SMARTA PREFABMODULER FÖR SMÅHUS I BETONG

Transkript

1 SMARTA PREFABMODULER FÖR Examensarbete 15 hp, VT11 Byggteknik och design, KTH Haninge Namn: Examinator: Sara Hamming Miriam Martin Zeev Bohbot 1

2 2

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks möjligheten att utveckla ett modulsystem som kan bidra till större mångfald av dagens marknad för betongvillor. Frågeställningen var om det är möjligt rent konkurrensmässigt att producera smarta prefabmoduler som kunden själv kan kombinera till en villa. Rapporten behandlar frågan hur moduler och väggelement bör utformas för störst variation av planlösningar. Med hänsyn till vad som efterfrågas av kund gjordes även en undersökning om villor samt betongens popularitet. Med undersökningen som grund utvecklades fyra husprototyper för att demonstrera hur elementen kan kombineras för att uppnå olika typer av hus. 3

4 4

5 Abstract This report examines the possibility of developing a modular system for concrete homes that can contribute to greater diversity of today's market. The issue was whether it from a competitive point of view is possible to produce smart prefab modules that customers themselves can combine to a villa. The report addresses the question how the modules and wall panels should be designed for the greatest variety of floor plans. With regard to what is asked of the customer interviews where held for the purpose of understanding concrete's popularity and elements of high value in their homes today. The answers from the interviews laid ground for four prototype homes which were made to demonstrate how the elements can be combined to achieve different types of houses. 5

6 6

7 Förord Detta examensarbete är det sista momentet på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design 180hp vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Arbetet omfattar 15hp och har skrivits och genomförts av Sara Hamming och Miriam Martin på 10 veckor under vårterminen Bilder och illustrationer är gjorda av författarna till examensarbetet där inget annat anges. Tack till Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Zeev Bohbot som gett oss stöd och visat genuint engagemang genom hela projektet. Lise Langseth, VD på Svensk Betong, som ordnat kontakten med Abetong och gjorde detta spännande examensarbete möjligt. Ett stort tack till Abetongs VD Fredrik Holst för att han alltid tagit sig tid att hjälpa oss när det behövts. Tack för alla trevliga möten, givande diskussioner samt besöket på fabriken i Kvicksund där vi även vill rikta ett tack till Håkan Adamsson för rundvandringen på fabriken. Tack till Magnus Ruthström, grundare av Arkitekthus, som gett oss möjligheten att utföra vårt arbete i deras lokaler. Vi vill också tacka för möjligheten att få träffa och bolla idéer med arkitekten och byggnadsingenjören Anna Höglund på Wingårdhs arkitektkontor. Slutligen vill vi även rikta vår tacksamhet till våra studiekamrater för all uppmuntran och goda feedback vi fick vid halvtidsseminariet. 7

8 8

9 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och vision Betong Prefab Utförande Metod Avgränsningar Samarbeten Vattenmodul Väggelement Dimensionering Material och utformning Fönster Undersökning Bakgrund Resultat Tillämpning Prototyper Enplan MINI Enplan MAXI Tvåplan Suterräng Materialval Behandling Valfrihet Kostnad Marknadsjämföring Vidare utredning/utveckling Källredovisning Bilageförteckning Bilagor

10 Inledning Betong är ett material som sedan länge använts till många olika ändamål. Idag används den främst inom anläggning och vid bygge av större byggnader. Betongens goda egenskaper indikerar dock på att även småhus skulle kunna dra stor nytta av att vara byggda i betong. Ett projekt som utformats inom detta område är Konkret Vision. Enligt Konkret Visions hemsida är det ett inspirationsprojekt skapat av kvinnor för att förbättra branschens konkurrenskraft. Det är initierat av BETTAN (Svenska Betongföreningens kvinnliga nätverk) och är främst finansierat av Byggkostnadsforum och SBUF. Projektet är ett samarbete mellan många byggföretag, men ledande är NCC Teknik och KAWA arkitekter. I detta projekt finns en smart lösning med en våtrumskärna kring vilken betonghuset byggs upp. Projektet behandlar även tidsfaktorn, dvs. att exempelvis barn tillkommer eller flyttar ut. Huset är tänkt att kunna anpassa sig efter rådande boendeform då boendeantalet kan förändras med tiden. Även Abetong har tidigare arbetat med modulhus. Det började med att företaget arbetade fram enstycksvillor skräddarsydda efter kundens behov. Då detta visade sig vara för dyrt för de flesta kunder har Abetong nu funderat över en Lego Duplo-baserad produkt där kunden själv får bygga ihop en villa utifrån Abetongs färdiga byggelement. Detta ger kunden större nytta då det blir billigare utan att tappa kvalitet. Kunden får då en egendesignad villa och får utnyttja sin egen kreativitet. För att göra tjänsten så tillgänglig och lättanvänd som möjligt håller Abetong nu på att utveckla en webbaserad shop där kunden själv kan sätta ihop en virtuell villa. Då alla virtuella byggelement är kopplade till sitt verkliga pris ska kunden direkt kunna se vad allting kommer att kosta och slutligen hur mycket villans totalpris kommer att bli. Ytterligare forskning på området hoppas leda till ett nytt, effektivt byggsystem som idag tycks hägra borta i horisonten. 10

11 Bakgrund och vision Från början var tanken att utforma färdiga rumsmoduler som likt Lego kunde kombineras kring en färdig vattenmodul till olika husformer. Efter utredning kring aspekter som montering, transport och totalkostnad fattades beslutet att istället utforma färdiga väggelement i lättbetong med bestämda mått. Dessa kan sedan kombineras kring en färdig vattenmodul till en byggnad med ett realistiskt pris. En kompletterande katalog har framtagits för en enkel och konkret uppvisning av produkten för eventuella kunder. För att utveckla en bra produkt är det viktigt att känna till grunderna och bakgrunden till material och metod. De väsentligaste områdena tillhörande projektet är betong och prefab. Betong Som byggnadsmaterial består betongen av 80 % bergmaterial, även kallat ballast. Ballasten blandas med % cement, vilket är mald och upphettad kalksten. När 6-7 % vatten tillsätts reagerar blandningen med vattnet och betongen härdar. De naturliga ingredienserna gör att betongen är naturlig och 100 % återanvändbar. Krossad betong kan exempelvis användas som fyllnadsmassa i vägbankar. Betong är dock inte helt miljövänligt att tillverka. Framtagandet av cementet är energikrävande och genererar stora mängder koldioxid. 1 Forskning på området visar dock att avskiljning och lagring av koldioxid är en lovande teknik för minskade utsläpp i framtiden. Sett över en byggnads hela livscykel är betong fortfarande det miljövänligaste materialet. Betongen har många positiva egenskaper. Materialet är väldigt värmetrögt vilket gör att värme/kyla lagras i exempelvis väggar. Detta gör att en byggnad i betong håller sig kall på sommaren och varm på vintern. En jämn inomhustemperatur är både behaglig och bra ur energisynpunkt. Betong är ett starkt och slittåligt material. Den har lång livslängd och står med lätthet emot väder och vind. Styrkan i materialet innebär att långa spännvidder kan erhållas vid armering av betongen. Långa spännvidder möjliggör en flexibel planlösning med rivbara innerväggar. Detta är väldigt bra i kontorshus där ett företag vill ha separata kontor medan ett annat vill ha öppet kontorslandskap. På detta sätt kan man återanvända lokaler som var ämnade för något annat från början. Vidare är betongen ljudreducerande tack vare sin stora massa. Lågfrekventa ljud som buller kan reduceras helt med en betongvägg. Materialet tål även fukt vilket kan förhindra mögel från att sprida 2 sig i byggnaden. Brandsäkerhet är alltid en viktig fråga. Betongen står emot brand väldigt bra vilket gör den till ett smart val vid byggnationer. Om en betongkonstruktion kollapsar vid brand beror det på deformationer av armeringen. Betongens formbarhet innebär att endast fantasin begränsar ytans form och färg. Mer om betongens behandlingsmöjligheter kan läsas under Materialval längre fram i rapporten. En nackdel med betong är att den är tung att frakta. Vid prefabbyggen krävs många stora lastbilar för att leverera de tunga elementen till byggplatsen. Den tunga vikten gör att det nästan är omöjligt att frakta hela volymenheter i betong som man kan frakta hela volymer i trä, se följande sida, figur 1. 1 Margareta Redlund, Stark, skön och formbar, 2008, Vad är betong? 2 Betongforum, Hållbart byggande med betong, Betongens goda egenskaper 11

