NJURSJUKDOMAR. Njurens funktion. Kapaciteten att rena blodet är 200 % Styrs från hypohysen via ADH. (Alkohol?)

Transkript

1 NJURSJUKDOMAR Gunnar Henning Sjukhustandvården Trollhättan-Uddevalla 1.Renal pyramid 2.Interlobar artery 3.Renal artery 4.Renal vein 5.Renal hylum 6.Renal pelvis 7.Ureter 8.Minor calyx 9.Renal capsule 10.Inferior renal capsule 11.Superior renal capsule 12.Interlobar vein 13.Nephron 14.Minor calyx 15.Major calyx 16.Renal papilla 17.Renal column Njurens funktion Reglera vätske- och elektrolytbalans (Ca, K, Na) Tillverka erytropoietin (EPO) Omvandla D-vitamin till aktiv form Utsöndra renin för blodtrycksreglering Kapaciteten att rena blodet är 200 % Styrs från hypohysen via ADH (Alkohol?) 1

2 Bakgrund (1) Def.: Njursvikt=Toxiskt syndrom orsakat av en irreversibel förlust av njurarnas förmåga att filtrera blodet från slaggprodukter och reglera kroppens vätske- och mineralbalans Kronisk njursvikt har en prevalens på 0,04-0,08 %, d v s 4-8/ Incidens 120/ , prevalens aktiv vård 700/ Bakgrund (2) Orsak: kronisk glomerulonefrit, d v s inflammation i njurarnas kapillärnystan, diabetes mellitus, ärtliga njursjukdomar, läkemedel Sjukdomsdebuten oftast smygande med symtom som ökande trötthet och rikligt med urin följt av dålig aptit och ofta huvudvärk Debutålder median 66 år Följdtillstånd Kronisk njursvikt utvecklas efter längre tids sjukdom tillsammans med en anemi Akut njursvikt leder till kraftig minskad urinmängd tillsammans med illamående och kräkningar. Obehandlat leder detta till kramper, andnöd, förvirring och medvetslöshet Sjukdomsutveckling (1) Påverkan på cirkulationsapparaten: Hypertoni (gn. salt och vattenretention) Anemi genom minskad EPO och benmärgspåverkan Kardiovaskulära komplikationer med hjärtsvikt och vänsterkammarhypertrofi Sjukdomsutveckling (2) Påverkan på nervsystemet: Ansamling urea kan påverka motorik och sensorik Sjukdomsutveckling (3) Påverkan på huden: Förändringar med karaktäristisk brunfärgning - café au lait Klåda, liksom benkramper 2

3 Sjukdomsutveckling (4) Påverkan på mage och matsmältning: Oförmågan att utsöndra ämnen från proteinomsättningen ger en uremi och leder till en muskelatrofi Illamående, uppkördhet i buk och lös avföring medför aptitförlust och avmagring Sjukdomsutveckling (5) Påverkan på skelett: Minskat upptag kalcium och D-vitamin Ökad fosfathalt ökar urkalkning Peptiskt sår och ökad anemi Sjukdomsutveckling (6) Påverkan på hormonbalans: Sjukdomsutveckling (7) Kraftigt nedsatt ork Tillväxthormon Minskad sexlust Sjukdomsutveckling följs med: Urea Kreatinin Kalium, Fosfat Kalcium, Natrium Hemoglobin Behandling (1) Blodtryckskontroll för att bromsa uremiprogressen Anemibehandling (järntillskott, erytropoietin) Kalciumbrist (tillskott av kalcium och D-vitamin) Fysisk aktivitet 3

4 Behandling (2) Transplantation Farmaka; diuretika, betablockerare och ACEhämmare (Angiotensin Converting Enzyme) Hemodialys/peritonealdialys (då njurfunktionen reducerats till ca 5 %) Proteinreducerad kost (senstadier) Transplantation ( ) (lever 1500, hjärta 500, benmärg 1700) Grad av immunosuppr.? Odontologiska aspekter (1) Ändrade smakupplevelser, törst, muntorrhet och metallsmak Infektionskänsligheten ökar och hos kraftigt nedsatta patienter ses candidainfektioner och sår i slemhinnorna i munnen Diuretikabehandlingen ökar muntorrheten ytterligare och därmed kariesrisken Proteinfattig kost ökar ofta kolhydratintaget Vatten Elektrolyter Glykoproteiner Immunoglobuliner (IgA) Lysosym Laktoperoxidassystemet Amylas Salivens sammansättning Antibakteriella agens i saliven Orsaker till muntorrhet Lysosym Laktoferrin Peroxidas-systemet Histidinrika polypeptider Agglutininer (ex. mucin, glykoprotein) Fagocyterande celler Sekretoriska immunoglobuliner - IgA Understimulering Feber Nedsatt oralmotorik Munandning Strålbehandling Sjukdomar (bl a njursvikt) Ålder? Läkemedel Dialys 4

5 Muntorrhet - läkemedel (sammanfattning) Antikolinerg effekt Nedsatt sympatikusaktivitet Centralt dämpande effekt ą-adrenerg stimulering (symatomimetisk effekt) β2-adrenerg stimulering Diuretisk effekt Okända orsaker Frekvens friska candida-bärare resp. sjukhuspatienter utan klinisk candidos (Odds -88) Friska Andel Frekv. (%) Mun Rektal Vagina Hud 0-44 NA Sjukhuspatienter Andel Frekv. (%) NA Orala svampinfektioner Patogenes Oral Candidos Primära (akut/kronisk) Pseudomembranös Erytematös Hyperplastisk Värdfaktorer Candida-associerade lesioner Protesstomatit Angulär chelit (=munvinkelragader) Ofta candida-associerade lesioner Leukoplaki Oral lichen planus Miljöfaktorer Mikrobiella faktorer Lokala värdfaktorer som predisponerar. Slemhinnebarriär Exogena epitelskador Trauma Typ av yta Endogena epitelskador Atrofi Hypertrofi Dysplasi Saliven Kvantitativa förändr. Xerostomi Sjögrens syndr. Strålbehandling Cytostatika Kvalitativa förändr. ph Hyperglykemi Annan mikroflora Kolhydratrik kost Systemfaktorer som predisponerar. Ändrade fysiologiska förh. Ålder Hormonella faktorer Diabetes Hypothyreoism Hypoparathyr. Nutritionella faktorer Hypovitaminos Järnbrist Malnutrition Immunologiska förändringar Minskad fagocyt Def. cellmed.im 5

6 Odontologiska aspekter (2) Ackumulering av läkemedel som utsöndras via njurarna Trombocytdysfunktion ökar blödningsrisken Odontologiska aspekter (3) Kroniska bärare av hepatit B och C Antikoagulantia (ofta Fragmin, Xa, trombocytfunktion och adhesion) Regelbunden tandvård med tanke på ev. framtida transplantationer. Infektionssanering innan? Lämplig tidpunkt för tandbehandling? Litteratur: Läkemedelsboken 2005/ ml Tack för mig!! 6