Gränssnittsprogrammet EL V AR

Transkript

1 Tekniska Högskoan i Lund A v deningen för Bärande Konstruktioner Lund 1994 Lund Institute of Technoogy Department of Structura Engineering Rapport TVBK-5071 Gränssnittsprogrammet EL V AR Gränssnitt mot Cad-komponenter på NICK-format och Autocad Vidar Jonsson Arkiv Konst ruktionsteknik ~~ r~ (s~) ~~~b-~

2 Rapport TVBK-5071 ISSN %9 ISRN: LUTVDGffVBK SE Gränssnittsprogrammet EL V AR Gränssnitt mot Cad-komponenter på NICK-format och Autocad EXAMENSARBETE TVBK-5071 Handedare: Per Christiansson LUND apri 1994 V idar Jonsson

3 Förord Förord. Denna rapport är resutatet av ett examensarbete som utförts vid Avdeningen för Bärande Konstruktioner, KBS-Media Lab, Lunds Tekniska Högskoa. Det är utfört av Vioar Jonsson under Handedning av Per Christiansson. Jag vi dessutom tacka Anders Foin för hans hjäp Lund, Mars 1994 Vioar Jonsson I

4 Sammanfatning Sammanfattning. Arbetet har omfattat ett studium av hur Cad-komponenter på NICK-format ätt ska kunna hanteras och sändas ti ett Cad-system (Autocad). Första deen av rapporten är en beskrivning av NICK-formatet. Sedan föjer beskrivning av Cad-komponentfiema och rekommendationer för dessa. Kapite 5 handar om tigängiga eektroniska varuinformationssystem och innehåer en kort beskrivning av dessa. I senare deen av rapporten beskriver jag gränssnittsprogrammet Evar som har utveckats. Det tar hand om sökning av Cad-komponenter i ett komponentbibiotek, visning av komponenten på en skärm (figur och tihörande attribut) och export av komponenten ti Autocad. Programmet har utveckas i Visua Basic för Windows i PC-mijö. Databasen Access har även integrerats. II

5 Innt!håsförtt!ckning. Innehåsförtecknin~.. Inedning Bakgrund Syfte Modeering av gränssnittsprogrammet ELV AR NICK-standarden : Syfte med NICK standarden NICK- fiens uppbyggnad För och nackdear med NICK-fom1atet : Fördear Begränsningar Cad-komponenter på NICK-format Grafik Kassifikationer och reationer ti BSAB Attribut Rekommenderade egenskaper för Cad-komponenter Orientering: Vyer Grafiknivåer Linjekaraktär (injetyp) Linjebredder Färg Typsnitt g. 30-grafik Parametrisk grafik O. Attribut Exempe på Cad-komponentfi Datoriserade varuinformationssystem Syfte med datoriserade varuinformationssystem o 5.2. Kort beskrivning av några tigängiga system Windows for Windows, demonstratör AMVI, demonstratör i Svensk Byggtjänst byggvaruregister III

6 Innehåsförteckning. 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datmiserade varuinformationssystem Syfte med kommunikationen Kravanays Begränsningar i Cad-komponentformatet Uppgbyggnad av gränssnittsprogrammet ELV AR Inedning Sökning av Cad-komponenter Sökning efter finamn: Sökning i sökfi Läsning av Cad-komponentfi och sortering av informationen Skrivning av attribut och annan text i textrutorna Uppritning av figurer Export ti Autocad Import av Cad-komponent ti Autocad (isp-programmet Evar) Användning av programmet ELV AR Sökning Sök i sökfi: , Sök efter fi namn : Attribut och figurer Export F ie 1nenyn sutsatser Ordista Referenser ~ IV

7 . Inedning.. Inedning Bakgrund. På senare år har datorn bivit använd mer och mer för att göra ritningar med hjäp av Cad-system. Den bjuder på möjigheter som inte var så enka att göra när ritningar ritades för hand. Dessa möjigheter är ti exempe att inkudera produktinformation-i ritningsfi en, som är tigängig i datorn, men som inte kommer fram på sjäva ritningen. När det gjorts uppstod probem med kommunikation mean oika Cad-system. För att ösa det probemet har det satts igång några projekt för att ta fram neutrat fiformat som karar av att överföra produktinformation med ritningen. Dessa projekt är b!.' a. STEP [9] som är samarbete inom Europa, och NICK [2] som är svenskt projekt, men är tänkt att anpassas ti STEP när det är färdigt. F ör att göra det enkare att skapa ritningar som innehåer produktinformation har det satts igång projekt för att ta fram rekommendationer för Cadkomponenter på NICK-format. Dessa komponenter är symboer som beskriver en vara, ti exempe dörr eer tvättstä och innehåer både produktinformation och grafik Syfte. Syfte med examensarbetet är att beysa krav som kan komma att stäas på eektronisk varuinformation, då denna ska kommunicera mot standarder för kommunikation under utarbetande inom byggbranschen (Cad-komponenter på NICK-format). Vid KBS-Media Lab har prototyper ti eektroniska varuinformationssystem framtagits. Dessa system är 'AMVI' [10] och 'Windows for Windows' [11]. Ett program har utveckats som innehåer gränssintt mot Cad-komponenter som är datafier med standardiserad information enigt NICK-standarden, samt gränssnitt mot Cad-system. Programmet har utveckats i PC-mijö i språket Visua Basic. I samband med programmeringen har utvärdering skett av existerande standardföresag med kritiska synpunkter på fördear och nackdear vid denna integration.

8 . Inedning. Resutatet presenteras i form av denna rapport och demonstratorn EL V AR (se kapite 7) Modeering av gränssnittsprogrammet EL V AR. Programmet Evar är tänkt att utgöra ett gränssnitt mot Cad-komponenter och Autocad. Det ska vara ett hjäpmede för sökning i komponentbibiotek, man ska snabbt kunna rita figurer av komponenterna på skärmen och se tihörande attribut samtidigt. När man har vat Cad-komponent för att ägga in på en ritning (i Autocad) ska man kunna exportera komponenten ti Autocad. Programmet ska köras i Microsoft Windows mijö, på IBMkompatiba PC-datorer. Den programvara som används för att skriva E var är föjande:. Microsoft Visua Basic för Windows Version 3.0 för Windows. 2. Microsoft Windows 3.1 API-funktionbibiotek (Appication Programming Interface). 3. Microsoft Access 1.0, Databas som koppas direkt ti Visua Basic. 4. Autoisp Reease 11, för import av Cad-komponent ti Autocad. 2

9 2. NICK-standarden 2. NICK-standarden 2.1. Syfte med NICK standarden Vi är nu på väg mot en mer inteigent hantering av CAD-ritningar, där man ritar upp byggdear och definierar tihörande information, som tjockek, höjd, typ, brandkass och judkass för en vägg. Därför har NICK-standarden bivit framtagen, för att överföra afanumeriska data, mean oika CADsystem, tisammans med grafiken, så att 'inteigensen' behås i ritningen. NICK står för Neutra Inteigent Cad-Kommunikation och medför att information kan utbytas på ett standardiserad sätt oberoende av viket Cadsystem man har vat. Carsystem A NICK Figur 2.1. NICK-standardens princip. Andra standarder t. ex IGES (Initia Graphics Exchange Specification) och DXF (Drawing Interchange Fie) är inte användbara därför att de är endast gjorda för att överföra grafik. Senare versioner av dessa överförningsprogram karar av att överföra information om ager, fårg, och vissa andra egenskaper men inte någon produktinformation. IGES- och DXF-fier bir ganska stora, i de festa faen större än ritningsfien från Cad-systemet. 3

10 2. NICK-standarden Det finns också ett Finskt system för överföring av ritningar. Det kaas för BEC (betongeement-cad) och är utveckat av Matti Hannus i samarbete med Betongindustriförbundet i Finand. Det systemet kan hantera grafik och information om ager, fårg och vissa andra egenskaper. Överförningsfien är mycket kompakt men inte direkt äsbar. När utveckingen av NICK-standarden började, bidades en grupp bestående av O företag. Denna grupp tog fram en ista med de krav som projektet skue uppfya. [ J Hitta format för arkivering, där de ursprungiga ntnmgarna kan återskapas. Symboer ska kunna agras som referens ti specie ritning/fi eer så måste de finnas agrade för varje förekomst med hjäp av enke grafik. Överföra 'hea ritningsgrafiken' och inteigent information enigt byggdeskonceptet mean parterna integrerad projektering. Överföringen ska bygga på ett anta'grundtyper' för geometrierna. Aa discipiner och faser i ett byggprojekt ska betraktas. Både ritnings- och modeorienterade CAD-system ska hanteras. A information ska vara 'äsbar' dvs i ASCII-format. Projektet ska ta ti vara internatione utvecking och om möjigt även påverka densamma. Det är viktigt att så mycket som möjigt görs för att få med svenskt byggtänkande i det format som kommer att bi standard i Europa. Risken finns annars att de svenska byggföretagen måste arbeta med betydigt 'primitivare' hantering av information och mängder än i dag. Ett önskvärt må vore om det Neutraa formatet kunde bi något som skrevs in i standardavta för projektering och överämnande ti byggherren. Formatet ska kunna överföras med hjäp av EDIFACT-syntaxen (Eectronic Data Interchange For Administration, Commerce and Transport). NICK ska baseras på STEP-formatet för geometrier så snart det finns framme och har accepteras. 4

11 2. NICK-standarden 2.2. NICK- fiens uppbyggnad NICK-fien består av 'records' som deas upp i föjande fyra grupper. Administrativa records är aa record som börjar på bokstaven H, t. ex. HFI, HPR, HCO. De ineder fier eer markerar början av en recordgrupp. Definitionsrecords som definierar injer, texter, koder, m.m. Datarecords som beskriver byggdear, system, utrymmen och grafiska gruppenngar. Ritningsrecords som beskriver innehået i ritningen. I NICK-formatet finns det tre fityper, definitionsfi, datafi och ritningsfi, som aa består av administrativa records som är obigatoriska och därefter definitionsrecords, datarecords och ritningsrecords efter behov. NICK-f'i: QD De f' ini t i on s f' i: Ritning: Do. to. f' i: Ritningsf'i: r=-! -11 Q ~- _dj L ~ NICK ( II'I"'QII'!== L Figur 2.2. Nickfiens uppbyggnad. Definitionsfi: NICK har en officie definitionsfi där koder, typer, namn och standardsymboer definieras. Det är också möjigt att definiera egna koder, typer, namn och standardsymboer i en egen definitionsfi som skickas över vid projektets start. Definitionsfi innehåer definitionsrecord som är av föjande typ: 5

12 2. NICK-standarden CXX (Code XX) Definierar oika typer av koder, t. ex attributkod (CAT), Byggdeskod (BD-kod) (CBP), skrafferingskod (CCH) och fanttyp (CFO). DSY (Symbo definition) För att definiera standardiserade symboer. Symboerna ska finnas tigängiga i ett symbobibiotek och vid överföringen skickas: symbonamn som hänvisar ti symbobibioteket, innsättningspunkt och rotation för symboen HFI Nick-exempe KBS-Media ab VJ Def. fi HPR EX JOB MM DEG O SWE HCO Användardefmition CAT $BREDD Bredd CBP 363 Innerväggar CCH 45 grader åt höger CFO HELV Hevetica fyd CGG 300 Stominjer, basinjer CLI Hedragen CMA 7 Gips CPO O Ofyd cirke med mm diameter CSM 521 Tappvattensystem CSP 123 Kontorsrum CTY $V712 Gipsvägg 95mm DSY $F16 Fönster Figur 2.3. Exempe på definitionsfil Datafi: Överför byggdear, grafiska grupperingar, system och rum. Fien kan innehåa hea projektet eer dear därav. Fien förs över under projektets gång. En datafi kan innehåa datarecord som är av föjande typ: BSM (Buiding system) System med reationer ti andra system, byggdear eer utrymmen, och attribut som beskriver deras egenskaper. System har ingen grafik. Exempe på system är instaationsdear. BPA (Buiding part) Byggdear beskriver de objekt som NICK arbetar med på den finaste nivån. Byggdear består av grafik och attribut. Byggde kan vara grafiska eement som ritas direkt eer symbo med tihörande attribut, insättingspunkt och rotation. 6

13 2. NICK-standarden BSP (Buiding space) Utrymmen, beskriver rum med grafik och attribut. Exempe är att man ritar en inje runt ett rum för att definiera dess äge och knyter ti det ett attribut för att beskriva rummets funktion och andra egenskaper. GGR (Graphica grouping) Grafiska grupperingar beskriver objekt som inte är byggdear, rum eer system, exempe~ skraffering och konriektionsinje som anger var i modeen skijeinje går mean överappande ritningar. Efter ovanstående record föjer record som beskriver attribut eer ritar injer och cirkebågar. Här föjer beskrivning av några record av den typ.en. ATT (Attribute) Record som ineder ett attribut. Recorden består av nummer och typ som aa andra, grafikpåverkan (O = ingen grafik, = pan grafik, 2 = 3dgrafik), anta värderader, format på värderaderna, attributnamn och beskrivande text. Grafikpåverkan är O för ingen grafik, för pan grafik och 2 för 3D grafik. Anta värderader visar hur många record av typen VAL som föjer och som tihör attributet. Forn1at på värderaderna kan vara I för integer, R för rea ta och C för character. Beskrivande text skrivs endast ut för attribut som inte finns i definitionsfien. TXT (Text) Textdefinition som innehåer bredd och höjd på texten, skaa på ritningen, justering, fonttyp, injetjockek och fårg. Justering anger justering av textens datumpunkt i textbox. Koden 0000 står för datumpunkt i nedre vänstra hörnet, 0505 står för datumpunkt i mitten av texten, O O står för datumpunkt i övre högra hörnet, och så vidare. Färg är kod på 6 tecken och anger bandning av fårgerna röd, gu och bå. VAL (Vaue) Värderad som föjer record av typen ATT eer TXT och innehåer det värde som attributet ska ha eer texten som ska skrivas. En V AL record innehåer endast ett värde. 7

14 2. NICK-standarden LGR (Line graphics) Definierar injegrafiken och består av injetyp, injetjockek och fårg. Linjetyp är ett ta på maximat 3 tecken. Linjetjockeken föjer DINstandarden och kan vara 0.18, 0.25, 0.35, 0.5, 0.7 och 1.0 mm. Färg har beskrivits under recorden TXT. LCO (Line coordinates) Består av x-, y- och z-koordinater för punkter, förbindese, synighet och punkttyp. Förbindese beskriver viken typ av eement som ska ritas ti nästa punkt, L står för rak inje, C står för cirkebåge och + står för centrum på cirkebågen. Synighet kan vara V för synig (visibe), och I för osynig (invisibe). DPO (Datum point) Record som innehåer insättningspunkt för symboer eer text. DPO består av x-, y- och z-koordinater för insättningspunkten och rotation för symboen J HFI Nick-exempe KBS-Media ab VJ Data fi HPR EXJOB MM DEG O SWE HVO HUS PLAN! DPO o o o BSM N Ny fi SYSI ATT 4 $MAXFLOW Maximat föde m3 /min VAL BP A JO DeA N Ny fi I $VA ATT O $ID ID-nummer VAL ATT R $TJKL Tjockek 00012VAL ATT 2 R $HOID Höjd VAL LDE LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO E v o BP A DeA N Ny fi ITOALI ATT O $ID ID-nummer VAL ATT O c $F ABR Fabrikant V AL Gustavsberg ATT O c $FARG Färg V AL vit DPO BSP DeA N Ny fi Toaett ATT O $RUMNR Rumsnummer 8

15 2. NICK-standarden V AL I O ATT O c $RUMNAM Rumsnamn V AL Toaett LDE LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO E v o GGR 701 A N Ny fi ATT O $ID ID-nummer VAL LGR LCO L v LCO E Figur 2.4. Exempe på datafil v o o Rad Rad Rad Rad Rad Rad Rad Administrativa record, ineder fien. Insättningspunkt för ritningen i projektet. Definition av byggnadssystem, som har attributet maxfo w. Byggdeen vägg (buidingpart), attribut och grafik. Insättning av symbo på ritningen (buidingpart), med tihörande attribut och insättningspunkt Rumsdefinition (buiding space ), rumsnummer, namn och injer som definerar rummets äge. Definition av konnektionsinjen där ritningen ska deas på två ritningsbanketter. r I Vögg RuMsdefinition! r~ LO Konnek t onsinje SyMbo Figur 2.5. Datafi, grafik. 9

16 2. NICK-standarden Ritningsfi: Definierar innehået i ritningar med hjäp av byggdear från modeen och detajer som tihör respektive ritning. Ritningsfien innehåer ritningsrecord och datarecord för att definiera t. ex. ritningsfönstret och beskrivande text. Ett ritningsrecord är av föjande typ. HDR (Header drawing) Ritningshuvud, anger ritningsnummer och storek på ritningsbanketten. DWI (Drawing window) Ritningsfönster som definieras i modeens koordinater. Samtidigt definieras ägesbegrepp för de objekt som finns inom ritningsfönsteret (t. ex. hus, pan 1), skaa och datumpunkt och rotation i papperskoordinater. WCO (Window content) Innehået i fönstret definieras av: 'påverkan', GG-koder (Graphica Grouping- koder) och BD-koder (Byggdes -koder). Variaben påverkan är första tecken efter WCO och är pus (+)om objekt ska finnas med på ritningen och minus (-) om objekt inte ska finnas med på ritningen. Om posten WCO saknas tas aa objekt inom fönstret med på ritningen. DET (Detai) Anger grafiska eement som endast finns på ritningsbanketten. De kan innehåa grafik, attribut, text och symboer och ritas i skaa :. Exempe på DET är en ritningsram HFI Nick-exempe KBS-Media!ab VJ Ritn. fi HPR EXJOB MM DEG O SWE HOR 120: ATT c $NAME Ritningsnamn VAL NICK Exempe DWI HUSI PLAN I LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO L v o LCO E v o DPO DET SYM RAM-A3 Ram för A3-bankett DPO Figur 2.6. Exempe på ritningsfil O

17 2. NICK-standarden Rad Rad Rad Rad Rad Rad Administrativa record, ineder fien. Ritningsnummer och bankettstorek Ritningsnamn Anger ritningsfönstret, at som finns inom det ska med på ritningen, se figur 2.7. Insättningspunkten för ritningsramen på ritningsbanketten. Ritning av ritningsram. R;tnin stönster (0\JD Ritnin srom <DET> 20 1L 1-40 NICK Ex~,.,p~ Figur Ritningsfi, grafik. De tre fityperna kan sås ihop ti en och bida ett projekt. Aa rader i en NICK-fi är numrerade för att ättare kunna kontroera överföringen och referera ti tidigare information. Ovanstående beskrivning av records omfattar inte aa recordtyper men ger en översikt över de viktigaste. För närmare beskrivning av recordema visas ti NICK-rapporten R70, För och nackdear med NICK-formatet Fördear. Normat är NICK-fien mycket mindre än motsvarande ritningsfi, ti skindad från DXF som normat ger en större fi. NICK - formatet är därför en ganska kompakt form för agring av ritningar. 11

18 2. NICK-standarden Fien är på ASCII-format och det är därför enket att se vad ritningen innehåer utan att rita upp den i något ritningsprogram. Utvecking av överföringsprogram bir också enkare. Största fördeen, och kanske anedningen ti att NICK-projektet började är att kunna överföra produktinformation mean oika Cad-system, tisanm1ans med ritningen, som andra format såsom DXF inte karar Begränsningar. I NICK är injer och cirkebågar de enda grafiska eement som går att använda, det går inte att beskriva kompicerade geometrier t.ex. 'nurbs' och 'spine'. Det finns en de begränsningar i definitioner i första versionen av NICK. När NICK börjar användas kommer det att visa sig vika fer definitioner som behövs, och eventuet vika nuvarande som är onödiga. 12

19 3. Car-komponenter på NICK-format. 3. Car-komponenter på NICK-format. Skinaden mean NICK-fier och Cad-komponenter är att NICK-fien är avsedd för överföring av fårdiga ritningar, medan en Cad-komponent kan behandas som en styckvara för att överföra information om komponentbibiotek. Cad-komponenten är en textfi på ASCII-format (samma format och uppbyggnad som NICK-fien) som beskriver grafiken för en vara och också innehåer produktinformation i form av strukturerad text. En Cadkomponent kan också innehåa dekomponenter, som definieras som referenser. Ett exempe på Cad-komponent är en dörr med dörrhandtag som dekomponent och brandkass, judkass, varukod och everantör som produktinformation. Co.d-kopMponentfi p6. NICK -forma. t. Co.d-koMponent gro.fik. Jnedn;ng o.v f;t 0000\ Hf\ 00.\ 0C25 u do Mi t B CC... Ny " Attr;but DSY 5290 ~5 S\JDO KS\-T-81' [nid ~niydo- tr(c,-, ATT C IVAii'\JKOD oooo9 v~ xc:.ccc n 2 C IJS:AI.P2 000\1 VN VAL - Gro.f;k ooo 4J V!Er~t LGR JO\ D.JS LCO O. OOOH LCO O. 209D.L r o O. L V O VIE IAI(SIDA 0007JLURJO\O.JS OOOOOO OOOH LCO O L J O LCO O. 92. O. L V O V\( TCJ>P 00\04 LGQ JO! \0:S LCO O. 'R L O LCO O O L V O = o OOJJ7 VIE VSJ[),t, 00 \JBLCiRJO\O..J:SOOOOOO LCO O. O L J LCO O O 15. V 00\79 V/( HS\011 00\BDL~ JO\ 0.3: LCO L J O LCO 690. \:S. L V HDii s do-'s-1 8, XT 4U h1o2 O.J:S i?2J v.-.l s do-...,1- B" DPQ O. OD Figur 3.1. Exempe på Cad-komponent, NICK-fi och grafik. 13

20 3. Car-komponenter på NICK-format Grafik Grafiken för en Cad-komponent består av raka injer och cirkebåger mean punkter angivna i ett 3-dimensionet koordinatsystem. Det är ett normerat ortogonat koordinatsystem. I pan riktas x-axen åt höger, y-axen uppåt och z-axen mot betraktaren. Dess origo är detsamma som Cad-komponentens insättningspunkt och x-axen utgör riktning för komponentens rotation. Varje inje har sin injetyp, som är injebredd och fårg. Linjetypen kaas för grafiskt attribut och tihör varje inje. Texter beskrivs som enskida textrader med de grafiska attributen texthöjd och typsnitt. Insättingspunkten för en text medger också justering av texten i en textbox. Cad-komponentens punkter koordinatsätts 1 mm i fu skaa och är därför oberoende av ritningens skaa. Vissa komponenter väjer man dock att rita schematiskt, t. ex. komponenter i instaationssystem såsom strömbrytare, ventier m. m. För en sådan komponent väjer man en storek som ska passa ritningens skaa. Grafiken kan innehåa beskrivningar av komponenten sedd i 6 oika vyer, d.v.s. topp, botten, front, baksida, vänster- och högersida. Origo är gemensam för aa vyerna. 3-dimensione grafik beskrivs separat från de 2-dimensionea vyerna, men med samma insättningspunkt 3.2. Kassifikationer och reationer ti BSAB. En Cad-komponent kan tänkas ingå i ett produktbibiotek som omfattar aa typer av byggvaror och instaationsvaror. För att kunna söka och sortera komponenter som ingår i produktbibioteket eer ett byggprojekt behövs ett kassifikationssystem. Här redovisas några kasser i ett kassifikationssystem. Samtiga BSAB tabeer 112/ finns i version från 1983, men det pågår arbete med BSAB-9x som är en ny version av BSAB och kommer att innehåa nya versioner av tabeerna ti vika hänvisning görs nedan. 14

21 3. Cad-komponenter på NICK-format. Byggd e, instaationssystem: Byggde är 'Panerad eer verkig fysisk, större enhet med bestämd huvudfunktion i byggnadsverk'. Exempe på byggde är innervägg med huvudfunktionen avskijande, eer peare med huvudfunktionen bärande. Inom instaationsområdet är motsvarigheten ti byggde!, instaationssystem, som är benämning på samverkande instaationsdear i en byggnad. För byggdear och instaationssystem gäer tabe BSAB-P2. Byggdes typ: Byggdestyp är en byggde specificerad med avseende på teknisk ösning eer materia. Exempe på byggdestyp är armerad betong eer Bjäkag av ättbetong. Kassificering av byggdestyper kommer troigen att ingå i nästa version av BSAB men i NICK-projektet har gjorts en kassificering av byggdear med tihörande byggdestyper (BD-koder). Byggobjekt: Komponent som är utpacerad i byggnaden kaas för byggobjekt Varje byggobjekt kan uppdeas i en eer fera byggobjektdear. NICKs BD-koder används för kassificering av byggobjekt Varor: Varor är en av de ingående resurserna i produktionsresutat. BSAB produkttabe kan användas för kassificering av varor. Produktionsresutat: Är ett bestämt resutat av en aktivitet på byggpatsen för produktion av byggnad eer anäggning För produktionsresutat gäer tabe BSAB-P. 15

22 3. Car-komponenter på NICK-format. ExeMpe ' Beskrivs Med attribut. StOMMe Vö.ggo.r P Byggde, I nsto. o. t ianss y s t e M Vo.ror' Produktionsresu to. t Figur 3.2. Byggdear, varor och produktionsresutat i BSAB Attribut. Attribut är information om komponentens egenskaper i form av text. Attribut kan deas upp i två grupper, typgemensamma attribut och variantattribut Typgemensamma attribut är inte geometrianknutna, men det är möjigt att knyta vamöjigheter ti variantattribut, t.ex. fårg, geometri, m.m. Vissa attribut är obigatoriska, t.ex. varukod för varor, v1ssa är rekommenderade, t.ex. fabrikant och fårg och andra är friviiga. Obigatoriska och rekommenderade attribut är standardattribut i NICKformatet och definieras av att de inte börjar med utropstecken(!). 16

23 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter 4. Rekommenderade egenskaper for Car-komponenter Det är viktigt att egenskaperna för Cad-komponenter är desamma oberoende av från viken fabrikant de kommer. Därfår har rekommendationer bivit framtagna för dessa egenskaper. I föjande kapite försöker jag beskriva viktiga dear av dessa rekommendationer Orientering: Insättningspunkter för Cad-komponenter definieras enigt byggdeskass. Stornkomponenter såsom väggar och peare har en insättingspunkt som utgår ifrån systeminjen. Kompetteringar paceras med utgångspunkt från stomkomponenten. I oroterat äge igger utgångspunkten i övre vänstra hörnet av figuren, t. ex. för skåp. Undantag från denna rege utgör b.a. öppningskompetteringar, där insättningspunkten igger i samma väggiv som får skåpet, men i undre vänstra hörnet av figuren. Ett annat undantag är sanitetsporsin där insättinginspunkten igger på centruminjen. Rotationsvinken är O grader när komponentens framsida igger nedåt topp vyn. Komponenter i instaationssystem föjer samma rege som för stommar, d.v.s. insättningspunkten igger i centruminjen. \<E O [nsö. ttn;ngspunkter Figur 4.1. Insättningspunkter för oika typer av komponenter. 17

24 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter 4.2. Vyer Vyerna äggs så att de tisammans utgör sidor i en kub med komponentens maximaa utsträckning i aa eder, x-, y- och z- ed. Vyer anges med posten VIE i NICK-fien och föregår a grafik som tihör vyn. z y Origo Figur 4.2. Vyer för Cad-komponenter Det finns också 8 isometriska vyer definierade. Vy Normaens koordinater (x,y,z) NVOVER (-7-1,1,1) NVUNDER (-7-1,1,-7-1) NOOVER (1,1,1) NO UNDER (1,1,-7-1) SV OVER (-7-1,-7-1,1) SVUNDER (-7-1,-7-,-7-1) SOOVER (,-7-1,1) SOUND ER (1,-7-1,-7-1) 18

25 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter 4.3. Grafiknivåer Grafiknivåer beskrivs som första tecken översikt över oika grafiknivåer. posten LGR. Tabe ger en xx Kontur Enkaste representation, avsett för skaa :200 och :500, t. ex. översiktsritningar. 2xx Översikt-panering Kontur kompetterad med detajering anpassad för skaa : 00. 3xx Översikt-bygg Kontur kompetterad med detajering anpassad för skaa :20 och 1:50. 4xx Detaj Detajerad representation, avsedd för detaj ritningar i skaa :, 1:5 och : O. 5xx skaberoende figur Schematisk symbo avsedd för såvä översiktsritningar som schemor och uppstäningar. skaberoende figur innebär att definitionen anger grafik utskriven i en given skaa, som definieras av attributet!tskala. 6xx Betjäningsområden Grafik som iustrerar utrymmesbehov för användning och service. 7xx Ansutningar Punkter och ytor för ansutning ti oika tekniska system t. ex. vatten, ventiation, kraft, tee. 8xx Montering/fixering Punkter, injer och ytor för montering eer fixering av komponenter. 9xx (reserverad) xx- 5xx utesuter varandra men 6xx- 8xx kan användas med en av xx- 5xx 4.4. Linjekaraktär (injetyp) Linjetyp beskrivs som tredje tecken i fåtet Linjetyp i posten LGR, enigt nedanstående uppstäning. 19

26 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter xxo xx1 xx2 xx3 xx4 xx5 xx6-xx9 x80-x99 Osynig Hedragen Prickad streckad Punktstreckad Du b be punktstreckad (reserverade) An vändardefinierad Andra tecknet i posten LGR är reserverat för agerdening av komponen_ter. standardvärde är O Linjebredder I första hand används injebredderna 0.18, 0.35 och 0.7 mm. Linjebredd anges efter injetypen i posten LGR, (exempe: LGR ) Färg Färg för injer beskrivs med ett 6- siffrigt ta som anger procentue mättnadsgrad av fårgerna rött, grönt och bått. Röd Grön Bå Gu Cyan Magen ta Vit Färgen anges efter injebredden i posten LGR. Exempe, inje för detajeringsgrad :50, bredd 0.18 mm och fårg röd: LGR

27 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter Typsnitt Texthöjder ska föja serien 2.5, 3.5, 5, 7, 10 mm där 3.5 mm är normahöjd för beskrivande text, och större texthöjder används för rubriker. Cad-komponenter bör endast innehåa nedanstående standardtypsnitt SS-A SS-B HELV HELV-OUT TexttypAen. SS Texttyp B en. SS Hevetica fyd Hevetica outine D-grafik 3D-grafik föregås av record MOD och har samma grafiska attribut som 2D injegrafik. Det finns tre typer av 3d-grafik, trådmode (WIRE), ytmode (SURF ACE) och voymmode (SOLID). WIRE SURFACE SOLID Består av injer mean punkter i rymden och kaas för trådmodel Den ger en enke genomsynig bid av komponenten. Ytmode som består av pana poygoner i rymden. Poygonens brytpunkter ska anges i ritning motsos, sedda från framsidan. Ytmodeen medger borttagning av skymda injer, skuggning och materiabehanding. Voymmode består av definierade voymer, vardera med ett bestämt anta beskrivande punkter. Varje voym anges med typ och ingående punkter. Voymmodeering medger addition och subtraktion av voymer, bestämning av snittytor m.m Parametrisk grafik Parametrisk grafik har geometrin definierad med hjäp av variantattribut Det används för komponenter som har samma form men har oika storekar, t. ex. dörr som kan ha bredden 80 cm eer 90 cm. I NICK-fien definieras punkter med posten PO som innehåer namn på punkten och koordinater. För att rita grafiken används därefter posten LPO, 21

28 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter som innehåer punktnummer i stäet för koordinater i posten LCO (Line Coordinates), se kapite 2.2. DatafiL POI (0,0,0) POI 2 (P+B,O,O) POI 3 (P2,P2+ T,O) POI 4 (O,P3,0) LGR LPO L V O LPO 2LVO LPO 3LVO LPO 4 L I O (0,0,0) B T} Figur 4.3. Exempe på parametrisk grafik Attribut. I NICK-fien behövs minst två rader för varje attribut, en för definition av attributet och en för värdet på attributet. Exempe: ATT I!BREDD VAL 200 Typgemensamma attribut beskrivs med posten ATT och tihörande värderad V AL. Variantattribut beskrivs med posten V A T. Efter föjer värderaden V AR. Värderaderna kan vara en eer fer Exempe på Cad-komponentfi HFI N-3.NIC Marboda AB SAX Ny fi HPR MarboNick mm dego.oo SWE HCO Goba definition av Marbodas symboer HSY Marbodas standardsymboer HVO O. O. O DPO O. O. O DSY MARB N-3.NIC 01.0 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ATT!BREDD V AL ATT!DJUP 22

29 4. Rekommenderade egenskaper för Cad-komponenter VAL ATT C!FABR V AL Marboda AB ATT I!HOJD VAL ATT C!ID VAL hL ATT C!SLAGN VAL V A TT C MARBO-NR Marboda bestäningsnummer VAL ATT 4 CFRI-SIDA Kod för fria sidor VAL OF VAL VF VAL HF VAL 2F VIE BAKSIDA LGR LCO O. O. O. L I o LCO 200. O. O. L V o LCO 200. O L V o LCO O. O L V o LCO O. O. O. EV o LGR LCO o. o L I o LCO 200. O E V o VIE VSIDA LGR LCO O. O. O. L I o LCO O. O L V o LCO O L V o LCO O L V o LCO O L V o LCO O O. L V o LCO O. O. O. E V o LGR LCO O L o LCO O L V o LCO O L V o LCO O E V o LGR LCO L o LCO L V o LCO L V o LCO E V o VIE HSIDA LGR LCO 200. O. O. L I o LCO 200. O L V o LCO L V o LCO L V o LCO L V o LCO O. L V o LCO 200. O. O. EV o LGR LCO L I o LCO L V o LCO L V o 23

30 00069 LCO E V o LGR LCO L I o LCO L V o LCO L V o LCO E V o VIE TOPP LGR LCO O. O L I o LCO 200. o L V o LCO L V o LCO O L V o LCO O. O E V o LGR LCO O L I o LCO E V o LGR LCO L I o LCO E V o VIE BOTTEN LGR LCO O. O. O. L I o LCO 200. O. O. L V o LCO O. L V o LCO O O. L V o LCO O. O. O. E V o LGR LCO o O. L I o LCO O. E V o LGR LCO L I o LCO E V o 00 O VIE FRONT 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter LGR LCO O L o LCO O L V o LCO L V o LCO L V o LCO O E V o LGR LCO O L o LCO O O. L V o LCO O. L V o LCO E V o LGR LCO O L o LCO E V o LGR LCO L o LCO E V o HDR N TXT NORM V AL Handduksskåp vänster 20 cm DPO O. o. O

31 4. Rekommenderade egenskaper för Car-komponenter Rad är administrativarecord och ineder fien. Rad är definitionsrecord och definierar insättningspunkt och namn för komponenten. Rad är attributdel Där aa attribut för komponenten, t. ex bredd, djup, fabrikant, id-nummer, m.m. Rad beskriver komponentens grafik för oika vyer. Rad är text som ska skrivas på ritningen. [ Figur 4.4. Exempe på Cad-komponent. 25

32 5. Datoriserade varuinformationssystem 5. Datoriserade varuinformationssystem Syfte med datoriserade varuinformationssystem. Huvudanedningen ti att datoriserade varuinformationssystem har börjat utveckas är b. a. att underätta sökning av symboer i stora bibiotek och att göra 3D-modeering och visuaisering så enke och så snabb som möjigt. Hittis har det varit ganska kompicerat och tidskrävande att göra 3Dmodeering och visuaisering med fotoreaismteknik och det har skrämt fok ifrån att använda den tekniken. Genom möjigheten ti en kraftfu presentation av industriprodukter i en eektronisk kataog och direkt import av produktinformation, samt visuaiseringsinformation i 3D bir det betydigt enkare att prova oika ösningar Kort beskrivning av några tigängiga system. Föjande beskrivningar är tänkta att ge en uppfattning av vad för sags system som finns i användning eer är under utvecking, men inte att ge fukomig beskrivning av systemen Windows for Windows, demonstratör. Windows for Windows [11] är eektronisk kataog som är gjord för visuaisering av fönsterritningar och är tänkt ersätta en traditione produktkataog. Med programmet man kan atid visa ny information och dessutom oika produktkombinationer. Namnet Windows for Windows har tikommit för att programmet visar bider av fönster (Windows) i Microsoft Windows mijö. Programmet är utveckad av Anders F o in vid Avdeningen för Bärande Konstruktioner, KBS-Media!ab L.T.H. i Lund. Det är utveckat i programspråket Visua Basic, med en kopping ti dbase som är en databas där a information om fönstren är agrade. F ör att kara av den kommunikationen behövdes det tredje systemet CodeBase som är ett programmeringsspråk gjort för kommunikation mean Visua Basic och databasen. Programfönstret i Windows for Windows består huvudsakigen av en de 'knappar' och en bidruta. Varje knapp står för en typgrupp fönster. När man trycker på en knapp kan man väja dimensioner på fönstret och sen ritas en 26

33 5. Datoriserade varuinformationssystem tredimensione bid med fotoreaistisk presentation av detta i bidrutan. Man kan också väja att se oika produktkombinationer. Genom att trycka på en knapp nedanför bidrutan kan man också se fönstrets mekaniska funktion, d.v.s. se hur det öppnas och stängs, och eventuet andra röriga detajer. Genom att öppna ett annat programfönster får man på skärmen teknisk information om fönstertypen i form av text och fönstrets uppbyggnad i form av en scannad bid: Ti sist är det möjigt att överföra information ti Autocad för Windows form av en 2-, eer 3-dimensione ritning samt visuaiseringsinformation (renderingsinformation). Detta sker med hjäp av DDE (Dynamic Data Exchange) som är Windows sätt att fytta information mean två appikationer. [,. ~ ; "'-:+... ~ Open,Windo_w/ More info, f_._i_--::-----: 'i..!j. 1.. L '! ~.. '?r,oduct o~;~tiqns ~.- =-,..., _,..,......,.,.-...,.,.., Bors Jspb.!] Frome eoor Jteokbrun [!J Figur 5.1. Windows for Windows, programfönster. 27

34 5. Datoriserade varuinformationssystem AMVI, demonstratör. AMVI (Advanced Materia and Vendar Information System) [ O] är resutatet av samarbete mean Svensk Byggtjänst i Stockhom och Avdeningen för Bärande Konstruktioner, L.T.H. i Lund, med Per Christiansson som projektedare.. Systemet är utveckat i HyperCard för Macintosh med kopping ti reationsdatabasen Orace, röriga videobider och '(AI)-toos', Super Expert och MacBrain. Systemet är kört på Macintosh med kopping ti ~1. a. scanner, och videokamera. I systemet kan man med hjäp av navigationspaetter söka efter önskad vara i ett bidbibiotek, visa bider av varan på skärmen och sedan visa videobider på monitorn som visar hur montering av varan går ti, eer t. ex. en reparation. Bibioteket är en de av Byggvaruregiseret från Svensk Byggtjänst, som beskrivs i nästa kapite, med extra information i form av ritningar och videobider. Demonstratorn innehåer också materia och prisinformation, och kan göra en utskrift för bestäning Svensk Byggtjänst byggvaruregister. Varudatabasen, Sveriges Bygg och Instaationsvaror, är en PC-databas utarbetad av AB Svensk Byggtjänst Utveckingen av PC-versionen har skett i samarbete med AU System Communication AB. Varudatabasen innehåer aa Sveriges bygg- och instaationsvaror. Varubeskrivningen innefattar handesnarnn, beskrivning, eventuea referenser ti Svensk Bygg- och VVS-kataog samt eventuea typgodkännanden från Boverket. För företagen redovisas adress, teefon- och faxnummer. V arudatabasen innehåer inga bider. Innehået i Varudatabasen uppdateras och administreras av AB Svensk Byggtjänst På startbiden 'Innehå' finns en knapp för att aktivera Uppdatering av databasen. Kommandot Uppdatera kan endast användas samband med att Du erhåit en uppdatering från AB Svensk Byggtjänst Du har möjighet att söka information via 6 sökingångar; företag, varor, sökord, BSAB-kod, varugrupper och nyheter. 28

35 5. Datoriserade varuinformationssystem Utskrifter kan göras på godtyckigt vad fi, eer via kopiering ti urkipp, av företagsrapport och varugruppsrapport. F öretagsrapporten innehåer uppgift om ett företag samt aa deras varor. Varugruppsrapporten innehåer aa varor och företag som finns under respektive varugrupp. V arudatabasen är förberedd för att använda direktfaxfunktionen eer utskrifter för att nå en everantör eer tiverkare med frågor. Med programmet Winfax Pro och ett faxmodem kan Du faxa direkt från Varudatabasen ti en everantör eer tiverkare för att få ytterigare information. Har Du inte ett faxmodem och programmet Winfax Pro kan Du väja att skriva ut meddeandet. Figur 5.2. Svensk byggtjänst varudatabas, huvudmeny. 29

36 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem Syfte med kommunikationen. Genom att utvecka ett eektroniskt varuinformationssystem som använder standardiserade indata av typen neutrat fiformat, ti exempe Cadkomponenter på NICK-format är det möjigt att bida ett bibiotek med varor från oika tiverkare. Detta gör det enkare för arkitekter och konstruktörer att prova oika ösningar med produkter från oika: tiverkare, och att stäa samman dessa på en ritning som även innehåer produktinformation i form av attribut. Genom att öka informationen i komponenterna, d.v.s. ägga in 3D-grafik, bir det reativt enket att stäa samman många komponenter i en visuaiseringsmodel Tiverkarna behöver då endast skicka ifrån sig en typ av komponenter, d.v.s. på det neutraa formatet som man bestämmer sig att kommunicera med, och konstruktören behöver endast ett system för sökning av komponenter och för att göra en ritning eer en visuaiseringsmode med produkter från oika tiverkare. Eektroniskt varuinformationssystem är därför ett verktyg för att göra det enkare att söka i ett komponentbibiotek och ta fram de komponenter som behövs varje gång och ägga in dessa på en ritning som sedan kan användas för t. ex. mängdavtagning eer i en visuaiseringsmodel 6.2. Kravanays. I början var det menmgen att försöka utvecka ett program som var ett gränssnitt mot Windows for Windows, men efter en diskussion med Anders Foin, som har utveckat programmet Windows for Windows insåg jag att det inte var så enket att göra ett gränssnitt som kommunicerar mean Cadkomponenter och Windows for Windows. Dessutom är Windows for Windows speciet anpassat för visuaisering av fönster, och aa variaber och strukturuppbyggnad i programmet anpassad ti det. Det är också så att de Cad-komponenter som hittis har varit gjorda inte innehåer 3-dimetione grafik och inte heer information om mekanisk funktion. Det är därför kanske inte så intressant med import ti Windows for Windows eftersom där endast ritas en 3-dimensione bid av produkten. Jag har därför besutat att försöka göra ett eget program som utnyttjar de möjigheter som Cadkomponenterna bjuder på. 30

37 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem Det som ett sådan program ska kunna göra är t. ex. att: Enket kunna söka de komponenter som man behöver varje gång. Det finns två sätt att göra det på. Det ena är att använda en sökfi som innehåer en kort beskrivning av vad komponenten innehåer i form av text. Det andra är att söka efter finamn som i många fa inte säger någonting om innehået i komponenten. Rita figurer p~ skärmen av de vyer som komponenten innehåer, eventuet också isometriska vyer och 3-dimensionea bider. Rita måttsättningar av komponenten. Ta hand om attribut som tihör komponenten och skriva dessa på skärmen. Ändra fårg och eventuet ytbehanding på komponenten. Kara av att exportera figurer med tihörande fårg, ytbehanding och attribut ti något Cad-system, t. ex. Autocad. Jag har via Svensk Byggtjänst fått en diskett med Cad~komponenter från 6 oika företag, 2-4 från varje, med undantag från Marboda AB som skickat ifrån sig 73. Det första man stöter på är frågan om viket som är det bästa sättet att söka band komponenter som man vi använda, särskit i ett bibiotek innehåande fera hundra komponenter. Ett sätt är att ordna komponentfier så att varje företag har sin kataog. För att söka inom kataogen har Marboda AB gjort en sökfi som består av finamn, ID-nummer och en kartext som beskriver innehået i fien. Användning av sökfi av den typen kan underätta sökning av komponenter i ett stort bibiotek. Namnet på sökfien kan ämpigen vara everantörens NICK-kod, MARB för Marboda, SWDO för Swedoor o.s.v. För att kunna söka komponenter i bibiotek där det inte finns någon sökfi måste man också kunna söka efter finarnn, men det har den nackdeen att finamnet ofta inte säger någonting om innehået i fien. Den metoden passar därför endast för bibiotek med få komponenter. 31

38 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem Finamn ID-nummer Kartext N- B2-7-6-q IL Brickfack vänster 20 cm N-2 B2-7-6-q1R Brickfack höger 20 cm N-3 B2-7-6-h1L Handduksskåp vänster 20 cm N-4 B2-7-6-hR Handduksskåp höger 20 cm N-5 B3-7-6-qL Bänkskåp utan inrede vänster 30 cm N-6 B3-7-6-qiR Bänkskåp utan inrede höger 30 cm Figur 6.1. Exempe på sökfi (från Marboda AB): När man har hittat en komponent som ska användas är det troigen snabbast att adda in hea fien i minnet på en gång och äsa igenom informationen och sortera efteråt. På det sättet sipper man vänta medan datorn äser från disk varje gång man gör något. Metoden har nackdeen att vara minneskrävande men jag tror inte att det är ett stort probem på en dator som kör Microsoft Windows. Efter sortering av informationen kan attributistan och annan text som tihör komponenten, t. ex. symbodefinition och annan beskrivande text, skrivas på skärmen. Nu är det kart för uppritning av figurer. Det är ämpigt att ägga in 'knappar' i programmet att trycka på, en för varje vy, och en för att ändra fårg på ritningen. På det sättet kan man visa önskad vy så ofta man vi. När figuren av vyn ritas är det ämpigt att också rita måttsättning på komponentens största utsträckning i det pan som vyn visar. Man kan ha nytta av att se måtten på komponenten när man försöker väja mean fera komponenter. Färg och ytbehanding är en viktig visuaiseringsinformation, och det är en förde att kunna pröva oika fårger och ytbehandingar i varuinformationssystemet, som sedan skickas över ti Cad-systemet med komponenten. Detta är mer intressant att göra för 3D-bider än för 2D-bider. 2D-bider används inte ofta i samband med visuaisering. 32

39 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem ProduKt-r--, Ko. to. og KoMponent.Visuo.isering Mott Anvöndo.re (ArKiteKt KOnstruKtör) Vöj Export Co.d-systeM ProduKtMode Figur 6.2. Att väja produkt i en eektroniskt agrad varuinformationsdatabas. Nästa steg är att exportera figuren ti något Cad-system. Jag utgår här ifrån Autocad, men man kan tänka sig att senare ägga ti möjighet att exportera ti något annat system. Det finns några sätt att arbeta med Autocad som ger oika aternativ för att exportera symboer från varuinformationssystem.. När man arbetar med Autocad för Windows är det möjigt att samtidigt köra Autocad och något varuinformationssystem och därför kan man använda DDE (Dynamic Data Exchange) i Windows för att överföra symboen ti Autocad. 2. När man arbetar med Autocad för Dos behöver man ofta starta om datorn for att gå mean Autocad och Windows och därför är det inte möjigt att starta Autocad från varuinformationssystemet för att direkt ägga in symboen på en ritning. Här kan man i varuinformationssystemet skapa en fi som man kan kaa för projektfi, d.v.s. en fi som innehåer namn och eventuet annan information på en eer fera symboer som ska äggas in på en ritning. Man måste då göra ett Lisp-program i Autocad som äser in projektfien, och ritar de symboer som man har vat ut. För att göra Lisp-programmeringen enkare kan man också i projektfien ägga tihörande grafik på något reducerad sätt. 33

40 6. Kommunikation emean Cad-komponentfier och datoriserade varuinformationssystem 3. En möjighet är att använda ett operativsystem där man kan köra många program samtidigt, t. ex. Windows NT eer OS/2. Det gör det möjigt att köra Autocad i ett fönster och Evar i ett annat samtidigt. På det sättet sipper man gå ur ena programmet och starta det andra. Arbetsgången bir densamma som i aternativ Begränsningar i Cad-komponentformatet. Jag har fått en de probem med Cad-komponentfierna, och stött på några begränsningar och probem i praktisk användning av komponenterna. r. detta kapite ska jag försöka peka på några av dessa probem och ge föresag ti förbättringar. Cad-komponenterna har aa samma uppbyggnad. De festa innehåer 6 vyer, framsida, baksida, topp, botten, vänster och höger. Inga innehåer grafik för 3-dimensione ritning. Därmed saknas en intressant de i ett varuinformationssystem. Aa komponenterna innehåer en de attribut som beskriver oika sorters produktinformation. Det är viktigt att denna information föjer med i överföringen från komponenten och hea vägen ti Cad-systemet. Ett probem med attributistan är att den inte atid föjer rekommendationerna för Cad-komponenter. Där säges att i standardattribut ska namnet inte börja på ett utropstecken (!) men det är inte i överensstämmese mean komponenter från oika företag. Attributnamnet skrivs också iband med svenska bokstäver och iband inte. Ti exempe attributet höjd skrivs iband som HOJD och iband som HÖJD. Listan för standardattribut bir enkare att arbeta med om man bestämmer sig för om svenska bokstäver ska användas eer inte. Programmet 'Windows for Windows' kan visa mekanisk funktion hos produkten, men i Cad-komponenterna saknas det information för att kunna göra detta. Man kan tänka sig att det är möjigt att ägga in information av den typen i komponenten, men det är mest intressant för visning av varan i en eektronisk kataog, men mindre intressant för att importera ti en ritning. I några fier saknades "end of ine". Det är viktigt att detta inte inträffar för att man ska kunna använda funktion av typen Read-ine i ett program. I Autoisp är det ti exempe enda enka sättet att äsa information från en fi. 34