Att erövra en marknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att erövra en marknad"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk Historia Handelshögskolan vid Umeå Universitet Att erövra en marknad Försäkringsbolagen och lagen om obligatorisk trafikförsäkring 1929 Ekonomisk Historia D-uppsats VT 2005 Författare: Thomas Fäldt Handledare: Magnus Lindmark Datum för ventilering:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNING METOD OCH KÄLLOR DISPOSITION ÖVERSIKT ÖVER FÖRSÄKRINGSFORSKNINGEN I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT TRAFIKLAGSTIFTNINGEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGAR, UTBUDSSTRUKTUREN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGARNA RIKSDAGSBEHANDLINGEN AV LAGEN OM OBLIGATORISK TRAFIKFÖRSÄKRING Kunglig Majestäts proposition nr motiv till lagen Kunglig Majestäts proposition nr motiv till lagen FÖRSÄKRINGSBOLAGEN OCH LAGEN OM OBLIGATORISK TRAFIKFÖRSÄKRING DEN SVENSKA UTVECKLINGEN I LJUSET AV DEN INTERNATIONELLA FORSKNINGEN SLUTSATSER OCH RESULTAT KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Offentligt tryck Litteratur Tidskrifter TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING FIGUR 3.1 TOTALA PREMIEINTÄKTER FRÅN FORDONSFÖRSÄKRINGAR FÖR SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAG I SVERIGE MELLAN ÅREN , SEK LÖPANDE PRISER FIGUR 3.2 PERSONBILAR PER 1000 INVÅNARE I SVERIGE MELLAN FIGUR 3.3 UTVECKLINGEN AV DE TOTALA PREMIEINTÄKTERNA OCH SKADEUTBETALNINGARNA FRÅN SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGS FORDONSFÖRSÄKRINGAR MELLAN , SEK LÖPANDE PRISER, LOGARITMERADE VÄRDEN FIGUR 3.4 UTBUDSSTRUKTUREN FÖR ANSVARS-/TRAFIKFÖRSÄKRINGEN UTIFRÅN DE SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGENS PREMIEINTÄKTER I SVERIGE MELLAN 1920 OCH FIGUR 6.1 SAMMANSTÄLLNING AV SLUTSATSERNA

3 1. INLEDNING Intresset för denna obligatoriska försäkring har från såväl enskildas som det allmännas sida varit och är alltjämt mycket stort. 1 Den obligatoriska trafikförsäkringens aktualitet kan idag utan överdrifter sägas ha svalnat en aning. Minnet av tidigare aktuella frågor tenderar att blekna med tiden, men historien rymmer dock de glömda striderna och förklaringar till varför verkligheten idag ter sig som den gör och det är viktigt att väcka dessa slumrande frågor till liv. Redan i början av 1900-talets första decennium introducerades bilen i Sverige och under 1920-talet, och främst 1950-talet, började privatbilismen att få en allt viktigare del i den ekonomiska utvecklingen. De nya fordonen gav många nya möjligheter till både privatpersoner och företag. Fler och billigare transporter gjorde nya handelsutbyten både möjliga och ekonomiskt lönsamma, men bilen ställde också, vid sidan av förändringarna av landskap och bebyggelse, krav på institutionella förändringar. På samma sätt som järnvägen och dess möjligheter förändrade människors sociala verklighet och materiella förutsättningar kom fordonen med tiden att inta en liknande plats som motor i samhällets förändring. Bilismen karaktäriseras dock inte endast av progressiv samhällsförändring och ekonomisk utveckling utan den innebar också i ekonomiska termer nya och troligen ökade negativa externa effekter. Dess positiva effekter består i mervärdet som fortplantar sig till övriga delar av ekonomi och befolkningen som helhet. De negativa effekterna utgörs bland annat av miljöförstöring, buller och den fara som bilismen utgör för både samhället och den enskilda människan. Det finns alltså en problematik som är kopplad till de risker som trafiken innebär, monetära och icke-monetära välfärdsförluster. Risker och efterfrågan på tjänster för att hantera dessa förändras som en följd av den ekonomiska och tekniska förändringen. Fordonsförsäkringarna blir därför en marknad som 1 Trafikförsäkringsföreningen i Stockholm oktober 1939, Förord 2

4 växer fram under 1900-talet i takt med bilens utbredning i samhället. Försäkringsverksamheten har en lång historia och spelar idag en viktig roll i den moderna ekonomin genom att tillhandahålla tjänster för riskhantering. Försäkringsverksamheten har en lång historia i att hantera risker och på samma sätt som brandförsäkringar, livförsäkringar, sjöfartsförsäkringar syftade till att ge ekonomisk säkerhet växte olika former av fordonsförsäkringarna fram för att täcka de nya riskerna bilismen innebar. Många försäkringsbolag var etablerade sedan länge när den nya marknaden växte fram, men nya bolag kom också att etableras fattade Sveriges riksdag ett beslut om att införa en lag om obligatorisk trafikförsäkring och förändrade med det fordonsförsäkringarnas legala ramverk. Denna förändring kom att påverka många aktörer och förutsättningarna för de verksamma försäkringsbolagen och det kan ha funnits starka incitament för dessa att försöka påverka processen Syfte och avgränsning Det övergripande målet med uppsatsen är att undersöka varför lagen om obligatorisk trafikförsäkring i Sverige antogs och fick den utformning den fick. De centrala aktörerna i processen är staten och försäkringsbolagen, men fokus ligger på hur försäkringsbolagen ställde sig till lagen och frågorna att besvara är följande: a) Var lagen om obligatorisk trafikförsäkring resultatet av ett krav från allmänheten? b) Hur var synen på förvaltandet av den obligatoriska trafikförsäkringen? c) Var försäkringsbolagen i Sverige positiva till lagen? d) Försökte försäkringsbolagen erövra marknaden för trafikförsäkringar? Lagen om obligatorisk trafikförsäkring kan ha haft stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av marknaden för fordonsförsäkringar varför det kan ha funnits starka incitament för försäkringsbolagen att försöka påverka lagstiftningsprocessen. Därför undersöks försäkringsbolagens uttalanden som gällde den nya lagen för att kunna analysera vilka drivkrafterna för försäkringsbolagen var. Dessa uttalanden kan dock inte förstås utan att placeras i sitt sammanhang. I stor utsträckning görs uttalandena i relation till den lagstiftningsprocess som pågår och de vändningar den tar frammanar också reaktioner från försäkringsbolagens sida. Trots att undersökningen inte heller med dessa kompletterande 3

5 uppgifter kan göra anspråk på absolut sanning är övertygelsen att förståelsen för processen och försäkringsbolagens uttalanden förbättras påtagligt Metod och källor Denna uppsats bygger på en historiskt explorativ metod på sekundära källor. För att vinna kunskap över hur försäkringsbolagen såg på och förhöll sig till lagen om obligatorisk trafikförsäkring kommer yttranden i försäkringsbolagens branschtidning att läsas systematiskt mellan åren 1928 och Utifrån de artiklar som berör trafikförsäkringen kommer slutsatser att försöka dras. För att besvara frågorna om hur synen på trafikförsäkringens förvaltande och för att komplettera och placera dessa uttalanden i ett sammanhang anlitas även riksdagstryck i form av 1928 års proposition nummer 201 och 1929 års proposition nummer 99. Källorna utgörs alltså av försäkringsbolagens branschtidskrift Gjallarhornet Nordisk Försäkringstidning mellan åren 1928 och 1931 och Riksdagstryck. För den statistiska beskrivningen har Statens Offentliga Statistisk (SOS) Enskilda Försäkringsanstalter använts. Denna del bygger på sammanställning och bearbetning av data som de svenska försäkringsbolagens rapporterade premieintäkter och gjorda skadeutbetalningar från de svenska försäkringsbolagens verksamhet i Sverige mellan åren 1920 till Det viktigaste bidraget från det statistiska materialet har varit att bidra med det historiska sammanhang i vilket lagen infördes och visa på den utveckling som följde. Samtidigt har den statistiska översikten visat på områden som förtjänar vidare statistiska studier. Med statistiken som används har det varit möjligt att kartlägga marknadens utveckling uttryckt i premieintäkter med avseende på de svenska försäkringsbolagen, men även utbudsstrukturen vid skilda tidpunkter har visat på intressanta förändringar. Både vad det gäller försäkringsbolagens uttalanden i Gjallarhornet och de åsikter som framkommer ur riksdagstrycket så dras de med den källmässiga bristen att de åsikter som framkommer inte med säkerhet kan tas som intäkt för dess egentliga mål, motiv och avsikter. De mål, motiv och avsikter som framkommer kommer dock i analysen att betraktas som de egentliga, varför också resultaten av analysen underkastas samma brist. Kanske framför allt då det gäller riksdagstrycket kan ytterligare ett problem vara att de ställningstaganden som framkommer i propositionerna troligtvis är resultatet av förhandling, men eftersom källan inte 4

6 syftar till att mer specifikt identifiera speciella intressen utan bara belysa den officiella hållningen så ses detta som en mindre brist Disposition Efter inledning följer syfte och avgränsning under rubrik 1.1 och under rubrik 1.2 beskrivs metod och källor. Forskningsöversikten under rubrik 2 börjar med att visa på den försäkringsforskning som bedrivits i Sverige och internationellt för att visa på de frågor, problem och perspektiv som forskningen på området hanterar. Översikten syftar vidare till att fokusera kring de frågor som närmare rör fordonsförsäkringar. Olika lösningar på fordonsförsäkringsfrågan beskrivs under rubrik 2.1. Utifrån denna genomgång flyttas fokus till Sverige i slutet av 1920-talet och för att placera beslutsprocessen i sitt historiska sammanhang beskrivs fordonsförsäkringens utvecklingen mellan 1920 och 1970 under rubrik 3. Mot bakgrund av den forskningen på området, de olika sätt på vilket frågan hanterats i olika länder och utvecklingen av fordonsförsäkringen i Sverige så påbörjas beskrivningen och analysen av riksdagsbehandlingen under rubrik 4. Försäkringsbolagens uttalanden analyseras och beskriv under rubrik 5. Avslutningsvis presenteras slutsatser och resultat under rubrik 6 och dessa sammanställs sedan i figur ÖVERSIKT ÖVER FÖRSÄKRINGSFORSKNINGEN I SVERIGE OCH INTERNATIONELLT I svensk ekonomisk historia har förvånansvärt lite uppmärksamhet riktats mot försäkringsbranschen och det finns fortfarande mycket som förtjänar vidare studier. I Sverige, men också internationellt, har försäkringsbranschen främst studerats utifrån ett traditionellt företagshistoriskt perspektiv, vilket är märkligt mot bakgrund av den centrala roll som försäkringsväsendet kan ha spelat i den samhällsekonomiska utvecklingen. De studier som gjorts i Sverige har främst varit jubileums- och minnesskrifter som huvudsakligen haft som syfte att sammanfatta en period i de olika försäkringsbolagens verksamhet. Genom att sammanfatta verksamheterna och belysa de organisatoriska förändringarna, studera de olika aktörernas påverkan och genom att sätta organisationen i ett strukturellt sammanhang har dessa skrifter försökt belysa försäkringsväsendets utveckling. Även om skrifterna kan innehålla brister så lyfter de ändå fram viktiga historiska händelser och visar hur personer 5

7 inom försäkringsbolagens ledarskikt resonerat och hur de finner lösningar på de problem som uppkommit. 2 Dessa skrifter har främst varit beskrivningar av de olika bolagen, såsom Englund som avhandlar Skandiagruppens förehavanden 3 eller Kuuse & Olsson som behandlar försäkringsbolaget Thules första femtio år 4. En mer omfattande studie av hela det svenska försäkringsväsendet har Bergander gjort där han studerat branschen mellan åren 1814 och Undersökningen bygger till viss del på nya källor, men till största delen på de skrivna källor som främst de olika försäkringshistorier som försäkringsbolagen själv utgivit, försäkringstryck och facktidskrifter. 5 Berganders mer resonerande än analyserande studie gör inte anspråk på någon djupare förståelse för utvecklingen av det svenska försäkringsväsendet, men väl en god introduktion till fortsatta studier. Lönnborg behandlar i sin mer samtida skildring, under titeln Internationaliseringen av svenska försäkringsbolag, där han försökt kartlägga organisering och drivkrafter bakom utvecklingen. 6 Avhandlingen skiljer sig från de tidigare genom att den är analytisk med en teoretisk närvaro och han själv definierar den som företagshistorisk. Försäkringsväsendet i stort och utifrån ett mer analyserande perspektiv har i Sverige engagerat få och vad det gäller forskning om fordonsförsäkringar och utvecklingen av den nya marknad som växte fram i och med bilens intrång i början av 1900-talet så lyser den med sin frånvaro. Liljegren har dock i sin licentiatuppsats Den stora förvirringen Partipolitik och bilintressen i riksdagsbehandlingen av bilskatternas utformning berört frågan om trafikförsäkring, om än från ett annat perspektiv. Liljegren undersöker hur bilismen beskattats och har försökt se huruvida skatterna gav upphov till partiskiljande mönster. Hon ställer frågor om hur de olika aktörerna agerade i riksdagen och varifrån lagförslagen om beskattning på bilar i Sverige kom och hur skatterna motiverades. Den obligatoriska trafikförsäkringen betraktades i detta sammanhang inte som en skatt utan snarast som en avgift eftersom den var kopplad till en motprestation. Dock påminde trafikförsäkringen om fordonsskatten eftersom det blev ytterligare en kostnad för bilisterna och att den inte var relaterad till körsträckan. Liljegren menar att det främst omkring åren 1929 och 1930 ofta hänvisades till 2 Lönnborg (1999), s.23 3 Englund (1982) 4 Kuuse & Olsson (2000) 5 Bergander (1967) 6 Lönnborg (1999) 6

8 trafikförsäkringen i riksdagsdebatterna om bilskatterna. 7 I övrigt var det inte heller staten utan privata försäkringsbolag som tecknade försäkringarna och inbringade därför inga medel till staten. Cohen & Dehejia studerar problematiken hur bilförarens beteende förändrades med de institutionella förändringarna. Genom att undersöka paneldata från 50 amerikanska delstater mellan 1970 och 1980 då många stater övergick till obligatoriska försäkringar i kombination med en no fault-lagstiftning 8 försökte de visa på hur beteendet förändras med de institutionella förhållandena. Det intressanta och kontroversiella resultatet från studien visar att trafikolyckorna ökade i dessa stater med omkring 6 procent. 9 Mayer & Smith belyser de problem som består i att försäkringstagarna ändrar sitt beteende när de blir försäkrade, så kallade moral hazard problems. Incitamentsstrukturen förändras när individen blir försäkrad och kan därför ge upphov till ett förändrat beteende. 10 Ironiskt nog kan alltså försäkringen öka risken för att det som försäkringen är tänkt att täcka faktiskt också inträffar. De försäkrade och den som försäkrar har olika intressen och incitament till agerande, vilket Mayer & Smith menar är grunden för konflikt. Kostnaderna för att sluta och övervaka kontrakt kan därför bli höga och det finns incitament att försöka minska dessa kostnader och att de kontrakt som finns och att den institutionella strukturen formats av dessa kostsamma processer kring kontraktet. Mayer & Smith pekar på att det finns två parallella organisatoriska lösningar; aktiebolag och ömsesidiga bolag och att dessa olikheter ger olika kostnadsfördelar. Internationellt har intresset bland annat riktats till försäkringsbranschens marknadsstruktur. Westall behandlar detta i artikeln Invisible, Visible and direct hands och ser information som det drivande elementet i den industriella organisationen. För att kunna förstå försäkringsbranschens utveckling menar han att det är viktigt att förstå betydelsen av organisationernas förmåga att överföra och behandla information. Westall pekar därför på att informationsassymetrin kan ge upphov till informationsproblem som försäkringsbranschen är tvungen att hantera. 11 Man skulle kunna säga att försäkringsbranschen inte endast har att 7 Liljegren (1998), s.23 8 Motsvarande svenskans objektivt ansvar 9 Cohen & Dehejia (2004) 10 Mayer & Smith (1981) 11 Westall (1997) 7

9 hantera kostnaderna för själva riskhanteringen utan en viktig del i själva försäkringsverksamheten är hanterandet av kostnader för slutandet, upprätthållandet och övervakandet av kontrakt, så kallade transaktionskostnader 12. Informationsassymetrin mellan de båda parterna riskerar att leda till ett opportunistiskt beteende. Cummins & Tennyson satte fokus på denna problematik då de förklarade de kraftigt ökade kostnaderna för fordonsförsäkringar i USA under 1980-talet och menar att försäkringstagarens opportunistiska beteende var drivande i kostnadsutvecklingen. 13 Dessa informations-, eller kanske mer korrekt, transaktionskostnader kan alltså vara den drivande kraften i utvecklingen av försäkringsbolagens organisation och branschens struktur. Westall menar också att försäkringsbolagen anpassat sina organisationer för att kunna hantera de problem som är kopplade till kontrakten och han pekar på de marknadsmässiga problem som driver bolagen att förändra sin organisation och då samtidigt gynnar företag med en effektivare organisation. Westall beskriver hur aktiebolagen tidigt etablerade sig under 1700-talet och med tiden försökt utsträcka sin verksamhet över allt större avstånd. De informations- och kontrollproblem detta gav upphov till menar Westall under mitten av 1800 ledde till att den organisatoriska strukturen förändrades. Under 1900-talet hade aktiebolagen etablerat principer om vertikal kontroll med huvudkontor som styrde och marknadsförde, men parallellt med detta växte de ömsesidiga bolagen fram och dessa grundade hade en annan organisation som bland annat erbjöd specifika marknadsplatser. Westall menar att olika riskfaktorer förutsätter olika organisationer där mer komplicerade riskfaktorer kräver ett mer individuellt förfarande, medan mindre komplexa riskfaktorer kan hanteras mer standardiserat till lägre kostnader. 14 Westall beskriver vidare i The invisible hand strikes back hur brandförsäkringsbolagen kom att hantera den nya försäkringsgrenen som fordonsförsäkringarna utgjorde. I Storbritannien hade brandförsäkringarna mellan 1868 och 1914 dominerats av organisationen The Fire Offices Committee. Organisationen erbjöd genom gemensamma tariffer ett skydd från premiekonkurrens, information och erfarenheter delades och medlemmarna kunde också återförsäkra sig i samarbetet. Den interna konkurrensen tog uttryck i ett diversifierat utbud av 12 Fahlbeck (1996), s.11, där han i sin avhandling definierar begreppet transaktionskostnad som kostnaden av kontakt, kontrakt och kontroll 13 Cummins & Tennyson (1992) 14 Westall (1997) 8

10 försäkringar. Samarbetet visade sig dock inte vara lika orubblig och kraftfull som den framstod och från 1890-talet kom Lloyds att framstå som alternativ på marknaden. Samarbetet försvarade sig mot detta hot genom att sänka vinsterna något som också förhindrade ytterligare konkurrens och etablering fram till 1914 då marknaden alltmer framgångsrikt attackerades från försäkringsbolag som stod utanför samarbetet. Marknaden för fordonsförsäkringar växte snabbt efter de första etableringarna under 1890-talet och de samarbetande tariffbolagen breddade sin verksamhet från brandförsäkringar mot olycksfallsförsäkringar och försökte upprätta ett liknande samarbete även på denna marknad, något som resulterade i bildandet av The Accident Offices Association Tariffsamarbetet fungerade väl när konkurrensen var lugn under kriget då marknaden totalt sett fallit kraftigt. Efter kriget hade dock massproduktionen reducerat kostnaderna för fordonen och tekniska förändringar hade förbättrat effektiviteten, bensinpriset föll och vägarna förbättrades. Bilinnehavet breddades från en exklusivitet för de rika till en nödvändighet för den breda medelklassen och motorfordonen kom att bli en viktig del i det sociala, kommersiella och industriella livet. 15 Denna transportrevolution gjorde att marknaden för fordonsförsäkringarna fick en drastisk tillväxt och premieintäkterna ökade, delvis på grund av ökningen i antalet fordon, men den genomsnittliga premien och den ökade priskänsligheten på fordonsförsäkringarna var också viktig för utvecklingen i Storbritannien. Premierna ökade under 1920-talet beroende på att olycksfallsfrekvensen ökade men också beroende på att de administrativa kostnaderna tilltog. De höjda premierna påverkade dock efterfrågan lite och när Storbritannien 1931 införde en obligatorisk trafikförsäkring var försäkringsbolagen rädda att kostnaderna skulle stiga till följd av att ansvarslösa motorister började försäkra sig, med de var också rädda för att denna lagstiftning skulle leda till ytterligare statliga regleringar. Mellan krigen föll priserna och produktionen och det blev svårare för försäkringsbolagen eftersom efterfrågan på de traditionella försäkringarna föll. Det visade sig då också viktigt för bolagen att ha betydande marknadsandelar på marknaden för fordonsförsäkringar eftersom det var viktigt för bolagen att kunna erbjuda många olika typer av försäkringar och detta var något som gav konkurrensfördelar. Anledningen till att samarbetet för fordonsförsäkringarna inte fungerade 15 Westall (1988), s.434 9

11 lika bra som för brandförsäkringarna menar Westall var att efterfrågan på brandförsäkringar var mycket mer prisokänslig och samtidigt hade den starkt växande bilismen under 1920-talet lett till att många kunder inte var knutna till något bolag. Samtidig byttes bilarna ut oftare varför frågan om försäkring aktualiserades oftare och relativt små skillnader i premier kunde få dem att byta försäkringsbolag. Tariffbolagen visade sig oförmögna att konkurrera med premierna och koncentrerade sig istället på att konkurrera med varandra och den oligopolistiska strukturen innebar att mycket av energin också var bortkastad eftersom variationerna snabbt kopierades mellan bolagen och endast resulterade i högre ersättningskostnader. Koncentrationen på den inhemska marknaden bedömer Westall som motsvarande den för de brittiska bolagen på den internationella marknaden vilket år 1931 innebar att 51 procent av marknaden kontrollerades av fem bolag. Samtidigt visade det sig svårt för tarifforganisationen att locka de nya bolagen. Incitamenten för att bli medlem var mycket svagare än de varit på marknaden för brandförsäkringarna. Riskerna var tämligen homogena och förhållandevis små bolag kunde göra erfarenheter av egen data och de små försäkringsbeloppen minskade behovet av återförsäkring. De självständiga försäkringsbolagen hade större möjligheter att anpassa sina premier, men kunde också lättare sänka sina administrativa kostnader. Genom att kortsiktigt sänka sina premier kunde de vinna marknadsandelar. Tariffbolagens mer generella premier gjorde det svårare för dem att utforma mer speciella rabatter och var exempelvis senare med att införa skiljda premier mellan stad och landsbygd och den bristande selektiviteten i premiesättningen gjorde att de förlorade lågriskgrupperna till de självständiga bolagen. Westall menar också att en orsak till att tariffbolagen inte reagerade så snabbt på konkurrensen kan ha varit att de under marknadens snabba tillväxt inte insåg att de självständiga bolagen erövrade marknadsandelar. För många traditionella bolag upplevdes också fordonsförsäkringarna som olönsamma och främst som ett sätt att få kontanter. Den starka ställning som tariffbolagen uppbar grundade sig på stora och dyra organisationer som främst var konstruerade för den inbördes konkurrensen. Westall menar att anledningen till att tariffbolagen stannade kvar trots att marknaden var högst ogynnsam var att de helt enkelt inte kunde lämna den eftersom fordonsförsäkringarna blivit en nödvändighet för att möjliggöra agerandet på övriga försäkringsgrenar, utan vilket de 10

12 skulle ha saknat konkurrenskraft. Westall menar att den växande marknaden för fordonsförsäkringar öppnade dörren för den första stora inbrytningen av nya försäkringsbolag sedan bildandet av The Fire Offices Committee Westalls undersökning och skildring av förhållandena på den brittiska marknaden kan vara viktig för förståelsen av utvecklingen av den svenska marknaden för fordonsförsäkringar men också för att förstå hela försäkringsbranschens utveckling. Westall visar på hur förutsättningarna för de traditionella försäkringsbolagen ändrades och resulterade i en förändrad marknadsstruktur där tariffbolagen tappade inför de självständiga bolagens organisatoriska fördelar. Sammanfattningsvis har försäkringsbranschen vare sig i den svenska eller i den internationella forskningen ägnat frågan om hur regleringar inom sektorn kommit till, vilka drivkrafter som legat bakom och relationen interaktionen mellan stat och försäkringsbolag sett ut, endast sparsmakat intresse. Detta framförallt vad det gäller regleringen av marknaden för fordonsförsäkringar där olika länder valt olika lösningar. Därför blir det i sammanhanget ytters intressant att studera hur försäkringsbranschen i Sverige såg på den obligatoriska trafikförsäkringen och vilka drivkrafterna bakom och motivet för en sådan reglering var i Sverige mot bakgrund av utvecklingen i andra länder Trafiklagstiftningen i ett internationellt perspektiv I ett internationellt perspektiv finns både skillnader och likheter mellan den svenska lagstiftningen och den som råder i andra länder. Lagen om obligatorisk trafikförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1930 och var utformad för att garantera att ersättning betalas även i situationer där bilisten inte har betalt premien eller om det är svårt att avgöra vilket fordon som orsakat skadan. Denna lagstiftning byggde i sin tur på 1916 års bilansvarighetslag. Dagens lagstiftning motiveras utifrån att motorfordon utgör en särskilt riskfylld verksamhet och att bilisterna bör stå för skadorna i trafiken genom att lägga en sträng ersättningsskyldighet på dem som äger och brukar motorfordon. Det vanliga skadeståndsansvaret bygger på vårdslöshet eller försummelse, men i 1916 års 16 Westall (1988) 11

13 bilansvarighetslag tillfördes att det ansvar i trafiksammanhang kan uppkomma även om den som orsakar skadan framfört fordonet klanderfritt. Denna typ av ansvar kallas objektivt, eller engelska termer no fault. Den praktiska innebörden av detta är att den bil som åstadkommit skada betalar ersättning och man låter bli att utreda om huruvida bilisten varit vårdslös eller inte. I den bemärkelsen gäller samma princip som för ersättningen för arbetsolycksfall. Oavsett orsak får den som skadats i arbetet ersättning från arbetsskadeförsäkringen och trygghetsförsäkringen. En trafikskadad ska ha samma rätt att få ersättning som en person som drabbats av olycksfall i arbetet. Trafikförsäkringen täcker skada som uppkommit i följd av trafik med motorfordon och den skadelidande vänder sig inte till ägaren eller föraren utan direkt till försäkringsbolaget för ersättning. 17 Andra länder har valt andra vägar än den svenska vad det gäller objektivt ansvar även om det oftast finns någon form av specialansvar, omvänd bevisbörda till den skadelidandes fördel eller objektivt ansvar i någon form för vilket vissa amerikanska system som bygger på no fault-principen är har varit förebild. I Finland och Norge bygger lagarna om trafikskadeersättning i likhet med den svenska på objektivt ansvar och reglerna för den skadelidandes medverkan är inte fullt så liberala som i den svenska lagstiftningen. Ofta räcker det med vanlig vårdslöshet för att ersättningen ska sättas ned och återkrav kan riktas direkt mot den som gjort sig skyldig till rattfylleri. 18 I Danmark bygger lagstiftningen sedan 1986 på principen om objektivt ansvar även om det är knutet till bilistens personliga ansvar och utgör alltså inte ett fristående försäkringsansvar som in Sverige och i praktiken är ansvaret för försäkringen direkt. Den skadelidande kan nämligen föra talan direkt mot försäkringsbolaget då den danska lagen endast undantagsvis medger återkrav mot den ansvarige bilisten. En viktig skillnad från de svenska förhållandena är att en förare inte inkluderas i det egna fordonets försäkring. 19 I Storbritannien följer man vanliga skadeståndsregler och det är den skadelidande som måste visa att bilisten kört vårdslöst. Bilisten ska ha en trafikskadeförsäkring som täcker ansvaret i förhållande till andra än de som färdas i fordonet. I Frankrike gäller objektivt ansvar vid bilskador sedan 1986 där man utgår från att bilisten är ansvarig för en skada som hans fordon orsakat och för varje fordon ska det finnas en 17 Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), ss.11ff. 18 Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s.26 12

14 försäkring som täcker detta ansvar. I Tyskland har bilisten ett närmast objektivt ansvar inom vissa beloppsgränser. Fordonsägaren kan bara undgå ansvaret om han visar att skadan vållats av något som han själv inte råder över såsom den skadelidandes eget beteende. Om en skada är så stor att den inte ryms inom beloppsgränserna måste den skadelidande åberopa vanliga skadeståndsregler om han vill ha ytterligare ersättning. Allt ansvar ska täckas av trafikförsäkring. I flera andra europeiska länder finns också allmänna skadeståndsregler som element i trafikskadeskyddet och trafikförsäkringsplikt råder i alla västeuropeiska länder. Inom ramen för den europeiska gemenskapen antogs 1972 ett rådsdirektiv om samordning av medlemsstaternas lagar angående ansvarsförsäkring vid användandet av motorfordon och att denna försäkring skall vara obligatorisk och omfatta skador som inträffar i alla medlemsstater utvidgades detta med ytterligare ett direktiv enligt vilket den obligatoriska ansvarsförsäkringen också kom att omfatta egendomsskada och personskada. Det tredje direktivet kom 1989 och medförde att vid tvist mellan en försäkringsgivare och en garantifond ska endera parten utan dröjsmål utge ersättning till den skadelidande och försäkringsgivaren får i efterhand lösa tvisten med garantifonden om vem som slutligen ska stå för kostnaderna. Tjänstedirektivet från 1990 gjorde det också tillåtet att fritt sälja motorfordonsförsäkringar inom gränserna för dåvarande EG. 20 I USA och Kanada har utvecklingen på flera håll drivit fram nya principer för trafikskadeersättning. Ursprungligen fick trafikoffren anlita de vanliga skadeståndsreglerna för sina anspråk, men detta har visat sig medföra vissa problem. Den som skadats vid en trafikolycka har varit tvungen att bevisa bilistens vårdslöshet och detta har ofta visat sig vara en svår uppgift som krävt långdragna rättegångar. Vidare är den skadelidande beroende av bilistens betalningsförmåga för att få den ersättning som tillerkänns. Dessa olägenheter har lett till att olika ersättningssystem konstruerats och de första riktlinjerna för no fault-systemen drogs i början av 1930-talet. Dylika system återfinns i flera delstater i USA och Kanada, men något sådant system finns inte på federal nivå. En fördel med no fault-systemet är att ersättningsbeloppen är schabloniserade vilket gör förfarandena förhållandevis snabba Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), s Strömbäck, Boëthius, Kåhre & Werner (1992), ss.26f. 13

15 Det är alltså så att fordonsförsäkringarna har hanterats på skilda vis i olika länder. Vissa länder ger bilägaren eller föraren ett speciellt ansvar som innebär att den vars bil som åstadkommit skadan betalar ersättning oavsett om det varit frågan om vårdslöshet eller inte, och frågan utreds inte vidare. I andra länder läggs inget utökat, eller speciellt ansvar på fordonsägaren utan vanliga skadeståndsregler tillämpas. Dessa olikheter i ansvar kan vidare ha resulterat i ytterligare lagstiftning om att en försäkring för detta ansvar skall vara ett obligatoriskt krav för att få framföra fordon. I Sverige och andra länder kombineras också dessa båda system, medan lagstiftningen internationellt också skiljer sig åt. 3. DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR FORDONSFÖRSÄKRINGAR, Marknaden för fordonsförsäkringar växte påtagligt under 1920-talet. Premieintäkterna från ansvarighetsförsäkringarna och motorfordonsförsäkringarna steg från år 1920 till år 1930, det vill säga en ökning av marknaden med 480 procent. 14

16 Figur 3.1 Totala premieintäkter från fordonsförsäkringar för svenska försäkringsbolag i Sverige mellan åren , SEK löpande priser , , , ,00 Premieintäkter , ,00 0,00 Källa: Sammanställning SOS Enskilda Försäkringsanstalter Under perioden 1920 till 1970 stiger intäkterna från fordonsförsäkringar med omkring 238 gånger. Den främsta orsaken till den mycket kraftiga utvecklingen är att den är en direkt avspegling av tillväxten av antalet fordon som under samma period ökade markant. Även om bilismen under 1920-talet hade en begränsad betydelse för transportnätet, och främst bestod av lastbilar hade de motordrivna fordonens betydelse vuxit. Det hade blivit allt vanligare för bredare folklager att äga ett fordon. Som framgår av figur 3.2 så började bilinnehavet per person att öka kraftigt vid 1920-talets början. Bilinnehavet och med det premieintäkterna föll kraftigt under andra världskriget, men återhämtade sig senare och fortsatte sin närmast exponentiella tillväxt. 15

17 Figur 3.2 Personbilar per 1000 invånare i Sverige mellan Personbilar per 1000 invånare Källa: Statistisk årsbok Utvecklingen av premieintäkterna visade som bekant en kraftig ökning. Ett primitivt mått på branschens lönsamhet är att studera skillnaden i utveckling mellan premieintäkterna och skadeutbetalningarna för att se om lagstiftningen inneburit något trendbrott i det avseendet. Figur 3.3 Utvecklingen av de totala premieintäkterna och skadeutbetalningarna från svenska försäkringsbolags fordonsförsäkringar mellan , SEK löpande priser, logaritmerade värden Källa: SOS Enskilda Försäkringsanstalter Premieintäkter Skadeutbetalningar 16

18 Det är svårt att dra några slutsatser utifrån figur 3.3 förutom att utvecklingen är likartad i de båda fallen. Diagrammet över den totala tillväxten av premieintäkterna i figur 3.1 är förvisso intressant för att visa på hur de totala intäkterna ökat över åren, men den aritmetiska skalan kan ge sken av en mycket stark acceleration som tog sin början efter andra världskriget, även om det i figur 3.3 framgår att det hela tiden varit frågan om en konstant förändring Utbudsstrukturen för fordonsförsäkringarna Marknadens uppdelning och aktörernas organisation var något som framkom som viktigt för att förklara branschens utveckling och omvandling. De olika organisationernas förmåga att hantera risker, premiesättning och information fick i Westalls skildring agera förklaring för aktiebolagens framgångsrika samarbete och senare de självständiga försäkringsbolagens framgångar under början av 1900-talet. Samtidigt kan marknadsstrukturen tänkas påverka de olika aktörernas intressen av hur marknaden är reglerad och vilket genomslag dess åsikter kan få fanns det 15 bolag som redovisade premieintäkter från ansvarsförsäkringsverksamhet och ytterligare 12 som redovisade intäkter från sin bilförsäkringsverksamhet och redovisade detta som en egen försäkringsgren. Först in på arenan för ansvarsförsäkringar var Enskilda järnvägars försäkringsanstalt mot olycksfall som redan 1901 etablerades. Därefter etablerades Securitas och Hansa 1910, Heimdall och Skandinavien 1911 och Mellan 1915 och 1926 etablerades ytterligare bolag såsom exempelvis Fylgia, Norden och Nornan. Många av dessa var gamla etablerade försäkringsbolag verksamma inom andra försäkringsgrenar såsom brand- och livförsäkringar och en övervägande majoritet av de bolag som intog en ledande ställning på marknaden var aktiebolag. 22 Vad det gällde de renodlade bilförsäkringarna etablerade Securitas, Fylgia och Nordisk Yacht sin verksamhet, som första bolag, redan Åren efter följde Gothia 1917, Bore och Nornan 1918, Heimdall och Malmö Under 1920-talet etablerades sedan ytterligare 12 bolag, varav de största 1926 var Freja 1920, Holmia och Hansa SOS Enskilda Försäkringsanstalter 23 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 17

19 1920 utgjorde Hansa och Heimdall tillsammans drygt 43 procent av marknaden för ansvarsförsäkringar följt av Norden och Fylgia vars marknadsandelar utgjorde drygt 12 och knappt 9 procent. Dessa fyra bolag utgjorde alltså tillsammans drygt 65 procent av marknaden för ansvarsförsäkringar. 24 Figur 3.4 Utbudsstrukturen för ansvars-/trafikförsäkringen utifrån de svenska försäkringsbolagens premieintäkter i Sverige mellan 1920 och Källa: SOS Enskilda Försäkringsanstalter Fem år senare hade Hansa och Heimdall tappat 5 procentenheter på marknaden för ansvarsförsäkringar, men de 4 största bolagen hade gemensamt ökat sin marknadsandel till närmare 69 procent. Samma år, 1926, hade marknadsförhållandena på bilförsäkringsmarknaden också förändrats och Fylgia hade tappat närmare 6 procentenheter av sina marknadsandelar och de 4 största bolagen hade tillsammans tappat över 15 procentenheter, även om de fortfarande utgjorde närmare 60 procent av marknaden så måste dessa fem år ha varit ett stort nederlag för bolagen hade marknadssituationen för det 24 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 18

20 som tidigare gick under betäckningen ansvarsförsäkring och senare i något modifierad form gick under betäckningen trafikförsäkringen, förändrats och koncentrationen minskat. De fyra största företagen utgjorde nu endast omkring 44 procent av marknaden. 25 På marknaden för bilförsäkringar var koncentrationen än större och Fylgia utgjorde 1920 ensamt 42,3 procent av marknaden och tillsammans med den näst största aktören Nornan redovisade dessa två närmare 62 procent av premieintäkterna. De fyra största bolagen utgjorde tillsammans över 75 procent av marknaden. 26 Något annat som är värt att poängtera är förändringen av marknadsandelar mellan aktiebolagen och de ömsesidiga bolagen utgjordes marknaden till omkring 84 procent av aktiebolag och följaktligen omkring 16 procent ömsesidiga bolag hade fördelningen förändrats till att de ömsesidiga bolagen nu utgjorde närmare 39 procent av marknaden och aktiebolagen minskat sin andel till 60 procent. 27 Dessa förändringar är intressanta och orsakerna till den observerade förändringen kan troligtvis vara många, framför allt kräver de mer djupgående studier för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Utvecklingen på marknaden för fordonsförsäkringar har alltså varit stark under hela perioden mellan 1920 och Bilen har blivit en allt vanligare och allt nödvändigare del i samhällets vardag. Viktig både socialt och ekonomiskt. Den växande efterfrågan på bilar och med det ett ökat behov av att försäkra sig tar sig också uttryck i branta kurvor över premieintäkterna. Allt störres summor har kommit att läggas på fordonsförsäkringar och marknaden kan i den bemärkelsen sägas ha vuxit kraftigt. Dessa stegrade premieintäkter har fördelats mellan de olika bolagen och för åren runt obligatoriets ikraftträdande, från 1920 till 1935, så förändrades denna fördelning från att ha varit påtagligt koncentrerad till en situation där koncentrationen minskat en aning, men där de stora aktörerna fortfarande delar en betydande del av intäkterna. Vad det gäller fördelningen av premieintäkter mellan ömsesidiga och aktiebolag så pekar jämförelsen mellan 1926 och 1935 på att de ömsesidiga bolagen här skördar stora framgångar, från en stark kontroll från aktiebolagen 1926 där de utgör 84 procent av premieintäkterna till en situation 1935 där de minskat sin andel till 60 procent. Det är svårt att veta orsakerna 25 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 26 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 27 SOS Enskilda Försäkringsanstalter 19

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-08 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 31 januari

Läs mer

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna 2006-07-20 Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna En rapport om högeralliansens förslag till ny trafikförsäkring 2(9) Sammanfattning Alla ska få en god kvalitativ vård med hög tillgänglighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Kollektiv GR-13:1 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringstagare är Villaägarnas Riksförbund, som tecknar försäkringen kalenderårsvis (Försäkringsår) med början

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 73/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav7 trafikförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att 7 trafikförsäkringslagen

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2

Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 Försäkringsvillkor Garanterat Renoverat Individuell GR-14:2 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för den beställare (försäkrade) som angivits i försäkringsbrevet. 2. Vad försäkringen gäller

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002.

Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. Till Svea hovrätt överklagade personskademål mellan januari 2000- juni 2002. En studie om utfall vid överklagade personskademål samt ekonomiska risker för den skadelidande. Bengt H. Johansson, Leg läkare

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Förköpsinformationen för Medlemsföretagsförsäkring SFKM är en förenklad information som förklarar innehållet i försäkringen.

Förköpsinformationen för Medlemsföretagsförsäkring SFKM är en förenklad information som förklarar innehållet i försäkringen. Förköpsinformation Förköpsinformationen för Medlemsföretagsförsäkring SFKM är en förenklad information som förklarar innehållet i försäkringen. Fullständiga försäkringsvillkor finns att rekvirera hos Söderberg

Läs mer

Obligatorisk Ansvarsförsäkring Försäkringen kan tecknas för försäkringsperioden 1/1 31/12 alt 1/1-30/6 samt 1/7-31/12.

Obligatorisk Ansvarsförsäkring Försäkringen kan tecknas för försäkringsperioden 1/1 31/12 alt 1/1-30/6 samt 1/7-31/12. Förköpsinformation Förköpsinformationen för Medlemsföretagsförsäkring SFKM är en förenklad information som förklarar innehållet i försäkringen. Fullständiga försäkringsvillkor finns att rekvirera hos Adekvat

Läs mer

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor

Allmänt ansvar. - för God Man och Förvaltare. Allmänt försäkringsvillkor Allmänt ansvar - för God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (7) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 836-12 PARTER Kärande vid tingsrätten Länsförsäkringar Skaraborg Ömsesidigt, 566000-6866 Box 600 541 29 Skövde Ombud:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10)

Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning m.m. (Ds 2011:10) 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2011/2567/L2 Remissvar avseende departementspromemorian Preskription av rätt till försäkringsersättning

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Bilförsäkringen som för våra medlemmar framåt

Bilförsäkringen som för våra medlemmar framåt GARANT Bil Bilförsäkringen som för våra medlemmar framåt När bilen är mer eller mindre ditt kontor, din verkstad eller om du använder den för ren transport, drabbas affärerna hårt när något händer med

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 maj 2005 T 742-03 KLAGANDE GB MOTPART Trafikförsäkringsföreningen, 802005-9286, 115 87 STOCKHOLM Ombud: försäkringsjuristen BE, samma

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av försäkringsprogram 2015-2020 1(5) Verksamhetsstyrning och ekonomi Finansiering och kalkylering Handläggare Peter Fransson 08 686 15 98 peter.fransson@sll.se Trafiknämnden 2014-12-02, punkt 5 TN 2014-0642 Anskaffningsbeslut avseende

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 november 2012 T 950-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ML Samma adress MOTPART

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015

Försäkringsrörelse. Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Försäkringsrörelse Lektion 3 - Försäkringsrörelse Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Försäkringsrörelse 2. Gränsdragningsfrågor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet)

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens föreskrifter om utländska försäkringsföretags skyldighet att lämna uppgifter om verksamheten i Sverige; FFFS 1997:19 beslutade

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2

Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju2013/3527/L2 Yttrande Stockholm 2013-08-14 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning (Ds 2013:27) Dnr. Ju2013/3527/L2 Svensk Försäkring,

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 1285/2007, ingiven av Giovanni Maria Turra, (italiensk medborgare), för Società

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 Denna information lämnas i enlighet med gällande lagstiftning och är en översiktlig sammanställning av försäkringens omfattning, så kallad förköpsinformation.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000

FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 FOLKSAM BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2000 Mycket stora framgångar för Folksam på pensionsmarknaden. Satsningen på höstens pensionsval var lyckad för Folksam och gav 11 miljarder kr att förvalta Årets resultat påverkades

Läs mer

Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering

Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering Försäkringsskydd och rutiner händelse av skada i samband med praktisk arbetslivso- rientering praoklausulen m.m. 1. Försäkringsskydd för elever eller andra personer under yrkes- utbildning, arbetsträning

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Att prissätta olika risker är inte diskriminering

Att prissätta olika risker är inte diskriminering 2011-11-22 Ståndpunkts-PM: Att prissätta olika risker är inte diskriminering 1 (9) Sammanfattning Privat försäkringsverksamhet handlar om att identifiera och prissätta risker. Riskbedömning är en metod

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB FÖRSÄKRINGSVILLKOR KONSULTANSVAR N60:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET 1 Innehåll sid 6.1 Konsultansvarsförsäkring 3 6.1.1 Försäkrade personer och försäkrad verksamhet

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen, DS 2011:2

Yttrande över departementspromemorian Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen, DS 2011:2 Svenska försäkrings förmedlares förening Medlem i Bureau International des Producteurs d Assurances & de Réassurances (BIPAR) Stockholm den 14 april 2011 Regeringen Socialdepartementet Yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Svenska försäkringsbolags tidiga internationalisering

Svenska försäkringsbolags tidiga internationalisering NFT 4/2000 Svenska försäkringsbolags tidiga internationalisering av fil. dr. Mikael Lönnborg * I dagens globaliserade ekonomi, där allt fler företag bedriver verksamhet på utländska marknader, är det av

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Alla måste betala trafikförsäkring.

Alla måste betala trafikförsäkring. Alla måste betala trafikförsäkring. Trafikförsäkringen är ditt skydd om olyckan slår till. Tänk dig att du helt utan skuld blir påkörd av en bilförare som saknar trafikförsäkring. Då vore det inte rätt

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Fullständiga villkor för försäkringsprodukten finns att hämta på www.aigdirekt.se. Försäkringen innehåller följande moment:

Fullständiga villkor för försäkringsprodukten finns att hämta på www.aigdirekt.se. Försäkringen innehåller följande moment: Förköpsinformation För oss är det viktigt att du som kund vet vad du får. Vi uppmanar dig därför att ta del av förköpsinformationen nedan samt de fullständiga villkoren innan du tecknar försäkring. Allmänt

Läs mer

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen

Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen CIRKULÄR A 01/2009 Till Trafikförsäkringsföreningens medlemmar Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Sveriges Försäkringsförbund (Förbundet) är en branschorganisation

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Hemförsäkringar för alla ur ett ekonomiskt perspektiv!

Hemförsäkringar för alla ur ett ekonomiskt perspektiv! Hemförsäkringar för alla ur ett ekonomiskt perspektiv! Författare: Marcus Arvesjö 2014-01-04 Marcus Arvesjö Förord I har jag arbetat vidare på mitt examensarbete vid Företagsekonomiska Institutet i Stockholm

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer