Bloggande Om vad, varför och PuL

Transkript

1 Bloggande Om vad, varför och PuL Johanna Andersson Kola Datum: Författare: Johanna Andersson Kola Kurs: Digitala Distributionsformer, DDB302 Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it

2 Innehåll 1Sammanfattning...1 2Tjänstepresentation Fenomenet blogg Personuppgiftslagen...3 3Diskussion...5 4Slutsats...8

3 1 Sammanfattning Det finns många olika typer av sociala nätverk på Internet, till exempel Facebook, Google +, Twitter, LinkedIn samt bloggar. Bloggar används av flera miljoner människor världen över, för att kunna dela med sig av sina tankar och åsikter. Det finns många olika sorters bloggar så som till exempel videobloggar, mikrobloggar och det som denna essä kommer att handla om, personbloggar. Många ser sin blogg som en dagbok, där ens personliga åsikter och tankar skrivs ner. Skillnaden mot den gamla hederliga dagboken, den med hård pärm och hänglås, är att alla kan läsa vad som skrivs. Men vad är det som gör att man väljer att blogga och om vad bloggar folk om? En annan fråga som man ställer sig när man läser olika bloggar, är om man verkligen får skriva om andra hur som helst. Och personen som omnämns i en blogg, vill han/hon verkligen figurera med namn och eventuellt bild på en sida som vem som helst kan läsa? Dessa frågor är något som jag tänkt reflektera kring under arbetets gång. Mitt syfte med essän är att ge läsarna en överskådlig bild över vad som driver personer till att blogga och vad lagen egentligen säger. 1

4 2 Tjänstepresentation 2.1 Fenomenet blogg Att bloggen är något som har blivit oerhört populärt de senaste åren, är det nog inte många som har missat. Antalet bloggar ökar varje dag och det är tack vare att det är så enkelt att skapa sig en blogg. Jonströmer (2006, s.6) skriver att det är just för att tekniken är så enkel, att alla klarar av att använda den, som gjort bloggen så populär och ett användbart verktyg för att sprida information på Internet. Man behöver inte ha någon kunskap om någon form av programmering, utan man skapar enkelt sin blogg med ett par knapptryckningar, då det oftast finns färdiga stilmallar som kan användas för att skapa sin personliga blogg. En blogg är, enligt Jonströmer(2006, s.5), en form av webbplats där man skriver korta dagboksliknande inlägg, som visas i kronologisk ordning, med det senaste inlägget överst. Innehållet i en blogg kan variera från små korta inlägg, till vad Nardi et al. (2004, s. 41 [Elektronisk]) nämner i sin artikel Why we blog, gräsrotsjournalistik. Gräsrotsjournalistik är när personer utan journalistutbildning bidrar till insamling, rapportering, analysering och spridning av nyheter. Ett exempel på en stor form av gräsrotsjournalistik var efter tsunamikatastrofen Då var det många som bloggade om egna erfarenheter när vågen slog in, skador, utplånade städer, länkade till olika hjälpinsatser och publicerade bilder på situationen. Denna dagliga uppdatering av läget i de drabbade länderna, resulterade i att medias informationsbehov stillades och med hjälp av de olika bloggarna kunde de informera sina läsare. För att kunna skriva sina inlägg behöver man skapa en blogg via någon av alla bloggtjänster, som till exempel WordPress, blogg.se, Blogger och LiveJournal. Den bloggtjänst som är populäras enligt Jonströmer (2006, s.31) är Blogger. Blogger ägs av Google, vilket gör att man inte behöver skapa sig ett nytt konto, utan tjänsten är kopplad till ditt Google-konto, vilket kan ses som en fördel för många. Jonströmer (2006, s.31) skriver vidare att Blogger passar bra för nybörjare då tjänsten är enkel att administrera och det är enkelt att skapa sin blogg. WordPress är en annan tjänst och är precis som Blogger en gratistjänst och som har en användarvänlighet som gör att det är enkelt att skapa en blogg via WordPress. WordPress tillhandahåller även alla de verktyg man kan tänka sig, för att kunna bli den man vill ute i bloggsfären. Det är som sagt väldigt enkelt att skapa sig en blogg, men kanske desto svårare att underhålla den. Det finns en del tips som kan öka chanserna till att lyckas hålla bloggen vid liv. Jonströmer (2006, s.51) tipsar om att efter att man har skapat sin blogg, ska tänka igenom vad man vill förmedla till sina läsare. Ett allt för spretigt ämnesval, kan bli svårt att orka följa i slutändan. Vidare skriver Jonströmer (2006, 2

5 s.51) att man ska skriva om sådant som är intressant för en själv och inte vad man tror att andra vill läsa om. Det finns ju så många bloggar idag, att det kan vara svårt att skapa en blogg som sticker ut, men med en personlig stil och ton i sitt skrivande, kan man locka många läsare och det är ju vad de flesta som bloggar vill uppnå. Det kan vara väldigt enkelt att när man sitter och skriver, att man drar iväg och inte riktigt tänker på att andra kommer att läsa det man har skrivit. Har man en blogg där man valt att skriva om sina tankar och känslor, vill man ibland få upplopp för de känslor som uppkommit under dagen. Kanske har chefen varit orättvis eller man bara är irriterad på personen som trängde sig före i kön. Alla har vi rätt att visa känslor, men man ska tänka sig för innan man publicerar ett upprört inlägg. Även om man inte nämner någon vid namn, kan andra läsa det som skrivits och utifrån det veta vem det handlar om. Trots att det kan kännas bra för stunden, finns det risk för att påföljderna inte blir så roliga, om någon kan läsa sig till vem det handlar om. En annan ska man måste tänka på när man skriver sina inlägg är att om man skriver om andra personer, så kanske det inte uppskattas att man lämnar ut privat information eller publicerar bilder. Det bästa man kan göra, är att höra sig för att det är okej innan man skriver sitt inlägg. För enligt personuppgiftslagen, PuL, får känslig information normalt inte publiceras på Internet utan samtycke. 2.2 Personuppgiftslagen Personuppgiftslagen (1998:204), PuL, trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet behandlas är brett och omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning med mera. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet. I personuppgiftslagen finns de regler som talar om hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger på samtycke och information till de registrerade. 7 i personuppgiftslagen står det att bestämmelserna i denna lag inte tillämpas om det skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och om behandlingen av personuppgifter sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. I 9 står det att den personuppgiftsansvarige skall se till att de grundläggande kraven för att behandla personuppgifter ska vara tillåten. Till exempel ska personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed och 3

6 att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålet med behandlingen. I 10 fastställs att personuppgifter bara får behandlas om samtycke har givits eller om behandlingen är nödvändig för att till exempel att avtal ska kunna fullgöras eller för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige och om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. I personuppgiftslagen finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Dock säger PuL:s generella regler för behandling av personuppgifter, att det även gäller när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. 4

7 3 Diskussion Som jag skrev tidigare, så är det väldigt många som bloggar. Både företag och privatpersoner använder bloggen som ett verktyg för att kunna sprida information på Internet. Ett företag kanske väljer att använda en blogg i syfte att marknadsföra sig själva och deras produkter, medan en privatperson använder bloggen för att dela med sig av sina tankar i ämnen som intresserar dom eller för att skriva om sina känslor eller privatliv. Men vad är det som egentligen får oss att blogga? Nardi et al. (2004, s.43 [Elektronisk]) skriver i sin artikel Why we blog att anledningen till att personer bloggar, är för att hålla kontakten med familj och vänner, genom att skriva om vad som händer i ens liv. Visst finns det till exempel Facebook, men det är inte alla som valt att använda Facebook och då kan en blogg vara ett bra media för familj och vänner att kunna följa vad som händer i ens liv. Man har kanske flyttat långt från familjen och möjligheten till daglig kontakt via till exempel telefon, är kanske inte möjligt. Att blogga om vad som händer i sitt dagliga liv, är ett ypperligt tillfälle för familjen att hålla sig uppdaterade, Många oroar sig för sina kära som är långt borta, speciellt föräldrar slutar aldrig oroa sig för sina barn, men att kunna läsa att de har det bra, kan stilla den oron. Vidare skriver Nardi et al. (2004, s.43 [Elektronisk]) även att ytterligare anledningar till varför personer bloggar, är för att dela med sig av sina åsikter i intressanta ämnen, kunna dela med sig av sina innersta känslor och framföra idéer genom att skriva. De menar att många av oss har starka åsikter om till exempelvis politik, men att en del kanske inte kan uttrycka sig, så som de önskar, öga-mot-öga med andra och då kan det vara lättare att skriva ner sina tankar och åsikter för att sen låta andra läsa. Andra bloggar enbart för att se om de har något att säga om något de har läst i nyhetstidningen eller hört på radion. De testar sina åsikter och idéer genom att skriva ner dom och låta, en för dom, främmande publik läsa. Genom att andra läser och eventuellt kommenterar inläggen, ger det ett form av bevis på att personen som bloggar kan och har bra idéer som uppmärksammas. Vidare finns det en grupp som bloggar för att nå ut till andra och kanske bli upptäckta. Det kan vara konstnärer, fotografer eller poeter som väljer att blogga i hopp om att en dag bli upptäckta och erkända för det de gör. Att kunna skriva ner sina tankar och åsikter i en blogg, med vetenskapen att det kan finnas många som läser den, kan för en del kännas uppfriskande och att de är sedda. Även om det är för dom helt okända människor som kanske kommenterar ett inlägg, gör att skribenten känner att han/hon finns. Att kunna se att man har många läsare gör att många väljer att fortsätta blogga. 5

8 Men vad är det personer bloggar om? Det kan vara allt från mode till politik, från grönsaker till månen eller från hårförlängningar till kolonilott. En del har kanske fått ett tråkigt besked som förändrar hela deras liv och att blogga om detta, kan hjälpa. Behovet av att få skriva av sig är större hos vissa än hos andra och det är oftast de som har det större behovet som bloggar. Politiska partier kan via sina bloggar tala om för sina väljare att så här tänker vi göra, till skillnad mot vad dom andra partierna kommer att göra. Många använder bloggen som ett form av register för att informera och uppdatera andra på vad som händer i livet, både med text och foton. Vissa har sin blogg som en form av fotoblogg, där det dagliga livet visas med bilder. Att det man skriver på en blogg kan bli granskat av vem som helst, vet nog de flesta, och att det kan skapa heta debatter. Tyvärr så är även bloggen ett media som medför stora risker med det skrivs, yttranden som kan verka stötande eller kränkande och även smutskastning kan förekomma. Det är du som bloggare som bär det största ansvaret för vad som står i din blogg. Park (2007, s.27 [Elektronisk]) skriver att man inte får skriva sådant som strider mot personuppgiftslagen (PuL), så som namn på personer, deras adress, personnummer etc. utan att man har deras samtycke. Men även information som indirekt kan hänföras till en person kan vara fullt tillräckligt. Hon menar att om man skriver i ett inlägg om till exempel en person som gjort en upprörd och väljer att skriva hur illa personen har agerat i en situation eller att man tycker att denna person är en hemsk människa samt att nämna både namn och vart personen jobbar, kan det strida mot personuppgiftslagen. Dock är det svårt att generellt fastställa vad som är en kränkning av den personliga integriteten, utan det är något som bedöms i varje enskilt fall. Man måste även väga in samtliga omständigheter så som syftet med publiceringen, vilka uppgifter som publicerats, vilken information som lämnats ut och hur länge dessa har funnits på Internet. Hur personen, vars uppgifter är publicerade, känner har stor betydelse, men är inte alltid avgörande för vad som anses vara fråga om kränkning enligt personuppgiftslagen. Men att publicera personuppgifter i syfte att skandalisera eller hänga ut någon är tydliga exempel på vad som kan anses som kränkande enligt personuppgiftslagen. Men det finns undantag i personuppgiftslagen, som Park skriver (2002, s.42 [Elektronisk] ), för journalistiska ändamål, som gör att personuppgifter ibland kan publiceras på Internet utan att det står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser. Vad som menas med journalistiskt ändamål, förklarar Park (2002, s.45 [Elektronisk]) att det är att betona vikten av en fri informationsspridning i frågor av betydelse för allmänheten eller för grupper av människor och en fri debatt i samhällsfrågor. Detta undantag gäller inte bara för tidningar och radio, utan även för privatpersoner som vill, via sina bloggar, informera, väcka debatter eller kritisera samhällsfrågor som är betydande för allmänheten. Hon menar att det kan till exempel vara en person som väljer att blogga om sin kollega som gång på 6

9 gång missköter sitt arbete i syfte att informera och väcka en debatt. Eller en annan som bloggar om missförhållanden på sitt arbete som sjuksköterska på ett vårdboende i samma syfte. Även om dessa inlägg kan innehålla information som kan verka kränkande för de som omnämns, så kan de få stöd under undantaget för PuL, då syftet är att väcka en debatt för att få till en förändring. Ibland är det den vägen man måste gå, innan de som bestämmer reagerar. Ingen chef vill väl att deras arbetsplats ska hamna i media och bli granskad? Trots detta undantag kan man inte publicera vad som helst. Blogginlägg som innehåller uppgifter av ren privat karaktär omfattas vanligtvis inte av undantaget även om resten av innehållet har journalistiska ändamål. Till exempel så kan man inte skriva ett inlägg där man går till personangrepp och kritiserar en arbetskollega som privatperson, utanför arbetet. Det kan uppfattas som kränkande uppgifter av rent privat karaktär och kan strida på personuppgiftslagen. Ett exempel är en man i västsverige som på sin blogg publicerade dokument ur den smutsiga vårdnadstvist han befann sig i. Han hade publicerat så väl namnet på sitt barn, som utdrag ur polisförhör, en dom i ett vårdnadsmål, samt ett utdrag ur en barnavårdsutredning. Datainspektionen fann han skyldig till brott mot personuppgiftslagen, då han enligt Datainspektionen hade valt att publicera inlägg, som enligt deras mening, var av privat karaktär och kränkande för de inblandade. Vad kan då påföljderna bli om man bryter mot personuppgiftslagen? Park (2002, s.33 [Elektronisk]) nämner i sin uppsatts att i 49 PuL stadgas de fall där böter eller fängelse, i högst 6 månader, kan bli påföljden. Men att sedan den 1 januari 2000 döms inte längre ringa fall. Vad som bedöms som ringa beror på uppgifternas art och den integritetskränkning som publiceringen orsakat. Om brottet klassas som grovt, att man uppsåtligen eller av grov oaktsamhet publicerat personuppgifter av kränkande art, kan det ge fängelse i högst 2 år. För att undvika att kränka personer när man skriver i sin blogg, finns det några regler som man kan ha i åtanke vid nästa publicering. Det första är att man ska överväga noga publicering som kan kränka andra och avstå att publicera sådana inlägg, om det inte är ett uppenbart intresse för allmänheten. Det andra är att man ska överväga konsekvenserna noga vid en namnpublicering som kan skada en annan människa. Till sist ska man helst undvika att framhäva något om personers etniska bakgrund, deras kön, religiösa tro, vilket politiskt parti de stödjer eller om deras sexuella läggning om det saknar betydelse i sammanhanget. Det kan komma att strida mot personuppgiftslagen. 7

10 4 Slutsats Den slutsats jag drar av att ha möjligheten att dela sina tankar, känslor och åsikter med andra, även om de är helt främmande människor, är att det för många är väldigt positivt. Alla vill vi bli hörda och sedda, även om det är via några rader text på en egendesignad blogg. Det finns många människor som har lättare för att uttrycka sig via skrift än tal och att kunna göra sin röst hörd via sin blogg, kan stärka självförtroendet. Fotografen som sökt många jobb, men inte fått något, startar en fotoblogg där han visar upp sina foton i hopp om att någon vill anställa honom. Men han/hon gör det även för att den respons som uppkommer, ger han/hon en känslan av att lyckats och stärker viljan att fortsätta fotografera när det känns tungt. Eller den nyblivna mamman som bloggar om sin lilla skatt och samtidigt söker likasinnade att ventilera med. Utifrån dessa två exempel är även min slutsats att bloggen inte bara är en form av dagbok där personer skriver ner några väl valda ord som är fria för omvärlden att läsa, utan att bloggen även är en form av socialt media. Ibland så fortsätter diskussioner utanför bloggen, via andra medier eller i verkliga livet. Jag har själv haft en blogg för många år sedan och under den tid jag skrev, så var det på ett sätt befriande. Befriande på det sättet att jag dels fått ur mig det jag för tillfället kände, men samtidigt att det är andra som läser, även om de inte kommenterar. Och de som kommenterade var oftast andra i samma situation. Det gjorde att man på ett sätt stöttade varandra i en jobbig period och fick varandra att må så pass bra att bloggen inte längre behövdes, utan man valde att fortsätta sitt känsloarbete utanför bloggen. Men det gav även mod att våga berätta för andra öga-mot-öga det man skrivit om i bloggen. Även det gjorde att man kände kände en form av befrielse. Det är även vad många som har en personlig blogg vill uppnå. Att det är någon som ser dom och lyssnar. Tyvärr så är det allt för många bloggar som smutskastar andra och hänger ut personer som de kanske inte gillar. Då en blogg är fullt synlig för vem som helst att läsa och kommentera är det upp till den som handhar bloggen att se till att kränkande och osmakliga kommentarer inte publiceras. För det är den bloggare som har bloggen, där dessa kommentarer finns, som kan bli fälld för brott mot personuppgiftslagen. Men det är inte bara vad andra skriver som man ska tänka på, utan vad man själv skriver. I stundens hetta av svallande känslor är det väldigt lätt att man skriver exakt vad man tänker, och oftast väljer man i ett sådant läge att även nämna namn eller andra uppgifter som kan identifiera en person. Om man inte tar ett djupt andetag och läser igenom vad man har skrivit, innan man väljer att publicera innehållet, kan konsekvenserna bli allvarliga. Personen man nämner i sitt inlägg, kan känna sig kränkt, och anmäler detta i sin tur. Även om alla fall vägs mot de bestämmelser som finns i personuppgiftslagen, så kan man bli fälld för det. 8

11 Slutligen vill jag lyfta fram att; trots allt positivt som kan komma av bloggandet (bekräftelse, respekt, diskussion osv.) är det viktigt att tänka sig för innan man publicerar information om andra. Det bör endast ske om personen själv gett tillåtelse, eller att det finns ett sådant stort allmänintresse, att publiceringen därmed är berättigad. Bete dig på internet, som du gör i det verkliga livet, är ett motto alla borde tänka på och ta till sig. 9

12 Källförteckning 1. Jonströmer, Anna (2006). Blogging. Stockholm: Docendo Sverige AB. 2. Personuppgiftslagen (2011). Notisum. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] 3. Nardi, Bonnie. A, Schiano, Diane J, Gumbrecht, Michelle, Swartz, Luke (2004). Why we blog. In Proceedings of Communications of the ACM The Blogosphere Volume 47 Issue 12, December ACM, New York USA. [Elektronisk] Tillgänglig: id= &coll=dl&dl=acm [ ] 4. Park, Josefin (2002). Personuppgiftslagen och möjligheterna till undantag från dess tillämpningsområde med stöd av 7 PUL. [Elektronisk] Lund: Lunds Universitet (Examensarbete, 20hp, 2002) Juridiska fakulteten. Tillgänglig: func=downloadfile&recordoid= &fileoid= [ ] 10