Gruppstation Degerkölen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppstation Degerkölen"

Transkript

1 Gruppstation Degerkölen Planerad vindkraft i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Inventering och bedömning av naturvärden Produktion: Enetjärn Natur AB 2010

2 Om dokumentet NV Nordisk Vindkraft AB Gruppstation Degerkölen - Planerad vindkraft i Ljusdals kommun, Gävleborgs län - Inventering och bedömning av naturvärden Utredningen har genomförts under tiden november -december Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Åsa Granberg inventering, bedömningar och rapportering Sofia Lund kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Utsikt mot nordväst från Degerkölens västsluttning. Samtliga foton i rapporten är tagna av Åsa Granberg. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. 2

3 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning Inledning Metodik Omgivande landskap Inventeringsområdet Översiktlig beskrivning Objektsbeskrivningar Bedömningar och åtgärder Bedömningar Möjliga åtgärder...26 Källor

4 Sammanfattning En naturvärdesinventering av ett område kring Degerkölen och Godberget ca 2 mil västnordväst om Korskrogen i Ljusdals kommun, Gävleborgs län genomfördes under november 2010 på uppdrag av NV Nordisk Vindkraft AB. Utredningen ingår som en del i den miljökonsekvensbeskrivning, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en planerad vindkraftanläggning. Fältbesök på plats kompletterades med sammanställning av befintlig kunskap samt tolkning av kartor och flygbilder. Inventeringsområdet ligger på en nord-sydgående rygg med flera höga toppar och där själva Degerkölen utgör den högsta toppen på 555 m.ö.h. Väster och söder om området breder ett stort våtmarkskomplex ut sig där flertalet av våtmarkerna är utpekade för att hysa mycket höga naturvärden. Strax öster om inventeringsområdet ligger den dramatiskt djupa och smala Skrälldalen och sjön Ängratörn och bortom dessa blir landskapet återigen flackare. Inventeringsområdet består till största delen av skogsmark men med inslag av våtmarker, speciellt i de centrala delarna. Skogsmarken består praktiskt taget uteslutande av rationellt skött produktionsskog och hyggen och ungskogar av gran och tall breder ut sig över stora delar av området. Äldre skog förekommer endast som mindre bestånd. De områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs uteslutande av myrar och våtmarker samt en mindre sumpskog. Många av våtmarkerna har bedömts både hysa höga naturvärden, eller ha delar som hyser högre naturvärden och vara känsliga för ingrepp. De höga naturvärden som identifierades i området var framförallt knutna till stående, exponerad död tallved på våtmarker och i ett fall till källmiljöer med framträngande markvatten. I båda fallen riskerar naturvärdena att påverkas negativt om hydrologin kring dem ändras. Flera våtmarker bedömdes ha ordinära naturvärden men har pekats ut utifrån att de har en hydrologi som är känslig för ingrepp. Övriga delar av inventeringsområdet domineras av brukad skog och hyggen som varken har speciella naturvärden eller är särskilt känsliga. Områdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av landet. Det bedöms däremot som mindre troligt att några sällsynta eller hotade fågelarter regelbundet nyttjar inventeringsområdet. Det finns inga kända bon av större rovfåglar eller kända större spelplatser av skogshöns inom inventeringsområdet. Såväl tjäder som orre förekommer dock relativt frekvent inom området. Även björn, varg och lo förekommer regelbundet i området. Den samlade bedömningen är att det bör vara möjligt att anpassa vindkraftanläggningen som planeras på Degerkölen så att värdefulla naturmiljöer och arter endast i mindre omfattning påverkas. Detta under förutsättning att hänsyn tas till de naturvärdesklassade objekt som pekats ut vid inventeringen. 4

5 Inventeringsområde 0 2,5 5 Km Ü 1 1 Översiktskarta med inventeringsområdet på Degerkölen inringat. 5

6 11 Inledning NV Nordisk Vindkraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning på Degerkölen ca 2 mil västnordväst om Korskrogen i Ljusdals kommun. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes i november 2010, resultaten av detta samt annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med en vindkraftetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i planeringsprocesen kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocesen. Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsområdet. Naturinventeringen ska således vara en utgångspunkt för fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. 2 2 Inventeringsområdet ligger högt i landskapet och från stora delar har man milsvid utsikt. Här från Degerkölens norra sluttning mot nordöst. 3 Vid fältbesöket användes bl.a. flygbilder och kartor, gps, kamera och anteckningsblock. 6

7 2 Enetjärn Natur AB har baserat på nationella vedertagna bedömningsgrunder för natur utarbetat en 2 Metodik egen metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så jämförbart sätt som möjligt. I en samlad bedömning av varje objekt vägs naturvärde och känslighet ihop. Objekten bedöms objektivt utifrån definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. Känslighetsanalysen är kopplad till den påverkan som planeras i området. I det här fallet planeras en vindkraftetablering och analysen har därför fokuserat på påverkan i form av vägdragning, uppställningsytor och ledningsdragning. Syftet är att redovisa alla objekt inom ett område som har så höga naturvärden att vi bedömer det som olämpligt att göra intrång och alla objekt som har naturvärden som motiverar särskilda hänsynstaganden. Dessa objekt bedöms till klass 1 och 2 enligt tabell nedan. De bedömningsgrunder som används för naturvärden är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential. Även ekosystemtjänster som t.ex. vattenrening och utjämning av flödesvariationer vägs in. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. För bedömning av objektens naturvärde kan aspekter som friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden väga in. Friluftsliv avgränsas här till den typen av friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig del. Resultatet av inventeringen sätts även in i ett större sammanhang, ett större rumsligt perspektiv. Den här naturvärdesinventeringen av området på Degerkölen omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under november Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Inventeringen inleddes med en flygbildstolkning där äldre skogsbestånd och andra intressanta naturmiljöer identifierades. Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt identifiera ytterligare intressanta områden. Inventeringen har varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter hade låg 3 7

8 2prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra intressanta arter. Bedömningen av området presenteras skriftligt tillsammans med illustrerande kartor. I samband med bedömningarna ges även förslag på åtgärder som kan tas för att undvika, minimera eller kompensera de negativa påverkan som kan uppstå på områdets naturvärden i samband med en vindkraftsetablering. Inventeringarna på Degerkölen utfördes i november, vilket innebär att inventeringarna utfördes efter fåglarnas häckningsperiod och då majoriteten av flyttfåglarna lämnat området. Observationerna från fältbesöket ger därför ingen heltäckande bild av fågellivet i området. Vid inventeringstillfället var marken även täckt med ca 1 dm snö vilket gör att marklevande mossor och lavar samt kärlväxter som helt vissnar ner under vintern var svåra att upptäcka. Flertalet växter stack dock upp ovanför snötäcket med igenkänningsbara delar. Majoriteten av de strukturer och även många arter som indikerar höga naturvärden i skog är också möjliga att hitta trots ett mindre snötäcke. De observationer som gjordes, både av fåglar och övrig naturmiljö bedöms därför, tillsammans med befintlig kunskap om området, ge en rättvisande bild av området. Trots snötäcket och den sena tidpunkten på året kunde både naturtyper och naturvärdesklasser urskiljas på ett tillförlitligt sätt. Tabell 1. Naturvärde och känslighet har bedömts för varje objekt enligt tabell nedan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på en naturvärdeskarta i bild 10 på sidan 18. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Högsta naturvärde Värdekärna 2 Högt naturvärde och / eller naturmiljö känslig för ingrepp Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner, känslig mark och i övrigt hänsynskrävande ytor. Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark. 4 Sedan tidigare kända natur- och friluftsvärden i Degerkölens omgivning. 8

9 3 I detta kapitel beskrivs det omgivande landskapet kring det område som kan bli aktuellt för 3 Omgivande landskap utbyggnad av vindkraft. Avsikten är att ge ett vidare perspektiv till de beskrivningar som görs av själva inventeringsområdet i nästa kapitel. Med det omgivande landskapet avses i första hand ett område med ca en mils radie kring inventeringsområdet. 4 9

10 3Lokalisering Inventeringsområdet, som utgörs av bergen Degerkölen i norr och Godberget i söder, är beläget i Ljusdals kommun i nordvästra delen av Gävleborgs län. Närmsta samhälle är Korskrogen / Färila som ligger ca 2 mil sydsydost om området. Flera mindre byar bl.a. Kårböle, Laforsen, Björsjö, Romberg och Kårböleskog ligger inom 11 km ifrån inventeringsområdet. Dessutom ligger Degerkölsvallen, en av Sveriges bäst bevarade fäbovallar endast 1,2 km nordväst om området. Inventeringsområdet ligger relativt nära gränsen till Jämtland vilket tidigare var gränsen mellan Sverige och Norge. Någon mil norr om området gick på den tiden en av pilgrimslederna mellan svenska kusten och norska Nidaros (Trondheim). Byn Kårböle var då ett av rastställena längs leden och här finns bl.a. en kyrka med anor från 1100-talet då den användes av pilgrimmerna för att offra på sin väg till Norge. Idag bor ungefär 130 personer i Kårböle, 3300 i Korskrogen/Färila och totalt ungefär personer i hela kommunen. Vegetationszon och naturgeografisk region Mellanboreala vegetationszonen Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet. Degerkölen ingår i det som kallas den mellanboreala zonen. Hela den boreala zonen domineras av barrskogar där de ädla lövträden är mycket ovanliga medan asp och björk är vanliga. Den uppodlade arealen är liten och arealen myrar är stor. Den mellanboreala zonen brukar kallas den egentliga barrskogszonen. Zonen täcker stora delar av Sverige, från Värmland i söder till Tornedalen i norr. Naturgeografisk region 28 b Region 28 b (Sydligt boreala kuperade områden) är en smal och flikig region som sträcker sig från höga kusten i norr till strax norr om Vänern i söder.. Morän är den dominerande jordarten med inslag av finsediment i dalar. Största delen av området ligger under högsta kustlinjen och är generellt myrfattigt. Skogarna utgörs av barrskogar med inslag av lågörtsvegetation och ädla lövträd som t.ex. lind, lönn, alm och klibbal på gynnsamma platser. Underregion b innefattar områdena innanför Hälsinge- Gästrikekusten i Bergslagen och mellersta Värmland till Glåmdalen. Inventeringsområdet ligger inom den vegetationszon som kallas den mellanboreala zonen (den Naturgeografisk region 30 a Region 30 a (Norrlands vågiga bergkullterräng med nordliga barrskogszonen), långt innanför de egentliga kustslätterna. Det omgivande landskapet har kontinental prägel och stora höjdskillnader mellan mellanboreala skogsområden) är ett område med berg och dalar. Sjörikedomen samt kuperingen ger en nordväst-sydostlig orientering efter senaste inlandsisens framfart och ligger i de västliga delarna god och skogarna består av risrika blandbarrskogar stora variationer i lokalklimat. Skogstillväxten är liknande de i angränsande regioner. Dock förekommer inslag av sydliga floraelement såsom klibbal av den naturgeografiska regionen Sydligt boreala kuperade områden, nära gränsen till regionen och brakved. Regionen, som domineras av morän, är till största delen belägen ovan högsta kustlinjen. Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Båda regionerna känneteck- av blandtyp. Klimatet är kontinentalt med måttlig Andelen myrmark är relativt låg och myrarna är nederbörd som ökar mot högre belägna partier. nas av kuperad terräng med framförallt barrskogar. Trots att inventeringsområdet i sin helhet ligger inom den förstnämnda regionen har området och dess omgivningar framförallt karaktär av den sistnämnda eftersom det ligger ovanför högsta kustlinjen, är rikt på myrar och knappt något inslag finns av 10

11 3 sydligare arter. Jordarterna består främst av morän med inslag av torv och ansamlingar av sedimentära jordarter såsom sand och grus i dalgångar. Berggrunden består till stor del av näringsfattiga och sura urgraniter med inslag av sura vulkaniska och sedimentära bergarter i stråk. I det omgivande landskapet finns få områden med brukade odlingsmarker utom nära de mindre byar som finns och tendensen till igenväxning är stor. Landskapets topografi Inventeringsområdet ligger på en nord-sydgående rygg bestående av flera höjder med den sydligaste, Pilsberg på 480 m.ö.h. och den nordligaste, Skansberget, på 315 m.ö.h. Ungefär mitt emellan dessa ligger Degerkölen som är den högsta toppen i ryggen på 555 m.ö.h. Mellan Degerkölen och Skansberget skärs ryggen av den djupt liggande Ängerån. Östra kanten på bergsryggen sluttar brant nedåt mot den långsmala sjön Ängratörn och den djupa Skrälldalen med Gebbarån i botten. Den stora nivåskillnaden är dominerande i landskapsbilden; från Degerkölens topp till sjöns strand minskar höjden 310 m på endast 2,4 km! Öster om dalen planar landskapet ut med flera stora våtmarker och ungefär en mil öster om inventeringsområdet ligger ytterligare en nord-sydlig rygg av mindre höjder. Landskapet väster och söder om inventeringsområdet är förhållandevis plant och domineras av stora biologiskt värdefulla myrområden. Ungefär 7 km västerut blir landskapet dock mer kuperat igen ,2 km nordväst om inventeringsområdet ligger den mycket välbevarade fäbovallen Degerkölsvallen. 11

12 3I nordvästlig- sydostlig riktning och som närmast 6,4 km nordnordost om inventeringsområdet rinner Ljusnan. Vattendrag Inventeringsområdet utgör de högsta delarna i landskapet och avvattnas därför åt olika håll. Norra och östra delen av området avvattas via mindre bäckar och dråg ner mot Ängersjön som i sin tur avvattnas ner i Ängraån. Västra delen av området avvattnas ner mot de plana myrmarkerna och det mesta av det vattnet går vidare via Gebbarån. Vattnet från både Ängerån och Gebbarån rinner dock så småningom ut i Ljusnan. Ljusnan Ljusnan är ca 430 mil lång och har ett avrinningsområde på km 2. Älven har sitt ursprung i trakterna kring Funäsdalen i Härjedalsfjällen och mynnar ut i Östersjön vid Ljusne, strax söder om Söderhamn. Mellan Edeforsen nedströms Ljusdal och Laforsen uppströms Ljusdal är älven utpekad som Natura 2000-område (SE , SE ). Utpekandet har gjorts med stöd av art- och habitatdirektivet. Den utpekade delen av Ljusnan är inte utbyggd och det huvudsakliga syftet med att skydda området inom Natura 2000 nätverket är att skydda de höga naturvärden som är knutna till det outbyggda vattendraget. Arter som speciellt utpekats inom området är flodpärlmussla, stensimpa, utter och ävjepilört. Övriga delar av älven är kraftigt utbyggda med totalt 18 vattenkraftverk. Tidigare var älven en viktig flottled. 6 Särskilt skyddsvärda och intressanta områden Det omgivande landskapet är rikt på områden som sedan tidigare är uppmärksammade på olika sätt för sina höga naturvärden eller värden för friluftsliv. Precis i närheten av inventeringsområdet ligger flera naturreservat, både väster och öster om området ligger områden som är klassade som riksintressen för naturvård liksom området längs med Ljusnan nedom Laforsen som både är riksintressant för naturvård och friluftsliv. Landskapet kring inventeringsområdet, speciellt väster- och söderut, är även mycket rikt på våtmarker bedömda att ha mycket höga eller höga naturvärden i den nationella våtmarksinventeringen (VMI). Flera av dessa områdena som 12

13 3 pekats ut för sina höga naturvärden i andra sammanhang ingår även i Natura 2000, EUs nätverk av värdefulla naturområden. Nedan följer en lista över naturreservat och Natura 2000-områden i inventeringsområdets omgivning. Risnosens naturreservat. Bergigt område med naturvärden knutna till skog. Ingår i riksintresse för naturvård. Beläget precis söder om inventeringsområdet. Skrebbmyrans naturreservat. Nyligen inrättat naturreservat bestående av myrmosaik med skogsklädda myrholmar. Myren av klass 1 i VMI. Väster om inventeringsområdet. Kyrkbergets naturreservat. Skogsdominerat området beläget ca 500 m norr om inventeringsområdet. Törnbergets naturreservat och Natura 2000-område. Östbbranten ned mot sjön Ängratörn. Området är skogsdominerat och beläget ca 2 km nordost om inventeringsområdet. Ängraåns naturvårdsområde (naturreservat) och Natura 2000-område. Relativt opåverkat vattendrag som hyser arter som flodpärlmussla och utter. Beläget ca 4 km norr om inventeringsområdet. Glommorsbergets naturreservat. Brant sydsluttning med naturskog. Gränsar i söder mot Ängraån. Beläget ca 4 km norr om inventeringsområdet. Stormyran-Blistermyran Natura 2000-område. Stort mosaikartat myrområde beläget ca 5 km söder om inventeringsområdet. Mellanljusnan, Laforsen-Krokforsen Natura 2000-område. Utpekat för sina höga naturvärden knutna till den outbyggda älven. Som närmast beläget ca 1 mil från inventeringsområdet. Nationella våtmarksinventeringen, VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen; i norra Sverige större än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats och naturvärdesklassats. Objekt med stora naturvärden har även fältinventerats. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. 6 Även från Risnosens naturreservat som ligger sydost om inventeringsområdet har man milsvid utsikt. 13

14 4 Inventeringsområdet I detta kapitel ges en mer detaljerad beskrivning av själva inventeringsområdet. Inledningsvis beskrivs naturmiljöns karaktär, därefter redovisas särskilt värdefulla och känsliga områden som identifierats i samband med fältinventeringen. 4.1 Översiktlig beskrivning Det inventerade området täcker en areal på ca 280 ha och är utsträckt i nordnordvästlig-sydsydostlig riktning. Området ligger mycket högt i landskapet och från höjderna i området har man klara dagar milsvid utsikt åt nästan alla håll. Inventeringsområdet domineras av två höjder, Degerkölen i norra delen vars topp ligger 555 m.ö.h. och Godberget i söder med en topp på ca 530 m.ö.h. Markerna inom området är framförallt skogsmarker och de myrmarker som finns är i huvudsak centrerade till områdets mittersta del, dvs. det flackare och lägre liggande partiet mellan de två höjderna. Området avvattnas framförallt genom tre mindre bäckar som löper norrut, västerut och österut och åtminstone den västra och den norra bäcken har grävts ut och rätats. Området ligger ovanför högsta kustlinjen vilket innebär att jordarterna domineras av morän och torv med generellt tunt moränlager på höjderna och mäktigare längre ner i terrängen. Berggrunden domineras av näringsfattiga, sura bergarter som granit och pegmatit. Området är lätt åtkomligt då det går skogsbilvägar både väster om och sydost om området. Från den västra vägen löper en mindre skogsbilväg in i områdets norra del och en annan mindre väg går in i den södra delen. Skog Ungefär 90 % av det inventerade området utgörs av skogsmark vilken i sin tur i huvudsak består av yngre skogar och hyggen planterade med tall och 7 7 Inventeringsområdet består till största delen av yngre skogar och hyggen. 8 Lunglav är en rödlistad lav som hittdes på sälgar inom inventeringsområdet. 14

15 gran. De äldre skogar som finns är grandominerade på frisk blåbärsmark. All äldre skog är tydligt påverkade av skogsbruk. Död ved och andra strukturer som kännetecknar naturliga skogar förekommer mycket sparsamt. Därför bedömdes inget skogsbestånd hysa några högre naturvärden. Andelen lövträd i området är liten och utgörs främst av björkar. På enstaka platser sågs sälg, ibland med den rödlistade arten lunglav på. Ingen asp noterades under inventeringstillfället. 4 Myrar Ungefär en tiondel av det inventerade området utgörs av våtmarker. Största delen av dessa återfinns i områdets mellersta del, mellan de två höjderna, medan ett antal mindre myrar även finns spridda i övriga delar av området. De flesta myrar är plana, eller till största delen plana, medan enstaka sluttande myrar återfinns längs kanterna på bergen. Flera av myrarna, framförallt den 8 största myren centralt i området är hårt dikade. Generellt är de plana myrarna fattigare med en hög andel mossetuvor bevuxna med arter som ljung, dvärgbjörk och rosling. De sluttande myrarna är något rikare och blötare med arter som trådstarr, stjärnstarr, blåtåtel och blodrot. Eftersom berggrunden i området är sur och näringsfattig beror de något rikare förhållanden endast på rörligare markvatten. De plana myrarna är även ofta glest (numera tätnande p.g.a. dikning) bevuxna med tallar och därigenom även torrakor. Dessa är ofta bevuxna med den rödlistade arten varglav vilken dock riskerar att försvinna om de hydrologiska förhållandena förändras så att trädbeståndet på myrarna har möjlighet att tätna. De höga naturvärden och känsliga miljöer som uppmärksammades vid inventeringen är alla knutna till våtmarkerna inom området. Vattendrag Det område som har inventerats avvattnas åt norr, väst och öst via mindre bäckar. Eftersom inventeringsområdet ligger på toppen av en höjd rinner alla bäckar upp i våtmarkerna inom inventeringområdet och är inte särskilt stora. Den norra bäcken är fördjupad och troligtvis uträtad. Den börjar i ett tydligt grävt dike i en våtmark på norra sluttningen av Degerkölen. Nedströms rinner bäcken samman med andra bäckar och formar Östra Vallbäcken som så småningom bevattnar Ängertörn. Även den västra bäcken börjar som diken men som avvattnar de flesta myrarna i den centrala delen av inventeringsområdet. Denna bäck rinner nedströms ut på det plana myrområdet väster om inventeringsomådet och förenar sig med andra bäckar som så småningom rinner ut i Gebbarån. Den östra bäcken är till synes naturlig och rinner upp i Brattmyran som ligger på ostsluttningen av Degerkölen/Godberget, delvis inom inventeringsområdet. Vattnet från denna bäck rinner ut i Skrälldalsbäcken och så småningom ut i Ängratörn. Utöver dessa bäckar avvattnas inventeringsområdet av mindre rännilar och fuktdråg. 15

16 4Varglav Rödlistade arter av lavar som påträffats i inventeringsområdet Arten växer i naturliga miljöer nästan uteslutande på gammal, grånad, torr och hård tallved som varit exponerad under lång tid. Tidigare fanns detta i glesa brandbetingade tallnaturskogar, men denna naturtyp ar idag mycket ovanlig. Istället är arten undanträngd till torrakor i öppna miljöer, framförallt myrar. Varglaven kräver stark ljusexponering och försvinner i slutna bestånd. Arten är upptagen på den svenska rödlistan som missgynnad. Lunglav Lunglav anges av Skogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. Skogsstyrelsen menar vidare att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt, då många lokaler även hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav är upptagen på den svenska rödlistan som missgynnad (NT). Tidigare kända naturvärden De enda områden som sedan tidigare pekats ut inom inventeringsområdet utifrån potentiella naturvärden är ett antal sumpskogar som hittats vid Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Sumpskogsinventeringen utfördes mellan 1990 och 1998 och gjordes framförallt utifrån flygbilder och endast en mindre andel av skogarna har besökts i fält. Sumpskogar har ofta, men inte alltid höga naturvärden. Majoriteten av de sumpskogar som fanns utpekade inom inventeringsområdet bedömdes endast ha ordinära naturvärden, baserat på att de, liksom övriga äldre skogar, saknade många av de strukturer som kännetecknar naturliga skogar. Flera av sumpskogarna var dessutom avverkade eller bedömdes inte längre vara sumpskogar vid denna fältinventering. Några små delar av de utpekade sumpskogarna bedömdes dock ha högre naturvärden vilket motiverade att de ingår i naturvärdesobjekt tillsammans med mer öppna våtmarker (se avsnitt 4.2). Djurliv Fåglar Naturvärdesinventeringen utfördes i november, det vill säga efter fåglarnas häckningsperiod och då majoriteten av flyttfåglarna lämnat området. Observationerna från fältbesöket ger därför ingen heltäckande bild av fågellivet i området. De observationer som gjordes ger dock, tillsammans tidigare observationer från området och kunskap om naturmiljön, en god bild av områdets fågelliv. Under fältbesöket observerades rikligt med orrar på flera ställen och även flera större hackspettar och korsnäbbar sågs. Tjäder är enligt uppgift också vanlig, men varken tjäder eller orre har några kända spelplatser inom inventeringsområdet. Däremot ska spelplatser av både tjäder och orre finnas närmare sjön Ängratörn. Det är även troligt att andra vanliga skogslevande fågelarter nyttjar området under övriga delar av året. Utifrån de naturtyper som dominerar inom inventeringsområdet; intensivt brukade skogsmarker och mindre, ofta dikade våtmarker, bedömdes det däremot som mindre troligt att några sällsynta eller hotade fågelarter häckar i eller påträffas regelbundet inom inventeringsområdet. Det anslutande våtmarksreservatet Skrebbmyran är däremot rikt på fåglar, i huvudsak våtmarksfåglar. Där lever bl.a. smålom och brushane, rödlistade som nära hotad (NT) respektive sårbar (VU), samt 16

17 4 sångsvan och trana. Smålommen är en fisklevande fågel men som häckar i små fisklösa sjöar. Den flyger därför dagligen långa sträckor när den rör sig mellan boplats och födosöksplats. Den fågelart som löper störst risk att påverkas negativt av en vindkraftetablering är kungsörn. Kungsörnen är fredad i Sverige sedan 1924 och är idag klassad om nära hotad (NT) i den nationella rödlistan. Kungsörnen häckar och rör sig ofta kring höjder i skogslandskapet. Dessutom flyger de ofta på en sådan höjd att risk för kollision med vindkraftverk föreligger. Enligt uppgift har det häckat kungsörn några km söder om inventeringsområdet. Mer sentida häckningar är dock ej bekräftade. Däggdjur Vid fältbesöket i området låg på marken nysnö som fallit under natten innan. I snön sågs på flertalet ställen spår efter ekorrar och mindre mårddjur, troligtvis hermelin och vessla, samt mängder av spår från mindre gnagare. Vid besöket sågs även legor från flera älgar samt färska spår från lodjur, vilken är upptagen på den svenska rödlistan som nära hotad (NT). Även misstänkta spår från en mindre varg eller hund sågs, men de var något otydliga eftersom det låg en del snö i spåren. Alla dessa djur förekommer regelbundet i området. Degerkölen ligger inom vargreviret Skrälldalen där en säkerställd föryngring skedde under Trakten kring inventeringsområdet är även rikt på björn. En björn fälldes under hösten 2010 strax utanför inventeringsområdet. Utöver dessa arter förekommer troligtvis även allmännare skogsarter såsom räv, hare och eventuellt mård. Någon fladdermusinventering har inte gjorts i området. Den barrdominerade skogen bedöms dock inte hysa några rika förekomster av fladdermöss. Av Sveriges 18 olika fladdermusarter är det bara nordisk fladdermus, mustaschfladdermus och Brandts fladdermus som finns så här långt norrut. Av dessa är det endast nordisk och Brandts fladdermus som jagar i barrskog. Brandts fladdermus är en utpräglad skogsart som ofta påträffas i triviala barrskogar. De jagar på 2-5 m höjd i gläntor, bryn eller inne i skogen. Nordisk fladdermus jagar i öppet landskap och i öppna gläntor i skogen. Arten bildar nästan alltid sina yngelkolonier inne i hus. Med tanke på avståndet till närmsta bebyggelse torde förekomsten inom inventeringsområdet därför inte vara särskilt stor. Friluftsliv Inventeringsområdet är inget direkt friluftsområde. Området nyttjas troligen mest av närboende för jakt och eventuellt bär- och svampplockning. 9 9 Färska lodjursspår sågs vid inventeringstillfället. 17

18 4.2 Objektsbeskrivningar Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp, se karta i figur 10. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen. A B D C E E G G F G H I J Inventeringsområde Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 2 Ü 0 0,25 0,5 km 10 18

19 A Liten sluttande myr Klass 2 Beskrivning: Liten myr på Degerkölens nordsluttning. Myren är fast till mjuk och något rikare med arter som blåtåtel, stjärnstarr och blodrot. I blötare partier ängsull, på torrare mossetuvor med ljung och mindre träd. I mitten av myren rinner en utdikad bäck och längs bäcken står en bård av äldre till medelålders blandbarrskog. Uppströms vägen fortsätter våtmarken och här är diket djupt. Påverkan på myren bedömdes i denna del som mycket stor och denna del togs därför inte med i objektet. 4 Bedömning: Ordinära naturvärden men med hydrologi känslig för ingrepp. B Myr på Degerkölens västsida 11 Klass 2 Beskrivning: Plan och fattig myr av framförallt fastmattekaraktär. Huvuddelen av myren domineras av ljung och kråkristäckta mossetuvor och är glest bevuxen med tallar. Nordvästra delen är något öppnare och blötare med flaskstarr och trådstarr samt enstaka plantor av kallgräs. Varglav hittades inte vid inventeringen, men kan troligtvis finnas på torrakorna på myren. På myren sågs även en skylt med telekabel, men inga spår syntes efter grävningar i myren. Bedömning: Till synes i stort sett opåverkad myr med hydrologi känslig för ingrepp, speciellt ingrepp som dränerar myren vilket på sikt får trädbeståndet att tätna vilket missgynnar eventuella förekomster av varglav. C Liten trädbevuxen myr Klass 2 Beskrivning: Objektet besöktes inte i fält utan beskrivs utifrån flygbilder. Liten myr, till synes fast och glest trädbevuxen. Troligtvis fattig. Det glesa trädbeståndet (troligten tall), gynnar den rödlistade vaglaven som förekommer rikligt på intilliggande myrar. Myren är huvudsakligen omgärdad av yngre tallskog, utan någon skyddszon av äldre träd lämnad. Bedömning: Till synes i stort sett opåverkad myr med hydrologi känslig för ingrepp, speciellt ingrepp som dränerar myren vilket på sikt får trädbeståndet att tätna vilket missgynnar eventuella förekomster av varglav. 10 Områden som bedöms hysa höga naturvärden och/ eller vara känsliga för ingrepp. 11 Över myren i objekt A går en uträtad och fördjupad bäck. 19

20 4D Smal myr på Degerkölens östsida Klass 2 Beskrivning: Smal och svagt sluttande myr i ungefärlig riktning längs med bergskanten. Myren har även en mindre, utstickande och mer sluttande del åt öster som får karaktären av ett fuktdråg längre ner i skogen. Hela myren är relativt fast, men som blötast och öppnast i norra delen och i utstickaren. Här finns arter som taggstarr och blåtåtel. Södra delen är fastare med mossetuvor bevuxna med enbuskar och mindre träd. Bedömning: Till synes opåverkad myr med hydrologi känslig för ingrepp. E Del av Brattmyran med samhörande smal myr Klass 2 Beskrivning: Tvådelat objekt bestående av en smal sluttande myr högre upp i terrängen på Degerkölens sydostsluttning samt en del av Brattmyran vilken avvattnar den smala myren. Den smala, övre myren är blöt med mjukmatta, framförallt i mitten, och bevuxen med bl.a. trådstarr och blodrot. Nedströms är den mer trädbevuxen. Brattmyran är i huvudsak öppen och i myren rinner en mindre, till synes naturlig bäck upp. Brattmyran är idag till stora delar omgärdad av hyggen eller ungskog. Bedömning: Båda myrarna är till synes opåverkade, bortsett från påverkan från skogsbruket på de omkringliggande markerna. Myrarna har dock en hydrologi känslig för ingrepp. Brattmyran fyller en funktion som en fälla för partiklar och näring som tillförs vattensystemet från omkringliggande marker. Denna ekosystemfunktion är speciellt viktig i ett område med intensivt skogsbruk vilket medför en ökad tillförsel av näring och sediment till vattendraget. F Större myr mellan Degerkölen och Godberget Klass 2 Beskrivning: Största myren i området, belägen i ett lägre parti mellan topparna av Degerkölen och Godberget. Myren har en bred huvuddel i väster och från den går en smalare arm ut åt öster. Huvuddelen är plan medan terrängen sluttar svagt uppåt mot öster för att sedan plana ut längst i öster. Den västra huvuddelen är hårt dikad och idag till stora delar täckt med fasta mossetuvor med ljung. Trädbeståndet har troligtvis varit glesare, men håller idag på att tätna. Trots det hittades den rödlistade varglaven, vilken kräver öppna exponerade växtplatser, på praktiskt taget alla döda tallar som undersöktes De höga naturvärdena i objekt F är knutna till torrakor med varglav. Myren har annars låga naturvärden p.g.a stark påverkan från dikning. Uppträngande vatten i objekt G erbjuder livsmiljö för arter knutna till källor. Även i objekt H är de höga naturvärdena knutna till död stående tallved och den rödlistade arten varglav. 20

21 4 Mot öster, där myren sluttar mer är den också blötare, men även här med tätnande trädskikt. Den översta östra delen är öppen men fast och domineras av mossetuvor. Denna del är endast svagt påverkad av dikningen. Bedömning: Myren har ett stort bestånd av den rödlistade arten varglav vilken ger den ett högt skyddsvärde. Däremot är den i stora delar starkt påverkad av dikning vilket sänker dess naturvärde och successivt kommer att försämra betingelserna för varglavsbeståndet. Myrens hydrologi är därför känslig för ingrepp som ytterligare förstärker dikningens påverkan. G Två mindre blöta myrar och sammanhörande sumpskog Klass 2 Beskrivning: Ett tvådelat objekt bestående två små relativt blöta myrar. Båda är något rikare med en del orkideer och blodrot och dominerade av arter som trådstarr och blåtåtel. De något rikare förhållandena kommer sig troligtvis av att på båda myrarna finns rännilar av uppträngande rörligt markvatten. I anslutning till den nedre, västra av myrarna ligger ett litet område med sumpskog med öppna vattenspeglar mellan träden som växer på socklar. Här finns dock knappt någon död ved och inga riktigt gamla träd. Den nedre myren är dikad i nederkant. 13 Bedömning: Det uppträngande vattnet, som troligtvis flödar hela vintern, kan liknas vid en källa. Källor erbjuder livsmiljö för ett flertal mossarter och är även viktiga för t.ex. groddjur vilket höjer objektets naturvärde. Både myrarna och sumpskogen har dessutom en hydrologi som är känslig för ingrepp som riskerar att ytterligare dränera området. H Plan myr Klass 1 Beskrivning: Objektet består av en plan myr som ligger mellan de två topparna, men ändå relativt högt i området. Myren är i den centrala delen öppen och domineras av tuvull på en relativt fast botten. I den sydvästra delen och runt kanterrna ökar andelen ljungbevuxna mossetuvor och även antalet myrtallar. Här finns även en hel del torrakor vilka ofta är bevuxna med varglav. Trots att myren är totalt omgärdad av yngre tallskog och hyggen tycktes den inte vara påverkad av dikning och är nog ett bra exempel på hur myren i objekt F såg ut innan dikningen. Bedömning: Mycket höga naturvärden och bevarandevärden knutna till den stående döda veden på myren och det stora beståndet med vaglav

22 4I Mindre myr Klass 2 Beskrivning: En liten myr med fast till mjuk matta där blötare områden domineras av trådstarr och flaskstarr och fastare områden av ljung, taggstarr och tuvull. Blötare områden finns främst i mitten medan fastheten ökar mot kanterna. Kring kanterna och på en udde mitt i myren står äldre träd, framförallt granar, medan myren i övrigt omgärdas av ung tallskog. Bedömning: Ordinära naturvärden men med hydrologi känslig för ingrepp. J Något sluttande myr i en halvgryta Klass 2 Beskrivning: En mindre myr som ligger i något av en halvgryta med sluttningar ner mot myren från tre håll. Myren är relativt blöt men med en del mossetuvor. Vegetationen, med arter som trådstarr, en hel del blåtåtel, blodrot och orkideer indikerar något rikare näringsförhållanden vilket troligtvis beror på rörligt markvatten. Objektet omges idag av stora delar hyggen och i nederkant finns ett område med skärmställda tallar. Bedömning: Ordinära naturvärden men med hydrologi känslig för ingrepp Myren i objekt J är till största delen öppen men med enstaka mossetuvor bevuxna med enbuskar och mindre träd. 22

23 5 Bedömningar och åtgärder 5.1 Bedömningar 5 Naturmiljö Naturen inom inventeringsområdet består i huvudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Skogen utgörs framförallt av rationellt brukad produktionsskog med framförallt medelålders till yngre bestånd av gran och tall. Dessa skogar är artfattiga. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. I samband med naturvärdesinventeringen identifierades ett antal områden som bedömdes hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp. Dessa områden består uteslutande av våtmarker och är framförallt belägna i inventeringsområdets mittersta del, mellan Degerkölens och Godbergets toppar. De höga naturvärden som identifierades i området var framförallt knutna till stående, exponerad död tallved på våtmarker, det stora beståndet av den rödlistade arten varglav samt i ett fall till källmiljöer med framträngande markvatten. I alla fallen riskerar naturvärdena att påverkas negativt om hydrologin kring dem ändras. Varglaven är en art som är starkt knuten till gammal, torr, hård ved, främst tallved i exponerade lägen. Tidigare förekom den även ofta på hus och andra konstruktioner av obehandlat, grånat virke. Idag förekommer den nästan uteslutande på torrakor i kanten av eller ute på myrar. Varglaven hotas av att nya torrakor nyskapas i långsam takt och de som finns samlas ofta in som ved eller huggs ner av andra anledningar. Även dikning av myrar, vilket innebär att trädbeståndet på myrarna tätnar är ett hot mot laven. De myrar inom inventeringsområdet som idag hyser eller har potential att hysa varglav bör därför helt undantas från ingrepp för att inte riskera att förstöra torrakor eller förändra myrens hydrologi. Samtliga våtmarker har dock en hydrologi som är känslig för ingrepp. Detta gäller även mindre myrar och de myrar som sedan tidigare är påverkade av dikning. Hänsyn bör även tas till de vattendrag som finns i området, även diken, om negativa konsekvenser för naturvärdena ska undvikas. Bedömningen är dock att en god detaljplanering av vägar och anläggningsytor kan begränsa eventuella skador på ovan nämnda naturmiljöer. Det inventerade området ligger i direkt anslutning till både Risnosens och Skrebbmyrans naturreservat. Risken att ingreppen som byggnationen av vindkraftsanläggningen medför rent fysiskt ska påverka reservaten bedöms dock som små eftersom båda reservaten ligger så till i terrängen att praktiskt taget inget av det vatten som härstammar från inventeringsområdet passerar reservaten. Däremot passerar det vatten som avvattnas från den norra delen av området Kyrkbergets naturreservat och det vatten som hästammar från områdets västra del passerar delvis genom en våtmark som bedömts ha mycket 23

24 5höga naturvärden (klass 1) i VMI. Detta medför att ingrepp inom inventeringsområdet som t.ex. påverkar vattenföringen i bäckarna eller ökar tillförseln av näringsämnen och partiklar till vattendragen även påverkar dessa områden. Övriga områden som sedan tidigare pekats ut för sina höga naturvärden i omgivande landskapet bedöms inte påverkas av en vindkraftetablering i det föreslagna området. Den samlade bedömningen är att en vindkraftetablering i det föreslagna området vid Degerkölen kan genomföras utan att påtagligt inkräkta på områdets eller omgivningarnas naturvärden. Detta förutsätter att hänsyn tas till de värdefulla objekt som presenterats i avsnitt 4.2 så att dessa värden inte förloras. De klassade objekten är i stor utsträckning våtmarker och dessa torde inte i första hand komma i fråga för placering av vindkraftverk eller anslutningsvägar. Vattendrag Inom inventeringsområdet rinner några mindre bäckar upp. Den norra av dessa passeras redan idag av en mindre väg. Om befintliga vägar i området utnyttjas vid dragningen av vägnätet i området bör ytterligare passager kunna undvikas eller minimeras till ett fåtal. Vid anläggningsarbete och körning i terräng finns risk att sediment läcker ut i bäcken och grumlar vattnet nedströms vilket kan inverka negativt på de organismer som lever i vattendraget. Risk finns även att flöden ökar eller minskar till följd av etableringen av vindkraftanläggningen. I de fall bäckarna måste passeras eller befintliga passager förstärkas bör vattendragen överbryggas på ett hänsynsfullt sätt så att hydrologin inte påverkas. Trummor under vägas bör utformas så att de inte utgör vandringshinder för vattenlevande organismer och arbeten i närheten av vattendragen som kan medföra ökad grumling av vattnet bör utföras under perioder med låg vattenföring. Om övriga delar av vägarna och anläggningsytor dessutom utformas på ett hänsynsfullt sätt är bedömningen att vattendragens naturvärden kan bibehållas. Fåglar Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Den avgörande frågan kring hur vindkraftverk kan komma att påverka fågellivet är lokaliseringen i förhållande till viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t.ex. utmed dalgångar eller kuster. På sådana platser kan en etablering orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer samt i värsta fall en ökad dödlighet. Inventeringsområdet ligger i ett område där intensivt skogsbruk bedrivs och största delen av området består av marker där naturvärden i stort sett saknas. Biotopförluster och störningar på vanligt förekommande skogsfåglar till följd av en utbyggnad kommer att ske, men bedöms inte orsaka något allvarligt bortfall av värdefulla häckningsmiljöer så länge hänsyn tas till de utpekade skyddsvärda objekten. De fåglar som först och främst bedöms kunna påverkas av en vindkraftetableringen är de som lever i Skrebbmyrans naturreservat och på den stora våtmarken väster om inventeringsområdet. Dessa är främst fåglar som födosökande lommar och större fåglar som t.ex. svanar och tranor som potentiellt 24

25 5 kan passera området vid sträck. Dessa arter rör sig dock i första hand i lägre liggande landskapspartier och bedöms inte i någon större utsträckning utnyttja inventeringsområdet vid sträck och födosök. Det är känt att stora rovfåglar kan drabbas av vindkraftetableringar i vissa lägen eftersom de riskerar att störas vid häckningsplatser samt kollidera med vindkraftverkens rotorblad. Enligt uppgift har kungsörn tidigare häckat några kilometer sydost om området, men mer exakta och uppdaterade uppgifter om detta har inte hittats. Man känner idag inte heller till några häckningar av andra stora rovfåglar eller ugglor inom inventeringsområdet. Hänsyn bör dock tas till eventuella häckningar av arter som t.ex. slaguggla om det skulle visa sig finnas kända häckningar i direkt anslutning till vindkraftanläggningen, företrädesvis i de anslutande naturreservatet Skrebbmyran. Skogshöns kan dödas i kollisioner med vindkraftverk men då orre och tjäder sällan flyger högt över trädtoppshöjd är risken mindre jämfört med t.ex. större rovfåglar. Flera orrar sågs vid inventeringen och tjäder ska enligt uppgift vara vanligt i området. Inga kända spelplatser finns dock för tjäder eller orre inom området. Risken bedöms därför vara liten för att en vindkraftetablering ska medföra någon betydande störning på populationerna i området. Inventeringsområdet ligger troligen inte i något betydande stråk för flyttande fåglar. Risken att vindkraftverken ska orsaka kollisioner med flyttande fåglar bedöms därför vara liten. Övrigt djurliv En vindkraftetablering bedöms inte påverka områdets djurliv negativt. Under byggnadsskedet kommer en lokal störning finnas på platsen vilket troligtvis innebär att större djur kommer att nyttja själva inventeringsområdet mindre än tidigare. På lång sikt, efter att anläggningen tagits i drift och människor mer sällan rör sig i området bedöms dock störningen bli liten. Den planerade anläggningen ligger inom vargreviret Skrälldalen och det bedöms finnas en viss risk att vargarna störs om intensivt arbete sker inom inventeringsområde samtidigt som vargarna har mindre valpar i närheten. För information om vargarnas föryngring hänvisas till länsstyrelsen. Risken för att en vindkraftanläggning i detta område skulle påverka populationer av fladdermöss genom kollisioner bedöms som försumbar. Någon regelrätt fladdermusinventering har inte utförts i området men fladdermusfaunan antas vara relativt artfattig och utgöras främst av arter som är vanliga i landskapet i övrigt. Inventeringsområdet bedöms inte heller ligga i stråk som används av flyttande fladdermöss. Vindkraftanläggningens planerade placering gör det föga troligt att fladdermöss kommer att påverkas av etableringen. Friluftsliv Inventeringsområdet är inget direkt friluftsområde. Området nyttjas troligen mest av närboende för jakt och eventuellt bär- och svampplockning. En viss negativ påverkan på upplevelsevärdet för besökare till det angränsande naturreservaten bedöms dock vara tänkbar. 25

26 5.2 Möjliga åtgärder Den planerade vindkraftetableringen med dess anläggningsytor och anslutningsvägar kan utformas med hänsyn till naturvårdens intressen liksom till övriga intressen som är knutna till landskapets och friluftslivets värden. Nedan beskrivs olika åtgärder som sammantaget kan medverka till att konsekvenserna för dessa värden begränsas. Placeringen av vindkraftverk med dess anläggningsytor samt vägar görs i så stor utsträckning som möjligt utan att ta i anspråk de områden som i naturinventeringen utpekats som särskilt värdefulla. Nya vägar planeras i första hand på torr mark medan vägpassager över våtmarker och fuktstråk undviks. För att undvika markavvattning grävs inte vägdiken över våtmarker eller i anslutning till vattendrag eller andra vattenmiljöer. Vägpassager över öppna vattendrag anläggs med trummor, så att vatten och vattenlevande djur kan passera under vägen. Markarbeten utförs i första hand under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. Den generella hänsyn som lämnats av skogsbruket i området, så som äldre lövträd, kantzoner kring våtmarker och vattendrag och grupper med äldre träd sparas i största möjliga mån även vid utformandet av vindkraftsanläggningen. Befintligt vägsystem används där så är möjligt vilket minimerar anläggningen av ny väg. Om bon av hotade arter som stora rovdjur, rovfåglar eller ugglor upptäcks under fortsatt planering eller pågående anläggningsarbete bör det övervägas om arbetet kan justeras i tid och rum så att störningar minimeras. Elnätet inom vindkraftparken utformas i första hand med markförlagd kabel i syfte att undvika att skogshöns, rovfåglar, ugglor m.fl. fåglar kolliderar med luftledningar. Eventuella nya luftledningar utformas så att det inte föreligger risk för eldöd, något som av erfarenhet kan drabba främst stora rovfåglar och ugglor. Ny luftledning utformas således med isolerad kabel, nedåtriktade isolatorer och sittovänliga stolpar. För att i viss mån kompensera för det bortfall av naturmiljöer som blir resultatet av en vindkraftsetablering i området kan, i samråd med markägaren, försiktig röjning och tillskapande av stående död ved utföras på myrarna för att gynna varglaven i området. 26