Motioner och yttranden

Transkript

1 14) Motioner och yttranden Reumatikerförbundets stämma Quality Hotel Friends, Solna maj 2015 Alla motioner finns i undertecknat skick hos sekretariatet och kommer att arkiveras med övriga stämmohandlingar. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Behandling av motioner 3. Organisation Motion 1. Medfinansiering av Reumatikerdistriktens 4. patientskolor (Reumatikerdistriktet Stockholm) Förbundsstyrelsens föredragande: Beryl Svanberg Motion 2. Artrosskolorna (Reumatikerdistriktet (Gotland) 6. Förbundsstyrelsens föredragande: Beryl Svanberg Motion 3. Minska Reumatikerfondens administrationskostnader 8. (Reumatikerdistriktet Dalarna) Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Motion 4. Minska Reumatikerfondens administrationskostnader 9. (Reumatikerdistriktet Västernorrland) Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Motion 5. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbundet, 12. distrikten och föreningarna (Reumatikerdistriktet Dalarna) Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Motion 6. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbundet, 13. distrikten och föreningarna (Reumatikerdistriktet Västernorrland) Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Motion 7. Inbetalning av medlemsavgift (Reumatikerdistriktet Skåne) 15. Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Motion 8. Arbetsområden för personalen (Reumatikerdistriktet Skåne) 17. Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Kommunikation Motion 9. Gällande prenumeration (Diana Hermansson, Trollhättan) 19. Förbundsstyrelsens föredragande: Margreth Halvarsson Motion 10. Medlemstidning (Reumatikerdistriktet Skåne) 21. Förbundsstyrelsens föredragande: Bo Jonsson Intressepolitik Motion 11. Likvärdig vård i hela landet (Reumatikerdistriktet Göteborg) 23. Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson 2

3 Behandling av motioner Förbundsstyrelsen behandlar inkomna motioner och gör yttranden över dessa. Styrelsens yttrande sammanfattas i ett förslag till beslut. Varje motion skall få svar och de vanligaste formerna är att en motions att-sats bifalles, avslås eller anses besvarad. Förbundsstyrelsen har vid sin behandling av motionerna utgått från denna praxis. Bifall till en motions att-sats innebär att styrelsen anser att förbundsstämman bör ställa sig bakom motionen precis som att-satsen är formulerad. Avslag föreslås normalt om styrelsen inte delar grunduppfattningen i motionen eller dess att-satser. Anses besvarad Detta begrepp används när styrelsen instämmer i delar av motionen eller har förståelse för den inriktning som motionen uttrycker. Samtidigt kan styrelsen bedöma att man inte bör bifalla motionen eftersom dess krav redan är tillgodosedda genom andra beslut. Begreppet kan också användas när styrelsen föreslår en annan hantering av motionens förslag. Förbundsstämmans behandling av motionerna När motionerna behandlas utgår tjänstgörande stämmoordförande från styrelsens förslag. Formellt finns endast styrelsens förslag fram tills dess att någon föreslår något annat. Den som vill att en motion ska få ett annat svar än styrelsens förslag måste därför yrka detta. Det bör observeras att man inte kan föreslå eller göra ändringar i en motion. Eventuella tilläggs- eller ändringsförslag måste också ligga inom ramen för vad motionen eller styrelsens förslag behandlar. Man kan alltså inte ta upp nya förslag eller ämnen som inte finns med i motionen eller i styrelsens yttrande. 3

4 Motion 1. Medfinansiering av Reumatikerdistriktens patientskoleverksamhet Reumatikerdistriktet Stockholm Reumatikerförbundets framgångsrika projekt med patientskolor i samverkan har nu införlivats i den ordinarie verksamheten. Patientskolorna är ett utmärkt inslag som också syftar till att uppfylla förbundets övergripande mål om ett bättre liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Utbildade ideella informatörer i patientskoleverksamheten bidrar till att stärka reumatikers möjligheter att finna verktyg för ett bättre liv. Nya rön om behandling och rehabilitering för reumatiker kan föras ut till stora patientgrupper. Det är också en utmärkt bas föra att rekrytera nya medlemmar. För att denna verksamhet skall kunna utvecklas och blomstra i den riktning som vi alla önskar så behöver förbundet se över kostnadsfinansieringen. Reumatikerdistrikten har ålagts att ansvara för administration och ersättning till de förtroende-valda patientskoleinformatörerna. De kr varje distrikt får ut i kostnadsersättning räcker inte längre för att finansiera patientskoleverksamheten. Reumatikerdistriktet i Stockholms län föreslår att: - Reumatikerförbundet ersätter Reumatikerdistrikten för kostnaden för reseersättningar, ersättning för förlorad arbetsinkomst samt arvode till patientskoleinformatörerna - Reumatikerförbundet ersätter Reumatikerdistrikten för den administration som krävs för denna verksamhet med kronor per år Reumatikerdistriktet i Stockholms län den 16:e mars 2015 DISTRIKTSSTYRELSENS FÖRSLAG PÅ BESLUT Distriktsstyrelsen beslöt på styrelsemötet den 16 mars 2015 föreslå representantskapet att besluta att - tillstyrka motionen - sända motionen vidare till Reumatikerförbundets stämma Representantskapsmötet beslöt i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. Annika Hässler, ordförande 4

5 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1. Medfinansiering av Reumatikerdistriktens patientskoleverksamhet Förbundsstyrelsens föredragande: Beryl Svanberg Motionären Reumatikerdistriktet Stockholms län föreslår att Reumatikerförbundet ska ersätta Reumatikerdistrikten för kostnaden för reseersättningar, förlorad arbetsinkomst samt arvode till patientskoleinformatörerna samt att Reumatikerförbundet ersätter Reumatikerdistrikten för den administration som krävs för denna verksamhet med kronor per år. Patientskolor i samverkan startade som ett projekt 2008 och avslutades Samma år som projektet avslutades beslutade förbundsstyrelsen att avsätta ekonomiska och personella resurser för att driva patientskolor som ordinarie verksamhet. Vidare tog förbundsstämman år 2012 beslut om att alla distrikt som medverkar i Patientskolor i samverkan ges ett extra anslag om kronor per år under två år. Därefter ska verksamheten utvärderas. Reumatikerdistrikten har under hela tiden haft möjlighet att frivilligt välja om man vill ägna sig åt denna verksamhet. Alla distrikt har startat verksamhet och alla har nu en samordnare. Vi kan med glädje konstatera att patientskolor i samverkan fungerar och blomstrar. De senaste årens utvärderingar har visat ett ökande antal patientskolor och vi noterar att av dessa ökar antalet smärtskolor, vilket är mycket positivt. Utvärderingarna visar också att flera föreningar upplever att de fått nya medlemmar tack vare denna verksamhet. Det har under många år i vår organisation talats om vikten och nödvändigheten att samverka med primärvården. Det har fungerat utmärkt på många platser och inte alls på andra. Med patientskolor i samverkan har det på ett naturligt sätt generellt blivit ett större och naturligare sätt till samarbete. I en del distrikt har man slutit avtal med det egna landstinget för att finansiera verksamheten och bredda samarbetet med sjukvårdsorganisationen. Förbundsstyrelsen anser att det är angeläget att fler distrikt följer dessa exempel. Reumatikerförbundet bidrar i dagsläget med en schablonsumma på kronor, utan redovisningskrav till distriktens patientskoleverksamhet. Förutom det står Reumatikerförbundet för kostnaden av informatörsutbildningarna, samordnarträffarna, materialproduktion och personalkostnader. Reumatikerförbundet tar således redan en stor kostnad för denna verksamhet, som för distrikten också är frivillig. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 5

6 Motion 2. Artrosskolorna Eva Gardell, Gotland Då nuvarande Artrosskolorna endast riktar sig till de patienter som har artros i knä och höftleder så ställs många människor med artros utanför behandling och hjälp med sin sjukdom. Vi möter ofta medlemmar som har blivit rekommenderade av sin läkare att ta kontakt med Artrosskolan, men blivit avvisade på grund av att de inte haft artros i knä eller höft. Flera av våra medlemmar har artros i andra leder, ex. vis händer, axlar och fötter och som är i behov av hjälp i sitt vardagliga liv. Undertecknad föreslår därför Att Reumatikerförbundet arbetar för att ett BOA register skapas för denna patientgrupp så att Artrosskolorna kan ta hand om alla patienter med artros och inte som nu endast de med artros i knä och höft. Visby den 26 januari 2015 Eva Gardell Reumatikerdistriktet Gotland antog motionen den 4 februari 2015 Göran Löfqvist distriktsordförande 6

7 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2. Artrosskolorna Förbundsstyrelsens föredragande: Beryl Svanberg Motionären, föreslår att Reumatikerförbundet ska arbeta för att inkludera andra artrosdiagnoser än knä och höft i BOA-registret. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros, BOA, initierades med anledning av de höga sjukskrivningskostnaderna för artros. BOA-registret är ett kvalitetsregister av, för och med fysioterapeuter. Registret syftar till förbättringsarbete och verksamhetsuppföljning inom artrossjukvården samt forskning inom artros. BOA har tre tydliga verksamhetsinriktningar; utbildning av patienter, det vill säga artrosskola, utbildning av sjukvårdspersonal i att hålla artrosskolor och det Nationella Kvalitetsregistret, BOA-registret, som i dagsläget registrerar personer med artros i knä och höft och drivs av registercentrum i Västra Götaland. I korthet kan man säga att de som utbildar sig i BOA:s regi, kan hålla artrosskolor, oavsett var artrosen sitter. Det är helt upp till fysioterapeuten eller arbetsterapeuten att själv bestämma, vilken artrosskola man håller. Det är alltså inte BOA- registret som håller i artrosskolorna. Det innebär att det inte är registret som ansvarar för, eller bestämmer, var skolorna ska genomföras, eller för vilka personal- eller patientgrupper som ska utbildas. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att Reumatikerdistrikten genom sitt påverkansarbete agerar för att vårdcentralerna håller skolor med andra diagnoser än knä och höftartros. Detta utesluter naturligtvis inte att Reumatikerförbundet centralt befrämjar arbetet med patientskolor inom våra andra diagnosområden. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att att avslå motionen samt Reumatikerförbundet verkar för att fler diagnosgrupper får tillgång till patientskolor och att artrosskolorna utvecklas 7

8 Motion 3. Minska Reumatikerfondens administrationskostnader Reumatikerdistriktet Dalarna Insamling till Reumatikerfonden sker bland våra medlemmar, där många är gamla och sjuka med små ekonomiska ramar och de skänker av sin lilla skärv. Reumatikerförbundet säger sig vilja lösa reumatismens gåta med hjälp av insamling till forskning. Om det verkligen är allvar bakom den utsagan, så tycker vi att det är mycket olämpligt att ta ut så stor administrationskostnad från de insamlade medlen. Det finns förbund, som klarar att hålla administrationskostnaden för sina fonder lägre än vad reglerna för 90-konton tillåter, t.ex. Rädda Barnen, Astma-och Allergiförbundet, Diabetesfonden, Hjärt- Lungfonden och Svenska Röda Korset. Vi yrkar därför Att Reumatikerförbundet genom att effektivisera administrationen ska minska sin administrationskostnad för Reumatikerfonden till högst 20 %. Motionen antagen på distriktsstyrelsens styrelsemöte Yvonne Törnqvist/ordförande Motionen antagen av distriktets representantskap Yvonne Törnqvist/ordförande 8

9 Motion 4. Minska Reumatikerfondens administrationskostnader Reumatikerdistriktet Västernorrland Insamling till Reumatikerfonden sker bland våra medlemmar, där många är gamla och sjuka med små ekonomiska ramar och de skänker av sin lilla skärv. Reumatikerförbundet säger sig vilja lösa reumatismens gåta med hjälp av insamling till forskning. Om det verkligen är allvar bakom den utsagan, så tycker vi att det är mycket olämpligt att ta ut så stor administrationskostnad från de insamlade medlen. Det finns förbund, som klarar att hålla administrationskostnaden för sina fonder lägre än vad reglerna för 90-konton tillåter, t.ex. Rädda Barnen, Astma och Allergi förbundet, Diabetesfonden, Hjärt Lungfonden och Svenska Röda Korset. Vi yrkar därför Att Reumatikerförbundet genom att effektivisera administrationen ska minska sin administrationskostnad för Reumatikerfonden med 2 % per år under de kommande 3 åren och därmed gå i bräschen för minskade administrationskostnader i fonder med 90-konton. Repskapsmötet Enligt uppdrag Agneta Fredriksson-Edin Reumatikerdistriktet Västernorrland 9

10 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3-4. Minska Reumatikerfondens administrationskostnader Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Motionärerna yrkar på att Reumatikerförbundet ska minska sin administrationskostnad för Reumatikerfonden till att utgöra högst 20 procent av intäkterna, eller med 2 procent per år under de kommande tre åren, genom att effektivisera administrationen. Motionärerna åberopar andra organisationer och hävdar att de hanterar sin administrationskostnad lägre för sina fonder än vad reglerna för 90-konton tillåter. Förbundsstyrelsen vill upplysa motionärerna att för räkenskapsåret 2014 utgör Reumatikerförbundets administrationskostnader, inklusive insamlingskostnader 18 procent av de totala intäkterna. Insamlingskostnaderna utgör 13 procent av medel från allmänheten. Vår redovisning görs i enlighet med Svensk Insamlingskontrolls, SI, regelverk, vilket bland annat innebär att minst en auktoriserad revisor ska granska organisationens ekonomi och förvaltning fortlöpande. Revisorn ska också granska att tillgångarna inte har använts i strid med ändamålet eller i strid med SI:s föreskrifter och anvisningar. För revisorerna har de upprättat särskilda anvisningar. Om organisationen inte följer uppsatta regler ska revisorn rapportera detta till SI. Det är också viktigt att påpeka att SI:s regelverk avser såväl insamlings- som administrationskostnader i sina 25 procent. När det gäller att jämföra olika organisationers nyckeltal måste man ta hänsyn till den karaktär som varje organisation återspeglar. Olika organisationer har mer eller mindre sin betoning på insamling. Reumatikerförbundet är ingen insamlingsorganisation, vi är en kunskapsorganisation med stark medlemsförankring, varvid jämförelse med vissa organisationer blir helt felaktig. Reumatikerfonden är ingen egen juridisk person utan verkar som varumärkeinsamlingsnamn i Reumatikerförbundets juridiska person. Detta innebär att man inte kan urskilja administrationskostnaden för Reumatikerfonden eftersom ingen redovisning sker i den så kallade fonden utan redovisningen sker för hela Reumatikerförbundet som är den juridiska personen i hela vår organisation. För att försöka förklara detta med andra ord, har Reumatikerförbundet en enda stor plånbok som innehåller flera olika fack. Exempelvis fack avsett för medlemsintäkter, insamling inklusive testamenten avsedda för verksamhet, ett annat fack för insamling och testamenten avsedda för forskning och då kan det vara specifik forskning beroende på vad varje enskild givare angett. Ett fack för det statsbidrag vi får via Socialstyrelsen. Det finns också andra fack för intäkter. När det gäller utgifter så avgör de enskilda facken för intäkter exakt till vilka utgifter pengarna kan användas till, när man sedan räknar ut administrationskostnader. För samtliga 90-kontoinnhavare gäller enligt SI om det inte föreligger särskilda skäl att minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet. Om 90-kontoinnehavarens insamlings- och administrationskostnader överskridit de 25 procent av de totala intäkterna i tre år i följd ska 90-kontot återkallas, om det inte föreligger synnerliga skäl. Om 90- kontoinnehavaren inte kunnat följa dessa procenttal kräver SI en förklaring. SI granskar hur stora insamlings- och administrationskostnaderna är totalt. 10

11 Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning när det gäller nödvändigheten av låga såväl insamlings- som administrationskostnader och arbetar också alltid för att effektivisera organisationen så att varje krona som kommer Reumatikerförbundet till del, används till sitt givna syfte. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionerna 3 och 4 besvarade. 11

12 Motion 5. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbundet, distrikten och föreningarna Reumatikerdistriktet Dalarna Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för föreningarna behöver stärkas. Verksamheten för medlemmarna arrangeras i föreningarna och allt ökar i pris t.ex. föreläsare, underhållare, förtäring och lokalhyror. Det har blivit allt svårare att engagera medlemmar till styrelseuppdrag och som funktionärer vid medlemsmöten. Pengarna räcker inte till för utbildningar, som nya förtroendevalda bör ha i sitt arbete. Många föreningar har inte råd att anställa personal på kanslier, utan arbetet får göras hemma av styrelsemedlemmar. De arvoden vi kan betala ut täcker inte alla deras kostnader för långa resor till möten, kontorsmaterial, telefon, datakostnader m.m. Vi yrkar därför Att Reumatikerförbundet omgående ser över ekonomin på Förbunds-, Distriktsrespektive Föreningsnivå och omfördelar medlemsavgifterna, så att föreningarna får en avsevärt större andel av dessa. Motionen antagen på distriktsstyrelsens styrelsemöte Yvonne Törnqvist/ordförande Motionen antagen av distriktets representantskap Yvonne Törnqvist/ordförande 12

13 Motion 6. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbundet, distrikten och föreningarna Reumatikerdistriktet Västernorrland Vi anser oss nödgade att skicka samma motion en gång till, då vi inte fått någon ändring eller information om er utredning av medlemsavgiftens fördelning. Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för föreningarna behöver stärkas. Verksamheten för medlemmarna arrangeras i föreningarna och allt ökar i pris t.ex. föreläsare, underhållare, förtäring och lokalhyror. Det har blivit allt svårare att engagera medlemmar till styrelseuppdrag och som funktionärer vid medlemsmöten. Pengarna räcker inte till för utbildningar, som nya förtroendevalda bör ha i sitt arbete. Många föreningar har inte råd att anställa personal på kanslier, utan arbetet får göras hemma av styrelsemedlemmar. De arvoden vi kan betala ut täcker inte alla deras kostnader för långa resor till möten, kontorsmaterial, telefon, datakostnader m.m. Vi yrkar därför Att Reumatikerförbundet omgående ser över ekonomin på Förbunds-, Distriktsrespektive Föreningsnivå och omfördelar medlemsavgifterna, så att Föreningarna får en avsevärt större andel av dessa. 13

14 Förbundsstyrelsens yttrande över motionerna 5-6. Medlemsavgiftens fördelning mellan förbundet, distrikten och föreningarna Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Reumatikerdistriktet Västernorrland yrkade i en motion till föregående års förbundsstämma, att Reumatikerförbundet omgående ser över ekonomin på förbunds-, distrikts- respektive föreningsnivå och omfördelar medlemsavgifterna så att föreningarna får en avsevärt större andel av dessa. I år återkommer distriktet och även Reumatikerdistriktet Dalarna med en likalydande motion. Enligt förbundsstämmans beslut fick förbundsstyrelsen i uppdrag att slutföra en utredning om framtida medlemsavgifter och fördelning mellan förening, distrikt och förbund. Den pågående utredningen har genomfört en granskning av föreningarnas och distriktens ekonomiska redovisningar. Förbundsstyrelsen kan konstatera att föreningarnas och distriktens ekonomiska förutsättningar ser olika ut i landet. De viktigaste inkomstkällorna för föreningar och distrikt är kommunala eller landstings/regionbidrag, medlemsavgifter, lotterier och gåvor. Tyvärr kan vi notera att anslagen från kommuner och landsting/regioner inte har höjts under en lång tid. Förbundsstyrelsen menar att det är mycket angeläget att tillsammans med andra intresseorganisationer verka för att anslagen höjs. Det är ett viktigt opinionsarbete för föreningar och distrikt. För att stärka möjligheten till aktiviteter budgeterar förbundsstyrelsen årliga verksamhetsanslag där det finns möjlighet för distrikt och föreningar att söka medel. Det utgår också riktade medel till aktiviteter varje år som exempelvis patientskolor och under vårt jubileumsår har varje distrikt och förening fått extra stimulansbidrag. En avgift som få känner till att förbundet står för, är den årliga medlems- och serviceavgiften till KFO, Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer, för de föreningar och distrikt som har anställd personal. För en förening kan det röra sig om flera tusen kronor i stöd. Vi respekterar motionärernas önskan om skyndsamt resultat av utredningen. Eftersom tidigare förbundsstämma uppdragit till förbundsstyrelsen att genomföra en utredning, ska resultatet redovisas till stämman Förbundsstyrelsen har valt att låta 2014 års redovisningar ligga till grund för utredningen för att ha så aktuellt underlag som möjligt. Av den anledningen har utredningen inte påbörjats före mars/april Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionerna 5 och 6 besvarade. 14

15 Motion 7. Inbetalning av medlemsavgift Reumatikerdistriktet Skåne Reumatikerdistriktet i Skåne önskar att Reumatikerförbundet ändrar sista inbetalningsdag för medlemsavgiften till 28 februari. För flertalet personer är december och januari ekonomiskt påfrestande månader. Vi anser att en förskjutning av dagen för inbetalning av medlemsavgiften kan påverka medlemmarna i positiv riktning. Reumatikerdistriktet i Skåne är mån om att göra mesta och bästa möjliga för att få våra medlemmar att kvarstå i Reumatikerförbundet. Reumatikerdistriktet i skåne föreslår därför förbundsstämman besluta: Att sista inbetalningsdag för medlemsavgiften fastställs till 28 februari. Lund Reumatikerdistriktet i Skåne Kerstin Lövgren ordförandes 15

16 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7. Inbetalning av medlemsavgift Förbundsstyrelsens föredragande: Steinar Walsö-Kanstad Reumatikerdistriktet Skåne yrkar att sista inbetalningsdag för medlemsavgiften fastställs till den 28 februari med hänvisning till att december och januari är ekonomiskt påfrestande månader. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att december och januari för många kan uppfattas som ekonomiskt ansträngda månader. Trots det ställer vi inte oss bakom förslaget om ändring av sista inbetalningsdag. Under februari månad äger föreningarnas årsmöten rum. För att delta och fatta beslut och för att vara valbar krävs att man är medlem. Medlem är man då man har erlagt sin medlemsavgift. Det finns idag möjlighet att betala sin medlemsavgift via autogiro. Betalningen fördelas över året, vilket gör att en mindre avgift erläggs vid varje tillfälle. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 16

17 Motion 8. Arbetsområden för personalen Reumatikerdistriktet Skåne Reumatikerdistriktet i Skåne önskar bättre uppdatering gällande vem som gör vad på förbundskansliet. Under senare tid har flera anställda fått byta arbetsområden och detta informeras inte alltid till distrikt och föreningar. Reumatikerdistriktet i Skåne föreslår därför förbundsstämman besluta: Att Reumatikerförbundets rutiner gällande information om personalens arbetsområden uppdateras så snart någon i personalstyrkan får andra arbets- och/eller kontaktuppgifter. Lund Reumatikerdistriktet i Skåne Kerstin Lövgren Ordförande 17

18 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8. Arbetsområden för personalen Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Reumatikerdistriktet Skåne önskar bättre uppdatering av förändrade arbetsuppgifter för förbundskansliets personal. Förbundsstyrelsen anser att det är angeläget att det finns aktuell övergripande information om både medarbetare och förtroendevalda på exempelvis förbundets hemsida. Det är generalsekreteraren som organiserar kansliet och leder och fördelar det dagliga arbetet. Medarbetarnas arbetsuppgifter varierar över tid och person beroende på verksamhet och förutsättningarna på kansliet. Medarbetare får barn, blir sjuka eller är frånvarande av andra orsaker. Ibland måste arbetsuppgifter bytas akut och i andra sammanhang sker förändringar planerat. Det är viktigt att de som kontaktar förbundskansliet blir slussade till rätt person. Det är också en av de frågor som generalsekreteraren och hans medarbetare har fokus på. Ambitionen är att informationen om medarbetarnas arbetsuppgifter ska vara uppdaterad så långt och så fort det är möjligt. Det är i det sammanhanget också viktigt att påtala respekten för enskilda medarbetares integritet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad. 18

19 Motion 9. Prenumerationer Diana Hermansson, Trollhättan Reumatikerförbundet Trollhättan betalar idag 625 kronor per år för prenumeration av tidningen Reumatikervärlden. Tidningen sänds direkt från Reumatikerförbundet till Trollhättans vårdcentraler. Då förbundet har ett huvudansvar har jag ingen förståelse för att vi som liten förening med begränsad ekonomi ska stå för kostnaden av utskick och tidningsavgifter. Jag föreslår förbundsstämman besluta Att Reumatikerförbundet själva står för kostnaden fortsättningsvis. Det kan bli nödvändigt för Reumatikerföreningen i Trollhättan att säga upp den prenumerationen för att hålla nere en redan ansträngd budget. Trollhättan Diana Hermansson, medlem Älvsborgs repskap den 21 mars 2015 tillstyrkte motionen. 19

20 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9. Gällande prenumerationer Förbundsstyrelsens föredragande: Margreth Halvarsson Motionen behandlar frågan om varför en förening med begränsad ekonomi ska behöva stå för kostnaden för extra utskick av Reumatikervärlden. Alla föreningar och distrikt får fem nummer av Reumatikervärlden samt distribution av dessa tidningar. Reumatikerförbundet står för kostnaden av de fem tidningar samt distributionen per förening och distrikt idag. De föreningar och distrikt som vill ha prenumerationer utöver dessa fem tidningar får betala 125 kronor per tidning och år, men Reumatikerförbundet står för distributionen av dessa extra tidningar. Det är de extra tidningar som föreningar och distrikt betalar för. Förbundsstyrelsen uppskattar verkligen föreningar och distrikts insatser för att sprida vår tidning vidare som är en viktig del i medlemskapets värde samt i ett medlemsrekryterande syfte. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avslå motionen. 20

21 Motion 10. Medlemstidning Reumatikerdistriktet Skåne Reumatikerdistriktet i Skåne anser att enbart medlemmar ska få tillgång till medlemstidningen Reumatikervärlden via hemsidan, detta genom speciell inloggning. Med nuvarande regler kan vem som helst läsa Reumatikervärlden och incitamentet att bli medlem riskerar att minska då. Det är naturligtvis bra att informationen når ut till allmänheten men detta anser vi kan göras på andra sätt. Den som vill läsa medlemstidningen utan att vara medlem kan möjligtvis erbjudas läsning mot en viss avgift, men ett system för detta ber vi stämman uppdra åt förbundsstyrelsen att utforma. Reumatikerdistriktet i Skåne föreslår därför förbundsstämman besluta: Att Reumatikerförbundets medlemstidning är avsedd för betalande medlemmar och därför ska tidningen inte kunna läsas via förbundets hemsida utan särskild inloggning. Lund Reumatikerdistriktet i Skåne Kerstin Lövgren Ordförande 21

22 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10. Medlemstidning Förbundsstyrelsens föredragande: Bo Jonsson Motionären Reumatikerdistriktet Skåne föreslår - att Reumatikerförbundets medlemstidning är avsedd för betalande medlemmar och därför ska tidningen inte kunna läsas via förbundets hemsida utan särskild inloggning Reumatikerförbundets medlemstidning Reumatikervärlden skickas ut i pappersform till alla medlemmar. Förbundsstyrelsen har tidigare beslutat att gamla nummer av tidningen kan ses på vår offentliga hemsida. Detta främst för att locka nya medlemmar, men även annonsörer. Motionärens förslag om att det aktuella numret av Reumatikervärlden ska kunna läsas digitalt genom inloggning av våra medlemmar, är helt i linje med det beslut som förbundsstyrelsen tagit och det pågår ett arbete med att snarast göra även detta möjligt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse motionen besvarad 22

23 Motion 11. Likvärdig vård Reumatikerdistriktet Göteborg Cecilia Solberg RiG Det råder orättvisor inom vilken vård som erbjuds i Sverige. Har man tur, så bor man på rätt ställe och får därför en bättre vård. Jag yrkar att: Reumatikerförbundet arbetar för att det blir likvärdig vård i hela landet. Reumatikerdistriktet i Göteborg föreslår förbundsstämman att besluta Att arbeta för att det blir likvärdig vård i hela landet Göteborg 25 mars 2015 Reumatikerdistriktet i Göteborg för styrelsen Mona Eriksson Ordförande Motionen antogs med tillstyrkande av Reumatikerdistriktet i Göteborg Distriktsstämma/årsmöte den 25 mars 2015 att insändas till Reumatikerförbundet. 23

24 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11. Likvärdig vård i hela landet Förbundsstyrelsens föredragande: Anne Carlsson Motionären yrkar att Reumatikerförbundet arbetar för att det blir en likvärdig vård i hela landet. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att vården inte är jämlik och rättvis i Sverige. Precis som motionären framhåller, måste man som patient bo på rätt plats för att få tal del av vårdens lyckohjul. Förbundsstyrelsen agerar i många sammanhang för att lyfta frågan om jämlik vård. I våra möten med medlemmar och allmänheten, riksdagsledamöter, ministrar, företrädare för departementen, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting SKL, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Vårdanalys, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket TLV, LIF de forskande läkemedelsföretagen och andra myndigheter och organisationer tar vi upp frågan om jämlik vård. Även i våra remissvar, pressmeddelanden och debattartiklar lyfts de rättmätiga kraven om jämlik vård fram. Förbundsstyrelsen kan tyvärr inte fatta beslut om likvärdig vård och motionen borde anses som besvarad. Men, detta är en av våra viktigaste intressepolitiska frågor och vi föreslår därför att förbundsstämman bifaller motionen. Vi tänker fortsätta arbeta för en likvärdig vård i hela landet precis som motionären önskar. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen. 24