Du är unik. Det är även din egen rådgivare och tillgången till hela vår expertis. Handelsbanken har de mest nöjda Private Banking-kunderna

Transkript

1 Nr. 6. oktober

2 Du är unik. Marknadsföringsmaterial Det är även din egen rådgivare och tillgången till hela vår expertis. Handelsbanken har de mest nöjda Private Banking-kunderna i Sverige *). *) Källa: TNS SIFO Prospera 2010 Välkommen att kontakta oss för ett personligt möte. Norra Sverige: Mellansverige: Stockholm: Östra Sverige: Västra Sverige: Södra Sverige:

3 Indhold Nummer 6 oktober - Rotary Norden - Udgivelsesdag 3/ Tidskriftet når adressaten indenfor en uge efter udgivelsesdagen. Rotary Norden er de nordiske rotarianeres medlemstidskrift, autoriseret af Rotary International. Rotary Norden redigeres efter god journalistisk skik og belyser den internationale rotarybevægelse set fra en nordisk synsvinkel og med nordiske vurderinger. Nr. 6. oktober Forside Foto: Gaute Bruvik, < Tema Temat samlar denna gång ett antal artiklar under rubriken RN75 år. Vi behandlar vår forntid och framtid och serverar ett antal gaffelbitar från de senaste 20 åren. Ledaren tar upp det unika med Norden och Rotary Norden. Norrskenet Northern Lights, Ljuset från Norr, Nordlyset, Revontulet, Aurora Borealis får symbolisera vår gemenskap under polstjärnan (Foto: Gaute Bruvik) Landssider.FINLAND Ungdom Till Rotarys finaste program hör insatserna för ungdomar. Hela 17 ungdomar från Europa och en utbyteselev från Nya Zeeland fick lära sig segla under ett seglingsläger på den stora insjön Päijänne i Mellersta Finland. Arrangör Lahti-Laune Rk. Leder Håkan Nordqvist 4 Nordisk Kavalkade 4 Tema Rotary Norden 75 år 10 Rotary International Convention Landssider Sverige 18 Norge 34 Finland 44 Danmark 52 Island 58 Vimmel Vimmel 62 RI:s Agenda Kylian Banerjee Bill Boyd 68 RN Kontakt 68 Internationalt Tiden nærmer sig for RI Convention 2012 i Bangkok, Thailand. I en fyldig artikel på siderne beskriver vi nogle de umikke oplevelser, deltagerne kan nyde i den fascinerende hovedstad. NORGE Ikke så enkelt å drive hjelpeprosjekt i et land med mye uroligheter, som f.eks. Øst- Timor. Det har seks klubber med Bergen Syd Rk i spissen fått erfare. Men holder man kontakten og kontinuiteten blir det resultater av det. Det ble det også da Harstad Vest Rk fikk 2000 harstadværinger med på en turdag for brannskadde barn i Etiopia. Redaktionens adresser: Hertil sendes alt redaktionelt materiale Danmark: dantoft@mail.dk Sverige: borje.alstrom@galleristadsbacken.se borje.alstrom@miun.se Norge: julsrud@online.no Suomi/Finland: hakan.nordqvist@welho.com Island: markusoa@simnet.is RN WEB: Nummer Rotary Norden 3

4 leder Rotary Norden 75 år och i tiden Norden var speciellt viktigt för oss för länge sedan då Rotary Norden (etabl. 1936) grundades. Molnen hopade sig i Europa, andra världskriget stod för dörren och Norden var inte oantastligt. Att RN överlevde var ett uttryck för stark nordisk samhörighet. Under de värsta ofärdsåren stod Sverige ensamt för bladet som smugglades in till de ockuperade grannländerna. Lättnaden var stor när förhållandena normaliserades och vi alla igen kunde betala våra prenumerationer i normal ordning. Rotarys medlemsantal ökade exponentiellt efter kriget. USA:s efterkrigsdominans, Europapolitiken och världskartans förändringar förde fram många ny prioriteter för Norden. Ett slag såg det ut som om den nordiska enhetligheten skulle komma litet på undantag. Senare har bilden åter ändrats. Nya hotbilder, omsorgen om närmiljön och kanske en ökande medvetenhet om den nordiska livskvaliteten har fört oss närmare varandra på nytt. Inte heller vår idyll kan bevaras om vi inte alla medverkar. Vi vill hjälpa till också i världen men har säkert bättre förutsättningar för det om vi har det bra hemma. Då Rotary Norden fyller 75 år kan vi också i denna tid fira en lång period av gemenskap, som rotarianer och fria nordmän och kvinnor. Det inte alls så dåligt det! Håkan Nordqvist Finlandsredaktör, temakoordinator Island publicerade sin sida på isländska. Skall vi ha bara ett språk kunde det ju vara Nordens äldsta, skämtade islandsredaktören Jon Hjalmarsson i ett inlägg i den eviga språkdiskussionen (RN1/1993) Gaffelbitar ur RN från två decennier 4 Nummer Rotary Norden Rotary Nordens närhistoria innehåller många intressanta notiser. Vi har dokumenterat några av dem i ord och bild som ett litet kollage inom vårt tema RN 75 år. Hänt i det nordiska rotaryvimlet kunde man kanske säga. Notiserna ger nostalgisk påminnelse om vad som hänt kring vårt nordiska magasin och kan också utgöra ett slags minneskavalkad med lätt historisk prägel. Redigering och text Håkan Nordqvist

5 Tema RN övergick till elektronisk publicering Schemat visade hur det gick till men pekade också på att bara en del sidor trycktes i färg i början av 90-talet (RN4/1993). Landsmaterialet trycktes turvis på färgsidor. I tiden före Internets genombrott (1995) prövade rotaryvärlden på många andra datanätverk. Sally Platt presenterade Go Rotary på Compuserve för rotarypressen 1994 (RN4/1994) Efter 22 år som norgeredaktör tog Frank Falch sin keps och gick. Färgstark, principfast patriot och nordist (RN1/1994) Norden Idag publicerades i många år som ett aktuellt kåseri på aktuella händelser i alla nordiska länder med bidrag från alla redaktörer (RN6/1994). Kåseriet nedlades då ny layout infördes Vid utgången av 1995 lämnade Islands emeritusredaktör Jon Hjalmarsson Rotary Norden efter 14 år. Jon, på bilden med hustru Gudrun, skrev en detektivroman med rotarymotiv en gång. Mördaren var guvernör (RN8/1995) Nummer Rotary Norden 5

6 Tema Rotary Norden öppnade sin första hemsida i samarbete med Elisa Abp, tidigare Helsingfors Telefonförening Sidan bestod länge och väl tills den lades ned som för ögonblicket obehövlig Till sitt 60 årsjubileum publicerade RN en stor läsarundersökning. Bara 10 % av läsarna kunde tänka sig att språket skulle vara engelska (RN4/1996). Studien upprepades fem år senare med väldigt liknande utfall (RN1/2001) RN har i sina temainslag tagit upp stora och kontroversiella frågor. En av dem var landminorna (RN1/1998). Kai Cab Brunila, finlandsredaktör med 37 revyer bakom sig, undrade efter dottern Raphaelas fråga pappa vad gör du egentligen - om han kunde kalla sig publicist i telefonkatalogen. Nej, det borde nog vara revymakare blev Cabs eget svar (RN4/1996). 6 Nummer Rotary Norden Försideartikeln som väckte stor diskussion om vem som får uttala sig om Inner Wheel gav respons ända från London (RN2/1998).

7 Tema RN startade sin web-tidskrift våren 2001 med titelsidorna på engelska och landssidorna på respektive språk. Experimentet nedlades after ett år då mindre än 1 % av Nordens rotarianer besökte sajten. Möjligen var vi före vår tid (RN7/2001)? Kvinnornas inmarsch i Rotary gav anledning till en nordisk kvinnodebatt i RN regi där Vigdis Finnbogadottir ledde ordet. Debatten fördes på engelska men Vigdis inledde på skandinaviska för att make my point (RN8/1998). Här under polstjärnan görs rotaryvärldens tredje största tidskrift (RN6/2001) Carl-Wilhelm Stenhammar RI-president (RN5/2005). Cartoonisten syn på Nordens enhet renderade redaktionen både utskällningar och beröm och blev årtiondets mest omdiskuterade RN-omslag (RN4/2000). Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Till RI-kongressen i Malmö-Köpenhamn 2006 utgav RN sitt första och hittills enda specialnummer på engelska (RN4/2006). RN har regelbundet temabevakat Österjö-området, algblomningen har varit ett speciellt bekymmer (RN8/2008). Nr. 5. Juli 2007 Sommaren 2007 var det dags för ny layout, pappret blev bättre och sidoantalet ökade (RN5/2007). RN bevakade den nordiska statsministerkonferensen i Helsingfors 2008, rätt tidskrift på rätt plats (RN8/2008). 8 Nummer Rotary Norden RI:s åttasidiga Global Outlook bilaga införs i vartannat nummer som gemensamt obligatoriskt inslag i alla auktoriserade rotarytidskrifter (RN1/2009).

9 Nr. 8. dec Tema Konfliktlösning: Nätverken och viljan avgör Tema Nummer 8 dec - Rotary Norden - Utgivningsdag 7/ Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Innehåll Försida Dolly Parton, countrysångerskan från landet i Tennessee, har gått en lång väg från rags to riches. Analfabetism förekom i hennes uppväxtmiljö. Sedan mars 2009 samarbetar Dolly Parton med Rotary för att främja läskunskap för barn i åldern upp till fem år. På kongressen i Montreal inkommande sommar uppträder Dolly Parton som föredragshållare den 23 juni. Temat är betydelsen av läsning för barn. Sedan 1996 har Dolly Partons Imagination Library distribuerat över 23 miljoner böcker till barn under skolåldern. (Foto: Dollywood Foundation). Nordiskt Rotary Norden byter befattningar och låter rotaryhjulet rulla. Produkten är krävande, informationen om allt det goda rotary gör bör kompletteras med internordiskt intressant journalistik. En stor utmaning (sid 4-5). Tema Internationellt RI-Presidenten och RF:s Ordförande ger oss ord på vägen i varje nummer. Tolv budskap går ut och Rotary Norden, som utkommit åtta gånger har publicerat 2/3 av dem, denna gång på sid. 50. De övriga budskapen finns på Landssidor Ett Ryla-ledarskapsseminarium för ungdomar samlade 18 ungdom, 12 flickor och sex pojkar, för tre dagar i Uleåborg. Orientering med förbundna ögon, öron och mun lär effektivt ett tremannateam hur viktigt det är med planering och överenskommelse om samarbete. En av kommentarerna: Ledare ensamma gör ingenting, det behövs utförande också! Sid 32. Et stort antal udvekslingsstudenter fra hele verden deltog i en tre dages camp på Hjerl Hede, hvor der var arrangeret en lang række aktiviteter. Der er for tiden 31 udvekslingsstudenter fra oversøiske lande i D1450, og 28 af dem deltog i årets District Camp., hvis formål var at ryste dem sammen på tværs af grænser og religioner. S 43. Ledare Håkan Nordqvist 4 Nordiskt Rotation 4 Rotary International RI-Nytt 6 Tema Nätverkssamhället 8 Landssidor Sverige 12 Norge 25 Finland 32 Danmark 40 Island 46 Vimmel Vimmel 48 RI:s Agenda John Kenny Glenn Estess 50 President Martti Ahtisaari vid ett konstverk som kanske kan anses symbolisera en värld i förhandling. President Martti Ahtisaari och hans organisation CMI Conflict Management Ini- Ahtisaari i hemlandet nominerades som dyker upp. I andra fall kan det vara attity- Det var nog ingen tillfällighet att Martti orättvisor och gamla motsättningar lätt tiative - står för högt ansedd, erkänd konfliktförmedling vid svåra internationella innan han valdes till president. svårighet ligger också i oresonliga person- Finlands positivaste person 1992 ett par år der från kolonialtiden, som i Namibia. En motsättningar. Det har dock inte alltid liga attityder. rått medvind. Karriären i fredens tjänst visar dock tydligt President Ahtisaari påminner sig om att anseende och respekt måste förtjänas. en amerikansk utredning där någon - Inför konfliktmedlingen i Namibia möttes räknat fram att det finns 38 % sannolikhet för att olösta konflikter dyker upp jag av ett par hundra ilsket aggressiva - Det handlar om 10 % inlärda grundfärdigheter och 90 % hårt aktivt arbete ute på journalister, senare fick jag stående ovatio- nytt. ner av en ännu flertaligare grupp för insatsen i Kosovo, erinrar sig den man som efter en lång insats inom FN tjänade som Finlands president Opinioner är till för att övervinnas. 8 Nummer Rotary Norden på fältet, säger Martti Ahtisaari. Man får ha tålamod och vara beredd på att höra åsikter som man har svårt att jämka i vår tid. Vid förmedlingsarbetet i det forna Jugoslavien kom det upp gammalt groll från 1300-talet. Det visar sig att historiska Motsättningar i förskingringen - Det är inte alltid motsättningarna finns enbart mellan konfliktens nuvarande regionala parter, säger President Ahtisaari. Det kan också finnas fall då företrädare för parterna i exil har fastnat vid gamla Intervjun med President Martti Ahtisaari, vinnare av FN:s fredspris 2008, konfliktmedlare, var en av de journalistiska höjdpunkterna för RN:s redaktion (RN 6/2010). IT-samhället har många sidor. Experter utformar allt mer fantastiska web-tjänster och ny teknologi ersätter gamla källor. Google tar över där man tidigare använde uppslagsverk. För mången är dock datasamhället ett stort mysterium. Vad gör vi för alla dem som inte automatiskt vet vad t.ex. www innebär? IRL (In Real Life). Temat från sid. 8 belyser olika aspekter av vår datatid. Rotary Nordens redaktion tillönskar alla sina läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland och Danmark genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark/Island även direkt genom Nummer Rotary Norden 3 Engagemang och framtidstro med rotaryprägel: den isländska rotaractaren Ásta Berglind i starkt engagemang under en PolioPlus -drive i landsortsbyn Punahana i Indien (RN4/2011). RN såg framåt mot kongressen i Montreal med Dolly Parton och önskade God Jul med H.C. Andersen (RN8/2009) Nr. 4. juli- august Norges landsredaktörskap övergick från Öystein Öystå till Ottar Julsrud (RN8/2009). Nytt Rotary år 2011, (omslag RN4/2011) Nummer Rotary Norden 9

10 Tema Innen Rotary-verdenen noe helt enestående At fem land gikk sammen om et felles tidsskrift, var i tråd med tradisjoner sedan urminnes tider i Norden men unikt i Rotary-sammenheng. Etableringen av Rotary Norden vakte derfor oppsikt i vide kretser og fremsto som en synlig dokumentasjon på kameratskap over landegrensene. Slikt var det ikke for mye av i 1936, en tid med mørke skyer på den internasjonale himmelen. Entusiasmen var stor, og smålåtne var heller ikke visjonene, bak bladprosjektet som ble realisert for 75 år siden. Tanken ble lansert som et forslag til den 4. Nordiske Rotary Kongress i Helsingfors i Ideen fenget, og en komité ble nedsatt, som seg hør og bør. Og fremtidsrettet må man kunne kalle den utredningen som ble avgitt, ettersom den modellen som ble foreslått har høyst gjenkjennelig trekk den dag i dag. Hovedredaksjonen går på omgang, to år i hvert land, og hvert land sitt språk. Et forslag om å alternere bladets hovedspråk i takt med hovedredaksjonen, ble forkastet. Ildsjelen Kurt Belfrage Som Rotary Nordens initiativtaker figurerer Kurt Belfrage ( ), en stor personlighet med en rekke verv i svensk og internasjonal Rotary-sammenheng, og med en juridisk og filologisk utdannelse som i yrkessammenheng bl.a. førte til stillingen som børssjef i Stockholm. Han beretter i sine memoarer, Mitt livs hausse og baisse, hvordan Rotary forvandlet meg fra nasjonalist til internasjonalist. Og han betegnes som en ildsjel for nordisk samarbeid i vid forstand og i mange sammenhenger. I en programerklæringen i RN nr. 1, årgang 1, tilkjennegir han sin visjon om at de fem ulike landene, som alle spiller på sine individuelle instrumenter, alltid må lyde i den samklang som kommer av samforstand og god vilje. I etableringsåret gikk Rotary Norden i et opplag på eksemplarer, nok til de i alt 75 klubbene pluss 500 stk. til biblioteker og avisredaksjoner for å gjøre Rotary kjent utad. Med et så pass begrenset antall 10 Nummer Rotary Norden klubber kunne den første hovedredaktøren, senere sjefredaktør i norske Aftenposten Herman Smitt Ingebrigtsen, gi spalteplass til ganske utførlige oversikter over møteprogram, fremmøteprosent og medlemstilgang i hver enkelt klubb. Forut for sjøsettingen av Rotary Norden gikk nedleggelsen av de små Rotary-tidsskriftene som hvert av landene hadde holdt seg med; Norge hadde startet utgivelsen av Rotarianeren allerede i 1924, to år etter chartringen av den første klubben, Rotary Danmark fulgte i I gang under krigen Vinterkrigen i Finland brakte alle nordiske rotarianere tettere sammen, heter det i organisasjonens annaler. Rotary Norden skrev på lederplass: Vi nordiske Rotarianere har kun en ting at gøre bede Gud bevare og styrke vore finske søstre og brødre. Da krigen kom til Norge og Danmark, og okkupasjonsmakten nedla forbud mot Rotary, videreførte Sverige Rotary Norden etter sterke ønsker fra de andre landene og for egen regning og risiko; et ansvar svenskene tok helt frem til 1949 grunnet papirrasjonering og valutarestriksjoner i Norge. Tidsskriftets format, sidetall og antall årlige utgivelser har variert atskillig gjennom årene. Det samme har synspunktene på å ta inn annonser contra fullfinansiering via medlemskontingenten, med den følge at annonsesider har kommet inn og blitt tatt igjen for så å bli relansert med ujevne mellomrom. Tanken om å vende tilbake til nasjonale Rotary-magasiner har også vært fremme fra tid til annen helt opp til våre dager men er hver gang blitt parkert av den grunntanken som Finlands delegat på stiftelsesmøtet, Marcus Tollet, formulerte om de band av kulturell och historisk samhörighet som sedan urminnes tider bestått mellan oss och våra västra grannar. Nummer 3 i verden En utvikling har det også vært når det gjelder Rotary Internationals syn på Rotary Norden, etter mange år i frykt for at den nordiske seksjonen skulle bli en stat i Rotary-staten. På 60-tallet ble det imidlertid avklart at bladets program og vedtekter ikke var i strid med Rotarys lover. I neste fase innså man tidsskriftets betydning. Men ting tar tid; for ikke å snakke om formaliteter. Først i 1981 oppnådde Rotary Norden status som offisielt regionalt tidsskrift, under forutsetning av det bringes informasjon fra RI. På dette tidspunkt var opplaget mot nær i dag, et opplag som plasserer Rotary Norden som nummer 3 blant verdens 31 Rotary-magasiner, bare slått av The Rotarian og japanske Rotary- No-Tomo. Ottar Julsrud (hovedkilde: RNs jubileumsutgave 1986)

11 RN Webb Ett (sjufaldigt) rop i skogen? Tema Efter Internets genombrott i medlet av 1990-talet ökade trycket på att allt borde kunna läggas på nätet. Så också publikationer, bland dem också Rotary Norden. Sagt och gjort, vårt blad införde en verklig webb-tidskrift som experiment. Det gjorde också riktiga media. Vi debuterade våren 2001 och retirerade ett knappt år senare efter sju nummer. Intresset från de nordiska rotarianernas sida var nästan obefintligt. Mindre än 1 % av Nordens rotarianer loggade in på tidskriften som dock kostade en hel del att upprätta och driva. Ett rop i skogen rubricerade vår norska redaktör när han skrev nekrologen. En fullödig webb-produkt Den produkt vi hade förtjänar att beskrivas. I den mån den var före sin tid kan den kanske ändå tjäna som prototyp för något vi kanske behöver nu, tio år senare med större datamognad. Rotary Norden på nätet hade en hemsida på engelska, temasidorna och RI-sidorna skrevs också på engelska medan landssidorna skrevs på respektive språk. Obegränsad mängd och längd liksom debattinlägg från alla hugade stod i utsikt. Likaså låg distributionskostnad, möjlighet att printa intressanta sidor hemma och en öppning också gentemot engelskspråkiga läsare genomförd. Arbetet utfördes av dåvarande huvudredaktören som också ansvarade för samarbetet med vår externa web-master. Bilder och texter genererades i original i bladets normala produktion, sedan skedde redigering, översättning och urval som en separat process. Webbtidskriftens nummer lanserades på nätet efter det att den tryckta tidskriften färdigställts på tryckeriet och nådde därmed läsarna vidpass en vecka före det tryckta bladet. I våra dagar skulle en motsvarande tidskrift redigeras fortlöpande, kanske dagligen, men för tio år sedan var logistiken med materialet sådan att allt måste finnas på hand för att web-redaktören skulle kunna göra sitt jobb. Text: Håkan Nordqvist Webb-RN presenterades för bladets beslutande organ våren Hela webb-upplägget presenterades ingående i RN 3/2001. Det omutliga räkneverket på hemsidan visade att som bäst 657 rotarianer loggade in. Trenden var nedåtgående. Nummer 7/2002, sista webb-magasinet, besöktes av bara 328 läsare. Vi är dock rotarianer i Norden! Nummer Rotary Norden 11

12 Tema Rotary Norden i framtiden I 75 år har Rotary Norden mött rotarianerna i pappersform. Men nu väntar en ny era. Den elektroniska publiceringen har redan slagit igenom inom dagspress och i viss mån inom tidskriftsmarknaden. I den senare kategorin är det främst facktidskrifter eller intressedrivna tidskrifter som utvecklat sina webbutgåvor till mer serviceinriktade verktyg. Rotary Norden prövade under ett år, 2001, publicering på nätet, som ett komplement till den tryckta tidskriften. Sannolikt var Rotary Norden för tidigt ute. Som mest fick ett enskilt nummer av RN drygt 600 träffar av cirka enskilda rotarianer. Försöket lades ner efter ett år. Nu har frågan åter väckts, men nu i en betydligt bredare kontext. Idag sker en stor del av kommunikationen via sociala medier, inte minst har appar och utvecklade mobiler förändrat det mediala landskapet. Olika arbetsgrupper Rotary Norden tillsatte 2009 en visionsgrupp där uppdraget gick till undertecknad och riktlinjerna för gruppens arbete var: 1. Målgruppsanalys utgångspunkt i tidigare läsarstudier och vad vi vet om andra motsvarande tidskrifters målgrupper. 2. Förändringar av målgruppens sammansättning på fem års sikt och målgruppens medievanor. 3. Förslag på anpassning av Rotary Nordens mediemix (bruket av andra medier) och förändringar i Magasinet Rotary Norden. skall Rotary Norden använda sig av? Tryckt tidskrift, webbtidning, enkel elektronisk pdf-utgåva av varje nummer, andra sociala medier som appar inte minst för att vidga innehållet till annan rotaryinformation utanför Rotary Nordens verksamhet. Rotary Nordens styrelse beslöt på basis av rapporten vid sitt årsmöte 2010 att tillsätta en framtidsgrupp för att bearbeta visionsgruppens slutsatser i en mer konkret och organisatorisk form. I gruppen ingår Per Høyen, ordförande, Danmark, John Hurlen, Norge, Timo Katajisto, Finland och Börje Alström, Sverige. Alla verksamma inom Rotary Nordens organisation. Gruppen har under året arbetat med några externa experter för att hitta förslag till konkreta och till Rotary Nordens behov anpassade verktyg. detta ärende kommer en samlad aktion att behövas. Inför det internationella lagrådets (COL) möte 2013 måste ett skriftligt förslag läggas fram och helst stöds av samtliga distrikt inom de nordiska länderna. Om de nordiska länderna får tillåtelse att även distribuera RN elektroniskt skulle troligtvis rotarianerna kunna erhålla elektronisk utgåva av RN under Om många rotarianer väljer att läsa tidningen elektroniskt kommer kostnaderna för tryckning och distribution att minska avsevärt. Förslag till lagändring har skickats ut till samtliga distrikt i Norden så att distriktens inställning till förslaget kan levereras till Rotary International senast På den tekniska sidan har förslag till lösningar levererats och redaktionen skall inom den närmaste framtiden ta ställning till vilket redaktionellt system som bäst passar RN:s behov. Idéskiss för materialflödet för Rotary Norden Gruppens arbete mynnade i en omfattande rapport som behandlade rotarianernas uppfattning om tidskriftens innehåll, utifrån läsarstudier. Rotary Internationals krav på tidskriftens innehåll i samband med certifieringsavtal(gäller till 2014), layout och grafisk utformning m.m. Men också frågan om tidskriftens funktion i relation till nya medlemsgruppers medievanor. I det sammanhanget blev frågan om den framtida mediemixen central. Vilka kanaler 12 Nummer Rotary Norden Lagrådets godkännande En helt avgörande fråga för en ekonomiskt försvarbar övergång till en elektronisk utgivning är att Rotarys Lagråd som träffas 2013 i Chicago beviljar att nordiska rotarianer får välja mellan tryckt och elektronisk utgåva. I dag är det endast rotarianer i Nordamerika som har den rätten vad gäller tidskriften The Rotarian. De rotarianer som väljer att få RN i elektronisk form ska kunna läsa RN på dator, mobil eller läsplatta. För att åstadkomma ett positivt beslut i Per Mattsson universitetslärare inom webbdesign vid Mittuniversitetet har lämnat förslag på tänkbara lösningar för RN. Hur ser du på RN:s möjligheter rent tekniskt? Goda möjligheter eftersom det finns en gedigen kunskap av trycksaker vilket un-

13 derlättar övergång till webben. Att publicera på webben är inte svårare -svårigheten ligger fortfarande i skrivandet, säger Per Mattsson. Hur står sig RN:s publiceringsstrategi jämfört med andra publikationer? Rotary Norden har samma läge som andra publikationer. Dagspress och magasin har gått först men Rotary Norden håller jämna steg med andra organisationstidskrifter. När det gäller utvecklingen av appen så ligger RN steget före. Och jag uppskattar den successiva förändringen som man planerar för, som tillåter alla att vara med, avslutar Per Mattsson. Samtidigt fortsätter arbetet med att ta fram de tekniska specifikationerna för de Per Mattsson lärare i webbdesign. sociala medier som kan komma ifråga. Ett arbete som utförs av Tom Kenneth vid Solution Oriented Software i Oslo. Den tidsplan som gäller innebär att redaktionen väljer redaktionssystem under Under 2012 utvecklas applösningar för sociala medier och 2013 kan rotarianen välja tryckt eller elektronisk version givet att Rotarys Lagråd ger sin välsignelse Som i så många andra sammanhang där nya innovativa lösningar skall introduceras är det inte de tekniska problemen som är svårast utan de som har att göra med organisationens vanor och inte minst som i detta fall internationell lagstiftning inom olika berörda områden. Börje Alström Tema Lykkeönsker til Rotary Norden I anledning av Rotary Nordens 75 års jubileum i år har nåværende redaksjon bedt meg minnes med noen ord den tid jeg var i bladets tjeneste. Som kjent så kom Rotary noe senere til Island enn de andre nordiske land. Og da de islandske klubbene fikk dannet sitt eget distrikt i 1946 var bladet Rotary Norden allerede ti år gammelt. Men etterhvert kom islandske rotarianere i beröring med dette nordiske rotaryblad og i 1965 fikk vi endelig vår egen landsredaktör. Hann som begynte fra vår side i dette embede var domprost Óskar J. Thorláksson, en meget flink mann og rotarianer av liv og sjel. Hann gjorde en fin innsats på bladet til lange tider og sto vakten til og med 1981, det vil si i 16 år ialt. Jeg ble rotarianer i 1966 og begynte da å lese Rotary Norden. Siden ble jeg valgt som medlem av bladets representantskap og lærte da noe å kjenne det mangsidige arbeide som foregår omkring utgaven og de hyggelige menn som tjente der som medlemmer av administrasjon, styre og redaksjon. Siden ble jeg valgt til å overta posten som redaktör for Island etter Óskar J.Thorláksson. Da jeg begynte på dette nye område i 1982 var Frank M. Falck fra Norge hovedredaktör på bladet og hann ble derfor min gode læremester på mange måter. I den tid jeg begynte på bladet gikk det på med diskussjoner om mangeslags endringer man ville gjöre på utgaven. Bladet skulle moderniseres og gjöres mere tiltalende for nordiske lesere. Desse endringer trådte endelig i kraft fra og med 1984 og gikk i grove trekk ut på å bladet fikk hva man kalte new look, det vil si adskillig större format og opp til 16 farvesider i hvert nummer. Dessuten begynte man da å ta inn annonser for å skaffe ökte inntekter, men alt slikt hadde vært forbudt fra förste tid. På dette tidspunkt hadde bladet vært trykt i Bergen til lange tider, men samtidig med endringene gikk trykningen over til Finland og Kai Brunila fra Finland overtok posten som hovedredaktör. Når jeg först kom i kontakt med Rotary Norden var det skikk og bruk at landsredaktörene sendte sine maskinskrevede tekster samt bilder til hovedredaktören. Hann puslet siden stoffet sammen og sendte videre til trykkeriet. Men etter at jeg begynte på min redaktörjob pleide jeg å få mitt stoff trykt på filmer herhjemme og sendte siden ferdiglagede sider til hovedredaktören. Men ny teknik var underveis i disse årene og etterhvert gikk man over til å bruke computer og sendte siden stoffet videre på disketter. Mange år senere kom siden internettet og det har gjort hele arbeidet med bladets produksjon enklere. Men disse revolusjonerende omveltninger skjedde for det meste etter min tid på bladet, men jeg sluttet på redaksjonen i Fra det förste var Rotary Norden skrevet mest på de tre skandinaviske språk, det vil si dansk, svensk og norsk. Men da Kai Brunila ble hovedredaktör i 1984 ville hann at det finske stoff skulle trykkes på finsk for flertallet av finske rotarianere hadde vanskeligheter med å forstå de skandinaviske språkene. Dette ble vedtatt og samtidig at jeg skulle skrive det meste av det islandske stoff på islandsk. Jeg hadde för brukt dansk eller norsk på mitt emne, men fra og med 1984 gikk jeg delvis over til å skrive på islandsk. Men som kjent er det ikke let for folk i andre nordiske land å forstå islandsk så at jeg pleide å sette subtekster med korte referater nedenfor mine islandske artikler. Dette hjalp noe, men allikevel klaget mange nordboere over dette og kort etter 1990 endte det med at jeg gikk over Nummer Rotary Norden 13

14 Tema Som 89-årig beskæftiger Jón R. Hjálmarsson sig endnu med at skrive bøger, ikke mindst skrifter baseret på Islands historie og geografi. Indimellem ledsager han udenlandske gæster i landet. Foto Markús Örn Antonsson til å skrive mitt stoff på det gode språk som vi her i landet taler om som skandinavisk. Som kjent er det en grunnidé i rotary at rotere. Det gjorde man også fra det förste innen Rotary Norden for mötene holdtes skiftevis i alle de nordiske land, det vil si i Danmark, Norge, Sverige, Finland og Island som også på Åland og Færöyene og likedan på mange forskjellige steder innen disse landene. Dette gjorde at vi besökte mange fine steder som man ellers kanskje aldri ville ha sett og ble samtidig kjent med hyggelige rotarianere overalt i Norden. Av store begivenheter fra min redaktörtid husker jeg særlig når vi feiret Rotary Nordens 50 års jubileum i 1986 med et flott festnummer. Da var min danske venn Palle Brandt hovedredaktör. Av andre hovedredaktörer som jeg ikke allerede har nevnt minnes jeg også Per Dantoft fra Danmark, Nils Norling og Börje Alström fra Sverige 14 Nummer Rotary Norden og Håkan Nordqvist fra Finland. Alle disse menn og mange andre gjorde stor og fin innsats i bladet og noen av dem gjör det fortsatt som også min etterfölger på redaktörposten, Markús Örn Antonsson. Rotary Norden har nå tjent nordiske rotarianere i 75 år og den gode tjeneste vil bladet sikkert fortsette med å utföre i lange tider fremover. Med de ord slutter jeg og önsker bladet og nordiske rotarianere hell og lykke til alle tider. Jón R.Hjálmarsson, PDG. VIDEOS FROM AROUND THE WORLD watch. learn. connect.

15 Teemasivumme suomeksi Rotary Norden palvelee pohjoismaisia lukijoitaan julkaisemalla säännöllisesti yhden sivun ruotsinkielisen tiivistelmän lehden suomenkielisestä aineistosta. Tämän numeromme teemana on Rotary Norden 75 v. Merkkivuoden kunniaksi palvelemme nyt suomalaisia lukijoitamme teematiivistelmällä suomeksi. Pohjantähden alla syntyy rotarymaailman painosmäärältään kolmanneksi suurin lehti. Painoksesta jaetaan Ruotsiin, Suomeen, Tanskaan, Norjaan ja 1,000 Islantiin, yhteensä kpl. Tema Nr. 6. oktober Kansikuvamme tulee Norjan Tromssasta. Luettuaan Rotaryn hyväntekeväisyystyöstä valokuvaaja Gaute Bruvik, halusi antaa kuvansa ilmaiseksi lehden käyttöön. Pääkirjoitus kommentoi pohjoismaista yhteistyötä huonoina aikoina ja (nyt) parempina. Pohjoismaisten rotarien yhteistyö Rotary Nordenissa alkoi 1936 ja on hyvä esimerkki pitkäaikaisesta käytännön projektiyhteistyöstä. Otsikoita 20 v ajalta englanninkielestä, pohjoismaisista päättäjistä, Itämeren tilasta ja RI:n erikoisjulkaisusta Global Outlook. Viimeksi mainittu on kaikille virallisille rotarylehdille pakollinen, kiinteästi lehteen neljä kertaa vuodessa liitettävä Rotaryn Keskusjohdon erikoisjulkaisu. RN1/1936 ilmestyi hankalaan aikaan. Lehden historia on täynnä poikkeusjärjestelyjä. Toisen maailmansodan aikana lehti salakuljetettiin Tanskaan ja Norjaan jossa miehittäjät eivät sallineet liittoutuneiden aatemaailman levittämistä. Suomi pystyi maksamaan tilauksistaan vaihdettavalla valuutalla uudelleen vasta 1950-luvulla. Visioryhmä 2009 selvittää parhaillaan miten Rotary Norden siirrettäisiin parhaiten sähköiseen tulevaisuuteen, jossa painettu lehti, erillinen verkkojulkaisu ja app-sovellukset toisivat lehden lukijoille eri kanavilla lukulaitteita myöten. Edessämme on toimitusjärjestelmän kokonaisvaltainen uudistaminen. Suomen edustaja ryhmässä on lehden pääadministraattori ja hallituksen jäsen Timo Katajisto. Islannin pitkäaikainen toimittaja Jon Hjalmarsson on nyt 89-vuotias pirteä kirjailija, historioitsija ja matkaopas. Rotary Nordenin ikuisessa kielikeskustelussa Jon heitti kommentin pelkästään ruotsinkieltä aikanaan ehdottaneille tahoille: Jos meillä olisi yksi kieli sen pitäisi olla pohjoismaiden vanhin, eli islanti. Lukijatutkimukset ovat kertoneet siitä, että 90 % lukijoista haluaa lehtensä nykyisellä kielten kirjolla. Alle 10 % näkisi mielellään lehden kokonaan englanninkielisenä. Nummer Rotary Norden 15

16 Internationalt Bangkok s to byer Bangkok er hele to byer. Den ene er en tidløs by bestående af kanaler, flydende markeder og templer. Den anden er en metropol med skyskrabere, traffikkaos og det 21. århundredes jag. Man bør besøge begge under RI Convention 2012 Et asiatisk paradis For mere end 200 år siden døbte kong Rama I Bangkok Krung Thep Mahanakhon (Englenes By). Vandrer man i dag igennem de jasmin-duftende lobbyer i mange fem stjernede hoteller - hvor Thai værtinder, med samlede hænder og svagt bøjet hovede, hilser dig med ordene Sawsadee Kha - kan man meget nemt få den tanke, at man er havnet i et asiatisk paradis. Naturligvis er ikke alt i en storby med 11 millioner indbyggere ideelt. Der er overfyldte gader og et virvar af forskelligartede byggepladser. Vejret er enten varmt og fugtigt eller endnu mere varmt og endnu mere fugtigt. Klar til at byde Rotary velkommen Denne fantastiske by med de mange kontraster er i fuld gang med at gøre klar til at byde rotarianere og ledsagere velkommen til den 103. RI Convention. Noraseth Patmanand, som er formand for organisations komiteen, byder Rotary velkommen: Dette Convention er den første i Thailand, og vi vil gøre alt for at give vore besøgende en god oplevelse af denne by med dens mix af det moderne og et pust fra fortiden med en endeløs række af attraktioner, kultur og skønhed. En meget stor del af vore rotarianere - mere end vil være klar til at byde velkommen - mange af dem allerede i lufthavnen. Et af Asiens største kongrescentre Convention vil finde sted i the Impact Exhibition and Convention Center, kun 30 minuter fra byens centrum, hvor bl.a. de store luncheons finder sted i the Royal Jubilee Ballroom. Convention goers vil hurtigt opdage, at de offentlige transportmidler er ganske billige at benytte, kører regelmæssigt, har air condition og er nemme at overskue. Og da de fleste indbyggere taler engelsk, kan besøgende altid finde rundt. Under udforskning af byen vil det sikkert overraske, at byens oprindelse er af relativ ny dato. Det begyndte med en søvnig handelspost ved Chao Phraya River under Ayatthaya kongedømmet, som varede fra 1350 til Byens navn stammer fra Bang Makok, som henviser til en landsby på en flodbred og de vilde oliventræer, som voksede der. Efter at Ayutthaya var blevet afsat efter en burmesisk invation, byggede kong Taksin en ny hovedstad. En del år senere flyttede hans efterfølger, Rama I, hovedstaden over på den anden side af floden, hvor faren for oversvømmelse var væsentlig mindre, og Bangkok begyndte at blomstre. Meget at byde på Bangkok har, i lighed med New York eller Los Angeles, utroligt meget at byde på. Der er luxuslejlighder, pulserende natklubber, fantastiske indkøbsmuligheder og fine restauranter. Er man til seafood, er det et must at spise søndags brunch på Sukhothai Hotel, men sørg for at bestille bord i god tid. Under byens tiger facade, giver Bangkok også besøgende en fornemmelse af at være i en enorm landsby, der lever sin egen tidløse og eksotiske tilværelse. 16 Nummer Rotary Norden Det hellige tempel Wat Phra Kaew i Bangkok.

17 Det 20. århundrede Med bilernes tilsynekomst i det 20. århundre, begyndte byplanlæggerne at fylde området med khlonger og veje. Den voldsomme tilstrømning af amerikanske soldater under Vietnam krigen startede en turisme eksplosion, og i 1980 erne og halvfemserne blev byen Østasiens samlingspunkt for investeringer i den financielle verden, kultur, mode og underholdning. Internationalt Skrøbeligt demokrati Thailand har en demokratisk styreform, men monarkiet er landets symbol og sjæl. Kong Bhumibol Adulyadej, eller Rama IX, som kom på tronen i 1946, nyder stor respekt. Men demokratiet her en skrøbeligt, og politisk uro blusser regelmæssigt op. Der var militærkup i 2006, og sidste års kamp imellem anti- og pro regerings grupper fyldte hele bymidten i to måneder. Byen har været fredelig siden, og de stridende parter ser ud til at have talt sig igennem uoverensstemmelserne. De deler deres stolthed over landets resultater igennem de sidste to årtier og er ivrige efter at dele dem med landets besøgende. The Emerald Buddha Man kan lære mere om Bangkoks historie ved at starte en tur i Phra Nakhon distriktet ved flodbredden, hvor Rama IX forfædre levede indtil begyndelsen af det 20. århundrede, da den kongelige residens blev flyttet til Chitralada Palace i byens udkant. The Grand Palace og Wat Phra Kaew, med de gyldne stupas (buddhistiske momumenter) og traditionelle villaer, blev bygget 1782 og er berømt for the Emerald Buddha, en figur udskåret i massiv jade for et halvt århundrede siden. I nærheden ligger Wat Pho, et andet enormt tempelkomplex fyldt med skulpturer, fresker og - i hovedpavillionen - en 50 meter lang og 20 meter høj, liggende Buddha lavet af mursten og cement beklædt med guld. Kun et stenkast herfra ligger Bangkoks fascinerende blomstermarked, en labyrint af arkader og basarer som strækker sig over flere hundrede meter. Her kan man købe næsten alt imellem himmel og jord. En tur i longboat Lejer man en longboat er der næsten ingen grænser for, hvad der kan opleves. Når skipperen starter sin store diesel motor - et levn På det flydende marked sælges beklædning, hatte, fødevarer drikkevarer og varme måltider fra anden verdeskrig - og sætter kursen op ad floden mod det tidlige Bangkok grundlagt af Kong Taksin, passerer man de rustne tin tage på Bangkoks China Town, den største i Asien udenfor selve Kina. Eller en tur op ad Thonburi s hoved khlong, som markerer Chao Phraya River s oprindelige forløb, for den blev omlagt af kong Rama I. Her findes et sjældent og velbevaret Venice of the East, en bydel som kun de færreste turister får at se. Kilometer efter kilometer af teaktræs huse, som står på pæle, som er dybt forankret i flodbredden og omgivet af smukke haver. Afhængigt af tidspunktet, kan man ofte se skolebørn i flotte hvide skjorter og blå shorts på bredden foran de smukke huse med de mange skulpturer. Det er i øjeblikke som disse, Bangkok virkelig føles som Englenes By. Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Besök från Taiwan i Åmål Åmåls båda rotaryklubbar, Åmåls Rk och Tuppen Rk, har nyligen besökts av gäster från Taiwan. Teamet bestod av en läkare samt fyra sjuksköterskor. Alla med olika kompetenser. Gästerna inledde sin vistelse i Åmål med att besöka Balderkliniken och Stefan Zetterbergs läkarmottagning. Intresset var stort och man jämförde olika sjukdomar och behandlingsmetoder som används i de två länderna. På kvällen anordnade de båda rotaryklubbarna en utfärd till Värmlands Nysäter. Här inledde man med ett besök på Vikingacentret. Efter det sevärda Vikingamuseet var det dags att ro vikingaskeppet Glad af Gillberga på Byälven under skeppare Lars Bernes befäl. Efter nära två timmars roddtur med diverse blåsor i händerna som resultat blev roddtagen riktigt samstämda. Efter grill och gemytlig samvaro avslutades kvällen med ett litet tapto framfört av Magnus Olsson på trummor och Jörgen Johansson på jakthorn. Studieutbyte Sedan 1965 har över personer deltagit i Rotarys GSE, Group Study Exchange. Det yrkesinriktade studieutbytet syftar till att ge personlig och yrkesmässig utveckling och kännedom om landet man besöker. För att få deltaga krävs bland annat att vara i åldern år, varit yrkesverksam i minst två år och inte vara rotarian eller nära släkt med en rotarian. Rotarydistrikt 2360 i Västra Götaland har i Uppmjukning inför roddturen med vikingaskeppet Glad i bakgrunden. Från vänster till höger Hsiao Ling Wu, Chia Feng Tu, Cheng Chia Jung, Yu Ching Liu, Ya-Chieh Chen (foto: Åke Sundelin ). år utbyte med distrikt 3500 i Taiwan. En grupp från Sverige har redan varit i Taiwan. Runt om i Västsverige hade besök planerats på arbetsplatser inom sjukvård och hälsovård. Allt ifrån rehabilitering, intensivvård, ortopedi, demensvård och hospice till besök på Astra Zeneca i Mölndal. Psykiatri, primärvård och skolor ingår också i det digra programmet. Inte bara studiebesök utan även sightseeing och aktiviteter ingår. Göteborg och Varbergs fästning och Åkulla bokskogar i Borås och Innovatum i Trollhättan hade man hunnit med innan gruppen kom till Åmål efter ungefär halva tiden. Efter Åmål gick resan vidare till Håverud där Benny Ruus, VD för Dalslands Kanal AB, tog emot. Innan hemresan skulle man hinna med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, utsikten från Läppstiftet, Aeromuseum i Säve, guidad tur i Göteborgs hamn och som värdig avslutning en konsert i Göteborg med Göteborgs Symfoniker. Åke Sundelin Lärarstipendie till Tångvallaskolan 18 Nummer Rotary Norden Stipendiaterna Ingrid Tärnberg och Helena von Malortie flankerade av Christer Tedestål och Gustaf Rylander från Falsterbo-Vellinge Rk. Dockan är klädd i en klänning stickad helt med rester från papperstillverkning (foto: Per-Åke Aronsson). Lärarstipendiet från Falsterbo-Vellinge Rk går i år till Helena von Malortie och Ingrid Tärneberg från Tångvallaskolan i Skanör. De får stipendiet för att utveckla projektet Entreprenörskap i sopor. Genom att besöka slummen i Kairo ska inspiration hämtas till hur man på olika sätt kan öka återvinningen av olika material och använda dem till nya ändamål. Med erfarenheterna från Egypten ska Tångvallaskolans elever inspireras till att få idéer om hur vi bättre kan återvinna våra sopor. Stipendiet är på kronor och ska användas till fortbildning eller personlig utveckling som ligger utanför det som kommunen ansvarar för. Tanken är då att fortbildningen senare kommer eleverna till godo. Christer Tedestål Falsterbo-Vellinge Rk

19 Nummer Rotary Norden 19

20 Sverige Läkare till Kongo från Upplands Bro Rk Per Forsberg, sponsor, Marianne Lundblad och Anne-Marie Pernulf, läkare samt Per-Åke Lilja president i Upplands-Bro Rk (foto: Lars Hållbus). Läkarbanken består av två enheter, Rotarys Läkarbank och Skandinaviska Läkarbanken. Skandinaviska Läkarbanken, som startades 1990, ingår i Erikshjälpen. Rotaryklubbar kan bidra till verksamheten genom att t ex satsa på en egen läkare. Bro Bygghandel har genom Per Forsberg - medlem i Upplands-Bro Rk - lämnat ett mycket generöst bidrag på kr till Läkarbanken. Per har besökt Kenya och nu ska bidraget användas till att sända en av Läkarbankens läkare Anne-Marie Pernulf till Kenya. Detta var anledningen till att Anne-Marie Pernulf kom till Upplands-Bro Rk för att berätta om sina två tidigare uppdrag i Kenya och planerna för sitt kommande besök. Bristfällig vård Anne-Marie Pernulf är nyligen pensionerad allmänmedicinare och har arbetat i olika chefsbefattningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Södersjukhuset och universitetssjukvården i Umeå. Via Röda Korset besökte hon Kenya för utvärdering av hälso- och vattenprojekt där. Genom Läkarbanken har sedan Pernulf under två olika perioder arbetat i Kenya vid Victoriasjön. Läkarbanken har en stafettverksamhet där läkare i 6-veckors-perioder arbetar i olika byar i Kenya. Byarna, som är i stort behov av hälso- och sjukvård, väljs ut i samråd med kenyanska myndigheter. På landsbygden i Kenya är den inhemska sjukvården ofta mycket bristfällig. Det saknas både läkare och mediciner. De inhemska läkarna föredrar att arbeta i städerna eller utomlands. 20 Nummer Rotary Norden I byarna finns ofta medicinmän och häxdoktorer, som kan behandla sina patienter på de mest skadliga sätt. Föräldralösa barn De vanligaste sjukdomarna är malaria, infektioner i luftvägar, mage-tarm och olika hudsjukdomar. Dessutom är cirka 30 % av befolkningen i området vid Victoriasjön HIV-smittade. Som följd härav finns det oändligt många föräldralösa barn. Dessa barn lever under svåra förhållanden, i bästa fall hos någon släkting eller annan familj i byn. Varje besök för patienten vid Läkarbankens mottagning kostar 5 kronor för läkarvård och medicin. Det låter billigt, men är man riktigt fattig är det mycket pengar. All sjukvård kostar för patienten, vilket medför att många även akuta operationer inte blir utförda, eftersom patienten inte kan betala i förskott. Rotarys s.k. jeep-läkare, som är helt oavlönade, besöker tillsammans med sitt inhemska team olika byar. I varje sådan by finns en lokal hälsokommitté som, förutom att sköta praktiska detaljer under mottagningen, även får undervisning av rotaryläkaren för att kunna sprida kunskap i hälsofrågor vidare i sitt område. Utrustningen vid läkararbetet i byn är minimal. En flaska handsprit, ett stetoskop, en ficklampa och enkla testpaket för malaria och HIV är allt. Mottagningsrummen i byarna är spartanska, sköterskan vaccinerar ofta i det fria. Det är varmt i Kenya. Stort land Kenya är ett stort land med 31 miljoner invånare, med många stammar och med många olika språk. Många äldre i byarna kan inte läsa och alla kan inte landets officiella språk swahili. Oroligheter mellan olika stammar förekommer. Av Pernulfs föredrag förstår vi att hälsoproblemen i Kenya ännu är mycket stora. Fattigdomen, bristen på rent vatten, och den ofta låga utbildningsnivån gör att hjälpinsatserna är mycket angelägna. Läkarbanken och dess utsända läkare gör ett fantastiskt arbete. Belöningen för sina insatser får de främst genom den tacksamhet som patienterna visar. Pernulf berättade att hon fått många verkliga vänner genom sitt arbete. Med hjälp av bl.a. de pengar som Per Forsberg donerat kommer Pernulf inom kort att arbeta i en by som heter Kapsabet i Nandi Hills. Vi önskar henne verkligen lycka till och välkommen tillbaka till klubben för att berätta om sina nya insatser i Kenya. Anders Waxegård