat till lägre kostnader. 14 Westall beskriver vidare i The invisible hand strikes back hur brandförsäkringsbolagen kom att hantera den nya försäkringsgrenen som fordonsförsäkringarna utgjorde. I Storbritannien hade brandförsäkringarna mellan 1868 och 1914 dominerats av organisationen The Fire Offices Committee. Organisationen erbjöd genom gemensamma tariffer ett skydd från premiekonkurrens, information och erfarenheter delades och medlemmarna kunde också återförsäkra sig i samarbetet. Den interna konkurrensen tog uttryck i ett diversifierat utbud av 12 Fahlbeck (1996), s.11, där han i sin avhandling definierar begreppet transaktionskostnad som kostnaden av kontakt, kontrakt och kontroll 13 Cummins & Tennyson (1992) 14 Westall (1997) 8

10 försäkringar. Samarbetet visade sig dock inte vara lika orubblig och kraftfull som den framstod och från 1890-talet kom Lloyds att framstå som alternativ på marknaden. Samarbetet försvarade sig mot detta hot genom att sänka vinsterna något som också förhindrade ytterligare konkurrens och etablering fram till 1914 då marknaden alltmer framgångsrikt attackerades från försäkringsbolag som stod utanför samarbetet. Marknaden för fordonsförsäkringar växte snabbt efter de första etableringarna under 1890-talet och de samarbetande tariffbolagen breddade sin verksamhet från brandförsäkringar mot olycksfallsförsäkringar och försökte upprätta ett liknande samarbete även på denna marknad, något som resulterade i bildandet av The Accident Offices Association Tariffsamarbetet fungerade väl när konkurrensen var lugn under kriget då marknaden totalt sett fallit kraftigt. Efter kriget hade dock massproduktionen reducerat kostnaderna för fordonen och tekniska förändringar hade förbättrat effektiviteten, bensinpriset föll och vägarna förbättrades. Bilinnehavet breddades från en exklusivitet för de rika till en nödvändighet för den breda medelklassen och motorfordonen kom att bli en viktig del i det sociala, kommersiella och industriella livet. 15 Denna transportrevolution gjorde att marknaden för fordonsförsäkringarna fick en drastisk tillväxt och premieintäkterna ökade, delvis på grund av ökningen i antalet fordon, men den genomsnittliga premien och den ökade priskänsligheten på fordonsförsäkringarna var också viktig för utvecklingen i Storbritannien. Premierna ökade under 1920-talet beroende på att olycksfallsfrekvensen ökade men också beroende på att de administrativa kostnaderna tilltog. De höjda premierna påverkade dock efterfrågan lite och när Storbritannien 1931 införde en obligatorisk trafikförsäkring var försäkringsbolagen rädda att kostnaderna skulle stiga till följd av att ansvarslösa motorister började försäkra sig, med de var också rädda för att denna lagstiftning skulle leda till ytterligare statliga regleringar. Mellan krigen föll priserna och produktionen och det blev svårare för försäkringsbolagen eftersom efterfrågan på de traditionella försäkringarna föll. Det visade sig då också viktigt för bolagen att ha betydande marknadsandelar på marknaden för fordonsförsäkringar eftersom det var viktigt för bolagen att kunna erbjuda många olika typer av försäkringar och detta var något som gav konkurrensfördelar. Anledningen till att samarbetet för fordonsförsäkringarna inte fungerade 15 Westall (1988), s.434 9

11 lika bra som för brandförsäkringarna menar Westall var att efterfrågan på brandförsäkringar var mycket mer prisokänslig och samtidigt hade den starkt växande bilismen under 1920-talet lett till att många kunder inte var knutna till något bolag. Samtidig byttes bilarna ut oftare varför frågan om försäkring aktualiserades oftare och relativt små skillnader i premier kunde få dem att byta försäkringsbolag. Tariffbolagen visade sig oförmögna att konkurrera med premierna och koncentrerade sig istället på att konkurrera med varandra och den oligopolistiska strukturen innebar att mycket av energin också var bortkastad eftersom variationerna snabbt kopierades mellan bolagen och endast resulterade i högre ersättningskostnader. Koncentrationen på den inhemska marknaden bedömer Westall som motsvarande den för de brittiska bolagen på den internationella marknaden vilket år 1931 innebar att 51 procent av marknaden kontrollerades av fem bolag. Samtidigt visade det sig svårt för tarifforganisationen att locka de nya bolagen. Incitamenten för att bli medlem var mycket svagare än de varit på marknaden för brandförsäkringarna. Riskerna var tämligen homogena och förhållandevis små bolag kunde göra erfarenheter av egen data och de små försäkringsbeloppen minskade behovet av återförsäkring. De självständiga försäkringsbolagen hade större möjligheter att anpassa sina premier, men kunde också lättare sänka sina administrativa kostnader. Genom att kortsiktigt sänka sina premier kunde de vinna marknadsandelar. Tariffbolagens mer generella premier gjorde det svårare för dem att utforma mer speciella rabatter och var exempelvis senare med att införa skiljda premier mellan stad och landsbygd och den bristande selektiviteten i premiesättningen gjorde att de förlorade lågriskgrupperna till de självständiga bolagen. Westall menar också att en orsak till att tariffbolagen inte reagerade så snabbt på konkurrensen kan ha varit att de under marknadens snabba tillväxt inte insåg att de självständiga bolagen erövrade marknadsandelar. För många traditionella bolag upplevdes också fordonsförsäkringarna som olönsamma och främst som ett sätt att få kontanter. Den starka ställning som tariffbolagen uppbar grundade sig på stora och dyra organisationer som främst var konstruerade för den inbördes konkurrensen. Westall menar att anledningen till att tariffbolagen stannade kvar trots att marknaden var högst ogynnsam var att de helt enkelt inte kunde lämna den eftersom fordonsförsäkringarna blivit en nödvändighet för att möjliggöra agerandet på övriga försäkringsgrenar, utan vilket de 10

12 skulle ha saknat konkurrenskraft. Westall menar att den växande marknaden för fordonsförsäkringar öppnade dörren för den första stora inbrytningen av nya försäkringsbolag sedan bildandet av The Fire Offices Committee Westalls undersökning och skildring av förhållandena på den brittiska marknaden kan vara viktig för förståelsen av utvecklingen av den svenska marknaden för fordonsförsäkringar men också för att förstå hela försäkringsbranschens utveckling. Westall visar på hur förutsättningarna för de traditionella försäkringsbolagen ändrades och resulterade i en förändrad marknadsstruktur där tariffbolagen tappade inför de självständiga bolagens organisatoriska fördelar. Sammanfattningsvis har försäkringsbranschen vare sig i den svenska eller i den internationella forskningen ägnat frågan om hur regleringar inom sektorn kommit till, vilka drivkrafter som legat bakom och relationen interaktionen mellan stat och försäkringsbolag sett ut, endast sparsmakat intresse. Detta framförallt vad det gäller regleringen av marknaden för fordonsförsäkringar där olika länder valt olika lösningar. Därför blir det i sammanhanget ytters intressant att studera hur försäkringsbranschen i Sverige såg på den obligatoriska trafikförsäkringen och vilka drivkrafterna bakom och motivet för en sådan reglering var i Sverige mot bakgrund av utvecklingen i andra länder Trafiklagstiftningen i ett internationellt perspektiv I ett internationellt perspektiv finns både skillnader och likheter mellan den svenska lagstiftningen och den som råder i andra länder. Lagen om obligatorisk trafikförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1930 och var utformad för att garantera att ersättning betalas även i situationer där bilisten inte har betalt premien eller om det är svårt att avgöra vilket fordon som orsakat skadan. Denna lagstiftning byggde i sin tur på 1916 års bilansvarighetslag. Dagens lagstiftning motiveras utifrån att motorfordon utgör en särskilt riskfylld verksamhet och att bilisterna bör stå för skadorna i trafiken genom att lägga en sträng ersättningsskyldighet på dem som äger och brukar motorfordon. Det vanliga skadeståndsansvaret bygger på vårdslöshet eller försummelse, men i 1916 års 16 Westall (1988) 11

13 bilansvarighetslag tillfördes att det ansvar i trafiksammanhang kan uppkomma även om den som orsakar skadan framfört fordonet klanderfritt. Denna typ av ansvar kallas objektivt, eller engelska termer no fault. Den praktiska innebörden av detta är att den bil som åstadkommit skada betalar ersättning och man låter bli att utreda om huruvida bilisten varit vårdslös eller inte. I den bemärkelsen gäller samma princip som för ersättningen för arbetsolycksfall. Oavsett orsak får den som skadats i arbetet ersättning från arbetsskadeförsäkringen och trygghetsförsäkringen. En trafikskadad ska ha samma rätt att få ersättning som en person som drabbats av olycksfall i arbetet. Trafikförsäkringen täcker skada som uppkommit i följd av trafik med motorfordon och den skadelidande vänder sig inte till ägaren eller föraren utan direkt till försäkringsbolaget för ersättning. 17 Andra länder har valt andra vägar än den svenska vad det gäller objektivt ansvar även om det oftast finns någon form av specialansvar, omvänd bevisbörda till den skadelidandes fördel eller objektivt ansvar i någon form för vilket vissa amerikanska system som bygger på no fault-principen är har varit förebild. I Finland och Norge bygger lagarna om trafikskadeersättning i likhet med den svenska på objektivt ansvar och reglerna för den skadelidandes medverkan är inte fullt så liberala som i den svenska lagstiftningen. Ofta räcker det med vanlig vårdslöshet för att ersättningen ska sättas ned och återkrav kan riktas direkt mot den som gjort sig skyldig till rattfylleri. 18 I Danmark bygger lagstiftningen sedan 1986 på principen om objektivt ansvar även om det är knutet till bilistens personliga ansvar och utgör alltså inte ett fristående försäkringsansvar som in Sverige och i praktiken är ansvaret för försäkringen direkt. Den skadelidande kan nämligen föra talan direkt mot försäkringsbolaget då den danska lagen endast undantagsvis medger återkrav mot den ansvarige bilisten. En viktig skillnad från de svenska förhållandena är att en förare inte inkluderas i det egna fordonets försäkring. 19 I Storbritannien följer man vanliga skadeståndsregler och det är den skadelidande som måste visa att bilisten kört vårdslöst. Bilisten ska ha en trafikskadeförsäkring som täcker ansvaret i förhållande till andra än de som färdas i fordonet. I Frankrike gäller objektivt ansvar vid bilskador sedan 1986 där man utgår från att bilisten är ansvarig för en skada som hans fordon orsakat och för varje fordon ska det finnas en 17 Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), ss.11ff. 18 Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s.26 12

14 försäkring som täcker detta ansvar. I Tyskland har bilisten ett närmast objektivt ansvar inom vissa beloppsgränser. Fordonsägaren kan bara undgå ansvaret om han visar att skadan vållats av något som han själv inte råder över såsom den skadelidandes eget beteende. Om en skada är så stor att den inte ryms inom beloppsgränserna måste den skadelidande åberopa vanliga skadeståndsregler om han vill ha ytterligare ersättning. Allt ansvar ska täckas av trafikförsäkring. I flera andra europeiska länder finns också allmänna skadeståndsregler som element i trafikskadeskyddet och trafikförsäkringsplikt råder i alla västeuropeiska länder. Inom ramen för den europeiska gemenskapen antogs 1972 ett rådsdirektiv om samordning av medlemsstaternas lagar angående ansvarsförsäkring vid användandet av motorfordon och att denna försäkring skall vara obligatorisk och omfatta skador som inträffar i alla medlemsstater utvidgades detta med ytterligare ett direktiv enligt vilket den obligatoriska ansvarsförsäkringen också kom att omfatta egendomsskada och personskada. Det tredje direktivet kom 1989 och medförde att vid tvist mellan en försäkringsgivare och en garantifond ska endera parten utan dröjsmål utge ersättning till den skadelidande och försäkringsgivaren får i efterhand lösa tvisten med garantifonden om vem som slutligen ska stå för kostnaderna. Tjänstedirektivet från 1990 gjorde det också tillåtet att fritt sälja motorfordonsförsäkringar inom gränserna för dåvarande EG. 20 I USA och Kanada har utvecklingen på flera håll drivit fram nya principer för trafikskadeersättning. Ursprungligen fick trafikoffren anlita de vanliga skadeståndsreglerna för sina anspråk, men detta har visat sig medföra vissa problem. Den som skadats vid en trafikolycka har varit tvungen att bevisa bilistens vårdslöshet och detta har ofta visat sig vara en svår uppgift som krävt långdragna rättegångar. Vidare är den skadelidande beroende av bilistens betalningsförmåga för att få den ersättning som tillerkänns. Dessa olägenheter har lett till att olika ersättningssystem konstruerats och de första riktlinjerna för no fault-systemen drogs i början av 1930-talet. Dylika system återfinns i flera delstater i USA och Kanada, men något sådant system finns inte på federal nivå. En fördel med no fault-systemet är att ersättningsbeloppen är schabloniserade vilket gör förfarandena förhållandevis snabba Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), ss.26f. 13

15 Det är alltså så att fordonsförsäkringarna har hanterats på skilda vis i olika länder. Vissa länder ger bilägaren eller föraren ett speciellt ansvar som innebär att den vars bil som åstadkommit skadan betalar ersättning oavsett om det varit frågan om vårdslöshet eller inte, och frågan utreds inte vidare. I andra länder läggs inget utökat, eller speciellt ansvar på fordonsägaren utan vanliga skadeståndsregler tillämpas. Dessa olikheter i ansvar kan vidare ha resulterat i ytterligare lagstiftning om att en försäkring för detta ansvar skall vara ett obligatoriskt krav för att få framföra fordon. I Sverige och andra länder kombineras också dessa båda system, medan lagstiftningen internationellt också skiljer sig åt. 3. DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGAR, Marknaden för fordonsförsäkringar växte påtagligt under 1920-talet. Premieintäkterna från ansvarighetsförsäkringarna och motorfordonsförsäkringarna steg från år 1920 till år 1930, det vill säga en ökning av marknaden med 480 procent. 14

16 Figur 3.1 Totala premieintäkter från fordonsförsäkringar för svenska försäkringsbolag i Sverige mellan åren , SEK löpande priser , , , ,00 Premieintäkter , ,00 0,00 Källa: Sammanställning SOS Enskilda Försäkringsanstalter Under perioden 1920 till 1970 stiger intäkterna från fordonsförsäkringar med omkring 238 gånger. Den främsta orsaken till den mycket kraftiga utvecklingen är att den är en direkt avspegling av tillväxten av antalet fordon som under samma period ökade markant. Även om bilismen under 1920-talet hade en begränsad betydelse för transportnätet, och främst bestod av lastbilar hade de motordrivna fordonens betydelse vuxit. Det hade blivit allt vanligare för bredare folklager att äga ett fordon. Som framgår av figur 3.2 så började bilinnehavet per person att öka kraftigt vid 1920-talets början. Bilinnehavet och med det premieintäkterna föll kraftigt under andra världskriget, men återhämtade sig senare och fortsatte sin närmast exponentiella tillväxt. 15

17 Figur 3.2 Personbilar per 1000 invånare i Sverige mellan Personbilar per 1000 invånare Källa: Statistisk årsbok Utvecklingen av premieintäkterna visade som bekant en kraftig ökning. Ett primitivt mått på branschens lönsamhet är att studera skillnaden i utveckling mellan premieintäkterna och skadeutbetalningarna för att se om lagstiftningen inneburit något trendbrott i det avseendet. Figur 3.3 Utvecklingen av de totala premieintäkterna och skadeutbetalningarna från svenska försäkringsbolags fordonsförsäkringar mellan , SEK löpande priser, logaritmerade värden Källa: SOS Enskilda Försäkringsanstalter Premieintäkter Skadeutbetalningar 16

18 Det är svårt att dra några slutsatser utifrån figur 3.3 förutom att utvecklingen är likartad i de båda fallen. Diagrammet över den totala tillväxten av premieintäkterna i figur 3.1 är förvisso intressant för att visa på hur de totala intäkterna ökat över åren, men den aritmetiska skalan kan ge sken av en mycket stark acceleration som tog sin början efter andra världskriget, även om det i figur 3.3 framgår att det hela tiden varit frågan om en konstant förändring Utbudsstrukturen för fordonsförsäkringarna Marknadens uppdelning och aktörernas organisation var något som framkom som viktigt för att förklara branschens utveckling och omvandling. De olika organisationernas förmåga att hantera risker, premiesättning och information fick i Westalls skildring agera förklaring för aktiebolagens framgångsrika samarbete och senare de självständiga försäkringsbolagens framgångar under början av 1900-talet. Samtidigt kan marknadsstrukturen tänkas påverka de olika aktörernas intressen av hur marknaden är reglerad och vilket genomslag dess åsikter kan få fanns det 15 bolag som redovisade premieintäkter från ansvarsförsäkringsverksamhet och ytterligare 12 som redovisade intäkter från sin bilförsäkringsverksamhet och redovisade detta som en egen försäkringsgren. Först in på arenan för ansvarsförsäkringar var Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall som redan 1901 etablerades. Därefter etablerades Securitas och Hansa 1910, Heimdall och Skandinavien 1911 och Mellan 1915 och 1926 etablerades ytterligare bolag såsom exempelvis Fylgia, Norden och Nornan. Många av dessa var gamla etablerade försäkringsbolag verksamma inom andra försäkringsgrenar såsom brand- och livförsäkringar och en övervägande majoritet av de bolag som intog en ledande ställning på marknaden var aktiebolag. 22 Vad det gällde de renodlade bilförsäkringarna etablerade Securitas, Fylgia och Nordisk Yacht sin verksamhet, som första bolag, redan Åren efter följde Gothia 1917, Bore och Nornan 1918, Heimdall och Malmö Under 1920-talet etablerades sedan ytterligare 12 bolag, varav de största 1926 var Freja 1920, Holmia och Hansa SOS Enskilda Försäkringsanstalter 23 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 17

19 1920 utgjorde Hansa och Heimdall tillsammans drygt 43 procent av marknaden för ansvarsförsäkringar följt av Norden och Fylgia vars marknadsandelar utgjorde drygt 12 och knappt 9 procent. Dessa fyra bolag utgjorde alltså tillsammans drygt 65 procent av marknaden för ansvarsförsäkringar. 24 Figur 3.4 Utbudsstrukturen för ansvars-/trafikförsäkringen utifrån de svenska försäkringsbolagens premieintäkter i Sverige mellan 1920 och Källa: SOS Enskilda Försäkringsanstalter Fem år senare hade Hansa och Heimdall tappat 5 procentenheter på marknaden för ansvarsförsäkringar, men de 4 största bolagen hade gemensamt ökat sin marknadsandel till närmare 69 procent. Samma år, 1926, hade marknadsförhållandena på bilförsäkringsmarknaden också förändrats och Fylgia hade tappat närmare 6 procentenheter av sina marknadsandelar och de 4 största bolagen hade tillsammans tappat över 15 procentenheter, även om de fortfarande utgjorde närmare 60 procent av marknaden så måste dessa fem år ha varit ett stort nederlag för bolagen hade marknadssituationen för det 24 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 18

20 som tidigare gick under betäckningen ansvarsförsäkring och senare i något modifierad form gick under betäckningen trafikförsäkringen, förändrats och koncentrationen minskat. De fyra största företagen utgjorde nu endast omkring 44 procent av marknaden. 25 På marknaden för bilförsäkringar var koncentrationen än större och Fylgia utgjorde 1920 ensamt 42,3 procent av marknaden och tillsammans med den näst största aktören Nornan redovisade dessa två närmare 62 procent av premieintäkterna. De fyra största bolagen utgjorde tillsammans över 75 procent av marknaden. 26 Något annat som är värt att poängtera är förändringen av marknadsandelar mellan aktiebolagen och de ömsesidiga bolagen utgjordes marknaden till omkring 84 procent av aktiebolag och följaktligen omkring 16 procent ömsesidiga bolag hade fördelningen förändrats till att de ömsesidiga bolagen nu utgjorde närmare 39 procent av marknaden och aktiebolagen minskat sin andel till 60 procent. 27 Dessa förändringar är intressanta och orsakerna till den observerade förändringen kan troligtvis vara många, framför allt kräver de mer djupgående studier för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Utvecklingen på marknaden för fordonsförsäkringar har alltså varit stark under hela perioden mellan 1920 och Bilen har blivit en allt vanligare och allt nödvändigare del i samhällets vardag. Viktig både socialt och ekonomiskt. Den växande efterfrågan på bilar och med det ett ökat behov av att försäkra sig tar sig också uttryck i branta kurvor över premieintäkterna. Allt störres summor har kommit att läggas på fordonsförsäkringar och marknaden kan i den bemärkelsen sägas ha vuxit kraftigt. Dessa stegrade premieintäkter har fördelats mellan de olika bolagen och för åren runt obligatoriets ikraftträdande, från 1920 till 1935, så förändrades denna fördelning från att ha varit påtagligt koncentrerad till en situation där koncentrationen minskat en aning, men där de stora aktörerna fortfarande delar en betydande del av intäkterna. Vad det gäller fördelningen av premieintäkter mellan ömsesidiga och aktiebolag så pekar jämförelsen mellan 1926 och 1935 på att de ömsesidiga bolagen här skördar stora framgångar, från en stark kontroll från aktiebolagen 1926 där de utgör 84 procent av premieintäkterna till en situation 1935 där de minskat sin andel till 60 procent. Det är svårt att veta orsakerna 25 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 26 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 27 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 19

Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande

Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande Stockholm 2010-01-11 Försäkringsförbundets inställning till Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande Sammanfattning Försäkringsförbundet är positivt inställt till ett snabbt genomförande av en trafikförsäkringsreform

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna 2006-07-20 Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna En rapport om högeralliansens förslag till ny trafikförsäkring 2(9) Sammanfattning Alla ska få en god kvalitativ vård med hög tillgänglighet

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringstagare är Villaägarnas Riksförbund, som tecknar försäkringen kalenderårsvis (Försäkringsår) med början

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 oktober 2012 T 4323-11 KLAGANDE Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799 106 26 Stockholm Ombud: Jur.kand. MH MOTPART SJ AB, 556196-1599

Läs mer

Vissa frågor om trafikförsäkring och rättsskyddsförsäkring

Vissa frågor om trafikförsäkring och rättsskyddsförsäkring Civilutskottets betänkande 2006/07:CU25 Vissa frågor om trafikförsäkring och rättsskyddsförsäkring Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:50 vari föreslås ändringar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN 1 Faktorer som påverkar påföljds- och ordningsavgiftens storlek 1.1 Påföljdsavgiftens dimensionering 41 2 mom. 1 i lagen om Finansinspektionen lyder: Påföljdsavgiftens belopp ska baseras på en samlad bedömning.

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Advokatsamfundet ogillar förslaget om ökad schablonisering i skaderegleringen.

Advokatsamfundet ogillar förslaget om ökad schablonisering i skaderegleringen. R 5455/1999 1999-09-21 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 73/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav7 trafikförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att 7 trafikförsäkringslagen

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

I denna proposition föreslås att trafikförsäkringslagen, och lagen om utländska försäkringsbolag anpassas

I denna proposition föreslås att trafikförsäkringslagen, och lagen om utländska försäkringsbolag anpassas 5HJHULQJHQVSURSRVLWLRQWLOO5LNVGDJHQPHGI UVODJWLOO ODJDURPlQGULQJDYWUDILNI UVlNULQJVODJHQVDPWYLVVDOD JDUVRPKDUVDPEDQGPHGGHQ 352326,7,21(16+898'6$ /,*$,11(+c// I denna proposition föreslås att trafikförsäkringslagen,

Läs mer

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen?

Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 NFT skadeståndslagen? 1/2006 Omprövning av skadestånd för inkomstförlust: Vad är väsentlig ändring i 5:5 skadeståndslagen? av

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-06-22 Dnr 435/2010 1 (5) Norrköpings Hamn och Stuveri Aktiebolag Europa Transport i Norrköping AB c/o Dhunér Järvengren Advokatbyrå Att: Advokat Karl Johan Dhunér

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40

BESLUT 2008-01-15 5003-07-40 Datum BESLUT Dnr 2008-01-15 5003-07-40 SKADESTÅNDSANSPRÅK MOT STATEN Justitiekanslerns beslut Arctic Air Aktiebolag, 556284-3887, tillerkänns ersättning av staten med 587 312 kr jämte ränta på beloppet

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578)

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578) Regeringskansliet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-05-08 Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet.

GWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet. GWA ARTIKELSERIE Titel: Försäkringsfrågor med anknytning till godstransporter Rättområde: Transporträtt, Försäkringsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2011-09-09 En stor del av allt gods som är under

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

D.R. dömdes den 15 juli 2013 till fängelse tre år för mordbrand begången i januari samma år. Domen vann laga kraft.

D.R. dömdes den 15 juli 2013 till fängelse tre år för mordbrand begången i januari samma år. Domen vann laga kraft. HFD 2015 ref 31 Återkallelse av körkort för en körkortshavare som gjort sig skyldig till annat brott än trafikbrott har inte ansetts stå i strid med förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff (ne

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETSSKADA N23:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid 6.4 Ansvarsförsäkring för förmögenhetsskada 3 6.4.1

Läs mer

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017

Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Sandra Backlund Kristofer Fagerström Rapportnr: Bun 2016/108 Juni 2016 2016-05-11 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. UTGÅNGSPUNKTER... 2 3. FÖRSLAG

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 februari 2007 Ö 3049-04 KLAGANDE FA Ombud: Advokat U.G.V.T MOTPART If Skadeförsäkring AB, 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av Denna broschyr utgör inte, och ska inte anses utgöra, ett prospekt enligt tillämpliga lagar och regler. Prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen har offentliggjorts och finns

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07)

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag till åtgärder (EI R2012:07) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-09-05 Dnr 377/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Systemet med anvisad elhandlare översyn och förslag

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet

Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-29 1 (5) Identitet TN 1203-0051 Handläggare: Sara Catoni 08-686 1937 Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet

Läs mer

Stockholm den 20 mars 2012

Stockholm den 20 mars 2012 R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 Denna information lämnas i enlighet med gällande lagstiftning och är en översiktlig sammanställning av försäkringens omfattning, så kallad förköpsinformation.

Läs mer

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009

Kommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009 UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020 1(5) Verksamhetsstyrning och ekonomi Finansiering och kalkylering Handläggare Peter Fransson 08 686 15 98 peter.fransson@sll.se Trafiknämnden 2014-12-02, punkt 5 TN 2014-0642 Anskaffningsbeslut avseende

Läs mer

Stockholm den 27 juni 2012

Stockholm den 27 juni 2012 R-2012/0892 Stockholm den 27 juni 2012 Till Justitiedepartementet Ju2012/2869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 april 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Snabbare

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen RP 92/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vissa bestämmelser om körrätt

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län Stockholm 2006-09-28 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av överklagande av Vägverkets fastställelse (PP 30 A 2006:3798) av arbetsplan för ombyggnad/omläggning

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) 2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Godkänd hovslagare och andra hovslagare

Godkänd hovslagare och andra hovslagare Syftet med detta kortfattade PM är att bringa litet klarhet i vissa frågor som följde på artikeln i Ridsport 2014-03-20. Tanken är att ni ska ha en utgångspunkt när ni får frågor. Trots antalet sidor är

Läs mer