VANOR. IDA - Institutionen för datavetenskap Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VANOR. IDA - Institutionen för datavetenskap 2009-12-10 Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin"

Transkript

1 IDA - Institutionen för datavetenskap Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin VANOR Lauren Duff laudu794@student.liu.se Klaudia Piorkowska klapi484@student.liu.se Andreas Sellin andse502@student.liu.se Håkan Örman hakan.orman@liu.se

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och problemformulering Omfattning Alkoholen och tobakens historia Läget i Sverige Metod Definition av målpopulation samt urvalsstorlek Datainsamling och databehandling Felkällor och motåtgärder Resultat Beskrivning av de svarande Beskrivning av vanor Analys Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus? Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den? Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak? Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol? Lärdomar Slutsatser Källförteckning Bilaga 1. Forskning om snus Bilaga 2. Enkät med kodning

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Alkohol och tobak har varit en stor del av människans liv i många år; ändå är de aktuella ämnen. De senaste åren har det varit en debatt om studenternas dryckesvanor. Önskemål om högre studiemedel kan enkelt bemötas med att problemet med pengar snarare är på grund av att studenter spenderar så mycket på alkohol. Under hösten 2009 har Studenthälsan vid Linköpings universitet uppmärksammat studenternas alkoholvanor och vill olika sätt hjälpa oss att dricka nyktert, det vill säga med eftertanke. Tidigare i år har det baserat på en studie från WHO:s internationella cancerinstitut rapporterats att svenska kvinnor börjar röka i lägre åldrar än i andra europeiska länder (TT 2009). Snus har också rönt internationell uppmärksamhet då det kopplats till att en mindre andel svenska män än kvinnor röker (Fagerström och Schildt 2003, Foulds m fl 2003) och om de negativa effekterna är mindre än för rökning skulle snus var ett hälsosammare alternativ. Vi tyckte att det vore intressant att se hur mycket som studenter faktiskt spenderar på alkohol och tobak. Eftersom studentlivet är starkt förknippat med festande är det också intressant att jämföra vanor bland studenter med befolkningen som helhet. Många arbetsplatser har förbjudit rökning, även utomhus. Därför är det intressant att ta reda på hur alkoholvanorna ser ut och hur många studenter som röker respektive snusar och som i framtiden kommer att påverkas av de fler och fler restriktioner om när och var man får röka på arbetsplatser. 1.2 Syfte och problemformulering Vi fick fria händer att välja vilket ämne vi vill undersöka. Vi valde alkohol och tobaksanvändning för att vi tyckte det var ett intressant område och vi undrade hur utbredd konsumtionen är bland studenter samt hur fördelning såg ut mellan bland annat kön och ålder. Denna undersökning har som syfte att utreda hur vanligt det är bland studenter på Linköpings universitet att dricka alkoholhaltiga drycker, röka cigaretter och/eller snusa. Dessa är grundfrågeställningarna: Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus? Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den? Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak? Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi även jämföra skillnad i förbrukning mellan kön, ålder, och fakultet samt jämföra de som tränar regelbundet (definierat som minst 3 gånger i veckan) med dem som inte tränar regelbundet. 1.3 Omfattning Undersökningen omfattar studerande på Linköpings universitets campus Valla och campus US. Undersökningen ska försöka dra slutsatser om hur användningen av alkohol och tobak ser ut, dock ej 3

4 dra några slutsatser om möjlig hälsorisk eller liknande. Inte heller kommer den ge råd eller synpunkter på användning av alkohol och tobak. Syftet är att rapporten ska vara deskriptiv snarare än normativ. 1.4 Alkoholen och tobakens historia Tobak användes i Amerika sedan tiden innan Columbus. Tobak introducerades i Spanien och Portugal i mitten på 1500-talet. Användningen spred sig under 1600-talet till resten av Europa, Afrika och Asien (Nationalencyklopedin 2009a). Alkohol har en lång historia och har funnits i tusentals år. Arkeologiska bevis tyder till exempel på att öl dracks redan för år sedan (Nationalencyklopedin 2009b). 1.5 Läget i Sverige Sedan 2004 gör Folkhälsoinstitutet en årlig undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige. Till grund för undersökningarna ligger Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, där materialet för 2008 omfattar personer fördelat på 45 % män och 55 % kvinnor i åldrarna år. Statistiken nedan kommer därifrån och är åldersstandardiserad Cigaretter Tabellen nedan visar 2008 års andel som röker dagligen respektive då och då. För både män och kvinnor är trenden minskande för dagligrökande. Totalt Dagligrökare Kort Östergötland utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Röker då och då Män Kvinnor Tabell 1: Procentuell andel rökare 2008 Totalt För både kvinnor och män är rökning vanligare bland dem med kort utbildning än dem med mellanlång eller lång utbildning Snus Tabellen nedan visar 2008 års andel som snusar dagligen respektive då och då. För män är trenden minskande för dagligsnusande. Totalt Östergötland Dagligsnusare Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Snusar då och då Män Kvinnor Tabell 2: Procentuell andel snusare 2008 Totalt 4

5 Det finns emellertid stora regionala skillnader i snusandet. Sett till ett genomsnitt för åren varierar andelen för män mellan 2 % (Halland) och 33 % (Gotland) och för kvinnor mellan 2 % (Halland och ytterligare fyra län) och 11 % (Jämtland). Generellt sett ligger de norra länen högt Alkohol Resultaten som redovisas från folkhälsoenkäten ser ut att vara indelade på två sätt: dels efter graden av risk med konsumtionen, dels utifrån respondenternas berusningsfrekvens. Tabellen nedan visar den genomsnittliga fördelningen Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren kunde ses, men samtliga år hade männen en större andel riskabla vanor än kvinnorna. (Det är en annan ordning på kolumnerna än rapportens staplar.) Ej druckit alkohol Grad av risk Ej riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor Berusningsfrekvens Mer än Mer än 1ggr/mån 2ggr/mån Män Kvinnor Tabell 3: Alkoholvanor , procentuell andel Här finns det samband mellan graden av risk och utbildningsnivå. I tabellen nedan, som visar siffrorna för 2008, är skillnaderna mellan män med kort och lång utbildning signifikanta. Detsamma gäller skillnaden mellan kvinnor med mellanlång utbildning jämfört med kort och lång utbildning. Totalt Östergötland Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män Kvinnor Tabell 4: Procentuell andel med riskabla alkoholvanor Fysisk aktivitet I folkhälsoenkäten definieras fysisk aktiv som att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag. För kvinnor finns ingen statistiskt säkerställd förändring mellan de undersökta åren medan männen har blivit mindre fysiskt aktiva. För män finns det också ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och utbildningslängd. Totalt Östergötland Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män Kvinnor Tabell 5: Procentuell andel fysiskt aktiva

6 2 Metod 2.1 Definition av målpopulation samt urvalsstorlek Vår målpopulation är studenter på Linköpings universitets campus Valla och campus US. Populationen består av ungefär personer som beräknas vara äldre än 18. Orsaken till att studenter som läser på campus i Norrköping inte ingår i vår målpopulation är att vi vill ge alla individer i populationen samma sannolikhet att bli utvalda. På grund av tidsbristen och kostnadseffektivisering har vi valt att genomföra vår undersökning i Linköping. Urvalsstorleken har bestämts till ca 200 slumpmässigt utvalda personer alltså ett OSU (obundet slumpmässigt urval). Vi vill ha ett urval av studenter i olika åldrar och studerande vid samtliga fyra fakulteter (Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet, Tekniska högskolan och verksamhetsområdet för utbildningsvetenskap). 2.2 Datainsamling och databehandling Konstruktion av frågeformulär Vi har konstruerat en enkät som ryms på en A4-sida och består av 14 enkla frågor. För att minska antalet av bortfall har vi bestämt oss att inte ha några öppna frågor. Frågorna består av såväl ettvalsfrågor att kryssa i (frågorna 1, 3, 4, 6, 7, 10 och 11) och frågor där respondenten ska ange en siffra (frågorna 2, 5, 8, 9, 12, 13 och 14). En fråga är en flervalsfråga (fråga 6). Enkätens fem första frågor syftar till att ta reda på den tillfrågades kön, ålder, vid vilket fakultet den läser, om denne tränar regelbundet och antalet lästa terminer på högskolenivå. I fråga 6 vill vi veta den tillfrågades vanor. Det är en flervalsfråga där den tillfrågade ska redovisa vilka av nämnda varor den brukar. Om inget av angivna svarsalternativ instämmer med vederbörandes svar tackar vi för dennes medverkan. Fråga 7 är en attitydfråga där vi undersöker om den tillfrågade är orolig för om hans eller hennes vanor påverkar hälsan. Frågorna 8, 10, 11 och 13 behandlar den tillfrågades köpvanor gällande de i fråga 6 redovisade varorna för att undersöka kvalitet och kvantitet. I fråga 9,12 samt 14 är vi intresserade av ålder vid vilken de började bruka de redovisade varorna Tidsram Vi har genomfört vår undersökning vid 3 olika tidpunkter på campus Valla: onsdagen den 18 november 2009 klockan 10:00 11:00 och 13:00 14:00 samt torsdagen den 19 november 2009 klockan 10:00 14:00. För att få så stor variation som möjligt har vi promenerat mellan de olika husen och frågat var 5:e till var 7:e person. Datainsamlingen på campus US skedde torsdagen den 26 november 2009 klockan och samt fredagen den 27 november 2009 klockan Här tillfrågades studenter i Café cellskapet och i anslutning till de närliggande föreläsningssalarna. 6

7 2.2.3 Kodning Vi började med att tilldela vardera enkät varsitt löpnummer. Därefter kodade vi enkäterna enligt Karl Wahlins instruktioner vid den tionde föreläsningen, måndagen den 9 november 2009, i kursen Grunder i statistisk metodik vid programmet Statistik och dataanalys Behandling av data Vi började med att mata in siffrorna från enkäterna i Excel. Därefter använde vi olika sorters diagram för att så tydligt som möjligt visa resultatet och det vi har kommit fram till. Vi tyckte att cirkeldiagram, stapeldiagram, dotplot och korstabeller är mest informativa beroende på sammanhanget. Vi gjorde dem med hjälp av Excel 2007 och Minitab 15. I analysdelen har vi bearbetat vårt resultat med hjälp av chi2- test, Fishers exakta test samt konfidensintervall. Vi har arbetat med en konfidensgrad på 95 %. 2.3 Felkällor och motåtgärder Bortfall Det var runt 15 personer som inte ville delta i vår undersökning. Orsaken till att så pass många personer var villiga att fylla i enkäten var att vi främst frågade personer som satt vid borden. Tanken var att stå utanför olika husen på campus Valla samt utanför campus US och fråga de som gick förbi men på grund av det dåliga vädret bestämde vi oss att stanna inomhus. Om vi skulle göra som vi har planerat skulle vi fått större bortfall eftersom folk som går brukar ha bråttom och vill inte stanna. Legalt bortfall sker i fall någon inte svarat på en fråga som de inte heller skulle svara på. De bortfallen behövs inte behandla på något särskilt sätt. Illegalt bortfall sker däremot när någon inte har svarat på en obligatorisk fråga eller har kryssat i fler alternativ än det var tillåtet. Vi bortser från svar på den frågan men analyserar resten av den personens svar Mätfel Mätfel förekommer när den tillfrågade misstolkar frågeställningarna eller svarsalternativen. För att minska mätfel har vi meddelat de svarande att vid osäkerhet kan de fråga oss. Vi har avgränsat misstolkning av frågan 4 genom att precisera vad vi menar med regelbundenhet. Vi anser att de som tränar minst 3 gånger i veckan tränar regelbundet. En medveten risk för mätfel är att alkohol och tobak är känsliga ämnen när det handlar om den egna konsumtionen och att respondenter därför kan tänkas underskatta sin konsumtion. 7

8 3 Resultat 3.1 Beskrivning av de svarande Köns och åldersfördelning (fråga 1 och 2) Diagrammet visar hur könsfördelning ser ut i de olika åldersgrupperna. Procent 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ålderfördelning med avseende på kön Ålder Män Kvinnor Diagram 1: Ålderfördelning med avseende på kön Av de 204 undersökta var 117 kvinnor och 87 män. De tillfrågade var från 19 till 45 år gamla. Medelålder för det totala urvalet är 23,63 år, för kvinnor 24,15 och för män 22,92. Detta syns tydligt i och med att stapeln för år är klart högst. Lägsta stapeln är de i åldern Framförallt är det mycket få män i den åldern Fakultet (fråga 3) Diagrammet nedan visar inom vilket falkutet enkätdeltagarna läser. Där framgår att majoriteten av de tillfrågade läste inom Filosofiska fakulteten, med Tekniska högskolan och Hälsouniversitet inte långt efter. Däremot var det en relativt liten andel som läste vid Utbildningsvetenskap. Fakultet Hälsouniversitet 24% Utbildningsvetenskap 9% Tekniska högskolan 31% Filosofiska fakulteten 36% Diagram 2: Fakultetstillhörighet Tabellen nedan visar medelåldern vid respektive fakultet. De äldsta studenterna finns vid hälsouniversitetet är äldst medan teknologerna är yngst. 8

9 Fakultet Medelålder Filosofisk fakultet 22,5 Hälsouniversitetet 26,9 Tekniska högskolan 21,9 Utbildningsvetenskap 22,3 Tabell 6: Medelålder per fakultet Träning (fråga 4) Diagrammet visar svaren på frågan om de tillfrågade tränar regelbundet. Tränar du regelbundet? Nej 47% Ja 53% Diagram 3: Andel som tränar regelbundet En knapp majoritet, 53 %, svarade att de tränar regelbundet. De återstående 47 % tränar inte regelbundet eller tränar inte alls Antalet avklarade terminer på högskolan (fråga 5) Diagrammet visar hur många terminer de tillfrågade läser. Diagram 4: Antal terminer på högskola 9

10 Av diagrammet framgår att många av de tillfrågade har börjat studera i höst. Att det är många som har läst 0, 2, 4, 6 terminen kan orsakas av att de flesta program börjar på hösten. 3.2 Beskrivning av vanor Vanor (fråga 6) Diagrammet åskådliggör de svarandes vanor. Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vilka av de följande brukar du? Cigaretter Alkohol Snus Vanor Diagram 5: Vilka av de följande brukar du? Majoriteten (88 %) brukar alkohol. Det finns inte så många rökare (8 %) och snusare (13 %) bland de tillfrågade Oro för sin hälsa (fråga 7) Diagrammet visar på en skala från ett till fem hur oroliga studenter är när det gäller sin hälsa. 60% 50% I vilken utstäckning är du orolig att dina vanor påverkar din hälsa? Procent 40% 30% 20% 10% 0% 1 inte alls mycket orolig Diagram 6: I vilken utsträckning är du orolig att dina vanor påverkar din hälsa? Nästan hälften av de tillfrågade är inte alls oroliga över hur deras vanor påverkar hälsan. Det är en minskning av antal för varje steg mot 5 (mycket orolig) i tabellen. 10

11 3.2.3 Köpvanor av cigaretter (fråga 8) Tabellen nedan visar de svarandes köpvanor av cigaretter per månad. Antal paket Antal person Tabell 7: Cigarettkonsumtion Utav vår population av 204 fanns det bara sexton personer totalt som röker cigaretter. Tabellen är delad i två kolumner, antal paket och antal personer. Vi fick väldigt olika svar på hur många paket man köpte och därför har vi delat upp i de tre olika intervaller: 0 2, 6 7 och De som köper 0 2 paket i månaden är tio personer. Två personer köper 6 7 paket cigaretter och fyra personer köper paket. Vi räknade ut medelvärdet på hur många paket man köpte och det var 5,43 paket i månaden. Resultatet är dock tveksam på grund av det dåliga dataunderlaget Debutålder för rökning (fråga 9) Diagrammet visar vid vilken ålder man började röka regelbundet. Diagram 7: Vid vilken ålder började du röka regelbundet? Den yngsta var 12 år gammal och den äldsta var 22 år. Medianen på åldern är 17 år. Medelvärdet för när man började röka är16,93. 11

12 3.2.5 Favoritdryck (fråga 10) Diagrammet visar vilken alkoholhaltig dryck man dricker oftast. Vad dricker du oftast? vin 37% öl/cider 59% starksprit 4% Diagram 8: Vad dricker du oftast? De flesta prefererar de drycker med låg alkoholhalt som öl eller cider. 59 procent föredrar öl eller cider. Starksprit är den minsta delen av diagrammet med bara fyra procent. 37 procent föredrar vin Genomsnittliga alkoholkostnaden i månaden (fråga 11) Tabellen nedan visar fördelningen över den ungefärliga månadskostnaden för alkohol >2000 Antal personer Andel 77 % 18 % 3 % 0,6 % 1,1 % Tabell 8: Hur mycket pengar i kronor som spenderas på alkohol per månad Tabellen redovisar konsumtionen uppdelat i antal personer och andel svarande. Vi har valt att ha olika intervall i kronor, 0 500, , , och större än Den största gruppen, som motsvarar 77 procent av respondenterna, spenderar kronor på alkohol varje månad. Den minsta gruppen är kronor i månaden med 0,6 procent av urvalet Debutålder för alkohol (fråga 12) Diagrammet nedan visar vid vilken ålder de tillfrågade började dricka alkohol regelbundet. I just denna dotplot motsvarar varje prick upp till två observationer. Den lägsta ålder någon började dricka vid var 12 och senaste åldern var 25. De flesta började dricka när de var 18 år. Medelvärdet för när man började dricka alkohol är 17, 1 och medianen är 17 år. 12

13 Vid vilken ålder började du dricka alkohol regelbundet? Å lder (varje prick motsvarar 2 observationer) 24 Diagram 9: Vid vilken ålder började du dricka alkohol regelbundet? Köpvanor för snus (fråga 13) Tabellen nedan visar antalet dosor snus de tillfrågade köper i månaden. Vi har delat in konsumtionen i tre intervall: 1 6, 7 12 och dosor per månad. Det genomsnittliga mängden var 8,19 i månaden. Antal dosor Antal personer Andel 46% 46% 8% Tabell 9: Hur många dosor snus köper du i månaden? Debutålder för snus Diagrammet visar vid vilken ålder de tillfrågade började snusa regelbundet. Diagram 10: Vid vilken ålder började du snusa regelbundet? Vi hade totalt 26 observationer och den som började yngst var 14 år och den som började äldst var 23 år. De flesta började när de var 18 år. Medelvärdet för statistiken är 17,615 år och medianen är 18 år. 13

14 4 Analys 4.1 Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus? Som resultaten visar är det en stor majoritet (88 %) som använder alkohol, vilket stämmer väl överens med siffrorna från folkhälsoenkäten. Däremot var andelen rökare (8 %) låg; vi hade väntat oss en större andel. Andelen snusare (13 %) är relativt hög både i förhållande till vad vi förväntat oss och de nationella siffrorna Debutålder I diagrammet nedan jämför vi konfidensintervallen på ålder vid vilken de tillfrågade började med sina vanor. Vi kan se på dem att medelålder för samtliga vanor ligger på ungefär 17 år. Det är visserligen lägre än den ålder vid vilken man får köpa alkohol, men vi hade snarast väntat oss en lägre debutålder. Det intryck vi får från media är att ungdomar i 15-årsåldern dricker regelbundet. En orsak kan vara att ungdomar börjar dricka eftersom man ser familjen dricka och inte ser det som en farlig vana. Vi tror också att alkohol ingår i många sociala tillfällen som till exempel på en jobbfest eller under nolle-p. Konfidensintervallet för alkohol är inte så brett och detta beror på att vi fick större stickprov på de som dricker alkohol än för de andra vanor. Underlaget för beräkning av konfidensintervallet för cigaretter och snus är inte så stort och därför är de intervallen breda vilket leder till att vi inte kan dra några konkreta slutsatser. Diagram 11: Konfidensintervall för debutålder för alkohol, snus och cigaretter 14

15 4.2 Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den? Kön Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mäns och kvinnors vanor Cigaretter Alkohol Snus Vanor Män Kvinnor Diagram 12: Mäns och kvinnors vanor Diagrammet visar andelen män respektive kvinnor som använder de olika varorna. När det gäller alkohol ser vi att männen i något större utsträckning använder alkohol än kvinnor, vilket skulle kunna förklaras med en lägre medelålder hos männen. Tobaksvanorna följer det förväntade mönstret med större andel kvinnor som röker och större andel män som snusar. Jämfört med Folkhälsoinstitutets siffror ligger vi normalt till för rökning (något högre andel än för lång utbildning i folkhälsoenkäten) men har överrepresentation av snusare (för män har vi samma antal som Folkhälsoinstitutet har vid kort utbildning). Snusandet ligger till och med över genomsnittet i länet. Det skulle också kunna förklaras av en låg medelålder som kan jämföras med en kort utbildning. Med tanke på antalet respondenter är dock osäkerheten i våra resultat stor Ålder För att undersöka om det finns några samband mellan ålder och alkohol- eller tobaksvanor gjorde vi tre Chi2-test. Eftersom det är en liten andel som röker, snusar respektive inte dricker alkohol fick vi slå ihop kategorier för att inte få för låg förväntad frekvens. Vi valde att slå ihop de två lägre respektive högre åldersgrupperna så att vi jämför åldrarna 24 år och yngre med 25 år och äldre. För alkohol och snus kunde vi använda Chi2-test, men för cigaretter behövde vi använda Fishers exakta test. Inget av sambanden visade sig vara signifikant (alkohol: p = 0,86; snus: p = 0,37; cigaretter: p = 0,14) Fakultet Vi ville också undersöka om användandet av alkohol och tobak skiljer sig mellan fakulteterna. Tabellen nedan visar den procentuella andelen användare vid varje fakultet och den totala andelen i 15

16 studien. Dessvärre är urvalet för litet för att vi ska kunna undersöka om skillnaderna är signifikanta, men det är noterbart att andelen snusare är så stor vid filosofisk fakultet. För dessa kan vi med gott samvete skatta ett konfidensintervall för att få en uppfattning om osäkerheten, och ett 95-procentigt sådant sträcker sig från 12 % till 31 %. Cigaretter Alkohol Snus Filosofisk fakultet 9% 86% 22% Hälsouniversitetet 10% 92% 6% Tekniska högskolan 5% 90% 8% Utbildningsvetenskap 6% 78% 11% Totalt 8% 88% 13% Tabell 10: Procentuell andel användare Träning För att undersöka om det finns något samband mellan träning och bruk av alkohol eller tobak har vi gjort Chi2-test. Det visade sig att det för alkohol och snus inte finns något samband med träning eller inte träning, det vill säga att variablerna är oberoende (p=0,82 respektive p=0,97). Däremot finns ett beroende mellan rökning och träning (p=0,003), se diagram 13 och 14. Vi hade förväntat oss att de som tränar regelbundet i mindre utsträckning skulle dricka alkohol, men här har vi jämfört med att dricka eller inte dricka alls. Dessvärre är vår undersökning av mängden alkohol lite för grovt indelad för att svara på om de som tränar dricker mindre alkohol per månad. De allra flesta hamnade i den lägsta kategorin (0 500 kr). De som tränar spenderar lite mindre på alkohol så kanske de dricker mindre. Dock är det väldigt liten skillnad. Är så få som svarat över 1000 kr att ett Chi2-test skulle kräva att skalan görs om från 1 5 till enbart 1 2 vilket skulle vara vilseledande. Rökning bland dem som inte tränar Röker 14% Rökning bland dem som tränar Röker 3% Röker inte 86% Röker inte 97% Diagram 13: Rökning bland dem som inte tränar Diagram 14: Rökning bland dem som tränar 16

17 4.3 Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak? Kön Oro för hälsopåverkan (kön) Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor 1 Inte alls Mycket orolig Grad av oro Diagram 15: Oro för hälsopåverkan m.a.p. kön Om vi tolkar svaren som en skala är medelvärdet 1,76 för kvinnor är och 1,92 för män. Vi är förvånade över att männen är mer oroliga än kvinnorna. Tolkningen av skalan kan skilja från person till person, vilket gör analysen osäker. Vår hypotes var att studenterna på hälsouniversitetet skulle vara mer hälsomedvetna med tanke på studiebakgrunden, och eftersom kvinnor är i majoritet där skulle resultatet i så fall ha varit det omvända. Sambandet med fakultetstillhörighet analyseras i nästa avsnitt Fakultet 60% Oro för hälsopåverkan (fakultet) 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% Filosofisk fakultet Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Utbildningsvetenskap Grad av oro Diagram 16: Oro för hälsopåverkan m.a.p. fakultet 17

18 Studenterna på hälsouniversitetet är inte oroliga i större utsträckning än övriga studenter, vilket var vår hypotes. Här ser vi att teknologerna är minst oroliga, vilket kan bero på att de också har den lägsta medelåldern (se Tabell 6). Å andra sidan är hälsouniversitetets studenter äldst, och de är också i liten utsträckning oroliga för hälsopåverkan. Möjligen är studenter på hälsouniversitetet generellt mindre oroliga för hälsan då de anser sig veta så mycket om hälsa men det är bara spekulation. De som är mest oroliga är studenterna på utbildningsvetenskap, men här har vi ett tämligen litet urval (18 studenter). Någon bra förklaring på varför det är så här har vi inte. För att undersöka om sambandet mellan oro för hälsopåverkan och fakultet är signifikant gjorde vi ett Chi2-test. För att inte få för låg förväntad frekvens i cellerna tvingades vi emellertid slå ihop graderna 3, 4 och 5, det vill säga de högre graderna av oro. Grad 1 (ingen oro) och 2 behölls. Med ett p-värde på 0,015 kan vi konstatera att oro och fakultetstillhörighet inte är oberoende av varandra Träning När det gäller orolighet bland dem som tränar och de som inte tränar kom vi genom Chi2-test fram till att vi inte kan säga att de är beroende (p=0,06). Dock var det väldigt nära vår gräns på 5 % och för att Chi2-testet skulle gå att använda var vi tvungna att slå ihop några kategorier som hade för få antal personer (var inte många som svarade mycket orolig ) så det är mycket möjligt att det finns ett beroende, alltså att de som tränar är mindre oroliga. Detta är lite förvånande då de som tränas kan tyckas träna just på grund av att de är måna om hälsan, men det skulle kunna förklaras med att de som tränar anser sig kompensera för eventuell användning av alkohol och tobak och på det sättet har mindre anledning att vara oroliga. 4.4 Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol? De flesta studenter spenderar mellan 0 och 500 kr per månad. Väldigt få spenderar mer än 1500 kr. Vi hade räknat med att studenter spenderar mer pengar på alkohol. Med så relativt liten konsumtion är det inte förvånansvärt att de tillfrågade inte är mer oroliga. Det är möjligt att många spenderar mer än vad de angivit. Det är förmodligen lätt att underskatta hur mycket man spenderar när man ska räkna för en hel månad Alkoholkonsumtion beroende av kön I diagrammet nedan visas alkoholkonsumtion per kön. För att inte få för låga förväntade frekvenser i Chi2-analysen slog vi ihop mängderna 2, 3, 4 och 5 till en kategori. Då har vi tre nivåer: ingen alkohol alls, kr per månad och mer än 500 kr i månaden. Skillnaderna är signifikanta (p= 0,0008). 18

19 Procent 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkoholkonsumtion Dricker inte kr > 500 kr Månatlig konsumtion i kronor Män Kvinnor Diagram 17: Alkoholkonsumtion per kön Alkoholkonsumtion beroende av fakultet Hur mycket pengar studenterna spenderar på alkohol ses i diagrammet nedan. Mängderna är sammanslagna på samma sätt som ovan. Dessutom fick vi slå ihop filosofisk fakultet och utbildningsvetenskap där vi ändå visste att det finns en osäkerhet om fakultetstillhörighet. Med ett p- värde på 0,047 visar det sig att de skillnader vi kan se i diagrammet är signifikanta. Eftersom det är så liten andel som använder cigaretter och snus kan vi dessvärre inte göra motsvarande analys för tobak. Alkoholkonsumtion Procent 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dricker inte kr > 500 kr Månatlig konsumtion i kronor Filosofisk fakultet + Utbildningsvetenskap Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Diagram 18: Alkoholkonsumtion per fakultet 19

20 4.5 Lärdomar Enkäter kan aldrig formuleras entydigt men det kan gå att komma närmare en entydlig formulering på vissa av våra frågor. Många svarande var osäkra på vad vi menar att börja dricka alkohol, röka cigaretter och snusa regelbundet. Precisering i det fallet skulle kunna tyda med jämna mellanrum, men även det är subjektiv. I folkhälsoenkäten skiljer de för tobak mellan dagligbrukare och de som använder njutningsmedlet då och då, vilket förmodligen leder till mindre missförståelse. Alkohol är där redovisat som risk, vilket förmodligen baseras på mängd och frekvens. Att så få personer angav att de röker kan bero på att många som feströker inte kryssat i rutan då de inte anser det är regelbundet rökande. Vi ville dock inte ha med frågan feströker du? då det är svårtolkat vad som är feströkande. Kanske en mer precis definition för rökning hade fungerat bättre till exempel röker du åtminstone en gång i månaden eller något liknande. Med varje undersökning kan man tänka sig att göra något annorlunda i efterhand. När vi delade ut enkäter till vår pilotgrupp tyckte de att det var svårt att veta vad regelbundet betydde när det gällde träningen. Vi lade därför till tre gånger i veckan för att det skulle vara tydligare. Skillnaden mellan våra resultat (53 % som tränar regelbundet) och folkhälsoenkätens (64 65 %) skulle kunna bero på att vi har använt olika definitioner. När det gäller antal färdiglästa terminer var vår första formulering vilken termin vederbörande läste, vilket förkastades med tanke på att studenter kan ha läst andra program tidigare eller läser flera program parallellt. Därför valde vi formuleringen antal färdiglästa terminer, men det var många som ville ha med att de faktiskt hade läst snart en termin nu i höst trots att den inte är helt klar. Vi tror därför att antalet studenter som läst klart ett udda antal terminer är ännu färre än vad resultaten visar. En formulering som möjligtvis varit bättre är antal färdigläste terminer inklusive nuvarande termin du läser. Ordet brukar i fråga 6 har väckt negativa känslor hos de svarande och kan ha orsakat mätfel eftersom de svarande förknippade det ordet med ordet missbruka och således är det möjligt att några personer inte kryssat i någon ruta t ex cigaretter fast de kanske röker men inte så ofta. Att mäta använd mängd genom spenderade kronor kan ge felaktiga bedömningar eftersom priset på Systembolaget och krogen skiljer sig åt och man kan köpa en flaska vin för 70 kr likväl som en för 700 kr. Dock ansåg vi att fråga om hur många dl eller liknande de dricker inte var någon bättre lösning. Det visade sig också att ett antal personer kryssade i mer än ett alternativ på vår ettvalsfråga. De flesta av dessa läste på hälsouniversitetet. Att formulera frågor är svårare än det kan tyckas. 20

21 5 Slutsatser Majoriteten av studenter dricker alkohol och öl och vin är vanligare än starksprit. Däremot är konsumtionen tämligen låg; de flesta tror sig spendera mindre än 500 kr i månaden på alkohol. Männen spenderar mer än kvinnorna och andelen kvinnor som inte dricker alls är större än männens. Det finns också skillnader mellan fakulteterna, vilket kan ha med könsfördelningen att göra. Andelen rökare är normal i förhållande till landet i övrigt. Däremot är det en stor andel som snusar, och det är männen som snusar mest. De studenter som tränar visar sig också röka i mindre utsträckning. Studenter vid Linköpings universitet är inte särskilt oroliga över sin alkohol- och tobakskonsumtion. Teknologerna är minst oroliga medan filosoferna mest oroliga. Männen tenderar att vara mer oroliga än kvinnorna. Sammantaget anser vi baserat på den här studien att studenternas vanor trots studentlivets festande inte är särskilt oroväckande. 21

22 6 Källförteckning Nationalencyklopedin. Tobak. [ ] Nationalencyklopedin. [ ] [ ] Fagerstrom KO, Schildt EB: Should the European Union lift the ban on snus? Evidence from the Swedish experience. Addiction 2003, 98(9): TT den 15 januari, 2009, se till exempel [ ] Folkhälsoinstitutet. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Foulds J, Ramstrom L, Burke M, Fagerström K. Effect of smokeless tobacco (snus) on smoking and public health in Sweden. Tobacco Control 2003;12: Linköpings universitet. Året som gick 2008 vid Linköpings universitet [ ] 22

23 Bilaga 1. Forskning om snus Det verkar råda oenighet bland forskarna om snus är en ingång ( gateway ) till tobaksrökning eller en väg därifrån, och konsekvenserna av snusning är omdebatterade. Vår regering försöker fortfarande få EU:s snusförbud (där Sverige är undantaget) hävt (Associated Press 2009). Det finns studier på hur snusning påverkar hälsan, men epidemiologi är ett invecklat område där kopplingen mellan en uppsättning exponeringar och en uppsättning utfall inte kan studeras under kontrollerade former. Ändå finns det studier som konkluderar att snus har minskat svenska mäns dödlighet i lungcancer (Rodu och Cole 2009). (Austin Bradford Hill, som var en av de första att i stor skala undersöka sambandet mellan tobaksrökning, har publicerat en lista se nedan med faktorer att begrunda för att avgöra om en studerad association kan stå för ett kausalt samband.) Det finns också andra risker med snus. I en svensk studie som publicerats i Lancet följdes icke-rökande byggnadsarbetare upp efter en längre tid varvid det konstaterades att snusning fördubblade risken att drabbas av cancer i bukspottkörteln. (Luo m fl 2007). Någon ökad risk för cancer i munhålan eller lungorna kunde inte ses. En studie är dock bara en studie, och den samlade bilden kan se annorlunda ut. En nyligen publicerad systematisk översikt och metaanalys har sammanställt data från 89 studier som publicerats i 104 artiklar om rökfri tobak och cancer i Nordamerika respektive Europa (Lee och Hamling 2009). Där ingår bland annat den svenska studien på byggnadsarbetare. Resultatet här är att endast två cancerlokaler är signifikant associerade med rökfri tobak efter justering för effekter av rökning: munsvalgrummet (orofarynx) och prostata. Sambanden var relativt svaga med relativa risker på 1,36 (från 19 studier) respektive 1,29 (från 4 studier) (95 %-iga konfidensintervall på och ). För cancer i munsvalgrummet visade det sig också att sambandet bara gällde studier före 1990, för Nordamerika samt om man inte justerade för effekter av alkohol. Svenska produkter och nya nordamerikanska ser alltså ut att vara riskfria när det gäller cancer. När det gäller prostatacancer efterlyser författarna fler studier eftersom den biologiska kopplingen är oklar. Misstankar har dock riktats mot andra sjukdomsgrupper, bland annat kranskärlssjukdomar (Critchley och Unal 2004), stroke (Asplund m fl 2003) och diabetes (Eliasson m fl 2004). Även här är läget gynnsamt men något oklart. Hills lista över faktorer, viket han poängterar inte är checklista: 1. Strength of the association 2. Consistency of the association 3. Specificity of the association 4. Temporality of association 5. Biological gradient (dose-response relationship) 6. Biological plausibility 7. Coherence (no conflict between association and current knowledge about the disease) 8. Experimental evidence 9. Analogy with previous experience 23

24 Referenser Asplund K, Nasic S, Janlert U, Stegmayr B. Smokeless Tobacco as a Possible Risk Factor for Stroke in Men: A Nested Case-Control Study. Stroke 2003;34; The Associated Press. Swedes accuse EU of snuffing out smokeless tobacco. Available from [Updated: , 7:18 AM ET; Accessed ] Critchley JA, Unal B. Is smokeless tobacco a risk factor for coronary heart disease? A systematic review of epidemiological studies. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil Apr;11(2): Eliasson M, Asplund K, Nasic S, Rodu B. Influence of smoking and snus on the prevalence and incidence of type 2 diabetes amongst men: the northern Sweden MONICA study. Journal of Internal Medicine 2004; 256: Hill AB. The environment and disease: association or causation? Proc R Soc Med 1965;58: Lee PN, Hamling JS. Systematic review of the relation between smokeless tobacco and cancer in Europe and North America. BMC medicine 2009, 7(1):36. Luo J, Ye W, Zendehdel K, Adami J, Adami HO, Boffetta P, Nyrén O. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung, and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet Jun 16;369(9578): Rodu B, Cole P. Lung cancer mortality: Comparing Sweden with other countries in the European Union. Scandinavian Journal of Public Health, 2009; 37:

25 Bilaga 2. Enkät med kodning 25

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.

Tobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen. Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde tobak Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om tobak redovisas daglig rökning, snus och tobaksvanor. Tobaksfrågorna har reviderats något i frågeformuläret och from 2018 års

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9 Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2012 Termin 3 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2012 Termin 1 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2013 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Tekniska Högskolan Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2018 Termin 3 Tekniska Högskolan Medicinska Fakulteten Utbildningsvetenskap Filosofiska Fakulteten Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Laboration 3 Inferens fo r andelar och korstabeller

Laboration 3 Inferens fo r andelar och korstabeller S0005M Statistik2 Lp 4 2016 Laboration 3 Inferens fo r andelar och korstabeller Laborationen behandlar Test av andelar med konfidensintervall och hypotestest Chi två test av oberoende mellan kvalitativa

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2014 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Livsstilsportal.se Copyright AlexIT AB 2014 info@alexit.se - All Rights

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde tobak Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om tobak redovisas daglig rökning, snus och tobaksvanor. Tobaksfrågorna har reviderats något i frågeformuläret och from 2018 års

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp. Torsdagen den 24 e mars Ten 1, 9 hp

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp. Torsdagen den 24 e mars Ten 1, 9 hp MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp Torsdagen den 24 e mars 2016 Ten 1, 9 hp Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension 2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Monitormätningarna 2018 Frågeformulär

Monitormätningarna 2018 Frågeformulär Vecka Monitormätningarna 2018 Frågeformulär 1 10 19 28 37 46 2 11 20 29 38 47 3 12 21 30 39 48 4 13 22 31 40 49 5 14 23 32 41 50 6 15 24 33 42 51 7 16 25 34 43 52 8 9 17 18 26 35 27 36 44 45 53 Veckodag:

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2018-08-08 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 1. Inledning... 2 2. Tobaksvanor... 3 4. Alkoholvanor...

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 8 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Chi-två-test Analys av enkla frekvenstabeller Analys av korstabeller (tvåvägs-tabeller) Problem med detta test o Fishers exakta test 2 Analys av

Läs mer

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA

Laboration 3. Övningsuppgifter. Syfte: Syftet med den här laborationen är att träna på att analysera enkätundersökningar. MÄLARDALENS HÖGSKOLA MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Höstterminen 2016 Laboration 3 Övningsuppgifter Baserade på datasetet energibolag.rdata

Läs mer

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012 Om undersökningen Sy>et med undersökningen var a? jämföra tränings- och alkoholvanor bland svenskar i åldern 20-40 år. Datainsamlingen genomfördes

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2013-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010

Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar)

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar) 1. a) F1(Sysselsättning) F2 (Ålder) F3 (Kön) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar) nominalskala kvotskala nominalskala ordinalskala ordinalskala b) En möjlighet är att beräkna

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument) Kursens upplägg v40 - inledande föreläsningar och börja skriva PM 19/12 - deadline PM till examinatorn 15/1- PM examinationer, grupp 1 18/1 - Forskningsetik, riktlinjer uppsatsarbetet 10/3 - deadline uppsats

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018 Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Att välja statistisk metod

Att välja statistisk metod Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT OM UNDERSÖKNINGEN Data samlades in under våren 2009, med hjälp av en e-post enkät. Totalt

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017

STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017 Räknestuga 2 Förberedelser: Lyssna på föreläsningarna F4, F5 och

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14

KA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14 KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen Innehållsförteckning

Läs mer