12 Vidare kan betongen drabbas av frostsprängning om ytan ej är behandlad korrekt. Ytterligare en risk med betong är att den kan få sämre hållfasthet vid dålig kvalitet på ballasten. Framstegen inom betongindustrin har dock varit många och risken för sådana problem är små idag tack vare forskning och lärdom inom området. Figur 1: Frakt av färdigt trähus Prefab Innan prefabmarknaden tog fart var platsgjuten betong dominerande inom byggbranschen. Den enda betong som prefabricerades i fabrik var till stenplattor och dekorativa delar. Men trots att platsgjuten betong var dominerande var den inte alltid så uppskattad. Den obehandlade betongenytan gav ingen estetisk tillfredställning samt höll arkitekterna tillbaka vad gäller design då möjligheterna till form var betydligt begränsade. Brutalismen var den sista period där platsgjuten betong fortfarande var dominerande. När prefabbetongen anlände kom den som en frälsning för många. Metoden ledde till experimenterande kring form, färg och mönstergjutning. I och med att betongen nu kunde bearbetas i fabrik erhölls större förståelse kring materialets egenskaper och möjligheter. Betong med större varaktighet arbetades fram och idag är prefabricerad betong ett av de mest förekommande husmaterialen i norra Europa. 3 Prefabbetongen har gjort att byggtiden för ett hus kan förkortas betydligt. Detta då byggelementen har brunnit klart i förväg och är färdiga att montera när de anländer till bygget. Liksom i många andra branscher är tid lika med pengar vilket gjort prefabbetongen enormt populär till flerbostadshusbyggen. Förkortad byggtid är dock positiv i alla typer av byggen, även byggen av småhus. 3 David Bennett, The art of precast concrete, 2005, Preface 12

13 Utförande Metod Smarta prefab-moduler ska tilltala kunder i alla åldrar och övertyga om användbarheten. Då det inte finns så många betongvillor producerade idag finns det därför inte heller någon riktig garanti för kunden att denne gör ett bra köp. Därav blev det viktigt att utforma prototyper som tydligt kan visa kunden produktens alla fördelar och egenskaper. Avgränsningar Arbetet fokuserar främst på följande områden: Standardelementens utformning Planlösningarnas flexibilitet Inspirerande prototyper Produktens slutliga pris till kund Kundens nytta Materialval för stomme och fasad Betongens för- och nackdelar För att standardelementen ska kunna monteras med en prisvärd kran måste elementen hålla ungefär samma vikt. Därför har större vikt lagt vid framtagningen av dessas utformning. Då kunden ska kunna nyttja huset under hela sin livstid ska byggnaden kunna förändras alltjämt med livets olika skeden. För att visa på produktens variation tas tre prototyper fram för inspiration. En undersökning görs för att ta vara på kundens önskemål samt deras relation till betong. För att få en konkurrenskraftig produkt måste det slutliga priset vara realistiskt. Vid framtagning av materialval förs en kontinuerlig diskussion kring de olika materialens för- och nackdelar för att uppnå bästa möjligt resultat. Arbetet berör ej följande områden: Utförlig lastberäkning Detaljerad kostnadsberäkning Miljö- och energiaspekter Uppvärmning av huset Ventilation och rördragning utöver vattenmodulen, ej detaljerat Då examensarbetet fokuserar på arkitektur är fungerande planlösningar och boendetrivsel högre värderat än teknisk utredning. Tidsramen för examensarbetet lämnar ej plats för djupgående miljö- och energikonsekvenser. För att uppnå en hög nivå på de prioriterade områdena kommer rör- och kanaldragning för ventilation och avlopp endast beröras översiktligt då detaljerad planering och redovisning tar för mycket tid. 13

14 Samarbeten Examensarbetet utfördes huvudsakligen i samarbete med två företag som båda är intresserade av villor i betong. Huvudsamarbetspartnern Abetong AB är ett stort bolag som producerar och säljer prefabricerade betongprodukter. De har under mer än 60 år byggt upp en bred erfarenhet kring betonghantering vilket i dagsläget gjort dem till ett ledande företag på prefabricerade betongkonstruktioner. Abetongs verksamhet är indelad i tre marknadssegment: anläggning, hus och lantbruk. Huvudkontoret är beläget i Växjö, men på 14 andra orter runt om i landet finns även anläggningar för produktion och försäljning. 4 Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med handledning, arbetsmaterial samt mycket kunskap. Den andra samarbetspartnern, Arkitekthus, är ett företag som drivs av övertygelsen om att god arkitektur ska finnas tillgänglig för fler människor. På detta sätt kan fler förverkliga drömmen om att bo i ett hem med höga arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter. Arkitekthus ställer ut och säljer färdigritade hus som är bearbetade in i minsta detalj. Husen som säljs är ritade av några av Sveriges främsta arkitekter; Claesson Koivisto Rune, Thomas Sandell, Tham & Videgård och ert Wingårdh. Huvudkontoret är beläget på Skeppsbron i centrala Stockholm, men företaget har även kontor hos 5 samarbetspartners i Oslo. Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med arbetsmaterial samt kontakter i branschen. Slutligen hades även ett kort samarbete med Wingårdhs Arkitektkontor AB i Stockholm. Wingårdhs är ett av Sveriges främsta arkitektkontor och finns i Stockholm, Malmö och öteborg där huvudkontoret ligger. Wingårdhs är ett företag som ägnar sig åt de konstnärliga och 6 poetiska dimensionerna av arkitektur. De skapar ärliga objekt med raka, stilrena linjer. Ovannämnd samarbetspartner har till examensarbetet bistått med kunskap kring det vackra med enkelheten och hur man tänker som arkitekt. 4 Abetong en naturlig samarbetspartner, informationsfolder 5 Arkitekthus hemsida 6 Wingårdhs hemsida 14

15 Vattenmodul Ett av de viktigaste koncepten för produkten är vattenmodulen. Modulen innefattar alla vattenkrävande ytor såsom kök, badrum, toalett och tvättstuga, se figur 2. Detta gör att övriga delar av huset kan kombineras på olika sätt utan att rördragningens utformning kommer ändras. I denna färdigdesignade vattenmodul är all rördragning standardiserad och färdigdragen i elementen. Detta bidrar till att kunden som troligtvis har begränsad kunskap om VVS-installation lätt själv kan designa huset kring modulen utan att riskera komplicerade rördragningar som sedan skulle kunna leda till byggfel. Att det inte ingår några rör i de väggar som kunden själv placerar ut innebär också att det inte behöver anlitas någon konsult som kan planera rördragningen. Vattenmodulen effektiviserar alltså projekteringsskedet och gör slutprodukten billigare. I projekteringen behandlades även frågan om insättning av en extra toalett. Ifall kunden exempelvis vill ha en större villa i enplan kan endast en toalett bli otillräckligt och leda till överbelastning. Därför utreddes möjligheterna att utforma en mindre vattenmodul som vid behov kan kopplas till den större befintliga vattenmodulen. Ifall kunden vill bygga in en extra toalett som inte är i anslutning till vattenmodulen ska detta gå att lösa. Kunden får då stå för kostnaderna av anlitad konsult som ser till att bygget går att genomföra på ett säkert sätt. I tvättstugan finns en extra dörr som leder ut utanför huset. Detta kan vara bra ifall man vill vädra eller hänga kläder på tork utomhus. Om ett garage kopplas till byggnaden kan denna dörr fungera som en direktväg in från garaget. Dörren i tvättstugan kan även fungera som en riktlinje för kunden när denne utformar sitt hus. Vanligtvis brukar bad- och serviceenheter placeras i ryggen på huset då dessa inte är i stort behov av solljus. Dörren gör då att kunden per automatik väljer att placera vattenmodulen vid en vägg. Denna vägg blir då troligtvis ryggen av huset för att lämna plats åt exempelvis vardagsrummet. Hela vattenmodulen är handikappsanpassad och samtliga ytor i villorna är rymligt planerade. I tvåvånings finns ett tvättnedkast där tvätten åker direkt ner i tvättstugan. Standardköket till vattenmodulen ligger längsmed en av kortsidorna. Köket går dock lätt att bygga ut i L-form eller att lägga till en köksö. De tekniska lösningarna till vattenmodulen har tagits fram i samarbete med Abetong. Placering av vattendrivna maskiner och tillbehör är placerade intill schakt så att smidig rördragning är möjlig. Schakten är inplanerade i vattenmodulen men är inte dimensionerade. Figur 2: vattenmodul i standardutförande 15

16 Väggelement För att få ner totalpriset på väggmodulerna och uppnå en stabil produkt finns en rad aspekter att ta hänsyn till. Dimensionering Elementens storlek är en viktig fråga för produktionseffektiviteten. Efter rådgörning med fabrikschef Håkan Adamsson på Abetongs betongfabrik i Kvicksund konstaterades att den mest lönsamma längden på element är 8 m. Då kan fler element gjutas på samma gjutbord vilket blir lönsamt. Små element får ökade monteringskostnader då fler lyft, infästningar och skarvar erhålles än vid längre element. Montering av mindre element tar även längre tid. Större element går snabbare att montera men kräver större kran för lyften. Slutsatsen blev att mellanstora element passar bäst för tillverkning och montering av småhusmodulerna. Monteringen av väggelementen görs med en byggkran. Om samma kran kan användas till hela bygget kan en väsentlig summa pengar sparas. Därför utformades elementen med relativt små variationer i storlek och därmed också små variationer i vikt. Frakten av elementen till byggplatsen sker med hjälp av lastbilar. Fördelaktigt är även då att elementen håller ungefär samma längd. Om elementen hålls på ungefär samma längd krävs inga extra långa lastbilar, och detta leder till att kostnaderna för frakten kan hållas låga. Detta kan jämföras med ett scenario där en lastbil fraktar många element på 5 m och en extra lastbil behövs för att frakta ett extra långt element på 12 m. Med standardmått på elementen kan alltid samma lastbilsstorlekar användas för frakten vilket öppnar möjligheter för ett fast, lönsamt samarbete med en fraktfirma. Framtagningen av elementen tog fart och till en början provades en lösning med 35 olika element. Som kan ses i figur 3 fick elementen längder som varierade mellan 3,2-8,9 meter. Då denna lösning hade blivit mycket olönsam att genomöra vidarearbetades elementen om. Slutligen ledde sammanställningen av förarbetet till utformningen av 19 stycken element med tre olika längder; 5,3 m, 6,0 m, och 7,3 m, se figur 4. Dessa elementlängder visade sig ge stört variationsmöjlighet i utformandet av de fyra olika villaprototyperna. Figur 4 Till vänster: Figur 3, första utkast på väggelementen Ovan: Figur 4, slutliga väggelementen Figur 3 16

17 Material och utformning I idéskedet övervägdes en lösning med skalväggar för att underlätta monteringen på byggplatsen. Idén slopades dock relativt fort då Abetong har ett väl fungerande system för framtagning av färdiggjutna element. Diskussionen kring val av ytterväggsmaterial har gått fram och tillbaka mellan betong och lättbetong. Då husen inte kommer byggas högre än två våningar behöver bärförmågan hos elementen inte vara så stor, därmed valdes lättbetong som stommaterial, se figur 5. För lättbetong kan en tryckhållfasthet på 15 MPa uppnås, vilket räcker för modulhusen. Detta är siffror från Abetongs kontor i Kvicksund. Lättbetong väger mindre och ger alltså mer gynnsamma kostnadssiffror i kran- och fraktfrågor. Det tar heller inte längre tid eller mer arbetskraft att skapa lättbetong än vanlig betong. En positiv egenskap hos lättbetongen är att den går enkelt att spika och borra i för att sätta upp saker på väggen; något som dök upp i undersökningen som gjordes. För att få en snabbare montering och en lägre totalkostnad har tillsammans med Abetong kommits fram till att träbjälklag är det bästa alternativet att använda i småhusen. Ett bjälklag i lättbetong hade blivit betydligt tyngre och hade därmed kanske krävt en större kran vid montering. Ett träbjälklag kommer med lätthet att kunna monteras med samma byggkran som resterande byggelement. Vad gäller takhöjd kommer den fria takhöjden att ligga på 2,5 m i enplanshusen. Detta för att takbjälklaget behöver fästas på den höjden för att ytterväggarna ska skymma takkonstruktionen utifrån. Taket är ett låglutande sadeltak och vattenavrinningen sker med hjälp av uppsamlingsränna på taket och sedan vidare ner i utvändiga stuprör. I tvåplanshus fästs mellanbjälklaget på 2,7 meter höjd, se figur 6. Detta gör att bottenplan i tvåplanshus och suterränghus får en fri takhöjd på 2,7 m. Bägge bjälklagen kläs med dubbla gips på undersida av brandsäkerhetsskäl och sedan spacklas och målas för en fin yta. I och med att elementen är gjorda i lättbetong behöver uppbyggnaden av väggen ej förändras vid bygge av suterränghus. Lättbetong står emot jordtryck och behöver därmed inte modifieras från standardväggen för att hålla. Detta leder till att färre element behöver utformas vilket ger en lägre kostnad. Figur 5: Detalj yttervägg Figur 6: Sektion prototyp Tvåplan 17

18 Fönster Vad gäller fönster står valet mellan fasta eller öppningsbara fönster. Fasta fönster är billigare både materialmässigt och monteringsmässigt då de är avsevärt mindre tunga än öppningsbara fönster. En idé som diskuterats med Anna Höglund, arkitekt och byggnadsingenjör på Wingårdhs, är att använda fasta fönster med en öppningsbar del för vädring. På detta vis sänker man vikten vilket gör monteringen lättare. Om sådana fönster kan fås i serieproduktion kan eventuellt priset bli lägre än för vanliga öppningsbara fönster. För att komplettera väggelementens avlånga form har långsmala fönster tagit fram, se figur 7. Kombinationen av dessa leder till en mer balanserad byggnad med ett modernt, stilrent utseende. Samtliga fönster skjuts på plats mot en kant på utsidan av väggen vilket gör att fönstren kan utföras karmlösa. Detta blir ytterligare en faktor som gör att huset känns simpelt och modernt. Med hänsyn till rullstolsburna användes till en början fönster med en extra låg bröstningshöjd på 300 mm. Eftersom att det även behövdes fönster med hög bröstningshöjd i sovrum av privatskäl ledde detta till för många element. Den slutliga lösningen blev att slopa de låga fönstren och istället utforma en elementtyp med öppning hela vägen ner till golvet. På detta vis finns fönstertyper som passar alla. Några utav elementen har fått extra stora fönsteröppningar. Detta för att ge möjligheten att ha stora fönsterpartier. Två mindre fönster kan placeras i samma öppning om det passar bättre. Då placeras en stödjande pelare mellan fönstren som sedan isoleras och kläs in med samma material som resten av fasaden. Vid användning av stort glasparti har metoder för avväxling i underkant av bjälklag diskuterats med Abetong. Det har konstaterats att fungerande metod finns men att denna behöver utarbetas vidare innan produktion. Figur 7: Fönstertyper som använts i projektet 18

19 Undersökning Bakgrund En produkts konkurrenskraftighet avgörs av hur nöjd kunden är. Att undersöka vad kunden värdesätter innan produkten skapas kan därför vara mycket fördelaktigt. Syftet med undersökningen var att utreda efterfrågan på betongvillor samt att få större medvetenhet om vad kunden sätter högt värde på i sin bostad. Detta för att kunna designa smarta villor som verkligen tilltalar kunderna. För att få en uppfattning om människors åsikter kring betongvillor frågades totalt 22 personer från tre målgrupper; yngre par, stor familj och äldre par. Frågorna fokuserar mest på opinionen kring val av betong eller trä och varför trä är mer populärt idag, se figur 8. Innan sista frågan i frågeformuläret redogjordes kort för betongens fördelar. Finalfrågan som ställdes frågade om den intervjuades val av villamaterial ändrats med den nyvunna kunskapen om betongens alla fördelar. Utöver betongfrågorna behandlar undersökningen även den personliga upplevelsefaktorn i hemmet; vad kunden saknar i sitt hem idag och vad de skulle vilja ändra på. Svaren på undersökningen har legat till grund för utvecklingen av prototyperna. Figur 8: Frågeformulär För en större bild av formuläret se bifogat blad i slutet av rapporten 19

20 Resultat Resultaten visar tydligt att trä är det mest populära villamaterialet idag. Samtliga tillfrågade i kategorierna ungt par och storfamilj svarade att de hellre skulle välja en villa i trä än betong. Majoriteten förklarade att detta beror på att trä känns finare och att trä är ett mer naturligt material. Bland de äldre paren svarade en tredjedel att de skulle välja en villa i betong för att det är hållbart, relativt underhållsfritt samt värmetrögt, se figur 9. På den avslutande frågan visade sig storfamiljerna vara mest påverkningsbara. Hela 50 % svarade att de, efter att ha fått reda på all positiv fakta om betong, skulle välja en betongvilla. Bland de yngre paren svarade 25 % att de skulle ändra sin åsikt och 50 % svarade att de kanske skulle göra det, se figur 10. I undersökningen erhölls även svar på frågor om boendekvaliteten. Ett flertal tillfrågade svarade att de saknar någon typ av allrum i sin bostad. Ett allrum som kan fungera som ett extra vardagsrum där barnen kan umgås. Andra vanligt förekommande svar var större rum och parkering nära boendet. Lugn och avskildhet från grannar och nära till naturen var det mest uppkommande svaret. Figur 9: Cirkeldiagram över resultaten fö val av villamaterial Figur 10: Cirkeldiagram över resultaten i frågan om ändrad åsikt efter uppläsandet av betongens fördelar. 20

21 Tillämpning En vanlig åsikt som uppmärksammades i undersökningen är att trä är finare än betong och inte lika industrirelaterat. Därför har fasadmaterialen utformats så att de lätt kan kombineras med trädetaljer för att ge fasaden ett mjukare intryck om kunden så önskar. Antingen klä in helt eller i delar av trä eller gjuta betongen mot en träpanel som kommer ge fasaden en illusion av riktigt trä, och på så vis minska underhållet. På sidan 27 i rapporten kan mer om vilka olika materialval som valts att arbeta mer med läsas. Samtliga prototypvillor i 2 plan är planerade med allrum på ovanvåningen för att avlasta vardagsrummet samt skapa en frizon för barnen/ungdomarna. Alla prototyper har även en verandadörr som leder rakt ut i naturen, där kunden kan skapa en vegeterat avskärmad uteplats som ger en privat känsla och motverkar att grannen känns en meter bort. Det har också valts att fokusera på det lilla extra vid planeringen av de olika prototypvillorna. Exempelvis har hansyn tagits till att kunna placera en öppen spis i vardagsrummen. Spisen är placerad så att de ska synas från så många vinklar som möjligt. Sen är även köket utformat så att kunden själv kan välja om den vill ha ett L-format kök, med eller utan köksö eller ett kök i standardutförandet. Se figurer Allt för att kunden ska känna att den själv kan påverka, utan att ge komplikationer för tillverkaren. Detta är möjligt då rör för vatten samt IM-kanalen är fasta och kan inte påverkas av kundens olika val. I hallen har hänsyn tagits till möjlighet till mycket förvaring. Enligt Anna på Wingårdhs är dagens svenska standard otillräcklig när det gäller förvaring och många husköpare kräver i dagsläget mer. Privata och offentliga delar syns tydligt i de större villaprototyperna. Uppdelningen gör att exempelvis gäster inte måste korsa de privata delarna i hemmet för att komma till den offentliga delen. Detta anses oftast som något kunden önskar. Figur 11: Köket i standardutförandet Figur 12: Kök med tillval köksö Figur 13: Kök L-form Figur 14: Kök L-form med bardisk Figur 15: Kök L-form plus köksö med hopsatt matplats. 21

22 Prototyper Det faktum att det inte finns så många prefabbetongvillor producerade idag kan skapa skepticism och tvivel hos en kund. Därför är det viktigt att med tydliga medel visa produktens användbarhet och utseende för att minimera tvivel vid köp. rundsyftet med prototyperna är att demonstrera modulelementens utformningsmöjligheter och produktens variationsrikedom. För att detta ska framgå tydligt är det viktigt att kreera en situation som kunden kan se sig själv i. Detta görs med prototyper, illustrationer och visualiseringar som specifikt tilltalar de olika målgrupperna. Fyra prototyper utformades för projektet: - Enplan MINI - Enplan MAXI - Tvåplan - Suterräng Inspirationen till villaprototyperna har hämtats från modernare villor. Bland annat har enkelheten, fönsterstorlekarna och fönsterplaceringarna inspirerats av bl.a. ert Wingårdhs villor som säljs hos Arkitekthus samt Anette Billunds trädetaljer mot den råa betongen i projektet VELFAC 200 Strib i Danmark. Själva funktionen hos de olika prototyperna utgår från en egenupprättad funktionsanalys baserad på undersökningen samt egna erfarenheter och idéer. Samtidigt som de olika villatyperna tog form arbetades det flitigt med att utforma de tillhörande väggelementen. Processen gick hand i hand för att få en bra produkt och för att minska kostnaden. Efter att väggelementen fastställts provades också andra alternativa planlösningar för att se att elementen även skulle fungera till andra prototyper. 22

23 Enplan MINI Mindre villa i enplan, 105 m 2 Med åldern kan trötthet i knän och andra leder uppkomma. Detta kan göra det extra ansträngande att ta sig upp och ner för trappor. Prototypen Enplan MINI har därför utformats i enplan för att eliminera alla trappor och göra hela bostaden lättillgänglig. Äldre människor brukar uppskatta stora öppna ytor där barnbarn kan leka och där många kan umgås samtidigt. I Enplan MINI kan nästintill hela huset överskådas från kök och vardagsrum. Ytterligare en positiv faktor med öppna ytor är att bostaden blir ljus och lättöverskådlig, vilket ökar trygghetskänslan i hemmet. Enplan MINI visar på att det går att utforma en liten villa med modulerna. Ett hus som passar utmärkt som exempelvis sommarstuga, se figur 16. En bra förutsättning för ett ungt par är möjlighet till expandering. Vid påbyggnad av en extra våning på Enplan MINI kan denna prototyp vara perfekt för just småbarnsfamiljen. Då det undre våningsplanet har sovrum, kök och alla övriga förnödenheter för ett boende kan den övre våningen lämnas helt oinredd tills den punkt då familjen väntar tillökning. Att isolera det övre våningsplanet så länge det inte används gör att man sparar energi på att inte värma upp hela huset i onödan. När det sedan är dags att inreda ovanvåningen placeras en trappa där klädkammaren i hallen ligger placerad och hela huset kan då brukas. Sedan kan även sovrummen på bottenvåningen tas bort, då de väggarna inte är bärande vilket ger huset en öppnare planlösning. Till prototyperna valdes olika färger för att accentuera villornas olika karaktärer. Ytterväggselementen till Enplan MINI gjuts mot träbrädor och målas faluröda för att förstärka sommarstugekänslan. Skalenlig ritning med elementbredder och -indelning finns bifogat längst bak i rapporten. Figur 16: Planlösning prototyp Enplan MINI 23