En hållbar En stor socialförsäkringsreform liknande den som skedde på pensionsområdet kommer med största sannolikhet att komma inom de närmaste tio

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hållbar En stor socialförsäkringsreform liknande den som skedde på pensionsområdet kommer med största sannolikhet att komma inom de närmaste tio"

Transkript

1 En hållbar En stor socialförsäkringsreform liknande den som skedde på pensionsområdet kommer med största sannolikhet att komma inom de närmaste tio femton åren. Denna skrift ger ett bidrag till reformprocessen genom att peka på var bristerna finns i dagens system och skissa ett sätt genom vilket dessa skulle kunna avhjälpas. socialförsäkring Beskrivningen av förslaget inleds med fem avsnitt som fokuserar på hur en framtida socialförsäkring kan fungera från den enskildes perspektiv. I de påföljande avsnitten beskrivs principerna bakom förslaget utifrån ett mera tekniskt och makroekonomiskt perspektiv. Förslaget innebär att en skattefinansierad försäkring ska garantera en grundtrygghet som på frivillig väg kan kompletteras med tilläggsförsäkringar av olika slag. Alla försäkrade får en försäkringspeng som de använder för att köpa sin egen sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Försäkringsgivarna, privata försäkringsbolag men även ett nyinrättat offentligt alternativ som ersätter dagens försäkringskassa, står sedan för inkomstbortfallsförsäkringen och rehabilitering vid arbetsoförmåga och arbetslöshet. Försäkringsgivaren får starka ekonomiska intressen, via ansvaret för inkomstbortfallet, att få den enskilde tillbaka till arbetsmarknaden, vilket är en stor förbättring i förhållande till idag, där den enskilde i alltför många fall inte får den uppbackning som behövs för återgång i arbete. Skaderegleringen förbättras när försäkringsgivaren kommer att stå bakom den enskilde genom vårdapparaten respektive vid sökandet efter ett nytt arbete. soc_forsak_0903.indb

2 soc_forsak_0903.indb

3 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 1 En hållbar socialförsäkring principer Postadress: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: hemsida: ansvarig utgivare: Robert Gidehag. Grafisk form och omslag: Stefan Öqvist/sjoture.se Tryck: Alfaprint. ISBN: soc_forsak_0903.indb

4 2 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Innehållsförteckning En hållbar socialförsäkring principer Inledning 4 Vad händer idag om du blir sjuk eller arbetslös? 5 Hur skulle det kunna fungera imorgon? 7 Varför fungerar inte dagens socialförsäkring? 9 Hur kan en framtida socialförsäkring se ut? 11 Frågor och svar 14 Detaljer och försäkringstekniska vägval 16 Försäkringsgivarnas behov av reserver (fondering) 17 Arbetsskadeförsäkring 18 Sjukvården 19 Övergången från det nuvarande till det nya systemet 20 Vad skulle vårt förslag kunna ge för resultat? 21 Blir ersättningarna högre eller lägre med vårt förslag? 21 Blir skatterna högre eller lägre med vårt förslag? 22 Konkurrens, innovationer och tillväxt 23 Internationella erfarenheter 25 Referenser 28 En ny socialförsäkring En idé om ökad valfrihet, högre kvalitet och lägre kostnader genom socialförsäkringspeng 30 soc_forsak_0903.indb

5 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 3 Förord En stor socialförsäkringsreform liknande den som skedde på pensionsområdet kommer med största sannolikhet att komma inom de närmaste tio femton åren. Detta eftersom det nuvarande systemet av flera skäl har nått vägs ände. Vi vill med denna skrift ge vårt bidrag till en kommande reformprocess. Vi vill peka på var bristerna finns i dagens system och skissa ett sätt genom vilket dessa skulle kunna avhjälpas. Det största hotet mot ett framgångsrikt reformarbete är att olika samhällsaktörer binder sig hårt vid olika tekniska lösningar antingen i befintliga system eller i sina egna älsklingsförslag till alternativa system. För att sedan i skede två ideologisera teknikvalen och utmåla andra lösningar som politiskt oacceptabla. För att inte själva fastna i samma fälla har vi valt att sätta fokus på principer som bör ligga till grund för ett nytt system. Samtidigt har vi för att inte bli anklagade för att bara filosofera fritt - tagit ett steg till och illustrerat hur det skulle kunna fungera om dessa principer blev verklighet. Vi vill dock understryka att dessa illustrationer är just tänkbara lösningar och inte på något sätt att betrakta som den enda vägen. Vi tror inte heller att vi har löst alla de problem som finns på detta komplexa område. Däremot är vi övertygade om att en reform i enlighet med vår principskiss skulle leda fram till något som är betydligt bättre än idag och som innehåller den dynamik som behövs för att kunna hantera framtidens utmaningar. Nils Bohlin Stefan Fölster Robert Gidehag Dick Kling Göran Normann soc_forsak_0903.indb

6 4 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Inledning I denna skrift beskrivs några grundläggande principer för hur en hållbar socialförsäkring kan organiseras 1. Med socialförsäkring avses i detta fall de skattefinansierade försäkringar som faller ut vid arbetsoförmåga på grund av ohälsa respektive vid arbetslöshet. Pensionssystemet behandlas inte. Beskrivningen fokuserar på principer istället för detaljer. Detta för att uppmuntra till diskussion utan att fastna i tekniska resonemang. Detaljkunskap och tekniska lösningar kommer med tiden att bli en nödvändig del i den långa process som alltid präglar samhällsreformer av den storlek som skisseras här. Beskrivningen av förslaget inleds med fem avsnitt som fokuserar på hur en framtida socialförsäkring kan fungera från den enskildes perspektiv. I de påföljande avsnitten kommer principerna bakom förslaget beskrivas utifrån ett mera tekniskt och makroekonomiskt perspektiv. Det skulle förstås också gå att ge exempel utifrån arbetsgivarens perspektiv, från egenföretagarens perspektiv eller från perspektivet för någon som arbetar med frågor som rör socialförsäkringen. I denna skrift är dock perspektivet den enskilde medborgarens men även samhällsanalytikerns och debattörens. 1 I underlagsrapporten En ny socialförsäkring - En idé om ökad valfrihet, högre kvalitet och lägre kostnader genom socialförsäkringspeng presenteras förslaget med utförligare motiveringar. soc_forsak_0903.indb

7 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 5 Vad händer idag om du blir sjuk eller arbetslös? Du anmäler dig och får ersättning. För att ditt problem ska åtgärdas måste du dock vända dig till ett annat ställe. Där riskerar du att fastna i en vårdkö eller i långtidsarbetslöshet. Sebastian arbetar som snickare och har under ett antal år haft problem med ryggen efter att ha kört omkull i skidbacken. På senare tid har problemen blivit så stora att han periodvis varit sjukskriven. Han har nu fått veta att väntetiden för den ryggoperation som han behöver är 1,5 år. Det är uppenbart för Sebastian att han inte kan arbeta i 1,5 år med nuvarande problem så han har diskuterat med sin arbetsgivare om han kanske kan få ett kontorsjobb fram till operationen. Hans arbetsgivare har dock inte råd med två personer på kontoret och Sebastian tvingas därför gå sjukskriven i väntan på operationen och arbetsgivaren tvingas ta in en annan person att göra Sebastians jobb. Efter 180 dagar i sjukskrivning och utan utsatt operationstid får Sebastian veta att han inte längre kan få sjukpenning eftersom han skulle kunna få kontorsjobb på något annat företag i byggsektorn. Det handlar dock om ganska okvalificerade arbeten, eftersom Sebastian inte har någon ekonomutbildning eller erfarenhet från sådant arbete. Sebastian tvingas säga upp sig från sitt snickarjobb och ta det sämre betalda kontorsjobbet eftersom hans sjukpenning annars dras in. Anna arbetade tidigare på bank men är nu arbetslös. Hon känner sig missnöjd med det stöd hon får från arbetsförmedlingen eftersom hennes handläggare inte engagerar sig i hur hon ska få nytta av sina kunskaper på annat håll. Anna har en känsla av att arbetsförmedlingen främst prioriterar de som är längre ifrån arbetsmarknaden än hon själv. Hon känner att hon behöver en snabb återgång till sin bransch, trots att konjunkturen ser ut som den gör, och tar kontakt med ett bemanningsföretag där hon omedelbart får ett vikariat på ett detaljhandelsföretag. Hon frågar sin kontakt på bemanningsföretaget om de kan hjälpa henne att återkomma i en chefsposition inom bankvärlden och kanske även hjälpa henne att förbättra sina kunskaper inom personaljuridiksområdet. soc_forsak_0903.indb

8 6 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Tyvärr har förhandlingarna mellan bemanningsföretagen och arbetsförmedlingen ännu inte lett till att bemanningsföretagen kan få del av de offentliga resurserna och förmedla arbeten för de arbetslösa som söker sig dit. Anna tvingas nu själv betala den utbildning hon vill ha eftersom den på arbetsförmedlingen i första hand erbjuds de som varit arbetslösa längre än Anna, som via sitt vikariat inte räknas som svårplacerad. Vägen tillbaka från sjukdom eller arbetslöshet riskerar alltså att bli betydligt svårare än du kanske räknat med. Det är nämligen inte alls säkert att du får den behandling eller det stöd du formellt har rätt till. Vare sig det handlar om medicinsk rehabilitering eller stöd inriktat på att finna ett nytt arbete. Beroende på vilken typ av problem du har är det olika aktörer som har ansvaret. Istället för att få den rehabilitering du behöver för att kunna bli frisk innan dina 364 dagar av sjukpenning har gått, riskerar du att fastna i en vårdkö för att sjukvården inte förmår ge dig den behandling du behöver,eller för att du helt enkelt hamnar mellan stolarna när sjukvården, din arbetsgivare eller arbetsförmedlingen inte kan komma överens om vem som har ansvaret att göra något. Du kanske hamnar i långtidsarbetslöshet därför att det stöd du betalat skatt för är felkonstruerat och inte på ett effektivt sätt stöttar dig på vägen tillbaka till arbete. Långa sjukskrivningar och långtidsarbetslöshet är tyvärr alltför ofta en effekt av att sjuka och arbetslösa inte får det rehabiliteringsstöd de behöver. Denna brist på fungerande skadereglering är kanske det största problemet med dagens socialförsäkring. Vill det sig riktigt illa och du efter en viss tid inte är tillbaka i arbete riskerar du att bli utförsäkrad och hänvisad till socialen. Det är som om du försäkrar ditt hus och får ersättning för en krossad fönsterruta, men om huset brinner ner får du inget nytt hus. Det första som händer när du blir sjuk är att du sjukanmäler dig till din arbetsgivare. Den första dagen får du en karensdag där du inte får någon lön. Därefter betalar din arbetsgivare din så kallade sjuklön i 13 dagar. Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar, och din sjukdom berättigar till sjukpenning enligt Försäkringskassans bedömning, får du sjukpenning maximalt 364 dagar vilken uppgår till knappt 80 procent av din lön eller maximalt ungefär kr i månaden. Du får sannolikt ytterligare ersättning via ditt kollektivavtal eller via en privat sjukförsäkring om du har en sådan. När dina 364 dagar har gått kan du efter ansökan få ytterligare ersättning från Försäkringskassan men det är i normalfallet ganska svårt. soc_forsak_0903.indb

9 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 7 Om du blir arbetslös anmäler du dig till arbetsförmedlingen och till a-kassan. Från a-kassan får du efter ett antal karensdagar din inkomstrelaterade ersättning som max uppgår till 680 kr per dag i 300 dagar (450 dagar om du har barn under 18 år). Bland annat fackförbunden erbjuder extraförsäkringar som ger dig högre ersättning men försäkringen får du betala själv. Hur skulle det kunna fungera imorgon? När du blir sjuk eller arbetslös anmäler du det på ungefär samma sätt som idag och det betalas ut ersättning. Men den som ansvarar för din försäkring nöjer sig inte med att betala ut pengar till dig utan sätter full fart för att få tillbaka dig i arbete så fort som möjligt (göra dig frisk eller ordna ett nytt arbete åt dig) därför att varje dag som går är en kännbar utgift för dem och inte en anonym siffra i statens budget. Är du inte nöjd med hur du blivit behandlad kan du få detta prövat av en oberoende instans. I förlängningen kan du förstås också byta försäkringsgivare. En viktig skillnad mot i dag är att du inte är hänvisad till Försäkringskassan utan fritt kan välja mellan ett antal försäkringsgivare som tar ansvar för din sjukpenning men även för din rehabilitering. Vill du inte välja någon försäkringsgivare kan du tryggt stanna kvar i de offentliga alternativ som kommer att finnas både för arbetslöshetsförsäkringen och för ohälsoförsäkringen. Försäkringsgivaren, i både fallet arbetslöshet och ohälsa, ansvarar alltså för din ersättning som precis som idag är baserad på din inkomst. Men de ansvarar för mer än så. De anstränger sig för att du ska komma tillbaka i ditt gamla eller i nytt arbete så fort som möjligt. Varje dag som går när du är sjuk eller arbetslös är en reell kostnad för försäkringsgivaren eftersom den får betala din ersättning. Dessutom är det ingen vidare reklam för försäkringsbolaget om dess klienter blir kvar i ohälsa och arbetslöshet. Försäkringsgivarna kommer snabbt att utreda vilka medicinska (eller andra) insatser som behöver göras för att få dig arbetsför. Har du blivit arbetslös kommer du snabbt att få stöd i sökandet efter nytt arbete eller förändring av din kompetens så att den passar bättre på arbetsmarknaden. Inte minst kommer försäkringsgivaren att följa upp ditt ärende och se till att det händer något. Du står inte soc_forsak_0903.indb

10 8 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING ensam mot vårdapparaten utan försäkringsbolagets resurser borgar för att du inte blir kvar i väntrummet i evigheter. I lagar från riksdagen och i föreskrifter från en ny försäkringsmyndighet, som bland annat godkänner de försäkringsgivare som vill ingå i systemet, fastställs regler som försäkringsgivarna måste följa. Det handlar om din ersättningsnivå, hur länge du får ersättning samt din rätt till rehabilitering. Dessa regler måste din försäkringsgivare rätta sig efter men försäkringsgivaren har all rätt att ge dig bättre villkor. Dessutom har försäkringsgivaren starka incitament att hjälpa dig tillbaka till arbete eftersom försäkringsgivaren annars får fortsätta att betala dig ersättning. Är du inte nöjd med hur din försäkringsgivare skött ditt ärende kan du få detta prövat av en oberoende instans i form av en övervakningsmyndighet och i slutändan av en domstol. Naturligtvis kan du också byta försäkringsgivare vid din huvudförfallodag precis som när det gäller vanliga liv- eller sakförsäkringar. En försäkringsgivare får dessutom aldrig neka dig en försäkring. När det gäller egna företagare (enskild firma) så bör även dessa få en försäkringspeng men här kan en större flexibilitet vad gäller försäkringslösningar finnas och rätt till så kallad opt-out med lägre egenavgifter och istället privat lösning av försäkringsbehov. Snickaren Sebastian som kört omkull i skidbacken skulle med ett försäkringsbolag som försäkringsgivare få ett annat bemötande än i dagens system. Vid uppföljningen av den årliga hälsokontrollen som hans försäkringsbolag erbjuder är han överens med kontaktpersonen att hans ryggproblem bara blivit tillfälligt bättre efter träning och kortare sjukskrivningar. Kontaktpersonen säger att de utrett var han snabbast kan få en operation och undrar om det passar honom att göra operationen redan om tre veckor. Tre månader därefter är Sebastian tillbaka i arbete med en fungerande rygg. För Anna blir hennes arbetslöshetsperiod inte alls lika problematisk i det system vi föreslår. Några dagar efter att hon meddelat sitt försäkringsbolag att hon blivit arbetslös blir hon bjuden till ett möte med sin kontaktperson. Anna menar att det inte bara var en nackdel att hon blev av med sitt gamla jobb eftersom hon kände att hennes karriär stannat av något. soc_forsak_0903.indb

11 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 9 Kontaktpersonen föreslår att hon ska ta chansen att tänka efter vad hon vill göra i det läge hon hamnat. Samtidigt är det viktigt att inte vara sysslolös. Anna får en handlingsplan av sin kontaktperson som dels ger henne ett antal alternativ på kort sikt och dels stöd av försäkringsbolagets karriärcoach för att utveckla hennes mera långsiktiga karriär. I samband med coachingen och den tillhörande seminarieserien springer Anna på ett företag som är intresserad av en person med hennes bakgrund givet viss kompetensutveckling. Försäkringsbolaget finansierar därför en 1-årig personaljuridisk utbildning som Anna får gå vid sidan av sitt nya arbete. Anledningen till att bemötandet blir så annorlunda för Sebastian och Anna är att försäkringsgivarna i det system vi föreslår kommer att ha ett starkt incitament att få de försäkrade tillbaka i arbete i kombination med möjligheten att göra konkreta insatser. Hellre än att passivt betala de försäkrades sjukpenning eller arbetslöshetsersättning under lång tid gör de aktiva insatser för att snabbt få dem tillbaka till arbete. Varför fungerar inte dagens socialförsäkring? I grunden bottnar problemet i att det inte finns någon som har både intresse av att förändra din situation och verktygen för att göra det. Ansvaret har delats upp på olika aktörer med resultatet att samordningen är obefintlig. Regler och ersättningssystem har satts utifrån vad som är politiskt gångbart istället för vad som är försäkringstekniskt motiverat. En socialförsäkring som innefattar alla framstår som en god idé. Genom att samla alla i en grupp uppnås maximal riskspridning och möjligheten till maximal samordning. Men bara för att det är bra att alla ingår och att försäkringen finansieras via skatter behöver det offentliga inte sköta försäkringen praktiskt. Det offentliga i form av försäkringskassan, arbetsförmedlingen och a-kassan har nämligen visat sig dåligt på att sköta försäkringar. Framför allt har de offentliga myndigheterna misslyckats med skaderegleringen som handlar om att du ska komma tillbaka i arbetsförmåga respektive arbete när du drabbats av en skada eller arbetslöshet. Blir många kvar i ohälsa och arbetslöshet räcker inte skatterna som finansierar försäkringen med följd att skatterna måste höjas eller ersättningarna sänkas. soc_forsak_0903.indb

12 10 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Sverige har ett stort antal arbetsoförmögna och arbetslösa i arbetsför ålder. Enligt socialförsäkringsutredningen försörjdes år 2005 över 20 procent av befolkningen i åldern år via det offentliga 2. Sedan dess har en viss minskning registrerats, från personer 2006 till personer 2007 enligt vårpropositionen Även denna nivå är ohållbar om Sverige ska kunna behålla en hög tillväxt och en skattefinansierad välfärd. En viktig anledning till att skaderegleringen inte fungerar är att driften av dagens försäkring och regleringen av de skador som försäkras sköts av ett antal aktörer (försäkringskassa, landsting, a-kassa och arbetsförmedling) med usel samordning. Några tar ansvar för att betala ut ersättning, några för att rehabilitera och några för att förmedla arbete. Ingen tar dig som försäkringstagare som utgångspunkt och därför tar ingen ett helhetsansvar för om och när du kommer tillbaka i arbete. Trots att behovet av samordning och helhetsansvar diskuterats länge har det politiska systemet visat sig oförmöget att leverera ens de mest självklara förändringar som att sjukersättning kan användas för rehabiliterande åtgärder. Följande exempel visar hur det kan se ut idag. Göran jobbar som kock på en känd restaurang när han drabbas av svår diabetes. Konsekvenserna blir att han inte längre kan jobba samma oregelbundna arbetstider. Göran känner sig osäker på om han ska fortsätta som kock dagtid eller kanske helt byta yrke. Hans arbetsgivare behöver ett snabbt svar och Göran känner sig pressad att få sina valmöjligheter klara för sig. Göran tar kontakt med Försäkringskassan för att se vilka möjligheter till rehabilitering han har. Hans handläggare berättar att det är lite svårt att säga eftersom det är hans arbetsgivare som har ansvaret om han vill stanna kvar på jobbet medan det är arbetsförmedlingen om han ska byta jobb. Skulle det behövas någon form av medicinsk rehabilitering, som till exempel behandling av den synnedsättning Göran drabbats av som en följd av hans diabetes, är det sjukvården som ansvarar. Handläggaren lovar att samordna eventuella rehabiliteringsinsatser men att hon inte kan säga när det blir av, vem som blir aktuell eller vilken typ av rehabilitering han kan få. Handläggaren påminner dessutom Göran om att han inte har rätt att vara sjukskriven särskilt länge om han bedöms ha en arbetsförmåga. Försäkringskassan kommer att pröva denna arbetsförmåga men de har inte själva något ansvar för Görans rehabilitering, bara för dess samordning. 2 SOU 2006:86, Mera försäkring och mera arbete, sid 52. soc_forsak_0903.indb

13 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 11 Hur kan en framtida socialförsäkring se ut? Vi ställer upp fem grundprinciper för en ny försäkring: Solidarisk finansiering av en basförsäkring via skatten (på arbete). Obligatoriskt att teckna denna basförsäkring. Fritt val av försäkringsgivare. Möjligt att teckna tilläggsförsäkring som finansieras privat. Icke-väljare tas om hand av en statlig försäkringsgivare. Det råder en stor politisk konsensus om att socialförsäkringen behöver reformeras, även om det råder oenighet i vilken riktning reformeringen ska ske. I den diskussion som just nu förs i utredningar och debatt tycks det finnas en ganska stor enighet om att förbättringar behövs på följande områden: Stärkt arbetslinje Bättre samordning mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkring Bättre fungerande skadereglering Ökad finansiell stabilitet Större möjligheter att pröva nya rehabiliteringslösningar. Vårt förslag bygger på grundbultarna i den socialförsäkring som finns idag men vår försäkring ska fungera bättre på bland annat ovan nämnda punkter. Försäkringen bör precis som idag finansieras via skatten och alla som står till arbetsmarknadens förfogande ska vara försäkrade. Som försäkrad får den enskilde en försäkringspeng som används för att teckna en försäkring mot inkomstbortfall och skadereglering vid arbetsoförmåga och arbetslöshet. Den enskilde får själv välja försäkringsgivare. Den framgångsrika principen med kundval skulle alltså genomföras även på detta område. De försäkringsbolag som fungerar som försäkringsgivare ska vara godkända och ska vara tvungna att erbjuda en försäkring till alla som har en försäkringspeng. Kvaliteten i den försäkring du tecknar garanteras dels genom att lagstiftningen föreskriver vad som måste ingå och dels genom din möjlighet att välja konkurrerande försäkringsgivare. De som inte vill välja en ny försäkringsgivare kommer att kvarstå hos försäkringskassan eller det som ersätter denna. En ny övervakande myndighet för socialförsäkringsområdet bildas. Dagens a-kassor kan givetvis ansöka om att bli försäkringsgivare i det nya systemet. soc_forsak_0903.indb

14 12 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Den försäkringsgivare du väljer ansvarar för att du får din inkomstbaserade ersättning om du blir arbetsoförmögen eller arbetslös. Den ansvarar även för att du får den medicinska rehabilitering du behöver för att återfå arbetsförmåga. Detta innebär att försäkringsgivaren stödjer sina klienter så att de får den skattefinansierade sjukvård de har rätt till, eller i vissa speciella fall tillhandahåller speciallösningar. Om du blir arbetslös ansvarar försäkringsgivaren för att du får kontakt med en förmedling av arbete eller att du får rådgivning när det gäller att förändra din kompetens för att lättare få ett nytt arbete. Försäkringsgivaren har säkerligen kontrakt med rehabiliteringsföretag, företagshälsovård, primärvård, bemanningsföretag, trygghetsråd etc. eller så upphandlar den tjänster från sådana. Både i fallet arbetsoförmåga och arbetslöshet har din försäkringsgivare skyldighet, enligt lag och avtal, och intresse att få dig tillbaka i arbete eftersom försäkringsgivaren annars får ersätta dig för ditt inkomstbortfall. Utöver den inkomstförsäkring du har som försäkrad har du möjlighet att via din försäkringsgivare eller någon annan försäkringsgivare köpa ett kompletterande skydd om du till exempel vill ha en högre ersättning vid arbetslöshet. Du har alltid rätt att byta försäkringsgivare ungefär som du idag byter hem- eller bilförsäkring. Byten sker vid årlig förfallodag. Precis som i dessa försäkringar kan byten inte ske där oreglerade skador tas med. En möjlighet till hjälp i ditt val av försäkringsgivare kan ges genom införande av den koordinator som vi preliminärt kallar Försäkringsservice. Denna är tänkt att fungera som en slags servicecentral för de försäkrade 3. Hos Försäkringsservice får man till exempel hjälp med att informera sig om de olika försäkringspaket som finns på marknaden, vilken rating (service, resultat i rehabilitering etc.) som de olika försäkringsgivarna har och kanske praktisk hjälp med att välja rätt. En sådan Försäkringsservice föreställer vi oss kommer att ha lokala kontor spridda över landet och god tillgänglighet via telefon och Internet. Till lokalkontoren knyts en stödfunktion för individer med särskilda behov, ett slags case managers. Uppgiften skulle bland annat vara att stödja individer som hamnat i konflikt mellan de två försäkringsgivare som har ansvar för att hantera individens ohälsa respektive arbetslöshet. En sådan situation kan uppstå när ansvaret för individens återinträde på arbetsmarknaden inte är tydligt och tvist därför har uppstått till förfång för individen. 3 Inspiration har hämtats från motsvarigheter som byggs upp i amerikanska delstater när sjuk- och hälsovårdsförsäkringarna görs obligatoriska för alla medborgare (Massachusetts, Utah, Kalifornien). soc_forsak_0903.indb

15 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 13 En annan åtgärd för att lösa uppkommande koordineringsproblem i rehabiliteringsprocessen kunde vara att ålägga försäkringsgivarna att upprätta särskilda funktioner för att lösa tvister 4. Vid tvist skulle en för försäkringsgivarna gemensam försäkring eller fond gripa in och garantera att individens problem löses utan tidsfördröjning. Tvisten kring det finansiella ansvaret kunde i efterhand lösas mellan försäkringsgivarna. Om Försäkringsservice upplever att en försäkringsgivare regelmässigt söker undandra sig sitt ansvar noteras detta bland de kvalitetsindikatorer som Försäkringsservice upprättar, vilket torde disciplinera. Hur skulle det gå för Göran, som drabbades av diabetes, i ett reformerat försäkringssystem? Göran tar kontakt med sin kontaktperson hos sin försäkringsgivare för att höra efter vilka möjligheter han har i det läge som uppstått. Kontaktpersonen bokar omedelbart in ett möte med en ögonläkare för att utreda vad Göran kan räkna med för hjälp när det gäller hans syn och dess utveckling. Därefter sätter kontaktpersonen upp en första träff med en karriärrådgivare för att diskutera igenom möjligheten att vara kvar i kockyrket vs. en alternativ karriär. Inför detta möte inhämtar karriärrådgivaren läkarens utlåtande om det är OK för Göran. Karriärrådgivaren och Göran utarbetar tillsammans med Görans arbetsgivare en idé där Göran ska fungera som handledare för ny restaurangpersonal hos sin arbetsgivare. Försäkringsgivaren och Görans arbetsgivare kommer överens om att dela på avgiften för en kurs i personalhandledning som Göran behöver för att snabbare komma igång på heltid som certifierad utbildare. 4 Ytterligare en åtgärd som skulle minska riskerna för att individer kommer i kläm mellan försäkringsgivare kunde vara att låta sjukdom för arbetslösa regleras inom arbetslöshetsförsäkringens ram. En sådan åtgärd föreslogs i ESOrapporten En Social Försäkring (Ds1994:81 sid. 388). soc_forsak_0903.indb

16 14 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Frågor och svar Varför fungerar inte dagens socialförsäkring? Socialförsäkringen är felkonstruerad med begränsat ansvar och oklar ansvarsfördelning mellan aktörer som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Systemet är därför alldeles för dåligt på att få människor tillbaka i arbete vid sjukdom eller arbetslöshet. Alltför många blir kvar utanför arbetsmarknaden med stora ekonomiska och mänskliga kostnader som följd. Vad blir bättre med det förslag till socialförsäkring som presenteras i denna skrift? Framför allt kommer socialförsäkringens resurser att följa den enskilde, som själv kommer att kunna välja en försäkringsgivare som betalar ut ersättning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet. Denna försäkringsgivare tar dessutom ansvar för att den enskilde får rehabilitering och stöd så att denne kan återgå i arbete utan onödigt dröjsmål. Resultatet blir en socialförsäkring som utgår från den enskildes behov samtidigt som samhället sparar kostnader till följd av färre utanför arbetsmarknaden. De besparingar som görs kan användas till att sänka skatterna eller förbättra kvaliteten i den offentliga verksamheten. Riskerar någon att bli utan försäkring? Nej, systemet är obligatoriskt och skattefinansierat. Alla som står till arbetsmarknadens förfogande har alltså rätt till en försäkring och alla måste också ha en försäkring. Blir det inte svårt att välja försäkringsgivare? Nej, en lösning på detta är en specialorganisation där information och rådgivning runt valet av försäkringsgivare är tillgänglig. Här kommer även försäkringsgivarnas kvalitet och prestationer att mätas och presenteras. Organisationen kommer att finnas på många orter runt i landet samt via telefon och Internet. Dessutom kommer det att finnas en offentlig försäkringsgivare för dem som inte vill eller kan välja. Vad händer om det blir kö till någon försäkringsgivare som blir väldigt populär? En försäkringsgivare får inte neka nya sökande. Övervakningsmyndigheten och Försäkringsservice kommer att noga följa de försäkringsgivare som inte klarar av att ta emot nya sökanden i rimlig tid så att ingen dold (t ex genom väntetid) selektering av sökande sker. soc_forsak_0903.indb

17 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 15 Kommer inte de privata försäkringsgivarna få en väldig makt? Nej, det kommer att finnas flera konkurrerande försäkringsgivare ungefär som när det gäller de privata försäkringar man kan ta idag. Som försäkrad kan den enskilde alltid byta försäkringsgivare och ingen försäkringsgivare får neka att försäkra någon. Du kan dock inte, precis som idag, byta försäkringsgivare och ta med dig ett oreglerat ärende. Det kommer att finnas ett tydligt regelverk som reglerar den enskildes rättigheter och ytterst vakar domstolar över dessa rättigheter. Dessutom är det rimligt att jämföra med dagens situation där den enskilde bara har en försäkringsgivare vid arbetsoförmåga i en socialförsäkring som bevisligen har mycket dålig förmåga att ge människor den rehabilitering de i lag har rätt till. Vad händer om försäkringsbolaget går i konkurs? I dagens obligatoriska trafikförsäkring bidrar försäkringsbolagen solidariskt genom den så kallade Trafikförsäkringsföreningen om något bolag skulle gå i konkurs. En motsvarande socialförsäkringsförening skulle kunna bildas för att hantera sådana fall. Varför skulle den föreslagna socialförsäkringen bli billigare för skattebetalarna? En stor anledning till att den nuvarande socialförsäkringen kostar så mycket är att det dröjer alltför länge innan människor kommer tillbaka till arbetsmarknaden, vilket kostar väldigt mycket i förlorade skatteintäkter, ytterligare försämrad arbetsförmåga och kostnader för till exempel sjukvården. Om den nya socialförsäkringen gör att färre står utanför arbetsmarknaden och samtidigt förkortar den tid människor står utanför kommer många miljarder att sparas. Konkurrensen mellan försäkringsgivarna kommer också i hög grad att bidra till effektivare metoder för skadereglering och därmed till besparingar. Kommer den försäkringspeng som alla försäkrade får att ge rätt till sjukvård? Försäkringspengen kommer att underlätta den sjukvård som behövs för att den försäkrade ska kunna återfå sin arbetsförmåga i så hög grad som möjligt. Däremot kommer sjukvården precis som idag att finansieras via landstingsskatten. Barn och pensionärer kommer alltså inte påverkas alls. Skillnaden mot idag blir att försäkringsgivaren på ett helt annat sätt än idag kommer att sätta press på den skattefinansierade sjukvården att faktiskt leverera den vård du behöver och har rätt till för att kunna arbeta igen. Om detta inte lyckas kan dessutom försäkringsgivaren välja andra lösningar. soc_forsak_0903.indb

18 16 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Detaljer och försäkringstekniska vägval Försäkringen är autonom i förhållande till statsbudgeten eftersom den bara har en utgift försäkringspengen och en inkomst de skatter som betalas in. Om ingen ändring i skattesystemet görs sker alltså finansieringen genom de arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter som används i dagens socialförsäkring. Innebörden är att försäkringens inkomster kan minskas om försäkringens utgifter för försäkringspengen minskar men bara då. Inte heller ska försäkringens inkomster höjas om det inte kan motiveras av högre utgifter för försäkringspengen. Systemet bygger alltså på samma princip om solidarisk finansiering som idag. Beroende av längden på och förutsättningarna i försäkringsgivarnas kontrakt behövs omförhandlingar av försäkringspengen. Sannolikt bör dessa omförhandlingar ske samtidigt för alla försäkringsgivare men vi låser oss inte här eftersom det kan finnas konkurrensmässiga argument både för att förhandla samtidigt respektive löpande. I dessa förhandlingar kan försäkringspengen förbli oförändrad, sjunka eller stiga. Om den sjunker ska avgifterna till försäkringen sänkas så att försäkringen inte får överskott. Om pengen stiger måste avgifterna stiga för att balansera försäkringen. Denna direkta koppling mellan försäkringens utgifter och inkomster gör att raka rör uppstår. De arbetande får betala vid ökad ohälsa och låg sysselsättning samtidigt som de arbetande får tillgodogöra sig högre löner och ytterligare stärkt sysselsättning (via lägre avgifter) när ohälsa och sysselsättning utvecklas positivt. Raka rör innebär med andra ord att det tydliggörs att de arbetande alltid får betala om många inte arbetar. Efter en omförhandling börjar en ny avtalsperiod mellan försäkringen och försäkringsgivarna under vilken försäkringsgivarna absorberar vinster eller förluster, medan försäkringens utgifter är konstanta givet antalet arbetsföra i befolkningen. De försäkringsgivare som är auktoriserade att erbjuda försäkring måste i sina försäkringsvillkor uppfylla vissa minimivillkor som fastställs i lag och avtal. Därutöver är de fria att utforma försäkringsvillkoren. Premien i basförsäkringen får inte överstiga försäkringspengen som är differentierad på bland annat ålder och kön. Ingen som har försäkringspeng får nekas försäkring. När en försäkringsgivare tar emot försäkringspengen mot en försäkring av den soc_forsak_0903.indb

19 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING 17 enskildes inkomstbortfall, tar försäkringsgivaren över risken. Detta innebär att vinster och förluster när premieintäkter, ersättningar samt kostnader för skaderegleringen sammanräknats bärs av försäkringsgivaren. Precis som idag kan den som inte medverkar i rehabilitering eller arbetssökande stängas av från ersättning. Tvister mellan försäkringstagare och försäkringsgivare hanteras av en övervakningsmyndighet och ytterst av domstol. Detsamma gäller tvister mellan olika försäkringsgivare. Eftersom en person kan ha olika försäkringsgivare vid arbetslöshet och arbetsoförmåga så kan oenighet uppstå om en person är arbetsförmögen och därmed ett ansvar för arbetslöshetsförsäkringen eller arbetsoförmögen och ett ansvar för försäkringen mot arbetsoförmåga. Sjukförsäkring med analogt upplägg för arbetslöshetsförsäkring Sjukförsäkring Avgift Peng I arbete Arbetsoförmögna Peng Kopplaren Försäkringsgivare Förmåner Tilläggsförsäkring Försäkringsgivarnas behov av reserver (fondering) Av flera skäl behöver försäkringsgivarna bygga upp reserver för att garantera sina åtaganden gentemot kunderna. I ett första betraktande kan man tycka att pengsystemet innebär ett byte från ett offentligt system för pay-as-you-go finansiering mot ett privat system baserat på samma finansieringsmetod. Denna intuition äger också sin riktighet när systemet är fullt utbyggt. En viktig skillnad är dock att i det föreslagna systemet ska till skillnad från nu systemets utgifter täckas med inkomster som är specialdestinerade till socialförsäkringen. Systemet ska vara autonomt och fristående från andra offentliga budgetar. soc_forsak_0903.indb

20 18 EN HÅLLBAR SOCIALFÖRSÄKRING Men under inkörningsperioden är var och en av de engagerade försäkringsgivarna tvungna att bygga upp reserver (fonder) för att säkra sina åtaganden. Detta är också ett krav från lagstiftning på nationell nivå och EU-nivå (Solvency 2, ALM). Orsakerna är flera. En är att en försäkringsgivare plötsligt kan drabbas av skadekostnader över det genomsnittliga. En annan att en försäkringsgivare kan gå i konkurs. Fonderade medel behöver i sådana fall användas för att säkra framtida åtaganden gentemot de försäkrade. I fastställandet av försäkringspengen måste hänsyn tas till försäkringsgivarnas behov av att bygga upp nödvändiga reserver. Enligt gällande regelverk och praxis placeras de nödvändiga reserverna i finansiella tillgångar vars löptid svarar mot beräknade tidpunkter för utgifternas inträdande. För försäkringar av aktuellt slag betyder detta sannolikt placering huvudsakligen i obligationer med olika löptid. Arbetsskadeförsäkring I vårt förslag placeras det samlade försäkringsansvaret för arbetsolycksfall på arbetsgivarna i en särskild äkta försäkring som även ska täcka kostnader för rehabiliteringsåtgärder. Med äkta försäkring menas att det finns aktuariella samband mellan premier och förmåner, vilket innebär ett nära samband mellan avgifter och förmåner för enskilda, samt goda möjligheter att påverka risken med till exempel premiesättningen och skaderegleringen. Förslaget innebär att arbetsgivaren tecknar en försäkring hos ett försäkringsbolag för sina anställda som faller ut vid arbetsskador. Huruvida även så kallade arbetssjukdomar ska ingå i detta ansvar får utredas särskilt. En central tanke bakom förslaget är att riskerna ska kunna definieras och prissättas. Här inkluderas också försäkringsbolagens bedömningar av arbetsgivarnas åtgärder för att förebygga skador. Detta leder fram till att premierna differentieras. Ett inslag där man bland annat bygger på tidigare erfarenheter dvs. experience rating. Genom att lägga hela ansvaret på arbetsgivaren, såväl inkomstkompensationer som rehabilitering skapas starka incitament att återfå arbetstagaren i arbete. Dels för att slippa skaffa ersättare till förlorad produktion, dels för att slippa stigande premier till följd av många skadefall. För att en arbetsskadeförsäkring ska fungera väl krävs en avgränsning till skador som uppstår på arbetsplatsen, dvs. i sammanhang som kan kontrolleras av arsoc_forsak_0903.indb

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande

Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande Stockholm 2010-01-11 Försäkringsförbundets inställning till Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande Sammanfattning Försäkringsförbundet är positivt inställt till ett snabbt genomförande av en trafikförsäkringsreform

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Förslag till. Utredningsdirektiv. Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen. April 2007

Förslag till. Utredningsdirektiv. Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen. April 2007 Förslag till Utredningsdirektiv Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen April 2007 Utredningsdirektiv Översyn av socialförsäkringarna med tonvikt på sjukförsäkringen Sammanfattning

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

frivillig pensionsplan AI Plan

frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Plan AI Pension är en försäkringsförening AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och ingenjörsföretag. AI Pension finns för

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

AI Plan. frivillig pensionsplan

AI Plan. frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Pension är en försäkringsförening pension är viktigt för alla! 20150901 AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och

Läs mer

AI Plan. frivillig pensionsplan

AI Plan. frivillig pensionsplan AI Plan frivillig pensionsplan AI Pension är en försäkringsförening AI Pension, Arkitekter & Ingenjörer är en försäkringsförening som vänder sig till arkitekt- och ingenjörsföretag. AI Pension finns för

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK

VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

En ny arbetsolycksfallsförsäkring. Sofia Bergström, Alf Eckerhall maj 2007

En ny arbetsolycksfallsförsäkring. Sofia Bergström, Alf Eckerhall maj 2007 En ny arbetsolycksfallsförsäkring Sofia Bergström, Alf Eckerhall maj 2007 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 FÖRSÄKRINGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 ARBETSGIVAREN OCH INDIVIDEN... 3 EFFEKTIV SKADEREGLERING

Läs mer

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla

Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla Bild: Robert Nyberg Sjukförsäkring som är bra för vissa, men som är bestraffningssystem för många sjuka och skadade eller Solidariskt och rättfärdigt socialförsäkringssystem med skydd för alla HUR VILL

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna

Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna 2006-07-20 Privatiserad trafikförsäkring chockhöjer avgifterna En rapport om högeralliansens förslag till ny trafikförsäkring 2(9) Sammanfattning Alla ska få en god kvalitativ vård med hög tillgänglighet

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring Utgiven i mars 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Försäkringspolicy med riktlinjer

Försäkringspolicy med riktlinjer KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Malmberg Jan 2015-01-26 KSN-2014-1490 Kommunstyrelsen Försäkringspolicy med riktlinjer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro.

gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. gruppförsäkring Ger dig som anställd ett omfattande försäkringsskydd för en tryggare tillvaro. Ifs gruppförsäkring erbjuder en förmånlig försäkring till flera Principen med Ifs gruppförsäkring är att flera

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer