KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR
|
|
- Erika Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remissutgåva 1 ORGLARNA I LJUSDAL KULTURARV OCH TILLVÄXTFAKTOR En rapport utarbetad på uppdrag av Kyrkorådet i Ljusdal - Ramsjö församling av F.d. landshövding, utredare Remissutgåva maj 2011
2 Remissutgåva 2 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R O C H U T G Å N G S P U N K T E R När församlingen Ljusdal 1931 beslöt att ersätta den gamla Gren&Stråhleorgeln med en ny senromantisk orgel konstruerad av E.A. Setterquist & Son monterades ett kulturarv ner och ett nytt skapades. Den gamla orgeln var i dåligt skick och motsvarade inte heller tidens klangideal. Den nya orgeln konstruerad av en av det tidiga 1900-talets främsta orgelbyggare är väl underhållen och i mycket gott skick. Den gamla orgeln finns dock kvar, nedmonterad och lagrad i kyrkans klockstapel. Med tiden har den nedmonterade orgeln blivit allt intressantare eftersom de gamla orglarna från och 1700-tal blivit allt sällsyntare. Under de senaste 20 åren har frågan om återuppförande av den gamla idag unika Gren&Stråhleorgeln då och då aktualiserats. Flera entusiaster och experter har vid olika tillfällen i skrivelser och utlåtanden påpekat att den gamla orgeln har ett stort värde och att den bör på nytt komma till användning i Ljusdals kyrka. En bra sammanställning finns bl.a. i ett utlåtande från Professor Hans-Ola Ericsson, Musikhögskolan i Piteå baserad på en sammanställning av kyrkoherden Martin Frank. Ett flertal namnkunniga personer har under årens lopp uttalat sig för den märkliga Gren&Stråhleorgeln. Albert Scweitzer, Otto Olsson, Gotthard Arnér, Carl-Gustaf Lewenhaupt, Axel Uddbäck är några exempel på några av de stora namn som under årens lopp engagerat sig för att orgeln bevaras, görs spelbar och används i Ljusdals kyrka 1 Kyrkorådet i Ljusdal - Ramsjö församling har också under senare tid tagit olika initiativ i ärendet. I mars 2006 presenterade Riksantikvarieämbetets orgelsakkunnige Niclas Fredriksson på uppdrag av Göteborg Organ Art Center en inventering av den nedmonterade orgelns olika delar samt ett förslag till hur den kunde på nytt installeras i kyrkorummet. 2 I sitt utförliga och väl dokumenterade förslag framhåller han bl. a Få församlingar äger så goda förutsättningar för ett rikt och varierat musikliv vid gudstjänster och koncerter som Ljusdals. Förutom kororgeln äger församlingen två historiska orglar representerande helt olika epoker och klangvärldar. Han forsätter med ett citat från Carl-Gustaf Lewenhaupt: De representerar i flera avseenden ett kapital av sällsynt värde för oss såväl som för kommande generationer, i Sverige överhuvudtaget men för Ljusdal i synnerhet. Fredrikssons utredning är mycket utförlig och utgör i sig ett fullständigt underlag för att påbörja en återinstallation av den gamla orgeln. I utredningen visas också att det är fullt möjligt att installera den gamla orgeln och samtidigt ha kvar den utmärkta nya orgeln. Tillsammans med den kororgel som finns i kyrkan skulle det därefter finnas tre olika orglar med skilda klangfärger och spelförutsättningar i kyrkorummet. Denna omständighet är av extra stor betydelse för de slutsatser jag dragit och jag återkommer senare i min PM till detta förhållande. Med utgångspunkt från Fredrikssons dokumentation och förslag beslöt kyrkorådet att inhämta offerter på kostnader för en återinstallation. Offerterna visade på att kostnaderna i 2004 års prisläge skulle uppgå till ca 4 mkr. 3 Kyrkorådet beslöt också att söka medel från de kyrkoantikvariska anslag som för Ljusdals del beslutas av Stiftsstyrelsen i Uppsala. Länsstyrelsen i Gävleborg hade dessförinnan beslutat 1 Utlåtande av professor Hans-Ola Ericsson, Musikhögskolan i Piteå, daterat Restaureringsprogram avseende läktarorglarna i Ljusdals kyrka, Hälsingland; Riksantikvarieämbetet dnr Anbud på om och nybyggnad av orglarna i Ljusdals kyrka, Grönlunds orgelbyggeri AB,
3 Remissutgåva 3 godkänna de förändringar i kyrkorummet som behövde göras. Stiftsstyrelsen beslöt dock avslå kyrkorådets begäran om finansiering och projektet föll. Frågan har på nytt aktualiserats och i november 2010 ombads jag att åter undersöka förutsättningarna för en återinstallation av den gamla orgeln. Jag har sedan dess haft ett flertal möten med kyrkorådets representanter, företrädare för kommunen och musiklivet i Ljusdal liksom med företrädare för Riksantikvarieämbetet, Musikhögskolorna i Piteå och Ljusdal, Statens Kulturråd, framstående organister m.fl.. Jag har också noterat att det pågår ett mycket intressant projekt för tillväxt i Ljusdal som finansieras av företagare på orten. Min bedömning är att ett återuppförande av Gren&Stråhleorgeln och användningen av orglarna i Ljusdals kyrka också skulle kunna bli en verksam del i ambitionen att göra Ljusdals kommun till en än mer intressant plats att bo och verka i. I denna PM redovisar jag min bedömning och mina förslag i tre huvudområden: Gren & Stråhleorgelns kulturhistoriska värde Finansieringen av en renovering av orgeln samt Orgelns (orglarnas) framtida funktion och användning Promemorian är rubricerad som remissutgåva och kommer att sändas ut till berörda myndigheter, sakkunniga och intressenter som får möjligheter till att lämna ytterligare om synpunkter och bedömningar Alla som på olika sätt vill lämna sina synpunkter är välkomna via e-post jan@rydh.org eller via vanlig post, Lindhagensterrassen 27, Stockholm. Min ambition är att därefter i slutet av augusti 2011 kunna sammanställa ett slutligt förslag Gren & Stråhleorgelns kulturhistoriska värde - originalskick Alla berörda instanser och personer som jag mött anser att Gren & Stråhleorgeln har ett stort och omistligt värde och utgör ett unikt skyddsvärt objekt. Detta är i sig ingen nyhet. Denna bedömning av orgeln har ju tidigare gjorts och finns väl dokumenterad. Mitt intryck är att denna tidigare bedömning av orgelns unika värde snarare har förstärkts. Man kan mot denna bakgrund fråga sig vad som varit orsaken till att inte en renovering av orgeln redan skett. Uppenbarligen har finansieringen av projektet varit ett avgörande hinder. Kanske har också orgelentusiasterna inte förmått presentera en helhetssyn där också orgelns användning och effekter beskrivits tillräckligt väl. I denna PM beskriver jag därför också dessa senare utvecklingsmöjligheter. Biskopsämbetet i Uppsala stift, via handläggaren för kyrkoantikvariska medel, Björn Björck, har dock vid de möten jag haft med honom framfört att han anser det vara tveksamt om orgeln kan anses vara i originalskick. Med detta avser han det faktum att av de bevarade delarna kan ca 40-45% anses vara originaldelar från Av resterande delar är enligt Björck visserligen många gamla men en stor del är genom kontinuerligt underhåll utbytta. Detta skulle kunna vara en anledning till att stiftsstyrelsen inte beviljade medel vid den tidigare ansökningen. Mot den bakgrunden har jag vid mina kontakter med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) på nytt ställt frågan om orgeln kan anses var i originalskick. Ämbetet vidhåller sin bedömning och påpekar att vid en bedömning av originalskick räknas inte bara antalet delar utan framför allt om för orgelns funktion väsentliga delar är i originalskick. I detta fall är t.ex. väsentliga delar som väderlådor etc. i just originalskick. Formellt är det naturligtvis de kulturvårdande expertmyndigheterna, i första hand RAÄ, men också Länsstyrelsen, Länsmuseet, Musikhistoriska Museet m.fl. som kan anses ha kunnande och kompetens att avgöra frågan om originalskick. Det stora kulturhistoriska värdet har inte ifrågasatts. Den nedmonterade orgeln i Ljusdal är en av få kvarvarande orglar, kanske den enda, i sin storlek som representerar de främsta orgelbyggarna i Sverige i mitten av 1700-talet. Bedömningen är också att en återinstallation skulle innebära ett så gott som
4 Remissutgåva 4 fullständigt återskapande av orgelns klangbild. Det är särskilt angeläget att betona detta senare faktum. Ett musikinstruments kulturvärde består inte enbart av instrumentet självt utan också i den musik det kan prestera. Gren&Stråhleorgeln har nu legat nedmonterad i snart 80 år. Om den inte nu renoveras kommer ett omistligt kulturvärde att gå förlorat. Nuvarande lagringssätt är långt ifrån tillfredsställande. Det har inte varit min uppgift att anvisa alternativa lagringssätt. Sådana finns måhända men innebär säkert icke oväsentliga kostnader. Min slutsats är att Gren&Stråhleorgeln i Ljusdal har ett mycket stort, snarast omistligt kulturvärde samt att den återuppförd representerar en 1700-tals senbarockorgel i originalskick såväl till form som till ljudbild samt att det mot denna bakgrund får anses vara mycket angeläget att den återinstalleras. Finansieringen av en renovering av orgeln Enligt den förnämliga utredning som gjorts av Niclas Fredriksson är en renovering av orgeln fullt möjlig och tillstånd till renoveringen har ju också tidigare lämnats av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. 4 Arbetet gick också så långt att kyrkorådet under år 2010 beslöt att inhämta en förnyad offert från Grönlunds Orgelbyggeri AB. I en uppdaterad offert anges anbudssumma till 4500 tkr + moms dvs. totalt Denna summa bör måhända ökas med hänsyn till att alla tillkommande byggnadsarbeten inte är inräknade även om andra tillkommande offerter indikerar en lägre kostnad. Offerter av detta slag måste dock alltid omges med en säkerhetsmarginal. Det är därför rimligt att räkna med att projektet i sin helhet kan komma att kräva en finansiering på ca 7 mkr. Fredrikssons dokumentation tillsammans med det underlag som tidigare utarbetats är av så god kvalitet att någon förnyad teknisk utredning inte erfordras. Enligt min uppfattning talar alla sakskäl för att kyrkorådet på nytt bör ansöka om finansiering från de kyrkoantikvariska medlen. Mina underhandskontakter med ansvariga myndigheter t.ex. RAÄ, och Länsstyrelsen i Gävleborg har visat att detta projekt bedöms vara av mycket stort nationellt intresse. Musikhögskolor och ledande organister i landet har på samma sätt uttryckt att ett återställande av Gren&Stråhleorgeln är av stort värde för musikliv och utbildning. De antikvariska medel som staten årligen ställer till kyrkans förfogande skall enligt den överenskommelse som gjordes när kyrkan skiljdes från staten användas just för renovering av det nationella kulturarv som kyrkan har att förvalta och där de bedömningar av kulturvärdet som görs av Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelser tilldelas stor vikt. Svenska kyrkan centralt erhåller de kyrkoantikvariska medlen i form av årliga anslag. Kyrkan har sedan decentraliserat ansvaret till respektive stift som genom stiftets styrelse beslutar om hur dessa medel skall användas. Med hänsyn till den dokumentation som nu finns angående orgeln i Ljusdal och med hänsyn till de ytterligare projekt en återinstallation kan komma att medföra borde Stiftsstyrelsen i Uppsala i likhet med vad som nyligen skett i Västerås stift när det gäller orglarna i Husby och Stjärnsund denna gång kunna medverka i finansieringen. Riktlinjerna för de kyrkoantikvariska medlen anger att finansiering kan ske med upp till 90 % när det är fråga om synnerligen angelägna projekt. 6. Det förefaller som om olika praxis 4 Detta tillstånd måste dock förnyas vilket troligen kan ske utan några problem 5 Anbud Återställande av orglarna i Ljusdals kyrka, Grönlund ankomststämplad Svenska kyrkan: Kyrkoantikvarisk ersättning. Villkor och allmänna råd. Bilaga till Kyrkofondens styrelses beslut , 48 anm. Dessa riktlinjer är under omarbetning innevarande år, 2011
5 Remissutgåva 5 utvecklats i skilda stift. Staten har mig veterligen inte heller gjort någon uppföljning av hur medlen använts. Någon säker bedömning om vilket beslut som stiftsstyrelsen kommer att fatta kan därför inte göras. Ansökan om kyrkoantikvariska medel innebär också en mycket lång beslutsprocess. Ansökan skall vara inlämnad senast den sista oktober i år. Beslut fattas sedan ett år senare, dvs. under senhösten 2012 och medel utbetalas först under Om inte förhandstillstånd erhåller får arbeten med renoveringen inte påbörjas. Det finns anledning för staten (Riksantikvarieämbetet) och kyrkan gemensamt att undersöka om hanteringen av medlen kan göras snabbare. De nuvarande handläggningstiderna riskerar att viktiga och angelägna projekt får beslut om bidrag så sent att stora kulturvärden hinner gå förlorade. Även om huvuddelen av investeringen skulle finansieras via de kyrkoantikvariska medlen bör kyrkorådet ändå påbörja en process för att ge församlings- och kommunbor liksom andra intresserade möjlighet att medverka. En insamling där t.ex. intresserade kommuninvånare skulle kunna skänka mindre belopp, adoptera en orgelpipa etc. skulle, även om tillskottet av medel måhända blir begränsat, kunna bidra till att många människor får tillfälle att engagera sig, visa intresse och förhoppningsvis få ett ökat personligt intresse för vad som sker i kyrkan. Denna form av insamlingsverksamhet har med gott gensvar prövats på andra håll. Om stiftsstyrelsen skulle avslå ansökan även denna gång får kyrkorådet pröva om andra mecenater i form av stiftelser, företag på orten och/eller med anknytning till Ljusdal, privatpersoner med stort intresse för kultur, musik och kyrka kan bidra med större belopp. Min uppfattning är att allt måste göras för att detta projekt kan genomföras så snabbt som möjligt. Jag föreslår att Kyrkorådet upphandlar en återinstallation av Gren&Stråhleorgeln med utgångspunkt från det underlag som tidigare utarbetats, ansöker hos Stiftsstyrelsen i Uppsala om högsta möjliga bidrag från de kyrkoantikvariska medlen samt påbörjar en insamlingsverksamhet för att ge också andra intressenter möjlighet att delta. Orgelns (orglarnas) framtida funktion och användning En kyrkoorgels första uppgift är naturligtvis att vara en del av kyrkans liv. Kyrkomusiken spelar en uppenbarligen väsentlig i kyrkans liv, så väsentlig att en särskild utredning Kyrkan mitt i musiklivet i oktober 2003 presenterade ett omfattande arbete och ett stort antal förslag. 7 I denna utredning belyses på ett förtjänstfullt sätt kyrkans roll som aktör i det offentliga musiklivet. I flera avsnitt belyses orgeln särställning. 8 Här finns beskrivet ansvaret för kulturarvet, för utbildning och vidareutbildning m.m. dvs. i stort sett alla de frågor som direkt är kopplade till projektet i Ljusdal. Ett återställande av Gren&Stråhleorgeln i Ljusdal ger därtill mycket stora mervärden både till kulturarvet som sådant och till kommunens och bygdens tillväxt och utveckling. Det senare regionalpolitiska perspektivet finns också med i kyrkans egen utredning. 9 Detta projekt bör därför inte enbart ses som ett bevarande- och renoveringsprojekt av ett visserligen unikt instrument. En renovering inklusive samtidig översyn av befintlig Setterquistorgel skapar nya möjligheter. Det är mycket få (om ens några) platser i Sverige som i samma kyrkorum skulle kunna demonstrera musik och klanger från en förnämlig 1700-talsorgel, en senromantisk högklassisk Svenska kyrkans utredningar 2003:03 8 Svenska kyrkans utredningar 2003:03, t.ex sid Svenska kyrkans utredningar 2003:03 sid 205; Det regionalpolitiska perspektivet.
6 Remissutgåva 6 talsorgel och en kororgel. Få församlingar i Sverige äger så goda förutsättningar för ett rikt och varierat musikliv, säger Niclas Fredriksson i sin rapport. 10 Vid mina besök i Ljusdal har jag också kunnat konstatera att i Ljusdal finns ett omfattande kör- och musikliv i kommunens alla kyrkor. Kommunen har föredömligt satsat på en omfattande kommunal musikskola och också bildat Estrad Ljusdal för att aktivt stödja ett rikt kulturutbud. Under innevarande vår har kommunens företagare presenterat ett ambitiöst projekt, Ljusdal i centrum i syfte att göra Ljusdal attraktivt för företagande och näringsliv. En särskild projektledare finansierad av ett stort antal företag driver detta projekt. Det är i sammanhanget ytterst intressant att detta företags- och företagandeprojekt i så hög grad handlar om ett brett och attraktivt kulturutbud, som en förutsättning för att människor skall trivas och utvecklas och flytta till och stanna i Ljusdal. Denna faktor för företagande är annars många gånger förbisedd. Här lyfts den föredömligt fram av företagarna själva. Kommunen har också länge satsat på stöd till företagande genom Närljus. Det finns således en väl utvecklad och fungerande struktur för tillväxt och utveckling som kan och bör involveras. Mot den bakgrunden har jag vid samtal med kyrkomusiker och vid besök på Musikhögskolan i Piteå diskuterat möjligheten av att i anslutning till en renovering av orglarna i Ljusdal kyrka utveckla ett Orgelcentrum Ljusdal. Ett sådant skulle kunna ha följande ingredienser: En orgelakademi bildas i Ljusdal i samarbete med en eller flera musikhögskolor där organister under utbildning under akademiveckor får lära sig att förstå skillnader mellan instrument från olika tidsepoker och live uppleva deras klanger. Samma akademi skulle också kunna erbjuda vidareutbildningsveckor av etablerade organister och kantorer på masterclassnivå. 11 Professorerna Hans-Ola Ericsson i Piteå och Ralph Gustafsson vid Musikhögskolan i Stockholm har båda förklarat sitt intresse för ett sådant projekt. Samarbete med musikhögskolor/folkhögskolor/musikskolor kan utvecklas, nordiskt och internationellt. Piteå har t.ex. idag ett sådant samarbete med Bodö i Norge. Den kommunala kulturskolan, som redan i dag håller hög klass och bredd skulle kunna inrikta sig särskilt mot utbildning i och kunskap om orgel och orgelmusik. Kanske ett unikt barn och ungdomsprojekt kunde utvecklas i Ljusdal, där ungdomar får en unik möjlighet att tidigt bekanta sig med orglar och orgelmusik? Gymnasieskolan skulle kunna erbjuda både lokal orgellinje och orgellinje med riksintag. Församlingen i Ljusdal kan arrangera sommarläger för konfirmander där musikintresserade ungdomar från hela landet får pröva prova på vad det innebär att spela på olika kyrkorglar. Hotel- och turistnäringen kan utvecklas t.ex. i samband både med akademiveckorna och vid en årlig Ljusdal sommarorgelfestival. I anslutning till de stora kyrkliga högtiderna kan musikinslagen förstärkas. Det finns en utomordentlig bas i det stora körlivet i Ljusdals olika församlingar och med en medveten satsning för att aktivt använda de olika orglarna i Ljusdal, Järvsö och Färila kyrkor kan det bli intressant också för tillresande organister, solister, körer och dirigenter att medverka. Det finns måhända också möjligheter att koncentrera utbildning/yrkeskunskap ifråga om tekniskt underhåll av kyrkorglar. Den här typen av följdprojekt kan naturligtvis inte utredas fram. Avsikten här är endast att visa på olika exempel på möjliga följder av att satsa på den unika kombinationen av orglar i Ljusdal. I detta som i andra sammanhang kan kluster av kompetens, kunskap och intresse främjas och uppstå. Jag konstaterar att det finns en uppslutning från omvärlden för denna typ av projekt. Det är därför angeläget att det snarast utvecklas någon/några lokala entreprenörer som kan ta hand om projektet Orgelcentrum Ljusdal och de event som kan/bör bli följden. Ljusdal har också här en redan väl förberedd grundstruktur genom Estrad Ljusdal som enligt min uppfattning skulle bli en väl fungerande motor i detta sammanhang. 10 Restaureringsprogram avseende läktarorglarna i Ljusdals kyrka, Hälsingland; Riksantikvarieämbetet dnr Det kan vara värt att notera att organist de närmaste åren kommer att vara ett bristyrke till följd av en mycket stor pensionsavgång
7 Remissutgåva 7 De aktiviteter som kan utvecklas runt om orgelprojektet faller också väl in i arbetet med att skapa en miljö i Ljusdal som gör att företag kan rekrytera, utveckla och behålla sina anställda. I den meningen är projektet också ett infrastrukturprojekt för tillväxt. Kostnaden för de följdprojekt som här skisserats bör kunna bli förhållandevis begränsad. För att komma igång med aktiviteter och planering behövs i första hand en tjänst som projektledare, som förslagsvis kan finansieras via en omdisponering och eventuell mindre förstärkning av de medel som redan anslås via satsningen på musikskolan och Estrad Ljusdal. Samarbetspartners i form av musikhögskolor och andra utbildningsinstitutioner har redan kostnader för seminarier och resor till olika platser inom och utom landet som i stället kan läggas på seminarier i Ljusdal under förutsättning att Ljusdal erbjuder en god mottagningsorganisation. Den satsning som Ljusdals kommun redan gör via anslag till musikskolan och Estrad Ljusdal ger redan en god grundplåt. Musikhögskolorna har redan kostnader för seminarier och besök. Sammantaget bör det därför finnas god ekonomi för ett gemensamt projekt. Med en sådan lokal satsning som grund bör ett projekt kunna skapas som får plats i den regionala kulturplan som Gävleborg skall redovisa som grund för förhandlingar med Stateras Kulturråd. Det är naturligtvis viktigt att Ljusdals kommun i så fall tar upp dessa frågor med landsting och region och ser till att också lokala aktiviteter kommer med i planen. Det är särskilt angeläget att detta arbete sker snarast möjligt. Den information som f.n. (april 2011) finns 12 indikerar att landstingets TRU-nämnd endast avser att ta upp landstingets olika institutioner i kulturplanen. Enligt mina underhandskontakter med Staten Kulturråd skulle en lokal ungdoms- och musiksatsning av det slag jag skisserat mycket väl skulle ligga inom ramen för en regional kulturplan. Förutsättningen är dock att den finns med i landstingets/regionens prioritering. Det finns naturligtvis också många andra lokala och regionala intressenter som slåss för sina projekt och institutioner. Finansiering bör också kunna sökas inom ramen för Region Gävleborgs regionala utvecklingsplan (RUP).. Flera av de målområden och aktiviteter som finns upptagna där passar väl in på projektet Orgelcentrum Ljusdal, t.ex. ökat engagemang bland unga, strategi för turism och besöksnäring och boendet som attraktionsfaktor. 13 Det är också möjligt att söka finansiering, särskilt för den del som gäller barn- och ungdomsverksamhet från stiftelser som t.ex. Allmänna arvsfonden, olika Kungliga stiftelser m.fl. Jag föreslår Att kyrkorådet initierar en diskussion med Ljusdals kommun i syfte att tillsätta en projektledare inom förslagsvis Estrad Ljusdal som inledningsvis under ett år arbetar med att utveckla Orgelcentrum Ljusdal Att kyrkorådet föreslår att Ljusdals kommun arbetar för att inkludera Orgelcentrum i Ljusdal i den regionala kulturplanen Att kyrkorådet också tar initiativ till överläggningar med musikhögskolorna i Stockholm och Piteå för att fullfölja diskussionerna om deras medverkan samt Att kyrkorådet slutligen tar kontakt med kommunens Närljus och företagarnas projekt Ljusdal i Centrum för att se vad en närmare samverkan skulle kunna innebära. Avslutningsvis vill jag understryka att jag kallat denna PM för Orglarna i Ljusdal. Projektet handlar om alla de tre orglarna i kyrkan det är dessa som tillsammans ger Ljusdals församling sin unika position. Även om det inte varit min uppgift att utreda musiklivet i närliggande kyrkor i kommunen kan också jag se stora fördelar med att också inkludera musiklivet där i projektet Orgelcentrum Ljusdal. 12 Se 13 Möjligheter nära dig - Regionalt utvecklingsprogram Gävleborg
8 Remissutgåva 8 Förmodligen är det endast i Ljusdal som en sådan kombination kan utvecklas. Kopplingen till t.ex. Järvsö, som ju är ett väl känt turistcentrum, gör projektet i Ljusdal än mer intressant varje dags förlängning av ett turistbesök är en mycket positiv tillväxtfaktor.
9 Remissutgåva 9 Förteckning över en del av de personer jag mött eller talat med via telefon eller E-post (utöver medlemmar i kyrkorådet och dess styrgrupp) Mats Ericson Björn Björk Cecilia Andersson Hans Riben Hans-Ola Ericsson Ralph Gustafsson Erik Åström Inger Lilliequist Niclas Fredriksson Peder Mellander Lasse Norin Erik Nilsson Nicklas Bremefors Evelina Envall f.d. Domkyrkoorganist i Västerås och Stadshuset, Stockholm Handläggare kyrkoantikvariskt stöd, Uppsala stift Kulturarvshandläggare, antikvarie, Svenska kyrka, Uppsala Chef, Musikmuseet, Stockholm Professor, Musikhögskolan i Piteå Professor, Musikhögskolan i Stockholm Kulturrådet, Stockholm Riksantikvarie, Stockholm Riksantikvarieämbetet, Stockholm Länsmuseet Gävleborg, Gävle Rektor Musikskolan i Ljusdal Estrad Ljusdal Kommundirektör Ljusdal Ljusdal i Centrum Handläggare vid Tillväxtverket och Region Gävleborg
Kyrkokonstansvarig person i varje församling
Kyrkomötet Kyrkomötet Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2009:6 Kyrkokonstansvarig person i varje församling Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:43 av Inga Alm och Gunnel Lagerkvist,
Läs merFolkkyrka En Kyrka för Alla
Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG
Läs merUtvärdering av K-märkta fartyg
Sjöhistoriska museet Kulturarvsenheten RAPPORT Datum Utvärdering av K-märkta fartyg 1. Fartygets namn och signal Fritextsvaren är här med självklarhet olika för alla de fartyg som skickat in enkätsvaren.
Läs merVård av gotländska kulturmiljöer
ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen
Läs merAnsökan om finansiering av ny avloppsanläggning i Husbystiftelsens museum 11 KS
Ansökan om finansiering av ny avloppsanläggning i Husbystiftelsens museum 11 KS 2016.186 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-09-13 146 Ansökan om finansiering av ny avloppsanläggning
Läs merKulturrådets beslut Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga l.
KULTURRÅDET Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@ku)turradet.se www.kulturradet.se BESLUT 2019-02-05 Sid 1 (2) Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional
Läs merJÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda
Läs merVillkor för kyrkoantikvarisk ersättning
Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning antagen av kyrkostyrelsen den 24 september 2012 Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning Dessa villkor reglerar användningen av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE)
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merLångsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017
1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet
Läs merDatum Dnr Redovisning av utvecklingsbidrag Kulturnämndens anslag för sökbara utvecklingsbidrag fördelas två gånger per år.
Margareta Olsson Verksamhetscontroller 040-675 37 53 margareta.g.olsson@skane.se REDOVISNING Datum 2017-04-21 Dnr 1701101 1 (7) Redovisning av utvecklingsbidrag 2016 s anslag för sökbara utvecklingsbidrag
Läs merJamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!
Jamtli Lustfyllt, levande, lärande! Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 1 Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 Stiftelsen Jamtlis viktigaste utmaningar 2019 2022 Att utnyttja och förvalta den
Läs mervillkor för kyrkoantikvarisk ersättning
villkor för kyrkoantikvarisk ersättning version 1.1 Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning dessa villkor reglerar användningen av kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan enligt 4 kap 16 lag (1988:950)
Läs merKyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering
Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen Kyrkoantikvarisk ersättning Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merKyrkomötet 2.0 nya arbetsformer. Sammanfattning. Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets betänkande 2009:3 Kyrkomötet 2.0 nya arbetsformer Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:2 om att uppdra till Kyrkomötets presidium att ta fram
Läs merGerd Wahlström ANSLAG/BEVIS. Silleruds församling SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kyrkorådet 0 Sammanträdesdatum Kyrkorådet.
Kyrkorådet 0 Plats och tid: Sockenstugan, Sillerud kl. 18.30 Beslutande: Nils-Erik Thorell Ordförande Gerd Wahlström Britta Nilsson Peter Ring Birgitta Rolöf Kyrkoherde Ulla-Britt Svensson Tjänstg. ers.
Läs merKYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013
KYRKOMUSIKERNAS RIKSFÖRBUND (KMR) Ombudsmötet 2013 MOTIONER TILL OMBUDSMÖTET 2013 Översikt över inkomna motioner (inlämningsdeadline 1/2 2013) Denna översikt aktualiserad 3/2 2013 Föreningarnas yttranden
Läs merÄrende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen
0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,
Läs merKyrkan mitt i musiklivet, remiss från Kyrkostyrelsen (SKU 2003:3) Remiss från Svenska kyrkan Remisstid 31 mars 2004
PM 2004 RIV (Dnr 329-3859/2003) Kyrkan mitt i musiklivet, remiss från Kyrkostyrelsen (SKU 2003:3) Remiss från Svenska kyrkan Remisstid 31 mars 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta
Läs merRemissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)
Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU
Läs mer2008-03-17 kl 13.15 14.30, Region Gävleborgs kansli, Gävle. Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande
2008-03-17 kl 13.15 14.30, Region Gävleborgs kansli, Gävle Per-Olof Svensson, ordförande Ann-Margret Knapp, 2:e vice ordförande Mats Törnquist Mats Fransson Maria Gelin-Axelsson Ann-Margret Knapp 9 12
Läs merRegion Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de
KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merDIVISION Kultur och utbildning
Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merTillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
Beslut Datum 2015-04-02 Diarienummer 1363-2051/2014 NN Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsynsbeslut enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Slutsatser Boverket riktar kritik mot Eskilstuna
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merNils-Erik Thorell Gerd Wahlström Britta Nilsson. Margareta Edholm
Kyrkorådet 0 Plats och tid: Sockenstugan, Sillerud kl. 18.30 Beslutande: Nils-Erik Thorell Gerd Wahlström Britta Nilsson Birgitta Rolöf Margareta Edholm Kerstin Klumpp Kyrkoherde Tjänstg. ers. Tjänstg.
Läs merKommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013
PM 2013:47 RI (Dnr 001-118/2013) Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merAvtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen
1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Avtal om medfinansiering av väg- och spårsatsningar m m i Stockholmsregionen- Stockholmsförhandlingen Ärendet Förslag till avtal föreslås godkännas
Läs mer2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret
2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga
Läs merKyrklig samverkan i Visby stift
SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift
Läs merOSSE-nätverket för frivilliga organisationer i Sverige Organisationsnummer 802430-5917. OSSE-nätverket inkommer här med ansökan om 3 projekt.
OSSE-nätverket för frivilliga organisationer i Sverige Organisationsnummer 802430-5917 Ansökan inom ramen för Ett projekt för fred 1. Sammanfattning. OSSE-nätverket inkommer här med ansökan om 3 projekt.
Läs merKulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund
Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012
Läs merLokal destinationsutveckling, Case Strängnäs
TJÄNSTEUTLÅTANDE Strängnäs Business Park Handläggare Catarina Berglund Lars Ekström Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:282-011 2017-04-19 1/3 Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merKultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8
Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern
Läs merKommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015
Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s arbetsutskott Sammanträdesdatum 2017-02-15 23 KS 357/16 Svar på motion (SD) om att inrätta en fond för Luciafirande i Mölndals stad Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Läs merBidragsfinansiering av Stockholm Science City/Stiftelsen Vetenskapsstaden
PM 2007: RI (Dnr 301-3152/2007) Bidragsfinansiering av Stockholm Science City/Stiftelsen Vetenskapsstaden Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Stiftelsen Vetenskapsstaden medges
Läs merDatum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet
Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne
Läs merSödra Sandby kyrka medeltida träskulpturer
xxx 2014:04 Södra Sandby kyrka medeltida träskulpturer Antikvarisk medverkan 2013 Maria Sträng Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merBedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR
Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument BIDRAG FÖR KOSTNADSKRÄVANDE PROJEKT ÖVER 0,5 MNKR
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument BIDRAG FÖR KOSTNADSKRÄVANDE PROJEKT ÖVER 0,5 MNKR ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2016-09-29, 146 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2016-09-29 ANSVAR
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merPOÄNGKRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING
POÄNGKRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KYRKOANTIKVARISK ERSÄTTNING - ett försök till rättvis bedömning - Fil.dr Joakim Hansson Högskolan på Gotland Länsstyrelsen Gotlands län - Svenska kyrkans fastighetsdagar
Läs merFörvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45
1 (11) Plats och tid Förvaltningskontoret, kl. 17.30 19.45 Beslutande Carl-Göran Svensson (c) Madli-Ann Pohla (m) Staffan Olzon (fp) Christer Grankvist (s) Maria Andersson (s) tjänstgör för Lennart Månsson
Läs merFortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva
Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Ett räcke har satts upp för att det ska vara säkert att se ned i gruvan. Projektägare: Föreningen Hedesunda Silvergruvor, ideell förening Projektledare:
Läs merRemissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö
Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad
Läs mer~;s... ~;(~;~;. ~...~~:~~... U~~~uu.~.uuu. - ~:bi~:~vm.~ MARKARYDS FÖRSAMLING SAMMANTRÄDES PROTOKOLL. ordförande vice ordf. kyrkoherde ersättare
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Kyrkorådets arbetsutskott 2007-06-07 107(14) Plats och tid Gennundsgården, kl. 18.30-20.20 ande Göran Giselsson Else-Gerd Andersson Sonja Schmidt ordförande vice ordf. kyrkoherde
Läs merBeslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2019
Tjänsteskrivelse 1 (7) Handläggare Ulf Nordström 2019-03-20 Beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2019 Förslag till beslut 1. Vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet
Läs merGemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.
Läs merPrinciperna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merTillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag
Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.
Läs merAvtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014
KUN 2011-11-01, p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2011-10-27 KUN 2011/472 Handläggare: Hans Ullström Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till
Läs merKonsekvenser av skillet mellom stat og
Konsekvenser av skillet mellom stat og kirke i Sverige Organisering, finansiering og kompetanse på praktiske bevaringsarbeider Oddbjørn Sørmoen direktør Avdeling for kirkebygg og kulturminneforvaltning
Läs merFinansiering av energi- och klimatprojekt; ansökan från Förbundet Agenda 21
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn 5(24) Sammanträdesdatum 2012-05-02 110 Finansiering av energi- och klimatprojekt; ansökan från Förbundet Agenda 21 Dnr 2012/90 INLEDNING Förbundet Agenda
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merStockholms läns landsting 1 (4)
Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-07 LS 1409-1048 Handläggare: Hans Brattström Ankom Stockholms läns landsting
Läs merFörslag beträffande Tobias Registret
Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-09 LS 0503-0447 Handläggare: Eric Paulson Förslag beträffande Tobias Registret Ärendet I detta ärende behandlas en hemställan från Stockholm Care
Läs merAvsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010
1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting
Läs merBetänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ)
2014-05-27 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU (2013:55) Statens kulturfastigheter urval och förvaltning för framtiden (dnr S2013/6142/SFÖ) Inbjudna att lämna synpunkter, får vi härmed
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2017-03-01 67 KS 357/16 Svar på motion (SD) om att inrätta en fond för Luciafirande i Mölndals stad Beslut s förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation
Läs merKommunstyrelsens folkhälsoutskott
Kallelse Kommunstyrelsens folkhälsoutskott Tid: Onsdagen den 20 maj 2015, kl. 08,30 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Val av justerare Föredragande 2. Information om drogvaneundersökning
Läs merKommunstyrelsen Sammanträdesdatum Blad. Allmänna utskottet
Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum Kongsvinger kl 8.30-11.30 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Claes Pettersson ordförande (s) Aina Wåhlund (s) Sten Fransson (s) Inger Hjerpe (s) Claes
Läs merLS I30S'0&1( Rok\ TiL
Stockholms läns landsting 1(5) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering Handläggare: Börje Wredén Ankom Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag
Läs merÖversyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning
Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet
Läs merBetänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)
REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)
Läs merSvar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras?
Stockhol ms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-29 LS 2016-0208 Handläggare: Clara Wahren Landstingsstyrelsens ägarutskott Svar på
Läs merSamarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet
1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal
Läs merCirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449. Datum:
Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1996-12-12 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Skola och barnomsorg Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig Gymnasieskolan Inköp Komvux
Läs merRemiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan (U2015/03607/GV)
2015-09-01 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2015/120 Utbildningsnämnden Remiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan (U2015/03607/GV) Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian
Läs merRegeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07
Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden
Läs merTid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona
Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående
Läs merLägesrapport om hotellsituationen i Stockholm Redovisning av uppdrag från gatu- och fastighetsnämnden
Utlåtande 2004:67 RIII (Dnr 305-670/2004) Lägesrapport om hotellsituationen i Stockholm Redovisning av uppdrag från gatu- och fastighetsnämnden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merREGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013
REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 1) Målformulering Syftet med programmet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig
Läs mer1 bilaga. Regeringens beslut
Utdrag Protokoll I:7 vid regeringssammanträde 2011-10-20 S2011/9213/FS (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet 1 bilaga
Läs merKyrkliga kulturminnen
Kyrkliga kulturminnen Vägledning för tillståndsprövning vid förändringar av kyrkomiljön Nättraby kyrka Kyrkliga kulturminnen Blekinge6.1 1 2006-04-04 15:26:15 Listerby kyrka Inledning Vårt kyrkliga kulturarv
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merRiksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket om de kyrkliga kulturminnena, svar på remiss.
Stockholms kyrkogårdsförvaltning staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-11 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-02-03 Riksantikvarieämbetets rapport Översyn av regelverket
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merEn individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2008 RIV (Dnr 322-136/2008) En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som svar på
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merSammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens
Läs merVägledning Antikvarisk medverkan
Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merFörändring av bidrag till utlandsresor i gymnasieskolan
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Ingrid Holström Katarina Håkansson Datum 2016-06-07 Diarienummer UBN-2016-2494 Utbildningsnämnden Förändring av bidrag till utlandsresor i gymnasieskolan Förslag till
Läs merDatum 2013-04-15. att beslutet gäller under förutsättning att Fyrisfjädern vinner upphandlingen av Nationellt badminton center
KS 7 7 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Roger Jo Linder Datum 2013-04-15 Diarienummer KSN-2013-0591 Kommunstyrelsen Nationellt Badminton Center Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta
Läs merSlutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831
Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831
Läs merAnsökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber Ekonomisk förening
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Stellan Sjögren, 0550-88020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Datum 2012-06-14 Kommunstyrelsen Ansökan om förskottering av penningmedel Rudskoga Fiber
Läs mer2 (7) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret
2 (7) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (7) Beteckning INLEDNING Under en följd av år har allmänna
Läs merSynpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa
1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1
Läs merPer-Åke Olofsson, Ingrid Högsberg, Björn Bünger. Greta Johansson BEVIS. Kyrkorådets fastighetsutskott. Pastoratets stabskansli
s fastighetsutskott 2017-11-16 Plats och tid Kyrkbacksgården kl. 13.30 15.10 Beslutande Ordförande Britt Sandström, Yngve Anderberg, Rolf Falkland Wivi Johansson, Greta Johansson Ersättare Övriga deltagare
Läs mer