Kundnytta skulle gynna byggsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kundnytta skulle gynna byggsektorn"

Transkript

1 Kundnytta skulle gynna byggsektorn Byggsektorns kunder frågar alltmer vad de egentligen betalar för. Vad ska vi säga? Som det är? Att vi inte har klara siffror på vad som kostar och varför det blev som det blev? AV EVA GABRIELSSON, ARKITEKT Men vi vet faktiskt en hel del. Forskningen visar att kvalitetsfelen kostar procent, att tidsspillet kan vara så mycket som 50 procent, att materialspillet av tradition räknas till 15 procent men blir mycket mer när varor ligger ute i regn och rusk eller skadas efter att de byggts in, och så vidare. Och allt detta betalar kunden för. Vi vet också något om motsatsen. Svenska bostadsprojekt som tar ett fastare grepp om ovanstående kaoseffekter och reder upp sin arbetsorganisation sparar in procent av kalkylerad slutkostnad. Partneringprojekt över flera år och med flera projekt i följd har i England minskat kostnader och tidsåtgång med cirka 50 procent. Och detta är lönsamt för företagen också. Inte bara för kunderna. Kundnytta gynnar Byggandet verkar alltid lyckas ramla ner i ett stup, där kunderna inte längre kan betala och systemet kollapsar. Efterfrågan på bostäder, lokaler, kontor, vägar och avloppssystem upphör. Byggföretag ramlar ner i stupet ovanpå sina ditfösta kunder, medan överlevarna bland företagen monterar ner sig. Så håller det på. Nu är detta ingen naturlag som orkaner eller översvämningar. Stupet drivs fram av vårt eget agerande i byggsektorn. Vi är den enda bransch som håller isär design och produktion i vår arbetsorganisation. Vi tappar överblicken över kostnader och kvalitet och driver därmed kunderna ifrån oss inte till oss. En vanlig Volvo lär kosta fem miljoner kronor om den produceras med byggsektorns arbetsorganisation. Detta borde få oss att fundera. Var är nyttan med ett sådant samlat destruktivt beteende? Går det inte att arbeta mer samlat? Ändra kurs? Andra industrier gör ständiga kursändringar för att kunna finnas kvar på marknaden. Grunden för dem är kundnyttan. Allt annat är affärsmässigt självmord. Projektmål reder upp Om vi vill ändra kurs, så måste vi förstå att kundnyttan i vår sektor faktiskt inte är byggnaden som sådan. Byggnaden är enbart arbetsmaterialet för vår snäva men samtidigt oerhört viktiga tekniska, ekonomiska och juridiska expertis. Kundnyttan är i stället de byggnadsfunktioner vi levererar i byggnaden. Kundnytta är egentligen enbart de funktioner och egenskaper som stödjer kundens verksamhet. Den verksamheten är dock inte enkel. Den kan handla om allt från att driva företag av alla slag och samhällsservice, till att förvalta hus eller att bo i dem. Det vet vi inget om. Men det vet kunden. Och det är här vi borde börja. Projektmål som bestämts av kunden är därför en bra och rätt enkel metod att använda för att arbeta med kundnytta. Målen ska tillfredsställa kundens eller kundernas önskemål, och inte byggsektorns. Projektmålen ska tydligt visa avsikterna med: Kundernas verksamhet/verksamheter Fastighetsägaren (och dennes förvaltning) som kund Det är dessa avsikter som kräver ny-, om- eller tillbyggnad. Därför är det väsentligt att känna till och förstå avsikterna. Projektmålen kan indelas i: Tid Kostnad (både kortsiktig investeringskostnad och långsiktig livscykelekonomi) Egenskaper (prestanda) Vilka av dessa är viktigast? De måste prioriteras. Annars motverkar de varandra. Alla senare lösningar och alternativa val under design och produktion ska uppfylla projektmålen. Under processen fungerar projektmålen som kurskorrigeringar, varav en Forts sid HUSBYGGAREN, nr 3, maj 2005

2 Forts från sid 38 måste vara mest styrande. Man kan inte korrigera fullt ut om tre projektmål konkurrerar. Låt kunden ta plats Projektmål placerar kunden i centrum i byggandet. Det får stora konsekvenser. Det bidrar till att skapa en kundinriktad arbetsorganisation i byggandet. Och när vi får arbetsorganisationen att fungera så har vi nyckeln till lägre priser, högre kvalitet och högre lönsamhet. Det är bara att öppna dörren och gå in i en värld där vi kan behålla kunderna mycket längre tid än när vi slutar driva dem och oss själva mot stupet. På köpet får vi också en långsiktigt stabilare marknad utan skarpa kast i lönsamhet och priser eller förlust av högkompetens i svackorna och inhopp av lågkompetens i högkonjunkturerna, något som vi inte vill ha. Vi får den förutsägbarhet vi efterlyser. Ökade sin vinst Hur vet vi att detta stämmer? Mycket talar för det. Den brittiska byggsektorns eget förändringsprogram Rethinking construction arbetar primärt med arbetsorganisationen och kundnyttan. Jag har följt programmet sedan starten år 1997 och arbetade in en del av lösningarna i Byggkostnadsdelegationens slutbetänkande då jag var delegationssekreterare. Rethinkings praktiska arbete idag presenteras på Det var häpnadsväckande att se hur Rethinkings aktörer kunde öka sina vinster med sju procent, samma år som deras kostnader sänktes med sju procent och andelen nöjda kunder steg. I Sverige finns också många väl Forts sid 42 Kv. Adlersten består av bostäder och kontor i centrala Karlskrona. Kvarteret har murade, putsade fasader och nersprängd källarvåning för garage. Det är ett varken enkelt eller till synes billigt bygge. (Foto: Eva Gabrielsson) 40 HUSBYGGAREN, nr 3, maj 2005

3 Forts från sid 40 dokumenterade projekt som klarar av motsvarande prestationer. Se exempelvis rapporterna på under Boverkets Byggkostnadsforum. Hur kan kunden styra Byggherren är alltså en senare figur i byggprocessen. Hon eller han är inte till för sin egen skull, utan får sin roll när det ska byggas. Då är det byggherren som ska driva kundernas krav gentemot leverantörerna av design och produktion. Det är här förändringen inträffar. Genom att byggherren styr byggandet efter projektmål för sin egen (om man samtidigt är kund) och/eller för sina kunders räkning kan splittringen mellan aktörerna börja överbryggas och de kan samverka i en redig arbetsorganisation som ska lösa kundens kärnpunkter. Projektmålen följer med i hela processen så alla vet vad som ska göras. Projektmål visar pedagogiskt att byggherren måste stärka sin kompetens att hantera byggprocessen och därmed upphandlingen. Projektmålen visar också en annan sak när det gäller just upphandling. I upphandlingar bör krav införas på aktörernas samarbetsförmåga och annan kompetens för att samverkan kring den kundnytta som uttrycks i projektmålen ska bli möjlig. Projektmålen kan slutligen även ge bättre inriktning till aktörernas upphandling av varandra, vilket är väsentligt då de köper merparten av alla varor och tjänster i projektet. Byggprocesserna åstadkoms ju av upphandling. Det avser både byggherrens upphandling och aktörernas upphandling av varandra. Se Tabell sidan 44. En redigt planerad och styrd arbetsorganisation med målet att komma under kronor per kvm och år i bostadshyra sänkte slutpriset med cirka 20 procent. Sluthyran blev bara 995 kronor per kvm och år. (Foto: Eva Gabrielsson) Vad har kunden fått Projektmålen kan och ska stämmas av under projektets gång under design och produktion. Kunden/nyttjaren och byggherren ska hela tiden kunna bedöma om byggandet förverkligar målen. Ibland kanske målen delvis behöver omprövas eller förtydligas, särskilt i ett tidigt stadium av byggandet. Den slutliga poängen är att projektmålen också både kan och ska utvär- 42 HUSBYGGAREN, nr 3, maj 2005

4 deras efter avslutat bygge. Det ger erfarenhetsåterföring och måttstockar för kommande byggprojekt. För att väga priset eller kostnaden mot nyttan av en lösning eller en vara under skedena design och produktion behövs nämligen fakta från tidigare projekt egna eller andras. Nyckeltal från tidigare utvärderingar av byggande och förvaltning ger bra vägledning för vilka krav som bör ställas i kommande projekt och vilka resultat dessa krav realistiskt kan leda till. Då kan vi äntligen säga att vi vet vad som kostar och varför det blev som det blev. Använda projektmål Alla byggherrar kan använda projektmål. Det fungerar för tillbyggnad av en villa, eller nybygge av ett flervånings bostadshus. Projektmål ska anpassas till projektet och behöver inte vara märkvärdiga. Det gäller särskilt om kunden enkelt kan avgöra hur det beställda arbetet löper i praktiken. Exempelvis kan småhusbyggherrar berätta hur de ser på en varsam tillbyggnad av sitt gamla hus. När det ska vara klart (tid)? Vad det får kosta idag och/eller om tio år att underhålla (kostnad)? Vilka egenskaper önskas (tidstypiskt, vattenskadesäkert, stora sovrum med morgonljus)? Vad är viktigast av dessa? Det gäller att skriva ner projektmålen tydligt och att sedan skriva avtal utifrån dem. Skriv ner mått Lite svårare är det med mål där slutresultatet inte är synligt. Men projektmål måste alltid skrivas ner och ges ett mått för vad som önskas. Det kan röra energiförbrukning (måttet är då kwh) eller att använda material som inte avger kemiska ämnen (måttet kan då vara en lista på ämnen kunden inte vill ha). Målet kan också förtydligas med hjälp av referensobjekt (villan intill, grannbolagets nya bostadshus, konkurrentens nyrenoverade kontor). Bäst är det förstås om referensobjekten är utvärderade och har fått någon form av mått. Men det är inte helt nödvändigt. Vi har allt att vinna på att kunderna kliver fram. För då kan vi realisera vad de vill ha. För vi vet hur, men inte vad. Så vi ska ta emot kunderna väl. Mer läsning SOU 2000:44. Från byggsekt till byggsektor. Byggkostnadsdelegationens slutbetänkande. Sveriges Byggindustrier byggkommission: Byggsektorns struktur och utvecklingsbehov. Juri Lutz och Eva Gabrielsson, mars Författarpresentation: Eva Gabrielsson. Arkitekt, projektör. Nu projektledare för branschutvecklingsprojektet Det hållbara byggandet i Dalarna. Projektmål och projektutveckling att sätta kundnyttan främst. Eva Gabrielsson, Diplomarbete projekteringsledning. KTH april Rätt lokal Arbetsmodell för kartläggning av verksamhetens behov. Hans-Åke Ivarsson/LFF Göteborgs stad. Mia Edström/FM-konsulterna. Formas GLAS- & ISOSAFEKUPOLER SCANLIGHT HUSBYGGAREN, nr 3, maj

5 Byggprocess med projektmål En byggprocess inriktad på projektmål kan se ut enligt nedanstående. Särskilt viktiga är kundens första två insatser, att se över sin framtida utveckling och KVALITET nuvarande verksamhet. Utan dem kan relevanta projektmål inte sättas. Poängen är att projektmålen kan löpa genom hela projektet och binda samman skedena kring kundnyttan. Därmed vet vi i byggsektorn vad vi ska samarbeta kring och hur vi kan mäta att vi nått rätt lösning. Aktör som engageras Skede M Å L med verksamheter ser över sin framtida utveckling 1 Behovsbeskrivning Verksamhetsplanering Problembeskrivning Analys Syntes (Ivarsson/Edström) Vad ska göras här? Verksamhetens utveckling med prioriteringar, mål, intressenter, hinder. Inför nästa steg: Beslut om förstudie och/eller verksamhetsutveckling (Ivarsson/Edström) ser över sin verksamhet 2 Förstudie P Alternativ för verksamhetens utveckling studeras. Behövs byggande? Projektmål skisseras, granskas: Tid, Kostnad, Egenskaper (Kvalitet) 3 Beslut om eventuellt byggande R och dennes byggherre 4 Upphandlingsstrategi O J E Projektledare och konsulter för Programarbete upphandlas/tillsätts. Program görs lokalprogram och byggnadsprogram. Projektmål beslutas och prioriteras. Upphandlingsmetod: nu görs val av entreprenadform, tidsordning för aktörernas insteg i projektet, avtal, kriterier på kompetens & pris, sätt att värdera dessa, kontroller, mm granskar, värderar Byggherren arbetar med byggprojektet 5 Upphandling (sker i flera steg och görs av både byggherren och dennes många leverantörer som upphandlar varandra) K T Upphandla projektgrupp (konsulter och övriga) efter kompetenskriterier som kopplats till projektmålen. Projekteringsledare upphandlas/ tillsätts Projektering inleds Förslagshandlingar (Övrig upphandling inleds) förbereder sin verksamhet. Byggherren arbetar med byggprojektet 6 Projektleverans projektering produktion M Å L Huvudhandlingar, bygghandlingar byggbarhetsvärdering (kortsiktig ekonomi) förvaltningsbarhetsvärdering (långsiktig ekonomi) avstämning av om projektmålen uppfylls (eller revideras lite, förtydligas) (Aktörernas egen upphandling av varandra görs också efter projektmål och kompetenskriterier) startar sin verksamhet. Byggherren avslutar sitt uppdrag och Fastighetsföretagande och Förvaltning inleds. 7 Överlämning Projektutvärdering Relationshandlingar, drifts- och underhållshandlingar görs. Utbildning av förvaltaren bör införas som en tjänst från projektgruppen. Projektmål och hela projektet utvärderas och dokumenteras, samt offentliggörs för alla inblandade. Bra till nästa projekt! 44 HUSBYGGAREN, nr 3, maj 2005