Spannmål avsett till etanolproduktion och förbränning
|
|
- Jonas Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spannmål avsett till etanolproduktion och förbränning - förstudie av kalluftstorkning Nils Jonsson, JTI Sammanfattning Syftet med denna litteraturgenomgång har varit att sammanställa kunskaper om kalluftstorkningsmetoden med fokus på om metoden har potential att producera en spannmålsråvara som uppfyller de kvalitetskrav som förädlingsprocessen ställer på råvara inklusive kravet på en god arbetsmiljö. Orsaken till att kalluftstorkning diskuteras som ett alternativ till varmluftstorkning för bioenergispannmål är att den senare metoden inte medger en ekonomiskt uthållig spannmålsproduktion för mindre gårdar, medan kalluftstorkningsmetoden har betydligt lägre behov av både investeringar och energi. Preliminära beräkningar tyder på att kalluftstorkningsmetoden skulle kunna göras ännu mer konkurrenskraftig genom att man använder lägre luftmängder vid måttliga skördevattenhalter, vilket möjliggör högre lagringshöjder. För att kunna ta fram ett så tillförlitligt dimensioneringsunderlag som möjligt, krävs modellstudier baserade på historiska väderleksdata. Erfarenheter från praktiken visar att kalluftstorkning inte bör medföra några problem beträffande möjligheterna att uppfylla köparens krav på kvalitet inklusive varans vattenhalt vid lagerleverans oavsett skördeförhållanden om anläggningen är rätt dimensionerad och utrustad med tillsatsvärme. De mikrobiellt relaterade kvalitetsproblem hos spannmål odlad i vår klimatzon, som kan orsaka driftstörningar hos etanolprocessen, är främst förekomsten av vissa anaeroba bakterier samt fusariumtoxiner. De förstnämnda tillväxer i spannmålen om den har höga vattenhalter och lagras oluftad, medan fusariumtoxinerna främst bildas i fält. En hög förekomst av mögelsporer kan innebära en försämrad arbetsmiljö för dem som hanterar spannmålen. Arbetsmiljölagstiftningen baseras dock på att anställd personal inte skall exponeras för höga halter av organiskt damm, vilket nästan alltid genereras i samband med att torr spannmål hanteras. I praktiken innebär detta, oavsett om spannmålen är lagerskadad eller ej, att andningsskydd alltid skall användas av anställd personal om spannmålshanteringen inte är inkapslad. Bakgrund I Sverige skördas nästan all spannmål med för hög vattenhalt för att kunna lagras utan konservering. Merparten (80-90 %) varmluftstorkas, en metod som kännetecknas av hög energiförbrukning (75 till 120 kwh/ton) och höga torkningskostnader (0,25-0,45 kr/kg) (SMP:s torktester; Jonsson & Pettersson, 1999; Westlin m.fl., 2006; Jonsson, 2006). Detta innebär att för exempelvis höstvete blir produktionskostnaden för torkad vara på en 100 hektars gård vid nyinvestering i en konventionell varmluftstork (exklusive arrende/markränta och
2 2 kapitalkostnader för byggnader och markanläggningar) minst 1,20 kr/kg baserat på genomsnittliga produktionskostnader för ha odling inom Lovangruppen (Axelsson, 2007; Westlin m.fl., 2006; Jonsson, 2006). Ett alternativ till kostnads- och energikrävande varmluftstorkning är kalluftstorkning utrustad med tillsatsvärme, en metod där man i huvudsak utnyttjar omgivningsluftens egen energi vid torkningen av spannmålen. Vid kalluftstorkning används ouppvärmd eller svagt uppvärmd luft (höjning med 5-7 C) att jämföra med lufttemperaturer mellan 40 C och 70 C vid varmluftstorkning. Om denna metod används på ett optimalt sätt bör både energibehovet och kostnaderna för torkningen kunna halveras jämfört med vid varmluftstorkning (McLean, 1989; Bruce & Ryniecki, 1991). Detta skulle innebära att produktionskostanden enligt ovan skulle kunna sänkas till i storleksordning 1,00 kr/kg, vilket ökar möjligheterna till en ekonomiskt uthållig spannmålsproduktion. Avräkningspriset för höstvete vid efterårsleverans har under de senaste 10 åren i medeltal varit 1,05 kr/kg enligt SCB. Kalluftstorkningsmetodens omfattning har minskat i Sverige sedan 1980-talet på grund av små och orationella anläggningar. Det förekom också problem med spannmålens kvalitet vissa år när anläggningarna inte var utrustad med tillsatsvärme (Jonsson & Pettersson, 1999), vilket gjorde att handeln periodvis har varit tveksam till att acceptera metoden. Efter inspektion kan dock en anläggning idag få godkänt för torkning av livsmedelsspannmål inom Sigillprogrammet om de är korrekt dimensionerade (Ek, 2006). Uppskattningsvis torkas 5-10 % av den svenskproducerade spannmålen i kalluftstorkar med eller utan tillsatsvärme. Internationellt sker det en omfattande kalluftstorkning av spannmål i planlager på körbara golv, vilket möjliggör en rationell hantering samt även torkning av andra material (ex. hö, halm och flis). En svensk variant av denna torktyp är den s.k. Östgötatorken. Syftet med denna litteraturgenomgång är att sammanställa kunskaper om kalluftstorkningsmetoden med fokus på om metoden har potential att producera en spannmålsråvara till biobränsle som uppfyller de kvalitetskrav som förädlingsprocessen ställer på råvara inklusive kravet på en god arbetsmiljö. Torkningsförloppet vid kalluftstorkning Generellt för torkning är att vattnet förs bort från spannmålen med hjälp av genomströmmande luft. Spannmål är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att den ständigt strävar efter att vara i jämvikt med den omgivande luftens relativa fuktighet och temperatur. Hur snabbt en önskad slutvattenhalt uppnås vid kalluftstorkning bestäms av den specifika luftmängden, mängden vatten som skall torkas bort samt hur mycket vatten luften kan ta upp per enhet, vilket i sin tur bestäms av spannmålens vattenhalt, luftens relativa fuktighet och temperatur (Brooker m.fl., 1992). Vid kalluftstorkning utnyttjas främst omgivningsluftens egen energi. Torkningen sker i förhållandevis tjocka skikt under flera dygn, oftast i samma silo eller lagringsficka som spannmålen lagras. Vid högre vattenhalter krävs en snabbare torkning och därmed högre specifika luftmängder, vilket kan erhållas genom att man sänker lagringshöjden. Vid kalluftstorkning pågår torkningen tills spannmålens
3 3 vattenhalt kommer i jämvikt med tilluftens relativa fuktighet. Detta jämviktssamband, vilket varierar något mellan olika sädesslag, brukar redovisas med s.k. jämviktsvattenhaltskurvor, bild 1 (Henderson, 1987). I denna typ av diagram kan man utläsa till vilken slutvattenhalt spannmålen kan torkas, vilket är beroende av torkluftens relativa fuktighet. Exempelvis för att kunna torka vete till 14 % vattenhalt måste torkluftens relativa fuktighet vara minst 65 %, vilket alltid kan erhållas genom en höjning av torkluftens temperatur med 5-7 C med hjälp av tillsatsvärme. Högre temperaturer övertorkar spannmålen på tilluftsidan och ökar risken för besvärande kondensbildning vid frånluftsidan, vilket dock kan motverkas med hjälp av omblandning exempelvis med hjälp av omrörarskruvar (McLean, 1993). Torkningen och temperaturjämvikten inträffar inte likformigt i all spannmål på en och samma gång utan sker i två fronter, en temperaturfront och en långsammare torkfront, bild 2, vilka rör sig genom spannmålsskiktet i samma riktning som luftströmmen. Detta innebär, att om den otorkade spannmålen har 21 % vattenhalt (~ 0,90 a w ) blir dess temperatur 19 C dagtid om torkluftens temperatur och relativa fuktighet är 25 C och 50 % respektive 15 C nattetid om torkluftens temperatur och relativa fuktighet då är 15 C och 90 %. Så länge spannmålen torkas blir alltså lufttemperaturen och därmed spannmålens temperatur ovan torkfronten lägre än den tillförda luftens temperatur. 30 Vattenhalt, % Vid torkning Vid uppfuktning Relativ luftfuktighet, % ild 1. Sambandet mellan luftfuktighet och vattenhalt vid jämvikt för vete vid 25 C (Henderson, 1987). Luftåtgången för att få temperaturfronten att passera genom skiktet är av storleksordningen m³/m³ spannmål (Burrell & Laundon, 1967), vilket därmed tar ett par timmar vid kalluftstorkning. Däremot tar det betydligt längre tid för torkfronten att passera då luftåtgången är av storleksordningen m³/m³ spannmål beroende på torkningsförhållandena. Då temperaturfronten passerar överförs värme både i sensibel och latent form till luften. Detta resulterar i en mindre torkning av spannmålen ovan torkfronten, vilken uppgår till 0,5-0,75 % per 10 C nedkylning (Boser, 1976). Innan torkfronten passerar
4 4 spannmålen har den följaktligen nästan samma vattenhalt som vid skörd, men temperaturen är densamma som tilluftssidans s.k. våta termometer. O t o r k a d s p a n n m å l T o r k z o n H u v u d k a n a l T o r k a d s p a n n m å l Bild 2. Schematisk bild av torkningsförloppet i en kalluftstork (temperaturfronten har redan passerat). När uteluft används är inte den inkommande luftkvaliteten konstant, beroende på klimatets variationer mellan dygnen men även under dygnet. Detta medför att flera temperaturfronter och i långsammare takt uppfuktnings- och torkfronter kommer att påverka miljön runt spannmålskärnan. Ovanför torkfronten är det dock i stort sett endast temperaturen som kommer att variera. På grund av att spannmålen vid torkens frånluftssida torkar sist är det där som risken för en försämrad hygienisk kvalitet är störst. Gränserna för mikrobiell tillväxt och mykotoxinbildning Mögelsvampar är de främsta skadegörarna på lagrad spannmål i den tempererade klimatzonen (Sinha, 1979). Beroende på när mögelsvamparna vanligtvis växer till i spannmålskärnan, brukar de delas in i fältsvampar och lagerskadesvampar. De vanligaste fältsvamparna tillhör familjerna Alternaria, Cladosphorium och Fusarium medan de vanligaste lagerskadesvamparna utgörs av några arter av Aspergillus (inkl. Eurotium), som trivs i en förhållandevis torr miljö, och arter av Penicillium, som föredrar något fuktigare och kallare förhållanden. Fältsvampar kan troligtvis också tillväxa i lagrad spannmål om denna är tillräckligt fuktig. Diagrammet i bild 3 ger en ungefärlig uppfattning om vid vilka vattenhalter och temperaturer hos spannmålen som olika mögelsvampar kan utvecklas. I diagrammet anges förutom spannmålens vattenhalt också motsvarande vattenaktivitet. Vattenaktiviteten, som betecknas med a w, kan inte mätas direkt i produkten utan mäts genom bestämning av relativa fuktigheten hos luften som omger produkten vid termodynamisk jämvikt. Vattenaktiviteten är numeriskt lika med relativa luftfuktigheten angivet med decimaltal.
5 5 Vattenaktivitet (20ºC) Fusarium Bild 3. Temperatur- och vattenhaltsförhållanden (vattenaktivitetsförhållanden, a w ) under vilka olika mögelsvampar kan tillväxa hos lagrad spannmål (omarbetning efter Lacey m.fl., 1980). I tabell 1 redovisas vid vilken lägsta vattenaktivitet som sporer från några olika mögelsvampar har grott när de har odlats på näringssubstrat vid en viss temperatur. Dessa är exempel på några vanligt förekommande mögelsvampar i spannmål. För att mögelsvamparna skulle tillväxa, sporulera och bilda mykotoxiner krävs det att vattenaktiviteten är ett par hundradelar högre (Lacey & Magan, 1991). Förutom E. repens är samtliga mögelsvampar i tabellen potentiella mykotoxinbildare. Endast arter av Aspergillus och Eurotium kan tillväxa i spannmål när vattenhalten är 17 % (upp till a w 0,79) eller lägre oavsett temperatur. När spannmålens temperatur är 10 C kan troligtvis arter av Penicillium och Aspergillus tillväxa först när vattenhalten är 18 % (a w 0,82-0,83) eller högre, medan gränsen för tillväxt för arter av Eurotium vid denna temperatur är ca 17,0-17,5 % vattenhalt. I gränstrakterna för tillväxt sker dock denna mycket långsamt. Tabell 1. Sambandet temperatur och lägsta vattenaktivitetsnivå som tillåter mögelsvamparna att gro (efter Magan & Lacey, 1984 and Northolt, 1979). Art Temperatur, C Penicillium verrucosum 0,87 0,83 0,80 0,80 0,85 U.G. Penicillium aurantiogriseum 0,90 0,82 0,80 0,80 0,85 U.G. Aspergillus versicolor U.G. 0,82 0,77 0,76 0,79 0,89 Eurotium repens U.G. 0,76 0,72 0,72 0,72 0,85 Fusarium culmorum 0,93 0,89 0,87 0,87 0,90 U.G. U.G. Utebliven groning under de dygn studierna pågick
6 6 Ochratoxin A är en av de vanligaste mykotoxinerna i otillräckligt torkad svensk spannmål (Jonsson & Pettersson, 1999). Under våra klimatförhållanden produceras den sannolikt enbart av Penicillium verrucosum. Svampen är köldtålig och växer relativt bra vid 12 C och 18 % vattenhalt (Northolt et al., 1979). Om vattenhalten är hög i spannmålen kan arter av Fusarium tillväxa och producera mykotoxiner även under torkning och lagring. I en norsk studie med vårvete med vattenhalten 32 % bildades zearalenon och deoxynivalenol (DON) i spannmålen när den lagrades oluftad eller torkades med låga luftmängder (<400 m 3 /ton, timme) (Langseth m.fl., 1993). Halterna var höga redan efter en dryg veckas lagring. I en svensk gårdsstudie kunde en ökning av DON och nivalenol konstateras i kallluftstorkad spannmål som hade skördats med vattenhalter över 25 % och där torkningen hade avbrutits innan torkfronten passerat genom hela torkskiktet (Jonsson & Petersson, 1999). I dessa fall hade det översta torkskiktet mycket höga vattenhalter även efter 3-7 veckor lagring. Lagringsvattenhalt Under svenska klimatförhållanden brukar 14,0 % anses vara säker vattenhalt för lagring av spannmålen fram till nästkommande sommar. Om lagringen är längre bör spannmålen sannolikt torkas till 13,0-13,5 % för att bli lagringsstabil. Om man vill lagra spannmålen vid en högre vattenhalt bör den brittiska rekommendationen om maximal säker lagringstid i tabell 2 kunna användas som riktvärden. Den gäller för en lagringstemperatur av högst 15 C, vilket i allmänhet förutsätter att spannmålen kyls med omgivningsluft efter avslutad torkning. Temperaturen motsvarar medeltemperaturen för mellersta och södra Sverige under senare delen av augusti, bild 4. Om spannmålens vattenhalt inte är jämn i spannmålspartiet, gäller lagringstiden för den fuktigaste delen. Omfattande provtagning och vattenhaltsbestämning av varje delprov är nödvändigt i detta sammanhang. Kontroll av lagringsvattenhalten enbart med en kalibrerad snabbvattenhaltsmätare är inte en tillräckligt säker metod utan mätningarna bör kompletteras med värmeskåpsmetoden, NIT/NIR-analys eller värmelampa. I och med att genomsnittstemperaturen i Sverige är betydligt lägre än 15 C under vinterhalvåret bör det vara möjligt att genom återkommande kylning lagra sent skördad spannmål (oktober-) med upp till % vattenhalt under vintermånaderna utan risk för lagerskador. Tabell 2. Maximal lagringstid för säker lagring av spannmål vid 15 C (MAFF, 1966). Lagringstid Utsäde och maltkorn, % vh Övrig spannmål, % vh < 4 veckor från skörd < februari < april > april 13 14
7 7 20 Normaltemperatur, C Uppsala Linköping Lund -5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bild 4. Normaltemperatur för månaderna, medelvärden för åren (Taesler,1972). Grunderna för dimensionering Mögelsvampar är de främsta skadegörarna av lagrad spannmål i den tempererade klimatzonen (Sinha, 1979). Därför är det viktigt att känna till när dessa tillväxer och hur de påverkar spannmålens kvalitet. På grund av att spannmålen vid torkens frånluftssida torkar sist, är det där som risken för en försämrad hygienisk kvalitet är störst. Därför måste luftmängden vara tillräckligt hög så att torkfronten hinner passera genom hela torkskiktet innan en skadlig tillväxt av mögelsvampar inträffar. För att kunna dimensionera en kalluftstork korrekt är det därför nödvändigt att känna till det mikrobiella tillväxtförloppet under olika förhållanden och hur det påverkar spannmålens kvalitet samt skördevattenhalterna för området och luftens vattenupptagande förmåga. Tillgänglig torkningstid Enligt de studier som JTI har gjort påverkas spannmålens grobarhet, lukt och troligtvis också smak redan vid en begynnande mögelväxt (Jonsson m.fl., 2007). Därefter börjar mykotoxiner bildas. Först därefter brukar förekomsten av mögelsvampar vara fullt synbar och orsaka mätbara närings- och torrsubstansförluster hos spannmålen. Spannmål med 18 % eller högre vattenhalt bör kylas eller börja torkas samma dag som den skördas på grund av risk för en snabb värmebildning, vilken påskyndar en mikrobiell tillväxt. I den tempererade klimatzonen är det främst mögelgiftet Ochratoxin A som riskerar att bildas i fuktigt lagrad eller bristfälligt torkad spannmål (Frisvad, 1995). JTI har i EU-projetet Prevention of Ochratoxin A in grain utvecklat en matematisk modell av säker lagringstid innan mögelväxt och bildning av mögelgiftet Ochratoxin A under givna klimatiska förhållanden (Jonsson m.fl., 2003). För att undvika tillväxt av mögelsvampar bör spannmålen som kyls genom luftning eller långsamtorkas uppskattningsvis vara färdigkonserverad inom de tider
8 8 som framgår av tabell 3 för att med säkerhet uppnå livsmedelskvalitet. I studien kunde Ochratoxin A påvisas först efter ytterligare 70 % längre lagringstid vid % vattenhalt medan motsvarande tidspåslag var 30 % vid 24 % vattenhalt hos spannmålen. Tabell 3.. Uppskattning av tillgänglig tid inom vilken kalluftstorkad eller luftad buffertlagrad spannmål bör torkas för att undvika mögeltillväxt. Angivna lagringstider för 17 % och 26 % vattenhalter är extrapolerade värden och därför något osäkrare. Resultaten är baserade på lagringsstudier med nyskördat höstvete (Jonsson, m.fl., 2003). Temperatur Tillgänglig tid, dagar, vid skördevattenhalt, % C 17,0 18,0 20,0 22,0 24,0 26, ,5 1,7 1, , ,5 Spannmålens skördevattenhalt I bild 5 redovisas skördevattenhalter för olika år samt medeltal och standardavvikelser för höstvete för åren i Götalands slättbygder (Gss), Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder, vilka utgör de huvudsakliga spannmålsproducerande områdena i Sverige. Av diagrammet framgår det att skördevattenhalterna oftare var höga och hade en större variation under 1980-talet. För åren var medelvärdet och standardavvikelsen för skördevattenhalterna följaktligen ca 1,0 respektive 0,5 % lägre i samtliga de tre områdena. Bild 5. Skördevattenhalter för höstvete, årsmedeltal samt trender, medeltal och standardavvikelser för södra och mellersta Sverige för åren 1980 till 2004 baserat på data från SLU:s sortförsök. Vattenhlt, % Gss Gns Ss medelv ,7 18,8 20,1 std 2,7 2,6 3,0 Gss Gns Ss Poly. (Gss) Poly. (Gns) Poly. (Ss) År
9 9 Orsakerna till att skördevattenhalterna genomsnittligt var lägre kan bero på en ökad skördekapacitet, vilket möjliggjorde att en större del av spannmålsarealen kunde skördas när spannmålens vattenhalt var som lägst. Det är dock oklart om den pågående klimatförändringarna kan ha bidragit till att spannmålen mognat något tidigare under senaste årtiondet och att skörden därmed kunnat genomföras under mer gynnsamma förhållanden (Kjellström, 2007). Luftens vattenupptagande förmåga Vid kalluftstorkning utan tillsatsvärme är torkningens effektivitet direkt beroende av uteluftens vattenupptagande förmåga. Denna uttrycks som mättnadsdeficit vid konstant energiinnehåll. I en studie vid JTI beräknades luftens vattenupptagande förmåga under perioden maj-oktober baserat på timvisa mätvärden från 20 olika meterologiska stationer för en 20-årsperiod (Jeppsson, 1979). Enlig denna studie var skillnaderna hos luftens vattenupptagande förmåga mellan åren på enskilda stationer större än skillnaderna mellan olika stationer under samma år. En slutsats var att när det gäller luftens torkande förmåga är förutsättningarna för kalluftstorkning ungefär lika goda i samtliga landsdelar vid samma tidpunkt. Vid dimensioneringen av en kalluftstork är det därför viktigt att man tar hänsyn till när skörden inträffar i området. Betydelsen av tidpunkten för skörd för torkningsförutsättningarna framgår av tabellerna 4 och 5 baserade på äldre klimatdata. Tabell 4. Relativtal för luftens torkande förmåga dagtid under olika månader. Värdena grundar sig på medeltal för 20 väderleksstationer för åren (Jonsson, 1990). Månad Medelåret Sämsta året Augusti September Oktober Om enbart kalluft används och inte spannmålen kan torkas till 15 % eller lägre vattenhalt på hösten bör det vara möjligt att sluttorka den när luften blir torrare under efterföljande vår under förutsättning att spannmålen inte lagras med för hög vattenhalt under vintern (se tabell 2). Tabell 5. Möjliga slutvattenhalter vid kalluftstorkning utan tillsatsvärme under olika tider av året (Aniansson m.fl., 1968). Torkning under augusti september oktobernovember våren Slutvattenhalt i % Rekommenderade luftmängder Den maximala skikttjocklek som från början rekommenderas av JTI under svenska förhållanden var ca 1 m (Aniansson m.fl., 1968). Detta motiverades av att en tillräckligt hög specifik luftmängd, m 3 /ton, timme, skulle kunna uppnås till en rimlig fläktkostnad. Denna luftmängd var anpassad för att kunna torka ned spannmål med upp till 20 % skördevattenhalt innan en skada inträffade.
10 10 Delar av JTI:s rekommendationer om kalluftstorkning reviderades i slutet av 1980-talet baserade på medelvärdesberäkningar beträffande olika års klimat och skördevattenhalter (Jonsson, 1990; Jonsson, 1991). Omarbetningen baserades bland annat på nyare data om den skadefria lagringstiden samt på en bearbetning av historiska väderleksdata från olika odlingsområden i Sverige. De viktigaste tilläggen till den gamla rekommendationen var en ökning av den specifika luftmängden vid högre inläggningsvattenhalter, att torken skall vara utrustad med tillsatsvärme som ökar luftens temperatur med 5-7 C och att torkningen bör pågå kontinuerligt hela dygnet vid höga vattenhalter. Metoden rekommenderades inte för områden norr om Svealands slättbygder på grund av att vattenhalten vid skörd ofta är över 22 %. Beräkningar med hjälp av de nya data om säker lagringstid utan mögelväxt som framkommit inom projektet OTAPrev redovisade ovan, tyder på att betydligt lägre specifika luftmängder skulle kunna användas vid kalluftstorkning upp till % vattenhalt jämfört med den gällande JTI-rekommendationen. Det sker en relativt omfattande kalluftstorkning av spannmål i planlager internationellt. Av tabell 6 nedan framgår också att JTI:s rekommendation om specifik luftmängd vid 20 % vattenhalt ligger högt vid en internationell jämförelse. Tabell 6. Rekommendationer om specifika luftmängder vid kalluftstorkning för några olika länder. Land Specifik luftmängd Kommentar Referens vid 20% vh, m 3 /ton,h Sverige Aniansson m.fl., 1967 Danmark MFLF, 1999 England 180 Max 21 % vattenhalt ADAS, 1982 Tyskland Rietz, 1973; von Keiser 1977 USA 145 USDA, 1965 Canada 130 Utsäde Agricultural Canada, 2006 Motiveringen till att hålla nere de specifika luftmängderna så mycket som möjligt är att kostnaderna för lagringsutrymmet, fläktar och energi ökar med ökat luftflöde. För att kunna optimera fläktkapaciteter och styrsystem har ett antal modellstudier genomförts baserat på historiska väderleksdata för olika geografiska områden (Morey m.fl., 1979; Fraser& Muir, 1981; Bailey, & Smith. 1982; Sharp, 1982 and 1984; Sanderson m.fl., 1989; Ryniecki & Nellist, 1991a, b; Ryniecki m.fl., 1993). I England, som har skördevattenhalter jämförbara med södra Sverige, torkas över 50 % av spannmålen i planlagertorkar med körbara golv oftast utrustade med tillsatsvärme och emellanåt också med omrörarskruvar (Hodges, 1989; McLean, 1993; Nellist, 1998). Den relativt låga specifika luftmängden som rekommenderas medger betydligt högre lagringshöjder än i Sverige, upp till 3-4 meter, vilket sänker investeringsbehovet betydligt.
11 11 Resultat från några olika studier I en orienterande kyllagringsstudie genomförd vid JTI tillväxte nästan enbart arter av Aspergillus när spannmål med 18,0-18,7 % vattenhalt lagrades vid 6-10 C under 8,5 månader (Jonsson & Pettersson, 1992). Tillväxten vilken var långsam inleddes efter 5 månader. I spannmål som lagrades vid samma temperatur men med 21,5 % vattenhalt (ca a w 0,88) inleddes en tillväxt av i huvudsak Penicillium efter en månads lagring. För att säkerställa förekomst hade spannmålen vid inläggningen infekterats med lagerskadeflora (1 000 sporer av respektive Aspergillus versicolor och Penicillium aurantiogriseum). En gårdsstudie av artificiellt kyllagrad spannmål från två olika anläggningar visade på en begynnande förekomst av Aspergillus efter 5-8 månaders lagring (Lundin, 1986). Vid inläggningen varierade spannmålens vattenhalt mellan 15 % och 20 % och dess lagringstemperatur var under större delen av lagringen under 10 C. Under de första månaderna uppmättes dock temperaturer upp till 17 C i de översta spannmålsskikten i silorna. I en studie påvisades ochratoxin i spannmål efter 140 dygns lagring vid 18 % vattenhalt och 10 C (Müller & Boley, 1992). Om vattenaktiviteten är hög kan Ochratoxin-produktion ske vid ännu lägre temperaturer. I laboratoriestudier har mykotoxinet producerats vid 4 C när vattenaktiviteten var optimal för tillväxt (a w = 0,98) (Norholt et al., 1979). Vid optimal temperatur (20-25 C) började toxinet bildas vid a w = 0,83-0,86. I en gårdsstudie genomförd vid JTI under åren 1986 och 1987 på 110 gårdar i Skåne och Uppland kunde Ochratoxin A påvisas i spannmål med samtliga torkningsmetoder i samband med mycket besvärliga skördeförhållanden (Jonsson & Pettersson, 1999). Mykotoxinet var vanligast i spannmål som hade kalluftstorkaats med ouppvärmd omgivningsluft. När tillsatsvärme användes var dock andelen Ochratoxin-positiva prover betydligt lägre och densamma som för den varmluftstorkade spannmålen. I nästan alla fall när Penicillium verrucosum och/eller Ochratoxin A påträffades i den kalluftstorkade spannmålen efter 5 månaders lagring var dess lagringsvattenhalt 18 % eller högre. I ett nyligen avslutat projekt användes en matematisk modell av kalluftstorkning (STORDRY) utvecklad vid Silsoe Research Institute, (Sharp, 1982 and 1984; Ryniecki & Nellist, 1991a, b; Ryniecki m.fl., 1993 a, b), vilken kombinerades med en hygienmodell framtagen vid JTI inom projektet OTAPrev vid utvärdering av den engelska rekommendationen för kalluftstorkning (Bruce, Jonsson & Armitrage, 2006). Utvärderingen baserades på historiska väderleksdata (20- årsperiod) från fem olika odlingsområden i England. I studien framkom att JTI:s modell var mer krävande än den tidigare använda hygienmodellen baserad på synbar mögelförekomst (Fraser & Muir, 1981), vilket resulterade i att endast 2/3 av de torkningssimuleringarna som gav lyckat resultat med den tidigare modellen gav godkänt resultat med JTI:s modell. Bland annat testades vid vilken maximal lagringshöjd spannmålen kunde lagras med lyckat konserveringsresultat samtliga 20 undersökta år. Vid kontinuerlig torkning av spannmål med 20 % vattenhalt och tillsatsvärme som slog på när relativa luftfuktigheten översteg 80 % var den maximala höjden 3,2 meter med den gamla modellen jämfört med 2,3 meter med JTI:s hygienmodell. Det förekom också
12 12 regionala skillnader när det gällde behovet av specifik luftmängd vid kalluftstorkning beroende på klimatskillnader. Planlagertorkar På grund av begränsningar hos elnätet begränsas sannolikt arealunderlaget för en planlagertorkar till maximalt ha, vilket representerar huvuddelen av den svenska spannmålsarealen (SCB, 2006). Dessa gårdsstorlekar saknar annars ett ekonomiskt realistiskt investeringsalternativ för torkning om en nyinvestering krävs och om inte samverkan om en varmluftstork eller silotork med andra gårdar är möjlig. Körbara golv möjliggör en rationell hantering av spannmålen, bild 6. Bild 6. Engelsk planlagertork med körbart golv och nedsänkta luftkanaler. En svensk variant av planlagertorkar, den s.k. Östgötatorken, följer JTI:s luftmängdsrekommendationer. Denna tork lämpar sig för självbygge med eget virke, vilket kan sänka investeringsbehovet betydligt. Investeringskostnaden per m 2 tork är i storleksordningen kr om byggnad finns. Om två torksatser torkas per år och den ena direktlevereras eller kan tillfälligt lagras på annan plats innan leverans, blir kostnaden för denna torktyp ungefär hälften så stor per kilo spannmål jämfört med nyinvestering i en konventionell varmluftstorkningsanläggning för en 100 ha gård. Detta förutsätter dock att uppställda kvalitetsmål nås. Om det finns infarter från båda gavlarna kan fyra spannmålspartier hanteras oberoende av varandra. Planlagertorken är flexibel och kan användas för torkning av stråmaterial och flis och fungera som maskinhall. Delar av kostnaderna kan i dessa fall belasta även andra delar av verksamheten. Solfångare vid spannmålstorkning Orienterande studier vid JTI av varmluftstorkar kompletterade med enkla hemmabyggda luftvärmda solfångare tyder på att solfångarna kan täcka en betydande andel av energibehovet vid torkningen (Ekström & Magnusson, 1983). Upp till 60 % har uppmätts i en anläggning under gynnsamma förhållanden. Tekniskt är solfångare en lämplig värmekälla till kalluftstorkar på grund av att
13 13 luften endast skall förvärmas maximalt 5-7 C (Fraser & Muir, 1981). Ett problem är dock att denna värmekällas effekt varierar både med väderleken och under dygnet. Tidigare har JTI, tillsammans med LBT (idag JBT), gjort en teknisk utvärdering av olika typer av solfångare och hur de kan dimensioneras och användas vid torkning av spannmål och stråfoder (Gustafsson & Ekström, 1980). Rekommendationerna baseras dock på månadsmedelvärden när det gäller solinstrålning, varför det är svårt att bedöma metodens väderleksberoende. En utvärdering av solfångare som tillsatsvärmekälla under svenska förhållanden bör genomföras med hjälp av historiska väderleksdata i en modellstudie. Krav på spannmålens kvalitet Etanolspannmål Det viktigaste kvalitetskravet på etanolspannmål är stora välfyllda kärnor med en hög stärkelsehalt, vilket korrelerar väl med en låg proteinhalt (Smith m.fl., 2006). En för hög bakterieförekomst är inte önskvärt, speciellt av Lactobacillus spp., vilket kan orsaka problem i fermenteringsprocessen på grund av att mjölksyra och ättiksyra kan hämma tillväxten av jästsvampar samtidigt som bakterierna konkurrerar om det lättillgängliga sockret (Hynes m.fl., 1997; Skinner & Leathers, 2004). Dessa bakterier tillväxer vid anaerob lagring av spannmål om vattenhalten är över % (Ekström m.fl., 1965; Nash, 1985). Även mykotoxiner producerade av fältsvampar tillhörande Fusarium (DON, DAS, T2-toxin and zearalenon) samt mögelgifterna Aflatoxin och Patulin kan påverka jästsvamparnas tillväxt så att fermentationen blir långsam eller avstannande (Kelsall & Lyons, 2003; Flannigan, 1986). Av vad som framgått tidigare kan Fusarium tillväxa och producera mykotoxiner även under torkning och lagring om vattenhalten är tillräckligt hög i spannmålen. Däremot har inte Aflatoxin eller Patulin påvisas i bristfällig torkad spannmål i de nordiska länderna (Pettersson & Jonsson, 1996). I litteraturen förekommer inga uppgifter om att en måttlig förekomst av de lagerskadesvampar som förekommer inom den tempererade klimatzonen (arter av Eurotium, Aspergillus eller Penicillium) skulle störa jäsningsprocessen eller minska utbytet nämnvärt. JTI:s studier med respirometer visar att TS-förlusterna är minimala vid kalluftstorkning och är maximalt 0,1 % om spannmålen torkas inom de tider som anges i tabell 3. Kraven på spannmålens hygiensiska kvalitet bestäms också av kvalitetskraven på etanolprocessens biprodukter. Vanligtvis används spannmålsresten, dranken, som foder till nötkreatur. För detta djurslag kan den utgöra upp till 40 % av foderstaten medan motsvarande andel för svin och fjäderfä är ca 5 % (Ewing, 1997). Förekomsten av mycel från mögelsvampar och därmed också mögelgifter brukar vara högst i skaldelen. När kraven på spannmålsråvarans hygieniska kvalitet fastställs måste man därför beakta att skaldelarna koncentreras i dranken med en faktor tre (Smith m.fl., 2006). I tabell 7 redovisas myndigheternas rekommendationer (riktvärden) beträffande hygienisk kvalitet hos foder.
14 14 Tabell 7. Myndigheternas rekommendationer (riktvärden) beträffande hygienisk kvalitet hos foder (SJVFS 2006:81; EG nr 576/2006). Även gränsvärdena för livsmedelsspannmål redovisas som en jämförelse (SLV, 1998; EG nr 1881/2006). Mikroorganism Råvara Övre gräns foder antal/gram Bakteriehalt Spannmål (torkad) Övre gräns livsmedel antal/gram totalantal aeroba 5 x x 10 6 Salmonella 0 Mögelsvampar Spannmål (torkad) Kolonibildande enheter 1 x x 10 4 Endogen infektion med Aspergillus, Eurotium & Penicillium Mykotoxiner Råvara Riktvärden foder 35 % 30 % mg/kg (ppm) Gränsvärden livsmedel mg/kg (ppm) Deoxynivalenol (DON) Spannmål & spannmålsprodukter 8 1,250 (småbarn 0,200) Tillskottsfoder och helfoder, med undantag av 5 Zearalenon - tillskottsfoder och helfoder för svin 0,9 - tillskottsfoder och helfoder för kalvar (< 4 månader), lamm och killingar Spannmål och spannmålsprodukter Tillskottsfoder och helfoder för smågrisar och gyltor (unga suggor) Tillskottsfoder och helfoder för suggor och slaktsvin Tillskottsfoder och helfoder för kalvar, mjölkboskap, får (inklusive lamm) och getter (inklusive killingar) 2 2 0,100 (småbarn 0,02) 0,1 0,25 0,5 Ochratoxin A Spannmål och spannmålsprodukter 0,25 0,005 (småbarn 0,0005) Tillskottsfoder och helfoder för svin 0,05 Tillsk.foder och helfoder för fjäderfä 0,1 Även gränsvärdena för livsmedelsspannmål redovisas som en jämförelse. Statens Jordbruksverk har nyligen gjort en anpassning av den svenska foderlagstiftningen
15 15 efter EU:s regelverk (SJVFS 2006:81; EG/576/2006), vilket i praktiken innebär att man sänkt kraven på foderspannmålen genom att vissa gränsvärden har omvandlats till rekommenderade värden, s.k. riktvärden. Man anger att angivna kvalitetsvärden för foder skall ses som rekommenderade riktvärden för den riskvärdering som genomförs av foderföretagaren. Ett överskridande behöver inte betyda att fodret är skadligt för djuren men innebär en misstanke om skadlighet. Bedömning får ske i varje enskilt fall angående skadlighet och användning av det aktuella fodret. Dessutom bör överväganden göras om det krävs särskilda åtgärder för att trygga kvaliteten i den fortsatta produktionen. Agroetanols krav Agroetanols krav är att spannmålens hygieniska kvalitet uppfyller lagkraven för foderråvara samt att spannmålen är frisk och sund och utan luktanmärkning (Agroetanol, 2007). Svag lukt, svag grå färg eller mindre mängd fältgrott accepteras men leder till prisavdrag. Spannmålen som levereras under skördeperioden (1/8-15/10) får ha upp till 15 % vattenhalt utan priskorrigering och upp till 15,5 % med prisavdrag. Den skall vara kyld/luftad innan leverans. Lagerlevererad vara (16/10-31/7) skall vara varmluftstorkad till max 14,5 % vattenhalt snarast efter skörd. En vattenhalt upp till 15,0 % accepteras men leder till prisavdrag. Spannmål till bränsle En mer omfattande användning av spannmål som bränsle är en ny företeelse, vilket kan förklara att det saknas kvalitetskrav för denna typ av spannmål. Tidigare har i huvudsak endast spannmål som inte klarat kvalitetskraven för livsmedel och foder använts som bränsle. Arbetsmiljö Enligt en nyligen genomförd norsk studie varierade exponering för totalt damm med upp till en faktor hundra mellan olika anläggningar för gårdstorkning av spannmål, vilket tolkades som att anläggningens tekniska utformning hade stor betydelse (Halstensen m fl, 2004). Exponering för organiskt damm vid spannmålshantering kan ge en rad olika besvär och sjukdomar såsom akut toxisk alveolit (organic dust toxic syndrome, ODTS), allergisk alveolit, kronisk bronkit, astma och allergier (Rylander, 1986; Malmberg, et al., 1987; Carvalheiro, et al., 1995; von Essen m fl., 1999; Kimbell-Dunn m fl., 2001; Sheifert m fl., 2003). Lantbrukare med spannmålsodling (utan djurproduktion) uppvisar också besvär i andningsorganen såsom andnöd, hosta, snuva och nästäppa. Orsakssambanden har visat sig svåra att klarlägga bl a på grund av det organiska dammets sammansättning och förändring utifrån en rad olika faktorer och det spektrum av olika symptom och sjukdomar dammet orsakar (Seifert m fl. 2003). Faktorer som påverkar dammets sammansättning är förhållandena i samband med skörd, torkning och lagring, av vilka det senare är speciellt viktigt (Lacey & Dutkiewicz, 1994).
16 16 Dammet kan innehålla stärkelsekorn, agnar och skaldelar från kärnan, jord, sporer av mögelsvampar och actinomyceter, bakterier och metaboliter från alla dessa mikroorganismer; hela kroppar, fragment och exkrementer av insekter och kvalster, exkrementer från gnagare och fåglar samt pesticidrester. Det är både det respirabla dammet i sig, såväl som innehållet av endotoxiner från bakterier samt mögelsporer som tros vara huvudsakliga orsaksfaktorer. En studie av totala halten organiskt damm vid kalluftstorkning visade att de dammigaste arbetsmomenten i torkar är tippning i tippgropen ( mg/m 3 ), påfyllning av torkbingar och lagringssilor (5-15 mg/m 3 ) samt tömningen av dessa (5-140 mg/m 3 ) (Tuunanen, 1991). I Sverige finns det ett hygieniskt gränsvärde för exponering för totaldammhalt organiskt damm på 5 mg/m 3 (Arbetsmiljöverket, 1994). Vissa studier tyder på att en gräns baserad på endotoxiner snarare än totaldammhalt är att föredra, då endotoxiner visats vara orsak till åtminstone 70 % av den inflammatoriska responsen för spannmålsdamm i cellkulturer. Endotoxiner produceras av gramnegativa bakterierna, vilka tillväxer på spannmålskärnan redan i fält. Gränsvärdet för risken att insjukna i allergisk alveolit har visats vara vid en mögeldammhalt över 10 7 sporer/m 3 (Blomquist, 2002). Detta gränsvärde har nyligen uppmätts utanför en hytt vid tröskning av spannmål i ett av SLF finansierat projekt på JTI. I miljöer som är höggradigt kontaminerade med luftburna mögelsvampar, exempelvis i vattenskadade byggnader och i lantbruket, kan exponering av mögelgifter via inandning utgöra en potentiell hälsorisk (Hendry & Cole, 1993; Pitt, 1994; Hintikka & Nikulin, 1998; Sorensen, 1999; Skaug m.fl., 2000). I den norska studien var exponeringen för totala halten spannmålsdamm och mögelgiftet Ochratoxin A signifikant högre vid arbetet i spannmålslagret (medel 5,9 mg/m 3 ) jämfört med i samband med skördetröskningen (medel 1,2 mg/m 3 ) (Halstensen m fl, 2004). Exponeringen var högst i samband med arbetet med tömning av lagringsfickor (medel 7,5 mg/m 3 (1,1-110)). Sammanfattande slutsatser Syftet med denna litteraturgenomgång har varit att sammanställa kunskaper om kalluftstorkningsmetoden med fokus på om metoden har potential att producerar en spannmålsråvara som uppfyller de kvalitetskrav som förädlingsprocessen ställer på råvara inklusive kravet på en god arbetsmiljö. För att kunna producera etanolspannmål krävs idag gårdstorkning och lagring. Olika genomgångar har visat att en nyinvestering i en konventionell varmluftstorkningsanläggning endast är lönsam vid arealunderlag över hektar. Kalluftstorkningsmetoden är därför ett bättre alternativ vid en nyinvestering för gårdar upp till drygt 100 hektar, speciellt om det finns tillgång till lämpliga byggnader. Utformad som en planlagertork kan torken användas för torkning även av andra grödor och för förvaring av maskiner, vilket sänker kostnaderna ytterligare. Preliminära beräkningar tyder på att kalluftstorkningsmetoden skulle kunna göras ännu mer konkurrenskraftig ekonomiskt genom att man använder lägre luftmängder vid låga skördevattenhalter. En internationell jämförelse visar att de luftmängder
17 17 som JTI:s rekommenderar vid 20 % vattenhalt ligger högst. Motiveringen till att hålla nere de specifika luftmängderna så mycket som möjligt (utan kvalitetsproblem) är att kostnaderna för lagringsutrymmet, fläktar och energi sjunker med sänkt luftflöde. För att kunna ta fram ett korrekt dimensioneringsunderlag baserat på noggranna beräkningar krävs omfattande modellstudier baserade på historiska väderleksdata. Genomgången visar att det inte bör vara några problem att kalluftstorka spannmål med bevarad kvalitet till en slutvattenhalt under 14,5 % oavsett klimatförhållanden om anläggningen är rätt dimensionerad och utrustad med tillsatsvärme. Om anläggningen följer JTI:s nuvarande rekommendationer är den godkänd för Sigillprogrammet. De hygieniska kvalitetskraven för etanolspannmål bör bestämmas av jäsningsprocessens krav och av vad biprodukternas används till. Av vad som framgått ovan bör spannmålen inte ha fältskador av Fusarium för att undvika risken för störningar i jäsningsprocessen. Är grödan angripen av Fusarium och skördevattenhalte är över 25 %, vilket sällan inträffar i de stora odlingsområdena för spannmål, bör spannmålen dock torkas snabbt så att fältskadan inte förvärras. Biprodukterna vid etanolframställningen används idag främst som foder till idisslare, vilka har lägre hygieniska riktvärden för foder än enkelmagade djur och därför medger en högre förekomst av lagerskador. Det finns inget som tyder på att en begränsad förekomst av de arter av lagerskadesvampar som förekommer i torkad spannmål i den tempererade klimatzonen skulle störa etanolprocessen. Agroetanol accepterar dock endast en svag lukt och/eller svag grå färg hos spannmålen följt av kvalitetsavdrag. När det gäller mögelsvampar är det främst lagerskadesvampar som producerar aromatiska metaboliter. Svaga luktförändringar inträffar tidigt vid mögelsvamparnas tillväxt i samband begynnande sporulering innan mögelgifter har börjat bildas enligt JTI:s studier. Däremot ger inte angrepp av fältsvampen Fusarium luktförändringar. Dessa svampar kan ge färgförändringar men dock inte alltid. Lagerskadesvampar ger synbara förändringar först i ett förhållandevis sent stadium när lagerskadan är påtaglig och lukten av mögel är tydlig. Mögelangrepp kan orsaka en försämrad arbetsmiljö för dem som hanterar spannmålen. Problemet är dock sannolikt störst på gårdsnivå utan anställd personal. Orsaken är att arbetskyddslagstiftningen, vilken omfattar anställd personal, utgår från att organiskt damm är skadligt generellt, vilket i praktiken innebär att andningsskydd alltid skall användas och/eller att dammande hantering av spannmålen skall vara inkapslad oavsett om spannmålen är lagerskadad eller ej. Ännu förekommer ingen omfattande användning av spannmål som bränsle i villapannor. För att undvika spridning av organiskt damm i bostaden bör spannmålstransporterna inomhus vara inkapslade. Referenser ADAS 1982 Bulk grain driers. Grain drying and storage No. 2. Booklet 2416, Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, London, UK Agricultural Canada, 2006.???
18 18 Agroetanol Aniansson G., Norén O. & Ekström N., Hur man bygger och använder plantorkar för spannmål. Meddelande nr 276, Jordbrukstekniska institutet, Uppsala. Anon Bulk grain drying and conditioning. Farm Electric advice leaflet 032/7.90. Farm Energy Centre, Stoneleigh Park, Kenilworth, Warwickshire CV8 2LS, UK Arbetsmiljöverket, Organiskt damm i lantbruk. AFS 1994:11. Arbetsmiljöverket, Solna. Axelsson P Lovangruppen, muntlig information. Bailey, P.H. and E.A. Smith Strategies for control of near-ambient grain driers simulation using 1968 Turnhouse (Edinburgh) weather. Dept. Note SIN / 330, Pencuik, UK: Scot. Inst. Agric. Eng. Blomquist G Bioaerosoler: risker och mätningar. Rapport, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Boser F., Kühlkonservierung von Getreide, Mühle 113 (1976):34, s Brooker D.B., Bakker-Arkema F.W. & Hall C.W., Drying and storage of grains and oilseeds. AVI Book Van Nostrand Reinhold, New York. Bruce, D.M, Jonsson N. & Armitage D.M., Practical strategies for minimising the production of ochratoxin A in damp cereals. Project Report No HGCA. Bruce, D.M.; Ryniecki, A. Economic methods of cereal grain drying to prevent spoilage and loss of quality. In "Cereal grain Mycotoxins, Fungi and Quality in Drying and Storage", Developments in Food Science 26, Ed. Chelkowski, J., Elsevier Science Publishers Burrell N.J. & Laundon H.J., Grain coding studies I. Observations during large scale refrigeration test on damp grain. J. Stored Prod. Res. 3: Carvalheiro, MF., Peterson, Y., & rubenowitz, E., et al., Bronchial reactivity and work-related symptoms in farmers. Am. J. Ind. Med. 27, pp Creasia D.A., Thurman J.D., Jones III L.J.D., Nealley M.L., York C.G., Wannermacher Jr R.W. & Bunner D.L., Acute inhalation toxicity of T-2 mycotoxin in mice. Fundam Appl Toxicol 8: Creasia D.A., Thurman J.D., Wannermacher Jr R.W. & Bunner D.L., Acute inhalation toxicity of T-2 mycotoxin in the rat and guinea pig. Fundam Appl Toxicol 14: DiPaolo N., Guarnieri A., Garosi G., Sacchi G., Mangiarotti A.M. & Di Paolo M Inhaled mycotoxins leads to acute renal failure. Nephrol Dial Transplant 9 (Suppl 4): EG nr 1881/2006 Kommissionens förordning om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Ek, B., Lantmännen, muntlig information. Ekström N., Aniansson G., Thyselius L. & Thomke S., 1965 Spannmålsensilering. Meddelande nr 311. Jordbrukstekniska instituet. Uppsala. Ekström N. & Magnusson A., Solfångare till varmluftstorkar. Opublicerad rapport JTI. Ewing W., The FEEDS directory Context Publications, Ashby De La Zouch, England
19 19 Flannigan, B., Mycotoxins and fermentation industries. International Biodeteration Supp. Vol. 22. Fraser, B.M.; Muir, W.E Airflow requirements for drying grain with ambient and solar-heated air in Canada. Transactions of the American Society of Agricultural Engineers, Frisvad J.C., Mycotoxins and Mycotoxigenic. Ed. D.S. Jayes, N.D.G. White and W.E. Muir. Marcel Dekker Inc. pp Göstafsson G. & Ekström N., Solfångare för torkning. Aktuellt från Lantbruksuniversitet 282. Halstensen A. S., Nordby K-C., Elen O. & Eduard W., Ochratoxin A in grain dust estimated exposure and relations to agricultural practices in grain production. Ann Agric Environ Med 11: Henderson, S A mean moisture content - relative humidity relationship for nine varieties of wheat. Journal of Stored products research, 23, Hendry K. M. & Cole E.C., A review of mycotoxins in indoor air. J. Toxicol Health 38: Hintikka E.L. & Nikulin M., Airborn mycotoxins in agricultural and indoor environments. Indoor Air 1998; Suppl. 4: Hodges T. P., Prediction of spoilage in grain drying and storage - a review. Divisional Note (DN 1501), Silsoe; AFRC Institute of Engineering Research, 35pp. Hynes SH, Kjarsgaard DM, Thomas KC and Ingledew WM., Use of virginiamycin to control the growth of lactic acid bacteria during alcohol fermentation. Journal of Industrial Microbiology & Biotechnology (1997) 18, Jeppsson, R., Statistik över luftens vattenupptagande förmåga i Sverige. Specialmeddelande 27. Jordbrukstekniska institutet, Uppsala. Jonsson N., Kalluftstorkning av ärter, Rapport 112, Jordbrukstekniska institutet, Uppsala. Jonsson N., Kalluftstorkning av spannmål. Teknik för lantbruket 26. Jonsson N. & Pettersson H., Förekomst av mykotoxiner vid kyllagring av spannmål. Slutrapport till KSLA. Jonsson N. & Pettersson H Mykotoxiner i spannmål-förorening eller allvarligt hot? Lantbrukskonferensen januari Lantbruksvetenskapliga fakulteten, SLU Info Allmänt nr.197. Jonsson N. & Pettersson H., Utvärdering av olika konserveringsmetoder för spannmål - baserad på analyser av hygienisk kvalitet. JTI-rapport 263. Jonsson N., Johnsson P., Ritzzo A., Olsen M. & Gustafsson L Modelling the growth of Penicillium verrucosum in ceral grain during aerobic conditions. In "Prevention of Ochratoxin A in Cereals" Final Report of Project No. QLK1- CT in Quality of Life and Management of Living Resources, Fifth Framework Programme Jonsson N., Uppdatering av gårdens spannmålstork. SLAs publikationsserie Jonsson N., Pettersson H. & Schnürer J., Comparison of different indicators of growth of moulds and production of ochratoxin A in cereal grain. Artikel under publicering. Kelsall DR & Lyons TP., Practical management of yeast: conversion of sugars to ethanol. In KA Jaques, TP Lyons, DR Kelsall, eds, The Alcohol Textbook. Nottingham University Press, Nottingham, UK
20 20 Kimbell-Dunn M. R., Fishwick, R. D., Bradshaw, L., Erkinjuntti-Pekkanen, R. & Pearce, N Work-related respiratory symptoms in New Zealand farmers. Am J Ind Med 39(3), pp Kjellström E Forskare SMHI Rossby Center. Muntlig kommunikation. Krogh P., Ochratoxins in Food. Pages in: Mycotoxins in Food. P. Krogh, ed. Academic Press, London. Lacey J & Dutkiewicz J Bioaerosols and occupational lung disease. J. Aerosol Sci, 25(8): Langseth W., Stenwig H. & Mo E., Growth of moulds and production of mycotoxins in wheat during drying and storage. Acta Agric. Scand., Sect. B, Soil and Plant Sci. 43:s Lundin, G, Kyllagring av korn. Försök vid två gårdar i södra Sverige. JTIrapport 80. MAFF, Farm grain drying and storage. Bulletin No 149. Ministry of Agriculture, Fisheries and Food, London, UK Malmberg, P.,Rask-Anderson, A. & Palmgren, U., et al., Respiratory problems among Swedish farmers-coorelation between symptoms and environment. Eur. J. Respir. Dis. Suppl, 154, pp 22-7 McLean, K. A Drying and Storing Combinable Crops. 2nd Edition. Farming Press, Ipswich McLean, K.A The use of auger-stirring in bulk grain driers - Implications for quality. Association of Applied Biologists Conference on Cereal Quality. Aspects of Applied Biology MFLT, Blæser til korntørring. Grøn viden nr Januar Ministeriet for Fødevaraer, Landbrug og Fiskeri. Danmarks JordbrugsForskning. Morey RV, Cloud HA & Nelson WW., Evalution of the feasibility of solar energ grain drying. Trans. Am. Soc. Agric. Engrs., 22, Müller H-M. & Boley A., Untersuchungen zur Kühllagerung von Weizen. 1. Mitteilung - ergosterin, Ochratoxin A und Citrium nach Zvimpfung von Penicillium verrucosum. Arch. Anim. Nutr. Vol. 42. pp Nash M.J., Crop conservation and storage in cool temperate climates. Pergamon Press. Oxford. Nellist, M.E Bulk storage drying of grain and oilseeds. HGCA Research Review No. 38, Home-Grown Cereals Authority, Caledonia House, 223 Pentonville Road, London N1 9HY, UK Northolt, M D, Van Egmond, H P & Paulsch, W E, Ochratoxin A production by some fungal species in relation to water activity and temperature. J. Food Protect 42: Pitt J.L., The current role of Aspergillus and Penicillium in human and animal health. J Med Vet Mycol 32 (Supplement I): Rylander, R., Lung diseases caused by organic dusts in farm environment. Am. J. Ind. Med. 10, pp Ryniecki, A. & Nellist, M. E., 1991 b) Optimization of control systems for nearambient grain drying: Part 1. The optimization simulation. J agric. Eng. Res. 48, Ryniecki, A. & Nellist, M. E.,1991 a). Optimization of control systems for nearambient grain drying: Part 1. The optimization procedure. J agric. Eng. Res. 48, 1-17
Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI
Torka och lagra bra kvalitet Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI Kursen Ekologisk växtodling produktion av kvalitetsspannmål Parc Inn Hotell, Uppsala 26 april 2016 Faktorer som påverkar spannmålens kvalitet
Läs merUppdatering av gårdens spannmålstork
JTI Uppdragsrapport Uppdatering av gårdens spannmålstork Ett projekt utfört på uppdrag av SLA Nils Jonsson 2006 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. Tryck:, Uppsala 2006 3 Innehåll
Läs merExponering för farligt damm vid spannmålsskörd
SLUTRAPPORT SLO-947 Exponering för farligt damm vid spannmålsskörd en pilotstudie finansierad av SLO-fonden, KSLA Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala Bakgrund Exponering för farligt damm genom inandningsluften
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merUppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök 2005-2006
Delrapport november 00 Detta är en delrapport av ett projekt som JTI under 00-00 utför med finansiering från Stiftelsen Svensk Hästforskning och Lantmännen Krafft AB. I delrapporten redovisas genomförande
Läs merDammexponering vid hantering av spannmål på gården
SLUTRAPPORT SLO-928 Dammexponering vid hantering av spannmål på gården en pilotstudie finansierad av SLO-fonden, KSLA Qiuqing Geng, Nils Jonsson och Claes Jonsson Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Vid
Läs merBakgrund. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Bakgrund Under svenska klimatförhållanden måste spannmålen nästan alltid konserveras innan slutlagring. Detta sker i huvudsak genom varmluftstorkning, vilket är den säkraste konserveringsmetoden och därför
Läs merSystem för användning av solenergi i lantbrukets driftsbyggnader. Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp
System för användning av solenergi i lantbrukets driftsbyggnader Statsagronom Gösta Gustafsson, Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT), SLU, Alnarp Bakgrund Lantbrukets driftsbyggnader karakteriseras av stora
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merLägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre
Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre Brunnby 17 januari 07 Cecilia Lerenius SJV Fusarium-projekt i höstvete och havre Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete (05
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs merInnovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning
Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning Orienterande PM 2014-05-22 inom LRF:s satsning Goda affärer på förnybar energi Gunnar Lundin Energiuttag i spannmålsproduktionen För
Läs merStay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde. Kvalitén påverkas av: Biologiska processen
Stay Dry. Keep Cool. GAIN FROM YOUR GRAIN Hantering av skörden för att bevara kvalité och värde Spannmålskvalitét Kvalitén påverkas av: Utsäde - egenskaper Jordbetingelser och växtföljder, kem. bekämp.
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merAktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA Projekt SLv215-16 Juni 216 Aktiv dammreducering av hö och halm kompletterande studier Martin Sundberg, Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Sammanfattning av det
Läs merFörändringar av halmens hygieniska kvalitet under skördeperioden. Orienterande försök under 2013
Slutrapport till SLO-fonden, KSLA projekt H112-0016-SLO 2014-04-26 Förändringar av halmens hygieniska kvalitet under skördeperioden. Orienterande försök under 2013 Gunnar Lundin och Martin Sundberg Innehåll
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som
Läs merTORKNING AV VALLFRÖ. Nils Jonsson. SFOs Vallfrödagar februari Biovetenskap och Material Jordbruk och Livsmedel. Research Institutes of Sweden
TORKNING AV VALLFRÖ Nils Jonsson SFOs Vallfrödagar februari 2019 Research Institutes of Sweden Biovetenskap och Material Jordbruk och Livsmedel 2017 blev JTI RISE Jordbruk och Livsmedel + = 130 medarbetare
Läs merMögel och mögelgifter
Mögel och mögelgifter i foder Förord Denna broschyr är framtagen på initiativ av Svensk Mjölk. Broschyren bygger på Lindberg, A. Berglund, G. (1986) Mögel och mögelgifter att se upp med, Svenska Mejeriernas
Läs merDammreducerade utrustning vid spannmålshantering
SLO-978 Slutrapport Dammreducerade utrustning vid spannmålshantering Utvärdering av damm- och bossavskiljare samt aspiratörer Qiuqing Geng och Gunnar Lundin Sammanfattning Damm är ett allvarligt arbetsmiljöproblem
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs mertrygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga
trygg i arbetet Mögeldamm och tröskdammlunga I ladugårdar, svinhus, hönshus och andra produktionsbyggnader finns det alltid litet damm i luften. Allt damm kan innebära hälsorisker och vissa typer av damm
Läs merTorkning och lagring av spannmål på gården
JTI-rapport 2014, Lantbruk & Industri nr 432 Torkning och lagring av spannmål på gården Energieffektiv och säker hantering Drying and storage of grain at the farm Energy efficient and safe handling Nils
Läs merMykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,
Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp 2006-03-29 Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder 018-674225, ursula.bjerselius@sva.se Foderrelaterade djurhälsostörningar Mykotoxikos Mykotoxiner
Läs merHANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING
HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING Del 4 Spannmålskonservering, spannmålstorkning 2013 Lars Neuman, LRF Konsult 1 Författare Författare till detta avsnitt är Lars Neuman, teknikagronom och energirådgivare
Läs merFjärrtransport och distanslagring av kyld spannmål. SLF H0940298
Fjärrtransport och distanslagring av kyld spannmål. SLF H94298 Gunnar Lundin Innehåll Bakgrund Bakgrund... 1 Mål... 2 Material och metoder... 2 Resultat... 4 Diskussion... 8 Slutsatser... 1 Referenser...
Läs merVärmeåtervinning Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning
Värmeåtervinning Innovativ värmeväxlarteknik för lantbruk, inriktning spannmålstorkning Förord Bakgrund Inom satsningen Goda affärer på förnybar energi finns 25st goda exempel Framtidsföretag. Dessa 25
Läs merLagring av spannmål i utomhussilor
nr 108 Lagring av spannmål i utomhussilor åtgärder för att hindra återfuktning och mögelbildning Gunnar Lundin Nils Jonsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merAmmoniak i djurstallar och gödsellager
Ammoniak i djurstallar och gödsellager Gösta Gustafsson Inst för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Box 86, 230 53 Alnarp tel 040-41 54 88 e-post Gosta.Gustafsson@jbt.slu.se Bakgrund Kvävenedfallet
Läs merFalltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål
Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål Ergosterol membrankomponent hos svampar som ger problem vid spannmålsodling/lagring. Indikator på förekomst av Fusariumtoxiner: Zearalenon
Läs merTillsatsvärme: Utlastningskapaciteten Luftkanaler och kulvertar:
Ingen teknik är bättre än användaren! Att använda ett planlager för torkning- och kylning ställer liksom all annan teknik krav på användaren. I denna artikel har vi samlat en del enkla tips och idéer att
Läs merFAKTORER SOM PÅVERKAR OM MAN VÄLJER DUBBELTORK ELLER KONTINUERLIG TORK
Examensarbete inom Lantmästarprogrammet FAKTORER SOM PÅVERKAR OM MAN VÄLJER DUBBELTORK ELLER KONTINUERLIG TORK FACTERS POINTING OUT IF YOU CHOOSE A DOUBLE BATCH DRIER OR CONTINUOUS DRIER Anders Jarl Examinator:
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merAlternativ till spannmålstorkning med fossil energi. Vilka möjligheter finns att minska beroendet av fossil energi i spannmålshanteringen?
Alternativ till spannmålstorkning med fossil energi Vilka möjligheter finns att minska beroendet av fossil energi i spannmålshanteringen? Alternativtillspannmålstorkningmedfossilenergi Vilka möjligheter
Läs merFusarium ett handelsperspektiv
Fusarium ett handelsperspektiv CG Pettersson, Lantbruk/Odlingsutveckling Agenda Jag kommer att fokusera på havre mest akut! Översikt av försörjningssituationen Hur påverkas jobbet för en spannmålshandlare
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e
Läs merTabell 3:1. kg/m3 Typ av kraftfoder Medeltal Variation Vete Råg Rågvete Korn Korn, kross Korn, gröpe Havre Havre, kross Havre, gröpe Trindsäd
Sida 1 av 16 Det finns idag en rad olika system för lagring och hantering av kraftfoder. Med kraftfoder avses i detta avseende spannmål, trindsäd, oljeväxter, färdigfoder och premix. Djurens behov samt
Läs merUtvärdering av silotorkar efter skörden Henrik Westman
Utvärdering av silotorkar efter skörden 2011 Henrik Westman Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Alnarp 2012 1 Utvärdering
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merINFO från projektet 14
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 14 Eftertorkning av skogsflis för förgasning Förgasning
Läs merUndvik det farliga dammet i lantbruket
Undvik det farliga dammet i lantbruket Att andas in organiskt damm (farligt damm) är en av de stora hälsoriskerna för dig som arbetar i lantbruket. Organiskt damm Att dammet kallas organiskt beror på att
Läs merJTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 426
JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 426 En referens till denna rapport kan skrivas på följande sätt: Jonsson, N., Blomqvist, J. och Olstorpe, M. 2014. Krossensilering av spannmål
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som ofta förekommer tillsammans med olika slags
Läs merTransport och efterföljande lagring av artificiellt kylt vete
JTI-rapport: Lantbruk & Industri / Agriculture & Industry, nr 415 Transport och efterföljande lagring av artificiellt kylt vete Transport and Subsequent Storage of Artificially Cooled Wheat Gunnar Lundin
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merLönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande nederbörd
Slutrapport SLF-projektnr: H8 335 27-K, Projektledare: Alfredo de Toro E-post: Alfredo.de.Toro@slu.se tel 18-67 1846 Lönsamhet i skörde- och odlingssystem för spannmål vid varierande väderlek och ökande
Läs merMögeltillväxt i hö under vinterlagring
JTI-rapport Lantbruk & Industri 363 Mögeltillväxt i hö under vinterlagring Martin Sundberg Cecilia Lindahl Karin Artursson Gunnar Lundin JTI-rapport Lantbruk & Industri 363 Mögeltillväxt i hö under vinterlagring
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merSamverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål
nr 112 Samverkan vid skörd, torkning och lagring av spannmål sparar upp till tusen kronor per hektar Hugo Westlin Gunnar Lundin Christoffer Anderson Hans Andersson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs merAlternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen
Alternativ användning av tork- och lagringsanläggningar i lantbruket till biobränslen Sammanfattning Lagring av stora kvantiteter symmande biobränslen hos slutanvändare som värmeaftverk är kostsamt. Det
Läs merOdlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro
Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro Sveakonferensen 17-18 januari 2017 Foto: Eva Stoltz Bakgrund Deoxynivalenol (DON)
Läs merHantering av hushållsavfall
TYA-material Hantering av hushållsavfall en hälsorisk? Ragnar Rylander och Jörgen Thorn Avdelningen för Miljömedicin, Göteborgs Universitet Denna rapport ger en sammanfattning av kunskapsläget rörande
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merInnemiljö i Förskolor
Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden
Läs merMarknära ozon i Asa Årsrapport 2012
Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och
Läs merMASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson
A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av
Läs merVarför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess
Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess en guide om mögelsvampar och mögelgifter E Bååth 20130223 Mykologi organismer med cellvägg, utan klorofyll, som har cellkärna och
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merVäxthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag
Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag Knut-Håkan Jeppsson Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Lantbrukets Byggnadsteknik (LBT) Djurmiljö och byggnadsfunktion Material- och konstruktionsteknik
Läs merOlika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)
Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter
Läs merPatogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
Läs merRamprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:6 Miljöinspektör Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:11 Utkom från trycket den 9 september 1994 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:11 Utkom från trycket den 9 september 1994 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK Beslutad den 15 juni 1994 AFS 1994:11 2 ORGANISKT DAMM I LANTBRUK Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2010 Martin Lindahl Rapport 2011:1 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och grönkål
Läs merBarley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Läs merLager för kvalitetsprodukter
Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi
Läs merÅtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier
Åtgärder för att minska mjölspridning i industribagerier Mjölspridning på bagerier är det ett problem? Hälsa Luftvägs- och hudsjukdomar Hygien Skadedjur Livsmedelshygien Ekonomi Sjukfrånvaro Bekämpning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merSVENSK STANDARD SS-ISO 8756
Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-12-30 1 1 (9) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER
Läs mer