Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite sjukskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite sjukskrivning"

Transkript

1 Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite sjukskrivning - om självrisker och karens En rapport av Anna Hedborg

2

3 Lagom är bäst. Varken för mycket eller för lite sjukskrivning - om självrisker och karens Rapport av Anna Hedborg

4

5 Innehållsförteckning Förord...6 En bra försäkring med lagom självrisk...8 Några egenskaper är avgörande för bra försäkringar...8 Sjukförsäkringens självrisker regelverk och effekter på sjukfrånvaron...11 Vad hände under denna period med frånvaron?...11 Internationell jämförelse...13 De nordiska regelverken...14 Holland...15 Effekter för dem inom kommunal sektor i jämförelse med andra...16 Arbetsvillkor och sjukskrivning...17 Det särskilda problemet med koncentrerad deltid...18 Möjliga lösningar...20 Förslag till lagstiftning om karensavdrag istället för karensdag...21 Har Kommunals arbetsgivare några bra argument mot karensdagar?...23 Alternativa karensavdragskonstruktioner...26 Avslutande kommentarer

6 Förord På fackliga kongresser väcks alltid ett stort antal motioner om att ta bort karensdagen. Det är särskilt vanligt i Svenska Kommunalarbetareförbundet. Det har sin förklaring. Bland Kommunals medlemmar finns många som drabbas extra hårt av reglerna idag. Många arbetar på scheman med långa pass, något som kan ge extra stort avdrag. Det är särskilt kännbart för de som jobbar deltid. Dessutom är lönerna inom Kommunals område låga, vilket gör det extra svårt att klara det plötsliga bortfall av inkomst som karensdagen innebär. Rapporten är skriven utifrån kommunalarbetarnas perspektiv och erfarenheter men gäller naturligtvis även andra grupper i olika grad. Karensdagen drabbar också andra än de som i första hand är sjuka. Då arbetstagare går till jobbet för att de inte har råd med löneavdraget smittar de andra som också blir sjuka. I andra fall måste smitta undvikas, till exempel på sjukhus, daghem eller i kök. Då tvingas även den som egentligen tycker sig kunna arbeta att stanna hemma. Sjuknärvaro påverkar arbetsmiljön negativt. Det är svårt att arbeta med hygien i vården och omsorgen om anställda kommer sjuka till arbetet. Arbetskamrater och verksamhet påverkas av att någon är borta möjligheten att få en vikarie finns inte alltid, vilket många gånger leder till att man går till jobbet för de andras skull men då också riskerar ytterligare smitta bland arbetskamrater och klienter. Det finns i grund och botten en orättvisa med det nuvarande karensdagssystemet. Olika personer drabbas olika hårt. De som jobbar ett mindre antal pass per månad, exempelvis natt- och helgarbetare, får ett större avdrag på lönen om de är sjuka en dag än andra som jobbar mer normala tider. En del arbetstagare kan också påverka när de jobbar och därför undvika karensdag vid sjukfrånvaro helt och hållet. Den som har oreglerad arbetstid och ett självständigt arbete kan arbeta lite mindre och ta det lite lugnare och därmed undvika att bli sjukare och sedan arbeta igen den missade tiden senare. Många, men inte alla, får också ta ut kompledigt eller semester istället för karensdag. Möjligheterna att undvika karensdag är för vissa grupper stora, men kan då i och för sig leda till andra nackdelar, som att samma arbete måste göras vid annan tidpunkt eller tas ur framtida semester. För den med vårdande uppgifter och/eller strikt schema är förutsättningarna att undvika karensdagen däremot små. Om en arbetstagare har flera arbetsgivare kan det också leda till flera karensdagar under en sjukperiod, eftersom karensdag är knuten till arbetsgivare. Kommunals förbundskongress har beslutat att man ska vara offensiv för att bli av med den orättvisa som karensdagssystemet innebär. Förbundsstyrelsen har dock gjort bedömningen att det inte skulle vara framgångsrikt att just nu driva frågan om att helt ta bort karensdagen. Istället har vi valt att lansera idéer om hur systemet kan se ut så att det blir bättre för Kommunals medlemmar. I maj 2010 beslutade förbundsstyrelsen att närmare utreda effekterna av karensdagen för Kommunals medlemmar. Finns det andra sätt att konstruera självrisken som bättre skulle förena rättvisa och effektivitet? 6

7 Förord Anna Hedborg fick uppdraget att tillsammans med en grupp ombudsmän och utredare Bakgrund från Kommunals förbundskontor författa denna rapport. Innehållet har under arbetet också På diskuterats fackliga av kongresser försäkringsansvariga. väcks alltid Skriften ett stort fokuserar antal motioner på karensdagen om att i ta sjukförsäkringen, bort karensdagen. Yrkandet men syftar är också särskilt till att vanligt belysa hos självrisk Svenska i försäkringar Kommunalarbetareförbundet. mera allmänt. Förhoppningen Det har är att sin den förklaring. kan bidra till Bland debatten Kommunals och presentera medlemmar förslag för finns att komma många åt som orättvisan drabbas med extra dagens hårt system. av reglerna Framförallt idag. Många för de som arbetar arbetar på i scheman koncentrerade med pass långa på pass, obekväma något arbetstider som kan ge varav extra många stort är medlemmar i Kommunal. avdrag. Särskilt kännbart blir detta om deltidsarbete ligger i botten. De som arbetar inom kommuner och landsting möter också i sina arbeten många barn, gamla och Förbundsstyrelsen har ingen bestämd uppfattning om de olika förslagen men vi tycker sjuka, att det dvs är viktigt människor att denna som diskussion är särskilt kommer känsliga igång, för smitta framförallt och mot sjukdom. bakgrund Därtill av den är lönerna parlamentariska inom Kommunals socialförsäkringsutredningen område låga, vilket allmänt som tillsattes sett försvårar att klara det plötsliga bortfall av inkomst som karensdagen innebär. Rapporten ska ses som ett första steg i Kommunals arbete för att driva fram en humanare Dessa sjukförsäkring, särskilda det förhållanden är bra början gäller att även byta andra ut karensdagen grupper i mot högre ett eller karensavdrag. lägre grad. Därmed gäller resonemangen i denna skrift också dem. Vi har emellertid skrivit den framför allt utifrån kommunalarbetarnas perspektiv och erfarenheter. Annelie Nordström Motiveringarna i kongressmotionerna är många. Karensdagen Förbundsordförande innebär ett stort Kommunal ekonomiskt bortfall för den som har små marginaler. Karensdagen Mars 2011 drabbar tredje person då arbetstagare går till jobbet för att de inte har råd med löneavdraget. Därmed smittar de andra som blir sjuka utan egen förskyllan. I andra fall måste smitta undvikas, t ex på sjukhus, daghem eller i kök. Då tvingas även den som egentligen tycker sig kunna arbeta stanna hemma. Sjuknärvaro påverkar arbetsmiljön negativt. Det är svårt att arbeta med hygien i vården och omsorgen om anställda kommer sjuka till arbetet. Likaså påverkas arbetskamrater och verksamhet av att någon är borta möjligheten att få en vikarie finns inte alltid, vilket många gånger leder till att man går till jobbet för de andras skull men då också riskerar ytterligare smitta bland arbetskamrater och klienter. Motionärer påpekar också att karensdagen drabbar olika eftersom en del arbetstagare kan påverka sin arbetstids förläggning och därför undvika karensdag vid sjukfrånvaro. Många, men inte alla, får ta ut kompledigt eller semester istället för karensdag. Den som har oreglerad arbetstid och ett självständigt arbete kan arbeta lite mindre och ta det lite lugnare och därmed undvika att bli sjukare och sedan arbeta igen den missade tiden senare. Möjligheterna att undvika karensdag är för vissa grupper stora, men kan då i och för sig leda till andra nackdelar, som att samma arbete måste göras vid annan tidpunkt eller tas ur framtida semester. För den med vårdande uppgifter och/eller strikt schema är förutsättningarna att undvika karensdagen däremot små. Om en arbetstagare har flera arbetsgivare kan det också leda till flera karensdagar under en sjukperiod, eftersom karensdag är knuten till arbetsgivare. Kommunals förbundsstyrelse har i allmänhet föreslagit att motionerna om att helt av 7

8 En bra försäkring med lagom självrisk Alla människor riskerar att bli sjuka eller arbetslösa eller att få sin bil skadad eller att utsättas för stöld någon gång. När de som löper en viss sorts risk sluter sig samman och slår ihop sina riskbudgetar kan alla gardera sig till mycket lägre kostnad än om man själv ska spara ihop till sin egen buffert. Försäkringar är en viktig social uppfinning. Några egenskaper är avgörande för bra försäkringar Försäkringar hanterar för det första risk. En risk innebär att det med viss sannolikhet kommer att inträffa något icke önskat, men man vet inte i förväg för vem och individen kan inte själv bestämma sig för att drabbas eller inte. En bra försäkring utgår från skadan och försöker att så långt möjligt gottgöra individen för den faktiska förlusten. En försäkringsersättning är alltså något annat än ett bidrag. Bidrag betalas ofta av andra än dem som ingår i riskkollektivet. Barnbidraget syftar till omfördelning till barnfamiljerna från andra och barn kan inte betraktas som vare sig risk eller skada. De är idag i allmänhet planerade. Att samhället betalar barnbidrag är ett uttryck för att barn betraktas som en tillgång för hela samhället och inte som något som om möjligt bör undvikas. Vad som är rimligt att överföra från skattebetalare i allmänhet till dem som har barn för att alla barn ska få goda uppväxtvillkor är en genuin värderingsfråga. Annorlunda förhåller det sig med försäkringar mot skada. Det kan visserligen vara svårt att exakt bestämma skadans omfattning och det är viktigt att ersättningen snarare är i underkant än i överkant för att undvika att de försäkrade istället för att undvika skadan strävar efter att ses som drabbade. En viss självrisk behövs i allmänhet för att inte kontrollapparaten ska bli orimlig. Men utgångspunkten är 100 procents ersättning för skadan och en nedjustering därifrån beroende på dels hur svårt det är att fastställa skadans faktiska omfattning, dels hur stor risken är att individen annars försöker få ut ersättning som inte är motiverad. Ingen av oss skulle vara villig att betala de premier som skulle bli effekten av en bilförsäkring helt utan självrisk eller krav på viss försiktighet när det gäller att låsa bilen, medan ingen egentligen har något att invända mot att den som utan egen förskyllan blivit påkörd och skadad får full ersättning. Försäkringspremier betalas av försäkringskollektivet. Det man betalar för är vetskapen i förväg att man är garderad ekonomiskt om något händer. Man kan inte betala i efterskott när man vet hur det gick och försäkringsgivaren kan inte retroaktivt försämra villkoren för ett redan inträffat försäkringsfall. Att det är försäkringstagarna själva som står för kostnaderna medför viktiga drivkrafter. De försäkrade vill ha en bra försäkring, dvs en försäkring som täcker så mycket som möjligt av skadan, men de vill å andra sidan inte betala onödigt höga premier. Det skapas därmed ett egenintresse hos individerna av att försäkringen arbetar seriöst med frågor om förebyggande arbete som kan minska risken och med självrisker och kontroller som säkerställer att det är de som ska ha ersättning som får ersättning och inga andra. På så sätt är drivkrafterna för en effektiv försäkring inbyggda i försäkringstagarnas dubbla egenintresse av bra ersättning och låga premier. 8

9 Såväl privata marknadsförsäkringar som obligatoriska socialförsäkringar är försäkringar som omfördelar från dem som inte drabbas till dem som drabbas. Det är det som är försäkringens grundidé. Skillnaden dem emellan är inte att den ena eller andra sorten är mera äkta försäkringar, utan just att socialförsäkringar är obligatoriska och att det medför egenskaper som löser försäkringsproblem som privata försäkringar inte klarar, medan privata försäkringar som erbjuds av marknaden har andra egenskaper som kan vara att föredra i vissa sammanhang. En naturlig effekt av att en försäkring är frivillig och erbjuds av privata försäkringsbolag är att premierna tenderar att variera med risken. För att vinna försäkringskunder från andra är det naturligt att försäkringsbolag försöker avskilja grupper som har en lägre risk än andra och erbjuder dem den lägre premie som blir möjlig. De som löper högre risk får betala högre premier och de som är säkra högrisktagare kanske inte får någon försäkring alls eller möjligen så höga premier att de inte har råd att försäkra sig. På områden där det är möjligt att framgångsrikt arbeta förebyggande och därmed sänka risken kan premiedifferentieringen vara önskvärd och leda till allmän förbättring. Ett exempel kan vara brandförsäkringar, där försäkringsbolaget kan ställa krav på förebyggande insatser mot löfte om minskad premie. Ett annat gäller bilförsäkring, där samhället har lagstiftat om obligatorium, men låtit marknaden ta hand om försäkringen. Försiktighet med bil och medmänniskor ses som en dygd och samhället tycker snarast att det är bra om den som är drullig i trafiken inte anser sig ha råd att ha bil. Ett område som skulle kunna vara aktuellt för ungefär samma konstruktion som bilförsäkringen är arbetsskador. I många länder betraktas arbetsskadeförsäkringen ungefär som vi ser på bilförsäkring. Att ha en försäkring är obligatoriskt för alla arbetsgivare, men arbetsgivaren får själv välja bolag. I t ex Finland är arbetsskadeförsäkringen privat och finska försäkringsbolag deltar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Men riskdifferentiering har också nackdelar. Det blir viktigt att försöka undvika risker, men risker är ibland människor som är särskilt beroende av försäkringen. I fråga om arbetsskadeförsäkringen kan man t ex förutse att vissa branscher kommer att bli dyrare att försäkra. Det är ohjälpligt så att byggbranschen, brandkåren och räddningstjänsten kommer att innehålla fler risker än försäkringsbranschen själv, finansmarknaden och universiteten. Högre arbetsmiljöriskkostnader skulle sannolikt få betalas av högriskbranschernas löntagare i form av lägre löner. Om det sedan ska betraktas som en för- eller nackdel att högriskbranscherna med en riskdifferentierad arbetsskadeförsäkring dessutom skulle bli försiktiga med att anställa individer som kan misstänkas sakna talang för eller på grund av sjuklighet eller av andra skäl är olämpliga för högriskarbete kan diskuteras. Annorlunda förhåller det sig med sjukdom i allmänhet. I de flesta samhällen ses det som orimligt att de som löper störst risk att bli sjuka är de som med störst sannolikhet inte har råd med eller inte ska få tillgång till en försäkring. Obligatoriska socialförsäkringar med stora kollektiv som delar på risken kan ta hand om det problemet. Om alla delar på risken blir premien överkomlig för alla och obligatoriet gör att man kan undvika det som brukar kallas moturval, dvs. att de som upplever att de löper liten risk drar sig ur med- 9

10 finansieringen och lämnar en allt mindre grupp med allt högre premier. Inte heller kan då grupper spekulera i att om de trots allt skulle bli svårt sjuka så måste ett civiliserat samhälle ändå träda in. Olika former av försäkring har alltså olika för- och nackdelar som kan behöva hanteras. Obligatoriska försäkringar med enhetliga premier för olika riskgrupper håller samman samhället med starka solidariska band. Med sjuk- och arbetslöshetsförsäkring är det rent av så att inkomstberoende avgifter och inkomstrelaterade ersättningar, som kanske kan tyckas inte verka vara särskilt starkt omfördelande, i själva verket är vårt kanske allra mest inkomstomfördelande system mellan hög- och låginkomstgrupper och det utan att individen med hög inkomst har anledning att känna sig som den som betalar mycket mer än andra. Alla individer behöver ha en sjukförsäkring och i förskott innebär den samma relativa kostnad för alla. Man betalar efter inkomst och får rättigheter efter samma inkomst. 1 I efterskott kommer det emellertid att visa sig att gruppen höginkomsttagare har överfört en mycket större andel av sina premier till låginkomstkollektivet än vice versa. Låginkomsttagare löper helt enkelt så mycket större risk än höginkomsttagare att bli sjuka att denna effekt blir mycket påtaglig. Friska låginkomsttagare har förvisso överfört relativt sett lika mycket till sjuka höginkomsttagare som individuella friska höginkomsttagare har gjort till sjuka låginkomsttagare, men riskernas fördelning i befolkningen gör att inkomstfördelningen i samhället blir påtagligt mycket jämnare med än utan solidariska inkomstrelaterade sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Till och med det allmänna pensionssystemet omfördelar i praktiken från dem med högre inkomster till dem med lägre, trots att höginkomsttagare i allmänhet lever längre än låginkomsttagare. Förklaringen är att kvinnor lever längre än män. Att de dessutom har systematiskt lägre inkomster än män innebär att den samlade effekten faktiskt blir en utjämning av livsinkomsterna. Att individen i ett allmänt obligatoriskt system så att säga inte individuellt straffas med högre premier vid ett högt förväntat utnyttjande innebär emellertid också att risken för överutnyttjande, eller rent av fusk, kan öka. Att utforma väl avvägda självrisker i försäkringen kan alltså ses som extra viktigt när det gäller obligatoriska enhetliga socialförsäkringar. Det är viktigt för alla att premierna inte blir högre än de bör vara. Men det är också viktigt att hålla kvar alla gruppers känsla av ersättningarna går till dem som verkligen behöver försäkringen. För att alla ska tycka att det är rimligt att vara med och dela på riskerna med alla andra måste försäkringen skötas så väl att stora grupper inte börjar tycka att andra utnyttjar försäkringen i onödan och att de personligen skulle ha mycket att tjäna på att sluta sig samman med utvalda lågriskgrupper, till vilka de anser sig själva höra. En viss självrisk kan alltså behövas, men det är då viktigt att inse att det alltid krävs en avvägning mellan vad en bra försäkring kräver för att ersättningen ska kännas klara av att rimligt ersätta skadan - i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen inkomstförlusten - 1 Här bortses från att taken i sjukförsäkringen kommit att framstå som allt lägre resonemanget är principiellt. 10

11 och vad som kan få flertalet att tänka efter om det känns rätt och nödvändigt att stanna hemma. Det är också viktigt att fundera över frågan hur en självrisk bör vara konstruerad för att den ska slå mot olika grupper och individer på ett sätt som de flesta kan uppleva som rättvist. Om vi anser att avgift efter inkomst och ersättning efter inkomst är rättvist, vad tycker vi då är en rättvis självrisk i en solidarisk försäkring? Den frågan kommer vi att diskutera i den här skriften, liksom vilka avvägningar vi tror bör göras mellan skadeersättning och självrisk. Kanske finns också andra sätt att tänka sig utformningen av självrisken i porten till försäkringen än att den självklart ska handla om helt utebliven ersättning första dagen. Först ska vi emellertid gå igenom hur självrisken i sjukförsäkringen är utformad och har utvecklats under de senaste decennierna. Sjukförsäkringens självrisker - regelverk och effekter på sjukfrånvaron Den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955 med tre karensdagar och ersättningsnivåer som kunde uppgå till som mest ca 60 procent av en industriarbetarlön. Ersättningsnivåerna förbättrades successivt, särskilt under och -70-talen. Två karensdagar försvann 1967, ersättningen från försäkringen blev 90 procent 1974 och den sista karensdagen försvann Tillsammans med avtalsenliga tillägg blev ersättningen för många omkring 100 procent, dvs självrisken i försäkringen var i princip avskaffad. Vad hände under denna period med frånvaron? Det enkla svaret är att den steg. Delvis var detta en avsedd effekt. Ersättningsnivåerna på 1950-talet var högst måttliga medan försäkringen på 1970-talet hade utvecklats till en internationellt sett väl utbyggd försäkring med hög inkomsttrygghet. En bättre ersättning från försäkringen och allmänt högre löner ger naturligtvis fler möjlighet att vara frånvarande på grund av sjukdom på det sätt som sjukförsäkringens avsikt är. From 1970-talet, när antalet sjukdagar fördubblats från ca 10 till ca 20 dagar per person och år, börjar emellertid diskussionen om sjukfrånvaron inte var onödigt stor. Debatten om särskilt korttidsfrånvaron blev omfattande i slutet av 1980-talet, när sjuktalet var över 25 dagar, och i början av 1990-talet infördes lägre ersättningsnivåer i början av sjukfallet och arbetsgivarperiod. En karensdag återinfördes Dessa försämringar följdes sedan av förändringar så gott som varje år. (se tabell 1). Försämringarna i sjukförsäkringen var i hög grad betingade av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. I början sjönk också sjukfrånvaron inom sjukförsäkringen drastiskt, något som dock delvis var en synvilla, eftersom arbetsgivarperioden dolde en stor del av korttidsfrånvaron. Korttidsstatistiken har sedan arbetsgivarperioden infördes varit och förblivit helt opålitlig. Obestridligt är dock att sjukfrånvaron sjönk i början av 1990-talet. Dock började den sjunka innan försämringarna inträffade. Den kraftfulla ökningen av sjukfrånvaron i slu- 11

12 tet av 1990-talet sammanföll visserligen med smärre förbättringar i försäkringen, men ersättningen förblev betydligt lägre än den varit i början på 90-talet. Att det finns ett visst samband mellan ersättningsnivå och frånvaro är förväntat, liksom att sambandet inte är absolut. 2 En mycket låg ersättning gör att många inte tycker sig kunna vara borta även om de skulle behöva och en mycket hög ersättning gör att fler i gränsskiktet mellan större och mindre påverkan av sjukdom kan välja frånvaro. Att så sker är belagt, men också att mycket annat spelar minst lika stor roll. Sjukskrivningspraxis, trivsel på arbetsplatsen, normer, krav på sjukintyg, annan kontroll är exempel på sådant som kan ha lika stor eller större inverkan på den faktiska frånvaron. Människor reagerar också olika. För att undvika beroende av alltför närgången kontroll av individen är en viss självrisk i försäkringen rimlig att tänka sig. Dock måste man alltid ha klart för sig att självrisker alltid innebär en avvägning mellan en bra försäkrings förmåga att fullt ut ersätta skadan och behovet av kontroll och drivkrafter att inte överutnyttja försäkringen. Självrisken 2 Se t.ex. kunskapsöversikten i Samtal om Socialförsäkring nr. 9: Vad säger ekonomerna? Stockholm Regler för sjukpenning och sjuklön sedan 1990-talets början Sjuklöneperiod Ersättningsgrad i procent av inkomsten under dag: mars mar dec jan mar apr jun juli dec jan dec jan dec jan mar apr jun jul dec ,6 77,6 77,6 77,6 77,6 jan dec jan jun ,6 77,6 77,6 jul ,6 77,6 77,6 77,6 77,6/78 Ersättningsgraden 72.8 betalas ut för förlängd sjukpenning i max 550 dagar, alltså dag Juli 1993-december 1995 i vissa fall betalas 80 procent och inte 70 procent. Januari december Arbetsgivaren betalar i finansieringen av sjukpenningen även efter sjuklöneperiodens slut. Källa: Försäkringskassan, samtal om sjukförsäkring nr 2. 12

13 betalas alltid fullt ut av den som tveklöst har behov av ersättningen och inte kan välja att fortsätta arbeta trots sjukdomen, trots att den egentligen är till för en annan grupp som har förutsättningar att i högre grad välja. Turbulensen under 90-talet (se tabell 1) kan sägas ha lett till en tämligen allmänt omfattad föreställning om att ca 80 procent av inkomsten från den allmänna sjukförsäkringen är det som åtminstone krävs vid något längre frånvaro för att individen ska kunna känna sig något så när väl försäkrad. (För många finns därutöver vissa tillägg från avtalsförsäkringar under delar av sjukskrivningstiden). Perioden dec 1995 dec 1997 med lägre ersättning under längre perioder av frånvaro innebar omfattande kritik mot försäkringen och få politiker kände sig efter de erfarenheterna beredda att förespråka en lägre nivå än ca 80 procent av tidigare inkomst. Den svenska sjukförsäkringens ersättningsnivåer är inte heller särskilt höga i jämförelse med flera andra, oss närstående länder. Internationell jämförelse Jämförelser med andra länders sjukförsäkringsregler och frånvaronivåer görs ofta med länder i närområdet. Finland brukar lyftas fram som ett lyckat exempel på en stabil försäkring med måttlig frånvaronivå. Norge har, tillsammans med Sverige, haft särskilt hög och varierande frånvaro. Noteras kan dock skillnaden mellan Norge och Sverige år Sedan några år har Sverige en historiskt sett låg frånvaro, medan Norge trots stora reformambitioner ännu inte kan se någon nedgång av sin höga sjukfrånvaro. Danmark och Island har liksom Finland relativt låg och jämn frånvaro. (Se fig. nedan.) Källa: NOSOSCO (Uppgifterna har beräknats utifrån arbetskraftundersökningar som ett genomsnitt för hela antalet. Danmark:15-66 år. Finland: år. Island: 1990 års uppgifter avser Senaste uppgifterna är från 2000.) 13

14 De nordiska regelverken Inte enbart frånvaronivåerna skiljer sig åt länderna emellan, utan även regelverken. Varken Danmark, Norge eller Finland har någon karensdag. Det har däremot Sverige. Ersättningsnivån är 100 % i både Danmark och Norge. Men den ersatta inkomsten har i den danska försäkringen ett tak som är DKK/månad eller 3760 DKK/vecka. I den norska försäkringen är taket NOK/månad. 3 I Finland ersätts 70 % från försäkringen, men avtal finns i allmänhet om 100 % de första tre månaderna (regressiv ersättning av inkomst under ca Euro (2006)). 4 Dansk sygedagspeng kan fås i maximalt 365 dagar under 18 månader. Perioden kan förlängas med 180 dagar om den försäkrade ansöker om fleksjobb, förtidspension, arbetsskadeersättning eller vid allvarlig sjukdom. Den norska sykepengen kan fås i maximalt 365 dagar, men efter ett års sjukpenning kan rehabiliteringspenning betalas ut i högst fyra år. Den svenska sjukpenningen kan ges i maximalt 914 dagar och vid allvarlig och svår sjukdom samt vid godkänd arbetsskada ännu längre. I Finland finns sjukpenning i 365 dagar, men kan följas av rehabiliteringspenning utan bortre gräns. Återkvalificeringsperioden är 91 dagar i Danmark, 180 dagar i Norge och 87 dagar i Sverige. Självrisker och ekonomiska drivkrafter för att förebygga och hålla nere sjukfrånvaro varierar mellan länderna. I Danmark, Norge och Sverige har arbetsgivare svaga ekonomiska drivkrafter att förebygga frånvaro och underlätta återgång. I Finland är det sedan länge arbetsgivarna som bär de största självriskerna i försäkringen och i Danmark har den enskilda individen störst ansvar för återgång i arbete. Enligt Copenhagen Institute for Future Studies har undersökningar av systemen inte kunnat påvisa att reglernas utformning har någon avgörande påverkan på frånvarons nivåer. Pensionsålder, karensdagar, ersättningsnivåer, sysselsättningsgrader i olika könsoch åldersgrupper verkar ha sekundär påverkan. Inte heller finner de att fysisk arbetsmiljö är en väsentlig faktor. Att den danska sjukfrånvaron är jämförelsevis låg trots frånvaro av karensdag brukar förklaras med att den danska anställningstryggheten är betydligt svagare än i andra jämförbara länder. Danska långtidssjukskrivna kan lätt sägas upp, inte sällan efter 120 dagars frånvaro. 5 Gruppen långtidssjukskrivna över ett år är också mycket liten i Danmark. Fyra av tio sägs inte komma tillbaka till sin arbetsplats om de varit sjukskrivna mer än 13 veckor i sträck. Det svaga anställningsskyddet gör också att risken vid nyanställning inte upplevs så stor för danska arbetsgivare, att risken att inte få ett nytt jobb för arbetstagare med 3 Vår trygghet i Skandinavien, Folksam Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport 2008:5. Strategier för begränsning av sjukfrånvaro och förtidspensionering. 5 Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport 2008:5. 14

15 sjukskrivningshistoria är mindre och att människor mera sällan sjukskriver sig när de finner situationen på jobbet påfrestande. 6 I Norge har man haft liknande problem som i Sverige med många förtidspensioneringar. Enligt Copenhagen Institute for Future Studies anser norska läkare ofta att det är svårt att neka patienter sjukintyg, att de aldrig eller sällan gör det och att en karensdag skulle kunna vara ett bra sätt att begränsa sjukfrånvaron. I Finland, där det alltså inte finns någon karensdag, krävs läkarintyg från första dagen. Den anställda ringer för att sjukanmäla sig till den obligatoriska företagshälsovården och talar då med vårdpersonal. I den svenska sjukförsäkringen kommer den sjukskrivna i kontakt med vården först från den sjunde dagens sjukskrivning. Jämförelser mellan länder är svårare att göra än man kan tro. Lärdomar finns dock antagligen att dra från hur olika länder lyckas lösa eller förebygga problem med frånvaro, främst genom att förstå hur reglerna samverkar med arbetsmarknadens funktionssätt. Ett intressant exempel gäller Holland. Eftersom det holländska systemet visar på en radikalt annorlunda lösning med mycket hög självrisk för arbetsgivarna, vilket syftar till att minimera den arbetsrelaterade ohälsan, redogörs nedan kort för den holländska reformen. Holland Holland tillhörde, tillsammans med Sverige och Norge, de länder som sedan början av 1990-talet haft den högsta sjukfrånvaron, som dessutom varierat med konjunkturen. När arbetslösheten var hög var sjukfrånvaron lägre och när arbetslösheten sjönk ökade sjukfrånvaron på samma sätt som i Sverige och Norge, men olikt den mera stabila (och lägre) nivån i Finland, Danmark eller Tyskland. I Holland började reformarbetet med att obligatorisk företagshälsovård infördes infördes sex veckors arbetsgivarperiod. Den förlängdes 1996 till ett år och 2003 till två år med en möjlighet till förlängning ytterligare ett år om arbetsgivaren av socialförsäkringsmyndigheten efter två år bedöms inte ha gjort tillräckliga rehabiliteringsinsatser och anpassningar. Arbetsgivaren har också ett stort ekonomiskt ansvar för förtidspensioneringar som kan bli aktuella efter två år. Dels betalar arbetsgivaren en fast premie, men därtill sedan 1998 också en riskbaserad del som är beroende av förtidspensionerna från företaget. Sjuklönen utgör i allmänhet 100 procent av lönen första året och 70 procent av lönen år två. Förtidspensionen är 75 procent av senaste inkomst och delpensionering bygger på en grundidé om inkomstutfyllnad mellan det bäst betalda arbete individen kan beräknas klara av och den senaste inkomsten. 6 Copenhagen Institute for Future Studies. 15

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Om du blir skadad på jobbet

Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet 2013 Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor på

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 mars 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Camilla Morath LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

2009-04. Om du blir skadad på jobbet

2009-04. Om du blir skadad på jobbet 2 2009-04 Om du blir skadad på jobbet Om du blir skadad på jobbet Ingen ska behöva bli skadad av att jobba! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är en viktig facklig arbetsuppgift. Ändå skadas människor

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557)

Finansdepartementet. Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM 17 februari 2003 YTTRANDE Dnr 6-1-03 Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63) (Dnr Fi2003/557) Den svenska sjukfrånvaron

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

10 moderata slag mot oss anställda

10 moderata slag mot oss anställda 10 moderata slag mot oss anställda Tryggheten på jobbet står på spel. Moderaterna vill genomföra dramatiska försämringar för de anställda och de före detta mittenpartierna följer med åt höger. Här följer

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Kommer inkomstrelaterade socialförsäkringar att finnas på 2020-talet?

Kommer inkomstrelaterade socialförsäkringar att finnas på 2020-talet? Anna Hedborg har arbetat med välfärdsfrågor i hela sitt arbetsliv. Som LO-ekonom sysslade hon mest med frågor om välfärdens finansiering, skattefrågor och löntagarfonder. Kommunal verksamhet har hon mött

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst 2007-07-01 SJUKLÖN M.M. Särtryck ur kollektivavtal mellan å ena sidan Svensk Scenkonst och å andra sidan Sveriges Yrkesmusikerförbund riksavtal avseende tillsvidare och tillfälligt anställda musiker, korister

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen Mittuniversitetet Personalavdelningen ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING Idag finns det tre rehabiliteringsområden: medicinsk, yrkes- och arbetslivsinriktad rehabilitering. Sjukvården eller företagshälsovården

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer