Flerkärnighet i Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerkärnighet i Skåne"

Transkript

1 Flerkärnighet i Skåne

2 Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur strukturbild för Skåne Projektansvarig Charlotte Lindström, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne Projektledare Therese Andersson, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne Projektsekreterare Veronika Sörvik, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne Rapport flerkärnighet i Skåne Text och kartor Moa Åhnberg, My-Linda Lorentsson, Nina Hannula, Inger Sellers, Therese Andersson, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Peter Gustafsson, Erik Bredmar, Cecilia von Schéele, Tine Utzon-Frank (Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne), Ulf Johansson, Stefan Wing, Kai Böhme, Micael Sandberg, Sigrid Hedin (SWECO Eurofutures AB), Mats Johansson (KTH), Sebastian Fält (Trivector Traffic AB) Layout Giv Akt Illustrationer Henell grafisk form AB (om inget annat anges) Statistikunderlag Statistiska Centralbyrån (SCB), Skånedatabasen Kartunderlag Lantmäteriet Tryck Ljungbergs Upplaga exemplar Utgiven av Region Skåne, Avdelningen för regional utveckling, 2011 Omslagsbild Fredrik Ekblad, Ystad kommun Politisk styrgrupp Region Skåne (Regionala tillväxtnämnden) Pontus Lindberg, Christine Axelsson, Ewa Bertz, Pia Kinhult (2010), Mats Persson (2010) SSSV Ilmar Reepalu, Lars-Ingvar Ljungman Skåne Nordväst Torkild Strandberg, Tomas Nordström, Åsa Herbst Skåne NO Bengt Gustafson, Helen Fritzon, Pierre Månsson, Arnold Andreasson (2010), Ulrika Thulin (2010) SÖSK Kent Mårtensson, Kristina Jönsson, Stefan Lundgren, Christer Hovbrand Referensgrupp Boverket Jon Resmark By- og landskabsstyrelsen Annette Klysner Företagarna Eva Ohlstenius, Kristina Nilsson, Rolf Hjerpe Göteborgsregionens Kommunalförbund Pia Arnesson Invest in Skåne Douglas Almquist, Stefan Johansson Invest Sweden Börje Svanborg Kommunförbundet Skåne Stig Ålund LRF Skåne Lisa Germundsson Lunds Tekniska Högskola Christer Malmström Lunds Universitet Tomas Germundsson Lunds Universitet Campus Helsingborg Ola Tufvesson Länsstyrelsen i Skåne län Kajsa Palo, Karin Kallioniemi, Harald Klein (2010) Malmö Högskola Per-Olof Hallin, Naturskyddsföreningen Magnus Billqvist Näringsdepartementet Sverker Lindblad Region Hovedstaden Sigurbjörn Hallsson Region Själland Henrik Kaalund-Jörgensen Regionmuseet Olof Hermelin Region Skåne Anna Bjärenlöv, Jan Stenfell, Christian Lindell Regionplanekontoret i Stockholm Hans Brattström Skogsstyrelsen Stig Hermansson Skov- og naturstyrelsen Axel Thrige Laursen, Sven Otto Ott Skånetrafiken Mats Améen Svensk handel Anna Anderberg, Madeleine Johansson Sveriges lantbruksuniversitet Gunilla Lindholm Sveriges Kommuner och Landsting Carmita Lundin Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Henrik Andersson Tillväxtverket Lars Wikström Tourism in Skåne Pia Jönsson- Rajgård Trafikverket Karin Nilsson, Marinda Jönsson Norin Transport- og energiministeriet Tine Lund Jensen Skånes kommuner har deltagit i kick-off och workshop 2010/2011 Bjuvs kommun Göran Skoog, Bromölla kommun Stefan Apelros Burlövs kommun Kerstin Lönnhag Eslövs kommun Lars Anshelm, Torsten Helander Helsingborgs stad Gertrud Egnell, Kajsa Olsson, Magnus Ydmark Hässleholms kommun Andrew Blank, Annica Holmberg, Christina Zoric Persson, Bjarne Öhrling, Tommy Nilsson Höganäs kommun Anders Ståhl, Erik Bredmar Hörby kommun Anja Andrén, Maria Löfgren, Stefan Winberg Höörs kommun Bo Johansson, Peter Wollin, Yvonne Hagström Kristianstad kommun Patrik Lindblom, Anders Siversson, Daniela Krizanec Kävlinge kommun Helen Axelsson, Mats Rosén, Marianne Nilsson,Landskrona stad Lisa Lindekranz Lomma kommun Ulrika Ström Lunds kommun Gunnel Dymling Malmö stad Bertil Johansson Osby kommun Bo Andersson, Lina Andersson Perstorps kommun Lena Thore Staffanstorps kommun Ann-Katrin Sandelius, Göran Berggren Tomelilla kommun Bengt Alm Vellinge kommun Karin Gullberg Ystad kommun Dick Bengtsson Östra Göinge kommun Tomas Carvonen, Monika Ericsson European Landscape convention Eva Salevid Hållbar Mobilitet Skåne Jonas Hedlund Invest in Skåne Leif Österlind, Kenneth Olofsson Länsstyrelsen Thomas Romberg Region Skåne Christina Ripa, Pontus Tallberg, Lova Wigvall, Patrik Lindblom

3 Förord Skåne består av ett nätverk av tätorter och med en god tillgänglighet ökar människors benägenhet att röra sig allt mer och över stora avstånd. Arbetsplatsen, bostaden och fritidsaktiviteter är inte längre nödvändigtvis lokaliserade inom en och samma kommun. Det är en stor styrka för Skåne att det finns flera orter och kärnor som kompletterar varandra. Skånes orter är värdefulla var för sig men kompletterar även varandra i en övergripande struktur. Skånes flerkärnighet, de korta avstånden och den nära kopplingen mellan stad och landsbygd är en viktig aspekt av utvecklingen. I det regionala utvecklingsprogrammet poängteras den stora potential som den skånska flerkärnigheten innebär för fortsatt regionförstoring och regionintegrering. Den skånska flerkärnigheten inrymmer både möjligheter och utmaningar. För att stärka potentialen i Skånes flerkärnighet måste samspelet mellan regionens alla delar utvecklas. Det är viktigt att förstärka våra tillväxtmotorer och lyfta de regionala kärnorna. Men minst lika viktigt är att bygga vidare och utveckla övriga kärnor och orter i Skåne. Utmaningen framöver är att Skånes orter satsar på sina respektive specialiteter och kompletterar varandra istället för att konkurrera. Utmaningen är även att utveckla välintegrerade infrastrukturella nätverk, så att Skåne binds ihop och tillgängligheten ökar. Skånes flerkärniga ortstruktur är unik samtidigt som det är av stor vikt att fundera över vad denna struktur kan komma att betyda för den framtida utvecklingen. Hur vi gemensamt agerar kommer att vara avgörande för framtiden. Vi hoppas att kunskapsunderlaget och analyserna i denna rapport kan bidra till en samsyn kring hur Skåne kan utvecklas som en flerkärnig region för att på bästa sätt ta till vara på den potential som finns, vilket i förlängningen stärker den regionala utvecklingen i Skåne. Rapporten ska vara ett inspirerande verktyg för kommunerna att strategiskt arbeta med såväl sin egen flerkärnighet som Skånes flerkärnighet i den fysiska planeringen. Ett ökat samspel mellan Skånes kärnor och orter stärker Skåne som helhet. Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till arbetet inom Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne. Pontus Lindberg Ordförande Regionala tillväxtnämnden Region Skåne Ewa Bertz 1:e vice ordförande Regionala tillväxtnämnden Region Skåne Christine Axelsson 2:e vice ordförande Regionala tillväxtnämnden Region Skåne

4 Sammanfattning Skåne är både en flerkärnig och en polycentrisk region som har hög tätortstäthet med relativt korta avstånd och hög tillgänglighet. Begreppet flerkärnighet beskriver främst en ortstruktur och begreppet polycentrism graden av interaktion mellan orterna i strukturen. En flerkärnig struktur ger goda förutsättningar att utveckla tillgängligheten och interaktionen mellan orter. En ökad regional tillväxt och en fortsatt polycentrisk utveckling kan bidra till att utjämna skillnaderna mellan stad och land och mellan de östra och västra delarna av Skåne. Framtida satsningar på transportsystemet är ett effektivt medel för att skapa ännu bättre fungerande lokala arbetsmarknader. Insatser för en ökad tillgänglighet mellan de östra och västra delarna spelar en roll för att på sikt få hela Skåne att ingå i en gemensam funktionell arbetsmarknad. Skånes tätorter behöver komplettera varandra. I framtiden kommer orters attraktivitet vara i fokus och konkurrensen mellan kommunerna kommer att handla om invånare istället för arbetstillfällen. Befolkningen ökar och alla delar i regionen växer. Det finns en mental bild att Malmö-Lund helt dominerar utvecklingen. Även om skillnaderna är stora är det viktigt att poängtera att det sker en positiv utveckling i hela Skåne och den flerkärniga och täta ortstrukturen är något som genomsyrar hela regionen. I Skåne har sju regionala kärnor identifierats: Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Skåne som storstadsregion har goda utvecklingsmöjligheter eftersom det finns en naturlig tillväxtmotor. Till skillnad från andra storstadsregioner finns dessutom inte bara en tillväxtmotor utan flera. Detta är en unik möjlighet som påverkar Skånes utveckling. Malmö är Skånes naturliga tillväxtmotor och är tillsammans med Lund och Helsingborg de regionala kärnor som är till växt motorer ur de två aspekterna befolkningstillväxt och ökad sysselsättningsgrad. Landskrona uppnår kravet om befolkningstillväxt, men inte det om ökningen av sysselsättningsgraden. Men statistiken visar att utvecklingen är stark i de nordvästra delarna. I nordöstra Skåne uppnår Kristianstad kravet på en stark befolkningstillväxt, medan Hässleholm uppfyller kravet om en hög sysselsättningsgrad. Dessa två kan alltså genom samarbete fungera som en tillväxtmotor. Ystad uppnår inte helt kriterierna, men har ändå en betydande roll i sin del av regionen. Det är viktigt att hela Skåne arbetar för att nyttja flerkärnighetens möjligheter. En förutsättning för att göra det är att de olika kärnorna arbetar för att komplettera varandra i stället för att konkurrera. Alla kommuner är viktiga delar av en helhet och när samverkansprocesserna fungerar får de medverkande aktörerna mer gjort tillsammans än var för sig. En utveckling av de möjligheter som finns med flerkärnigheten innebär även ett mindre beroende av en enda kärna och därför en robustare ortstruktur. Genom att medvetet stärka Skånes tillväxtmotorer och kärnor gynnas hela Skåne. Det finns internationella exempel där arbetet med flerkärnighet har ett erkännande på nationell nivå samtidigt som initiativen kommer underifrån. Exemplen karaktäriseras av att det eftersträvas en balans mellan samarbete och konkurrens i de deltagande kommunerna och städerna. Stockholmsregionen har till exempel inte lika goda förutsättningar som Skåne att utveckla en flerkärnig bebyggelsestruktur men är ett svenskt exempel på hur det är möjligt att arbeta för att utveckla en flerkärnighet som komplement till en central stadskärna. För att tillvarata förutsättningarna med den flerkärniga struktur som Skåne har är det viktigt att bygga vidare på orters unika identitet. Varje del behöver fokusera på sin särart och sin identitet i den skånska helheten. Det handlar om att tillvarata och utnyttja olikheter. Det är inte enbart de större orterna utan även de mindre som kan profilera sig och bli viktiga byggstenar i arbetet att nyttja Skånes potential. Flerkärnighet på lokal nivå kan ge de mindre orterna en högre ställning. Skånes flerkärnighet ska inte ses som en självklarhet. Om regionen ska få ut de positiva effekter flerkärnigheten kan innebära kräver det att alla aktörer aktivt arbetar för och vidareutvecklar detta. En stärkt flerkärnig struktur kommer att kräva en konsekvent långsiktig prioritering av resurser där en samverkan över kommungränserna blir avgörande. För att tillvarata och utveckla de fördelar ett flerkärnigt Skåne ger krävs medvetna och proaktiva val och det finns ett antal utmaningar att gemensamt ta ställning till. 2

5 Innehåll MARKANVÄNDNING, TILLGÄNGLIGHET OCH FLERKÄRNIG ORTSTRUKTUR STRUKTURBILD FÖR SKÅNE... 4 Det regionala utvecklingsprogrammet... 4 Syfte och mål med projektet... 4 Hur arbetet är organiserat... 5 Rapporten Flerkärnighet i Skåne... 6 ATT FÖRSTÅ FLERKÄRNIGHET... 7 Därför är flerkärnighet viktigt... 8 Flerkärnighet och polycentrism Slutsatser SKÅNES ORTSTRUKTUR TILLBAKABLICK OCH FRAMTIDA TRENDER En historisk tillbakablick Flerkärnighetens tyngdpunkt mot västra Skåne Byarnas landskap en historisk flerkärnighet Järnvägsepoken och industrialiseringen Från järnväg till väg och urbanisering Trender som kan påverka Skånes flerkärnighet Globalisering Sociala faktorer Politiska trender Teknikutveckling Miljö Slutsatser SKÅNES FLERKÄRNIGA ORTSTRUKTUR En polycentrisk, tätbefolkad och växande storstadsregion Regionala kärnor och tillväxtmotorer Kriterier för regionala kärnor i Skåne Kriterier för Skånes tillväxtmotorer Slutsatser ORTERS FUNKTIONER OCH SAMSPEL Skånes kärnor samspelar Ett diversifierat näringsliv Växande arbetsmarknad Specialisering Branschbredd En region med flera utbildningscentra Stadsmässighet och levande urbana miljöer Attraktiva boendemiljöer och god livskvalitet Så bor skåningarna Den gröna strukturen i Skåne Utvecklad tillgänglighet med korta avstånd Pendling Tillgänglighet Samspel med andra regioner Slutsatser SKÅNE I JÄMFÖRELSE MED ANDRA REGIONER Skånes struktur ur ett svenskt perspektiv Skåne i en europeisk jämförelse Trekantområdet, Danmark Övre Schlesien-regionen, Polen Rhein-Neckar regionen, Tyskland Samarbeten med utgångspunkt i flerkärnighet Strukturbild Själland Gemensam översiktsplan för Norrköping och Linköping Regionala kärnor i Stockholmsregionen IBU-Öresund Slutsatser UTMANINGAR FÖR FRAMTIDEN Skånes flerkärnighet kräver ett aktivt val Alla kan inte vara allt vi har olika roller Stärk våra tillväxtmotorer Lyft våra regionala kärnor Stärk de enskilda delarna och utveckla ett välintegrerat nätverk Utveckla flerkärnigheten på olika nivåer Möjliggör en hållbar tillgänglighet Skapa attraktiva och täta kärnor Låt den gröna strukturen stärkas En ny tid kräver andra planer Tänk större och utveckla den regionala samverkan Arbeta för en gemensam strategi ATT ARBETA MED FLERKÄRNIGHET I DEN FYSISKA PLANERINGEN Ta fram mer kunskap om Skånes flerkärnighet Använd översiktsplanen som verktyg Utveckla attraktiva stråk och nätverk Stärk våra kärnor som komplement till varandra Bygg kollektivtrafiknära Samverka över gränserna Ta fram en strategi för att stärka Skånes flerkärnighet REGISTER FÖR KARTOR OCH FIGURER REFERENSLISTA

6 Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Skåne står inför flera utmaningar kring användningen av regionens värdefulla mark och hur den flerkärniga ortstrukturens potential på bästa sätt kan nyttjas. Den fysiska planeringens regionala dimension behöver utvecklas för att stärka regionen. Redan i förbundsordningen för dåvarande Regionförbundet Skåne formulerades uppdraget från de skånska kommunerna att regionförbundet ska verka för att samordna den översiktliga planeringen och regionala miljöfrågor 1. Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne2 lyfter flera frågor med koppling till en ökad interaktion mellan regional utveckling, fysisk planering och kommunernas översiktsplaner. Det regionala utvecklingsprogrammet I det regionala utvecklingsprogrammet är utgångspunkten Ett livskraftigt Skåne. För att uppnå visionen har fyra övergripande mål identifierats: Tillväxt, Attraktionskraft, Bärkraft och Balans. Dessa mål har alla en stark koppling till Skånes framtida markanvändning och därmed även till den kommunala översiktsplaneringen. Skåne ska växa hållbart, alla delar av regionen ska utvecklas och den flerkärniga strukturen stärkas. Med balans i regionen kan lokala förutsättningar nyttjas på bästa sätt samtidigt som hänsyn tas till helheten. Utvecklingen i en del av Skåne ska inte ske på någon annan dels bekostnad. En förutsättning är att det finns goda möjligheter att pendla mellan bostad och arbetsplats, att regionens delar flätas samman i fysiska och mentala nätverk. Lyckas detta, skapas en regional balans som ytterligare ökar attraktionskraften i hela regionen. 1 Förbundsförordning för Regionförbundet Skåne I kommenta rerna till förbundsordningen punkt 6, 7 och 8 utvecklas tankarna om detta. Skånes 33 kommuner har genom det kommunala planmonopolet, var och en inom sitt geografiska område, ett odelat ansvar för den fysiska planeringen. Regionförbundets roll inom den översiktliga planeringen är att initiera och underhålla den planeringsdialog som är nödvändig mellan enskilda kommuner och andra aktörer, till exempel trafikverken, kring markanvändnings-, bebyggelse-, och miljöfrågor som berör flera kommuner i Skåne. För att kunna fylla denna roll krävs att Regionförbundet själv har kompetens att lägga fram alternativ och analysera konsekvenser av olika val. I punkt 8 står det att sambandet med infrastrukturinvesteringar, miljöfrågor och fysisk planering är påtaglig men också med andra utvecklingsfrågor. 2 Regionalt utvecklingsprogram för Skåne godkändes av Regionfullmäktige den 23 juni Det är i den kommunala översiktsplaneringen som kommunernas visioner för tillväxt och utveckling omsätts i strategier för att attrahera människor och företag. I det regionala utvecklingsprogrammet har fem utmaningar identifierats för Skånes utveckling. Utmaningarna är att: Skåne ska vara en ledande kunskapsregion delaktigheten ska öka och utanförskapet minska uppnå minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning Skånes tillgänglighet ska utvecklas integrationen i Öresundsregionen måste öka Inom utmaningen Skånes tillgänglighet ska utvecklas betonas att den snabba befolkningstillväxten, regionförstoringen och de miljöproblem trafiken ger upphov till understryker behovet av en ökad samsyn mellan de skånska kommunernas översiktsplaner, utvecklingsprogrammet och infrastrukturplaneringen. Det krävs en samverkan för att planera för och utveckla robusta och hållbara fysiska strukturer avseende infrastruktur, bostäder, arbetsplatser, rekreation och grönstruktur. Ett regionalt perspektiv på planeringen är nödvändigt. Syfte och mål med projektet Projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne är ett sätt att arbeta vidare med och konkretisera det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne och kan också fungera som ett underlag för framtida utvecklingsprogram. Arbetet är ett sätt att överbrygga glappet mellan och tydligare koppla samman det regionala utvecklingsprogrammet och kommunernas översiktsplanering. Projektet är en arena för dialogen kring utmaningen om ett utvecklat regionalt perspektiv på planeringen. Framtagandet av rapporter inom projektet syftar till att samla det material och kunskapsunderlag som finns hos Region Skåne och de skånska kommunerna, Länsstyrelsen i Skåne och ett flertal andra organisationer samt att fördjupa och vidareutveckla den regionala dialogen kring 4

7 olika utvecklingsfrågor med koppling till fysisk planering och kommunernas översiktsplaner. Kunskapsbasen och analyserna ger ett underlag för att formulera gemensamma strategier och framtidsbilder. Syftet är också att öka kunskapen om samspelet mellan näringslivsinstanser, bebyggelseplanering och transportinfrastruktur. Var kommunen planerar olika funktioner i förhållande till varandra har betydelse för hur väl de kommer att samspela och hur tillgängliga de blir samt även hur mycket transporter som alstras. Projektet har fram tills nu fokuserat på att ta fram en gemensam kunskapsbas kring hur Skåne och dess kommuner ser ut. I projektet sker ett kontinuerligt arbete med att fördjupa och vidareutveckla dialogen med kommunerna kring utvecklingsfrågor med koppling till fysisk planering. Målsättningen är att samverka för att planera för och utveckla energieffektiva och hållbara fysiska strukturer, det vill säga att belysa att infrastruktur, bostäder och arbetsplatser måste planeras med en hushållning av den goda åkermarken och bevarande av grönytor. Den gemensamma nyttan för de olika aktörer som ingår i projektet är en viktig aspekt i arbetet. Hur arbetet är organiserat Region Skåne (Avdelning för regional utveckling) är ansvarig för arbetet med Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne. Samtliga 33 skånska kommuner deltar i arbetet. En kick-off för flerkärnighetsrapporten anordnades i maj 2010 och efter detta har innehållet i rapporten diskuterats i arbetsgrupper, referensgrupp och politisk styrgrupp. Ytterligare en workshop har också anordnats. Den politiska styrgruppen består av Regionala tillväxtnämndens presidium samt representanter från Skånes fyra hörn SSSV, Skåne Nordost, Skåne Nordväst och SÖSK3. Utöver den politiska styrgruppen och de olika arbetsgrupperna finns en referensgrupp knuten till projektet, med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Skåne län, Kommunförbundet Skåne, universitet och högskolor, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Regionplanekontoret i Stockholm, LRF, Svensk handel, Göteborgsregionens kommunalförbund, Boverket, Tillväxtverket och danska samarbetspartners. 3 Samverkan Skåne Sydväst (SSSV) är ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Skåne Nordost är ett samarbete mellan kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Sydöstra Skånes Samarbetskommitté (SÖSK) är ett samarbete mellan kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Referensgrupp Figur 1 Organisationsskiss Politisk styrgrupp Projektsekretariat Dialog och samverkan Skånes 33 kommuner bl.a. workshops, runda bord och seminarier Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne har medfinansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden. I detta arbete bidrar Malmö stad, Lunds kommun, Skåne Nordost, Burlövs kommun, Svedala kommun, Lomma kommun, Svalövs kommun, Höörs kommun, Helsingborgs stad, Klippans kommun, Länsstyrelsen och Tillväxtverket med arbetsinsats samt kontant finansiering. Projektet påbörjades den 1 april 2008 och avslutas 30 juni ARBETET INOM PROJEKTET I projektet Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne arbetas delrapporter med olika teman fram. Tidigare har rapporterna Markanvändning i Skåne (2009) och Image och Attraktionskraft i Skåne (2010) publicerats. Relevant kunskapsunderlag i arbetet är även rapporterna Att bo och arbeta i Skåne samt Näringsliv, handel och service i Skåne, två rapporter som tagits fram av Region Skåne 2006 respektive Förutom arbetet med att ta fram rapporter har Strukturbild för Skåne under hösten 2009 genomfört en fördjupad kommundialog med fokus på markanvändning och planeringsfrågor. Resultat från denna dialog har sammanställts under våren 2010 och presenterats i Skåne Växer TemaPM: Kommundialog. Under hösten 2010 kompletterades dialogen kring Skånes framtida markanvändning utifrån näringslivets behov och preferenser. Resultatet har sammanställts i Framtidens näringsliv vilka krav ställer det på den fysiska planeringen? TemaPM: Näringslivsdialog. Under hösten 2009 och våren 2010 har även Öresundsregionen i Ögonhöjd TemaPM: Attraktiva stadsmiljöer, tagits fram av Gehl Architects i ett samarbete mellan IBU-Öresund och Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne med syfte att stärka det regionala mervärdet. Under 2010 togs även Skånes kreativa kapacitet TemaPM: Kreativitet och tolerans fram av Internationella Handelshögskolan i Jönköping på uppdrag av Strukturbild för Skåne tillsammans med Näringsliv Skåne, Region Skåne med syfte att stärka Skånes attraktionskraft. Under 5

8 2010 togs även TemaPM: Strukturbild för Skåne utmaningar för framtiden fram, vilken är en sammanfattning av ovanstående rapporter och TemaPM med fokus på slutsatser och utmaningar. Det pågår även ett arbete med att finna nya vägar att tillhandahålla planeringsunderlag på webben för att göra materialet så användbart som möjligt för kommuner och andra aktörer. Allt publicerat material inom projektet hittar du på Parallellt pågår även ett arbete med en analysmodell som gör det möjligt att inom projektet diskutera olika framtidsscenarier för Skåne med hjälp av kartillustrationer. Under 2010 togs nästa steg i arbetet med Strukturbild för Skåne Strukturbild 2.0. Målet är att de skånska aktörerna tillsammans ska utarbeta gemensamma strategier för Skåne med koppling till den fysiska planeringen. Hur kan vi gemensamt skapa långsiktigt hållbara och effektiva fysiska strukturer? Fokus har legat på hur Skånes utveckling kan se ut genom framtagande av scenarier och vägval. I ett flertal processteg har ett antal viktiga strategiska frågeställningar identifierats och ett antal framtidsscenarier utvecklats. I processen med Strukturbild 2.0 och scenarier för framtiden har tre huvudfrågor identifierats med syfte att fokusera på vad Skåne står inför nu och framöver kopplat till fysisk planering. Frågeställningar som är oerhört viktiga för Skånes utveckling och som vi gemensamt måste diskutera och hantera. Attraktivitet på alla nivåer Hur skapar vi en fysisk planering som bidrar till en attraktiv region? Plats för alla Vilka avvägningar måste vi göra när det gäller mark- och vattenanvändningen framöver? Ett tillgängligare Skåne Hur kopplar vi samman boendepreferenser, arbetsplatser och befolkningsutveckling och dess sammansättning med den fysiska planeringen? Rapporten Flerkärnighet i Skåne Denna rapport gör en ansats att problematisera och förklara flerkärnighet utifrån ett skånskt perspektiv samt att sätta in Skåne i större perspektiv på Öresunds- och Europanivå. I rapporten lyfts flerkärnighetens regionala effekter fram. Det förs också en diskussion om Skånes utvecklingsmöjligheter med utgångspunkt från begreppet flerkärnighet. Slutligen ges förslag på hur Skånes kommuner kan förhålla sig till effekterna av flerkärnighet på regional och lokal nivå. Skåne har många starka kärnor, orterna är värdefulla var för sig men kompletterar även varandra och skapar en bredd av tillgångar för dem som bor och verkar i regionen. Detta är ett värde som behöver vidareutvecklas och tas tillvara i den fysiska planeringen. Syftet med denna rapport är att klargöra vilka möjligheter det finns med den skånska ortstrukturen och hur det är möjligt att arbeta för att kunna dra nytta av denna. Rapporten ska vara ett inspirerande verktyg för kommunerna att strategiskt arbeta med såväl sin egen flerkärnighet som Skånes flerkärnighet i den fysiska planeringen. På vilket sätt den flerkärniga strukturen kan bidra till att uppnå visionen om ett livskraftigt och växande Skåne är inte givet och utvecklingen kommer inte av sig själv utan den är beroende av de medverkande aktörernas agerande. För att stärka potentialen som finns i Skånes flerkärnighet måste samspelet mellan regionens alla delar utvecklas. En flerkärnig region med väl utbyggd infrastruktur har goda förutsättningar att tillgodose invånarnas olika önskemål om boende och samtidigt ge fler människor tillgänglighet till en stor arbetsmarknad. I rapporten belyses de skånska kärnornas roller i regionen, och regionens tillväxtmotorer utifrån ett regionalt och globalt perspektiv. Hur ser samspelet ut mellan tillväxtmotorer men också med mindre orter i omlandet? Har de skånska tillväxtmotorerna rätt karaktär, funktioner och samspel var för sig och/eller tillsammans i det regionala perspektivet? Vad kan göras för att stärka de tillväxtmotorer som finns och vilka medel kan användas? I rapporten diskuteras och visas även på regionala effekter av att planera för en flerkärnig ortstruktur. Rapporten är upplagd som våra tidigare rapporter med faktatext, kartor och tabeller. Till vår hjälp har vi haft SWECO Eurofutures AB som har genomfört studier på Skånes ortstruktur, befolkningsutveckling och branschbredd för att därigenom identifiera Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer. De har även jämfört Skåne med andra flerkärniga regioner i Europa i en benchmarkingstudie. METOD Som utgångspunkt för analyserna av Skånes flerkärnighet har SWECO Eurofutures AB använt sig av en kombination av metoder såsom centralortsteorin, Zipfs lag och Rank Size Rule vilka beskriver graden av polycentrism. SWECO Eurofutures AB har även använt ett index framtaget av ESPON för att mäta polycentrism. Detta har vidareutvecklats av forskare vid KTH. Begreppsdefinitionen har tagits fram av Mats Johansson, professor vid KTH, Avdelningen för urbana och regionala studier. De geografiska analyserna som presenteras i kartform i rapporten baseras till största delen på statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) samt från Skånedatabasen (Region Skånes egna statistikdatabas). En stor del av analyserna i rapporten är gjorda av SWECO Eurofutures AB på uppdrag av Region Skåne som har gjort en bearbetning av materialet. 6

9 Att förstå flerkärnighet FOTO: MARTIN STOLTZE, SJÖBO KOMMUN

10 Att förstå flerkärnighet Det är viktigt att stärka utvecklingen i Skåne och göra regionen konkurrenskraftig gentemot andra regioner både på nationell och på internationell nivå. Skånes flerkärnighet lyfts ofta upp som en styrka och unikhet, något att värna om och arbeta med. Men begreppet flerkärnighet är inte helt självklart och det måste definieras, vilket även innefattar en redogörelse kring ortstrukturer som involverar fler begrepp såsom monocentrism och polycentrism. För att förstå det ena begreppet behövs en förståelse för det andra. FOTO: STRUKTURBILD FÖR SKKÅNE Därför är flerkärnighet viktigt Skåne är med sina 1,2 miljoner invånare en av Sveriges tre storstadsregioner. I ett svenskt perspektiv är Skåne både tätbefolkat och har en hög tillgänglighet i form av god infrastruktur. Ortstrukturen skiljer sig från större delar av övriga Sverige eftersom det finns många tätorter av relativt lika storlek som är belägna förhållandevis tätt. Skåne präglas därmed av det som brukar benämnas flerkärnighet. Det finns ett tydligt samband mellan positiv regional utveckling och de effekter som flerkärnighet ger. Dessa tankar har blivit en integrerad del av sammanhållningspolitiken inom EU i samband med växande skillnader mellan regioner i EU. Begreppet flerkärnighet har blivit allt viktigare i diskussionen om territoriell sammanhållning, konkurrenskraft och regional balans eftersom en flerkärnig ortstruktur är gynnsam för ekonomisk utveckling och en balanserad regional utveckling. Inte bara på EU-nivå utan även i Sverige har flerkärnighetens fördelar diskuteras. I det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne uttalas visionen om ett livskraftigt Skåne där alla delar växer och där den flerkärniga strukturen beskrivs som en nödvändighet för att uppnå detta. Att denna typ av utveckling anses ge mest hållbarhet och konkurrenskraft för en region hör samman med att det finns ett långsiktigt perspektiv. Genom att fokusera på att alla delar av regionen ska hitta och utveckla sin särart och öka sin specialiseringsgrad finns inte bara förutsättningar för synergieffekter. Det bidrar även till att behålla och utveckla diversiteten och därmed valmöjligheterna och attraktionskraften i Skåne, vilket är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Det betyder dock inte att en utveckling som främst fokuserar på den största tätorten, i Skånes fall Malmö, inte också kan föra med sig positiva effekter. Sårbarheten kan då emellertid öka eftersom regionen blir mer beroende av ett centrum. Malmö (och Lund) kan 8

11 Figur 2 Flerkärnighet på olika nivåer också bli mättat med resultatet att utvecklingen hämmas och spridningseffekterna minskar. Det kan uppstå trängsel för såväl infrastruktur som ny bebyggelse och diversiteten och valmöjligheterna i Skåne kan då gå förlorade. I en flerkärnig region finns större möjligheter både för dem som bor och verkar genom att orterna kan bindas samman. Detta ger en högre resurseffektivitet då alla orter inte behöver kunna erbjuda invånare och näringsliv samma typ av utbud vilket ökar möjligheten till specialisering. Skånes delar har olika roller att fylla och alla tjänar på att samarbeta. I det regionala utvecklingsprogrammet beskrivs detta som att varje del av Skåne ska utvecklas på egna villkor och med beaktande av helheten. De större tätorterna med sitt breda utbud kompletteras av de mindre 9

12 med sina specifika egenskaper och de olika ortstyperna drar nytta av varandra. Effekterna av detta är bland annat att tillgången till en större arbetsmarknad för individen ökar, samtidigt som det skapas bättre möjligheter för företagen att finna medarbetare med rätt kompetens. Invånarna i de skånska kommunerna pendlar över kommungränserna och det är enkelt att förflytta sig mellan bostad och arbete och nyttja samhällsfunktioner oavsett kommun. Detta stärker både konkurrenskraften och livskvaliteten för alla orter. De positiva effekterna av en flerkärnig ortstruktur kommer dock inte av sig själv och för att kunna nyttja dess fulla potential måste hela Skåne arbeta mot samma målbild. Flerkärnighet och polycentrism Begreppet flerkärnighet beskriver en ortstruktur bestående av ett flertal tätorter samlat på en mindre yta, det vill säga med hög tätortstäthet. Tätorternas placering gör det möjligt att utveckla goda transportinfrastrukturer som underlättar interaktion mellan orterna. Genom denna struktur kan markanvändningen bli mer effektiv då fler orter kan bära tillväxten. Problem kopplade till en växande stad såsom trängsel, köer, långa restider och dyra lokaler/bostäder kan minska. Dessutom ökar valmöjligheterna både för individer och för näringsliv när de lätt kan nyttja flera orters olika funktioner. Flerkärnighet kan studeras på flera olika geografiska nivåer. Vilken skala och vilka avstånd som ska gälla för att strukturen ska kunna ses som flerkärnig är svårt att fastställa. Ett geografiskt område med flera tätorter placerade med relativt korta avstånd kan dock betraktas som en flerkärnig ortstruktur. Exempelvis har alla kommuner en centralort, en kommunal kärna. Vissa av dessa kan även fungera som kärnor i ett större regionalt perspektiv och ett fåtal till och med i nationellt och internationellt perspektiv. I samband med flerkärnighet nämns även begreppet polycentrism som en synonym. Men polycentrism är inte liktydigt med flerkärnighet. Det är en flerkärnig ortstruktur där just flerkärnighetens möjligheter nyttjas och det finns en interaktion mellan orterna. Ett sätt att definiera begreppet polycentrism är att utgå från orters funktioner. Orter behöver komplettera varandra. Större orter har fler funktioner och en större branschbredd än mindre, vilket gör att interaktionen mellan dessa är viktig. Anledningen till detta är att det krävs en viss kritisk massa för att kunna ha ett stort antal funktioner och en större branschbredd. Det betyder i sin tur att det måste vara ett visst avstånd mellan de större orterna. Däremot behöver avståndet mellan mindre orter med främst basfunktioner inte vara lika långt. Polycentrism Om begreppet flerkärnighet beskriver ortstrukturen i en region beskriver polycentrism graden av interaktion mellan orterna i den flerkärniga ortstrukturen. I en polycentrisk region nyttjas möjligheterna med den flerkärniga ortstrukturen genom utvecklad tillgänglighet och interaktion mellan orterna. En region som har en ömsesidig arbetspendling mellan olika orter är mer polycentrisk än en region där pendlingen är enkelriktad in mot huvudorten. Motsatsen till en polycentrism är monocentrism. I en monocentrisk region förekommer i princip ingen interaktion, pendling eller liknande, mellan regionens tätorter. Antingen finns bara en tätort eller så är avstånden mellan de tätorter som finns för långa för att möjliggöra god transportinfrastruktur och pendling. En monocentrisk region betraktas därmed inte som flerkärnig. Den polycentriska strukturen delas ibland upp i två typer av polycentrism, hierarkisk och komplementär. En hierarkisk polycentrisk struktur betecknar en flerkärnig region med en klart dominerande tätort. De mindre orterna i strukturen är beroende av denna när det gäller försörjning av vissa varor och tjänster samt arbete. I en hierarkiskt polycentrisk struktur är beroendeförhållandet ensidigt och de mindre orterna är beroende av den stora tätorten utan att något omvänt beroendeförhållande råder i någon större omfattning. Dock behövs de mindre orterna som exempelvis kompletterande boendeorter. 5_illustr_polycentrism.pdf Flerkärnighet Begreppet flerkärnighet beskriver en ortstruktur som har en hög tätortstähet och relativt korta avstånd mellan orterna. I en flerkärnig struktur finns goda förutsättningar för att utveckla tillgängligheten och interaktionen mellan orter. Figur 5 Hierarkisk polycentrism En komplementär polycentrisk struktur syftar istället på en flerkärnig struktur där interaktionen mellan tätorterna sker mer eller mindre symmetriskt. Den komplementära polycentriska strukturen består av flera orter där inget centrum helt dominerar med avseende på aktiviteter och 10

13 verksamheter. Istället samverkar flera centra och de bildar på så sätt en kritisk massa för aktiviteter som normalt annars endast återfinns i ett större centrum. Om orterna knyts samman med infrastruktur och god tillgänglighet blir det dessutom lättare att flytta och pendla inom regionen. Det är därmed enklare att hitta rätt person till rätt jobb. finns. Det är viktigt att ta hänsyn till och utgå från regioners olika förutsättningar för att tillväxt och konkurrenskraft ska öka så mycket möjligt. Figur 7 Olika grader av polycentrism Figur 6 Komplementär polycentrism Den komplementära och den hierarkiska polycentriska strukturen kan ses som ett max- och ett minvärde på en skala av att vara mer eller mindre polycentrisk. Hur polycentrisk en region är kan studeras på olika sätt. Ett sätt är att använda ett index som är framtaget av ESPON4. Det är då främst tre faktorer som anses avgöra graden av polycentrism: tätortsstorlek, tätortslokalisering och interaktionen mellan tätorter. En region är mer polycentrisk om den innehåller många tätorter av lika storlek. En tätorts storlek avgörs av befolkningsmängd och ekonomiska faktorer såsom sysselsättnings- och inkomstförhållanden. Hur regionens tätorter är rumsligt fördelade påverkar också graden av polycentrism. Ju mer jämnt fördelade orterna är över regionens yta, ju mer polycentrisk är regionen. Den tredje faktorn berör interaktion mellan tätorter det vill säga flöden mellan dem, exempelvis av människor, varor, tjänster och kapital. Pendlingen kan vara ett sätt att mäta denna interaktion på. Var på skalan av polycentrism en ortstruktur befinner sig eller bör befinna sig är inte något självklart, utan beror på vilka förutsättningar som 4 ESPON (European Observation Network on Territorial Development and Cohesion) är ett av den Europeiska kommissionen lanserade program och forskarnätverk som syftar till att stödja policyutveckling inom ramen för territoriell sammanhållning- och utveckling av EUområdet. Beroende på den befintliga ortstrukturen och integrationen orter emellan kan såväl en komplementär polycentrisk som en hierarkisk polycentrisk struktur vara till gagn för utvecklingen. I en glest befolkad nation som Sverige, där orters serviceutbud ofta ökar med stigande invånarantal, kan en mer hierarkisk polycentrisk struktur främja samhällsutvecklingen. En mer komplementär polycentrisk utveckling kan här i många fall leda till att den kritiska massan sprids ut med följd att välfärdskurvan inte optimeras. Denna struktur är däremot i en region med högre befolkningskoncentration och kortare avstånd mellan tätorterna, ett verktyg för att nå en balanserad regional utveckling och därigenom öka regionens hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt. De regioner som är mer komplementärt polycentriska har alltså större förutsättningar för att nå en positiv regional utveckling och tillväxt. I Skåne finns närmare 250 tätorter, vilket visar på en stor tätortstäthet och på en flerkärnig ortstruktur. Dessutom är storleksskillnaden mellan tätorterna inte så stora i jämförelse med resten av Sverige. Interaktionen mellan orterna är hög och tillgängligheten förhållandevis god. Detta sammantaget gör att Skåne präglas av en hög grad av polycentrism. 11

14 Slutsatser 33 Begreppet flerkärnighet beskriver en ortstruktur som har en hög tätortstäthet och relativt korta avstånd mellan orterna. I en flerkärnig struktur finns goda förutsättningar för att utveckla tillgängligheten och interaktionen mellan orter. 33 Flerkärnighet kan studeras på olika geografiska nivåer, på såväl kommunal som regional och nationell nivå. 33 Begreppet polycentrism beskriver graden av interaktion mellan orterna i den flerkärniga ortstrukturen. I en polycentrisk region nyttjas möjligheterna med den flerkärniga ortstrukturen genom utvecklad tillgänglighet och interaktion mellan orterna. 33 Beroende på hur den flerkärniga strukturen nyttjas kan en region vara mer eller mindre polycentrisk. 33 En region som har en ömsesidig arbetspendling mellan olika orter är mer polycentrisk än en region där pendlingen är enkelriktad in mot huvudorten. 12

15 Skånes ortstruktur tillbakablick och framtida trender FOTO: STRUKTURBILD FÖR SKÅNE

16 Skånes ortstruktur tillbakablick och framtida trender Det är viktigt att både se bakåt och framåt för att förstå Skånes ortstruktur och flerkärnighet. Varför ser det ut som det gör i Skåne och vad kan komma att påverka detta framöver? Vissa av de strukturer som finns kan härledas långt bakåt historiskt, exempelvis har Skåne sedan mycket länge haft en större befolkningskoncentration till de sydvästra delarna. En diskussion om Skånes ortstruktur behöver även ta hänsyn till hur globala trender, förändrade vanor och nya värderingar kan komma att påverka människors framtida val och livsmönster samt företagens lokaliseringsbeslut, eftersom dessa är viktiga utvecklings- och planeringsfaktorer. Här är det två infallsvinklar som är intressanta, dels vad som kan tänkas påverka den skånska flerkärnigheten och dels vad det innebär för olika orters roller och olika funktioners lokalisering i Skåne. En historisk tillbakablick Flerkärnighet är ett relativt nytt begrepp men som fysisk struktur är det något som går att spåra i landskapet långt bakåt i tiden. Boplatser som under förhistorisk tid motiverades av tillgång på jakt- och fiskemarker och så småningom god odlingsjord blev styrande för den tidiga stadsbildningen och sedan för den moderna urbaniseringen. Även järnvägen och dess utbyggnad har betytt mycket för den skånska ortstrukturens utveckling. FLERKÄRNIGHETENS TYNGDPUNKT MOT VÄSTRA SKÅNE Det regionala befolkningsmönstret i Skåne har förändrats under historiens gång men i ett övergripande perspektiv kan vissa drag med mycket lång kontinuitet iakttas. Ett exempel är den kustnära bosättningen, ett annat är befolkningskoncentrationen till sydvästra Skåne. Det har gjorts fynd som kan dateras så långt tillbaka som till stenåldern, liksom senare karteringar av medeltida kyrkor och 1600-talets byar, som tyder på att människor har levt tätast inpå varandra i det som idag är de kustnära slättområdena i södra och västra Skåne. Även Kristianstadtrakten visar tidigt en hög befolkningstäthet. Skånes geografiska läge i ett större regionalt sammanhang har också haft betydelse för befolkningsfördelningen. Skåne var tidigare en del av Danmark vilket betyder att västra Skåne var en central del av det danska riket och Malmö var Danmarks andra största stad. När Skåne blev svenskt 1658 blev det en periferi i det svenska riket men samtidigt ett kontaktområde mot den europeiska kontinenten. Dessa förhållanden bör ha gynnat tillväxten i västra och södra Skåne. BYARNAS LANDSKAP EN HISTORISK FLERKÄRNIGHET På 1700-talet låg de skånska gårdarna samlade i bykärnor och bylivet karakteriserades av närhet till grannar och gemensamhet i en lång rad arbetsmoment. Denna fysiska struktur förändrades med skiftesreformerna som 1757 inleddes med storskiftet infördes enskiftet i Skåne och 1827 ersattes dessa båda reformer av laga skifte. Skiftesreformerna omskapade markägostrukturer och bebyggelsemönster i olika omgångar. I slättbygden försvann de samlade byarnas landskap främst genom enskiftet och ersattes av den spridda bebyggelse och öppna markanvändning vi ser på landsbygden idag. I andra delar förändrades bebyggelsen i mindre utsträckning och i stället blev privatisering av betesmark och uppdelning av skog resultatet. Den grundläggande idén med skiftesreformerna var att effektivisera driften genom att reducera antalet åker- och ängstegar som varje gård hade och samla dem i större enheter eller skiften. Skiftesreformen innebar inte att alla bykärnor försvann utan många levde vidare men i ny form och med ny funktion. JÄRNVÄGSEPOKEN OCH INDUSTRIALISERINGEN Järnvägen och dess utbyggnad är av mycket stor betydelse för den skånska ortstrukturen och Skånes utveckling. I Sverige inleddes järnvägsepoken vid mitten av 1800-talet då naturresurser och förädlingsställen, städer och omlastningsplatser började knytas samman i ett nytt transport 14

17 Figur 8 Järnvägsnätet i Skåne en historisk överblick system. Järnvägsnätets förgrening blev en av de avgörande krafterna bakom lokaliseringen av verksamheter och framväxten av nya tätorter. Järnvägssamhällena har liknats vid sin tids Ideon5, det var där det hände. Det var dit inflödet av produkter och nyheter koncentrerades och det var därifrån spåren ledde vidare ut i världen. Majoriteten 5 Ideon Science Park är en forskningsby i Lund som inkluderar 260 företag vilka tillsammans sysselsätter cirka människor inom områden som informationsteknologi, telekom, life science, cleantech och bioteknik. av järnvägsbanorna i Skåne byggdes i privat regi. Det var endast södra stambanan som byggdes av staten och sträckan Malmö-Lund stod klar år Ett finmaskigt järnvägsnät blev en förutsättning för det skånska jordbrukets inriktning på att producera spannmål för försäljning. På 1880-talet blev höstmånadernas transporter av sockerbetor till bruken en viktig inkomstkälla för de små järnvägsbanorna. Efter 1954 förändrades emellertid järnvägens betydelse för transport av sockerbetor då i stort 15

18 FOTO: STRUKTURBILD FÖR SKÅNE sett alla dessa transporter lades över på landsväg. Detta ledde till att flera järnvägsbanor fick lägga ner och järnvägens struktur förändrades väsentligt. Redan år 1939 beslutades det dock att staten skulle överta nästan alla privata järnvägar för att den ökande biltrafiken inte skulle leda till nedläggningskaos. För en bestående flerkärnighet har de kvarvarande järnvägarna och den ökande regionala tågtrafiken varit av stort värde. FRÅN JÄRNVÄG TILL VÄG OCH URBANISERING Utvecklingen gick vidare och bilismen övertog till stor del järnvägens roll som Skånes sammanbindande länk. Bilismens viktigaste effekt var till en början att vidga rörelsefriheten i den lokala och regionala skalan. Det fanns föreställningar om att bilismen, liksom järnvägen, skulle ge upphov till helt nya samhällsbildningar. Så skedde också kring de större städerna. Det finns även ett starkt samband mellan bilism och åtskillig fritidsbebyggelse. Men i stort sett har bilismen haft en konserverande effekt på bebyggelsemönstret. Så länge småorter och spridda bostäder ligger inom pendlingsavstånd från arbetsplatser förblir de bebodda, även om tågen rullar förbi de gamla stationerna utan att stanna. Urbaniseringen i Sverige har i stort sett skett under en hundraårsperiod. I Sverige år 1880 bodde åtta av tio människor i glesbygd och två av tio i städer och tätorter. År 1980 var siffrorna omvända. Det ökade bilinnehavet under efterkrigstiden har varit både orsak och verkan vid framväxten av Skånes pendlarorter i de större städernas omland. Orters utveckling eller tillbakagång har varierat under den senare delen av 1900-talet. Flera småorter nära de större städerna upphörde som egna tätorter och blev en del av närliggande större städer mellan åren 1950 och Det omvända skedde under den efterföljande femtonårsperioden till 1980 minskade flera av de större städerna i västra Skåne och en kraftig befolkningstillväxt skedde i förorter och pendlarorter runt omkring. En grön våg innebar att många unga familjer flyttade ut från städerna och bilen blev ett viktigt transportmedel för både arbets- och serviceresor. Under den efter följande femtonårsperioden 1980 till 1995 svängde det återigen och befolkningen ökade i de större städerna medan tillväxten i kransorterna avtog. Huruvida det är småorter eller städer som växer tycks vara något som ständigt växlar. Skånes befolkningsprognos år förutspår att en kombination av prisutvecklingen på bostadsmarknaden tillsam 16

19 mans med ökade småhuspriser och förbättrade pendlingsmöjligheter innebär att folkökningen kommer att sprida sig ut från de stora tätorterna. Trender som kan påverka Skånes flerkärnighet Olika utvecklingstrender kan påverka Skåne och därmed förutsättningarna för hur regionen kan komma att utvecklas. Globalisering, urbanisering och teknikutveckling är några exempel på de framtidstrender som på olika sätt kommer att påverka samhället. Detta får även konsekvenser för människors framtida val och livsmönster och hur Skånes flerkärniga ortstruktur kan användas. Genom att studera trender är det möjligt att få en viss föraning om vad som kommer att ske inom samhällsutvecklingen framöver. Här lyfts fem breda områden som kan komma att påverka Skånes ortstruktur och regionala utveckling: globalisering sociala faktorer politik teknisk utveckling miljö GLOBALISERING Globalisering är den dominerande megatrend som leder till en ökande rörlighet av människor, varor, tjänster, kapital och information över nationsgränser. Utvecklingen drivs på av politiska ambitioner om en ökad marknadsintegration, minskade transportkostnader och lägre transaktionskostnader för informationsöverföring, i tid såväl som pengar. Globaliseringen påverkar också säkerhet, kultur och livsstil. Med en allt friare världshandel ökar konkurrensen om kompetens och naturresurser, vilket driver på en ekonomisk specialisering. Skånes diversifierade näringsliv och flerkärniga ortstruktur kommer att vara en komparativ fördel när den globala konkurrensen ökar. Vissa skånska branscher och orter kommer att känna av den tilltagande internationella konkurrensen mer än andra. Men Skånes flerkärniga ortstruktur, de korta avstånden och en fortsatt stärkt tillgänglighet kan delvis mildra de lokala effekterna av en ökad utsatthet. I och med globaliseringen har det faktum att arbetskraftens lönenivå varierar globalt blivit centralt. Utvecklingen pekar emellertid mot att humankapitalets kunskapsnivå får en ökad betydelse för tillväxt och utveckling. Morgondagens företag kommer att vara mer kunskapsintensiva än dagens och dess arbetskraft kommer att vara företagens största tillgång och konkurrensfaktor. En ökande andel av Skånes företag verkar på en global arena, något som bland annat påverkar deras beslut om investeringar. Arbetskraften är fortfarande betydligt mindre rörlig än kapital, varor och tjänster. Men de senaste årens utveckling i Öresundsregionen, där allt fler människor rör sig över nationsgränsen är ett konkret exempel på hur rörligheten ökar. Om Skåne kan bevara sin flerkärniga och polycentriska ortstruktur och samtidigt stärka sina band mot Köpenhamn, övriga Danmark och kontinenten, så kommer ett antal regionala konkurrensfördelar att stärkas såsom bättre resursutnyttjande, höjd produktivitet och ökad tillgänglighet. Globaliseringen leder också till en fortsatt urbanisering. Befolkningen ökar i alla världens storstadsregioner medan den minskar i de mer glesbefolkade regionerna. Idag bor 51 procent av jordens befolkning i städer och om 15 år kommer enligt prognoser den siffran ha ökat till mer än 60 procent. Det här ställer krav på att skapa hållbara och attraktiva stadsmiljöer som kan fortsätta att växa. Många städer lider redan av olika typer av trängselproblem som exempelvis brist på mark, bostäder och trafikproblem, vilket i sin tur ökar kostnaderna för att bo eller bedriva en verksamhet där. Orterna i en flerkärnig ortstruktur behöver därför komplettera varandra för att inte konkurrera om människor och företag. Detta ställer krav på samverkan. Människor väljer livsmiljö efter vilken livskvalitet de vill ha i den mån de kan. Klusterbildningar blir vanligare inom fler och fler områden och genom ökad funktionsintegrering förväntas det att allt fler funktioner som exempelvis boende, arbete, och service ska finnas på en och samma plats. Urbanisering är en typ av koncentration som får till följd att människor samlas i städerna för att det där finns just fler saker på samma plats. Resultatet blir ofta en segregering som berör såväl verksamheter som hushåll, där de med mindre ekonomiska marginaler trängs ut från centrum. Den ökade tätheten och specialiseringen driver på en regionförstoring. Den funktionella arbetsmarknaden och dess branschbredd växer. Interaktionen mellan storstäderna och deras omland stöds framförallt av väl fungerande regionala transportsystem med hög internationell tillgänglighet och en gynnsam regional bebyggelsestruktur. Skåne har goda förutsättningar att dra nytta av den nya ruraliteten, som kan skapa nya arbetstillfällen och en ökad inflyttning till de större städernas nära omland. Globaliseringen innebär att behovet av samverkan ökar i det framväxande nätverkssamhället, där regionala och globala kunskapsnätverk knyts samman. Städer och regioner utvecklar sina kontaktytor, såväl genom infor 17

20 mell samverkan som genom formaliserade förbund och avtal. I ett regionalt perspektiv är skälen till samverkan vanligen effektivitets- eller kostnadsmässiga, medan den i ett gränsöverskridande perspektiv ofta bygger på gemensamma territoriella behov, vilket exempelvis är fallet i Öresundsregionen. SOCIALA FAKTORER En av globaliseringens tydligaste effekter är ett mer öppet och internationaliserat samhälle. En regions förmåga att uppnå öppenhet, hög tolerans och mångfald är oerhört viktiga faktorer att arbeta med för att skapa en konkurrenskraftig region som lockar människor. Skåne är idag en region med stor mångfald och olika kulturer och med potential till att utvecklas. Företag och andra organisationer påverkas av att individuella preferenser blir svårare att kategorisera, alla gör sina unika livsval. Ett bra liv innebär olika saker för olika människor. Att arbeta och kunna försörja sig är viktigt men i framtiden kommer möjligheterna att ha en rik fritid och att få tillgång till ett allt mer individualiserat utbud att vara mycket betydelsefullt. Att själv kunna välja kommer att få en ökad betydelse och flexibilitet och unika värden blir nyckelbegrepp. Synen på arbete och fritid förändras. När allt fler sätter fritiden framför arbetet ökar betydelsen av det regionala och lokala utbudet av aktiviteter och sociala kontakter. Organisering i nätverk har blivit en viktig del i vårt sätt att tänka. Människor rör sig snabbare både fysiskt och via många olika kommunikationskanaler. Det skapas nya konstellationer mellan olika typer av aktörer baserade på gemensamma intressen. Den fysiska platsens betydelse minskar inom vissa områden till förmån för nätverksgemenskaper. På ett par generationer har medellivslängden ökat och hälsoläget förbättrats. Den längre livslängden innebär att andelen äldre nu ökar. Den demografiska utvecklingen kommer att påverka Skåne i form av en ökad försörjningsbörda och arbetskraftsbrist. Den allt högre andelen äldre i befolkningen kan komma att utsätta den sociala sektorn för påfrestningar som kommer att påverka Skånes delar på olika sätt. De sydöstra delarna med en högre andel äldre än i de västra delarna kan förväntas möta ett hårdare tryck på den sociala sektorn. Detta kan få till följd att de sydöstra delarna får svårare med rekryteringen av arbetskraft till den del av den sociala sektorn som har samband med den demografiska utvecklingen. Beroendet av en större regional rörlighet kommer att öka. Öresundsregionen kännetecknas som helhet av en högutbildad befolkning, där var tredje invånare i åldern år har universitets- eller högskoleutbildning. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning kommer att få störst effekter på den danska sidan. De kommande 25 åren innebär en tillbakagång av den arbetsföra befolkningen på Själland. I Skåne däremot kommer det inte att ske en lika stark tillbakagång. Med en ökande befolkning och på den danska sidan, en minskande andel av invånarna som är i arbetsför ålder, blir det allt viktigare att se hela regionen som en potentiell arbetsmarknad. Sverige kommer att behöva en ökad arbetskraftsinvandring för att klara arbetskraftsförsörjningen i framtiden. För att ta vara på de resurser som de människor som flyttar till Sverige från utlandet har med sig måste diskrimineringen på arbetsmarknaden upphöra. Lyckas aktörerna i Skåne att tillsammans skapa en ickediskriminerande arbetsmarknad kommer regionen att ha ett stort försprång i den ekonomiska utvecklingen jämfört med andra regioner. Med detta ökar integrationen i samhället och socialt utanförskap har en förutsättning att minska. Samtidigt minskar risken för ökade lokala och regionala sociala obalanser. Strukturomvandlingen fortsätter och de orter i Skåne som är mer utsatta för dess negativa sidor än de större städerna med sin mer diversifierade och kunskapsintensiva näringsstruktur riskerar att drabbas av ökad främlingsfientlighet och minskad tolerans. I Skåne finns det en tämligen stor andel ungdomar som har värderingar som bättre harmonierar med industrisamhället. Något som brukar kallas för bruksortsvärderingar. Sådana värderingar förekommer överallt, men andelen är större bland skånska ungdomar än bland svenskar i största allmänhet. Undersökningar har visat att dessa värderingar tenderar att vara speciellt vanliga bland lågutbildade svenska män med starka rötter i hemorten och arbete inom tillverk ningsindustrin. Generellt leder arbetsmarknadens specialisering till att strukturarbetslösheten bland de grupper som drabbas blir allt vanligare och tiden i arbetslöshet allt längre. Skånes diversifierade näringsliv, flerkärniga ortstruktur och goda pendlingsmöjligheter gör att regionen som helhet står relativt väl rustat att möta denna utveckling. Skånes regionala identitet kan komma att verka i olika riktningar. Å ena sidan kan det lätt uppstå exkluderande krafter där nya individer och företeelser ses som hotande och främmande. Å andra sidan finns exempel på att det kan uppstå starka inkluderande krafter präglade av tolerans och öppenhet. Det sociala kapitalet har en stor betydelse som utvecklingsfaktor och Skånes förmåga att bygga vidare på de inkluderande sidorna av regionala och inomregionala identiteter kan bidra till att stärka flerkärnighetens potential. 18

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Hej! / Strukturbild för Skåne

Hej! / Strukturbild för Skåne Hej! Det utkast du nu håller i din hand visar hur arbetet med Strukturbild för Skånes kommande rapport kring flerkärnighet har framskridit. Vi är mitt i processen och vill nu få in era synpunkter kring

Läs mer

Utförlig projektbeskrivning

Utförlig projektbeskrivning Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND 1 IBU-Öresund IBU-Öresund är ett svensk-danskt samarbetsprojekt som ska bidra med ett nytt strategiskt underlag för utvecklingen i Öresundsregionen

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Skånetrafikens affärsmodell Våra värderingar Skånenytta KundSkap Tydlighet Glädje Tillsammans Vision Skånetrafiken

Läs mer

Framtidens näringsliv

Framtidens näringsliv Framtidens näringsliv vilka krav ställer det på den fysiska planeringen? TemaPM: Näringslivsdialog Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne 1 Markanvändning, tillgänglighet

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00. Enligt bilagda närvaroförteckning

Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00. Enligt bilagda närvaroförteckning Förbundsmöte 2011-05-13 1 (22) Plats och tid Scandic Star, Glimmervägen 5, Lund kl. 09.00-12.00 Beslutande Enligt bilagda närvaroförteckning Övriga deltagare Stig Ålund Marianne Ivarsson Utses att justera

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Strukturomvandling i Skåne

Strukturomvandling i Skåne Strukturomvandling i Skåne - nedgång, omvandling och förnyelse Näringsliv Skåne Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Vi behöver en evidensbaserad utvecklingspolitik Dålig kunskap

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne

SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne 2011-09-19 kl 08.00-12.30 Hotell Svea, Simrishamn Deltagare: Bilagor:

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.00-12.15

Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.00-12.15 Arbetsutskottet 2011-03-15 1 (14) Plats och tid Närvarande Ledamöter Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.00-12.15 Stefan Lundgren (m), ordförande Maria Winberg Nordström (fp) Bo Polsten (fp),

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Styrelsen 2010-12-09 1. Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30.

Styrelsen 2010-12-09 1. Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30. 1 Plats och tid Beslutande Iföhus, Bromölla Start kl 09.30. Avslutning kl 13.30. Ulrika Thulin, Perstorp (ordförande) Arnold Andreasson, Perstorp Åke Hammarstedt, Bromölla Urban Widmark, Hässleholm Tommy

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne Motor för tillväxt Handelskammarens agenda för södra Skåne 2 Handelskammaren speglar företagen och är en naturlig partner för utveckling Vår agenda i korthet Södra Skåne är en del av Nordens största region

Läs mer

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255.

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari 2014. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015 282 93 RÖKE. Röke 4015. Englarp 4228. Röke 4255. Agneta Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 073-441 41 53 agneta.alfredsson@spray.se Lars Alfredsson Helsingborgsvägen 44 0451-50245 282 33 TYRINGE 070-877 86 56 alfredsson.lasse@spray.se

Läs mer

Ert dnr LS 1103-0343 Handlingsprogram Regionala stadskärnor

Ert dnr LS 1103-0343 Handlingsprogram Regionala stadskärnor Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Remissvar Handlingsprogram Regionala stadskärnor Yttrande 130131 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 09-2012-5210 Maria Weimer-Löfvenberg Ingrid Arltoft-Henriksson

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

4bilder av. StrukturbilD 2.0 I FOKUS. Mellan Ett samtal mellan. fyra. ögon. Vi drar åt samma håll? Malmö och Hässleholm head to head.

4bilder av. StrukturbilD 2.0 I FOKUS. Mellan Ett samtal mellan. fyra. ögon. Vi drar åt samma håll? Malmö och Hässleholm head to head. StrukturbilD 2.0 DIALOG OM SKÅNES UTVECKLING KOPPLAT TILL FYSISK PLANERING Tillgänglighet I FOKUS Samtal med Kollektivtrafiknämndens ordförande Mats Persson Vi drar åt samma håll? Malmö och Hässleholm

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.30-12.00

Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.30-12.00 Styrelsen 2011-04-08 1 (13) Plats och tid Närvarande Ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Kommunförbundet Skåne, Porfyrvägen 8, Lund kl. 09.30-12.00 Stefan Lundgren (m), ordförande Thomas Håkansson (m)

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Styrelsen 2014-09-25 1 Plats och tid Beslutande Adjungerade Övriga deltagande Rådhus Skåne, Kristianstad 2014-09-25 kl 12.00-16.30 (inklusive IT-nämnd) Pierre Månsson, Kristianstad (ordförande) Helene

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne

Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Styrgrupp:

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer