- Institutionen för arkeologi. Umeå un:vel"sitet GENEundersökningen

Transkript

1 r RAPPORT - Institutionen för arkeologi. Umeå un:vel"sitet GENEundersökningen Arkeologisk undersökning av boplatslämningar vid gravfält nr 22,Själevad sn,ängermanland. del av Per H Ramqvist

2 /nnehtli/ l INLEDNING... 2 U?PGIF'i'ER OH UNDERSÖKNINGEIL Målsättning Lägesangivelse Grävningstid och arbetsstyrka. 2.-l Tekniska uppgifter. 2.5 Topografi och vegetation, allnänt. 3 FOSFATKARTERINGARNA Första iosfatkarteringen, juni Inledning Provtagningsrnetod... _ Statistisk bearbecning. 3.2 Andra fosfatkarteringen, nov 19i Inledning Provtagningsmetod Statistisk bearbetning. 3.3 Tredje fosfatkarteringen, juli Inledning ProvtagningsMetoå Statistisk bearbetning. 3.4 Undersökningsresultat yta A Yta B yta D yta E yta F yta G yta H yta K YtaL Yta M yta N yta R Yta s Sammanfattning. 4 HUS 4.1 I Inlednin<.; i Beläryenhet Terränguppgifter och vegetation Anläggningen före undersök~i~g Grävningssätt Undersökningsresultat och tolkning Fynden l Anläggningsbeskrivningar Samrnanställningstabell över 3nläggningar 49 i oc~ omkring hus I Fyndsammanställning av bränd lera, 74 försintrad lera, slagg och br ben l, 5 5, l, i7 1i 13?- -, 2";" 27 2, HUS II Inledning Belägenhet Terränguppgifter och vegetation 90

3 IiUS d Anläggningen före undersökning 90 Grävningssätt 91 Undersökningsresultat och tolkning 91 Fynden An1äggningsbeskrivningar 96 Samrnanstä11ningstabell över anläggningar i och omkr~ng hus 11 _ 159 III 165 Belägenhet 165 Terränguppgifter och vegetation Anläggningen före uncersökning 165 Grävningssätt Undersökningsresultat 167 Fynden 1 -: l ~o1kning av undersök~~ngsresu1tacec Anläggningsbeskrivningar 1:-7 7 HUS J v...la2 Belägenhet Terränguppgifter och veqecation 132 Anläggninge~ före undersökning Grävningssätt :d2 Undersökningsresultat 133 Fynden 13-; Tolkning av unäersökningsresu1~~ce~ Anläggningsbeskrivningar GROP a.l a.5 a a T1 191 BelägenHet. 19';' Terrängupp~ifter o~h vegecation 191 An1äg~ningen före undersc~ning 191 Grävningssätt 192 Undersökningsresultat 19~ Fynden 199 Provschakt A, Tolkning av under50kni~gsresultatet.201 Anläggnin~sbeskrivning 201 Fyndtabeller T PROVUNDERSÖKNINGEN, SEPT-OKT Syfte _ Undersökningsmetod Undersökningsresultat... 20' Ruta Ruta ~a 20, Ruta 49. o 20: Ruta $ Ruta 51 ~ Ruta _ Ruta Ruta Ruta Ruta auta o :~~ Ruta : Ruta : Ruta J.1: Ruca 85...: ~uta : Ruta ~3

4 10 KRONOLOGISKA FÖRHALL~~DEN C 14-dat.eringarna 2~J 10.2 Arkeologiska indikationer S Ruta BS Ruta 93 o o Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta ~uta Ruta Ruta Ruta S Ruta Ruta Ruta 158 ~ Ruta Ruta Ruta J.39 Ruta Ruta ~ Ruta Ruta Ruta Ruta Ruta t6 Rut.a Ruta Ruta Ruta 20a Sarnrnanfattning av provundersökningen Sammanställning av undersökningsresultaten 241 SANMANFATTNING S A..\JVÄND LITTERATua TECKENFÖRKLARINGA? 253 BILAGA 1: fyndtabell över de numreraåe fynden BILAGA 2: sammanställning av förkolnade frön från hus I. BILAGA 3: fotografier inklusive bild=5rteck.ning.

5 Förord Föreliggande rapport är den första i en ännu obekant rad rapportdelar rörande Geneundersökningen. Avsikten är att inom rimlig tid successivt rapportera undersökta objekt. Jag har valt att rapportera vissa objekt utan att en fullständig undersökning är genomförd. Detta ~ctiveras av att en del lämningar är så pass om:a~tande att en snabb, men partiell redovisning sannolikt förbätt~ar rapporteringen. Således kan man: denna ~a?portdel sakna viss dokumentation, detta gäller t ex fle=talet profilritn~~gar. I denna rapportdel har huvudvikten fästs på den översiktliga dokumentationen samt på de ver~ala beskrivningarna. Kompletterande dokumentation följer i nä5tko~~ande ra??ort delar. Ett fle~cal påbörjade objekt är å andra sidan ince alls medtagna i detta samma~hang, p g a att de ännu är för litet undersökta för act: en ~enl~gs:~ll ~ild av läoningarna ifråga skall kunna prese:nt:e.:. ~s. Det.ca säll.e!" c ec~ hus IV, yta G, yta F och härågro~ar~a. Dock :inns dess~ lämningar med i fynd- och C l~-t~be:ler. Vad gäller y~~ ~ har jag valt att vänca med denna e:cersom den croligen :ör sammanhanget spelar mindre roll sa~~ ac= ViSS bearbet.n~ng måste till innan den presenteras. I bearbet.ad form kommer resultaten :r!n undersökningen at= ingå i en avhandling, vilken kommer act oeröra bebyggelsen utifrån de tre frågeställninga~ sem preseneeras kap 2. Genom örnsköldsviks kommuns välvilliqa inseäl:nlng har undersökningen hittills kunnac d=~va_;. T~ll. decca har jve~ ~s till stor del bidragi~. ör~s~ö:dsv1~s kor.~un ko~~er också under en 5-årsperiod at= m~cer~el~c sc=c:a den fortsatta undersökningen. ~ågon e:ler n~gra av husgrunderna kommer efter undersökningen på något säte act ma~ker~s i markytan, så att besökare kan =å en UP9f~tt~i~g om for~lämningarnas sa~.anhang. Detta init~aciv komrr.~r från ör~sköldsviks kommun soo sy:tar till a=e göra områdec till en fornpark. -i if;l (1., ~<".'.':-I /tl/~ t"t_. I... -' U~e3 can l ma~ 1931

6 1 1 Inledning Är 1962 undersökte E. Baudou tre av gravarna på gravfältet raä 22 i Gene, Själevad sn i Angermanland. Gravarna som var föremål för undersökning var nr 3, 8 och 9 enligt fig 3. En av dessa dacerades till vikingatid (Baudou 1963: 131 och 149). Vid undersökningen genomfördes ocks& en mindre fosfatkartering runt gravfältet. Denna visade på högre värden NÖ, Ö och SÖ om gravfältet. Inga försök att lokalisera en eventuell boplats gjorces dock vid detta tillfälle. Med anledning av örnsköldsviks kommuns planer på småhusbebyggelse på Genesmon, aktualiserades 1977 återigen undersökningar i området. Då Genesmon genom seklerna. förvisso varit använd men till största delen varit befriad fran större och för fornlämningar ödesdigra ingrepp, förelåg här möjligheter att påträf=a lämningar i oskadat skick, tillhörande det kända gravfältet. Dessutom måste ur exploa~eringssynpunkchela Genesmon granskas med avseende på fornlämningar. De inledande undersökningarna hösten 19i7 gick ut?a att: a) detalj lokalisera eventuella beoyggelselämningar i anslutning till gravfältet, b) genom fosfatkartering av N delen av Genesmon grovlokalisera eventuella boplatser eller andra lämningar. Efter fullgjord säsong hade delar av hus I och II påträffats, samt fosfatkarteringen genomför~5, vars resultat presenteras i kap 3. Därvid låg förutsättningarna för 1978 års säsong klara, dvs fortsatt fraw~agn~ng oc~ undersökning av hus I och II samt kontroll av fosfatkarteringens resultat. Dessutom utvidgades fosfatkarteringen till S delen av Genesmon så att hela den centrala delen av mon mellan 9 och 28 m ö h karterats. Under 1979 års säsong fortsatte undersökningarna av hus I och II samt påträffades husen III, IV och V intill gravfältet. Dessutom grävdes anläggningar på yta G (området med härdgropar på fig 2). Under sommaren och hösten 1980 undersöktes, förutom fortsättningsvis hus I, även gropen T l. En provundersökning gjordes också runt gravfältet i syfte att få en absolut begränsning av bebyggelsen, resultatet av denna presenteras i kap 9.

7 \.: "., , '. ;'. :~, ;"-". -.. ",., SJIJIlIIfU~ '\~..." :; :.. ' \.,;;~ \ Fig l: Utdrag från ekonomiska kartans blad 19 I Örnsköldsvik 3) Domsjö. Undersökningsområdet är beläget mellan ängsmarken i Ö och skogsbilvägen till Genesnon 2:1 i V.

8 BVTA F \ "': ~. "- '\ N 3 tj J v \ \ " a'- ", \ 'Q)'.. i", II I l., T2 '-.' () ~,. ' '-.', " I -; hilld- ~ gropar..., -, \ <E--s<lndlmo\ mj3ia/ler--,. '\ O. som, '- r "" O \ ;:.g 2. ic,n~':i::l:li.'"s::>~r-~:j~t. o..:,-,ena 5:;, i-'i", :l'ls:::-_no~:,. i_l:= r,:-::v::::-. Ti_r::= :;;:;::;:-ro ']'01".:' '" ;,jrd.:::-o:;. = :,;.::::_ slc:!.. t ~r::l b~g:"l"s"in;; av nusorunl:l --:.= ~~,,':!f"!:':'i.:: gr'jn:; -'ullan s:::n~;~.-.o Den mj':i~::/ltl:'. "~.; :- =.)."lr o':!s -~:: hd~t fosf~;~~'c2. i~r~~~~lc~c2 ~v~?l ~~:~~t.~n ~vn:~?:: ~o:l~t:uk:io~9~ ~Y~:~J ev ~enc. Undersökningen, vilken ännu pågår, har infogats i ett forskningsprojekt rörande studiet av järnålderns bondesamhälle i Norrlands kustland, som drivs av arkeologiska institutionen vid Umeå universitet. Arbetet har hittills huvudsakligen bekostats av örnsköldsviks Kommun och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Medel har ocks~ tillskjutits från arkeologiska institutionen i Umeå samt från Stiftelsen Seth M. Kempes Minne i örnsköldsvik. Undersökningsresultaten kommer att bearbetas och publiceras genom arkeologiska institutionen vid Umeå universitet.

9 4 z. o +~ :i( ~ ~ o ~~ :!:bp,. 0.0 L-,;; O ',--... o~ O O [L,' ~ J...~t oq~q _". <:10 O...,'" f '... " o" 0. ' ~ O O.. >, 1 CI o Go&> ~.. o ~~.fl. '0- O ca O :111" ~"~~ ~~~?'.2~.. ~ 00 I r E o N o :i( +" ~ ~, = ", ~ > I~."","j1 = o~~} I I. ogl ~, M Sl " '" ~,. N N '" o N = ~ Fig 3. Plan över det centrala undersökningsområdet ö om gravfältet. En del av mörkfärgningarna är inringade och förekommande stenar fyllda.

10 2 Uppgifter om undersökningen 2.1. Målsättning Undersökningens syfte var inledningsvis att rent geografiskt avgränsa områden innehållanåe fornl~ingar samt undersöka dessa så at~ exploacering kunåe igångsättas. Dessutom finns en vidare vetenska~lig målsättning som kan uttryckas : följande frågeställningar: l} Hur har det lokala resursutnyttjandet sett ut oc~ hur har det varierat över tiden? 2) Hur har den lokala bebyggelseuc";ecklingen for;: löpt rent rumsligt och vad ha~ överg~vandet av boplatsen för orsaker? 3) Är bo~latsens initialskede ett uttryck :ör en regional inre utveckling av sättec at~ producera livsförnödenheter eller :ör utifrån ko~~ande produktionssät~, historiskt frän~ande i decca område? Svaren på dessa frågor kräve~ samt kom9araciva studie~ och behandlas inte i detca sammanhang. bearbec~i~g av maceri~le~ 2.2. Lägesangiveise Undersökningsområdet är beläge~?å Gene 5:1, ekonomiska kartans blad 19 I örnsköldsv~~ 3 j DonsJö. Koordinater: X 7018, 960 res~ Y 1645, ilo Grävningstid och arbetsstyr~a, Undersökningen har hittills utför~5 under :y=a säscnge= vid följande tidpunkter: (första fosfatkarteringen), och (andra fos:atkarteringen). Unde~ Under och 09 OJ , samt unde~ och J1. Grävningsledare har varit Per H. Ramqvist. FölJande personal har medverkat: Assistenter: Ingela Bergman (1980) Gun-Mari Isaksson ( ) Jorrna ~arman (1980) rlnna-~arin Li~dqvi5t (197:-79) Lena Pettersson (198C) Brita Tronde {

11 Praktikanter: Björn Almqv~st (1979) Eva Bengtsson (1977) Asa Bergmark (1977) Lena Holm (1978) Jorma Karman (1979) Thomas Larsson (1977) Lena Pettersson (1978) Pia Pettersson (1978) Joachim Pieti1ä (1979) Grovarbetskrart: 1977 Rosmari Johansson Lars-Uno Larsson Inger Lodin Kerstin Lundgren 1978 Lena Hallin Berith Hilmers~am Christer Hörnqvist Sven-Allan Jonsson Kjell Källström Christina Lodin Alice Ma!we (sekr) Roland Persson Lena Sandström Per-Olof Sundberg Lennart. Westin Lilly Westman (sekr) E1eonor Aström 1979 ~aude Berglund Per Be::-gman ~art~na Holmbom Asa Jonsson Gunilla Tegström Lennart. ~'iesc.in 1980 Kersti~ Bengtsson Peder Byst=cm Ingela otiner Lena Häggolad Eva Lindgren aonny Lövdanl Oskar Sa:c~cnsso~ Lena ~'iesc.berg Grovarbetskraften har tillhandahållits av ~ts oc~ har totalt omfattat 7307 timmar. Förut.on evan ~P?=3~nade deltagare har även Roger Engelmark de:tagit med?al;ooocaniska undersökningar. Den undersökta ytan omfattar hittills samman:agc. ca 3000 kvadratmeter. Två fristående koordinatsystem ha::- varit i användning. Det ena upprättades 1977 i samband med den första fosfatkarteringen och omfattar ytan med hus I och II. Det andra koordinatsystemet (med förtecknet K) upprät~3des av kommunens lantmätare i samband med den andr~ :osfatkarc.eringen Tekniska uoogifter Som fixpunkt har använts en av ko~~u~ens belägen i kanten av skogsbilväge~ c.~ll Sc~~a~~e~~e~. Den ligger m ö h och ca 20 met~r S jus I oc~ II.?olygonpunk~er,

12 Topografi och vegetation, allmänt Det centrala undersökningsområdet, omfattande gravfältet och de hittills påträffade bebyggelselämningarna, är beläget på en tallhedsplatå ca ffi ö h. Platån begränsas i N av berg- och moränknallar och sedimentavlagringar, på och invid vilka Gene och Domsjö samhällen ligger. I V och S ligger Bäckfjärden resp Vågefjärdens inlopp och i Ö begränsas platån aven dalgång med ängsmarker. Dalgången i Ö når en högsta höjd av ca 15 ffi ö h och förenar Vågefjärden i S med örnsköldsviksfjärden i N. Själva platån är svagt sluttande åt S. I dess V del kan ett flertal strandvallar iakttas mellan ca 30 och la ffi ö h. Strandvallarna framträder i form av terrasser. Genesmon består av välsorterad jord. I de högr~ belägna samt V delarna av mon finns sandiga fraktioner medan de Ö och lägre delarna består av moiga fraktioner. Längst åt Ö, mot ängsmarken, är företrädesvis mjäla. I detta område finns spår efter enstaka dräneringsdiken, vilket tyder på att det mjäliga området brukacs i nyare tid. Vegetationen på Gemensmon domineras av slutna barrskogsbestånd, vilket i huvudsak utgörs av medelålders tallskog. I områdets Ö del, vid de :inare fraktionerna, finns markanta inslag av medelålders gran. Här finns ocksa slyvegetation av björk, vide och rönn. Den marknära vegetationen i tallskogen består i huvudsak av torr rismark, ~ilken i stort sett består av lingon och ljung. I Ö delen, vid de fi~are fraktionerna övergår markvegetationen successivt från torr till frisk rismark, bestående -av blåbär, ekorrbär, skogstjärn, m m. Kring dräneringsdikena i Ö delen förekommer tät ~lyvege~ation av vide, björk och rönn. Den ö9pna marken i dalgången ö om fornlämningsområdet bescår både av ängsmark och igenväxande ängsmark (Sjöström 1979i.

13 3 Fastatkarteringarna 3.1. Första fosfatkarteringen. Juni l. Inledning Provtagningen ägde rum oc~ utfördes av Gun-Mari Isaksson, Anna-Karin Lindqvist och Brita Tronde, från Arkeologiska institutione~ vid Umeå universitet. Syftet med undersökningen var att närmare lokalisera den förmodade boplatsen Ö om gravfält raä nr 22. Stt fristående koordinatsystem upprättaces. Sn yta omfattande ca 70 x 90 meter (ö-v) uppmättes JUSt Ö om gravfältet. Provtagningsgroparna 91acer~ces var tionde meter och en ca 0.2 x 0,2 meter stor grop grävdes. Ur varje grop togs två prover. Ett direkt unear torven (prov Al och det andra ca 10 cm 5ärunder tprov SJ. Dessutom noterades provtagningsqropens utsee~de med tanke på podsolskikt, anrikningshoriso~~ens fkr9 same förekomst av kol och sot, skörbränd sten, br~nd lera, brända ben och andra eventuella :y~d. Sa~anlag~ grävdes 73 provtagningsgropar och 1~2 prover insamlades Provtagningsmetod Statistisk bearbetning Fosfatproverna har analyserats av Tekniska institutionen, ~ektionen för analys och allmän konservering vid Rik~antikvarieämbetetoch Sta~ens Museer. ~iscori3ka Resultaten från fos:aeanalysen har under5tä::~5 en statistisk behandling i syfte at~ :ör cet :örsta få värdena i överskådlig form och :6r det a~dra :ör a~~ utvärdera A- resp B-provens avvi~elscr oc~ s~~~and.

14 po klassmitt Y E % y' fy' f (y') 2 O , ,0 -l , ,7 O O O , ,5 l ,5 7 9,6 2, ,5 3 4,2 o 9 27 SUMNA , My Tabell l, A-proven från fosfacprov~agn1ngen c JU:li 10-- H' = 74,5 y'= Y -,,' w = 50 w J:~ 74, ,5 = M' + w - n = 72 = 2 =w.,/r(fv,)2 t"~v' 50.)89 _ (19 ) 2' _ ( _ L. S Y n n ) = = 33,5 _ ~ l I M' w provisoriskt medelvärde = klassbredden po klassmitt x E x' Ex' =(x ') 2 O ,5 O O -4 O O ,5 l 1, ,5 9 13, , ,0 -l -: , ,9 O O O ,5 7 10, l l, ,5 O O 2 O O ,5 O O 3 O O ,5 l 1, SUMHA , Tabell 2: B-proven frå~ fosfat?rovtagninge~ i Jun~ ~977. M' = 224,5 w = 50 ~x = M' + _!X r -, w- n = 224, ~~ = 202,8 52,;

15 10 % I po '" '" '" '" '".. N i'!: Ṉ i'!: N N lativa frekvens. På x-axeln har Fig 4 A-provens re klassmitterna markerats. Oj, '" "',.. '" - '" ~ ~ N Ṉ.... "'. "'. '" '" '" ~ i'!:.... ~ N N N N M M po Fig 5. lativa frekvens. på x-axeln har B-provens re klassmitterna markerats.

16 Som framgår av t3bellernd och h~stogrammen uppvisar de båda proven ol~ka fördelning mellbn fosfatklasserna. A-provets medelvärde är ca 87,5 p, medan B-provets är 202,8. Föreligger det något samband mellan proverna eller speglar skillnaderna en tidsmässig skillnad ~eträffande fosfatproducerande aktiviteter? För att pröva detta skall här genomföras korrelationsberäkningar. Avsikten härmed är alltså att få ett siffermässigt uttryck för sambandet mellan prov A och prov B med avseende på fosrathaltens variationer. Eftersom materialet i detta fall befinner sig på intervalldatanivå är det möjligt att genomföra proåuktmomentkorrelationsberäkningar (r xv )' Denna koe:ficient anger graden av linjärt samband mellan de båda variablerna, där l = fullständigt positivt samband, -l = fullständigt negativt samband samt O uttrycker att inget samband :inns mellan variablerna. Eftersom antalet B-prov är färre än A-proven har åessa kompletcerats genom act dä~ dessa saknas ett a=icmetiskt medelväråe uträknats utifr5n värdena på omkringliggande B-prov. Därigenom har anta~et prover (=n) i båda fallen blivit 73. Materialet har orenats i en kor=elation~tabeli (fig 6) där y-axeln motsvarar A-proven och x-axel~ 3-proverna. Rutindelningen i y-led betecknar ~la~s~ndel~~~gen så att den nedersta rutan omfattar A-värdena 0-49, den näst nedersta rutan värdena 50-99, etc. på sa~ma sätt är x-axeln indelad. Därefter tar de oli~a?=ovgropar~as A- och B-värden i form av frekvenser inplacerats i korrelationstabellen. Ovanför beräkningstaoellen (fig i) har x'-värdena antecknats (jfr tabell 2) och till vänste:- står y' -värdena. r varje rut.3 finns ovanför h.lvudsiffran (frekvensen) en siffra i liten stil. Denn~ fås genom att man multiplicerar x' -vä:-ået för ru~an med 'l' värdet för samma ruta, man får således x'y'. Värdet på fx'yl får man genom at~ i de =u~cr där :rek~enser :inns multiplicera frekvensen ~ed rutans x1yl-värce (dvs siffran med liten stil), därefter har?rod~k~erna s~~~erats i x- resp y-led. Hur övr~ga värden fås :=a~ f=amgår av tabellerna l oc~ 2.

17 12 (Al y Fig 6. ~ I o '" '"I o <O.. -I '" o o- '" '"-l o <O-.. '" '" I o '" '" '"I o <O '" Korrelationstabell för fosfatundersökningen i juni 1977, omfattande 73 provtagningsgropar. X = antalet fosfatgrader för prov B. Y = antalet fosfatgrader för prov A. ~ MI O O M '" '" M I O <O M.. '" Ọ...I O x (B) ' , -, fx -2 -l l ' fx'y' Fig 7. Beräkningstabell för korrelationstabellen i fig 6.

18 13 Utifrån beräkningstabellen kan värdena infogas i för produktmomentkorrelationskoefficienten: formeln nifx'y' -.!:ix' Ify'. Uträknat blir r xy = 0,33. Om de båda proven skulle ha varit ett resultat efter samma aktivitet vore det självklart att sambandet mellan dem hade närmast sig l. Efter beräkningarna samt respektive provs olika fördelning mellan klasserna ligger slutsatsen nära att de båda proven verkligen visar på två helt skilda tidshorisonters aktiviteter. Dessutom talar de markkemiska förhållandena för att fosfater som anhopas på en markyta successivt dras in i markkemiska processer och så småningom anrikas i B-horisonten. Således skulle höga värden för B-provet tyda på en äldre aktivitet. Utifrån detta kan följande schematiska uppställning göras: lågt B högt B lågt A högt A Fig 8. l. Ingen aktivitet. 2. Äldre aktivitet. 3. Yngre aktivitet. 4. Äldre och yngre aktivitet. Alternativt kan man här tänka sig en omfattande fosfatproducerande aktivitet som avsatt höga värden i båda horisonterna samtidigt. Dessa fyra olika förhållanden finns representerade på undersökningsytan (se fig 6). Eftersom B-provens medelvärde ligger så pass högt blir uttrycket "hög fosfatha!t" likvärdigt med medelvärdet och däröver. Undersökningsytan kan betraktas som ett snedfördelat stickprov, där hela Genesmon utgör populationen (se vidare 2:a fosfatkarteringen).

19 14 "'+ N "'+ '" "'+ "'+ ~+ :;;+ "'+ N <'> "' ZE O 1';+ :;+ "'+ ",+ "' :g+ V "'+ ~+ ~. "'+ N ~ "'. ~@ ::1+ ;1;+ :e ] E O '" " <'>+ -. '" +. O O " o O " O '"n Fig 9. Plan över provtagningsytan som visar groparnas placering och innehåll. Provtagningsgroparna 6B - 73 är ej redovisade, dessa är tagna i linje rakt söderut från grop 59. Skogsbilvägen omöjliggjorde provtagning på fyra ställen. Groparna är placerade i Koordinatsystemet?å var tionde meter.

20 15 E 2 z< o o o o ~ + o ~ o '" M Fig 10. A-provens fördelning över undersökningsytan. Randad YBa betecknar område med fosfatvärden över 199 p och prickad yta fosfatvärden från po. Dessutom har 1977 och 1978 års grävningsschakt markerats. Den stora grävda yta~ i mitten innehåller hus I och II.

21 16 z< o o o '0 ~ oo ~ o '" M Fig 11. B-provens fördelning över undersökningsytan. Rutad yta Betecknar område med fosfatvärden över 249 p ooch randad yta fosiatvärden från P.

22 Man kan utifran ovan framförda förhållanden sannolikt urskilja ett yngre område med fosfatproducerande aktivitet samt ett äldre. på fig 10 finns i Ö delarna av undersökningsytan relativt höga A-värden vilket troligen hör samman med en yngre odlingsverksarnhet i detta område. Där finns också dräneringsdiken. At öster avtar också kornstorleken så att det i östra delen av undersökningsytan övergår i mjäla. på fig 11 syns den äldre aktiviteten i form aven isgritmkarta baserad på B-proven. Det högsta B-värdet ~lo P hamnade i ruta 34 (fig 9), vilk~t senare visade sig ligga i S delen av hus I. Denna provtagningsgrop gav ocksa ett högt A-värde vilke~ orsakade koncentrationen mitt i fiq 10. Detta och ruta 35:s A-värde hör då t=ol~~en samman med-en äldre omfattande aktivitet. aeträffande fynden i samband med provtagningen (:ig 9) kan dessa generellt sägas sammanfalla med höga B-värden, även om skörbränd sten också kan förekomma tillsammans med låga foseat'lärden. Vid den senare provundersökninge~ framkom i sökscnaktet som drogs utifrån ruta 24 delar av hus I och II. I schaktet vid ruta 33 framkom en annan del av hus II Andra foseatkarteringen. November Inledning Provtagningen ägde rum och utfördes av Äsa Bergmark, Gun-Mari Isaksson, Thomas La~sson,?er H Ra~qvist och Brita Tronde, alla fran rlrkeolcgiska ins~itutionen vid Umeå universitet. Syfcet med under5ö~~ingen var att ta reda på om ytterligare ooplatslämningar :anns på Genesmon. Den i juni 1977 :os:atkarterade ytan kom att bli en delmängd av denna undersökningsyta Provtagningsmetod Ett nytt kcordinatsystem upprättades av örnsköldsviks korr~u~ lantmäterienhet, omfattande en yta av 500 x 500 me~er. Den Ö tredjedelen av undersökningsytan utgörs av åker- och ängsmark, där togs endast sex fosfatprover i kontrollsyfte. I övrigt placerades provtagningsgroparna med 20 meters intervall och en ca 0,2 x 0,2 meter stor grop grävdes. Två prover togs ur varje grop. Prov ~ omedelbart under torven oc~ prov B ca 20 cm därunder.

23 18 Provtagningsområdet begränsades i Ö av åker- och ängsmarker och kontrollproverna där togs under plöjningslagret på ca 30 crn:s djup. Sammanlagt grävdes 451 gropar och 890 prover togs. I övrigt användes samnla tillvägagångssätt som vid provtagningen i juni Statistisk bearbetning Fosfatproverna har analyserats vid Tekniska institutionen, sektionen för analys och allmän konservering, vid Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Resultaten från fosfatanalysen har underställts en statistisk bearbetning i syfte att för det första få resultaten i överskådlig form, för det andra för att utvärdera A resp B-provens förhållande till varandra samt för det tredje för att jämföra resultaten från den statistiska bearbetningen av fosfatanalysen i juli -77. po klassmitt E % y' Ey' E(y') 2 Y 200 O 49 24, ,5 -l , ,2 O O O , ,9 l ,5 25 5, ,5 10 2, ,5 l 0, ,5 l 0, SUMMA , Tabell 3: A-proven från fosfatkarteringen i nov M' = 74,5 w = 50 M = 67,8 Y Sy = 51,5

24 19 po klassmitt x f % x' fx' f (x' ) 2 O ,5 23 5, , ,7 -l , ,6 O O O , ,5 l f , ,5 3 0, SU~1MA , Tabell 4: B-proven från fosfatkarteringen i nov M' = 124,5 w = 50 M = 122,0 x S = 44,4 x '10 50~ Fig 12. A-provens relativa frekvens ! " 1!.. 1! '" "1 '" '" '" '" N N '" '" ~ ~ Fig 13. B-provens relativa frekvens. po

25 20 A-provens medelvärde är således ca 68 po. Detta ska då jämföras med första fosfatskareeringens A-värde som hade ett medelvärde på ca 88 p. Standardavvikelserna är i båda fallen ungefär lika. A-provens spridning ~~~~;s~~oe~ofo~~hv~~e~~;~s~~r~~~s~:~'s:~a~r~~~~n;~~ger tielit mot högre fosfatvärden. Denna tendens finns också i A-proven från första karteringen, men där är den inte lika markant utan har en svag dragning åt normalfördelning (jfr fig 4 och 12). Beträffande B-proven så är medelvärdet betydligt lägre än vid den första karteringen, nämligen ca 122 po. Denna stora skillnad får tillskrivas det faktum att den första undersökningsytan praktiskt taget var ekvivalent med boplatsytan. B-provens fördelning uppvisar närmast normalfördelning. I likhet med föregående bearbetning har även detta material korrelationsberäknats, utifrån samma utgångspunkter. (AlY Fig O> o", O> O> I o '" o- O> "-, o O> " '" o, '" O> O> '", o'" '" x (B l Korrelationstabell för fosratundersökningen i nov 1977, omfattande 441 provtagningsgropar. X antalet fosfatgrader för prov B. y = antalet fostatgrader för prov A.

26 O -1 IX Ix, fx'y, tv fy' l(v12 fx'''' o ,0 l , , ' i ' 98 -I Fig 15. Beräkningstabell för korrelationstabellen fig 14. Om värdena från beräkningstabellen infogas för produktmomentkorrelationskoefficienten den i detta fall = 0,29.. i formeln (r ) blir xy Även här framstår sambandet mellan A- och B-provet som svagt. De förhållanden som beskrivs i fig 8 återfinns också här. Dock med den skillnaden att förhållande 3, högt A - lågt B, är betydligt frekventare. Förhållande 3 är dock geografiskt överensstämmande i de båda f 05 fatundersökningarna, nämligen i Ö delen av undersökningsområdet, där synliga spår efter sentida odlingsverksamhet är iakttagbara.

27 22 N l I o A,., J, 9 ". ".. " ",g " 22 2J,. A 1( c o F o F + " provtaqn,ngst;;rop O $Ol/kol SkQrbrand sten H o, J K L P N O O,1 ~ K M.'\:,~ : ", raa. ' 22, ' ~-. -~... o ~ :,~, :. :\':, p R S m : T -.2. U Uer_ o," ings mar;,. u I/XYZ A A o 100m " ~, O Fig 16. Plan över provtagningsytan som visar groparnas placering och innehåll. Groparna är placerade i koordinatsystemet på var 20:e meter. Gravfältet = raä 22 och de tre enskilda högarna = raä 21. De romerska siffrorna betecknar de i åkern tagna kontrollproverna.

28 23 A F K P U A O N t 5 \ \ \ ",. '., ', 22 ~! " Fig 17, A-provens fördelning över undersökningsytan. Randad yta getecknar fosfatvärden från P och rutad yta fosfatvärden över 199 po. Underlagskartan är upprättad av ö-viks kommun.

29 ,24 OAr ----:~F7---.:.:K~nr-.,.JP=---_.,..,,JUL--_r~A Sy:;:--_--, N f \ ~ o 100m, Fig 18. B-provens fördelning över den tredje fosfatkarteringens undersökningsområde (södra delen av kartan markerad juli-78l. Randad yöa betecknar fosfatvärden från 150-1&9 P och rutad yta fosfatvärden över 199 P. Underlagskar~an upprättad av ö-viks Kom.

30 25 Vid provtagningstillfället noterades också fraktionsi groparna. Uti storlekar och markprofilernas utseende från detta kan man ungefärligt upprätta en karta med olika mark- och jordtyper. N I i..... ld ~ ~I I :~::::. I.. """." " 4C)...-/ J ;.:::.::;.,"'''-_. I'~,,-=----- ) /,:::.' :':'. ~',(.~;======:::-- "0.. " '~~\. ( :::.:: ~ _-;1\ \ -...~ - / :" ~ ~>~ ) '~~./ A el! 1"":".:1 ::: ::- ~.~_..;g)~----""'-' O...' '" \..... ". ~.I.. " ""0.,.~ e"e :e.:.".!..., ~~ "\; : e.:";=... \.'\;,,~ " S ~4.c..~ \~~=j;~*er:!ö-~:-,.'.i;;;";.;.~.:::: '.l~.::;' ;':;..,.: -if'-:: Bäckfjärden,0...:: ""....' ".,... -~ ", "- -- e...1 : :. '... \ _~.~. ~~""~""" ~;::::.\ 1, : e.e : : ~/ '~ :".""" 1, "" j p o o \...~. ~----=:..t-:...,--l.0't~~f.~;~ f ~ ;: ~ f1-,;,...~, ;I".". ~ ',..\' ' =- _ -~~"-'- -..., ::::. :;-::L--- --'l;''',,>../ ::::: _.:-:.; ;\~ ~,;:;; ;;:.:::,t' '~.o,..., DOMSJÖ.l' \ o o 10'., 0,.. --_ ::::----! :'i: :.,'". ';1\ --...::: -...,,,..,...,,-..:..:-. I. --"::' 10 ~.,".,' ~f.,'r"i'"~o.:o.~,~,, ~~~: +t~~:;;~ :->~ < :- ::..::.: ::::=:::~~1~:.:t.,J:.~ ~ :.: :0:::.;..,:~.,'::-\ ""....,~..'.,.;.... ".:. ':1 ', \. '.' \ '- '".-,, ~'i"'<"~ l" "':<'i:f\~~ '.: '.'.. :: i...,...\ bebyggelse.... } ' :~ ~.;:.... _..:l..: ;..::r.:~,,;~ ~ '('-, :.:.~...".. ::.- 1..'... '.."'..,:.\'."\,uc..:::"';'<ls;--'o'--'- "i :;J" : ".: " ~. ;'{,t:;\\... ' --'r '". '... \, '., ~~.. ~ ~... :...-'/:,.:.,...,; ",... ~.~,, "- \ "<Oi '. :..,:.... ~f ::.. ~;.:..;,,..,., :.; : : :: ; "l>...:'x~. \ ~,... -.r.h.o'\ to :. ;, ".~.. "", ~ ~\~ ----' 1".'... '\...;..,;--. ~ J \ ' '. ~.o,,,.', /' \oo..-o"" l.. ~ \... o ' ~ ~ ;... i.~-_1.~.,,.,,....:.... ".. : ', ~..:...,~ '. \ /,.. ""li:... < '.'.. : <~. 1"~. ~......"... I.,,.,.' ' ", :, "...:..:..,, ;,. y ly" \0 -, ' :.. :.. :.',.,.,.',,., '..',' '.. Fig 19, Ungefärlig utbredning av marktyper och jordarter inom undersökningsytan (kvadraten). Prickar = sand/mo. Horisontella streck = mjäla/ ler. Ringar = ängs- och åkermark. Ungefärliga höjdkur.vor. Underlagskartan upprättad av ö-viks Kommun.