SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen Orsa kommun, Dalarnas län. Vägplan Projektnummer:

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen Orsa kommun, Dalarnas län Vägplan Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 417, GÄVLE E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsredogörelse - Väg 1000 genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Författare: Stefan Lundmark, Arctan AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/65307 Version: Kontaktperson: Maria Eriksson, Investering 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 4 PLANLÄGGNINGSBESKRIVNING 4 SAMRÅDSKRETS 4 SAMRÅD 5 Samråd i förstudien 5 Samråd med berörd länsstyrelse 5 Samråd med berörd kommun 6 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda 8 Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer 8 Samråd med allmänheten 9 3

4 I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter som kommit in från enskilda, myndigheter och organisationer samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenterar Trafikverket de inkomna synpunkterna. Sammanfattning Samrådet avser vägplan för väg 1000 delen genom Orsa, delen Lillån - Fryksåsvägen i Orsa kommun, Dalarnas län. Huvudsyftet med vägplanen är att ta fram en bättre trafikmiljö för gående och cyklister på sträckan. Samråd genomförs i skede Vägplan samrådshandling. Tidigare har samråd genomförts i skede Förstudie (motsvarande samrådsunderlag i nya planeringsprocessen). Samråd med myndigheter genomförs under hela vägplanens projekttid. Samrådsmöte med sakägare och allmänhet genomfördes 30 september 2014 i Orsa hembygdsgård. Planläggningsbeskrivning I planläggningsbeskrivningen klarläggs syftet med samråd, vilka samrådsformer som planeras, när samråd är tänkt att genomföras och vilken samrådskretsen är tänkt att vara. Planläggningsbeskrivningen ska användas som stöd för styrning och genomförande av kommunikationen som sker med både interna och externa intressenter. Syftet är att redan i ett tidigt skede av planläggningsprocessen tydliggöra vad arbetet innebär och vilka ytterligare samråds- och beslutstillfällen som är att förvänta. Planläggningsbeskrivningen för det här projektet har uppdaterats vid följande tillfällen: , och Planläggningsbeskrivningen har hållits tillgänglig på Trafikverkets hemsida under projektets gång. Samrådskrets Avgränsning av samrådskretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som vägplanen bedöms medföra på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har rättshavare medtagits samt de som får ändrade utfartsförhållanden. Därutöver ingår myndigheter, föreningar och organisationer som remissinstanser. Samrådskretsen är inte utökad då Länsstyrelsen bedömt att projektet inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan (beslut i förstudieskedet). 4

5 Samråd Samråd i förstudien År 2011 genomfördes samråd i förstudieskedet, Förstudie Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa, daterad Förstudien översändes till följande aktörer 20 december 2010 för kännedom samt möjlighet att inkomma med synpunkter senast den 24 januari 2011: Länsstyrelsen i Dalarnas län Orsa kommun Region Dalarna Dalatrafik Orsa Grönklitt AB Mellansvenska handelskammaren Åkeriföreningen Mitt HKV prod infra Förstudien var även tillgänglig för allmänheten under ovan angivna tid på Trafikverket i Falun samt på Orsa kommun. Utställelsen hade utannonserats i lokaltidningar och har även funnits att tillgå via Trafikverkets hemsida. Samrådsredogörelsen från förstudien är daterad med diarienummer TRV 2010/15518A. Samråd med berörd länsstyrelse Länsstyrelsen har under samråd i samband med förstudien påtalat att kulturlämningar kan beröras av projektet. Kulturlämningen RAÄ Orsa 448:2 ligger inom vägplanområdet. Muntligt samråd med Agneta Jonsson, kulturmiljöfunktionen, genomfördes Länsstyrelsen upplyste om att ansökan om tillstånd till förändring av fornlämning enligt 2 kap 12 lag (1988:950) om kulturminnen m.m. erfordras vid ingrepp i lämningen RAÄ Orsa 448:2. Kulturlämningen diskuterades även vid samråd med Länsstyrelsen Trafikverkets svar: Fornlämningen RAÄ Orsa 448:2 ligger delvis inom vägplaneområdet men berörs inte av några planerade åtgärder. I anslutning till väg 1000 ligger en lada som hyser träspricklav vilken är rödlistad som akut hotad. Samråd har genomförts vid flera tillfällen muntlig och skriftligt med Uno Skog på naturskydd. Olika åtgärdsförslag har diskuterats vid åtgärder som skulle kunna beröra träspricklaven. Trafikverkets svar: Träspricklaven som växer på en lada efter väg 1000 ligger strax utanför vägplanområdet. Arbeten i anslutning till ladan där träspricklaven växer ska utföras med iakttagande av försiktighetsmått. 5

6 I anslutning till fastigheten Hansjö 1:12 planeras åtgärder som skulle kunna medföra att en allé behöver tas ned. Allén omfattas av generellt biotopskydd enligt kap 7. Miljöbalken. Vid samråd redogjordes för att förbudet mot intrång vid generellt biotopskydd upphävs inom en fastställd vägplan. Det är viktigt att konsekvenserna vad gäller borttagande av allén beskrivs i planbeskrivningen. Vad gäller strandskydd så är det viktigt att vägplanen tydligt beskriver var intrång görs i strandskyddsområdet och att skälen till intrånget beskrivs. Trafikverkets svar: Påverkan och konsekvenserna för allén och strandskyddet beskrivs i planbeskrivningen. Samråd med berörd kommun Samråd med Orsa kommun, Lisbeth Gunnars, har genomförts vid flera tillfällen via E- post ( , ) och protokollförda möten ( , ): Kommunens ambition är att sträckningen vid gamla bron över Ore älv används för gång- och cykel trafik, samt skoter- och ridväg. Bron är i stort behov av renovering och trafiklasten (snöröjningsfordon) är begränsad. Kommunen menar att även Trafikverket har ett intresse i bron och vill att kommunen och Trafikverket tittar på en gemensam finansiering av detta. Trafikverkets svar: Inget beslut i frågan är taget. Att anpassa vissa partier enligt s.k. bymiljöväg, framförallt sträckan genom Sandhed (1/760-2/150), anser kommunen inte är lämpligt p.g.a. att trafikmängden är för hög och att sikten längs denna sträcka är dålig. Förslaget att på denna sträcka leda in GC trafiken till en parallellväg, Hallingvägen, österut och väg 996 söderut anses bättre men bör kombineras med att även parallellvägen på västra sidan (Radhusvägen/Hallingvägen) används. Trafikverkets svar: Alternativet med bymiljöväg har förkastats. Även förslaget att leda in gång- och cykeltrafiken på parallellvägar har senare förkastats då Trafikverket kommit fram till att det är svårt att få acceptans för detta. En lösning med GC-bana längs väg 1000 har i stället föreslagits. Korsning 1000/1003/Backängsvägen. Förslaget att göra väg 1000 genomgående kommenterar kommunen med att möjligheten att leda in trafik från E45 mot Orsa Grönklitt via väg 1003 ska finnas. Då ökar trafiken längs väg Detta förutsätter dock att korsningen på E45 förbättras med bl.a. ett vänstersvängfält. Virkestransporter går också ut på E45 via väg 1003 men andra tunga transporter går via Orsa centrum. Trafikverkets svar: En cirkulationsplats i korsningen väg 1000/1003/Backängsvägen är föreslagen vilket gör frågan om vilken väg som ska vara primärväg inaktuell. Kommunen anser att s.k. timglashållplatser stoppar upp trafiken och är inte lämplig utifrån trafikmängden för väg Trafikverkets svar: De föreslagna timglashållplatserna vid Sandhed modifieras med en mittrefug vilket gör att bara ett körfält stoppas upp när en buss stannar. Efter samråd med Dalatrafik har besked kommit om att det är få stopp på dessa hållplatser. 6

7 Kommunen framförde synpunkten att de breda refugerna för GC-passager, både de friliggande och de i cirkulationsplatsen, medger att gående/cyklande skyddas vid passage men hur löses det om en bred transport ska passera? Trafikverkets svar: Refugerna kan utformas som överkörningsbara, dvs. ha en fasad kantsten, vilket medger passage efter att skyltar plockats ner. Kommunen vill att någon form av åtgärd i korsningen Radhusvägen/Finntjärnsvägen/väg 1000 görs då Radhusvägen ligger så snett mot väg 1000 och sikten är mycket dålig norrut vid utfart mot väg Det är för mycket trafik längs Radhusvägen för att inte göra något. Trafikverkets svar: Korsningen ritas om så att Radhusvägen vinklas mer rakt mot väg 1000 och Finntjärnsvägen måste då vinklas mot Radhusvägen. Kommunen anser att förslaget att sätta 40 km/h på hela sträckan mellan Fryksåsvägen och ner till och med Sandhed kommer att göra efterlevnaden av att hålla skyltad hastighet blir dålig på delen från den föreslagna cirkulationsplatsen ner till Sandhed. Förslår 60 km/h på denna sträcka då de oskyddade trafikanterna får en GC-bana att hålla sig till. Trafikverkets svar: Hastigheten föreslås till 60 km/h på sträckan 1/160-1/740. Förslaget att stänga Hallingvägen österut för biltrafik anser kommunen vara en bra lösning. Kommunen har upplyst om att utbyggnad av stadsnätet (optofiber) pågår i området. Detta bör samordnas med projektet. Ritningar över nätet har överlämnats digitalt till Trafikverket Samråd med Orsa kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa kommun, brev , möte : Befintlig väg sträcker sig delvis inom gällande detaljplaner. Fem detaljplaner berörs av vägförslaget för väg Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer som berörs av vägförslaget. Trafikverket har i ett första samråd med kommunens planavdelning, via brev översänt , visat intrånget på nämnda planer. Ett beslut om att intrånget strider mot gällande detaljplaner men att avvikelserna bedöms vara små togs i byggnadsnämnden Därefter har förslaget omarbetats så mycket, med bl.a. stängning av Hallingvägen för biltrafik, att förnyad kontakt togs, nya ritningar över förslaget översändes , , och under ett möte med deltagare från kommunens planavdelning föredrogs det nya förslaget av Trafikverket. Ett beslut om att intrånget strider mot gällande detaljplaner men att avvikelserna bedöms vara små togs i byggnadsnämnden

8 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda Innan samrådsmötet på orten har samråd hållits med fastighetsägaren där planerade åtgärder med att ta ned björkallén i sektion ~1/490-1/530, höger sida, hållits. Denne har inte återkommit med synpunkter. Samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer Trafikverkets driftledare för drift och underhåll på berörd sträcka, Anders Lans, informerades om förslaget via e-post Han hade synpunkterna att en separerad gångbana ska ha minst bredden 3,6m, rondellytan i cirkulationen ska vara hårdgjord och sträckorna med dränering ska ha spolbrunnar var 20e meter. Han känner inte till några vibrationsproblem på aktuell sträcka. Trafikverkets svar: Gångbanan är ritad 2,5m bred, både för den som är separerad med kantsten och friliggande. Detta för att intrånget ska bli så litet som möjligt på kantstensdelarna och att inte växla bredder med korta intervall. Rondellytan kommer att detaljprojekteras i byggskedet men tanken är att göra den underhållsfri. Antalet spolbrunnar bestäms utifrån gällande normer. Samråd har hållits med Dalatrafik vid två tillfällen, via telefon och e-post , och med Jan Frodhe och senare Per Nilsson. Skisser/ritningar har översänts och de har inget att erinra gällande utformningen av väg 1000 och att den nya GC-banan används som hållplats då antalet resande på sträckan är lågt. Havs- och vattenmyndigheten har avstått från att yttra sig i samrådet. Orsa bostäder, Orsa Kyrkby 1:31, infart gamla brandstationen, vill att om utförandet innefattar kantsten så ska denna vara fasad och i rätt höjd för att inte skada fordonen. Trafikverkets svar: Alla utfarter mot väg 1000 där det sätts kantsten kommer att anpassas med fasad och försänkt sten. Grönklittsgruppen har informerats om projektet via telefon/e-post samt närvarat vid samrådsmötet på orten och ej inkommit med några synpunkter. Samråd hölls med NODAVA, Norra Dalarna Vatten och Avfall, Johan Nääs och Lars Nyström, under samrådsmötet på orten De överlämnade utskrifter på kommunens VA-nät som sträcker sig från Orsa upp till korsningen väg 1000/996, ca sektion 2/120, gällande vattenledningsnätet och till fastigheten vid ~1/400 höger gällande spillvattennätet. Norr om dessa punkter har fastighetsägarna längs väg 1000 egna avloppslösningar och en egen vattenförening, Hansjö Nya Vattenledningsförening. Trafikverket har även mottagit ledningsnätet digitalt NODAVA kommer att filma berört spillvattennät innan byggskedet för att se om några ledningar måste åtgärdas för att kunna samordna sitt arbete med Trafikverket. Trafikverkets svar: Vidare samråd tas i byggskedet. 8

9 Samråd hölls med Gunnar Andersson, Hansjö Nya Vattenledningsförening, i samband med samrådsmötet på orten Han informerade i grova drag var de har sina vattenledningar. Inget finns digitalt och de kartor som finns är gamla så närmare samråd måste tas i samband med byggskedet. En översikt över korsande/längsgående befintliga vattenledningar (mycket grova lägen) gavs: o ~0/550 vattenledning Ø 50mm korsar o ~0/890 vattenledning Ø 110mm (huvudledning) korsar o ~1/090 vattenledning korsar o ~1/520 vattenledning (samförläggning med kommunens spillvattenledning) korsar o ~1/520-1/710 vattenledning höger sida i läget för ny GC-bana (samförläggning med kommunens spillvattenledning) o ~1/710 vattenledning (samförläggning med kommunens spillvattenledning) korsar o ~1/790 vattenledning (samförläggning med kommunens spillvattenledning) korsar o ~2/010 vattenledning (samförläggning med kommunens spillvattenledning) korsar o ~2/250 vattenledning (samförläggning med kommunens spillvattenledning) korsar Trafikverkets svar: Vidare samråd tas i byggskedet. Samråd med allmänheten Samråd med allmänheten och övriga berörda genomfördes i Orsa Hembygdsgård, minnesanteckningar från mötet, se bilaga 1. Inbjudan till samråd genomfördes med brevutskick enligt fastighetsförteckning samt i annons i Falu-Kuriren och i Mora Tidning Brevinbjudan innefattade även en planläggningsbeskrivning. Samrådsunderlaget har varit tillgängligt på Trafikverkets hemsida under perioden Vissa av synpunkterna från de boende i området blev nedtecknade på plats medan andra synpunkter skickades in via webben, mail eller brev efter mötet. Trafikverket svarade på en del av frågorna på plats och andra togs med för vidare hantering: 1. Flera fastighetsägare har yttrats sig avseende behov av att sänka hastigheten på sträckan. Trafikverkets svar: Vägplanen medger inte någon ändring gällande hastigheter för sträckan utan förslag på ändring av hastigheter. Beslut om ändring av hastighet utanför tätorter beslutas av Länsstyrelsen. Refuger i gatan, dels vid busshållplatserna i båda ändarna av Sandhed samt de som anläggs för gångpassager inverkar dämpande på hastigheten. Även cirkulationsplatsen och gångbanan med kantsten gör att hastigheterna sjunker. Övriga synpunkter för att sänka hastigheten såsom uppsättande av hastighetskameror på sträckan förs vidare till projektledaren. På mötet redogjordes för de föreslagna hastigheterna: 0/140-2/386: 40 km/h 2/386-2/851: 60 km/h 2/851-3/185 :40 km/h Detta förslag har sedan ändrats efter övervägandet att efterlevnaden av skyltad hastighet på sträckan 1/160-1/740 kommer att bli dålig då vägen är rak och det är få boende på sträckan samt att oskyddade trafikanter har en separerad 9

10 gångbana att röra sig på. Nytt förslag till hastigheter blir då: 0/140-1/160: 40 km/h 1/160-1/740: 60 km/h 1/740-2/386: 40 km/h 2/386-2/851: 60 km/h 2/851-3/185: 40 km/h 2. Några fastighetsägare vill se en omledning av tung trafik från sträckan. Trafikverkets svar: Väg 1000 är en allmän väg som tillåter tung trafik. 3. Framkomligheten och säkerhet är viktig vid utformning av GC-väg. Farligt med höga kanter på GC-väg, GC-väg bör lämpligen planas av mot gata/väg utan kantsten. Trafikverkets svar: Separation av GC-banan med kantsten är säkrare för oskyddade trafikanter än ingen kantsten alls. I samband med passager spetsas kantstenen ner till 0 för att cyklar ska kunna passera. 4. Vid sektion 2/083 vill man behålla korsningsutformning för Finntjärnsvägen som den är i dagsläget, det är endast två fastigheter som nyttjar vägen. Anser att gångbanan skall dras rakt fram genom korsningen så att häcken blir orörd. Jordvärmeslingor fram till häcken på ca 90 cm djup. Trafikverkets svar: Efter samråd med kommunen kommer Trafikverket att projektera om korsningen Finntjärnsvägen/Radhusvägen/väg 1000 då utfarten från Radhusvägen ligger så snett mot väg 1000 och sikten är mycket dålig norrut vid utfart mot väg Det är inte Finntjärnsvägen som är problemet utan det är för mycket trafik längs Radhusvägen för att inte göra något. Korsningen ritas om så att Radhusvägen vinklas mer rakt mot väg 1000 och då måste Finntjärnsvägen vinklas mot Radhusvägen för att korsningen ska fungera. I den befintliga detaljplanen finns utrymme för denna utformning Gångbanan föreslås att dras rakt fram över korsningen. 5. Varför utformas sträckan ~1/800-2/100 med en smalare väg och en avmålad, smalare GC-bana? Det är bättre med en GC-bana med kantsten, och med samma bredder för hela sträckan Trafikverkets svar: Efter samrådsmötet på orten har ett nytt förslag tagits fram där det föreslås att GC-banan avskiljs med kantsten samt att både GCbanan och vägen har samma bredder genom Sandhed (1/800-2/100) som på övriga sträckor, d.v.s. 2,5m GC-bana och 6,0m väg. 6. Många upplever problem med vibrationer, framförallt i Sandhed. Trafikverkets svar: En geoteknisk undersökning är gjord och den visar på måttligt till icke tjälfarligt material i undergrunden. Dock kommer vägen att breddas på den aktuella sträckan och den nya överbyggnaden kommer att dimensioneras för aktuell trafiklast och tjälförhållanden. Då kommer även den befintliga överbyggnaden att ses över. 7. Behov av ny beläggning där Våmhusvägen börjar i korsningen i Orsa centrum. Trafikverkets svar: Detta ligger utanför detta objekt men ingår i ett annat som rör genomfart Orsa centrum. Korsningskurvan i utfarten mot Parkgatan/Storgatan görs om för att förenkla för tung trafik och minska vridskadorna på beläggningen. 10

11 8. Fastighetsägare vid sektion 0/650-0/740, vänster sida, anser att det görs för stort markintrång på tomten. Detta kan minskas genom en stödmur i kurvan. GC-bana/väg ska utformas med en bredd 1,85 m/4,85 m. Problem med vibrationer. Vid sektion 0/790-0/850 behövs dikningsdränering, uthus efter vägen. Uthus flyttas in på tomt. Problem med vibrationer. Trafikverkets svar: En stödmur gör ett större intrång på marken i byggskedet än vad en slänt gör. Alternativet med slänt ger även bättre sikt längs vägen och för utfarterna öster om den aktuella sträckan. Att ha en enhetlig bredd på vägen/gc-banan är en trafiksäkrare utformning samt att det ger en bättre sikt genom kurvan. En geoteknisk undersökning är gjord och den visar på tjälfarligt material i undergrunden. Dock kommer vägen att breddas på den aktuella sträckan och den nya överbyggnaden kommer att dimensioneras för aktuell trafiklast och tjälförhållanden. Då kommer även den befintliga överbyggnaden att ses över. Dräneringsledningar kommer att läggas på sträckan ~0/650-0/990 för att minska markintrånget. Vid ladan och uthuset i sektion ~0/800-0/830 höger kommer ingen ny mark tas i anspråk vilket gör att uthuset i sektion ~0/825-0/830 inte behöver flyttas. 9. Fastighetsägare vid sektion 1/360-1/420, höger sida, planerar att anlägga jordvärme mellan bostadshus och häck, behöver hela ytan för att få ut 400 m jordvärmeslinga med 1m c/c. Trafikverkets svar: Den nya GC-banan utformas med kantsten idag så att intrånget på tomten blir så litet som möjligt men ett intrång på fastigheten går ej undvika. Då fastigheten gränsar mot kommunens mark föreslås att en ansökan om servitut för att få förlägga ledningen på deras mark görs. 10. Fastighetsägare vid sektion 2/010-2/040 vänster sida, önskar täckdike för att minska markintrång. Befintlig utfart för gångtrafik önskas behållas. Avloppsledning korsar väg Problem med vibrationer i huset när tung trafik passerar, hur åtgärdar man det, när kan man få svar på vad det beror på? Trafikverkets svar: Dräneringsledningar läggs på sträckan genom Sandhed för att minska intrånget. Endast grunda diken görs för att hantera ytvatten. Utfart för gångtrafik får behållas. Befintliga ledningar kommer att tas hänsyn till. En geoteknisk undersökning är gjord och den visar på måttligt till icke tjälfarligt material i undergrunden. Dock kommer vägen att breddas på den aktuella sträckan och den nya överbyggnaden kommer att dimensioneras för aktuell trafiklast och tjälförhållanden. Då kommer även den befintliga överbyggnaden att ses över. 11. Fastighetsägare vid sektion 1/745-1/775 vänster sida, vill flytta föreslagen busshållplats söder om Hallingvägen p.g.a. rönnbärsallé och jordvärmeslingor som går ända fram mot vägbanken. Vill även att Hallingvägen stängs för fordonstrafik då det är så dålig sikt i korsningen. Trafikverkets svar: Ett nytt förslag är framtaget efter samrådsmötet och där föreslås Hallingvägen stängas för biltrafik. Då kan kvarvarande del av korsningen användas som bussficka. 12. Fastighetsägare vid sektion 1/910-2/010, vill att körbanan och GC-banan skall ha full bredd hela vägen och har inget emot markintrång på fastighet. Trafikverkets svar: Efter samrådsmötet på orten har ett nytt förslag tagits fram där det föreslås att GC-banan avskiljs med kantsten samt att både GC- 11

12 banan och vägen har samma bredder genom Sandhed (1/800-2/100) som på övriga sträckor, d.v.s. 2,5m GC-bana och 6,0m väg. 13. Fastighetsägare har problem med vattenansamling mot vägbank, vänster sida, sektion 1/480-1/500. Trafikverkets svar: Förslaget som är ritat innebär fördjupning av diken/dräneringsledningar för hela sträckan vilket gör att avvattningen av vägen ska fungera bättre än tidigare. 14. Fastighetsägare vid sektion 1/995-2/060, har problem med vibrationer i huset när tung trafik passerar. Trafikverkets svar: En geoteknisk undersökning är gjord och den visar på måttligt till icke tjälfarligt material i undergrunden. Dock kommer vägen att breddas på den aktuella sträckan och den nya överbyggnaden kommer att dimensioneras för aktuell trafiklast och tjälförhållanden. Då kommer även den befintliga överbyggnaden att ses över. 15. Fastighetsägare har problem med buller, vill ha bullerplank vid sektion 2/225-2/270. Trafikverkets svar: En bullerutredning för hela sträckan är gjord och Trafikverket har beslutat att använda planeringsfallet befintlig miljö då vägförslaget inte medför kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt. Detta gör att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö, 65 dba, vilket gör att inga bulleråtgärder föreslås. 16. Fastighetsägare vid sektion 1/050 vänster sida, vill flytta busshållplats längre söderut. Vill samråda vidare vad gäller vattenledningar, ett täckdike mot väg 1003 samt utfarter. Trafikverkets svar: Busshållplatsen är planerad så långt söderut som det går med avseende på befintliga hus. Det går inte att dra GC-banan på vägens vänstra sida längre söderut. Samråd kommer att tas i byggskedet gällande vattenledningar, täckdike och utfarter. 17. Fastighetsägare vid sektion 1/820-1/860 höger sida, anser att det ej går att ta mark i anspråk. Häck i direkt anslutning till väg och fastighetsägaren vill ha kvar den. Trafikverkets svar: Efter samrådsmötet på orten har ett nytt förslag gjorts som tar mindre mark i anspråk men viss mark i början av fastigheten kommer att måsta tas i anspråk. Större delen av häcken ligger dock utanför detta område. 18. Fastighetsägare vid sektion 2/180-2/225, problem med buller. Behov av bullerplank Trafikverkets svar: En bullerutredning för hela sträckan är gjord och Trafikverket har beslutat att använda planeringsfallet befintlig miljö då vägförslaget inte medför kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt. Detta gör att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö, 65 dba, vilket gör att inga bulleråtgärder föreslås. 12

13 19. Fastighetsägare vid sektion 0/800, kommer att sakna utfart på egen tomt om den anslutning som föreslås stängas stängs. Vill ej ha kantsten på GC-banan. Vill ej ha gräs i remsan mellan väg/gc-bana. Trafikverkets svar: Ett av syftena med detta projekt är att minska antalet korsningar och utfarter längs väg 1000 och därmed höja trafiksäkerheten för sträckan. På de fastigheter som idag har två utfarter föreslås den ena (den som har sämst sikt och/eller är minst) föreslås stängas. Utfartsärenden beslutas dock ej i vägplanen och ytterligare samråd kommer att tas. Separation av GC-banan med kantsten är säkrare för oskyddade trafikanter än ingen kantsten alls. I samband med passager spetsas kantstenen ner till 0 för att cyklar ska kunna passera. Slåtter/skötsel av vägslänter utförs av Trafikverkets driftentreprenör enligt gällande upphandling. 20. Fastighetsägare vid 0/860-1/000 vänster sida tycker att det blir trångt vid hönshuset pga. fördjupade diken. Svårt att passera väg 1000 med djur. Önskar bulleråtgärder då förslaget leder till ökad hastighet. Trafikverkets svar: Ett nytt förslag har upprättats med grunda diken och dräneringar. En avfart kan anläggas på vänster sida mittför avfarten på höger sida vid 0/910 för att underlätta passage. En bullerutredning för hela sträckan är gjord och Trafikverket har beslutat att använda planeringsfallet befintlig miljö då vägförslaget inte medför kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt. Detta gör att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö, 65 dba, vilket gör att inga bulleråtgärder föreslås. 21. Fastighetsägare vid sektion 1/546-1/752 upplever problem med buller och skakningar. Trafikverkets svar: En geoteknisk undersökning är gjord och den visar på måttligt till icke tjälfarligt material i undergrunden. Dock kommer vägen att breddas på den aktuella sträckan och den nya överbyggnaden kommer att dimensioneras för aktuell trafiklast och tjälförhållanden. Då kommer även den befintliga överbyggnaden att ses över. En bullerutredning för hela sträckan är gjord och Trafikverket har beslutat att använda planeringsfallet befintlig miljö då vägförslaget inte medför kapacitetshöjande åtgärder som syftar till att öka trafikering och/eller hastighet på berörda vägavsnitt. Detta gör att ingen fastighet överskrider riktvärdet för befintlig miljö, 65 dba, vilket gör att inga bulleråtgärder föreslås. 22. Fastighetsägare vid sektion 0/150-0/427 vänster och 0/193-0/245, vill att när mark ska tas i anspråk ha hjälp med flytt av bikupor. Vill inte att GC-vägen ska separeras på fastigheten. Detta p.g.a. erfarenhet med att förbipasserande skräpar ner. Vid separerad GC-väg, vem ansvarar för skötsel av grönytor/blommor? Kantsten kommer att ställa till onödiga problem, varför räcker det inte med målad markering? Trafikverkets svar: Om bikupor hamnar inom vägområdet kommer de att flyttas. Samråd tas innan en eventuell flytt. En separerad gångbana är säkrast ur de oskyddade trafikanternas synpunkt och då det finns utrymme att göra så på denna sträcka föreslås detta. Det åligger Trafikverkets driftentreprenör att sköta slåtter/skötsel mm av släntytor. Separation av GC-banan med kantsten är säkrare för oskyddade trafikanter än ingen kantsten alls. 13

14 23. Fastighetsägare vid sektion 0/725-0/785 höger sida, vill inte att utfarten mot Våmhushållet stängs p.g.a. att denna utfart har bättre sikt än den som ligger mot Orsahållet. Eventuellt kan den dåliga sikten för utfarten mot Våmhushållet åtgärdas genom att marknivån höjs till samma nivå som vägen. Trafikverkets svar: Ett av syftena med detta projekt är att minska antalet korsningar och utfarter längs väg 1000 och därmed höja trafiksäkerheten för sträckan. På de fastigheter som idag har två utfarter föreslås den ena (den som har sämst sikt och/eller är minst) föreslås stängas. Utfartsärenden beslutas dock ej i vägplanen och ytterligare samråd kommer att tas. Den utfart som föreslås vara kvar kommer att anpassas mot väg Sikten kommer att öka då utfarten ligger på den sida där gångbanan görs vilket gör att vägbanan kommer längre ifrån utfarten. 24. Fastighetsägare vid sektion 0/940-1/010 höger sida, anser sin utfart vid 0/980 höger vara trafikfarlig pga. höga hastigheter. Vill att cirkulationen flyttas nordväst för att minska hastigheten i infarten västerifrån in i cirkulationen. Anser att busshållplatsen på höger sida vid 0/970 är trafikfarlig då det inbjuder till att köra om en stillastående buss in i korsningen. Jordvärmeslang ligger nedgrävd mot vägen 0/980-1/010 höger, oklart hur nära. Trafikverkets svar: För att tung trafik ska kunna trafikera cirkulationen kan inte korsningskurvorna göras för skarpa. Utformningen är gjord enligt gällande normer. I och med utformning med refug i ingång och utgång ur cirkulationen samt kantsten i innerkurvan kommer hastigheten i cirkulationen att dämpas. Sikten i korsningen kommer att öka vid anläggande av en cirkulationsplats och den nya refugen mot korsningen kommer närmare busshållplatsen än den befintliga vilket gör att omkörning försvåras. Samråd kommer att tas i byggskedet gällande jordvärmeslang. 25. Fastighetsägare vid sektion 1/880-1/920 höger sida, vill ha kvar sin utfart mot väg 1000 pga. arbete inom Räddningstjänsten i Orsa. Trafikverkets svar: Ett av syftena med detta projekt är att minska antalet korsningar och utfarter längs väg 1000 och därmed höja trafiksäkerheten för sträckan. Denna utfart har dålig sikt och förlängningen kommer att bli ca 320m och är inte ett motiv att behålla utfarten. Utfartsärenden beslutas dock ej i vägplanen och ytterligare samråd kommer att tas. Bollnäs Maria Eriksson Projektledare, Investering Underlag Bilagor Minnesanteckningar från samrådsmöte på orten

15 15

16 Trafikverket, Box 417, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1. Telefon: , Texttelefon: