Vd:s översikt. datatekniken.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vd:s översikt. datatekniken."

Transkript

1 Finlands Kommunförbund Årsberättelsen 2011

2 Innehåll Vd:s översikt 3 Kommunförbundets strategi 4 Kommunförbundets verksamhet inom de priorite rade områdena Kommunförbundets organisation och tjänster 26 Kommunförbundets beslutsfattande 34 Kommunförbundets bolag 42 Bokslut och verksamhetsberättelse för koncernen Finlands Kommunförbund

3 Vd:s översikt Det gångna året går säkert till historien som en tid då trycket på förändring konkretiserades inom så gott som alla samhällspolitiska områden. Eurons ställning och den instabila globala ekonomin påverkade indirekt också verksamheten i kommunerna. Under hösten väckte den kommunreform som landets regering initierade som en fortsättning på strukturreformen en ibland rentav häftig debatt på kommunfältet. Också Kommunförbundet fick sin del av kritiken. Förbundets uppgift att säkerställa en konstruktiv dialog framhävdes både i mellankommunala frågor och i frågor om relationen mellan staten och kommunerna. Kommunförbundets intressebevakning präglades av riksdagsvalet i april och de därpå följande exceptionellt krävande förhandlingarna om regeringsprogrammet. Förbundets styrelse sammanfattade genast efter riksdagsvalet ( ) sin syn på hur strukturreformen ska fortsätta. Enligt sammanfattningen är målet en kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. Om det inte är möjligt att organisera social-, hälso- och sjukvården samt yrkesutbildningen utgående från primärkommuner ska organiseringen bygga på distriktskommuner. Helsingfors med omgivande kommuner bör granskas som en separat fråga, dock med anpassning av kommunstrukturmodeller som genomförts i andra delar av landet. än förr beaktar medlemskommunernas och andra intressegruppers behov. Under det gångna året gjordes stora satsningar på att utveckla framför allt personalförvaltningen, ekonomistyrningssystemen och datatekniken. Förbundets kunniga, engagerade och förändringsinriktade personal är värd ett tack för lyckade lösningar under ett i många avseenden tungt och arbetsdrygt år. Med genuint samarbete kan Kommunförbundet ge bättre service. Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma verkställande direktör Kommunförbundets satsningar på proaktiv forskning och utveckling, bland annat genom projektet Ny kommun 2017, är viktiga som stöd för utvecklingen av hållbarhet och produktivitet i kommunerna och inom hela kommunsektorn. Satsningarna syftar också till att förankra en proaktiv forskning i förbundets dagliga verksamhet. Utvecklingen av förbundets verksamhet fick ny fart genom ett projekt med mål att förnya kundtjänsterna (APU2017). Syftet är att i förbundets service och intressebevakning övergå till metoder som bättre 3

4 Kommunförbundets strategi Finlands Kommunförbund representerar kommunerna och städerna i Finland. Kommunerna och städerna ansvarar för invånarnas välfärd och för områdets utveckling. I vårt samarbete med kommunerna ingår det finländska välfärdssamhällets kärnelement: god basservice, levande demokrati, ett dynamiskt näringsliv och en hållbar livsmiljö. Kommunförbundets primära uppgift Finlands Kommunförbund bevakar kommunernas och hela kommunsektorns gemensamma intressen, erbjuder kommunerna tjänster och möjlighet till utveckling och stärker deras självstyrelse. Kommunförbundets vision Finlands Kommunförbund är kommunernas och deras samarbetsorganisationers främsta intressebevakare och utvecklare av kommunsektorn och välfärdssamhället. Kommunförbundets målbild 2017 Kommunförbundets mål i egenskap av intressebevaknings-, utvecklings- och expertorganisation är att vara en proaktiv intressebevakare som anger riktningen erbjuda profilerad service och kompetens för kommunernas differentierade behov skapa utveck- lingsmiljöer för kommunerna som möjliggör nätverk och spridning av god praxis. De prioriterade områdena i Kommunförbundets verksamhet Kommunförbundets verksamhet går ut på att stärka kommunernas självstyrelse och livskraft, invånarnas välfärd och den kommunala demokratin. Kommunförbundets fullmäktige fastställde vid sitt sammanträde de prioriterade områdena för förbundets verksamhet 2011 och målen som setts över. De prioriterade områdena var Kommunledning och invånarinflytande, Den kommunala servicen och servicestrukturen, Kommunalekonomi, Livskraftiga kommuner och regioner, Personaltillgång och kompetens, Klimatförändringen, Kommunerna och marknaden och Kommunförbundets förnyelse. Prioriteringsarbetet har samordnats av grupper utgående från de prioriterade områdena. Gruppmedlemmarna, som arbetar horisontellt, består av sakkunniga på respektive område från olika enheter. Kommunförbundets direktörer är ordförande för grupperna. En koordinator och en sekreterare bistår dem i arbetet. Verksamheten inom de prioriterade områdena 2011 beskrivs närmare i kapitel 3. Mer information om Kommunförbundets strategi finns på Prioriterat område 2011 Ordförande Kommunledning och invånarinflytande Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen Kari Nenonen 3. Kommunalekonomi Timo Kietäväinen 4. Livskraftiga kommuner och regioner Timo Kietäväinen 5. Personaltillgång och kompetens Markku Jalonen 6. Klimatförändringen Leena Karessuo 7. Kommunerna och marknaden Kari Nenonen 8. Kommunförbundets förnyelse Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 4

5 Kommunförbundets verksamhet inom de prioriterade områdena 2011 I detta kapitel beskrivs verksamheten 2011 inom förbundets åtta prioriterade områden för att nå de strategiska målen. Inom förbundets åtta strategiska områden fastställdes högprioriterade åtgärder, ansvarsfördelning och mått för att ange graden av måluppfyllelse. Utöver de 41 strategiska målen inom de prioriterade områdena fastställdes sammanlagt 47 högprioriterade åtgärder, av vilka en del dessutom indelades i delåtgärder. Enligt bedömningar som gjordes i slutet av 2011 ansågs att 20 av åtgärderna hade framskridit planenligt och 24 delvis planenligt. Endast tre av de högprioriterade åtgärderna bedömdes inte ha framskridit enligt planerna. Resultaten presenterades i ledningsgruppen och vid enhetschefernas möte i januari 2012 samt vid informationen till styrelsen i mars Nedan redogörs för de centrala funktionerna i de strategiska mål som fastställdes för prioriteringsområdena. Bedömning av hur de högprioriterade åtgärderna genomförts 2011: Prioriterat område Mål, Högpriorite- Planenligt, Delvis Ej antal rade åtgärder, antal planenligt, planenligt, antal antal antal Prioriterat område 1: Kommunledning och invånarinflytande Prioriterat område 2: Den kommunala servicen och servicestrukturen * Prioriterat område 3: Kommunalekonomi Prioriterat område 4: Livskraftiga kommuner och regioner Prioriterat område 5: Personaltillgång och kompetens Prioriterat område 6: Klimatförändringen * 0 Prioriterat område 7: Kommunerna och marknaden Prioriterat område 8: Kommunförbundets förnyelse Sammanlagt

6 Prioriterat område 1: Kommunledning och invånarinflytande Mål 1: Vi stärker en levande självstyrelse, öppenhet i verksamheten och kommuninvånarnas delaktighet via programmet Ny Kommun 2017 och revideringen av kommunallagen. Genom programmet Ny kommun 2017 utformades tillsammans med kommunerna en vision om kommunsystemet och verksamhetsmodellerna i Finland och de åtgärder dessa föranleder. Åtgärderna har bestått av bland annat informationsproduktion och ett pilotprojekt om nätverk och intressebevakning. Centrala frågor har varit beredningen av förbundets mål för regeringsprogrammet och förberedelser inför beredningen av kommunallagen. Kommunförbundets styrelse antog enhälligt riktlinjerna för den samlade kommunreformen som är en nödvändig fortsättning på strukturreformen. Enligt riktlinjerna ska så många kommuner som möjligt vara starka primärkommuner år Det innebär att kommunen kan sörja för välfärdstjänsterna och skapa förutsättningar för ökad livskraft och levande demokrati. Enligt förbundet är den centrala utgångspunkten att de regionala skillnaderna erkänns. I regioner där modellen med starka primärkommuner inte är möjlig, bör kommunerna kunna gå in för ett fördjupat samarbete över många verksamhetsområden (den s.k. distriktskommunsmodellen). Förbundet betonar kommunernas centrala roll i kommunreformen. Efter det att statsminister Jyrki Katainen inledde den landsomfattande kommunreformen sammankallade Kommunförbundet en grupp för uppföljning av reformen. Till gruppen kallades 32 medlemmar från olika stora kommuner runtom i Finland. Gruppen ska följa planeringen och genomförandet av kommunreformen ur kommunfältets perspektiv och för Kommunförbundets ledning lägga fram initiativ till lösningar som lämpar sig för olika verksamhetsmiljöer. Gruppen ska också bedöma kommunernas möjligheter att genomföra kommunreformen. I anslutning till kommunreformen arrangerades ett seminarium för kommundirektörerna. Ett motsvarande evenemang arrangerades för kommundirektörerna i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i januari Kommunförbunds bildningspolitiska program blev färdigt i början av 2012 med styrelsens godkännande. Programmet delades ut och presenterades i stor utsträckning för de centrala intressegrupperna och de politiska förgrundsgestalterna. Många av riktlinjerna i programmet togs med i regeringsprogrammet. Det bildningspolitiska programmet stöder förbundets intressebevakning och utvecklingsarbete under regeringsperioden. Ett antal kommunforskare sammanställde i samarbete med Kommunförbundet och Föreningen för Kommunalvetenskap boken Den kommunala självstyrelsens grundpelare som ger riktlinjer för förnyelse, bland annat som underlag för kommunreformen och för revideringen av kommunlagen. I boken behandlas självstyrelsen med utgångspunkt i lagstiftningen, politiken, ekonomin och utvecklingen av det civila samhället. Boken publicerades före riksdagsvalet. Kommunal självstyrelse är kommuninvånarnas självstyrelse och därför behövs deras synpunkter på sin hemkommun som underlag för utvecklingen av självstyrelsen i kommunerna. Hösten 2011 inleddes en kommunundersökning som Kommunförbundet ansvarar för. Undersökningen är en del av forskningsprogrammet ARTTU. I en enkät som omfattar totalt medborgare runtom i Finland kartläggs uppgiftslämnarnas syn på hemkommunen och på det sätt på vilket ärenden sköts. Samtidigt utreds vad uppgiftslämnarna anser om den kommunala servicen och hur de deltar i kommunens beslutsfattande. De första resultaten presenterades under ett seminarium i december. Mål 2: Vi stärker den politiska och den professionella ledningens verksamhetsförutsättningar och samarbete. För att stärka den politiska och den professionella ledningens verksamhetsförutsättningar i kommunerna inleddes utvecklingsprojektet Kommunledning Kommunernas förändrade och mångfasetterade omvärld, generationsskiftet som är på gång inom ledningen och de strukturella förändringarna ställer nya krav på den politiska och professionella ledningen. Utvecklingsarbetet gäller den politiska ledningens verksamhetsförutsättningar och utbildning samt tillgången till och rekryteringen av professionella ledare och ett sporrande lönesystem. Dessutom är målet att bereda riktlinjer och förslag som 6

7 gäller kommunledningen och översynen av kommunallagen 2013 samt totalrevideringen av den. Ett forskningsprojekt om strategisk ledning inom undervisningsväsendet inleddes, där man med olika slags kommuner utreder kompetensbehoven och förutsättningarna för ledningskompetensen i den föränderliga verksamhetsmiljön. Utgående från projektresultaten har ett utbildningsprogram beretts för att främja förutsättningarna för styrning av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Till stöd och beredskap för kommunernas krisledning utvecklades redskap tillsammans med räddningsverken. Kommunförbundets styrelse antog en rekommendation om förhandsbedömning av effekterna av kommunala beslut. Syftet med rekommendationen och handboken med praktiska råd är att göra den kommunala beslutsprocessen mer genomskinlig, förutsägbar och övergripande. Det centrala budskapet är att effekterna av beslutsförslagen ska ha utvärderats redan innan besluten fattas. Enligt modellen bör effekterna bedömas ur fyra synvinklar: kommuninvånarna, miljön, kommunorganisationen och ekonomin. För att förankra rekommendationen ordnades fem regionala seminarier på olika håll i Finland. Förbundet främjade införandet av fullmäktigeavtal, ett gott styrelsearbete och direktörsavtal, bland annat genom exempel på god praxis i kommunerna. För att förankra principen om ett gott styrelsearbete ordnades regionala seminarier i samarbete med styrelsen för Finlands kommundirektörer rf. Också under Kommundirektörsdagarna i Seinäjoki var det centrala temat utöver kommunernas livskraft och kommunreformen utvecklingen av kommunledningen. I samarbete med Esbo, Salo, Vanda och Åbo fortsatte projektet Tase, som syftar till att påskynda godkännandet och genomförandet av den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I projektet utarbetas en sådan funktionell jämställdhetsplan som deklarationen förutsätter och tas fram information och verktyg för integrering av jämställdheten i kommunernas service, beslutsfattande, informationsproduktion och planering av verksamheten och ekonomin. Andra europeiska kommuners förfaranden används som jämförelseuppgifter. Projektet är riktat till såväl kommunernas förtroendevalda som tjänste-/ befattningshavare. Naisjärjestöt Yhteistyössä Kvinnoorganisationer i samarbete NYTKIS ry deltar i genomförandet av projektet. Social- och hälsovårdsministeriet har, utöver finansieringen av kommunerna och Kommunförbundet, beviljat projektet finansiering av Europeiska socialfonden. Mål 3. Vi främjar fungerande ledarskapssystem och ägarstyrning i kommunerna, kommunkoncernerna och kommunernas samarbete. Utvecklingsprojektet Nya generationens organisation och ledarskap fortsätter. Projektets syfte är att tillsammans med kommunerna för den nya generationen ta fram ledarskapsformer och organisationsstrukturer som syftar till att tackla utmaningarna på 2020-talet. Projektet är ett partnerskapsprojekt som genomförs i samarbete med Kommunförbundet och dess koncernbolag Oy Audiapro Ab, 30 partnerskapskommuner och Sitras program för ledning av den offentliga förvaltningen. Projektet omfattar kommunala verkstäder, seminarier för erfarenhetsutbyte i stora, medelstora och små kommuner (s.k. KuntaVertaiset) och temaseminarier. Under 2011 utkom publikationen Kohti uuden sukupolven organisaatioita: Esimerkkejä kuntien prosessimaisesta toiminnasta (Organisationer för den nya generationen: Exempel på kommunernas processinriktade verksamhet). I publikationen beskrivs hur en processinriktad organisation bildas och byggs upp och de allmänna principerna för processledning anpassade till kommunförvaltning. I publikationen presenteras de reformer som genomförts i Kuopio, Jyväskylä, Kempele, Tammerfors, Kouvola, Träskända och Punkaharju och framtida utmaningar. För att förmedla nordiska erfarenheter fortsatte simuleringen av ledarskapssystem genom jämförelsen av Jyväskylä och Jönköping, och tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting ordnades ett nordiskt seminarium om ledarskap och demokrati. För utveckling av samarbetet inom ledningen genomfördes projektet Hyvä yhteistoimielintyöskentely (YHTE, Gott samarbete inom olika organ) i samarbete med FCG Oy och sex regioner som deltar i 7

8 pilotsamarbetet. Dessutom utreddes genom forskningsarbete vilka framgångar och motgångar sex samarbetsområden på olika håll i Finland har haft i fråga om styrning, tillhandahållande och produktion av tjänster. Utredningen visade att logiken i styrningen av samarbetsområden som ett nätverksbaserat verksamhetssätt avviker i hög grad från den sedvanliga styrningen i kommunen. För att stärka den kommunala utvärderingskompetensen inleddes utvärderingen Johda hukka pois som en del av kommunens systematiska ledningsprojekt. Projektet syftar till att samla praktiska modeller för självvärdering och till att genom verktyg och utvecklingsunderlag på webben ställa modellerna till förfogande för dem som utför utvärderingar i kommunerna. I projektet sammanställs elektroniska verktyg och god praxis som effektiverar utvärderingen, minskar risken för överlappande arbete och bidrar till ett utbyte av erfarenheter och information om utvärdering mellan kommunerna. Under 2011 inleddes arbetet med att utveckla kommunkoncernen. Arbetet fortsätter år 2012 som en del av nätverksprojektet Nya generationens organisation och ledarskap. Under 2011 organiserades och utökades produktifieringen av stödresursen DRG inom den specialiserade sjukvården för sjukvårdsdistrikten. Resultaten av detta antas synas i sjukvårdsdistriktens verksamhetsresultat Mål 4: Vi främjar förändringsledning som bygger på kunskap och erfarenhet samt strategisk ledning av personalresurserna i kommunerna och samkommunerna. För Kommunförbundet är en faktabaserad förändringsledning viktig, liksom också planeringen och genomförandet av kommunreformen. Forskningsprogrammet ARTTU, som genomförs i samarbete mellan Kommunförbundet, sex universitet och olika ministerier, till stöd för förändringarna i kommunerna och inom hela kommunsektorn fortsätter. Programmet ger upphov till systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i anslutning till strukturreformen och effekterna av förändringarna ur olika kommuners och aktörers synvinkel. Under den femåriga programperioden utreds förändringarna i kommunerna i fråga om servicen, demokratin och ledningen, personalen och den kommunala och regionala ekonomin samt en fungerande samhällsstruktur. De 40 kommuner som är med i projektet representerar så väl det är möjligt det finländska kommunfältet, exempelvis på basis av storlek, geografiskt läge och landsortsklassificering. Det är fråga om kommuner som gått samman, samarbetskommuner, kommuner i stadsregioner, landsbygdsdominerade kommuner och kommuner med långa avstånd. Forskningsresultaten beskriver således alla slags kommuner. I slutet av 2011 utkom mellanresultaten för de olika modulerna som kommunreformen, initierad av regeringen, ytterligare ökade intresset för. Projektets slutrapporter kommer ut Till stöd för ledningen av personalresurser genomfördes en personalenkät inom personalmodulen som hör till forskningsprogrammet ARTTU och som genomförs av Tammerfors universitet. Arbetslivskvaliteten består av en helhet med fem delområden: påverkansmöjligheter, arbetsklimat, arbetstillfredsställelse, öppen konflikthantering och personalledning, dvs. chefsarbete. Forskningsarbetet ger upphov till nyttig information som underlag för ledningen av de strukturella förändringarna i kommunerna. Förbundet främjade förutsättningarna för kommunernas ledningsarbete, liksom också utvärderingarna och förändringarna av servicestrukturerna genom att göra och utveckla kostnadsjämförelser inom social- och hälsovården i stora och medelstora kommuner. Likaså främjades möjligheterna att förbättra faktaunderlaget inom primärvården i samband med övergången till det nationella arkivet och införandet av vårdanmälan i öppenvården (avohilmo). Mål 5: Vi sprider fungerande modeller för när- och brukardemokrati. Verksamheten i projektet för lokalt inflytande (ALVA) fortsatte genom nätverksevenemang. När det gäller inflytandet i närmiljön inleddes en insamling av uppgifter, till exempel i fråga om utveckling av representativ demokrati, av kommunens interna valkretsar, delförvaltning, invånarnas direkta deltagande och användarvänlig påverkan och delaktighet. 8

9 Mål 6: Vi främjar barns och ungas deltagande genom att stödja delaktighet och möjlighet att påverka. Förbundet deltog i och utövade inflytande på beredningen av det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet För att främja barns och ungas delaktighet inleddes projektet Den virtuella kommunen som syftar till att på lång sikt öka kunskaperna om kommunerna, delaktigheten och valdeltagandet. Ett spel på webben till stöd för skolundervisningen blir färdigt före kommunalvalet Förbundet deltog i styrgruppen i projektet Netari.fi och stödde barns och ungas delaktighet med hjälp av sociala medier. Prioriterat område 2. Den kommunala servicen och servicestrukturen Mål 1: Vi stärker den kommunala självstyrelsen, utvecklar modeller för en stark primärkommun som lämpar sig för olika slags lokala förhållanden och skapar förutsättningar för livskraftiga och ekonomiskt sunda kommuner med god servicekapacitet. Kommunförbundet gick in för att påverka regeringsprogrammet genom att utarbeta egna riktlinjer för genomförandet av kommunstrukturreformen. Dessa riktlinjer antogs av förbundets styrelse Enligt riktlinjerna bör reformen genomföras utgående från starka primärkommuner och så att de olikartade förhållandena i landets olika delar beaktas. Distriktskommuner kunde vara ett alternativ i sådana regioner där det inte är ändamålsenligt med starka primärkommuner. Kommunerna bör interaktivt kunna ta del i beredningen av strukturreformen och reformen bör fullföljas utgående från kommunernas frivilliga beslut. Enligt förbundets riktlinjer bör reformen beredas så att de nya kommunerna och distriktskommunerna kan inleda sin verksamhet Beredningen av programmet Ny kommun 2017 fortsatte och aktuell och nyttig information för olika utvecklingsprojekt producerades. Främjande av välfärden och hälsan betonades i Kommunförbundets verksamhet. Den förebyggande betydelsen av utbildnings-, biblioteks-, idrotts- och ungdomstjänster lyftes fram på olika sätt genom information och kurser med fokus på dessa tjänsters betydelse när det gäller att bryta kostnadsspiralen inom den kommunala ekonomin. Mål 2: Vi tryggar förutsättningarna för ett kommunbaserat servicesystem i lagstiftningen och styrningen. Under året främjades diskussionen om fördelarna med ett kommunbaserat servicesystem genom att i informationen till medierna lyfta fram styrelsens riktlinjer samt forskningsresultat om kommunala tjänster, deras effektivitet och den kommunala självstyrelsens betydelse. Webbtjänsten Kunnat.net, som förnyades år 2011 offentliggjordes. Kunnat.net, Kommunerna.net och Localfinland.fi var med sina olika perspektiv på kommunernas verksamhet ett stöd för förbundets informationsverksamhet. I de elektroniska nyhetsbreven till olika målgrupper lyftes bland annat fram det arbete som gjorts inom förbundets program Ny kommun Kommunförbundet utredde byggnadstillsynstaxan i kommunerna år Utgående från utredningsresultaten utarbetade förbundet en mall för rekommendation till taxa Avgiftsgrunder och mall för taxa för byggnadstilllsynsmyndighetens uppgifter I samarbete med kommunerna utarbetades modeller för kvalitetsledning och utvärderingsmetoder som lämpar sig inom småbarnsfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Den sammanställda publikationen har varit efterfrågad i kommunerna. Med hjälp av en uppföljningsgrupp för kvalitetsledning inom undervisningssektorn stöds och följs genomförandet av kvalitetsarbetet upp. Vidare främjas resultatutvecklingen inom servicen och kopplingen till kommunens strategiska ledning. I arbetet med revideringen av socialvårdslagstiftningen betonades perspektivet kommunbaserat servicesystem. Förbundet deltog också aktivt i den regionrunda som ordnades för att stödja verkställandet av hälso- och sjukvårdslagen. 9

10 Mål 3: Vi främjar resultaten i servicen genom att stödja omläggningen av kommunernas serviceproduktion, framför allt genom möjligheten att utnyttja IT och genom en flexiblare normstyrning av kommunernas verksamheter. Kommunförbundet medverkade i utvecklingen och spridningen av den elektroniska välfärdsberättelsen. Över 150 kommuner har användarkod till systemet. Den elektroniska välfärdsberättelsen stöder främjandet av en sådan hälsa och välfärd som avses i hälso- och sjukvårdslagen och fungerar som ett verktyg för ledning och beslutsfattande. Förbundet deltog i finansministeriets och de 20 största städernas produktivitetsprogram som syftar till att höja den kommunala servicens produktivitet. Produktivitetsprogrammet fokuserade på att höja produktiviteten inom sju delområden. Nätverksarbete kring serviceinnovationer och produktivitet befäste införandet av innovationer i utvecklingen av den kommunala verksamheten. Sammanlagt fem evenemang arrangerades i de stora städerna och på Kommunmarknaden år Mål 4: Vi stöder omläggningen av den kommunala servicen för att stärka kundfokuseringen. Kommunförbundet deltar aktivt i det mångsektoriella och omfattande projektet Innoby som har som mål att stödja förnyandet av vård- och omsorgstjänster med hjälp av god praxis och innovationer. Nittio utvecklare inom vård- och omsorgssektorn studerar nya kundfokuserade utvecklingsmetoder som en del av en specialyrkesexamen för produktutvecklare i Innobys program för tutorutbildning. Kommunförbundet deltog i projektet för kommunala kundkontaktcenter (ASPA) som slutfördes 2011 med delfinansiering av KommunIT. I projektet utvecklades ett koncept för kundkontaktcenter som i hög grad stöder sig på teknologi och som kommunerna kan använda och vidareutveckla. Mål 5: Vi utvärderar och anpassar en omläggning av kommun- och servicestrukturerna utgående från kommunerna och främjar utnyttjandet av kommunernas utvecklingspotential. I syfte att utvärdera och stödja de pågående förändringarna i kommunerna och inom hela kommunsektorn fortsattes programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU), ett samarbete mellan Kommunförbundet, sex universitet och olika ministerier. ARTTU ger systematisk och jämförbar information om förändringsprocesserna inom strukturreformen och deras inverkan ur olika slags kommuners och aktörers synvinkel. Förändringarna i kommunerna utreds ur perspektiven service, demokrati och ledning, personal, kommunal- och lokalekonomi samt samhällsstrukturens funktionsduglighet. I slutet av 2011 färdigställdes mellanrapporter om kommunernas ekonomi, social-, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningstjänster, kommunernas personal och samhällsstrukturens funktionsduglighet i stadsregioner. Resultaten offentliggjordes på ARTTU-seminariet i december och via olika pressmeddelanden. Slutrapporterna blir klara i slutet av Mål 6: Vi främjar samarbetet mellan markanvändning, boende och trafik och utvecklingen av nya verksamhetsmodeller för att trygga tillgången på service och kvaliteten på livsmiljön. Förbundet har på olika sätt utvecklat förutsättningarna och instrumenten för samordning av markanvändning, trafik och boende. Arbetet utfördes inom olika projekt via medverkan i kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet KOKO, i temanätverket för markanvändning, trafik och boende (MAL) och i miljöministeriets och kommunikationsministeriets gemensamma forum (Maali) som genom utveckling av kreativa innovationsmiljöer i landskapen syftar till bättre samordning av markanvändningen och trafiken. Kommunförbundet deltog i beredningen av ändringarna i markanvändnings- och bygglagen, bland annat i fråga om styrningen av handelns etablering. Lagändringen godkändes våren Förändringarna inom handeln uppfyllde förbundets mål om tjänsternas tillgänglighet och tryggade närtjänster. 10

11 Prioriterat område 3. Kommunalekonomi Mål 1: Vi arbetar för att basserviceprogrammet och basservicebudgeten, som ingår i ramförfarandet för statsfinanserna och statens årliga budgetekonomi, ska utarbetas så att kommunernas serviceskyldigheter och finansieringsmöjligheter är i balans i hela Finland. På hösten överlämnade regeringen budgetpropositionen för 2012 till riksdagen tillsammans med ramarna för statsfinanserna Kommunernas statsandelar skars ner kännbart samtidigt som fastighetsskatten ställdes utanför utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster. I februari 2011 beredde Kommunförbundet en analys för kommunernas ekonomi- och finansieringsforum, Den offentliga ekonomins hållbarhet och finansieringsunderskottet i den kommunala ekonomin. Syftet med analysen var att styra den kommunala ekonomin mot en mer hållbar framtid efter svåra år. Kommunförbundet hade tidigare utarbetat räddningsprogram för den kommunala ekonomin i februari 2009 och Programmen innehåller konkreta förslag till vad regeringen och kommunerna kan göra för att stabilisera situationen. Kommunförbundets förslag har fått ett positivt mottagande både på statligt håll och i kommunerna. År 2009 minskade Finlands bruttonationalprodukt med 7,8 procent, vilket är ett rekord. Kommunerna skärpte sin beskattning för 2010 rejält och anpassade sin verksamhet samtidigt som regeringen vidtog åtgärder för att stödja den kommunala ekonomin. I slutet av 2011 blev det uppenbart att regeringen inte kommer att nå regeringsprogrammets mål för stabilisering av statsfinanserna. I ramarna för statsfinanserna , som ges ut i mars 2012, och i det tillhörande basserviceprogrammet kommer statsbidragen till kommunerna därför att skäras ner ytterligare. Kommunförbundet uppdaterade prognoserna för den kommunala ekonomin i slutet av 2011 och började bereda ett stabiliseringsprogram. Kommunreformen väckte en livlig debatt redan innan det fanns tillgång till uppgifter om regeringens detaljerade mål. Hösten 2011 inleddes arbetet med att revidera kommunallagens bestämmelser om ekonomi som ett led i den kommunallagsreform som den tidigare regeringen inlett. Kommunförbundet deltog aktivt i intressebevakningen, särskilt i fråga om beredningen av basserviceprogrammet och basservicebudgeten och hörandet i samband med dem. I intressebevakningen i trafikfrågor betonades beredningen av regeringsprogrammet, statsbudgeten och en trafikpolitisk redogörelse. Kommunförbundet har aktivt arbetat för att staten ska bära sitt ansvar när det gäller trafiknäten och finansieringen av kollektivtrafiken. Kommunförbundet har i arbetsgrupper och genom utlåtanden och förhandlingar arbetat för att nya uppgifter och investeringsbehov inom utbildning och kultur ska beaktas i basserviceprogrammet och att verksamheter som orsakar kostnader för kommunerna i tillräckligt god tid ska tas med i beredningen av basserviceprogrammet och basservicebudgeten. Mål 2: Vårt mål är att bredda kommunernas skattebas. Kommunförbundet föreslog att kommunernas skatteunderlag ska breddas genom en fortsättning på höjningen av samfundsskatteandelen också efter 2011 och genom att inkomsterna av avfallsskatten och en del av inkomsterna av kapitalskatten överförs till kommunerna. Dessutom föreslog förbundet ändringar i fastighetsskatten, bland annat att tomterna för stadigvarande bostäder frigörs från den allmänna fastighetsskattesatsen och att fastighetsskatten utvidgas till att också omfatta gruvdrift. Kommunförbundet har betonat vikten av att bredda skatteunderlaget för att det inte ska uppstå ett alltför stort tryck på att höja den kommunala inkomstbeskattningen. I regeringsprogrammet ingår en fem procents höjning av kommunernas samfundsskatteandel för och utveckling av fastighetsskatten. Regeringen vill också ge kommunerna bättre möjligheter att klara sig med egna skatteinkomster. Mål 3: Vi främjar en reform av statsandelssystemet som ger kommunerna bättre förutsättningar att styra sin ekonomi och som innebär att statsandelarna i regel betalas till kommunerna. Vi förutsätter att kommunernas olika förhållanden och servicebehov och skillnaderna i skattebasen 11

12 beaktas i tillräckligt hög grad. I statsandelsreformen (L 1704/2009) i början av 2010 höjdes statens finansieringsandel för nya uppgifter i enlighet med Kommunförbundets mål, dvs. med 50 procent. Om man ser till självstyrelsen och den ekonomiska styrningen uppfylldes också Kommunförbundets mål om sammanslagning av sektorspecifika statsandelar. Genom denna lösning uppfylldes delvis Kommunförbundets ambition att förenkla statsandelssystemet, vilket ingått i förbundets strategi. Enligt det nya regeringsprogrammet ska statsandelssystemet revideras. Det är meningen att systemet ska bli mer sporrande och att det ska vara neutralt vid kommunsammanslagningar. Fastighetsskatten uteslöts ur systemet med utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomster, trots att Kommunförbundet motsatte sig det. Statsandelarna skars ner med 631 miljoner euro för år Kommunförbundet förhandlade med finansministeriets kommunavdelning om behovsprövade höjningar av statsandelen och gav ett utlåtande om 64 kommuners ansökningar. Förbundet föreslog att 34 kommuner skulle beviljas behovsprövad höjning. Enligt statsrådet beslut beviljades sammanlagt 31 kommuner höjning till ett totalt belopp av 20 miljoner euro. Mål 4: Vårt mål är att öka avgifternas andel i finansieringen av servicen och styrningen av efterfrågan. Avgiftsinkomsternas andel av driftskostnaderna har minskat under de senaste tio åren. Kommunförbundets mål är att rätta till eftersläpningen så att avgifternas betydelse i mån av möjlighet ökar i framtiden och så att åtminstone indexjusteringarna görs till fullt belopp. Mål 5: Vi tar fram mallar för budgetering och ekonomisk planering och andra anvisningar för ekonomin samt handlingsmodeller för goda resultat och flexibilitet med beaktande av förändringarna i kommunernas verksamhetsmiljö. Kommunförbundet deltog aktivt i kommunallagskommitténs revidering av kommunallagens bestämmelser om ekonomi. Detta hörde till förbundets viktigaste verksamhet år Kommunförbundet medverkade aktivt i kommunsektionen inom arbets- och näringsministeriets bokföringsnämnd. Kommunsektionen uppdaterade och gav ut tre allmänna anvisningar om resultaträkningen, balansräkningen och avskrivningar. Dessutom uppdaterade förbundet anvisningen om kommunernas och samkommunernas budget och ekonomiplan. Förbundet stödde kommunerna i deras ekonomiplanering genom att upprätthålla och uppdatera en skatteprognosram och genom att tillhandahålla statistik till stöd för planeringen och bedömningen av ekonomin. En uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling utarbetades och upprätthålls tillsammans med staten. Förbundet uppdaterade också sina egna prognoser för och uppskattningar av skatteinkomsternas och den övriga finansieringens utveckling och kommunernas resultaträkningar. Mål 6: Vårt mål är att i samarbete med staten och övriga kommunala aktörer skapa enhetliga begrepp och mått för kommunsektorn som mäter produktiviteten och resultaten. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet samordnade förbundets intressebevakning inom produktivitetsverksamheten och medverkade bland annat i den produktivitetsgrupp som verkar inom utvärderingssektionen i Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Kommunalekonomiska enhetens samarbete med bland annat finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) fördjupades ytterligare med målet att skapa nya produktivitetsbegrepp och produktivitetsmått som kunde ersätta det traditionella input output-baserade angreppssättet och de mått som använts i samband med det. Målet är att uppnå en så god produktivitet som möjligt mätt med mått som kan anses vara pålitliga och som styr verksamheten på rätt sätt och som beaktar behövliga insatser till exempel inom förebyggande verksamhet. Kommunförbundet deltog i produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna, särskilt i arbetet med att utveckla och följa upp gemensamma produktivitetsmått. Inom ramen för programmet ledde Kommunförbundet också ett spetsprojekt om servicenät. 12

13 Prioriterat område 4. Livskraftiga kommuner och regioner Mål 1: Vi stöder kommunernas och regionernas förutsättningar att inleda samarbete och bilda nätverk för att öka sina resurser, främja företagandet och höja kompetensen. Europeiska unionens nästa sju års budgetperiod, som också omfattar strukturfondspolitiken, inleds Avsikten är att budgetperiodens viktigaste avgöranden ska fattas Kommunförbundet har tillsammans med arbets- och näringsministeriet, landskapsförbunden och kommunerna gått in för en lösning som garanterar en så bra finansiering för Finland som möjligt under nästa period. Den enhälliga uppfattningen är att finansieringen till Finland i väsentlig rad kommer att bero på hur nordliga glesbygdsområden behandlas under den kommande perioden. Mål 2: Vi stärker kommunernas, regionernas och områdenas förutsättningar att skapa konkurrenskraftiga och innovativa verksamhetsmiljöer som utgår från de egna styrkorna. Frågan om sambandet mellan kommunernas livskraft och deras förutsättningar att klara av sina uppgifter har äntligen lyfts fram i en saklig diskussion. I anknytning till detta förbereder Kommunförbundet ett omfattande projekt, Nyckeln till livskraft, tillsammans med bland andra Helsingfors stad. Syftet med projektet är att utveckla ett koncept för styrning av livskraften i kommunerna i samarbete med cirka 15 pilotkommuner. Samarbetsparter söks bland universiteten, ministerierna och andra aktörer. Intresset för projektet är stort i kommunerna. Finansieringspaketet klarnar i början av 2012 och efter det kan projektets olika delar inledas. Integrationen av invandrare har blivit allt viktigare i och med att antalet invandrare har ökat under de senaste åren. Det är kommunerna och staten som ansvarar för integrationen. Den nya integrationslagen trädde i kraft Kommunförbundet har haft ett nära samarbete med invandringsexperter för att möjliggöra en ändamålsenlig och effektiv tillämpning av lagen för kommunernas del. Effekterna och resultaten av detta arbete märks och känns speciellt i huvudstadsregionen och i de andra stora städer där majoriteten av invandrarna bosätter sig. Särskilda med staten gemensamma intressebevakningsfrågor har varit integrationsprocessens resurser i kommunerna och för statens del särskilt i närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). En annan utvecklings- och diskussionsfråga har varit placeringen av invandrare med flyktingstatus i kommunernas mottagningscentraler. Kommunförbundet har betonat hur viktig tillgången till och effekterna av utbildnings- och kulturtjänster på regional nivå är som stöd för regionernas livskraft och innovativitet genom bland annat det riksomfattande projektet Konstfostran 2011 som genomfördes i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet. Förbundet medverkade också aktivt i nationella utvecklingsåtgärder genom att vara med i arbetsgrupperna Luovan talouden tulevaisuusryhmä (Kreativ ekonomi i framtiden) och Maaseudun kulttuuriteemaryhmä (Landsbygdens kulturteman). Huvudforumet för Kommunförbundets stadspolitiska arbete är förbundets stadspolitiska arbetsgrupp där direktörerna i de 19 största städerna ingår. Under året behandlade arbetsgruppen bland annat påverkan av regeringsprogrammet efter vårens riksdagsval, intensifiering av stadssamarbetet, strukturella förändringar och kollektivtrafikens konkurrenskraft. Vidare verkade man för att den kommande regeringens program skulle innefatta så kallade positiva specialåtgärder för att sporra till och utveckla regionala genomförande- och finansieringsmallar. Man fortsatte arbetet i de ekonomiska regionernas samarbetsnätverk under året genom att bland annat utarbeta förslag till det nya regeringsprogrammet som beaktar de regionala centralorternas perspektiv. En så kallad Brand Map färdigställdes som en del av politikprogrammet för att höja de regionala centralorternas profil och ge ramar för informationsstrategin. Målet är att via branding förbättra de regionala centralorternas möjligheter att ta fram attraktiva tjänster, produkter och evenemang för olika målgrupper. Under året deltog förbundet aktivt i beredningen av den nya landsbygdsfondens programperiod på nationell nivå. Förbundet har bland annat deltagit i arbetsgrupper som bereder företags- och utvecklingsstöd för landsbygden och i en temagrupp för ut- 13

14 veckling på lokal nivå. Utgångspunkten har varit att stärka kommunernas roll i landsbygdspolitiken och ge kommunerna en aktivare roll i den lokala landsbygdspolitiken. Delegationen för små kommuner lyfte under året fram sin intressegrupps perspektiv på kommunstrukturreformen. Kommunförbundet stödjer främjandet av kommunernas och regionerna konkurrenskraft genom Piiri-samarbetet inom kommunal marknadsföring. FM i kommunal marknadsföring ordnades för sjätte gången. Sammanlagt 36 bidrag anmäldes till kategorierna Turism, Rekrytering, Konkurrenskraft och Årets marknadsföringsprodukt. Kampanjpriser för totalt euro delades ut till de mest framgångsrika bidragen. Mål 3. Vi medverkar till att resurserna för kommunernas och regionernas självständiga utveckling stärks på nationell nivå och inom Europeiska unionen. Av de arbetslösa i Finland hör en stor del på olika sätt till gruppen svårsysselsatta. Under de senaste åren har statsmakten gått in för att så småningom överföra ansvaret för sysselsättningen av denna grupp till kommunerna. Förbundet fick in en skrivning i regeringsprogrammet om ett mångårigt försöksprojekt som uttryckligen genom kommunala åtgärder ska ta fram nya metoder för sysselsättning av gruppen. Detta projekt är mycket viktigt med tanke på kommunernas roll i framtiden. Försöket bereddes under hösten i samarbete med arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Projektet inleds under höstsommaren Ett arbete kring samma tema av tre utredningspersoner (Kommunförbundet, ANM, SHM), som färdigställdes i början av 2011, skapade en grund för projektet. Flera program och föreskrifter som påverkar verksamheten i Finlands kommuner har beretts inom Europeiska unionen under Till de viktigaste hör utvecklingen av regelverket om bankernas soliditet. Ur finländsk synvinkel bedömdes att specialfinansieringen till kommunerna skulle äventyras om kommande föreskrifter mekaniskt tillämpas lika på alla kreditinstitut. Kommunfinans Abp som svarar för en betydande del av kommunernas finansiering skulle vara tvunget att antingen öka sitt eget kapital betydligt eller minska kreditgivningen till kommunerna till en bråkdel av det nuvarande. Förbundet samarbetade med andra länders kommunorganisationer som hade motsvarande intressen och förhandlade direkt med kommissionens vederbörande instanser för att få till stånd en särbehandling av de kommunala kreditinstituten med fokus på den finländska modellen. I detta arbete hade Kommunförbundets kontor i Bryssel en viktig roll. Höstsommaren 2011 fick kontoret en ny direktör med sakkunskap inom kommunal ekonomi. Mål 4. Vi stöder en omorganisering av regionförvaltningen och ett klarläggande och stärkande av de kommunbaserade landskapsförbundens struktur och ställning. Utöver de månatliga mötena för landskapsdirektörer ordnade Kommunförbundet två presidiekonferenser för landskapsförbunden. Centrala teman var uppföljningen av regionförvaltningsreformens genomförande, regeringsprogrammet i frågor som gäller kommunerna och diskussionsöppningen om landskapsförbundens framtid tillsammans med Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet. Tillsamman med landskapsförbunden deltog Kommunförbundet i och påverkade arbetet i undervisnings- och kulturministeriets beredningsgrupp för prognostisering och dimensionering av utbildningsutbudet (KT 2016). Gruppens uppgift var att utgående från utvecklingsplanen för utbildning och forskning utarbeta ett förslag till mål för utbildningsutbudet Arbetsgruppens förslag För en balanserad sysselsättningsutveckling 2025 blev klart i april Kommunförbundet stödde den kvantitativa och kvalitativa prognostiseringen av landskapsförbundens kompetensbehov inom den regionala utbildningen genom att upprätta ett prognostiseringsforum, i vilket också arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet medverkade. 14

15 Prioriterat område 5. Personaltillgång och kompetens Produktionen av offentlig service bygger på en kompetent personal som mår bra. I och med att kommunanställda pensioneras i stort antal, försörjningskvoten förändras och befolkningen koncentreras till tillväxtcentrum ökar servicebehovet och sätten att producera service ändras. Detta kräver konkreta åtgärder för att arbetskraften ska kunna tryggas och personalkompetensen utvecklas. Mål 1: Vi förbättrar personalledningen, resultaten och prognostiseringen av kompetensen i kommunerna och samkommunerna. KT Kommunarbetsgivarna bildade ett nätverk för personalledning (HR) som består av 250 HR-anställda som är arbetsgivarens representanter. I november publicerades den första handboken Työhyvinvointia johtamaan! (Styr arbetshälsan!) i serien Henkilöstöjohtamisen hyvät käytännöt (God praxis inom personalledningen). Utarbetandet av publikationen Henkilöstövoimavarojen hallinta kuntakonsernissa (Styrning av personalresurserna inom kommunkoncernen) inleddes på basis av ett utvecklingsarbete i åtta medelstora kommuner. KT:s och kommunsektorns huvudavtalsorganisationers gemensamma resultatkampanj arrangerade ett sakkunnigseminarium om produktivitet och ett startseminarium om kampanjen. Under året formulerade man principerna för resultatarbetet, publicerade en broschyr om rekommendationer för resultatutveckling och planerade också en kommunrunda och en enkät om resultatarbetet. Materialet lades ut på webbplatsen tuloksellisuustyo.fi. KT och huvudavtalsorganisationerna deltog också i beredningen av finansministeriets utvecklingskampanj för produktivitet och goda resultat i kommunerna. Arbetsmarknadens centralorganisationers Runda bord för produktivitet arbetar med en utvecklingsstrategi för arbetslivet, som nämns i regeringsprogrammet, och bereder det nationella utvecklingsprojektet. Resultaten och de goda förfarandena i programmet Palje inom Runda bordet för produktivitet har spridits genom tidskriften Kuntatyönantaja och databanken Hyvien käytäntöjen pankki (Databank för god praxis) på webbplatsen kuntatyonantajat.fi. Under det årliga seminariet beskrevs sektorspecifika projekt. Forskningsprojektet JOHTAVAT sosiaali- ja terveystoimessa fokuserar på innehållet i ledarskapsarbetet på olika nivåer inom social- och hälsovården, på stöd till ledningen, nätverk för chefer, ledningskompetens och ledningskommunikation. I ett forskningsprojekt om strategisk ledning inom undervisningsväsendet, utreddes tillsammans med olika kommuner kompetensbehoven och förutsättningarna för ledningskompetensen i den föränderliga verksamhetsmiljön. Utgående från resultaten har ett utbildningsprogram beretts för att främja förutsättningarna för styrning av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Kommunförbundets svenska sekretariat och KT utformade ett verktyg för utveckling av kommunernas personalpolitik. I personalanalysen lyfts tre aspekter fram: personalens trivsel och påverkansmöjligheter samt ledarskapsfrågor, politikernas inställning och beredskap att föra en aktiv personalpolitik och kommuninvånarnas synpunkter på servicen och på kommunerna som arbetsgivare. Som en del av forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU) genomfördes inom personalmodulen en omfattande personalenkät av Centralen för arbetslivsforskning vid Tammerfors universitet. Personalenkäten var en fortsättning på en motsvarande enkät som genomfördes år I en mellanrapport, som blev färdig i december, rapporterades resultaten av enkäten om arbetslivskvalitet och dess utveckling över tiden. Enkäten bestod av fem delområden (påverkansmöjligheter, arbetsklimat, arbetstillfredsställelse, öppen konflikthantering och personalledning, dvs. chefsarbete). Enligt mellanrapporten har arbetslivskvaliteten förbättrats något jämfört med 2009, vilket till största delen beror på att chefsarbetet förbättrats. De många samtidiga förändringarna i den kommunala verksamhetsmiljön leder till ett behov att prognostisera den kompetens som behövs i välfärdstjänsterna. KT inledde ett ESF-projekt om prognostisering av kompetensbehovet inom den kommunala servicen. I projektet utvecklas och testas en prognostiseringsmodell för att stödja kommunorganisationernas framtida personalledning och per- 15

16 sonalplanering. Utvecklingsarbetet genomförs i fyra regionala pilotprojekt som 15 kommunala organisationer deltar i. I projekten kopplas kommunsektorns kompetensbehov till regional prognostiseringsverksamhet och utbildningsplanering. På nationell nivå utvecklas en verksamhetsmodell med hjälp av vilken kommunsektorns kompetensbehov beaktas i utbildningsplaneringen. Utöver Utbildningsstyrelsen finansieras projektet av KT, Kommunförbundet, Keva och Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. Också för de utbildningskommissioner som undervisnings- och kulturministeriet utsett är den centrala uppgiften prognostisering av kompetens. KT hade sammanlagt 42 representanter för de kommunala arbetsgivarna i utbildningskommissionerna för olika sektorer. Utbildningskommissionerna är arbetslivets och arbetsmarknadsorganisationernas kanal för påverkan i utvecklingen av utbildningen. Kommunförbundet deltog också i det nationella prognostiseringsnätverkets verksamhet. Kommunförbundet och KT deltog aktivt i arbetet för att utveckla personalkompetensen. Utvecklingsarbetet gällde i synnerhet personalutbildning och livslångt lärande. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna och Utbildningsstyrelsens utbildningskommissioner påverkade innehållet i de för kommunerna centrala yrkesexamina så att de bättre skulle motsvara kommunernas personal- och kompetensbehov. Utbildningskommissionernas centrala uppgift är att säkra kvaliteten i fristående examina för vuxna och utveckla systemet med fristående examina. År 2011 hade KT 49 representanter i utbildningskommissionerna för olika sektorer. Mål 2: Vi främjar tillgången på arbetskraft, utbildningsutbudet enligt kommunernas och regionernas behov, utvecklar arbetsgivarprofilen och innehållet i det kommunala arbetet. Vi utökar samarbetet kring kommunjobben vid rekryteringen. För att trygga tillgången till en personal som mår bra och har förmåga att förnya sig och bära ansvar samarbetade Kommunförbundet, KT och Keva intensivt kring kampanjen Kommunjobb i intressebevakningen och medlemsservicen. År 2011 utformades i samarbete scenarier för kommunjobb. Dessutom utarbetades en rekryteringsförfrågan och de kommunala arbetsuppgifterna gjordes mer kända bland unga. Vidare utvecklades samarbetet mellan utbildningen och de kommunala arbetsgivarna. Utöver en utvecklingschef rekryterades en marknadsföringsplanerare på deltid till verksamheten Kommunjobb. Projektet Individualism och rekrytering fortsatte. Projektet har som mål att utveckla rekryteringen och förbättra arbetsgivarprofilen. Kommunförbundet bildade ett prognostiseringsforum för landskapsförbunden för att stödja prognostiseringen av den regionala utbildningen i fråga om kvantitet och kvalitet. Syftet med samarbetet är att trygga arbetskraften i kommunerna och ta fram uppgifter om arbets- och näringslivets kvantitativa behov av utbildning i regionerna och kommunerna som underlag för den riksomfattande prognostiseringen. Kommunförbundet och KT deltog också aktivt i undervisnings- och kulturministeriets arbete för kvantitativ dimensionering av utbildningsutbudet. Kommunförbundet och KT bidrog aktivt till innehållet i utvecklingsplanen för utbildning och forskning. Kommunförbundet deltog också i utvecklingen av utbildningssystemet för räddningsväsendet, vilket administreras av inrikesministeriet. Under KL-Kuntarekry Oy:s första fullständiga verksamhetsår byggdes de grundläggande funktionerna upp. Antalet avtal som ingicks om användning av systemet uppgick till 95 och antalet användarkoder till Kundtillfredsställelsen var hög. I rekryteringstjänsten ingår ett aktivt stöd för införande av tjänsten och utbildningstjänster samt möjlighet också för kunder som inte använder systemet att annonsera. KT fortsatte verksamheten i det kommunala nätverket för internationell rekrytering. Målet för nätverket är att diskutera rekrytering av utländsk arbetskraft för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft inom kommunsektorn. Nätverket stöder kommunerna och kommunkoncernerna i de olika skedena av rekryteringsprocessen och ger möjlighet att utbyta erfarenheter om arbetskraftsinvandring. Mål 3: Vi arbetar för att normerna för behörighetsvillkoren och personaldimensioneringen ska bli smidigare. Regeringsprogrammet innehåller skrivningar om att under regeringsperioden försöka luckra upp behörighetsvillkoren inom de centrala kommunala verk- 16

17 samhetsområdena. Kommunförbundet och KT lyfte fram de negativa konsekvenserna av de strikta dimensionerings- och behörighetsvillkor som tagits upp i olika lagförslag och i offentligheten. År 2012 fördes diskussioner om behörighetsvillkoren för framför allt yrkesgrupper inom social- och hälsovården. Diskussioner fördes också om smidigare behörighetsvillkor inom dagvården och smidigare personaldimensionering inom räddningsväsendet. Dessa mål försöker man uppnå under regeringsperioden. Mål 4: Vi bereder oss på en ökad arbetskraftsinvandring. I och med att antalet invandrare ökar har integrationen fått större betydelse, och det är kommunerna och staten som bör ansvara för integrationsarbetet. Den nya integrationslagen trädde i kraft Effekterna av arbetet med tillämpningen av den för kommunerna ändamålsenliga och effektiva lagen märks särskilt i huvudstadsregionen och i stora städer där merparten av invandrarna bor. Under året behandlades framför allt resurserna för integrationsprocessen i kommunerna och i närings-, trafik- och miljöcentralerna. Ett annat utvecklingsobjekt var placeringen av invandrare med flyktingstatus i kommunerna efter mottagningscentralerna. I projektet Delaktig i Finland deltog 10 mindre projekt och 17 kommuner. Projektet går ut på att tillsammans med kommunerna, staten och olika organisationer utveckla innovativa metoder för att integrera och sysselsätta invandrarna. Mål 5: Vi arbetar för att tydliggöra ansvarsfördelningen och utveckla sysselsättningsverksamheten vid servicecentralerna för arbetskraft. Av de arbetslösa i Finland hör en stor del på olika sätt till gruppen svårsysselsatta. Under de senaste åren har staten så småningom överfört ansvaret för sysselsättning av denna grupp till kommunerna. Enligt regeringsprogrammet ska ett sysselsättningspolitiskt kommunförsök inledas där man försöker ta fram nya metoder för att hitta arbete för svårsysselsatta. Projektet är viktigt för kommunernas framtida roll eftersom beslut om arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten i främjandet av sysselssättningen kommer att fattas utgående från försöksresultaten. Projektet inleds år I och med att antalet svårsysselsatta ökar har samarbetet mellan olika aktörer blivit allt viktigare. Målet för den arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet är att utveckla arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, bland annat genom att uppdatera handboken för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och skapa kvalitetskriterier för verksamheten. Arbets- och näringsbyråernas, Folkpensionsanstaltens (FPA:s) och kommunernas gemensamma modell med servicecenter för arbetskraft ska utsträckas till hela landet. Modellen med servicecenter för arbetskraft regleras genom lag och centrens finansiering tryggas. Det sysselsättningspolitiska kommunförsöket och verksamhetsmodellen med servicecenter för arbetskraft runtom i Finland är nära kopplade till varandra och erfarenheterna från kommunförsöket kommer att användas som hjälp när utvidgningen av centren planeras. 17

18 Prioriterat område 6. Klimatförändringen Mål 1. Vi stöder sådana åtgärder i kommunernas energipolitik, service, markanvändning och trafiklösningar som syftar till att motverka klimatförändringen. Kommunförbundet har genom sin egen klimatkampanj, projektet CHAMP-Local Response to Climate Change och Kommunernas klimatkampanj på många sätt stöttat kommunerna i arbetet med att motverka klimatförändringen och förbereda sig på den. Kommunförbundet har varit med i styrgrupperna för projektet Kohti hiilineutraalia kuntaa (HINKU) (Mot en koldioxidneutral kommun) och för handlingsprogrammet Energiaviisaan rakennetun ympäristön aika 2017(ERA17) (Dags för en energisnål byggd miljö). Vidare har förbundet deltagit i arbetsgrupper för klimatarbete i kommunerna, till exempel i utarbetandet av en riksomfattande strategi och ett åtgärdsprogram för fotgängare och cyklister. Kommunförbundet har bildat en klimatallians med organisationer som stöder kommunernas klimatarbete, dvs. Finlands miljöcentral SYKE, Motiva Ab, Meteorologiska institutet och Östersjöstädernas förbund UBC. Klimatalliansen har som mål att stärka kommunerna i deras arbete för att motverka klimatförändringen och förbereda sig på den. Alliansen vill också vara en samarbetskanal för olika projekt. Kommunförbundet deltog i beredningen av bestämmelser för byggnaders energiprestanda och i beredningen av lagstiftning för energibesparingar, som direktivet om energiprestanda förutsätter. Mål 2. Vi stöder kommunerna och samkommunerna i deras uppgift att sörja för att servicen och samhällsfunktionerna fungerar under föränderliga klimatförhållanden, vid extrema väderfenomen och andra avvikande förhållanden. Genom utredningen Tulvariskit kaavoitusta ja rakentamista koskeva lainsäädäntö (Översvämningsrisker lagstiftning för planläggning och byggande), som utarbetats i samarbete med Aalto-universitet, har konsekvenserna av anpassningen till klimatförändringen bedömts för markanvändningens del. Vid förbundet har man fortsatt att utarbeta en handbok om dagvatten för kontrollerad hantering av regn- och dräneringsvatten. Som en del av handboken beställde Kommunförbundet en tilläggsutredning av Meteorologiska institutet om hur klimatförändringen har påverkat regnutvecklingen i Finland. Med hjälp av den kan dagvattensystemen dimensioneras i framtiden. Mål 3. Vi sporrar kommunerna att i sin närings- och sysselsättningspolitik utnyttja de möjligheter som klimatförändringen medför. Tillsammans med de nordiska kommunförbunden ordnades en innovationstävling för kommunerna Konkreta lösningar för att hejda klimatförändringen. Genom tävlingen försökte man för att motverka klimatförändringen hitta praxis som förbättrar den lokala och regionala ekonomin, sysselsättningen och den allmänna välfärden. De bästa lösningarna prisbelönades vid den internationella konferensen Lösningar nära, tillsammans. Mål 4. Vi förutsätter att ansvarsfördelningen i klimatfrågor är rättvis för kommunerna och att lagstiftningen och övriga statliga åtgärder ger kommunerna tillräckliga möjligheter att motverka och anpassa sig till klimatförändringen. Kommunförbundet har inlett diskussioner om klimatpartnerskap med miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet samt kommunikationsministeriet och i samarbete med Finlands miljöcentral (SYKE) utrett möjligheterna till finansiering av kommunernas klimatarbete. Kommunförbundet har i samarbete med Tammerfors stad inlett en preliminär utredning av förfaranden kring ett klimatpartnerskap mellan staten och kommunerna. Inom det utvecklas ett nytt slags avtalsförfarande för stöd- och finansieringsarrangemang, genom vilka staten kan delta i kommunernas systematiska åtgärder för att minska utsläppen. Vidare ges mer information om de existerande finansierings- och stödmekanismerna. I behandlingen av Europeiska unionens förslag till direktiv för energiprestanda har Kommunförbundet haft som mål att den föreslagna skyldigheten för kommunerna att årligen genomföra grundläggande reparationer på tre procent ska tas bort. Kommunförbundet har arbetat i arbets- och näringsministeriets grupper för byggnader och energiproduktion, 18

19 som inrättats till stöd för de finländska förhandlarna, och påverkat de europeiska kommunförbundens paraplyorganisation CEMR:s och EU:s regionkommittés utlåtanden om direktivförslaget. Prioriterat område 7. Kommunerna och marknaden Mål 1: Vi arbetar för att kommunerna ska ha en stark och entydigt erkänd roll som tillhandahållare av service. Kommunförbundet har i olika arbetsgrupper, samrådsmöten, förhandlingar och i utlåtanden tagit ställning för den kommunala självstyrelsen och den kommunbaserade social- och hälsovården och producerat information om detta. Kommunförbundet har påverkat anordnandet av utbildning och kultur utifrån kommunbaserade modeller, och verkat för att kommunerna också i fortsättningen ska vara anordnare av gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Kommunernas roll ska stärkas och förfarandet med tillstånd att ordna gymnasieutbildning slopas. Målen har presenterats bland annat i det utlåtande om utvecklingsplanen för utbildning och forskning (KESU) som godkändes av Kommunförbundets styrelse i oktober Mål 2: Vi eftersträvar klara spelregler för kommunernas verksamhet på marknaden. Kommunförbundet medverkade i en arbetsgrupp, tillsatt av justitieministeriet i oktober 2010, som utredde på vilket sätt principerna för konsumenträtt kan säkerställas i de offentliga välfärdstjänsterna. Arbetsgruppens mandattid löpte ut den 15 mars Arbetsgruppen hade i uppgift att säkerställa att principerna för konsumenträtten tillämpas i de offentliga tjänsterna också då det inte finns någon grundad anledning till rättsliga skillnader mellan privata och offentliga tjänster. I sin reservation som fogades till arbetsgruppens förslag förutsatte Kommunförbundet att förbättringarna i konsumentskyddet inom de offentliga välfärdstjänsterna bör genomföras genom speciallagstiftning om dessa tjänster i stället för i konsumentskyddslagstiftningen. Frågor som gäller konsumentskyddet bör i stället för att handläggas av konsumentskyddsmyndigheterna behandlas i förvaltningsförfarande vid de myndigheter som redan nu behandlar dessa tjänster. I utlåtandena om arbetsgruppens förslag har de viktigaste remissinstanserna anslutit sig till Kommunförbundets reservation. Kommunförbundets representant har deltagit i en arbetsgrupp för betalningsdröjsmål. I betänkandet föreslås att en ny lag om betalningsvillkor i upphandlingsavtal ska stiftas. Lagen skulle verkställa direktivet om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Den föreslagna lagen gäller betalningar som görs som vederlag för varor eller tjänster när den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är näringsidkare och den upphandlande är näringsidkare, ett offentligt samfund eller någon annan upphandlande enhet. Lagen ska innehålla bestämmelser bland annat om hur lång betalningstiden får vara samt när en viss typs avtalsvillkor som begränsar skyldigheten att betala dröjsmålsränta och indrivningskostnader är utan verkan. Det föreslås att lagen om indrivning av fordringar ska ändras bland annat så att innebörden i god indriv- 19

20 ningssed preciseras och en effektivare efterlevnad av den eftersträvas. De föreskrivna maximibeloppen för indrivningskostnader i samband med konsumentfordringar ska justeras, och det föreslås också att en ny avräkningsbestämmelse tas in i lagen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut att det rådde en riksomfattande enhetlig kartell på den finländska asfaltmarknaden under åren Kartellen har omfattat asfaltentreprenader som beställts av såväl privata som kommunerna och staten, och kartellens mål har varit att förhindra en fungerande konkurrens på den finländska asfaltmarknaden. Kommunförbundet har i samarbete med en del kommuner och städer deltagit i utredningen av grunderna för skadeståndstalan och de skador som kartellen orsakat. Mer än 30 kommuner har väckt skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt gentemot bolagen i asfaltskartellen. Kommunförbundet har följt hur ärendet framskrider i Helsingfors tingsrätt och informerat om frågor av allmänt intresse. Marknadsdomstolen ansåg i sitt lagakraftvunna beslut att vissa skogsbolag under åren gjort sig skyldiga till landsomfattande förbjudet prissamarbete och utbyte av prisinformation vid anskaffningen av virkesråvara. Det var fråga om en priskartell som inköparna bildat och den uttryckliga avsikten var att begränsa den inbördes konkurrensen och gemensamt kontrollera priset på virkesråvara. Kommunförbundet har under 2011 uppmanat kommunerna att överväga om en eventuell skadeståndstalan ska väckas mot de företag som anges i marknadsdomstolens beslut. Kommunförbundet har i samarbete med en del kommuner och städer deltagit i utredningen av grunderna för skadeståndstalan och de skador som kartellen orsakat. Åtminstone 43 kommuner har väckt skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt gentemot skogsbolag i kartellen. Kommunförbundet har i samarbete med dessa kommuner deltagit i bedömningen av faktorer i samband med rättegången och på ett allmänt plan informerat om hur ärendet framskrider. Det stöd som kommunerna beviljar företag omfattas av Europeiska unionens regler för statligt stöd, vilka också tillämpas på företag som ägs av kommunerna eller samkommunerna. Statsstödsreglerna har i samband med kommunalbesvär allt oftare tagits i beaktande och bedömts. Kommunförbundet har i samarbete med arbets- och näringsministeriet bistått kommunerna vid tillämpningen av reglerna, och informerat och ordnat kurser om bestämmelser och rättspraxis som gäller statligt stöd. Vissa banker har under 2009 meddelat att de med hänvisning till dyrare medelsanskaffning höjer marginalerna på kommunernas lån med rörlig ränta och lån med rörlig ränta som kommunerna garanterat. Kommunförbundet har förhandlat om ärendet med bankerna på riksnivå. Eftersom förhandlingarna inte har lett till något godtagbart slutresultat för kommunfältet, har Kommunförbundet rekommenderat kommunerna och samkommunerna och deras dotterbolag att inleda rättsprocesser mot bankerna. Åren deltog Kommunförbundet i utredningar som gällde grunderna för talan och kostnaderna för bankens eventuella medelsanskaffning. Utredningarna färdigställdes i början av Mer än 36 kommuner eller kommunala dotterbolag har våren 2011 väckt talan vid Helsingfors tingsrätt mot vissa banker på grund av att de ensidigt höjt räntemarginalen. Kommunförbundet har i samarbete med dessa kommuner och deras dotterbolag medverkat vid bedömningen av vissa faktorer i anslutning till rättegången och på ett allmänt plan informerat om hur ärendet framskrider. Mål 3: Vi främjar kommunernas kompetens inom upphandling och konkurrens Staten (arbets- och näringsministeriet) har bidragit med en finansieringsandel på 50 procent för Kommunförbundets rådgivning för offentlig upphandling. Efterfrågan på rådgivningstjänsterna har stabiliserats och ökat något. Rådgivningsenheten för offentlig upphandling har permanentats i enlighet med det nya regeringsprogrammet och enhetens tidsbegränsade anställningar (4 personer) har omvandlats till ordinarie från Arbets- och näringsministeriet har förbundit sig till att finansiera rådgivningsenheten åtminstone under pågående regeringsperiod. Kommunförbundets representant har medverkat i ett projekt som inleddes av Jyväskylä stad 2010 och som syftar till att anskaffa och ta i bruk ett avtalshanteringssystem. Projektet har bidragit med praktisk information för utveckling av kommunernas avtalshantering. Kommunförbundet har också haft en representant i Aalto-universitets projekt Proaktiiviset 20

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet

Läs mer

1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet

1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat

Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Regionförvaltningsreformen

Regionförvaltningsreformen Regionförvaltningsreformen Lägesöversikt januari 2016 9.2.2016 1 Juha Sipiläs regeringsprogram Ett separat beslut som förenklar organiseringen av den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna

Läs mer

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet

Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nyland förbund utvecklar metropollandskapet Nylands förbund är en strategisk planerare i landskapet som sammanfogar de regionala utvecklingsåtgärderna, planlägger på landskapsnivå och bevakar landskapets

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 54/2016 rd. De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1, 4 och 13 i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten och av 8 i lagen om finansiering

Läs mer

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!

EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Arbetsrelaterad invandring

Arbetsrelaterad invandring Resumé Arbetsrelaterad invandring Att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit ett i regeringsprogrammen framfört sätt att utöka arbetskraften och sålunda svara på det minskande arbetskraftsutbudet.

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist 22.10.2015 Den nya kommunallagen Koncernperspektivet blir viktigare.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Den finska välfärdsmodellen

Den finska välfärdsmodellen Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM 1(11) Begäran om utlåtande SHM Anvisningar: I den elektroniska enkäten kan man röra sig fram och tillbaka genom att trycka på Föregående- och Nästa-knapparna. Det är möjligt att gå framåt i enkäten utan

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Statens lönesystem Övergången till statens nuvarande lönesystem skedde 1994 2008. Syftet med reformen var att stöda verksamhetsenheternas styrning, resultatstyrningen

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Mötesinformation Tid Onsdag 11.11.2015 kl. 14.00 18.00 Torsdag 12.11.2015 kl. 9.00 13.40 Plats Kommunernas hus, stora föreläsningssalen och konferensrummen

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU

Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU Programmet för utvärdering av strukturreformen ARTTU ARTTU-kommunerna I forskningsprogrammet för utvärdering av strukturreformen deltar 40 kommuner. Det är fråga om kommuner som har gått samman, samarbetskommuner,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA TILL CIRKULÄR 22/2000. Andersson 6.9.2000 1 (5) ARBETSLIVSUTVECKLING INOM KOMMUNSEKTORN PROJEKT OCH FINANSIERING

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA TILL CIRKULÄR 22/2000. Andersson 6.9.2000 1 (5) ARBETSLIVSUTVECKLING INOM KOMMUNSEKTORN PROJEKT OCH FINANSIERING KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA TILL CIRKULÄR 22/2000 1 (5) ARBETSLIVSUTVECKLING INOM KOMMUNSEKTORN PROJEKT OCH FINANSIERING Sedan början av 1990-talet har arbetslivsutveckling genomförts, stötts

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer