Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Transkript

1 Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Beslutsdatum: Diarienummer: KTM

2

3 Innehåll 1. Inledning 4 Trafikförsörjningsprogrammet 4 Kollektivtrafiklagen 4 Det första trafikförsörjningsprogrammet för Västmanland revideras 5 Trafikplikt 5 Planeringsprocess 6 Samrådsprocess 6 Myndighetens styrande dokument 7 Övriga styrande dokument 7 Organisation 8 Viktiga begrepp 9 2. Möjligheter och utmaningar Regional utveckling Nuläge 20 Restidskvot 21 Dagens linjenät och resandet 22 Stödsystem och infrastruktur 24 Färdtjänst och riksfärdtjänst 25 Prissättning & biljett- och betalsystem Mål 27 Mål 1: Tillgänglighet för regional utveckling 28 Mål 2: Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 29 Mål 3: Långsiktigt hållbar resa 30 Mål 4: Trygg och säker resa 31 Mål 5: Enkel och attraktiv resa Genomförande och ekonomi Uppföljning 34 Bilaga: Linjebeskrivning 35 3

4 1 Inledning Trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Västmanlands län. Detta sker genom att ta avstamp i regional utveckling, linjenät för kollektivtrafik och resmönster i länet. Vid årsskiftet 2011/12 inträffade två viktiga förändringar för kollektivtrafiken i Västmanland, dels trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft, dels blev Landstinget i Västmanland regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM). Lagen innebär fritt marknadstillträde för kommersiella aktörer att driva regional kollektivtrafik på kommersiell grund. Framtidens kollektivtrafik kommer att omfatta såväl kommersiell som samhällsköpt trafik. Den samhällsköpta trafiken kommer att dominera för lokalt och regionalt resande. Lagen innebär också ett tydligare politiskt ansvar för kollektivtrafikens strategiska inriktning med en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Som en följd av detta har Landstinget i Västmanland inrättat en politisk nämnd, Kollektivtrafiknämnden. Nämnden ansvarar för att tilldela och/eller upphandla och utveckla trafiken med buss och tåg i Västmanland. I nämndens uppdrag ingår bland annat att utarbeta förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram som därefter skall fastställas av Landstingsfullmäktige. Några viktiga begrepp: Trafikplikt - med trafikplikt menas den trafik som ligger till grund för beslut om allmän trafik, det vill säga den trafik som myndigheten väljer att tilldela eller upphandla och avtala om. Regional kollektivtrafik - med regional kollektivtrafik menas enligt lagen all kollektivtrafik inom länet (både allmän och kommersiell trafik), samt trafik över länsgräns där det huvudsakligaste resandet utgörs av vardagsresor. Den regionala kollektivtrafiken delas in i landsbygdstrafik respektive tätortstrafik. Kollektivtrafiklagen Lagen om kollektivtrafik började gälla från den 1 januari Lagen är anpassad till EU:s regelverk för kollektivtrafik. Med lagen finns förhoppning om att få drivkrafter till stånd för ökad samverkan mellan kollektivtrafikens utveckling och övrig samhällsplanering samt ökat resande och ökat kundfokus. Processen att utveckla kollektivtrafiken bygger i hög grad på öppenhet och samråd med kollektivtrafikens intressenter. Kollektivtrafikmyndigheten tar efter samråd beslut om vilken trafik som ska tilldelas eller upphandlas, den så kallade allmänna trafikplikten. Myndigheten upphandlar och sluter avtal med trafikutövare för att driva trafik i områden eller på linjer som utpekas i den allmänna trafikplikten och som inte trafikeras i egen regi. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar beträffande trafikförsörjningsprogrammet regleras i 2 kapitlet 8 och 9. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska vid behov uppdateras. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd. Se sidan 6 om samrådsprocessen. Kollektivtrafikmyndigheten fäster särskild stor vikt vid att trafikförsörjningsprogrammet är väl förankrat i enlighet med lagen och enligt de samverkansformer kring kollektivtrafiken som kommunerna och Landstinget gemensamt utarbetat. Lagen i korthet: Lättare att etablera trafik över länsgränser. Strategiska beslut om kollektivtrafikens utveckling tas på förvaltningsnivå. Trafikhuvudmännen ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Myndigheten kan besluta om allmän trafikplikt för att säkerställa det offentliga serviceåtagandet med trafik i alla relevanta områden, stråk eller linjer. Större möjligheter för trafikföretag att bedriva kommersiell regional kollektivtrafik. Kommersiella aktörer anmäler till myndigheten om in- respektive utträde senast 21 dagar innan detta sker. Kommersiella aktörer måste lämna information om sitt trafikutbud till Samtrafiken AB. 4

5 Innehållet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet är i lagen reglerat i 2 kap, 10. Huvudpunkterna i vad trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla är enligt lagen följande: 1. Behovet av regional kollektivtrafik i länet ska beskrivas samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. 2. Alla former av regional kollektivtrafik i länet, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. 3. Åtgärder för att skydda miljön. 4. Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. 5. De bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Det första trafikförsörjningsprogrammet för Västmanland revideras Det är lagstiftarens intentioner att trafikförsörjningsprogrammet ska revideras en gång under varje ny mandatperiod. Det här reviderade programmet omfattar även i fortsättningen de fem övergripande målen. Dessutom innehåller programmet en beskrivning av nuläget och framtida utmaningar, med behovet av framtida trafik samt bedömningar av hur detta svarar mot de övergripande målen för kollektivtrafiken i Västmanland och andra samhällsmål. Det innehåller även en beskrivning av myndighetens hållning till det kommersiella marknadstillträdet. De ekonomiska förutsättningarna samt uppföljning är också en viktig del av programmet. Vidare pekar programmet på att utbudet av kollektivtrafik ska ske på ett sådant sätt att det beaktar den kommunala fysiska planeringen. Ambitionen i programmet är att tillgänglighets-, miljöoch trygghetsaspekterna samt resenärsperspektivet och infrastruktur ska vara integrerade delar av kollektivtrafiken i länet. Utmaningarna är stora, men de ska klaras av genom att inta rätt fokus under de närmaste åren. Ett fokus som utgår från resenärernas krav och förväntningar. Länets trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik görs därför från resenärernas perspektiv. Det är på deras planhalva som resultaten syns och kan jämföras med uppsatta mål. Utgångspunkten är särskilt fokuserad på de övergripande målen med delmål i kapitel 5 nedan. Trafikplikt Med allmän trafikplikt menar EU:s förordning om kollektivtrafik de krav som myndigheten definierar eller fastställer för att sörja för kollektivtrafik. Begreppet allmän trafikplikt har funnits i gemenskapsrätten i flera decennier med samma innebörd. Det grundar sig på förhållandet att det offentliga har ett legitimt intresse av att kunna tillhandahålla kollektivtrafik, som kommersiella aktörer inte skulle erbjuda. Observera dock att Landstinget som behörig myndighet inte i någon särskild form behöver undersöka det kommersiella intresset eller visa att sådant intresse saknas för att ha rätt att organisera trafik. Myndighetens bedömning är att delmålet om en ökad kollektivtrafikandel kan bli svårt att nå om den allmänna trafiken minskas jämfört med situationen innan lagen trädde i kraft. Snarare behöver kollektivtrafiken samordnas mer mellan trafikslag och att både tåg och busstrafik byggs ut om målen skall kunna uppnås. I en utvidgad marknad kan såväl samhällsköpt som kommersiell trafik bidra till måluppfyllelsen. Trafikförsörjningsprogrammet är grunden för Landstingets beslut om allmän trafikplikt. Beslutet innebär att Landstinget slår fast vilka krav, till exempel på kvalitet, omfattning eller prissättning, som ska uppfyllas avseende en viss trafik. Landstinget får, efter överenskommelse med en eller flera andra regionala kollektivtrafikmyndigheter, även fatta beslut om allmän trafikplikt inom myndigheternas gemensamma område. Avgörandet om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt sker utifrån de övergripande mål och delmål som anges i trafikförsörjningsprogrammet. Myndigheten eftersträvar en kollektivtrafik som erbjuder invånare och besökare i Västmanland attraktiva resor med god tillgänglighet till olika delar av länet, i ett sammanhållet system. Som grundprincip gäller att det ska vara enkelt för resenären och en fördel är om kollektivtrafiken har ett enhetligt taxesystem för resor över hela länet, även om undantag kanske måste göras om kommersiella aktörer träder in på marknaden. 5

6 Planeringsprocess Arbetet med trafikförsörjningsprogrammet görs i en återkommande process där organisationer och myndigheter med intresse av kollektivtrafikens utveckling och drift bjuds in till samråd. Utifrån dessa samråd skapas en målbild som också pekar ut åtgärder som hateras i myndighetens plandokument. I dessa plandokument kopplas även åtgärder för att nå de mål som pekas ut i Trafikförsörjningsprogrammet. Plandokumenten är Verksamhetsplan/förvaltningsplan och Trafikplaner på kort respektive lång sikt. Därutöver redovisas utfallet av målen i myndighetens årliga Årsrapport. Myndigheten har valt att beskriva den framtida kollektivtrafiken i Trafikplan 2030, "Kollektivtrafik för Västmanland". Arbetet med detta pågår under 2015 och sker i samverkan med länets kommuner, trafikverket och länsstyrelsen. I Trafikplanen kommer kollektivtrafikens behov av infrastruktur och trafiklösningar att pekas ut. Behov (Nulägesbild) Samråd Trafikförsörjningsprogram Målbild Trafikplikt Trafikplan Verksamhetsplan/ Förvaltningsplan Årsrapport Samrådsprocess RKM Västmanland har ett nära samarbete och kontinuerlig dialog med länets kommuner. Förutom tjänstemannamöten och kontakter av nästan daglig karaktär samlas politiker och tjänstemän i så kallade länsdelssamråd två gånger per år. Samråd sker även i den politiska beredning som sammanträder inför varje nämndmöte. Även samråd med angränsande län sker kontinuerligt kring olika aktuella frågor. Förslaget till nytt trafikförsörjningsprogram har diskuterats och har remissats till angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter. Infrastruktur och trafikfrågor behandlas i möten myndigheten har med Trafikverket och Länsstyrelsen. Samråd med resenärsgrupper och övriga intressenter har skett dels genom bilaterala möten, dels genom att dessa grupper och organisationer bjudits in till de konferenser kring kollektivtrafiken som myndigheten arrangerat de senaste åren. Samrådsprocess enligt kollektivtrafiklagen 2 kap 9: Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län. Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet. 6

7 Myndighetens styrande dokument Landstingsplanen är myndighetens övergripande och styrande dokument för all verksamhet. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till att uppnå de övergripande mål som beskrivs i Landstingsplanen. För genomförandet av trafikförsörjningsprogrammet och strategier för att nå mål och delmål skriver myndigheten fram trafikplaner på kort och lång sikt och en årlig verksamhetsplan/förvaltningsplan. Därutöver ger myndigheten årligen ut en rapport om det år som gått. Kollektivtrafikmyndigheten Verksamhetsplan/Förvaltningsplan Kollektivtrafikmyndigheten beslutar hur förvaltningen arbetar fram förvaltningsplan/ verksamhetsplan. Dokumentet ska vara vägledande för det årliga utvecklingsarbetet, det anger inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Det ska också ange strategier för hur utpekade mål och delmål i trafikförsörjningsprogrammet ska genomföras. Förvaltningsplan/verksamhetsplan är treårig men revideras varje år. Trafikplaner Trafikplaner tas kontinuerligt fram avseende den årliga bussoch tågtrafiken. Myndigheten tar även fram mer långsiktiga planer såsom Utbud 2020 och Trafikplan 2030, "Kollektivtrafik för Västmanland", som är en mer långsiktig trafikplan med tidshorisont mot 2030 och även bortom det. Samtliga planer har som utgångspunkt att på sikt förverkliga målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Rapport 2014 Det går åt rätt håll Diarienummer: KTM Årlig rapport Myndigheten är skyldig att årligen ge ut en rapport som beskriver utvecklingen av kollektivtrafiken. Dokumentet ska visa på om myndigheten går åt rätt håll utifrån samtliga uppsatta mål och delmål i Trafikförsörjningsprogrammet. Resultatet mäts dels mot föregående år och dels mot året före det år som myndigheten bildades (2012). Övriga styrande dokument Vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet utgår myndigheten även från följande dokument. Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Länets regionala utvecklingsprogram är ett styrande dokument som tagits fram av länsstyrelsen i Västmanland. Länsplan för regional transportinfrastruktur Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag skrivit fram en länsplan för investeringar i viss transportinfrastruktur i länet på kort och lång sikt. Fördelningen av statens tilldelade medel till länet har stor påverkan på kollektivtrafikens förutsättningar och utveckling i länet. Nationell plan för transportsystemet Trafikverket har på regeringens uppdrag skrivit fram en nationell plan för investeringar i landets transportsystem på kort och lång sikt. Fördelningen av statens tilldelade medel har stor påverkan på kollektivtrafikens förutsättningar och utveckling i hela landet. EU:s nya politik för transportinfrastruktur. Med EU:s nya infrastrukturpolitik trefaldigas EU:s stöd för transporter till 26 miljarder euro under perioden Samtidigt koncentreras transportfinansieringen återigen till ett strikt definierat nytt stomnät. Stomnätet kommer att vara grunden för transporterna på EU:s inre marknad. Det kommer att undanröja flaskhalsar, uppgradera infrastruktur och förenkla gränsöverskridande transporter för passagerare och företag i hela EU. Genomförandet kommer att drivas på genom nio viktiga transportkorridorer som ska sammanföra medlemsländerna. Detta övergripande nät är en integrerad del av TEN-T-politiken. Målsättningen är att flertalet invånare och företag i EU successivt fram till 2050 ska ha högst 30 minuters restid till matarnätet. 7

8 Organisation Landstinget utgör den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM). Myndigheten har en politisk nämnd bestående av sju ledamöter från landstingets majoritet respektive opposition. Under nämnden har bildats en regional trafikberedning. Beredningen har en till två representanter för respektive kommun i länet, landstingets representanter i beredningen utgörs av nämndens presidium. Samtliga representanter i beredningen har samma status. Kollektivtrafikberedningen är beredande organ till nämnden och har till uppgift att säkerställa ett länsgemensamt ansvarstagande för kollektivtrafikens utformning och utveckling. Kollektivtrafikmyndighetens arbete bedrivs i förvaltningsform. Förvaltningen fungerar som tjänstemannastöd till nämnden. Två gånger om året anordnas regionala länsdelsträffar där kommunpolitiker, tjänstemän och företrädare för kollektivtrafiken träffas och diskuterar aktuella och strategiska trafikfrågor. Landstinget finansierar trafik på stomnätet. Stomtrafik finns på väg respektive järnväg och utgör relationer mellan huvudorter inom länet och huvudorter i angränsade län. Kommunerna finansierar tätortstrafik, landsbygdstrafik samt kompletteringstrafik. Avtal har tecknats mellan landstinget och kommunerna för denna trafik. Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Kollektivtrafiknämnden 7 politiker och 7 ersättare Politiker från Landstinget Samråd Länsdelsträffar Kommunvisa planeringsträffar Kollektivtrafikberedning Representanter från Landstinget och kommuner 8

9 Viktiga begrepp i TFP Planering All kollektivtrafik förutsätts vara planerad för mesta möjliga samordning mellan tåg-, buss- och skolskjutstrafik. I dag är det i allt väsentligt skolans transporter som är dimensionerande för busstrafiken. Det effektivaste sättet att minimera trafikeringskostnaderna är att använda så få fordon som möjligt, och därför ska all samhällsbetald trafik samordnas och samplaneras. Med stomlinjetrafik menas att genom effektiviseringar i befintlig samhällsbetald trafik, (linjetrafik med buss, skolskjuts, sjukresor/färdtjänst och kompletteringstrafik) undvika suboptimeringar och frigöra resurser för en attraktivare trafik i de stråk där det finns stora marknadspotentialer. Resultatet ska medföra att kollektivtrafikens marknadsandelar ökar. Avsikten är också att binda samman orter och kommuner i stråk med hjälp av effektiv kollektivtrafik för att på så sätt nå en gemensam arbetsmarknadsregion i länet och angränsande kommunhuvudorter. Om möjligt skall avgångstider från respektive utgångsstation på samma minuttal i återkommande intervall eftersträvas (taktfasta avgångar). Genom samordning och mer effektivt utnyttjande av befintliga resurser antas resultatet bli en kvalitativt bättre och mer attraktiv trafik till samma eller lägre kostnad än i dag. Resande R esandet består av skolresor, arbetsresor, serviceresor och övrigt vardagsresande. Infrastruktur Infrastrukturen behöver hela tiden förbättras för att en region skall utvecklas. Detta gäller inte minst i transportstråk för kollektivtrafik om inte utvecklingen av dessa funktioner sker i samma takt som inom övriga sektorer i regionen uppstår allokeringsproblem med samhällsekonomiska förluster som följd. En stor del av kollektivtrafikens attraktivitet hänger samman med omgivande infrastruktur och service i anslutning till resan. Ökad tillgänglighet kan nås genom exempelvis fler turer, goda anslutningsmöjligheter, bättre väntmiljöer, miljövänliga fordon och fordon med hög standard samt god komfort, kortare restider etc. Jobb, service och bostad Goda pendlingsmöjligheter underlättar att finna jobb och service vid val av bostadsort. Att pendla i stället för att flytta tryggar också den kommunala skattekraften. Möjligheten att pendla till ett jobb i stället för att flytta innebär även ett bättre utnyttjande av såväl befintligt bostadskapital som befintlig offentlig infrastruktur. Olika befolkningsgruppers rörlighet i länet stämmer i huvudsak överens med vad som kan förväntas utifrån geografisk teori om befolkningsomflyttning. Flyttningsbenägenheten ökar med utbildningsnivå, men är lägre bland gifta personer. Benägenheten att flytta bland vuxna minskar med ålder. Undersökningar visar att viljan att pendla avtar vid längre restid än 45 minuter, för enkel resa mellan bostad och arbetsplats. Vidare visar undersökningar på att om restiden mellan två orter är kortare än 20 minuter, blir orterna starkt integrerade och bildar en gemensam arbetsmarknad. Flyttningar påverkas av situationen på arbetsmarknaden och möjligheten att pendla. Personer flyttar från regioner där tiden för att pendla till ett jobb blir för lång. Väl utbyggd kollektivtrafik är central för att uppnå en fungerande bostads- och arbetsmarknad, service och fritidsaktiviteter. 9

10 2 Möjligheter och utmaningar Fler blir äldre Medborgarna i vårt land uppnår en allt högre ålder och håller sig också friskare längre. Med detta följer viljan till ett mer aktivt liv upp i åldrarna. Även kollektivtrafiken påverkas när allt fler personer i högre ålder både vill och kan åka med kollektivtrafiken. Samtidigt har allt mer individualistiska värderingar vuxit sig starkare. Det är numera vanligt att skaffa barn allt senare i livet. Ett brett politiska engagemang ersätts av intresse för ensaksfrågor. Efterfrågan på mer individuella lösningar kommer troligen att öka, samtidigt som allt fler i samhället värdesätter livsstilar baserade på mer miljömedvetna val. Cykling är ett av flera exempel på detta vilket återspeglas i medborgarnas vilja av att använda cykel och i kommuners trafikstrategier. Medborgarna förväntar sig att få snabb och saklig information riktade direkt till dem från olika offentliga aktörer. Irritation uppstår om informationen uteblir eller kommer sent. Den offentliga verksamheten får därför ett allt större behov av att hela tiden kommunicera sina frågor med medborgarna. Vår utmaning i detta är att nå mål 5 i Trafikförsörjningsprogrammet. Det ska vi göra genom att ge medborgarna saklig och korrekt information om trafik och utbud i olika former av medier och i de kontakter förvaltningen har med resenärer. Teknikens bortre gräns År 1829 satte tåget Rocket hastighetsrekord med 45 km/ tim. I Japan nådde tåget Shinkansen nyligen en topphastighet på 603 km/tim. Den bortre gränsen för vad tekniken kan åstadkomma flyttas ständigt. Med ökande möjligheter för människan att förflytta sig allt längre inom samma tidsrymd når vi också allt större omland. Kanske skapar möjligheten att resa mycket snabbt i framtiden ett allt större omland för ökade möjligheter till rekreation, fritidsaktiviteter och för bättre matchning på arbetsmarknaden mm. Att möjliggöra inomregionalt och mellanregionalt resande med tåg kombinerat med snabba bussförbindelser till målpunkter i städer och på landsbygden, är viktiga komponenter för ett samhälle inriktat på långsiktig hållbar utveckling. Tågens och bussarnas klimatavtryck kommer alltid vara mindre än bilens. Samhällets klimatmål ställer allt högre krav på transporterssektorn. Sverige har ett mål om en fossilfri transportsektor till år 2030, vilket innebär att en stor del av dagens fordon behöver bytas ut till dess. Vår utmaning är att redan nu se vilka typer av fordon och drivmedel kollektivtrafiken bör erbjuda för att bidra till målet om ett fossilfritt samhälle. När världens första e-post skickades år 1968 kunde ingen ana vilken effekt det skulle ha på världen. Behovet av att vara ständigt uppkopplad ökar, vilket gör att vi också kan nå information om när nästa buss är på väg eller när det finns en ledig läkartid mm. Möjligheterna som den digitala teknikens utveckling ger gör det enklare nu än någonsin att skapa och sprida opinion. Lika lite som vi kan se den bortre gränsen för att förflytta oss i tid och rum, kan vi se någon bortre gräns för den digitala tekniken. Även om den tekniska möjligheten finns för att överföra stora mängder data står regionen inför stora utmaningar för att överbrygga skillnader i bredbandstäckning. I exempelvis norra länsdelen är det svårt att få snabbare bredbandstäckning på såväl landsbygden som i tätorterna. Den utmaning vi står inför är att när kollektivtrafikmyndigheten erbjuder digitala tjänster för att i realtid se var bussen är, så har en del invånare i länet inte möjlighet att nå informationen. Ökat personresande och planering Forskning om människans påverkan på klimatet påverkar hur städer och samhällen planeras. De möjligheter som ges till medborgarna att ta sig mellan olika aktiviteter, jobb och service påverkar i sin tur såväl ekonomiskt som ekologiskt. Personresandet i Stockholm/Mälardalsregionen har vuxit snabbt på kort tid, vilket även lett till ökad efterfrågan på resor med kollektivtrafiken. En orsak till det ökade resandet är utvecklingen av nya yrken och arbetsuppgifter, men också det frivilliga valet av gymnasieskola. Även annat vardagsresande har ökat och väntas öka ytterligare. Det långväga (interregionala) fritids- och arbetsresandet väntas växa snabbare än det kortväga (regionala). Arbetsresorna påverkas främst av sysselsättning och utbud på jobb, medan övriga resor påverkas av befolkningens val. Idag genomförs mer än två tredjedelar av resor längre än 10 mil med bil. Trots att bilinnehavet växer, att bostäder, arbetsplatser och handel glesas ut, visar de nationella resundersökningarna att resor med kollektivtrafiken ökar. Några orsaker som brukar pekas ut är kostnader för att äga och köra bil samt ökat utbud av kollektivtrafikresor. Det pågår även en långsam men ständig utglesning mellan var befolkningen bor och platser där jobb och målpunkter finns. Även den tekniska utvecklingen bidrar till ökade möjligheter att resa längre under samma tidsrymd. Den ökande rörligheten som därmed uppstår, skapar i sin tur förutsättningar för geografisk utbred- 10

11 ning, där beroendet av att jobb, handel, offentlig service, fritidsaktivitet och bostad finns i varandras omedelbara närhet avtar. Inom de närmsta åren förväntas över en halv miljon människor flytta till Stockholmsregionen. En utmaning för länets kommuner är att locka en del av dessa till att bosätta sig och/eller arbeta i länet. Då är en avgörande faktor att det finns en väl fungerande och attraktiv kollektivtrafik som matchar resenärens behov och efterfrågan. Ökat resande ställer nya krav på storregional kollektivtrafik En utmaning för samhället är att knyta orter bättre samman, så att invånare enkelt och tryggt kan nå service och jobb inom rimliga restider. Restid på 45 minuter är den gräns där kollektivtrafikresandet avtar i attraktionskraft. För att möta de utmaningar som finns i ökat resande krävs att kapaciteten i kollektivtrafiken och på transportinfrastrukturen ökar. Vid planering av kollektivtrafiken är kunskapen om var folk bor, arbetsplatsernas och andra större målpunkters lokalisering av betydelse. God försörjning av buss, tåg och taxi kräver samordning med kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Trots att resandeutvecklingen varit mycket positiv i Västmanland de senaste åren finns fortfarande en potential att öka resandet och kollektivtrafikens marknadsandel. Främst handlar det om de starka stråken mellan kommunhuvudorterna inom länet och i angränsande län. För att locka nya resenärer till kollektivtrafiken måste den uppfattas som enkel och attraktiv (se delmål under kap 5 Mål). I närtid krävs också satsningar på ökad turtäthet, både vid högtrafiktider och vid kvällar samt på helger. Enkelhet för resenärerna med avgångar vid samma minuttal (taktfasta avgångar), snabba byten, tydlig reseinformation samt resenärsvänligt betalsystem har stor betydelse för att kollektivtrafiken ska upplevas som attraktiv. Ny Trafik MÄLAB Utmaningen är att förverkliga etablerandet av ett gemensamt storregionalt stomnät som utgår från den nuvarande tågtrafiken inom Stockholm/Mälardalsregionen och Bergslagen. Arbetet med genomförandet bedrivs inom MÄLAB:s program Ny Trafik År 2017 planeras Citybanan i Stockholm vara klar, vilket förväntas frigöra kapacitet på Mälarbanan och Svealandsbanan. Det påverkar då möjligt utbud för personoch godstrafik. När utbyggnaden av Mälarbanan med fler spår mellan Tomteboda och Kallhäll är klar år 2025, 11 kommer det bli möjligt att åka tåg mellan Västerås och Stockholm på 40 minuter. Det knyter då samman de båda arbetsmarknaderna. Det bristande underhållet av järnvägen riskerar skapa kapacitetsproblem. Detta tillsammans med konkurrensen mellan persontrafik och godstrafik är en stor utmaning för den länsöverskridande tågtrafiken i stora delar av järnvägsnätet i Mellansverige. Västmanland har tillsammans med samtliga grannlän ett gemensamt intresse av att utveckla och långsiktigt garantera en länsöverskridande tågtrafik av tillräcklig omfattning utifrån de regionala behoven. Utmaningen är att förverkliga etablerandet av ett gemensamt storregionalt stomnät som utgår från den nuvarande tågtrafiken inom Stockholm/Mälardalsregionen och Bergslagen. Se även avsnittet En Bättre Sits nedan. Utbudet på den länsöverskridande kollektivtrafiken såväl som den regionala buss och tågtrafiken bör vara av den omfattningen att den möjliggör en minimistandard med timmestrafik hela trafikdygnet (ca 06-23) vardagar, förstärkt till halvtimmestrafik i rusningstid och på helger kanske trafik varannan timma. I vissa relationer kan det vara nödvändigt att bedriva tätare trafik. Kravet på stabilitet över tiden och löpande kapacitetsutbyggnad gör att den mellanregionala stomtrafiken behöver regleras i olika former av avtal om trafikutbud, fordonsförsörjning och tillgång till spårkapacitet. Länsöverskridande stomtrafik på spår bedöms inte ha möjlighet att vara kommersiellt lönsam i den omfattning som motsvarar regionens behov. Utvecklingen av det regionala stomnätet kräver därför att överenskommelser görs mellan berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter om trafikens omfattning och finansiering. Regionens utökade behov Vid sidan om den storregionala stomtrafiken har Västmanland behov av en snabbare trafik som med kortare restider kan driva på regionförstoringen och binda samman de stora städerna Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro och Eskilstuna. Utbyggnaden av länsöverskridande snabbtågstrafik kräver att spårkapacitet och resandeunderlag ger utrymme för ett sådant trafiksystem, utan att förutsättningarna för den regionala stomtrafiken försämras. Utmaningen för den länsöverskridande snabbtågstrafiken är att i första hand säkerställa en fortsatt utbyggnad av infrastruktur samt delta i samarbeten och sluta avtal om trafikplanering, information och prissystem.

12 För att uppnå och utveckla målen i trafikförsörjningsprogrammet och för att knyta arbetsmarknader och serviceutbud samman krävs snabba och goda kommunikationer med tåg och buss, såväl inom länet som storregionalt i hela Stockholm/Mälardalsregionen och Dalarna. Sammanhängande system Såväl den regionala som den interregionala kollektivtrafiken bör som helhet fungera som ett sammanhållet system, i vilket de oundvikliga gränserna mellan aktörer och trafikslag ter sig så smidiga och naturliga som möjligt. I detta system utgör spårbunden kollektivtrafik den naturliga stommen. Trafikutbudet i den regionala kollektivtrafiken, med buss eller tåg, behöver därför fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar, ett system som av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer uppfattas som förutsägbart och bestående över tid. Regionbussar kompletterar tåg En utmaning för ökat resande mellan större målpunkter och i de viktigaste pendlingsrelationerna är ett utbyggt stomnät med tåg, regionbussar (expressbussar) och Bus Rapid Transit (BRT). Tågen och expressbussarna prioriterar restid och turtäthet, vilket innebär att trafiken passerar de målpunkter som finns i mindre orter och på landsbygden. Tågen och expressbussarna kompletteras därför med regionbussar. Regionbussarna trafikerar i huvudsak samma stråk som regionaltågen och expressbussarna, men gör fler stopp. Prioritet för denna trafik ligger snarare på geografisk täckning än restid. Vid sidan om de mer trafikerade stråken finns det alltså ett behov av en kollektivtrafik som är anpassad efter en mer spridd befolkning och ett mindre resandeunderlag. Denna trafik kan vara linje- och tidtabellslagd, men kan också vara anropsstyrd. En utvecklad regional landsbygdstrafik innebär att de som idag har sämst tillgänglighet till arbetsmarknad och service skulle få de största förbättringarna. För områden med ett gångavstånd som överstiger 1200 meter till en hållplats erbjuds kompletteringstrafik. Landsortstrafik Utöver regional stomlinjetrafik med buss och tåg samt tätortstrafik finns även inomkommunal landsbygdstrafik. Denna trafik försörjer mindre orter inom kommunerna samt är samplanerade med skolskjutsuppdrag. Landsortstrafiken eftersträvar samtrafik med den regionala stomlinjetrafiken. 12 Tätortstrafik I tätbebyggda områden ökar kraven på kortare gångavstånd mellan bebyggelse och kollektivtrafik. Utgångspunkten är att där det bor och arbetar flest personer ska även tillgången till kollektivtrafik vara störst och gångavstånden hållas korta. Detta ger största samhällsekonomisk nytta. I länet är det i första hand Västerås som är i behov av tätortstrafik i någon större omfattning. Till flertalet tätorter finns målpunkter som behöver vara tillgängliga för människor som har sitt boende utanför dessa tätorter. Det kan handla om större utbildningsinstitutioner, arbetsplatser eller sjukhus. Tätortstrafiken är därför i högsta grad en regional angelägenhet, och ställer höga krav på smidiga byten med korta väntetider. I stora delar av tätortstrafiken är yttäckningen viktigast, att bussen går där invånarna bor och att den trafikerar stora målpunkter. I vissa stråk, där det är större resandeströmmar, finns det skäl att ha expressbussar med gen linjesträckning och bussprioritering. Länsöverskridande kollektivtrafik Utvecklingen har gjort att resenärer och samhället i stort blivit allt mer beroende av en väl fungerande länsöverskridande kollektivtrafik. På motsvarande sätt har det faktum att allt fler människor rör sig över länsgränserna gjort att städer, kommuner, och regioner successivt blivit mer beroende av varandra. Ett syfte med lagen om kollektivtrafik är att möjligheterna att resa kollektivt även över länsgränser ska förbättras. Det har därför blivit tydligt att planering av länsöverskridande kollektivtrafik och behovet av dess infrastruktur till del behöver ske gemensamt mellan regioner. Följande bör vara utgångspunkter för att nå framgång i arbetet med länsöverskridande kollektivtrafik: Regionens nationella och internationella konkurrenskraft ska utvecklas och bidrar till ett attraktivt Stockholm/Mälardalen. Utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla trafikslagen leder till effektivitet. Flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling och tillväxt. Kollektivtrafiken har en särskild uppgift att skapa förutsättningar för en fortsatt regionförstorning och förökande arbets-, studie- och övrigt vardagsresande.

13 De viktigaste målpunkterna utanför länet när det gäller arbets- och studiependling finns längs stråken mot Örebro, Eskilstuna, Gävle, Ludvika, Uppsala, Arlanda och Stockholm. Detta baseras på att det i dagsläget sker flest pendlingsresor i dessa relationer. Kartorna på sidorna visar viktiga stråk för Västmanlands län. Stråken som finns beskrivna på kartan ska möjliggöra framtida sammanhängande regionaltågsystem som tillgodoser flera läns intressen. För att punkterna om länsöverskridande kollektivtrafik ska ges möjligheter att förverkligas behöver följande genomföras: Hela-resan-perspektiv behöver utvecklas så att resenären kan kombinera olika resealternativ på ett effektivt och enkelt sätt. Den länsöverskridande kollektivtrafiken ska därför ingå som en väl integrerad del i den regionala kollektivtrafiken och ses som en del i ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar. Särskild hänsyn behöver tas till det regionala behovet av god tillgänglighet till Stockholm och Arlanda, vilket gör att trafiken därför måste vara särskilt utvecklad mot dessa målpunkter. Restiderna behöver successivt kortas, framförallt i relationerna mellan de större målpunkterna. Det senare kan delvis tillgodoses genom kompletterande och i huvudsak snabbare regional och interregional trafik som endast stannar på ett fåtal orter. Trafikutbudet behöver särskilt tillgodose behovet av arbets- och studiependling och annat vardagsresande. En gemensam bas eftersträvas med timmestrafik, kompletterad med förstärkninstrafik i rusningstid. Samma minuttal, taktfasta avgångar, ska eftersträvas eftersom sådan trafikering underlättar för resenärer och planering av anslutande kollektivtrafik. Resande med länsöverskridande trafik och anslutande regional kollektivtrafik behöver uppfattas som attraktivt i förhållande till bilresande. De långa restiderna ställer därför krav på relativt sätt högre komfortnivå inklusive möjlighet att arbeta på resan. Kvaliteten behöver vara god och utbudet långsiktigt, förutsägbart och med kapacitet att ta emot fler resenärer över tid. Kundmiljöer på stationer och hållplatser och anslutningar till dessa punkter bör vara trevliga, trygga och säkra 13

14 Region Stockholm/Mälardalen Region Stockholm/Mälardalen är ett finansiellt centrum i norra delen av Europa. Regionen är med sina 3,9 miljoner invånare näst störst bland huvudstadsregionerna i grannländerna till Sverige. Störst är Region Berlin och på tredje plats kommer Öresundsregionen. Om regionen även i framtiden ska vara en region för tillväxt och välstånd är det av betydelse att transporterna utvecklas i enlighet med EU:s TEN-T projekt. Med ett system av höghastighetståg skulle resan från Stockholm till Berlin ta drygt tre timmar. Det ska vara enkelt för människor att mötas och nå olika arbetsmarknader. Näringslivet behöver snabbt nå marknader för varor och tjänster. Västmanland är en del av regionen Stockholm/Mälardalen som vill och kan vara drivande för att utveckla transportsystemet. Kollektivtrafikmyndigheten Västmanland har en framtidsvision med fokus på gränslöst och sömlöst resande. Stockholm - Oslo via Mälarbanan Ett snabbtåg mellan Stockholm och Oslo tar oss hela sträckan på två timmar och 40 minuter. Idag tar det sex timmar. För att klara detta måste Nobelbanan och dubbelspår mellan hela sträckan Örebro Köping byggas. Dessutom måste kapaciteten på Mälarbanan in mot Stockholm från Västerås garanteras för regionaltåg och snabbtåg. Även om fokus ligger på Stockholm-Oslo så är den största gruppen resenärer de som redan nu åker kortare sträckor på banan mellan de båda huvudstäderna, främst arbetspendlare och resenärer i tjänsten. Mälarbanan - Arlanda Arlanda är region Stockholm/Mälardalen och Sveriges största internationella flygplats. Den har stor betydelse för kontakter med företag och människor i hela världen. Arlanda är dessutom en av de motorer som gör att Stockholm/Mälardalen kan vara ett finansiellt centrum. En vidareutveckling av Arlanda med bättre utbud till andra utvecklade ekonomier utanför EU skulle ge regionens näringsliv konkurrensfördelar gentemot andra regioner. Arlanda är redan idag en stor arbetsmarknad och med utbyggnadsplaner och utvecklad flygtrafik kan Arlanda mycket väl utvecklas till en av de större arbetsplatserna i hela regionen Stockholm/Mälardalen. Västerås Enköping Sigtuna Arlanda Köping Bålsta Örebro Arboga Barkarby Sundbyberg Stockholm Figur: Mälarbanan och Arlanda. 14

15 Organisationen En Bättre Sits (EBS) Sedan början av talet har planupprättarna i Stockholm/Mälardalen arbetat fram både länsvida planer och en gemensam syn på behov av investeringar i hela regionen. Politikerna i regionen insåg behovet av att även ha ett politiskt samarbete med gemensamma prioriteringar inom infrastruktur- och transportfrågorna, då med siktet inställt på nationell transportplan Inför 2008 års framtagande av investeringsplanerna bildades en formell samverkan kring planarbetet inom ramen för Mälardalsrådet. Samverkan gavs namnet En Bättre Sits (EBS). Mälardalsrådet blev sammankallande, men processen drevs av planupprättande myndigheter. År 2012 bildades Kollektivtrafikmyndigheter i varje län. När arbetet med den kommande processen kring infrastrukturplanerna skulle starta 2013 ansågs det betydelsefullt att även Kollektivtrafikmyndigheten ingår i EBS. Idag drivs samverkansprocessen av respektive Kollektivtrafikmyndighet i samarbete med länets planupprättare. De senaste åren har fokus legat på vidareutveckling av samarbetet och att få gehör för regionens synpunkter i nationell transportplan Hösten 2013 startade ett nytt politiskt temaarbete med sikte på kommande transportplaner. Målet är att ta fram en ny storregional systemanalys 2016 som beskriver gemensamma prioriteringar. Arbetet har växt fram som en stark och historiskt unik process mellan en stor grupp politiker från regionen med stöd av tjänstemän från länen och många samverkande organisationer. Se även hemsidan Figur: Region Stockholm/Mälardalen med järnvägsnätet. I arbetet med En Bättre Sits ingår även Gotland. 15

16 Ansvariga för tågtrafiken i Stockholm/Mälardalens och övriga Mellansveriges storregionala trafiksystem Datum: 24 mars 2015 TiB (Tåg i Bergslagen) Grängesberg Dalarna Ludvika Borlänge Falun Smedjebacken Säter Norberg Hedemora Karbenning Hofors Avesta Storvik Gävleborgs län Gävle Valbo Sandviken Uppsala län Skutskär Älvkarleby Tierp UL (Uppsala Lokaltrafik) Västmanland Värmlandstrafik Karlstad Värmland Västtrafik Mariestad Kristinehamn Degerfors Laxå Örebro län Ställdalen Kopparberg Lindesberg Örebro Storå Kumla Hallsberg Skinnskatteberg Frövi Arboga Fagersta Köping Vingåker Östergötland Ramnäs Surahammar Hallstahammar Kolbäck Kungsör MÄLAB Dingtuna (Mälardalstrafik AB) Västerås Kvicksund Eskilstuna Katrineholm Sala Flen Ransta Hälleforsnäs Heby Södermanland Morgongåva Enköping Strängnäs SJ (Statens järnvägar) Läggesta Mariefred Gnesta Bålsta Nykvarn Vagnhärad Trosa Storvreta Uppsala Märsta Sundbyberg Flemmingsberg Knivsta Södertälje Arlanda Upplands Väsby Stockholm Stockholms län SL (Stockholms Lokaltrafik) Töreboda Västra Götaland Motala ÖTRAF (Östgötatrafiken) Kolmården Norrköping Nyköping Skövde Mjölby Linköping 16

17 Prioriterade stråk inom länet och till angränsande län Det är inom de prioriterade stråken som även de prioriterade hållplatserna och stationerna ligger. De pekas särskilt ut i Trafikplan Avesta Fagersta 17/7/7 15/7/7 Mot Lindesberg Fellingsbro Norberg Skinnskatteberg Kolsva Köping Arboga Götlunda Mot Örebro 9/0/0 14/3/3 24/8/8 1,1 22/8/8 19/6/6 15/5/5 Hallstahammar 16/3/3 Kolbäck 16/7/7 Kungsör Surahammar 23/13/13 27/20/17 45/21/18 21/8/7 17/3/3 Sala 28/10/8 Västerås 29/14/12 Eskilstuna 23/8/8 27/14/12 Antalet turer vardag/lördag/söndag Heby Mot Uppsala Enköping Figuren visar prioriterade stråk för buss, med antalet turer. Linjernas tjocklek är proportionella mot antalet turer per vardag Mot Borlänge Smedjebacken Mot Storvik Avesta Mot Ludvika 8/6/6 Norberg 6/2/2 10/6/6 Fagersta Sala 14/6/6 Heby mot Uppsala 5/2/2 17/6/6 Skinnskatteberg Surahammar 15/6/6 Enköping mot Stockholm Figuren visar prioriterade stråk för tåg, med antalet turer. Linjernas tjocklek är proportionella mot antalet turer per vardag Kolsva Hallstahammar Kolbäck 17/6/6 16/9/8 Västerås 26/17/15 Mot Frövi/Örebro Fellingsbro Köping 16/9/8 Arboga Götlunda Mot Örebro 19/9/8 Kungsör 14/7/6 17/7/7 15/6/6 16/9/9 Eskilstuna mot Stockholm Antalet turer vardag/lördag/söndag 17

18 3 Regional utveckling Kompetensförsörjning En väl fungerande kompetensförsörjning är grunden för regional utveckling och tillväxt. Genom en effektiv matchning av arbetssökande och lediga jobb kan outnyttjade resurser tas tillvara och förutsättning för sysselsättning och ekonomisk tillväxt förbättras. Detta förutsätter att de arbetssökande är rörliga såväl mellan yrken som mellan olika regioner. I tider med snabb strukturomvandling är rörlighet från branscher som stagnerar till branscher i tillväxt viktig för arbetsmarknadens funktionssätt. Rörlighet minskar också risken för att lokal arbetskraftsbrist ska uppstå med inflationsdrivande lönehöjningar och minskad produktion som följd. För att motverka ojämn regional utveckling ställs krav på åtgärder som ökar medborgarnas utbildning, geografiska rörlighet och främjar tillgången på kvalificerad arbetskraft. Kollektivtrafikmyndigheten konstaterar att kollektivtrafiken har betydelse för att möjliggöra tillgången till kvalificerad arbetskraft. Kollektivtrafiken får också allt större betydelse för att uppnå tillväxt i mindre lokala arbetsmarknader samt för att en god service- och välfärdsnivå samt kulturutbud ska kunna upprätthållas i hela regionen. Hur kan arbetsmarknadsrelaterad geografisk rörlighet stimuleras? I takt med att de arbetsmarknadsrelaterade flyttarna minskar har andra former av geografisk rörlighet, främst arbetspendlingen, ökat. Den ökande pendlingen under de senaste decennierna har lett till en framväxt av större sammanhängande regioner. Genom regionförstoring kan alltså fler människor få tillgång till ett bredare utbud av kultur, arbete, bostäder och service. Större regioner med mer differentierad näringsstruktur och utbud av service mm, har också bättre förutsättningar att möta utmaningar i form av konjunktursvängningar än mindre regioner med en eller ett fåtal branscher och ett snävare utbud av service, kultur och fritidsaktiviteter. Hög rörlighet ses både som ett avgörande led i att främja nationell tillväxt och som ett mål för den regionala utvecklingen. Matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft inom och mellan regioner betraktas som avgörande för att välfärdsmål ska kunna nås. Dessutom anses ökad rörlighet på arbetsmarknaden motverka ohälsa i arbetslivet. Genom att möjliggöra för individen att byta arbete undviks negativa inlåsningseffekter på arbetsmarknaden, påfrestningar på sjukvården och höga sjukskrivningstal. Kollektivtrafikmyndigheten har här en regional uppgift att bidra till att skapa regionförstoring med fungerande arbetsmarknader, ökad sysselsättning, tillväxt och service som följd. Detta förutsätter en väl utbygd infrastruktur som möjliggör ökat utbud av kollektivtrafik. De lokala arbetsmarknaderna växer De stora resandevolymerna är koncentrerade till morgon respektive eftermiddag, så kallad högtrafiktid. Detta utgörs till största delen av personer på väg till jobb och skolor. Den ökande arbetspendlingen över större geografiska avstånd skapar allt större lokala arbetsmarknader. Bilen som regionförstorande faktor har emellertid spelat ut sin roll. Det krävs utbyggnad av åtskilliga vägar till motorvägsstandard om bilen fortsatt ska stå för utvidgning av arbetsmarknaden. Bilen som färdmedel till jobbet ligger också i konflikt med samhällets miljömål. Kollektivtrafiken har därför en funktion att fylla som regionförstorande transportmedel. Väl utbyggd infrastruktur för kollektivtrafik och fungerande trafiksystem, som binder samman olika trafikslag skapar regionförstoring och långsiktigt hållbart resande. Medlet för regionförstoring med kollektivtrafik är effektivare samplanering av taxi-, buss- och tågtrafik samt utbyggd infrastruktur. Myndigheten står inför utmaningen att utveckla kollektivtrafiken så att det år 2020 är möjligt att inom en timmes restid arbetspendla med kollektivtrafik från Västerås till samtliga kommunhuvudorter i Västmanland. Myndigheten tar även fokus på att år 2030 nå Hallsberg, Uppsala, Ludvika och Lindesberg inom en timme från Västerås. En resa till Norrköping kommer ta mer än en timme. Arlanda ska nås på mindre än en timma. När det gäller länet i övrigt så ska till exempel Sala år 2030 ha pendlingsutbyte med bland annat Avesta och Enköping. Fagersta har pendlingsutbyte med bland annat Örebro, och övriga orter har då ökat sitt utbyte i befintliga relationer. På så vis kommer också det övergripande målet om långsiktigt hållbart resande i Västmanland att kunna nås. Nytt perspektiv på lokala arbetsmarknader Den ökande arbetspendlingen innebär att det blivit allt svårare att beskriva förhållanden på den lokala arbetsmarknaden utifrån administrativa områden. För att mer överskådligt beskriva och analysera arbetspendling utifrån resmönster utgår förvaltningen från SCB:s statistik över arbetspendling på 250-meters rutor. På så vis bortser vi från administrativa indelningar, se figur på nästa sida. 18

19 Figuren visar orternas dragningskraft på arbetspendling från omlandet. Uppgifterna bygger på SCB:s statistik om sysselsättning, boende och arbetsplatser fördelade på rutor om 250 meter. Figuren innehåller fyra klasser av arbetspendling. (Egen bearbetning) 19

20 4 Nuläge Geografisk rörlighet utan bostadsbyte Många av de arbetsresor som görs sker mellan tätorter med omland. Medelavståndet mellan bostaden och jobbet är närmare 23 kilometer i Sverige. Det vanligaste förekommande avståndet är sju kilometer. Det innebär att en stor del av pendlarna, åtminstone en del av året, är hänvisade till annat transportsätt än cykel och gång. Det är emellertid restiden som är avgörande för hur attraktivt det är att genomföra resan. Figurerna nedan visar hur långt man kommer med buss respektive bil från kommunens centralort vid 5 olika tidsintervall. Av figurerna framgår att bussen är konkurrenskraftig mot bilen. Lägger vi dessutom till tåget, så erbjuder kollektivtrafiken minst lika bra möjligheter att resa inom samma tidsrymd och avstånd som bilen. För att bussen ska nå längre på samma tid som bilen krävs åtgärder i transportinfrastrukturen och bussprioritering i trafiken. En resa som inte tar mer än 20 minuter kan de flesta tänka sig att genomföra med kollektivtrafik. Vid cirka 45 minuters resa avtar benägenheten att resa. Orsaken går oftast att finna i familjepussel och annat engagemang som gör det svårt att hinna med vardagssysslor vid längre bortovaro från hemmet. Restid med buss 20 minuter, eller kortare minuter minuter minuter minuter Restid med bil 20 minuter, eller kortare minuter minuter minuter minuter 20

21 1,4 0,6 0,7 1,3 Restidskvot Tiden det tar att resa är en faktor som påverkar synen på om transportsättet betraktas som attraktivt eller inte. Andra faktorer som spelar in är om kollektivtrafiken är tillförlitlig genom att buss/tåg går enligt tidtabell och om de tågvagnar som ska finns också finns mm. Kollektivtrafiken jämförs oftast med bilen för resor som är längre än den sträcka en person kan cykla eller gå. Valet av att ta bilen motiveras inte sällan av att det tar för lång tid att åka kollektivt. Det är därför av betydelse att resan med kollektivtrafik inte upplevs som mycket längre än det tar med bil. För att mäta skillnaden mellan bil och kollektivtrafik är det vedertaget att använda så kallade restidskvoter. Restidskvoten beräknas genom att dividera bussens eller tågets tid med bilens, givet samma start- och målpunkt. Uppgifter om tåg och busstider finns i tidtabeller, medan bilens restid oftast tas fram med hjälp av den GPS information som finns på Internet. Även om den informationen kanske inte är exakt så ger detta en indikation på vilka stråk som bör åtgärdas för att öka kollektivtrafikens kapacitet. Det kan handla om att se över antalet stopp. Det kan också vara åtgärder på transportinfrastrukturen och att skapa bussprioriteringar samt åtgärder för att öka bussens högsta tillåtna hastighet. Exempelvis är bussens genomsnittliga hastighet, utan bussprioritering, cirka 17 km/tim i tätort. Nedan visar de båda bilderna restidskvoten för buss respektive tåg jämfört med bil. Vid en kvot på 1.0 går det lika fort med kollektivtrafiken. Högre värde visar att kollektivtrafiken tar längre tid än bilen och vice versa. I regel är tåget snabbare än bilen. Bussen är långsammare, men vid stomlinjetrafik med expressbuss är skillnaden mycket liten och därmed helt konkurrenskraftig. Restidskvot Buss Restidskvot Tåg Avesta Avesta Norberg 1,3 Norberg 0,8 Fagersta Sala 1,3 Heby Fagersta 0,6 0,6 Sala 0,6 Heby 1,4 Skinnskatteberg Skinnskatteberg Till Lindesberg 1,5 1,2 Surahammar 1,1 Köping Hallstahammar Kolbäck 1,7 1,3 1,3 Västerås 1,8 1,6 Till Uppsala Enköping Kolsva Köping 1,1 Surahammar 1,1 Hallstahammar Kolbäck 0,6 1,0 0,7 Västerås 0,6 Till Stockholm Till Örebro Fellingsbro 2,0 1,3 1,3 Götlunda 1,4 Arboga 1,4 1,7 Kungsör 1,1 Eskilstuna Fellingsbro Till Örebro 0,6 0,6 Arboga 0,6 Kungsör 0,6 Eskilstuna Siffrorna anger restiden i förhållande till bilen. <1 = snabbare än bilen, 1 = samma restid och >1 är långsammare än bilen. 21