ROADS ENERGISNÅL ASFALT BRA FÖR MILJÖN/4 REKORD NÄR FLYGPLATS FICK NY BELÄGGNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROADS ENERGISNÅL ASFALT BRA FÖR MILJÖN/4 REKORD NÄR FLYGPLATS FICK NY BELÄGGNING"

Transkript

1 AVSÄNDARE: NCC ROADS, GÖTEBORG Om något är fel på adressuppgifterna, ändra här tack! Namn: Företag: Adress: Postadress: Telefon: Klipp ur eller kopiera hela kupongen och faxa din korrigering tillsammans med den felaktiga adressuppgiften till eller skicka till NCC ROADS,405 14,GÖTEBORG. Du kan också e-posta uppgifterna, Gå in på MARKNADSTIDNING B ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING REKORD NÄR FLYGPLATS FICK NY BELÄGGNING NCC Roads Danmark har slagit danskt rekord i utläggning av asfalt på Billund Lufthavn. På 6 timmar och 6 minuter fick den meter långa och 45 meter breda start- och landningsbanan ny beläggning. Det motsvarar en utläggningstakt på 227 meter start- och landningsbana per timme. Billund start- och landningsbana renoverades senast Den gången stängdes flygtrafiken av under en hel vecka. Men det behövdes alltså inte den här gången. Nu utfördes arbetet nattetid för att flygtrafiken inte skulle störas. Arbetet startade strax efter midnatt och strax efter sex på morgonen hade ton asfalt lagts ut och vältats enligt konstens alla regler. Klockan kunde det första flygplanet landa helt enligt planerna. Allt har gått perfekt tack vare bra väder och en fantastisk insats från alla involverade, säger Thomas Rask Jensen, affärsenhetschef hos NCC Roads i Danmark. Den nya beläggningen ska ha en livslängd på minst 18 år och uppdraget var en del i ett partneringavtal mellan Billund Lufthavn och NCC Roads. Sammanlagt deltog 180 personer i det intensiva arbetet: 80 från NCC Roads, 80 från åkerier och 20 från Billund Lufthavn.Till sin hjälp hade de 9 asfaltutläggare, 20 vältar och 160 lastbilar som transporterade asfaltmassor från fyra asfaltverk. ENERGISNÅL ASFALT BRA FÖR MILJÖN/4 SVERIGES BÄSTAVÄGBELÄGGNING/7 GRUVBERG PÅ EXPORT/10 SPRÄNGNING MED PRECISION/14

2 ROADS Rökfritt på jobbet Lågenergiasfalt minskar koldioxidutsläpp med 40 procent NCC Roads har tillsammans med Nynäs utvecklat en metod för att kunna tillverka varm asfalt på ett mer resurssnålt och miljövänligt sätt. Sundsvalls kommun blev först att prova den nya lågenergiasfalten som ger 40 procent lägre koldioxidutsläpp. 4 Sveriges bästa asfaltbeläggning Det lönar sig att satsa på kvalitet. Även i beläggningssammanhang. Den sista etappen av Norrortsleden i Stockholm öppnar för trafik i höst.här har Roads lagt Sveriges bästa asfalt. 7 Bergtäkt i kolossalformat I Bolidens dagbrott i Aitik utvinns inte bara koppar, guld och silver utan även stora mängder gråberg som kan förädlas till krossprodukter och säljas både inom och utom landet. Nu har Roads och Boliden tillsammans startat ett bolag som ska marknadsföra berget. 10 Nu ska Roads sköta vägarna i södra Halland Den 1 september tar RoadsVägservice över skötseln av vägarna i driftområde Södra Halland. Entreprenadchef Henrik Hansson har fullt upp med att planera och organisera verksamheten. 13 Precis sprängning ger mindre vibrationer Sprängningen i bergtäkter ger upphov till vibrationer som kan upplevas som störande av omgivningen.i Sundsvall testar Roads en ny typ av sprängkapslar som gör det möjligt att minska vibrationerna. 14 Stockholm testar tystare asfalt Bullret från trafiken är för högt på många gator i Stockholm. Nu skatrafikkontoret testa bullerdämpande asfalt i liten skala. Två gator förses på försök med denna beläggning i sommar. 18 Asfalt all night long Nattarbete i högt tempo blev det för NCC Roads i Danmark när 1,3 kilometer start och landningsbana på Billunds flygplats på Jylland skulle läggas om. 20 Asfalt är ett oöverträffat beläggningsmaterial till våra vägar. Men det går åt ungefär 50 miljoner liter eldningsolja för att producera årsbehovet av varmtillverkad asfalt i Sverige. Att asfaltverken drivs med eldningsolja innebär i sin tur att produktionen av vägbeläggningar ger upphov till koldioxidutsläpp på i storleksordningen ton. Energiforskning står högst på listan över angelägna forskningsområden i den enkätundersökning som IVA och VINNOVA nyligen gjorde bland landets kommunalråd, professorer, generaldirektörer, landstingsråd, näringslivssekreterare och FoU-chefer i näringslivet. Inget annat område kom i närheten. Vi vill inte vara sämre. I en tid då energipriserna stadigt stiger och klimatfrågan är på allas läppar finns det många goda skäl även för asfaltbranschen att se över produktionsmetoderna. NCC Roads är Sveriges största tillverkare av asfalt och vägbeläggningar och har ett starkt fokus på miljöfrågorna. Ett uttryck för det är exempelvis den satsning som gjorts i Norge, där 25 procent av asfalten från och med i år tillverkas i verk som drivs med fiskolja, en restprodukt från fiskeindustrin som annars skulle deponeras. Övergången till biobränsle minskar koldioxidutsläppen från våra norska asfaltverk med ton. Ett annat exempel är vår satsning på utveckling av lågenergiasfalt här i Sverige. Vårt väglaboratorium i Umeå har nu i samarbete med Nynäs tagit fram en metod och teknik som gör det möjligt att tillverka varma asfaltmassor vid 120 grader i stället för normala grader. Temperatursänkningen innebär att bränsleförbrukningen kan sänkas med 30 procent och att utsläppen av koldioxid och kvävedioxid minskar med 40 respektive 70 procent. Dessutom minskar ångor och rök från asfaltmassan ju svalare den är. Det är en klar fördel ur arbetsmiljösynpunkt. Forskningen har visserligen inte kunnat påvisa att ångor och rök från varmblandad asfalt skulle vara direkt hälsovådligt. Men alla som stuckit trynet i ett tråg med varm asfalt vet ju hur det känns. Vår bestämda uppfattning är: ju mindre emissioner, desto bättre. Med vårt lågenergikoncept kommer även de som jobbar i asfaltverken och med transport och utläggning av asfalten att få en rökfri arbetsmiljö. Det är verkligen på tiden. Rökfritt på jobbet har ju vi kontorsråttor fått för länge sedan Det finns både utrymme och anledning att ställa högre miljö- och energikrav vid upphandling av vägbyggnad och beläggningsarbeten. Det är inte för intet vi kallas entreprenörer vi är uppfinningsrika. Tala om hur ni vill att vägen ska fungera, men lämna problemlösningen åt oss så kommer vi att driva den hållbara utvecklingen av vägarna framåt. Trevlig läsning och en skön sommar, önskar ROADS-redaktionen. JOSEFIN SELLÉN INFORMATIONSCHEF NCC ROADS SVERIGE ROADS GÖTEBORG Tel: Fax: E-post: ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Sellén, NCC Roads ncc.se PROJEKTLEDNING: Johan Lundberg, Frilansreportage FORMGIVNING: Folke Müller folkem.se REPRO & TRYCK: Grafiska Punkten, Växjö OMSLAGSBILD: Asfaltering av Billunds Lutfhavn, Foto:BillundAirport Tidningen Roads ges ut av NCC Roads.Upplagan är ca 5800 ex. För gratis prenumeration, använd talongen på sidan 20 eller skicka ett mejl till redaktionen. NCC Roads är Sveriges ledande leverantör av vägbyggnadsmaterial, beläggningsarbeten och vägservice. NCC Roads ingår i NCC-koncernen som är Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. Citera oss gärna men ange källan. ROADS

3 Svart asfalt blir grönare med ny produktionsteknik Lågenergiasfalt i framtidens vägbeläggningar 30 procent lägre energiförbrukning och 40 procent lägre koldioxidutsläpp! NCC Roads har tillsammans med bitumenleverantören Nynäs utvecklat en metod för att kunna tillverka varma asfaltmassor på ett mer resurssnålt och miljövänligt sätt. Tillverkningsmetoden ger inte bara mindre miljöbelastning utan också bättre förutsättningar att skapa vägbeläggningar med lång livslängd, säger teknikchef Roger Lundberg, NCC Roads i Umeå. Roger Lundberg Den nya energisnålare produktionsmetoden har utvecklats vid NCC Roads väglaboratorium i Umeå och gör det bland annat möjligt att tillverka asfalt vid lägre temperatur än vad som är vanligt i dag. Metoden öppnar också för ökad användning av återvunnet asfaltgranulat i varmproducerade massor. Den nya produktionsmetoden är ett led i Roads ambition att miljö- och kretsloppsanpassa tillverkningen av asfalt, säger Kenneth Johansson, chef för NCC Roads i norra Sverige. Asfaltproduktion slukar energi I Sverige tillverkas cirka 7 miljoner tonasfaltvarjeårochdenheltövervägande delen är tillverkad med så kallad varmteknik. Det betyder att stenmaterialet torkas och blandas med bitumen vid höga temperaturer, ofta runt grader. Produktionsmetoden ger asfaltmassor av god kvalitet men är också energislukande och kostsam. För att tillverka ett ton varm asfalt går det åt cirka 7 liter eldningsolja. Ungefär 50 miljoner liter eldningsolja går upp i rök för att producera det svenska behovet av asfalt. Det betyder också att branschen släpper ut cirka ton koldioxid till atmosfären, säger Roger Lundberg. 40 procent lägre koldioxidutsläpp Roads nya metod gör det möjligt att sänka temperaturen i tillverkningen utan att kvaliteten på asfaltmassan försämras. Asfalten tillverkas vid 120 grader och temperatursänkningen ger en energibesparing på cirka 30 procent eller 2 2,5 liter eldningsolja per ton producerad asfalt. Inte nog med det. Det minskade behovet av eldningsolja innebär att utsläppen av koldioxid minskar med 40 procent och utsläppen av kvävedioxid med 70 procent, säger Roger Lundberg. Viktigt ur både miljösynpunkt och ekonomisk synvinkel är det faktum att den nya metoden tilllåter inblandning av återvunnet asfaltgranulat utan att temperaturen i tillverkningen behöver höjas. Bitumenpriserna lär inte sjunka så det är angeläget att vi hittar bra metoder för att kunna utnyttja så mycket återvunnet material som möjligt i våra tillverkningsprocesser framöver, menar Roger Lundberg. Han framhåller även att arbetsmiljön förbättras med den nya produktionsmetoden både för de som jobbar i asfaltverken och de som sköter utläggningen på vägarna. Eftersom asfalten håller en lägre temperatur både vid tillverkning och utläggning så bildas i princip ingen rök och inga stickande dofter. Skonsam blandningsteknik ger beläggningar med lång livslängd Det har länge varit en i det närmaste helig sanning att asfalt till starka vägbeläggningar måste till- Utläggningen av den nya lågenergiasfalten i Sundsvall uppmärksammades även av massmedia. Totalt var det 50 ton som tillverkades och lades ut och utläggningstemperaturen var bara 110 grader. verkas under hög värme. Men nya sätt att hantera bitumen och nya metoder och tekniker att blanda stenmaterial och bindemedel håller på att vända upp och ner på de traditionella sanningarna. Vår utgångspunkt i det här utvecklingsarbetet har hela tiden varit att lågenergiasfalten ska hålla samma eller bättre kvalitet än konventionellt tillverkad asfalt. De laboratorieförsök som gjorts indikerar också att så är fallet. Vi har tittat på alla intressanta parametrar som stabilitet, hålrum, vidhäftning och slitstyrka och noterat så goda värden att vi tyckte det var dags att testa beläggningen på trafikerad gata. I Sundsvall har vi lagt en tät asfaltbeläggning, men metoden går lika bra eller ännu bättre att använda för tillverkning av stenrika asfaltmassor, säger Roger Lundberg. Lena Thunell, Nynäs AB och Kenneth Vikström, NCC Roads i Umeå, har deltagit i utvecklingen av den nya produktions- och blandningsmetoden som ger väsentligt lägre koldioxidutsläpp. Lars Karlsson (t h) är platschef för asfaltverket i Sundsvall, som nu byggts om för att kunna tillverka lågenergiasfalt. Ny blandningsteknik Kvalitetsförbättringarna beror bland annat på den nya blandningstekniken som gör det möjligt att styra bindemedlet effektivare i processen. Men den lägre tillverkningstemperaturen innebär också att bitumenet inte åldras lika fort som vid konventionell tillverkning. Det betyder att lågenergiasfalten har de egenskaper som behövs för att skapa mer långlivade beläggningar, säger Roger Lundberg. Projektledare Lena Thunell som varit bitumenleverantören Nynäs representant i utvecklingsprojektet, menar att lågenergikonceptet har alla förutsättningar att lyckas. För detta talar dels miljöargumenten, men också det faktum att produktionstekniken är användarvänlig och inte kräver jätteinvesteringar i asfaltverken. Andra lågenergimetoder som testats tidigare har ofta stupat på att tillverkningsprocessen varit för krånglig och dyrbar, säger hon. Fokus på miljö Kenneth Johansson, som är chef för NCC Roads i norra Sverige, konstaterar att lågenergiasfalten även prismässigt borde ha goda förutsättningar att konkurrera med konventionellt producerad asfalt åtminstone på lite sikt. Tillverkningen kräver vissa investeringar i asfaltverken. Å andra sidan går det åt mindre energi, men exakt hur kalkylen ser ut här får vi återkomma till längre fram. Kenneth Johansson framhåller att utvecklingen av lågenergiasfalt är en av flera viktiga satsningar som Roads genomför i syfte att ytterligare miljöanpassa verksamheten. Vi tittar exempelvis även på alternativa energikällor till våra asfaltverk. I Norge har NCC Roads exempelvis börjat använda fiskolja som bränsle i asfalttillverkningen med gott resultat. Återvinning är ett annat viktigt område liksom att effektivisera våra transporter av krossmaterial och asfalt. 4 ROADS ROADS

4 HÄR LÄGGS SVERIGES BÄSTA ASFALT Torbjörn Sandberg Hett intresse för svalare asfalt V-politikern Claes Stockhaus uppskattade att lågenergiasfalt ger beläggningsarbetarna en bättre arbetsmiljö. Jan Eriksson, projektchef vid gatuavdelningen i Sundsvalls kommun, välkomnade testet med lågenergiasfalt. Den nya tekniken att tillverka lågenergiasfalt presenterades vid en träff med kommunrepresentanter och media i Sundsvall i slutet av maj. Då lades också den nya lågenergiasfalten ut för första gången på en provsträcka i bostadsområdet Ljustadalen, norr om Sundsvall. Det här är en väldigt intressant framtidsprodukt, inte minst ur miljösynpunkt, säger Jan Eriksson, som är projektchef på Sundsvalls kommuns gatuavdelning. Utläggning av asfalt brukar sällan dra till sig något massmedialt intresse, men när det var premiär för NCC Roads nya lågenergiasfalt var det uppståndelse utöver det vanliga. Till och med TV var på plats för att föreviga händelsen. Vi lägger en sträcka av gatan med lågenergiasfalt och en sträcka med konventionellt producerad asfaltmassa så att vi kan utvärdera och göra jämförelser mellan de olika beläggningarna i många år framöver, säger teknikchef Roger Lundberg hos NCC Roads Nord. Jan Eriksson, projektchef på Sundsvalls kommuns gatuavdelning, var en av dem som följde utläggningsarbetet på plats. Vi tycker att det är jättebra att NCCRoadstestardenhärtypenav asfalt här i Sundsvall. Gör man inga försök så får man ingen utveckling. Roads har varit vår beläggningsentreprenör här i kommunen sedan 2003 och vi har haft flera miljöprojekt ihop. Exempelvis återvinner Roads numera den sandningssand vi sprider på gatorna vintertid i produktionen av asfalt. Rökfritt på arbetsplatsen Även v-politikern Claes Stockhaus, vice ordförande i fastighetsnämnden i Sundsvall, hade lockats ut till vägkanten. Han såg många fördelar med det nya lågenergikonceptet. Ja, ta arbetsmiljöaspekterna exempelvis. I och med att asfalten är svalare när den läggs ut så slipper beläggningsjobbarna den stickande bitumenröken. Det är en stor vinst. Sedan är det naturligtvis ett plus att det går åt mindre energi för att tillverka asfalten och att man verkar kunna blanda i återvunnet asfaltmaterial utan att kvaliteten på den färdiga beläggningen försämras. I framtiden måste vi nämligen utnyttja återvunnen asfalt i betydligt högre utsträckning än vad som sker i dag. Det är nödvändigt både av miljö- och kostnadsskäl. Torbjörn Sandberg, gatuchef i Umeå kommun, ansåg att Roads går i bräschen för en utveckling som är mycket intressant för offentliga beställare av vägbeläggningar. Det här är den väg asfaltbranschen måste gå. Ju mer eldningsolja och bitumen man kan spara desto bättre. Råvarupriserna stiger hela tiden så asfalten kommer knappast att bli billigare i framtiden. Däremot kan man hoppas att branschen genom att energieffektivisera tillverkningen så mycket som möjligt kan hålla kostnadsutvecklingen i schack. Även representanter för Vägverket, den största beställaren av asfaltbeläggningar i landet, var inbjudna till visningen i Sundsvall. Men ingen hade möjlighet att närvara. Men vi vet att även Vägverket är mycket intresserade. De har bett att vi ska göra en särskild dragning för dem vid ett senare tillfälle, säger Roger Lundberg. Beläggningsarbetena på ett av Sveriges mest omskrivna vägprojekt avslutades i mitten av maj i år. I höst öppnas den sista etappen av Norrortsleden i Stockholm för trafik. Den 7,2 kilometer långa 2+1-vägen mellan Täby kyrkby och Rosenkälla har fått en asfaltbeläggning av högsta kvalitet. Det har arbetsledare Dan Pettersson och hans läggarlag från NCC Roads sett till. 6 ROADS ROADS

5 Nu har den sista etappen av Norrortsleden mellan Täby kyrkby och Rosenkälla belagts med asfalt. I höst släpps trafiken på. Ett heateraggregat på asfaltläggaren ser till att vägbeläggningen får täta fogar. Yrkestoltheten värnar vi om! Arbetsledaren Dan Pettersson och hans läggarlag sätter en ära i att göra ett bra jobb. Hans bror Jan Björnskiöld kör utläggaren. Packningen av den nylagda asfalten är viktig för att skapa en homogen beläggning. Screedoperatören Tage Lindgren kollar läget. Asfalteringsarbetena inleddes redan förra året. Då lade vi bärlager och bindlager. Nu lägger vi slitlager på hela sträckan, berättar Dan Pettersson när ROADS kommer på besök. Det är en solig dag i mitten av maj och högsommarvärme i luften. Perfekta väderleksbetingelser för asfaltering med andra ord. Ja, går någonting snett i dag kan vi i alla fall inte skylla på vädret, säger Dan Pettersson. Han har lång erfarenhet av beläggningsarbete och är sedan 2002 arbetsledare för ett rutinerat läggarlag i Stockholm som arbetat tillsammans i många år. Två av medlemmarna i gruppen är hans bröder: Jan Björnskiöld, som kör asfaltläggaren, och Åke Lyngbrant, som är vältförare. De övriga medlemmarna i laget är screedoperatörerna Tage Lindgren och Rikard Lyngbrant samt vältföraren Daniel Forssten. Ett kanongäng som brukar få mycket beröm av beställarna för att de gör så bra ifrån sig ute på vägen, berömmer Anders Jonsson, arbetschef för NCC Roads beläggningsverksamhet i ABC-län. Kvalitet i fokus Lagets rutin och yrkesskicklighet är guld värd vid arbetena på Norrortsleden där kvalitetskraven på den färdiga beläggningen är mycket högt ställda. Platschefen Bo Söderqvist, som haft stor del i planering och förberedelser, ser också helt lugn ut där han står vid vägkanten och betraktar utläggningsarbetet. Arbetsinsatsen har planerats väl och alla vet vilka krav vi har på oss. Kvalitetstänkandet börjar egentligen redan på fabriken. Massan måste ha rätt receptur och vara tillverkad på rätt sätt. Det är också oerhört viktigt att transporterna av asfaltmassa ut till arbetsplatsen fungerar utan störningar så att massan har rätt temperatur när den läggs ut. Hittills har allt flutit på utan problem, säger han. Bilar i skytteltrafik Den här dagen är det nio trailerekipage som kör i skytteltrafik mellan asfaltfabriken i Arlanda och vägarbetsplatsen strax norr om Ullnasjön i Täby. Vi behöver många bilar för att vara på den säkra sidan. Vi befinner oss trots allt i en storstadsregion där trafikstockningar kan ställa till problem, säger Bo Söderqvist. Flertalet av ekipagen har flak som är utrustade med transportband i botten. Bandet matar över asfalten till tråget på utläggaren utan att flaket behöver tippas. Det finns bara några få bilar som är utrustade med den här tekniken i Sverige och vi har i princip bokat allihop. Nästa vecka ska vi lägga asfalt i Löttingetunneln och där är takhöjden så låg att man inte kan använda bilar med tippande flak, säger Bo Söderqvist. Läggning utan avbrott Bilarna kommer och går. Läggaren behöver aldrig stanna i brist på asfaltmassa utan masar sig framåt non stop i en hastighet av 4,5 till 5 meter per minut. Inte ens när föraren Jan Björnskiöld ska ha lunchpaus stannar maskinen. Då hoppar brorsan Dan Pettersson upp och sätter sig vid ratten. Platschefen Bosse Söderqvist förklarar att man valt att jobba på det här viset för att klara de mycket stränga krav på vägytans jämnhet som Vägverket ställt och som måste uppfyllas om entreprenören vill ha full betalning för jobbet. Vi har inte många millimeter att spela med. Toleranserna är utomordentligt små och varje gång man stannar maskinen och startar igen riskerar man att få en skarv där det lätt kan uppstå nivåskillnader. Den risken eliminerar vi genom att köra maskinen utan avbrott, säger han. Värmekamera tar tempen på massan En värmekamera monterad på läggaren mäter och registrerar kontinuerligt temperatur och temperaturskillnader i asfaltmassan när den läggs ut på vägen. Asfalten ska varken vara för varm eller för kall utan hålla en jämn och hög temperatur. Ju mindre temperaturvariationer det är i massan, desto bättre, säger, säger Bo Söderqvist. Värmekameran är ett hjälpmedel för föraren men tekniken gör det också möjligt att dokumentera och analysera utläggningsarbetet i efterhand eftersom all termografisk data lagras. Bo Söderqvist (t v) är platschef för NCC Roads beläggningsverksamhet i nordöstra Stockholms län och Anders Jonsson arbetschef för beläggningsverksamheten i ABC-län. I dag används informationen ofta som ett kvalitetskvitto på utfört arbete, säger Bo Söderqvist. Rutin och fingertoppskänsla Screedoperatörerna Rikard Lyngbrant och Tage Lindgren går bredvid utläggaren. De kollar bredd och tjocklek på utlagd massa. Slitlagerbeläggningen på Norrortsleden ska ha en tjocklek på 40 mm. När Rikard inte går vid screeden kör han den så kallade klistermopeden. I går klistrade jag hela den yta vi nu lägger asfalt på med emulsion för att vi ska få så bra vidhäftning som möjligt mellan bindlager och slitlager, berättar han. Bakom läggaren rullar vältarna över den svagt rykande asfalten. Daniel Forssten kör den statiska välten och Åke Lyngbrant den sprillans nya vibrovälten. Packningen är ännu ett i raden av arbetsmoment som har avgörande betydelse för kvalitet och livslängd på den färdiga beläggningen Men fortfarande finns det ingen praktiskt användbar teknik i vältarna som mäter packningsgraden, utan i stor utsträckning får man förlita sig på vältförarnas rutin och fingertoppskänsla, säger Bo Söderqvist. Rutin och fingertoppskänsla finns det gott om i Dan Petterssons arbetslag. Det kommer även bilisterna att bli varse den 4 oktober när hela sträckan mellan Täby kyrkby och Rosenkälla öppnas för trafik. En stabil och nötningsresistent konstruktion med dokumenterat lång livslängd. Så karakteriserar utvecklingsingenjör Robert Lundström vid NCC Roads väglaboratorium i Upplands Väsby den asfaltbeläggning som lagts på etappen Täby kyrkby och Rosenkälla på Norrortsleden. Beläggningen består av tre lager asfalt: ett bärlager (70 mm), ett bindlager (60 mm) och ett slitlager (40 mm). Vi har använt våra egenutvecklade och högkvalitativa VIA- CO-massor i varje lager eftersom vi ville ha en kvalitetsbeläggning med lång livslängd som står emot både dubbdäcksslitage och belastning från tung trafik, säger Robert Lundström som är teknologie doktor, expert på vägars konstruktion och ansvarat för dimensioneringen. NCC Roads är underentreprenör åt NCC Construction som är totalentreprenör för projektet och även ska sköta driften och underhållet av vägsträckan i femton år, eller fram till år Våra högkvalitativa VIACOmassor är något dyrare än konventionella beläggningstyper men i det här projektet har vi kunnat sätta livstidskostnaderna i fokus eftersom det varit en funktionsentreprenad och NCC även har drift- och underhållsansvar, säger Robert Lundström. Dokumenterat lång livslängd Konstruktionen är i princip en kopia av ett beläggningskoncept Robert Lundström Fokus på kvalitet och livslängd Innan slitlagerbeläggningen läggs ut måste bindlagret tvättas rent från smuts så att inte vidhäftningen mellan de två asfaltlagren försämras. för högtrafikerade vägar som NCC Roads utvecklade redan i mitten av 1990-talet. Vägverket ville då prova olika beläggningar av asfalt och betong på en provsträcka på E6 i Halland. Vi lanserade då den här tredelade konstruktionen, som förutom bär- och slitlager även innehåller ett styvt och deformationsresistent bindlager, berättar Roger Lundström. Inga beläggningar i Sverige har följts upp lika ingående som de som lades på E6:an. Forskare från Väg- och Trafikinstitutet VTI har i över tio års tid samlat in och analyserat mätdata om slitage, spårbildning etc på uppdrag av Vägverket. Den senaste utvärderingen presenterades tidigare i år (VTI-rapport 609: Evaluering av asfaltkonstruktion E6 Fastarp Heberg). I den får NCC Roads beläggningskonstruktion högsta betyg vad gäller livslängd och VTI-forskarna Slitlagermassan VIACOTOP är en stenrik skelettasfalt med en mycket bindemedelsrik mastix. Beläggningen har dokumenterat bra motståndskraft mot slitage och deformationer. klassificerar den till och med som en s k long life pavement. Rapporten visar att det lönar sig att satsa på kvalitetsmaterial i vägbyggandet och VTIs slutsatser är utan tvekan en fjäder i hatten för vår utvecklingsavdelning, säger Robert Lundström. Dimensionerad för tjugo år Beläggningen på Norrortsleden är en något tunnare variant av den konstruktion som lades i Halland eftersom sträckan Täby Kyrkby-Rosenkälla inte har motorvägsstatus och inte samma höga trafikbelastning. Vi har dimensionerat beläggningen på Norrortsleden för en livslängd av tjugo år, men troligen kommer den att hålla betydligt längre än så, säger Robert Lundström. Ett slitlagerbyte i kalkylen Dock räknar han med att ett slitlagerbyte sannolikt kommer att behöva göras under perioden fram till år Detta trots att den stenrika beläggningen är tillverkad av ett hårt och nötningsbeständigt stenmaterial (kulkvarnsvärde lägre än 7). Vi har i alla fall kalkylerat med att det kommer att behövas någon form av rekonditionering av slitlagret. Men ingen kan å andra sidan veta säkert hur trafikbelastningen på vägen kommer att utvecklas eller om politikerna plötsligt bestämmer sig för att förbjuda dubbdäcken, säger Robert Lundström Fotnot: VTI-rapporten Evaluering av asfaltkonstruktion E6 Fastarp-Heberg (nr 609/2008) kan laddas ner från Beläggningskonstruktionen på Norrortsleden består av tre lager asfalt: ett bärlager, ett bindlager och ett slitlager. 8 ROADS ROADS

6 Dagbrottet i Aitik kan bli Sveriges första supertäkt Dagbrottet i Aitik utanför Gällivare är inte bara en av Europas största koppargruvor. Det är också en bergtäkt i kolossalformat. Nu vill gruvföretaget Boliden och NCC Roads med gemensamma krafter hitta avsättning för de enorma volymer gråberg som gruvdriften genererar. I höstas bildade parterna bolaget Aitik EcoBallast som ska marknadsföra och sälja krossat berg från gruvan. På några års sikt ser vi en betydande marknad för krossprodukter från Aitik både inom och utom landets gränser, säger Jan Rutqvist, Boliden och Steve Renström, NCC Roads. Samarbetet mellan Boliden och NCC Roads har vid det här laget fyra år på nacken. Sedan 2004 har Roads en krossanläggning i Aitik som hanterar gråberg från gruvan för Bolidens räkning. Förra året krossade vi ungefär ton. Merparten av tillverkningen var halkstopp till vägarna i dagbrottet. Man behöver sprida mycket bergmaterial vintertid för att de jättelika gruvtruckarna ska komma upp med sin last av malm och berg, förklarar Richard Eliasson, som är platschef på krossen, som sysselsätter sex till tio personer beroende på säsong. Halkstopp i stor skala Det är en annorlunda sandningssand som tillverkas. Halkstoppsmaterialet i Aitik har en helt annan dimension än den krossade flis som brukar spridas i halkbekämpande syfte på gator, vägar och gångbanor i våra städer. Till sin storlek påminner materialet snarast om järnvägsmakadam. Halkstoppsmaterialet innehåller sten i fraktionen fem till femtiofem millimeter. Det behövs en kontinuerlig påförsel av materialet vintertid. Belastningen från gruvtruckarna är så hög, ca ROADS Dagbrottet i Aitik är i dagsläget 400 meter djup, 3 kilometer långt och ca 1 kilometer brett. Sedan starten 1968 har ca 450 miloner ton gråberg sprängts loss och fraktats upp ur dagbrottet. Endast miljöklassat berg återvinns, resten läggs på deponi. 350 ton, att stenmaterialet ganska snabbt krossas ner under tyngden, säger Richard Eliasson. Nåväl, berg är ingen bristvara i Aitik. Tvärtom är dagbrottet Sveriges största producent av gråberg. Sedan gruvan togs i drift 1968 har uppemot 450 miljoner ton gråberg sprängts loss och deponerats på gruvområdet i väldiga högar. Stadigt stigande kostnader för efterbehandling av deponierna har ökat intresset hos Boliden att satsa på återvinning även av det grå guldet. Det är naturligtvis mycket positivt om vi i framtiden även kan få intäkter från en produkt som hittills bara förorsakat oss kostnader, säger Jan Rutqvist, som är chef för områdesplaneringen i Aitik och sitter i styrelsen i Aitik EcoBallast, det bolag som startats av Boliden och NCC Roads för att återvinna och sälja krossat gråberg från gruvan. Skiljer på bra och dåligt berg Han berättar att Boliden sedan slutet av 1990-talet analyserar och gör provtagningar även i gråbergsmassorna. Berget som bryts i dagbrottet är nämligen av mycket skiftande kvalitet. Långt ifrån allt lämpar sig att använda som råmaterial för kommersiell tillverkning av krossprodukter. Vi gör numera åtskillnad på berg och berg. Berg som innehåller för höga halter av tungemetaller och svavel och är vittringsbenäget deponeras. Resten klassificeras som miljögråberg och lagras i särskilda upplag. För närvarande har vi 87 miljoner ton miljögråberg som är möjligt att återvinna. Och följer vi den nu gällande produktionsplanen kommer ytterligare miljoner miljögråberg att produceras fram till år 2026, säger Jan Rutqvist. Lokal och regional markand Det handlar alltså om en gigantisk återvinningsvolym och NCC Roads Steve Renström, som ansvarar för marknadsföringen av krossprodukterna från Aitik, ser optimistiskt på framtiden. ROADS

7 BOLIDEN Nu ska Henrik sköta vägarna i södra Halland Aitik-gruvan är känd för sina stora maskiner. NCC Roads krossanläggning i Aitik producerar halkstopp så att de väldiga gruvtruckarna kan komma upp ur dagbrottet med sin tunga last även på vintern. I dag levererar vi en del vägbyggnadsmaterial till den lokala marknaden här i Gällivareområdet och halkflis till Luleå. Det var ton förra året. Men hösten 2009 kommer gruvområdet att få järnvägsförbindelse med stambanan. Då öppnas en helt ny marknad för Aitik EcoBallast. Då kommer vi exempelvis att kunna betjäna städerna utefter Norrlandskusten med bra krossmaterial. De har ju problem att få fram lämpligt vägbyggnads- och asfaltmaterial i dag eftersom berggrunden är dålig. Även stigande priser på lastbilstransporter gör järnvägsalternativet konkurrenskraftigt, säger han. Goda möjligheter till export Den nya järnvägsspåret skapar också möjligheter till volymexport av bergmaterial. Man kan konstatera att det råder stor brist på kvalitativt krossmaterial i länderna på andra sidan Östersjön och i stora delar av Europa. De undersökningar vi gjort visar att vi prismässigt skulle kunna vara konkurrenskraftiga som leverantör, förutsatt att vi lyckats hitta lämpliga transportvägar och kan åstadkomma effektiva logistiklösningar, säger Steve Renström. Han berättar att stora kunder i exempelvis de baltiska länderna redan hört av sig om möjligheterna att kunna köpa bergkross från Aitik. Baltländerna är i stor utsträckning beroende av importerat stenmaterial. I dag köper man mycket från bland annat Ryssland och Ukraina men leveranssäkerheten är ofta dålig. Med tanke på de enorma volymer som finns här kan vi bli en tillförlitlig leverantör under mycket lång tid. Men de är lite tidigt ute. Järnvägsförbindelsen måste bli klar först. Kort om:aitik,gällivare Aitik i Norrbotten är en av Europas större koppargruvor. Produktionen uppgår till ca ton per år.ur malmen utvinns även silver och guld samt legeringsmetallen molybden.silverproduktionen uppgår till 45 ton/år och guldproduktionen till 2 ton/år.mineralisering i Aitik upptäcktes på 1930-talet,men det dröjde till 1968 innan brytning kom i gång.brytningen sker i ett dagbrott som efter 40 års drift är 400 meter djupt,3 kilometer långt och ca 1 kilometer brett.boliden bygger för närvarande ut produktionskapaciteten iaitik för 5,2 miljarder kronor.ett nytt anrikningsverk och ett nytt industriområde är under uppförande.därtill byggs ett 3,5 kilometer långt järnvägsspår som ska förbinda gruvområdet med stambanan. Aitik-gruvan kan bli storleverantör av krossprodukter om Boliden och NCC Roads får ordning på logistiken. Fr v platschef Richard Eliasson, arbetschef Steve Renström från NCC Roads och Jan Rutqvist, Boliden. BOLIDEN Smart logistik är A och O Smarta och effektiva transportoch logistiklösningar blir i själva verket helt avgörande för om Aitik EcoBallast ska kunna sälja materialet både inom och utom landet. Ofta är det på den här punkten som gruvindustrins tidigare försök att hitta avsättning för förädlat gråberg har stupat. Här har vi mycket att jobba med framöver. Exempelvis planerar vi en studieresa till England där man använder järnvägen för volymtransporter av bergmaterial till terminaler inne i städerna. När det gäller exporten av bergmaterial handlar det i stor utsträckning om fartygstransporter. För att vara konkurrenskraftig krävs då i allmänhet att man utnyttjar båtar som kommer till Sverige med annan last, säger Steve Renström. Under senare tid har han funderat på om inte Aitik EcoBallast skulle kunna bli en bra leverantör av halkstopp åt Stockholms kommun. Boliden tar nämligen emot ca ton rötslam från huvudstadsregionen varje år. Slammen används som växtetableringsskikt vid efterbehandlingen av gråbergsdeponin. I dag går rötslamsbehållarna tomma tillbaka, vilket är oekonomiskt. Naturligtvis kan vi inte fylla behållarna med halkflis rakt upp och ner eftersom rötslammet stinker. Men man kanske kunde lasta flisen i storsäck och ställa i behållarna, resonerar Steve Renström. Naturvårdsverkets kriterier kan sätta P för hela projektet Att försöka hitta transport- och logistiklösningar som fungerar ser han som en intressant utmaning. Men det finns ett mer påtagligt hot mot Bolidens och NCC Roads gemensamma satsning: Naturvårdsverkets förslagna kriterier för användning av återvunnet avfall i anläggningsbyggande, som presenterades i slutet av förra året. Naturvårdsverkets krav är så stränga att de i princip omöjliggör återvinning även av vårt klassificerade miljögråberg, säger Jan Rutqvist. Kriterierna har varit ute på remiss i början av året. Förslaget har mötts av protester inte bara från den avfallsproducerande industrin utan också från Vägverket, som räknat ut att kriterierna skulle kunna leda till merkostnader på flera miljarder i vägbyggandet. Mot den bakgrunden kommer förslaget till kriterier sannolikt att arbetas om. Det vore också ett enormt slöseri med naturresurser om kriterierna satte stopp för återvinningen av Aitiks miljögråberg, säger Jan Rutkvist. Entreprenadchefen Henrik Hansson har mycket att tänka på just nu. I höst tar NCC Roads Vägservice över driften av det statliga vägnätet i södra Halland. Uppdraget kräver omsorgsfull planering, en hel del investeringar och en elastisk organisation som klarar av att jobba dygnet runt när det behövs. Sedan 2001 upphandlar Vägverket drift- och underhåll av det statliga vägnätet i konkurrens och när driftområdet södra Halland nyligen var ute för upphandling var det NCC Roads Vägservice som tog hem kontraktet. I den här typen av entreprenader är det till nästan hundra procent priset som är avgörande för vem som får uppdraget, säger Mats- Inge Persson, Vägverkets projektledarefördriftområdesödrahalland. Kreativa idéer Driftområdet omfattar drygt 100 mil statlig väg av varierande standard och storlek. Det sträcker sig från länsgränsen mot Skåne, strax norr om Hallandsåsen, till trakterna av Getinge, ett par mil norr om Halmstad. I väster begränsas området av havet och i öster av länsgränsen mot Kronobergs län. Det handlar om en stor entreprenad och ganska mycket pengar. Vi förväntar oss helt enkelt att NCC Roads ska sköta uppdraget Entreprenadchef Henrik Hansson skapar nu en kostnadseffektiv organisation för vägdriften i södra Halland. enligt det kontrakt som finns. Dessutom ser vi gärna att entreprenören är kreativ och kommer med idéer till hur väghållningen kan förbättras och utvecklas, säger Mats-Inge Persson. Entreprenadkontraktet löper på tre plus tre år, men det är bara beställaren som kan avbryta efter de tre första åren. Det blir nästan alltid en förlängning och det behövs. Även sex år är en kort tid för så stora investeringar som vi måste göra, konstaterar Henrik Hansson, entreprenadchef hos NCC Roads Vägservice. Ny organisation byggs upp Han hade ansvaret för att ta fram den offert som vann upphandlingen i hård strid med i stort sett alla större driftentreprenörer i regionen. Nu är han också ansvarig för att bygga upp den nya organisation som behövs för att klara åtagandena. Vi är naturligtvis glada för att vi fått det här förtroendet. Vägarna i södra Halland har aldrig skötts av någon annan entreprenör än Vägverket tidigare och jag förstår naturligtvis att man har förväntningar på oss. Den fördel vi har är att vi kommer in med nya ögon. Det brukar vara nyttigt för alla parter. Vad som ska göras finns mycket väl beskrivet i underlaget för upphandlingen och i kontraktet med Vägverket. Där finns bland annat tydliga regler för när plogning och halkbekämpning ska sättas in. Det är väl uppstyrt. För E6/E20 gäller till exempel att plogning ska starta när det kommit upp till en centimeter snö på vägen, alltså i det närmaste omedelbart, och det får ju i princip aldrig bli halt på de större vägarna, säger Henrik Hansson. Driftområdet södra Halland omfattar drygt 100 mil statlig väg och omfattar geografiskt ungefär halva landskapet. Få anställda, många underentreprenörer För att klara detta skapas nu en driftorganisation i södra Halland. Antalet anställda blir inte så stort, till en början en platschef, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare. De stora resurserna tillhandahålls i stället av de underentreprenörer som Roads knyter till sig för uppgiften. Vi räknar med att vi behöver cirka 25 enheter, det vill säga lastbilar, hjullastare och traktorer, för vintersäsongen. De här underentreprenörerna ska också kunna klara att vara igång flera dygn i sträck om det behövs, så de måste ha ett system med avbytare för förarna. Vi kommer också att anlita en underentreprenör för att ta hand om skötseln av rastplatserna, som ska städas alla dagar i veckan, säger Henrik Hansson. Elastisk organisation Kontrakterandet av underentreprenörer och anställandet av personal kräver noggrann planering. Det gäller till exempel att se till att få en geografisk spridning av underentreprenörerna över driftområdet. Även den personal som anställs ska helst bo i området. Det gäller att bygga upp en elastisk organisation, så att man kan sätta in rejält med resurser om detbehövs.vibehöverettbrakontaktnät med underentreprenörer som kan ställa upp till exempel vid en svår storm, säger Henrik Hansson En viktig del i uppbyggnaden av organisationen är att se till att samtliga anställda och underentreprenörer får den utbildning som Vägverket kräver. Även placeringen av Roads etablering för vägdriften är betydelsefull. Den ska helst ligga centralt i driftområdet och dessutom ska det gå snabbt att ta sig ut på E6/E20. Vi har inte bestämt läget än, det är mycket som ska stämma förutom geografin. Till exempel behöver vi ha möjlighet att hantera salt och tillverka saltlake för halkbekämpning på platsen. Vi behöver dessutom ha utrymme för att ställa upp och sköta vår utrustning. Kundens kund i centrum NCCRoadsharvaltatthållaunderentreprenörerna med utrustning i form av plogar och saltspridare, något som kräver stora investeringar men som ger fördelar i driften. Man kan visserligen hyra in sådan här utrustning, men vi har valt att köpa in egna maskiner för att kunna vara säkra på att klara de situationer som uppstår. Det är alltid enklare att kunna låna resurser av sig själv, menar Henrik Hansson. När Roads har tagit över driften kommer det att finnas personal i jourtjänstgöring 24 timmar om dygnet. När något inträffar, till exempel med vädret, gäller det att kunna dra igång organisationen omedelbart. Henrik Hansson konstaterar att det jobb man ska utföra ofta är väldigt synligt för många människor och att Vägverkets beställning och allmänhetens krav och önskemål inte alltid stämmer överens. Men det gäller att hela tiden tänka på att man har tredje man att tahandom.detvigör,ellerintegör, påverkar dem väldigt mycket. TEXT OCH FOTO: PER ANDERSSON Kort om: DRIFT AV STATLIGAVÄGAR Vägverket upphandlar sedan år 2001 all skötsel,det vill säga drift och underhåll av det statliga vägnätet, i konkurrens.sverige är indelat i 130 geografiska områden som kallas driftområden och varje år upphandlas ungefär en femtedel av dessa.uppdragen omfattar såväl skötsel av belagd som obelagd väg samt skötsel av rastplatser,lagning av mindre beläggnings- och vägskador samt röjning och slåtter av vägarnas slänter och kringområden. Kontraktstiderna varierar mellan tre och sex år.det fyra största driftentreprenörerna är NCC, Peab,Skanska ochvägverkets egen produktionsenhet. ROADS ROADS

8 NCC Nya sprängkapslar minskar vibrationer Råstatäkten har hårda miljökrav på sig och arbetet med att minimera störningar till omgivningen pågår hela tiden. Bergtäkter behövs för att förse samhället med krossat byggmaterial. Men sprängning, krossning och transporter kan upplevas som störande av människor som bor eller arbetar i närheten av täkterna. I Råsta-täkten i Sundsvall testar NCC Roads en ny typ av high-tech-sprängkapslar som gör det möjligt att spränga berget med högre precision och samtidigt minska störningarna till omgivningen. Bergtäkten i Råsta ligger mitt i bebyggelsen. De närmaste grannarna finns bara några hundra meter bort. Platschef Olle Lindberg har utsikt över bostadsområdet från sitt kontor. Täkten fanns här först. Den anlades redan på 60-talet. Husen där borta har byggts långt senare och uppenbarligen utan att någon tänkte på att verksamheten kunde skapa olägenheter för de boende, säger han. Före varje produktionssprängning i Råsta informeras de boende via lappar i brevlådan. Det rör sig om 200 hushåll. Enligt tillståndet ska de boende informeras minst två dagar i förväg. Vi måste dessutom ange tiden inom två timmar när Marcus Berglund (ovan) är expert på sprängning och den som testat de nya elektroniskt styrda sprängkapslarna i bergtäkten i Råsta i Sundsvall. Med elektroniska sprängkapslar kan sprängsalvan styras med mycket hög precision. sprängningen ska ske. Det gör att vi blir låsta. Det är exempelvis sämre att spränga under lågtryck. Luftstöten blir hårdare då, men sån flexibilitet kan vi inte ha att vi kan spränga vid optimal väderlek, påpekar Olle Lindberg. Successiv skärpning av krav I Sverige är det länsstyrelserna som prövar och sätter villkoren för täktverksamhet. På verksamheten i Råsta har kraven skärpts undan för undan. En bullervall byggdes år 2000 när det nya tioåriga tillståndet började gälla. Vallen har byggts på ytterligare i ett par omgångar. Dessutom har granplantor planterats för att ytterligare avskärma täkten från bostadsområdet. Det här är en industriell verksamhet, det skakar och vi väsnas, det är ofrånkomligt. Så visst ska vi ha krav på oss, säger Olle Lindberg. Samtidigt funderar han över vad det är för rim och reson i villkoren. Mellan bostadsområdet och täkten ligger en motorväg och bullret från trafiken torde vara mångdubbelt högre än från täkten. I bostadsområdet finns vägbulor och Olle Lindberg skulle gärna mäta vibrationerna när lastbilar kör förbi där och jämföra med vibrationerna från sprängningarna. Mätningar av vibrationer och luftstötar görs på tre platser vid produktionssprängning. Varje år måste täkten redovisa mätningarna i en miljörapport. Riktvärdet för vibrationerna är 2,0 mm/s vid bostadshusen och 50 Pa för tryckvågen. På grund av närheten till bebyggelsen har Råsta hårdare krav än många andra täkter, säger Olle Lindberg. Styrd detonation minskar vibrationer För att minska vibrationer och tryckvågor har Råsta under fjolåret provat en ny typ av sprängkapslar med eletroniktändare. I varje kapsel sitter ett litet chip som kan programmeras. Med hjälp av en handdator programmeras varje sprängning och varje tändare får en egen tid på mikrosekunden. Man kan styra tiden mycket mer noggrant jämfört med traditionella sprängkapslar. Det innebär att man kan styra och få en helt annan precision i sprängsalvan, förklarar Marcus Berglund, som är verksam inom NCC Roads sprängentreprenadverksamhet och har utfört sprängningarna med den nya tekniken i Råsta. Den andra stora fördelen med de elektroniska sprängkapslarna är att vibrationerna minskar. 14 ROADS ROADS

9 Olle Lindberg, platschef för bergtäkten i Råsta utanför Sundsvall, konstaterar att bebyggelsen kommit allt närmare anläggningen. Vid tillståndsprövning av bergtäkter finns det frågor som vållar återkommande diskussioner mellan företag och myndigheter. Dit hör frågan om villkoren för vibrationer vid sprängning. Anledningen är framför allt att det saknas forskning om hur vibrationer påverkar människors hälsa. 16 ROADS Hur skadliga är vibrationerna? När det gäller vibrationer har bergtäkterna tuffare krav på sig än många andra verksamheter, säger Jan Bida, teknisk chef vid branschorganisationen SBMI. Det är ett problem idag för industrin och myndigheterna att det inte finns tillräckligt bra tekniska och vetenskapliga underlag för att bedöma påverkan av vibrationer. Myndigheterna anger därför så kallade komfortvärden. Dessa riskerar att bli godtyckligt satta och påverkar branschens möjligheter att jobba rationellt, säger Jan Bida, som är teknisk chef vid branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. Organisationen har, inom ramen för utvecklingsprogrammet MinBaS, initierat ett forskningsprojekt som rör vibrationer och andra miljöeffekter från täktverksamhet. I samarbete med bland annat Bergskolan i Filipstad och NCC Roads görs mätningar vid en bergtäkt i Arlanda utanför Stockholm. Bland annat vill vi se om det som upplevs som olägenheter från Man undviker att kapslar detonerar samtidigt vilket gör tekniken perfekt i vibrationskänsliga miljöer. Lyckade tester Nackdelen är som alltid priset. Elektroniksprängkapslar är cirka fyra gånger dyrare än traditionella kapslar. Platschefen Olle Lindberg hoppas dock att han ska ha igen merkostnaden genom att sprängningarna blir mer exakta. Får vi ett jämnare utfall, inte för grovt och inte för fint, underlättar det mycket i nästa led vid krossningen. Då kan vi förhoppningsvis spara pengar där istället. Provningarna under fjolåret var lyckade. Snittvärdet för vibrationer vid mätpunkten i bostadsområdet under de nio salvor som sprängdes med elektronikkapslar var endast 0,7 mm/s, alltså långt under riktvärdet på 2 mm/s och en klar minskning jämfört med tidigare år. Försöken med elektroniksprängkapslar fortsätter vid Råsta även i år. vibrationer egentligen beror på luftstöten. Om så är fallet blir ju gränsvärdena för vibrationer helt felaktiga, säger Jan Bida som efterlyser ett mer objektivt synsätt på bergtäkternas miljöeffekter. Tydligare riktlinjer behövs Själv bor jag i Bromma och störs väldigt av flygets buller och vibrationer. Men det är tillåtet, medan en bergtäkt som kanske spränger en eller två gånger i månader har omfattande restriktioner. Naturvårdsverket tillhör de myndigheter som efterlyser tydligare riktlinjer för vibrationers påverkan på vår hälsa. Vi tog för ett år sedan initiativ till en studie av den forskning som finns på området. Resultatet var magert. Det visade sig att de fåtal studier som fanns inte gav så mycket vägledning vad gäller gränsvärden ur hälsosynpunkt, säger John Sjöström på Naturvårdsverkets enhet för markanvändning och vatten. Det känns som om det här är en teknik värd att satsa på och att vi får ett bättre berg att krossa. Men om det också innebär sänkta totalkostnader vet vi ännu inte. Det kommer vi att följa upp i de fortsatta testerna, säger Olle Lindberg. TEXT: THOMAS EKENBERG En hög bullervall har byggts runt anläggningen och på vallen har granplantor planterats. Han tror att debatten om vibrationer kommer att öka. Vi räknar med att etableringen av bergtäkter och materialhantering i samband med stora infrastrukturprojekt kommer att öka i takt med att användningen av naturgrus minskar, säger John Sjöström. TEXT: THOMAS EKENBERG Kort om: VIBRATIONER Vibrationer mäts i millimeter per sekund.redan vid 0,2 0,3 mm/s är vibrationer kännbara för människan.vibrationer på 1 mm/s är klart kännbara.kommer man upp till 3-4 mm/s upplever de flesta vibrationerna som obehagliga. Normala gränsvärden för skador mot byggnader kan ligga på cirka 8-10 mm/s.för enstaka sprängningar kan välbyggda hus klara vibrationer på mm/s utan att ta skada.i NCC Roads täkt i Råsta (se den föregående artikeln) är gränsvärdet 2 mm/s. Handbok för täktärenden Vad ska en täktansökan innehålla och hur ska den lämpligast vara utformad för att myndigheterna ska kunna pröva den på ett smidigt sätt? Svaret beror delvis på vilken länsstyrelse som handlägger ärendet. Det saknas en utförlig och landsomfattande vägledning för hur täktärenden ska hanteras och villkor utformas och det leder till en osäkerhet hos alla parter. Kraven och villkoren kan variera stort i olika delar av landet och det är naturligtvis inte bra ur rättssäkerhetssynpunkt, säger Björn Strokirk, VD för branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI. En utredning som SBMI lät göra häromåret visar att osäkerhet hos länsstyrelserna om vilka krav och villkor som bör ställas på företagen är en orsak till att tillståndsprövningen drar ut på tiden. Bristfälliga ansökningar är en annan orsak. SBMI, har därför gett konsultföretaget WSP i uppdrag att ta fram en vägledning för medlemmarna. Handboken innehåller tips och checklistor och ska hjälpa medlemsföretagen att göra rätt från början. En första version av handboken presenterades på SBMIs årsmöte, som hölls i Stockholm i april. Vår förhoppning är att handboken i förkortad form ska ligga till grund för en konstruktiv dialog med miljöprövningsdelegationerna vid landets länsstyrelser så att vi på sikt kan få mer likartade och förutsägbara krav i hela landet, säger Björn Strokirk. Målen är också att handboken ska bidra till mer kompletta ansökningar och därmed kortare handläggningstider framöver. Handboken finns tillgänglig för SBMIs medlemsföretag på organisationens hemsida, För mycket fokus på glimmerhalt när vägskador utreds Beläggningarna på flera stora och viktiga vägar runt Umeå har fått allvarliga skador i vinter. Mycket vatten på vägarna och omväxlande varmt och kallt väder har gjort att asfalten frusit sönder. Vissa skadedrabbade avsnitt har relativt ny beläggning som borde hålla betydligt längre, menar Roger Lundberg, beläggningsexpert hos NCC Roads i Umeå. Han menar att slarv och dåligt utförande är den främsta orsaken till att skadorna uppkommit. Ja, tyvärr tvingas jag konstatera det. Vi beläggningsentreprenörer måste bli mer kvalitetsmedvetna och göra ett bättre jobb ute på vägarna om man ska undvika den här typen av skador. Men beställarna måste också vara beredda att betala för en högre kvalitet, säger han. Den stenrika så kallade skelettasfalten (ABS) som vanligtvis används som slitlagerbeläggning på högtrafikerade vägar kräver inte bara noggrann proportionering vid tillverkning utan också omsorgsfull hantering vid lagring, transport, utläggning och efterbehandling för att slutresultatet ska bli bra. Vill man skapa beläggningar med hög beständighet som klarar både slitaget från trafiken och klimatologisk påverkan så håller det inte att fuska med detaljerna. Då kommer problemen snart som ett brev på posten, säger Roger Lundberg. Hög hålrumshalt förkortar livslängden Framför allt gäller det att åstadkomma homogena beläggningar med låg hålrumshalt som står emot påverkan från vatten och växlande temperaturer bättre. Hålrumshalten bör ligga runt tre procent. Då får man en tät beläggning och slipper få ner vatten som fryser och förorsakar frostsprängning vintertid. Men när vi Finmaterialet har stor betydelse för vidhäftningen i en asfaltmassa. Dess förmåga att stå emot fukt och vatten kan testas i en så kallad vändskaksapparat åker och tar prover på skadade beläggningsavsnitt kan vi konstatera att hålrumshalten alltid är myckethögre,oftamellansjuochtioprocent, säger Roger Lundberg. Roger Lundberg är övertygad om att kvaliteten på beläggningar skulle höjas om Vägverket ställde krav på funktion och lät entreprenörerna ta ett större ansvar för utfört arbete än vad som är fallet i traditionella utförandeentreprenader. I dag finns dessutom olika typer av tekniska hjälpmedel för att dokumentera utläggningsarbetet och för att verifiera kvaliteten på den färdiga beläggningen. Problemet är att tekniken fortfarande används i alldeles för liten omfattning eftersom den är förenad med vissa kostnader, menar Roger Lundberg. Fel fokus Men även beläggningar som går sönder i förtid kostar pengar. Enligt uppgift kommer skadorna i Västerbotten att kosta Vägverket ca 40 MSEK att reparera. En konsekvens av skadorna tycks också bli att Vägverket skärper kraven på maximal glimmerhalt i asfaltmassornas finmaterial (0-2 mm). Glimmer är ett mineral som drar åt sig fukt och som kan försämra vidhäftningen i asfaltmassor. Andelen glimmer bör inte överstiga femton procent i finandelen, men Vägverket börjar nu ställa krav på tio procent. Det är få täkter i Norrland som klarar ett sådant krav, säger Roger Lundberg, som menar att asfalten kommer att fördyras avsevärt om asfalttillverkarna även ska behöva importera finmaterial från andra delar av landet. Finmaterial bör testas i vändskak Att finmaterialet i asfalten har större betydelse för beläggningars livslängd än vad man tidigare känt till har bland annat konstaterats i forskningsprojekt vid NCC Roads väglaboratorium i Upplands Väsby. Men i stället för att fastställa en tioprocentsnivå borde Vägverket enligt vår mening ställa krav på att finmaterialets vidhäftningsförmåga undersöks med den så kallade vändskaksmetoden i varje enskilt fall. Metoden ger en bra indikation på finmaterialets förmåga att stå emot fukt och nötning. Därtill borde man i samverkan med entreprenörerna se till det läggs ett starkare fokus på kvaliteten vid upphandling och utläggning av asfalt, säger Roger Lundberg. Bilden visar hur tre olika sorters finmaterial reagerat efter att ha provats i vändskaken. Ju rundare asfaltbollen är, desto mer material har nötts bort. ROADS

10 Trafikkontoret i Stockholm ska pröva bullerdämpande beläggning på två gator i huvudstaden. I sommar lägger NCC Roads tyst asfalt på delar av Renstiernas Gata på Södermalm och Spångavägen i Bromma. Vi vill kolla vilken effekt den här asfalten har på bullret och om det är ekonomiskt försvarbart att satsa på den här typen av beläggningar i större omfattning i framtiden, säger Christer Rosenblad som arbetar med gatufrågor på Trafikkontoret. Beläggningarna har upphandlats som en totalentreprenad med funktionskrav. Vi har ställt krav på beläggningens bullerreducerande förmåga och på dess beständighet, men överlåtit åt NCC Roads att avgöra vilken beläggningstyp som behövs för att klara kraven och hur de vill utföra jobbet. Roads kommer även att få ta ansvar för drift och underhåll av beläggningen i fyra år efter färdigställandet. Det beror på att den här typen av beläggningar regelbundet måste tvättas för att den bullerreducerande förmågan inte ska avta allt för snabbt. Flera av NCC Roads AS asfaltverk i Norge övergår till att använda koldioxidneutral fiskolja vid produktion av asfalt. Det kommer att minska koldioxidutsläppen med nästan 8000 ton under Dagens asfaltverk drivs med fossila bränslen, ofta eldningsolja. Men i Norge testar NCC Roads miljövänligare produktionsmetoder. Flera fabriker på Sør- och Østlandet kommer från och med i år att drivas med koldioxidneutral fiskolja. ROADS AKTUELLT N Y H E T E R / I N F O R M A T I O N F R Å N N C C R O A D S Redaktör: Josefin Sellén TEL BULLERDÄMPANDE ASFALT TESTAS PÅ STOCKHOLMSGATOR Men vi tror även att ett förlängt an-svarstagande för entreprenören gynnar kvaliteten på utfört arbete, säger Christer Rosenblad. Liten stenstorlek minskar bullret Under senare år har NCC Roads utvecklat olika typer av bullerreducerande beläggningar och beläggningskonstruktioner. Enligt Nils Ulmgren, utvecklingschef för produktområdet Asfalt hos NCC Roads, kommer de två provsträckorna i Stockholm Ett parti av Renstiernas Gata på Söder i Stockholm beläggs med bullerdämpande asfalt i sommar. Gatan trafikeras av både bilar och bussar och har en årsdygnsmedeltrafik på fordon/dygn. att förses med dränerande beläggningar i ett lager. Vi kommer att lägga vår egenutvecklade kvalitetsbeläggning VIACODRÄN. Målet är att nå en bullerreduktion på 5 db(a) jämfört med traditionell gatubeläggning. Det ska vi uppnå bland annat genom att använda en mindre stenstorlek på 8 alternativt 11 millimeter. Mindre stenstorlek i beläggningarna minskar bullret men innebär samtidigt att asfaltens förmåga att stå emot slitage från dubbdäck försämras. Bullerdämpande beläggningar har kortare livslängd och kräver större underhållsinsatser än konventionella beläggningstyper. Om de i dag skulle läggas ut i stor skala på stadens gator så skulle det innebära kraftigt ökade kostnader för drift och underhåll, säger Christer Rosenblad. Att Trafikkontoret ändå vill testa tyst asfalt beror på att de försök som tidigare gjorts i huvudsak inte utförts i stadsmiljö utan på motorvägar och andra högtrafikerade leder. Vi kommer att följa upp det här försöket mycket ingående och även följa de försök med bullerdämpande beläggningar som sker på andra håll i Sverige och utomlands, säger Christer Rosenblad. NORSKA ASFALTVERK DRIVS MED FISKOLJA NCC Roads, som är den näst största tillverkaren av asfalt på den norska marknaden, tecknade nyligen ett avtal om att använda 3 miljoner liter fiskolja i asfaltproduktionen under Det betyder att ca ton asfalt kommer att produceras på fabriker som drivs med detta miljöbränsle. Det motsvarar 25 procent av NCC Roads produktion i Norge. I 2007 genomförde NCC Roads ett försöksprojekt vid asfaltfabriken i Arendal. Runt liter eldningsolja ersattes med fiskolja med gott resultat. Fiskolja är en restprodukt från livsmedelsindustrin som annars brukar deponeras eller eldas upp. Det är företaget Steintransport AS i Kragerø som distribuerar fiskoljan i Norge. Restprodukten fiskolja kan ersätta fossil eldningsolja som bränsle i asfaltverken.i Norge är det redan verklighet. Skåne testar gummiasfalt NCC Roads lägger gummiasfalt på tre sträckor i Skåne. Det är andra gången den här typen av gummiasfalt (GAP) läggs i Sverige, och första gången för NCC Roads del. Uppdragsgivare är Vägverket och ordern är värd 8 MSEK. Gummiasfalt läggs på väg 9 vid Ystad Sandskog och på två sträckor på E6, Vellinge-Petersborg och Fredriksberg-Sunnanå. Arbetet kräver ton asfalt, varav ton är gummiasfalt. Gummiasfalten förväntas ha betydligt längre livslängd än traditionell asfalt, vilket skonar både miljö och ekonomi. Arbetet börjar i maj i år. Gummiasfalt ger en tystare beläggning som dessutom tål töjningar i vägbanan bättre än vanlig asfalt. Sprickorna blir alltså färre och livslängden ökar, säger Torsten Westin. I USA har gummiasfalt använts i fem år och tekniken håller nu på att spridas över världen. I Kanada, Brasilien, Kina, Australien och delar av Europa blir gummiasfalt allt vanligare. Strategiska vägservicekontrakt i Norge NCC Roads i Norge har undertecknat tre kontrakt med Statens vegvesen om drift och underhåll av vägar. Det sammanlagda värdet är cirka 660 MSEK och uppdragen har stor strategisk betydelse för NCC Roads i Norge. Kontrakten med Statens vegvesen omfattar ansvar för drift och underhåll av europavägar, riksvägar och länsvägar och gång- och cykelvägar. Med de nya kontrakten har NCC totalt 12 statliga kontrakt och är därmed den tredje största aktören i Norge med ansvar för sammanlagt 700 mil väg. NYHETER/INFORMATION FRÅN NCC ROADS Vi är väldigt glada över att ha fått de nya kontrakten för drift och underhåll. Vägservice är ett strategiskt viktigt område för NCC Roads, säger Trond Schjetne, ansvarig för Vägservice i NCC Roads Norge. Två av kontrakten som ingåtts under 2008 är nya för NCC Roads. Det tredje kontraktet, Ringerikskontraktet, förnyas med ytterligare fem år. Ringerikskontraktet har ett värde på cirka 250 MSEK. De två nya kontrakten är i Nordhordland i Hordaland fylke och i Gjøvik-Totenområdet i Oppland fylke. Nordhordlandkontrakten har ett värde på cirka 250 MSEK och omfattar 814 kilometer väg. Gjøvik-Toten-kontraktet har ett värde på cirka 160 MSEK och omfattar 608 kilometer väg. Uppdragen för Statens vegvesen innefattar bland annat plogning, snöröjning, sandning och mindre underhållsarbeten på och längs vägarna. Det ingår också underhåll av grönytor, skyltar och skötsel av rastplatser. NCC Roads köper Lindgrens Markskötsel NCC Roads har förvärvat företaget Lindgrens Markskötsel i Lycksele AB. Företaget arbetar i huvudsak med yttre fastighetsskötsel på den lokala marknaden och bland kunderna återfinns Lycksele Bostäder, Lycksele Industrihus samt fastighetsbolagen Franklins och Olsson Fastigheter. Förvärvet är led i vår strategi att stärka oss på den lokala marknaden och utveckla vår värdekedja i Lycksele. Genom detta förvärv och vår Vägserviceverksamhet kan vi utnyttja våra resurser mer optimalt både på sommaren och på vintern. Personalen i Lindgrens Markskötsel tillför oss dessutom stor kunskap när det gäller yttre fastighetsskötsel, säger affärsenhetschef Kenneth Johansson. SYSTEM FÖR EFFEKTIVARE LOGISTIK Med GPS-teknik och mobila datorer ska NCC Roads i Göteborg få en effektivare hantering av logistiken kring beläggningsarbeten och leveranser av krossmaterial. Systemet, som till delar redan är i drift, ska bland annat ge mindre miljöbelastning och minskade kostnader för lastbilstransporter. Det nya logistiksystemet är egentligen flera olika system som länkar till varandra. Det bygger på mobila datorer och GPS-navigering. Varje platschef i beläggningsverksamheten i Göteborg har utrustats med en bärbar pekdator (Tablet-PC) som används för att göra en arbetsorder med alla uppgifter om ett uppdrag, till exempel yta som ska asfalteras och vilka resurser som krävs i form av asfaltläggare och personal. Platschefen anger också hur många lastbilar som behövs för uppdraget, samt vilken dag arbetet ska utföras. Dessutom markeras platsen för arbetet med hjälp av GPS. Resursplanerare stämmer av Samtliga arbetsordrar samlas på en webbsida och en central resursplanerare ser till att det totala flödet i arbetet blir så jämnt som möjligt och att de olika uppdragen får de resurser som behövs. Om till exempel två olika platschefer har planerat in stora arbeten vid samma tid, går resursplaneraren in och försöker flytta jobben så att flödet blir bättre. Det är inte alltid möjligt, men när det lyckas gör vi en vinst, säger Lars Johansson, entreprenadchef på NCC Roads beläggningar i Göteborg. Det nya logistiksystemet ska höja effektiviteten och sänka kostnaderna, hoppas entreprenadchef Lars Johansson i Göteborg. Handdatorer för arbetslagen Arbetslagen har en handdator med GPS där de kan läsa arbetsordern för uppdraget och få hjälp att hitta. Där finns också uppgifter om vilka lastbilar som kommer att leverera material. Det finns en del att spara på onödigt åkande och på alla telefonsamtal med vägbeskrivningar, säger Lars Johansson. Också lastbilarna har handdatorer med GPS, där föraren kan läsa vilken last som ska köras, samt var och när lasten ska levereras. Självklart kan han använda GPS för att hitta till platsen. Andra inbyggda funktioner är kommunikation mellan datorerna i lastbilarna och asfaltläggarna. Till exempel får läggaren automatiskt ett meddelande när en bil med asfalt lämnar asfaltverket och asfaltläggarens position uppdateras hela tiden i lastbilens GPS. Ger geografisk överblick En fördel med systemet är att vi får en geografisk överblick över våra uppdrag. Exempelvis kan ett arbetslag som jobbar i en viss del av Göteborg enkelt kontrollera om vi har andra uppdrag i närheten och utföra dem när man ändå är på plats, säger Lars Johansson. Arbetet med systemet har pågått ett par år och är ännu inte fullt utbyggt. De som hittills har tillgång till det är dock mycket positiva, säger Lars Johansson. TEXT: PER ANDERSSON FOTO. ANDERS WEJROT 18 ROADS ROADS

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE "TYPE=PICT;ALT="

Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE TYPE=PICT;ALT= Bröt mot reglerna Grus kan bli politiskt sprängstoff ääääääääää Grus används bland annat vid byggen av vägar och cykelvägar och när tomter anläggs. ArkivFOTO: Tomas Königsson FPRIVATE "TYPE=PICT;ALT="

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november. Vägverket Väg 40533 Göteborg Thorsten Nordgren Sektion Vägteknik thorsten.nordgren@vv.se Direkt: 031-635092 Mobil: 070-393 50 92 Datum: 2009-11-25 Beteckning: Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin

Hållbar Materialförsörjning. Sven Brodin Hållbar Materialförsörjning Sven Brodin Ca 415.000m3 = 600.000 ton Från presentation 2011 Dessa mängder ska Tyresö kommun transportera under 5-6 år. Från presentation 2011 Till varje km väg som ska byggas

Läs mer

Säkerhet på löpande band

Säkerhet på löpande band Säkerhet på löpande band Tekniska landvinningar och förändrade arbetssätt har sedan länge samverkat för att öka såväl effektivitet som säkerhet inom bergmaterialindustrin. Men där sådant som krossar och

Läs mer

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil

Volvo på väg. Bergtagen Goliat möter likvärdigt motstånd i Aitik. USA Rena lastbilar I heta Arizona. Gas följ med volvos metandiesellastbil Volvo på väg transportmagasinet från volvo lastvagnar i Sverige # 3/4 2010 årgång 49 USA Rena lastbilar I heta Arizona Gas följ med volvos metandiesellastbil Störst Världens största testrigg Minskar vikten

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd.

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd. Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter Ralf Hansson, försäljningschef region syd. HeidelbergCement i världen Nummer ett inom ballast Nummer tre inom cement Nummer tre inom fabrikstillverkad

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN Trafik och säkerhetsgruppen Stockholm 2013-12-16 Närvarande: Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Ingvar Bengtsson IBE NCC Roads Mats Andrén MAN NCC Construction Per-Erik

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR

FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR Tryckfolder Version 1.04 TERRAKOMP FRAMTIDENS HÅLLBARA STENSÄTTNING FARTHINDER & UPPHÖJDA KORSNINGAR TERRAKOMP, VAD ÄR DET? Att bygga ett attraktivt naturstensfarthinder i stadsmiljö är en tidskrävande

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

ROADS GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14

ROADS GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14 ROADS 2 2007 TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING GEOLOGI OCH MEDICIN HÖR IHOP14 ENERGISNÅL TILLVERKNING AV ASFALT 6 SUCCÉ FÖR BALLAST NYA HEMSIDA! 12 GRUSTÄKTEN SOM DET GÅR ATT BADA I 4 BERGKROSS I BETONG

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET. VA-sySTEM FABRIKSBETONG

BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET. VA-sySTEM FABRIKSBETONG BETONGELEMENT ENTREPRENAD MARK & MUR STÖDMURAR NATURLIG KVALITET VA-sySTEM FABRIKSBETONG 02 03 VÄLKOMMEN TILL STARKA! Som självständigt familjeföretag med cirka 250 medarbetare tillverkar och levererar

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

STÖRST I SVERIGE H-Fönstret i Lysekil är Sveriges största tillverkare av aluminiumfönster med träbeklädd insida. Det underhållsfria fönstersystemet

STÖRST I SVERIGE H-Fönstret i Lysekil är Sveriges största tillverkare av aluminiumfönster med träbeklädd insida. Det underhållsfria fönstersystemet STÖRST I SVERIGE H-Fönstret i Lysekil är Sveriges största tillverkare av aluminiumfönster med träbeklädd insida. Det underhållsfria fönstersystemet av aluminium har vunnit stort förtroende hos arkitekter,

Läs mer

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin

Intervjuundersökning. Madeleine Engfeldt-Julin Intervjuundersökning Madeleine Engfeldt-Julin 1 Målgrupper Miljökontor Miljöenheter länsstyrelser Entreprenörer/avnämare - vägar Vägföreningar Producenter/energiföretag Producenter/skogsindustri 2 Syfte

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Arbetsberedning med www.byggai.se

Arbetsberedning med www.byggai.se Arbetsberedning med www.byggai.se Handboken har tagits fram i samarbete mellan FoU-Syd inom Sveriges Byggindustrier, Mats Persson från Malmö högskola samt Lars Gylldorff och My Schlyter från Holmbergs

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL. byggbranschens pallsystem. www.byggpall.se

Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL. byggbranschens pallsystem. www.byggpall.se Enkelt, ekonomiskt & miljövänligt RETURSYSTEM BYGGPALL byggbranschens pallsystem www.byggpall.se Röster från branschen Cecilia Johansson Arbetsledare, JM AB Region Stockholm Syd Byggpall är enkelt och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget

Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Frågor och svar angående om bygget av Stigbergsgaraget Den 15 oktober 2013 hade projektledningen för bygget av Stigbergsgaraget två möten med de boende och företagare som bor och verkar vid Stigberget.

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Lunchseminarium den 17 januari 2013 Pia Pehrson Anna Lundberg Foyen Advokatfirma Vad krävs för en giltig delegering? - Det ska finnas ett behov

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN

BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN BRANSCHORGANISATION VÄG OCH BAN UE-samordning Stockholm 2014 06 11 Närvarande: Thomas Skoog TSK SVEVIA Karl-Johan Andersson KJA NCC Roads Christer Lindahl CLI SKANSKA Anläggning Niclas Ericsson NER SKANSKA

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31 Johann Rollén, Pontarius AB Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? 1 Att skapa förutsättningar för effektiv containerhantering

Läs mer

EN PARTNER MED HELHETSSYN

EN PARTNER MED HELHETSSYN INTERNORDIC AR... 3 EN PARTNER MED HELHETSSYN Med huvudkontor och lager i Nässjö, säljkontor i Stockholm och Umeå, finns vi tillgängliga för hela den nordiska marknaden. Sedan 1997 är vi en del av börsnoterade

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial 2015 Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial Takmaterial.nu Pjäsgatan 3, 261 45 LANDSKRONA Låt oss ta hand om Ert takbyte Ett nytt yttertak lyfter ofta hela huset. Ibland byter du för utseendets skull,

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

news SONERUDS STORT OILQUICK-FÄSTE GÖR SUCCÉ I NORGE NYHETSBREV oxxxxxilquick i Norge. xxxx Fästena har snabbt blivit en succé.

news SONERUDS STORT OILQUICK-FÄSTE GÖR SUCCÉ I NORGE NYHETSBREV oxxxxxilquick i Norge. xxxx Fästena har snabbt blivit en succé. oxxxxxilquick i Norge. xxxx Fästena har snabbt blivit en succé. NYHETSBREV GRAB JOHN & OILQUICK STORT OILQUICK-FÄSTE GÖR SUCCÉ I NORGE maj/97 INNEHÅLL MAJ 1997 OilQuick-fäste gör succé i Norge......1 VD

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

det stensäkra alternativet Husgrunder Maskinell stenläggning Maskinuthyrning

det stensäkra alternativet Husgrunder Maskinell stenläggning Maskinuthyrning det stensäkra alternativet Husgrunder Maskinell stenläggning Maskinuthyrning Niklas Pettersson är VD och andra generationen i ledningen för företaget. Vi tummar inte på kvaliteten: Välkommen till 40 års

Läs mer

1. Samla den grupp som ska

1. Samla den grupp som ska Så här ska arbetsinstruktionerna användas! Använd Arbetsinstruktionerna vid arbetsberedningar och instruktioner på bygg- och anläggningsarbetsplatser. Arbetsberedning kan göras för i princip alla arbetsmoment

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Golvplattor KMAB 200803-03

Golvplattor KMAB 200803-03 Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver?

Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Rev. 2015 08 18. SSMS- SAFE STREETLIGHT MAINTENANCE SYSTEM Fokus på arbetsmiljö, miljö och ekonomin. Vill du ha möjligheten att byta teknik framöver? Hur vill du att armaturer underhålls framöver? Vill

Läs mer

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «

» Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material « Väg och järnväg » Betong är mer än bara ett starkt, tåligt och flexibelt material «Pålitliga lösningar för en modern infrastruktur En modern och hållbar infrastruktur kräver långsik tiga och tillförlitliga

Läs mer

Bättre betyg. Inredningar för utbildning.

Bättre betyg. Inredningar för utbildning. Bättre betyg Inredningar för utbildning. Vilket betyg vill du själv få av lärare och elever? När vi talar om betyg inom utbildning är det oftast i en och samma riktning. Det är skolan och lärarna som ger

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

ROADS ASFALTENS GRÖNA FRAMTID ÄR HÄR/10-14

ROADS ASFALTENS GRÖNA FRAMTID ÄR HÄR/10-14 ROADS 3 2010 TIDNINGEN OM BALLAST, BELÄGGNING OCH VÄGSERVICE ASFALTENS GRÖNA FRAMTID ÄR HÄR/10-14 MÖT TRAFIKVERKETS GD GUNNAR MALM/6 MER GATUUNDERHÅLL FÖR PENGARNA/8 ANSVAR HELA VÄGEN NÄR VÄGSERVICE TAR

Läs mer

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det!

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! STARKA AFFÄRSIDÉ Att erbjuda ett brett sortiment betongprodukter för

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT.

NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. NÄR DU VILL HA ETT HELGJUTET RESULTAT. FÖR DIG SOM VÄRDESÄTTER KREATIVITET, MILJÖ, HÅLLBARHET OCH ESTETIK. Idag kan du skapa fantastiska bostadsmiljöer av betong, med stor variation på både struktur,

Läs mer

Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande

Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande Schaktfritt ledningsbyggande Det moderna samhället ställer krav på hög tillgänglighet. Kostnaden för en avstängd väg eller gata centralt i en stad är stor.

Läs mer

Glödheta kvalitetskrav. - produkter som tål värme och slitage

Glödheta kvalitetskrav. - produkter som tål värme och slitage Glödheta kvalitetskrav - produkter som tål värme och slitage Våra heta produkter Restriktionerna ökar när det gäller den gamla metoden att lägga avfall på deponi. Andra, mer miljöanpassade lösningar krävs

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14

ROADS TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14 ROADS 1 2009 TIDNINGEN OM BALLAST OCH BELÄGGNING LABBEN HAR STENKOLL /12 VÄGHÅLLNING I SAMVERKAN/6 KALL ASFALT ÄR KALAS9 DAX FÖRVAX I GJUTASFALT/14 ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON NCC COMMUNICATION 2007/05

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA

VERKSAMHETSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA VERKSAMHETSBESÖK 2013-07-10. LUNDENS SOPSTATION Moderaterna i Eda Besök

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Vi är framtidens byggande.

Vi är framtidens byggande. Vi är framtidens byggande. Vi är din leverantör. Vad du än ska bygga. Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden.

Läs mer

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september

Betongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun

Hur flyttar man en stad? Foto: Thomas Nylund, Kiruna Kommun Hur flyttar man en stad? GEOTEKNIK Malmen är Kirunas lycka. Men det som är stadens lycka är samtidigt dess problem. När LKAB följer malmkroppen allt djupare ner i berget leder sprängningarna till sättningar

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21

Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21 Tid Torsdag 19/42012, kl 19.00 Plats Bamba, Lerlyckeskolan Årsmöte nr 21 Årsmötets öppnande Årsmötet förklarades öppnat. Röstlängd/närvaroförteckning 46 hushåll var representerade. Stämmans behöriga utlysande

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Välkommen till företaget som valt den smala vägen.

Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Välkommen till företaget som valt den smala vägen. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Svevia är Sveriges fjärde största anläggningsföretag. Men till skillnad från de andra tre bygger

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer