Innehål sförteckning Händelser av betydelse.. Måluppfyllelse och kvalitet 5 Intern kontroll Ekonomisk analys..

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Händelser av betydelse.. 4 Kostpolicy 4 Kvalitetsgaranti. 4 Profilboende. 4 Förenklad biståndshandläggning... 4 Seniorträffar. 4 VillGott 4 Daglig verksamhet enligt LSS... 4 Nya riktlinjer för handikapplägenheter.. 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Måluppfyllelse, avtalsuppföljning.. 8 Måluppfyllelse, brukarundersökning. 9 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning. 10 Personal- och kompetensförsörjning. 10 Ökade behov av äldreomsorg, framför allt på äldreboende 11 Ökade behov av LSS-insatser och osäker kostnadsutveckling 11 Kommunikation 11 Omvärldsbevakning.. 12 Verksamhetsplan och budget Intern kontroll.. 12 Ekonomisk analys.. 13 Andel upphandlad verksamhet.. 13 Marknadsandelar upphandlad verksamhet. 13 Marknadsandelar upphandlade omvårdnadsboenden. 14 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst 15 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet.. 16 Budgetavvikelse. 17 Omvårdnadsboende.. 17 Hemtjänst. 18 Omsorg om funktionshindrade enligt LSS. 18 Förebyggande verksamhet. 18 Avdelningen för myndighetsutövning Övrig verksamhet. 19 Prognossäkerhet Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsökning mellan Nettokostnadsökning mellan Investeringar. 21 Omvårdnadsboende.. 22 Nettokostnadsutveckling.. 22 Bruttokostnad per dygn i omvårdnadsboende.. 23 Hemtjänst. 25 Hemtjänsttimmar.. 25 Bruttokostnad per utförd hemtjänsttimme 26 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) 27 Bruttokostnad per dygn LSS.. 29 Medarbetare 31 Anställda

3 Personalförsörjning Sjukfrånvaro Sjukdagar och sjuklön exklusive sociala avgifter åren 2007 till Arbetsmiljö 33 Kompetensutveckling 34 Äldreakademin 34 Resursteam för palliativ vård. 34 Värdegrundsarbete. 34 SoL-dokumentation.. 34 Språksam.. 34 VillGott-projektet. 34 Psykiatriprojekt - samarbete med KS psykiatri.. 35 Ekumenisk samverkan.. 35 Hälso- och sjukvårdsområdet 35 Övrigt.. 35 Jämställdhet.. 35 Uppföljning miljöplan 36 Uppföljning handikapplan. 36 3

4 Händelser av betydelse Kostpolicy I mars antog Omvårdnadsnämnden en ny policy om kosten på vård- och omsorgsboendena inom äldreomsorgen. Den ska användas vid upphandling, vid framtagande av dagliga rutiner samt vid avtalsuppföljningar Kvalitetsgaranti Omvårdnadsnämnden beslutade i april om en kvalitetsgaranti som ska gälla för alla vård- och omsorgsboenden i staden. Det är ett led i att höja kvaliteten och öka värdigheten för stadens äldre. Alla vårdföretag som vill driva omsorg i Solna ska förbinda sig att leva upp till kvalitetsgarantin. Profilboende En upphandling av sju vård- och omsorgsboenden har genomförts. I och med att de nya avtalen träder i kraft får Solnas äldre möjlighet att välja boende utifrån sju olika inriktningar så kallade profiler. Följande profiler kommer att finnas, Konst och hantverk - Film, teater, litteratur och historia Mat och dryck Sång, musik och dans Natur och trädgård Djur samt IT. De nya avtalen träder i kraft den 1 mars Förenklad biståndshandläggning Förenklad biståndshandläggning avseende serviceinsatser, trygghetslarm, matdistribution och promenader inom hemtjänsten infördes 1 februari I samband med detta infördes även ett nytt avgiftssystem. Seniorträffar Den 5 mars invigdes Huvudsta seniorträff vilken är belägen i Skoga äldrecentrum. I Solna finns nu åtta seniorträffar geografiskt utspridda över staden. VillGott Inom VillGott-projektet startade ett nytt hälsoprojekt våren 2009 i samverkan med gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Aktiviteterna leds av hälsopedagogstudenter under handledning av läkare och lärare från GIH. Daglig verksamhet enligt LSS Två dagliga verksamheter enligt LSS har startat under året. En på Hagagatan i Hagalund med plats för 20 personer som drivs av Waxö Omsorg och en på Sockerbiten i Ritorp som drivs i egen regi. Den dagliga verksamheten sköter caféet samt det dagliga arbetet på Sockerbiten. Under hösten utökade egen regi med Sockerbiten 2 på Skoga. En fixargrupp som har sin bas på Skoga äldreboende ska hjälpa till med olika göromål där. Detta innebär att fler personer kan erbjudas daglig verksamhet inom Solna stad. Nya riktlinjer för handikapplägenheter Nya riktlinjer för handikapplägenheterna inom staden. Som innebär att personer som idag är klara att flytta från en bostad med särskild service enligt LSS kan komma att bli erbjudna att förhyra en handikapp lägenhet (med boendestöd) i andra hand under fyra år. Under den tiden ska personen själv eller med hjälp av personal/god man söka efter en lägenhet på öppna bostadsmarknaden. 4

5 Måluppfyllelse och kvalitet Förvaltningen har under året genomfört avtalsuppföljningar på alla äldreboenden, hemtjänstutförare och dagverksamheter. Vidare också larm- och nattpatrullverksamheten samt alla LSS-verksamheter, både entreprenader och verksamheter där staden har tillsynsansvar på uppdrag av länsstyrelsen. Uppföljning av avtalen görs en gång per år på alla enheter. Granskaren använder samma metod för uppföljning som tidigare år, dvs. att uppföljningen sker ute på enheten under en halv dag till två dagar beroende på enhetens storlek. Granskningen sker i form av observationer, intervjuer, samtal, hembesök, granskning av rutiner och dokumentation. Uppföljningen visar att alla verksamheter för personer med funktionshinder som granskats är bra verksamheter med fokus på de individuella behoven och att de är väl strukturerade när det gäller rutiner mm. Enskilda verksamheter för personer med funktionshinder som granskats, har kompetent personal och det är god kvalitet i verksamheterna. De sex biståndsbedömda dagverksamheterna inom äldreomsorgen varav tre är dagverksamheter för personer med demenssjukdom har mycket engagerad personal och en bra verksamhet. Mycket av verksamheten är inriktad på god kosthållning och social samvaro vid måltiderna. I övrigt finns det bra med aktiviteter både i grupp och på individnivå. Alla verksamheter har goda dokumentationsrutiner vilket är en förbättring jämfört med föregående år. Avtalsuppföljningarna på omvårdnadsboendena visar på att det generellt är en lugn atmosfär och att de boende känner sig respekterade och trygga. Personalen är engagerad och vill de äldre väl. De boende upplever i högre grad att de kan påverka den vård- och omsorg de får och att de får all hjälp de behöver jämfört med tidigare år. Generella förbättringsområden är måltidssituationen, personalkontinuitet och möjlighet till aktiviteter både i grupp och enskilt. Avtalsuppföljningarna i hemtjänsten visar att det generellt är en väl fungerande verksamhet där kunderna känner sig respektfullt bemötta av personalen. Kunderna får de insatser som är beslutade av biståndshandläggarna samt därutöver insatser vid akuta situationer. Generella förbättringsområden är personalkontinuiteten och den sociala dokumentation dvs. utarbetande av skriftliga planer för hur hjälpen ska utformas. Under hösten 2009 genomfördes en brukarundersökning i bostad med särskild service och i daglig verksamhet. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i kommunernas insatser; i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. Generellt uppgav brukarna omdömen som med marginal låg över referensvärdet för god kvalitet. De tillfrågade trivs i boendet och i den dagliga verksamheten. De uppgav också att de fick hjälp med det de behövde och när behovet uppstod. Mest positiva var omdömena inom den dagliga verksamheten. 5

6 Många brukare upplevde deltagandet i undersökningen som positivt; att bli tillfrågade och kunna påverka. Inom verksamhetsområdet är den här typen av brukarundersökningar ännu inte så vanligt förekommande. Kvalitetsskala: 0= Mål ej uppfyllt; ingen utveckling, har börjat planera, 1= Mål delvis uppfyllt; tagit fram åtgärder/genomfört åtgärder men ej förankrat 2= Mål helt uppfyllt Mål i budget Äldre och personer med funktionshinder ska känna sig trygga och nöjda. Hemtjänst: Dagverksamhet SoL: Särskilt boende SoL: Särskilt boende LSS: Daglig verksamhet LSS: Äldre och personer med funktionshinder ska känna sig respekterade. Hemtjänst: Dagverksamhet SoL: Särskilt boende SoL: Särskilt boende LSS: Daglig verksamhet LSS: Äldre och personer med funktionshinder ska ha personligt inflytande över sin tillvaro. Hemtjänst: Dagverksamhet SoL: Särskilt boende SoL: Särskilt boende LSS: Daglig verksamhet LSS: Måluppfyllelse För att uppnå målet ska det finnas en fullständig genomförandeplan. Där ska framgå vad, när och hur hjälp och stöd ska utföras och följas upp. Alla kunder ska ha en utsedd kontaktman. Rutiner för nycklar, kontanta medel och ID-bricka ska finnas. Målet är delvis uppfyllt (1,7 poäng). (2008 1,4) Målet är delvis uppfyllt (1,8 poäng). (2008 1,5) Målet är delvis uppfyllt (1,4 poäng). (2008 1,2) Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). Målet är helt uppfyllt (2,0 poäng). För att uppnå målet ska det finnas rutiner för att ta emot ny kund, boende eller besökare. Det ska vara lätt att komma i kontakt med rätt person vid behov av hjälp och förfrågningar. Målet är delvis uppfyllt (1,6 poäng). (2008 1,7) Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). (2008 1,9) Målet är delvis uppfyllt (1,7 poäng). (2008 1,6) Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). Målet är helt uppfyllt (2,0 poäng). För att uppnå målet ska det av genomförandeplanen framgå att individen deltagit i planeringen av hjälpens utförande. Det ska finnas rutiner för klagomål och de ska vara förankrade. Målet är delvis uppfyllt (1,7 poäng). (2008 1,8) Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). (2008 1,7) Målet är delvis uppfyllt. (1,8 poäng) (2008 1,8) Målet är helt uppfyllt (2,0 poäng). Målet är helt uppfyllt (2,0 poäng). 6

7 Äldre och personer med funktionshinder ska ha en meningsfull tillvaro. För att uppnå målet ska det inom särskilt boende finnas möjlighet att delta i gruppverksamheter. Alla ska ha en aktivitetsplan. Alla som bor på ett boende ska bli erbjudna utevistelse minst två gånger per vecka. Inom hemtjänsten ska beslut om promenader och ledsagning verkställas. Det ska finnas aktiviteter för både kvinnor och män. Hemtjänst: Dagverksamhet SoL: Särskilt boende SoL: Särskilt boende LSS: Daglig verksamhet LSS: Förebyggande och uppsökande arbete ska förstärkas. Målet är delvis uppfyllt (1,4 poäng). (2008 1,0) Målet är delvis uppfyllt (1,7 poäng). Målet är delvis uppfyllt (1,7 poäng). (2008 1,7) Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). Målet är delvis uppfyllt (1,9 poäng). För att målet ska vara uppfyllt ska alla personer över 75 år som är boende i Råsunda, Bergshamra och Ulriksdal har fått erbjudande om hälsosamtal. Personerna ska bo i ordinärt boende och inte ha hemtjänst och/eller hemsjukvård. Målet är helt uppfyllt (2,0 poäng). (2008 2,0) 7

8 Måluppfyllelse, avtalsuppföljning Ovanstående diagram visar måluppfyllelsen av inriktningsmålen. Målen följs upp genom avtalsuppföljningarna. De flesta målen har god måluppfyllelse. Fem mål är helt uppfyllda, tre inom dagliglig verksamhet att känna sig trygg och nöjd, att känna sig respekterad och personligt inflytande. Gruppbostäderna LSS har helt uppfyllt målet avseende personligt inflytande. Målet förebyggande och uppsökande arbete ska förstärkas, är helt uppfyllt. Det mål som har något lägre måluppfyllelse är en meningsfull tillvaro inom hemtjänsten och att känna sig trygg och nöjd på särskilt boende. 8

9 Måluppfyllelse, brukarundersökning Varje område bedöms utifrån ett kvalitetsindex där värde över 1 är bra. Det är 29 personer av 36 som svarat i gruppbostad, 11 av 12 i servicebostad och 36 av 46 i daglig verksamhet. Brukarundersökningen syftar till att tillhandahålla indikationer på brukarnas kvalitetsupplevelse. Generellt är man nöjd i sin helhet med boendet respektive daglig verksamhet. Det finns områden som verksamheterna och förvaltningen behöver analysera närmare som exempel självbestämmande och integritet på boendena och inflytande och delaktighet i daglig verksamhet. Det kan till viss del vara metodologiska svårigheter kopplade till frågorna som är ställda men det är ändå så att flera av brukarna upplever att de t.ex. inte blir lyssnade på, att man som brukare inte talar om när personal gör något dåligt, att man inte får byta personal om man vill. På daglig verksamhet upplever man att man inte får bestämma vilken mat man ska äta och att man inte får vara med och bestämma om vad man ska göra. 9

10 Intern kontroll Risk- och väsentlighetsbedömning I enlighet med de av nämnden antagna anvisningarna för den interna kontrollen redovisas här årets uppföljning av internkontrollplanen för år Nämndens arbetsutskott har gjort en riskbedömning utifrån följande tre huvudmål: att verksamheten bedrivs ändamålsenligt att rapporteringen fungerar i hela organisationen att lagar, förordningar och riktlinjerföljs. De faktorer som bedömdes ha stor sannolikhet att inträffa och med stor påverkan var följande: Personal och kompetensförsörjning Ökade behov av äldreomsorg, framför allt plats på äldreboenden Ökade behov av LSS-insatser och osäker kostnadsutveckling Kommunikation Kvalitetsbrister/uppföljning/klagomål Omvärldsfaktorer Utifrån den gjorda risk- och väsentlighetsbedömningen upprättades internkontrollplanen för år 2009 innehållande följande processer/riskområden: Personal- och kompetensförsörjning Ökade behov av äldreomsorg, framför allt plats på äldreboende Ökade behov av LSS-insatser och osäker kostnadsutveckling Kommunikation Omvärldsfaktorer Verksamhetsplan och budget Intern konroll Området kvalitetsbrister/uppföljning/klagomål har inte tagit med i internkontrollplanen, men förvaltningen arbetar med detta område enligt fastställda riktlinjer och rutiner och finns med på respektive enhets/funktions internkontrollplan. Personal- och kompetensförsörjning Kontrollmoment: Rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Genom Äldreakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. Alla projekt och utbildningar finns samlade i en gemensam plan. Projekten och utbildningarna finns även sammanställda i en utbildningskalender på intranätet. Alla utförare utarbetar en utbildningsplan för sin specifika verksamhet och för sina medarbetare. Att entreprenörerna har personal med kompetens i enlighet med avtalen 10

11 kontrolleras i samband med avtalsuppföljningarna som görs en gång per år på alla upphandlade enheter. Ökade behov av äldreomsorg, framför allt på äldreboende Kontrollmoment: Behov av att köpa platser utanför staden och användande av korttidsplatser i avvaktan på permanent plats på särskilt boende. Förvaltningen har i ärende till omvårdnadsnämnden presenterat en prognos över behovet av omvårdnadsplatser perioden Behov och lediga platser för omvårdnadsboenden, korttidsboende och dagverksamheter för personer med demenssjukdom och behov av funktionsträning sammanställs varje månad. Förvaltningens ledningsgrupp informeras kontinuerligt. Statistik över beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader från det att beslut fattats, följs upp systematiskt enligt fastställda handläggningsrutiner. Dessa beslut redovisas till arbetsutskottet en gång per månad och till nämnden kvartalsvis. Ökade behov av LSS-insatser och osäker kostnadsutveckling Kontrollmoment: Att kontinuerligt följa behovet av insatser och verkställighet av beslut. Behov och tillgång för boende respektive daglig verksamhet följs kontinuerligt upp av samordnaren för boende respektive samordnaren för daglig verksamhet. Nuläge respektive prognoser görs kontinuerligt utifrån befintliga samt kända eventuellt tillkommande personer. Statistik över beslut som ej kunnat verkställas inom tre månader från det att beslut fattats, följs upp systematiskt enligt fastställda handläggningsrutiner. Dessa beslut redovisas till arbetsutskottet en gång per månad och till nämnden kvartalsvis. Förvaltningen har löpande i budgetuppföljningarna till nämnden rapporterat kostnadsutvecklingen. Kommunikation Kontrollmoment: Att ha god beredskap inför oförutsedda kritiska händelser: Staden har sedan länge haft olika kris- och säkerhetsplaner. Den senaste som omvårdnadsnämnden har är från En ny och reviderad säkerhets- och krisberedskapsplan har tagits fram under Planen kommer att presenteras för omvårdnadsnämnden i början av Planen är uppdelad i tre nivåer av kriser. Mindre händelser Större händelser Omfattande händelser I planen finns beskrivet vilka rutiner och uppgifter som ska finnas på enhetsnivå och förvaltningsnivå samt hur uppföljningen ska ske. 11

12 Omvärldsbevakning Kontrollmoment: Samhälleliga förändringar, lagändringar, forskning etc per verksamhetsområde Omvärldsbevakning sker löpande genom att respektive chef håller sig informerad och uppdaterad om vad som händer inom sitt verksamhetsområde. Det sker t ex genom, prenumeration av nyhetsbrev, bevakning av rättsfall, rättspraxis, lagändringar mm. Äldreakademin har utvecklat samverkan mellan praktisk verksamhet, högskolor och forskning. Äldreakademin samarbetar med Karolinska Institutet och FoU Äldre norr. Genom detta samarbete tas forskningsresultat tillvara och sprids till verksamheterna till gagn för de äldre. Verksamhetsplan och budget Kontrollmoment: Uppföljning av budget; uppdrag, kvalitét, måluppfyllelse samt planer Förvaltningen har till Omvårdnadsnämnden rapporterat månadsuppföljning, budgetuppföljningar samt delårsrapporter med prognoser enligt centrala anvisningar från kommunledningen. Prognostiserade avvikelser under året har varierat från 8,5 mkr till 10,9 mkr att jämföra med bokslutet 9,6 mkr. Vid befarat underskott i samband med budgetuppföljningarna redovisade förvaltningen i ärende till nämnden förslag till kostnadseffektiviseringar för 2009 samt Nämndens överskott beror på att kostnaderna för köp av SoL-platser i andra kommuner har minskat samt att färre hemtjänsttimmar utförts inom den upphandlade hemtjänsten. Kostnaderna för utskrivningsklara från sjukhusen har minskat samt även kostnaderna för turbundna resor. Överskotten reduceras delvis genom underskott inom LSS-verksamheten på grund av att fler personer fått boende och daglig verksamhet. Förvaltningen har i samband med delårsrapporter samt i årsredovisningen redovisat måluppfyllelsen enligt anvisningar från kommunledningen. Under året har även förvaltningen till Omvårdnadsnämnden rapporterat resultat från avtalsuppföljningar samt brukarundersökning inom LSS. Intern kontroll Kontrollmoment: Revidering av nämndens internkontrollplan. Kontrollmoment: Att nämndens anvisningar för internkontroll följs. Nämnden har utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning kommit fram till riskområden och beslutat internkontrollplan i budget och verksamhetsplan för Förvaltningen har under året arbetat med internkontrollplanerna. 12

13 Ekonomisk analys Andel upphandlad verksamhet Andelen upphandlad verksamhet (omvårdnadsboende, hemtjänst, dagverksamheter samt omsorg om funktionshindrade) uppgår till 64 procent. Andelen är oförändrad jämfört med Marknadsandelar upphandlad verksamhet Carema har den största marknadsandelen 33 procent, näst följd av Aleris 19 procent och Attendo 17 procent. Carema, Aleris och Attendo driver alla både boenden och hemtjänst i Solna. 13

14 Marknadsandelar upphandlade omvårdnadsboenden Carema har störst marknadsandel när det gäller upphandlade omvårdnadsboenden motsvarande 51 procent. Carema driver Oskarsro, Ametisten samt Polhemsgården. Näst störst är Attendo med 25 procent. Attendo driver Björkgården samt Frösunda. Aleris har en marknadsandel på 24 procent och driver Tryggheten, Hallen samt Olivträdet. 14

15 Marknadsandelar upphandlad hemtjänst Tre utförare har lika stora marknadsandelar inom hemtjänsten. Humaniora intraprenad, Förenade Care och Mica har samtliga 18 procent. Därefter kommer Aleris med 14 procent och Carema med 13 procent. Olivia har 10 procent samt Attendo 9 procent. Alla företag, förutom Olivia, fick en kundstock vid första upphandlingen av hemtjänsten enligt kundvalsmodellen. Olivia har tecknat avtal med kommunen vid senare tillfälle och fick då ingen befintlig kundstock. Den största förändringen jämfört med 2008 när det gäller marknadsandel står Oliva för. Deras andel har ökat från 8 till 10 procent. I övrigt har inga stora förändringar skett när det gäller marknadsandelar hade HSB omsorg 2 procent av marknadsandelen men det företaget valde att avsluta sitt uppdrag i november

16 Marknadsandelar upphandlad LSS-verksamhet Den upphandlade LSS-verksamheten består av boende för vuxna och barn samt daglig verksamhet. Waxö Omsorg är störst med 46 procent och driver Storgatan och Centrumslingan samt dagliga verksamheterna Solna dagcenter och Lilla Ateljen samt Vingen. Frösunda AB är näst störst med 26 procent och driver gruppbostäderna Näckrosen och Nyboda. Staden har skrivit ramavtal med flera externa vårdgivare. Deras marknadsandel uppgår till 21 procent. 16

17 Budgetavvikelse Verksamhet mkr Budget Bokslut Avvikelse Intäkter Omvårdnadsboende -69,0-70,5 1,5 Hemtjänst -48,3-49,0 0,7 Omsorg om -28,3-18,9-9,4 funktionshindrade enl LSS Förebyggande verksamhet -7,7-8,9 1,2 Avdelningen för 0-0,2 0,2 myndighetsutövning Övrig verksamhet -4,3-4,1-0,2 Summa -157,6-151,6 6,0 Kostnader Omvårdnadsboende 430,8 427,8 3,0 Hemtjänst 202,2 197,8 4,4 Omsorg om 151,9 150,5 1,4 funktionshindrade enl LSS Förebyggande verksamhet 21,7 21,0 0,7 Avdelningen för 31,4 29,3 2,1 myndighetsutövning Övrig verksamhet 41,3 37,3 4,0 Summa 879,3 863,7 15,6 NETTO 721,7 712,1 9,6 Omvårdnadsnämndens budget för 2009 uppgår till 721,7 mkr. Nämndens nettokostnader för året är 712,1 mkr vilket innebär ett överskott mot budget på 9,6 mkr. Det motsvarar 1,3 procent. Den största budgetavvikelsen står verksamheten omsorg om funktionshindrade enligt LSS för -8,0 mkr. Omvårdnadsboende Omvårdnadsboendena redovisar nettokostnader på 357,4 mkr, vilket är ett resultat på 4,5 mkr mot budget. Färre platser har köpts i andra kommuner motsvarande 5,1 mkr, prisuppräkningen för Frösunda omvårdnadsboende och delvis Polhemsgården blev 1,3 mkr lägre än budget på grund av lägre index. Momstäkterna blev 1,7 mkr lägre än budget och avgiftsintäkterna 1,2 mkr högre än budgeterat. Kostnaderna för Berga omvårdnadsboende är 1,9 mkr högre än budget. Det beror främst på högre personalkostnader samt kostnader för utbetalning av innestående okompenserad tid och semester. 17

18 Nettokostnaderna för Skoga omvårdnadsboende är 0,6 mkr lägre än budget vilket främst beror på intäkter från projekt VillGott. Hemtjänst Hemtjänstens nettokostnader är 148,8 mkr, vilket är ett resultat på 5,1 mkr mot budget. Den upphandlade hemtjänsten är 3,5 mkr lägre än budget på grund av att färre hemtjänsttimmar utförts. Intraprenaden Humaniora redovisar ett överskott för 2009 på 0,3 mkr. Trygghetslarm och nattpatrull visar ett mindre överskot på 0,1 mkr. Moms- och avgiftsintäkter är 0,9 mkr högre än budgeterat Omsorg om funktionshindrade enligt LSS Omsorg om funktionshindrade, LSS redovisar nettokostnader på 131,6 mkr, vilket är ett resultat på 8,0 mkr mot budget. Fler personer har fått boende och daglig verksamhet. Kostnaderna för köpta externa platser för boende är 5,0 mkr högre än budget. Gruppbostäder drivna på entreprenad är 2,1 mkr högre än budgeterat beroende på kostnader för tilläggsavtal. Daglig verksamhet är 0,8 mkr högre än budgeterat. Antalet personer som får insatsen personlig assistans enligt LASS och som har kommunen som utförare har minskat från 9 personer till 6 personer. Både kostnader 7,8 mkr och intäkter 8,2 mkr från försäkringskassan minskar följaktligen. Förebyggande verksamhet I den förebyggande verksamheten ingår både biståndsbedömda och icke biståndsbedömda dagverksamheter (seniorträffar). Förebyggande verksamhet redovisar nettokostnader på 12,2 mkr, vilket är ett resultat på 1,9 mkr mot budget. Nettokostnaderna för Seniorträffarna inklusive lokaler är 0,6 mkr lägre än budget. Turbundna resor till biståndsbedömda dagverksamheter är 0,6 mkr lägre än budget beroende på lägre priser genom att en ny upphandling av resor genomförts. Obudgeterad intäkt för bildtelefoniprojekt uppgår till 0,7 mkr. Avdelningen för myndighetsutövning I avdelningen för myndighetsutövning ingår förutom handläggning även boendestöd, bostadsanpassning, utskrivningsklara och turbundna resor. Avdelningen för myndighetsutövning redovisar nettokostnader på 29,0 mkr, vilket är ett resultat på 2,3 mkr mot budget. Kostnaderna för utskrivningsklara från sjukhusen har minskat och är 1,9 mkr lägre än budgeterat. Kostnaderna för boendestöd är 1,4 mkr högre än budget på grund av att fler personer får insatsen. Turbundna resor är 1,4 mkr lägre än budget beroende på dels lägre priser i samband med ny upphandling samt färre resor. Kostnaderna för själva avdelningen för myndighetsutövning är 0,7 mkr lägre än budget. De lägre kostnaderna beror främst på lägre personalkostnader. Kostnaderna för bostadsanpassning är 0,4 mkr högre än budget beroende på höga återställningskostnader för tidigare gjorda bostadsanpassningar. 18

19 Övrig verksamhet Den övriga verksamheten omfattar förvaltningsövergripande verksamhet som förvaltningsledning, IT, övergripande personalkostnader. Verksamheterna redovisar nettokostnader på 33,1 mkr, vilket är ett resultat på 3,8 mkr mot budget. Gemensamma lokalkostnader för drift- och underhåll är 1,2 mkr lägre än budget. Förvaltningsövergripande IT-kostnader är 0,7 mkr lägre på grund av att avsatta medel för utveckling av e-tjänster ej använts. Kostnader för utbildning är 0,8 mkr lägre än budget. Obudgeterad hyresintäkt uppgår till 0,9 mkr. Prognossäkerhet Prognosen för budgetavvikelse har varierat under Den procentuella avvikelsen i förhållande till budget har varierat mellan 1,2 procent till 1,5 procent. Den största budgetavvikelsen var i oktober, 10,9 mkr och den lägsta i april, -3,1 mkr. feb mars april aug okt bokslut Omvårdnadsboende 0,8 3,6 6,8 7,1 8,5 4,5 Hemtjänst 1,0 1,0 0,7 2,8 3,5 5,1 Omsorg om funktionshindrade -8,5-9,8-9,2-6,9-6,3-8,0 Förebyggande verksamhet 0,0 0,6 0,6 1,5 1,5 1,9 Avd för myndighetsutövning -1,8-0,6-0,2 0,7 1,4 2,4 Övrigt 0,0 0,7-1,8 1,5 2,3 3,8 Totalt -8,5-4,5-3,1 6,7 10,9 9,6 Totalt för omvårdnadsnämnden har variationerna i prognosen varit små. Omsorg om funktionshindrade enligt LSS har haft minst variation. Inom äldreomsorgen visar prognosen för omvårdnadsboende störst variation. Främsta orsaken är det minskade behovet av platser i andra kommuner. Inom hemtjänsten har prognossäkerheten stadigt förbättrats. Inom övriga verksamhetsområden har variationerna varit förhållandevis små. 19

20 Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna har ökat med 10,9 mkr mellan 2008 och Det är en ökning med 1,6 procent. Mellan 2007 och 2008 ökade nettokostnaderna med 28,9 mkr vilket motsvarar 4,3 procent. Ökningstakten har därmed minskat kraftigt. Nettokostnadsökning mellan Omvårdnadsnämndens nettokostnader är 10,9 mkr högre 2009 jämfört med Kostnaderna för omsorg om funktionshindrade har ökat med 3,8 mkr. Kostnadsökningen beror främst på att fler personer fått boende 5,4 mkr samt daglig verksamhet 1,9 mkr. Kostnaderna för verksamheter drivna på entreprenad har ökat med 2,5 mkr, främst beroende på indexuppräkningar. Färre antal personer har fått personlig assistans vilket medfört att kostnaderna minskat med 5,2 mkr. Kostnaden för korttidsvistelse har minskat med 0,8 mkr. Kostnaderna för den upphandlade hemtjänsten har minskat med 1,8 mkr. Minskningen beror på färre antal utförda hemtjänsttimmar motsvarande 4,6 mkr, vilket motsvarar en minskning med 3,0 procent. Indexuppräkning av timpriset ökade kostnaden med 2,8 mkr. Avtalsenliga prisökningar på omvårdnadsboenden drivna på entreprenad har ökat kostnaderna med 5,6 mkr. Färre personer har fått omvårdnadsboende i andra kommuner, vilket minskat kostnaderna med 1,8 mkr. Kostnaderna för Berga och Skoga omvårdnadsboende har ökat med 2,7 mkr vilket motsvarar 2,5 procent. Under 2008 omstrukturerades seniorträffarna och helårseffekt uppnåddes 2009 vilket minskat kostnaderna med 2,8 mkr, från 2008 till Nya principer för IT-avgifter gäller från år 2009 vilket gör att kostnaderna för IT har ökat 1,0 mkr från år 2008 till Avgifter och momskompensation har ökat intäkterna med 1,5 mkr medan intäkter för sålda platser har minskat med 1,0 mkr. Då färre personer får insatsen personlig assistans har ersättningen från Försäkringskassan minskat med 4,7 mkr. 20

21 Nettokostnadsökning mellan Omvårdnadsnämndens nettokostnader ökade med 28,9 mkr 2008 jämfört med Kostnaderna för omsorg om funktionshindrade ökade med 9,2 mkr. Ökningen berodde främst på att fler personer fått boende, daglig verksamhet och korttidsvistelse. Kostnaderna för dessa insatser ökade med 6,0 mkr. Ökade kostnader för personlig assistans och de 20 första timmarna enligt LASS innebar kostnadsökningar med 2,9 mkr. Kostnaderna för den upphandlade hemtjänsten ökade med 11,9 mkr. Ökningen berodde huvudsakligen på volymökning. Fler anhöriganställningar innebar att kostnaderna ökade med 0,9 mkr. Behovet av larm- och nattpatrull minskade vilket medförde kostnadsminskningar med 1,7 mkr. Avtalsenliga prisökningar på omvårdnadsboenden drivna på entreprenad ökade kostnaderna med 3,3 mkr. Fler personer fick omvårdnadsboende i andra kommuner, vilket ökade kostnaderna med 6,1 mkr. Kostnaderna för Berga omvårdnadsboende ökade med 2,7 mkr främst beroende på ökade personalkostnader. Skoga omvårdnadsboende minskade däremot nettokostnaderna med 3,9 mkr jämfört med Minskningen berodde på att ombyggnationen blivit klar under 2008 och därmed upphörde de höga kostnaderna på grund av ombyggnationen. Kapitalkostnaderna ökade med 0,5 mkr beroende på att investeringarna för Skoga omvårdnadsboende avslutades Kostnader för avskrivning av osäkra kundfordringar var 0,7 mkr högre än Avgifter och momskompensation ökade med 2,6 mkr medan intäkter för sålda platser minskade med 1,3 mkr. Övriga nettokostnader ökade med 0,5 mkr. Investeringar Investeringsutgifterna är 1,6 mkr lägre än budgeterat. Överskottet beror på att 1,4 mkr avsatts för installation av sopsugsystem på Ametisten och Polhemsgården. Dessa medel har ej förbrukats 2009 då investeringen påbörjades under hösten och slutförs i början av

22 Omvårdnadsboende Nettokostnadsutveckling Nettokostnaderna för omvårdnadsboende (exklusive avgifter och momskompensation) har ökat med 6,8 mkr, dvs. 1,6 procent mellan 2008 och Den största ökningen 4,3 mkr beror på avtalsenliga indexuppräkningar för entreprenader. Ökningen mellan 2007 till 2008 uppgick till 8,2 mkr, dvs. en procentuell ökning med 2 procent. Ökningen berodde främst på fler köpta platser i andra kommuner 6,1 mkr. Skogas kostnadsminskning berodde på att ombyggnationen avslutades under våren mkr Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Förändring Köpta platser 28,6 34,7 32,9-1,8 Berga 52,2 54,9 57,2 2,3 Skoga 64,2 60,3 62,3 2,0 Entreprenad 263,8 267,1 271,4 4,3 Summa 408,8 417,0 423,8 6,8 Färre personer har fått omvårdnadsplatser i andra kommuner vilket inneburit en kostnadsminskning med 1,8 mkr. Berga omvårdnadsboende har ökat kostnaderna med 2,3 mkr beroende på ökade personalkostnader på grund av avtalsenliga löneökningar samt kostnad för utbetalning av innestående okompenserad tid och semester. Skoga omvårdnadsboende har ökat sina kostnader med 2,0 mkr, vilket främst beror på avtalsenliga löneökningar och kostnad för innestående okompenserad tid. Kostnadsökningarna för omvårdnadsboenden som drivs på entreprenad är totalt 4,3 mkr och beror på avtalsenliga prisökningar. 22

23 Bruttokostnad per dygn i omvårdnadsboende Bruttokostnaden per dygn för omvårdnadsboende i egen regi har ökat med drygt 4 procent till kr/dygn vilket beror på avtalsenliga löneökningar samt kostnader för utbetalning av innestående okompenserad tid. Mellan 2007 och 2008 var ökningen drygt 2 procent. Den förhållandevis låga ökningen berodde på att Skoga 2007 hade höga kostnader i samband med ombyggnationen. Bergas kostnader ökade däremot med drygt 5 procent jämfört med 2007, vilket främst berodde på avtalsenliga löneökningar Bruttokostnaden per dygn för boende drivna på entreprenad uppgår till kr/dygn. Ökningen på 1,5 procent beror på avtalsenliga prisuppräkningar. Mellan 2007 och 2008 var ökningen för boende drivna på entreprenad drygt 1 procent beroende på avtalsenlig prisökning samt matavdrag för platser som ej varit belagda. 23

24 Bruttokostnaden per dygn i demenscentrat Polhemsgården uppgår 2009 till 1985 kr/dygn. Det är en ökning med 0,5 procent jämfört med förra året, vilket beror på avtalsenliga prisuppräkningar. Den låga ökningen beror på att en del av priset räknas upp med indexförändring, vilket blev förhållandevis lågt, samt en del med 2 procent. 24

25 Hemtjänst Hemtjänsttimmar Antalet utförda hemtjänsttimmar år 2009 blev timmar vilket är 80 procent av beställda timmar. År 2008 utfördes hemtjänsttimmar vilket var 79 procent av beställda timmar. De beställda timmarna minskade från 2008 till 2009 med drygt 4 procent samtidigt som de utförda timmarna minskade med 3 procent. Antalet kunder har minskat med 84 personer från i snitt 1302 kunder 2008 till 1218 kunder Minskningen motsvarar 6,5 procent. Utförda timmar i snitt per kund och månad har däremot ökat från 31,2 timmar till 32,4 timmar vilket motsvarar 3,6 procent. 25

26 Bruttokostnad per utförd hemtjänsttimme Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme på entreprenad 2009 var 302 kr/timme. Ökningen på 2 procent motsvarar avtalsenlig prisuppräkning. Prisuppräkningen 2008 jämfört med 2007 var även den 2 procent vilket motsvarar avtalsenlig prisuppräkning. Bruttokostnaden per utförd hemtjänsttimme som drivs på intraprenad var 302 kr/timme. Det är en ökning med 9 procent jämfört med Ökningen beror dels på avtalsenliga löneökningar dels på att Humaniora 2008 kraftigt minskade sina kostnader för att komma i balans till avtalstidens slut. Mellan 2007 och 2008 minskade bruttokostnaden med drygt 7 procent vilket berodde på att Humaniora kraftigt minskade sina kostnader 2008 för att få ekonomin i balans. 26

27 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) Årligen lämnas statistikuppgifter till Statistiska centralbyrån, SCB, över antalet verkställda beslut per insats. Antalet verkställda beslut per insats redovisas samma mätdag varje år, den 1 oktober. Totalt redovisades 380 beslut vilka avsåg 228 personer. Den insatsen som flest personer får, är daglig verksamhet. Det är också den insats som ökat mest från 97 personer 2007 till 111 personer personer fick insatsen boende vuxna Det är en ökning med 7 personer jämfört med Insatsen boende barn har däremot minskat från 7 personer 2007 till 5 personer Mellan 2008 och 2009 var antalet oförändrat. Antalet personer som fått insatsen kontaktperson var personer. Det är en minskning med 12 personer jämfört med Insatsen ledsagarservice har ökat från 24 personer 2007 till 30 personer personer fick insatsen avlösarservice 2009, det är en minskning med 12 personer jämfört med Insatserna personlig assistans LSS, korttidsvistelse och korttidstillsyn visar små förändringar mellan åren 2007 och

28 Ovanstående diagram visar genomsnittlig kostnad per år för respektive insats. Kostnaden varierar stort mellan de olika insatserna. Högsta genomsnittliga kostnaden per år redovisar insatsen boende barn. Genomsnittlig kostnad 2009 var 992 tkr. Motsvarande kostnad 2008 var tkr. Den lägre kostnaden 2009 beror på att en förhållandevis billig placering drar ner den genomsnittliga kostnaden Antalet placeringar är få, 5 personer får insatsen, och kostnaden påverkas stort. För 2009 var genomsnittlig kostnad för insatsen boende vuxna 857 tkr jämfört med 684 tkr år Ökningen 2009 beror på fler placeringar med högre dygnspris samt tilläggsavtal på individnivå. Genomsnittlig kostnad för insatsen daglig verksamhet 2009 var 266 tkr. Motsvarande kostnad 2008 var 239 tkr. Kostnadsökningen beror, förutom avtalsenlig prisökning, på fler platser med högre omvårdnadsnivå samt tilläggsavtal på individnivå. Personlig assistans kostade i genomsnitt 276 tkr år 2009 jämfört med 312 tkr för år Insatserna korttidsvistelse och korttidstillsyn visar genomsnittlig kostnad 2009 på 188 tkr respektive 179 tkr. Motsvarande kostnad 2008 var 217 tkr och 179 tkr. Genomsnittlig kostnad 2009 för ledsagarservice är 49 tkr, kontaktperson 38 tkr samt avlösarservice 50 tkr. 28

29 Bruttokostnad per dygn LSS Bruttokostnaden per dygn i boende enligt LSS för vuxna, som drivs på entreprenad har ökat med 8,5 procent till kr/dygn Det beror på avtalsenliga indexuppräkningar samt på tilläggsavtal på individnivå. Kostnadsminskningen mellan 2007 och 2008 beror på att nya avtal med lägre priser tecknades för två gruppboenden. Bruttokostnaden per dygn för externa platser är 11,9 procent dyrare 2009 jämfört med Bruttokostnaden uppgår till kr/dygn Den högre kostnaden beror på att fler platser med högre dygnskostnad har köpts samt tilläggsavtal på individnivå. Bruttokostnaden per boendedygn för boende vuxna enligt LSS utförd i egen regi uppgår till kr/dygn Det är en ökning med 0,8 procent. Den låga ökningen beror på att kostnaderna minskat 2009 i samband med att en av två gruppbostäder avvecklats. Kostnadsökningen mellan 2007 och 2008 beror på att antalet boende var färre 2008 än

30 Bruttokostnaden per dag avseende daglig verksamhet som drivs på entreprenad uppgår 2009 till 672 kr/dag, vilket är en ökning med 20,2 procent jämfört med Ökningen beror på fler platser med högre omvårdnadsnivå samt tilläggsavtal på individnivå. Mellan 2007 och 2008 ökade kostnaderna med knappt 3 procent beroende på avtalsenliga prisuppräkningar. Bruttokostnaden för daglig verksamhet 2009 som köps som externa platser har ökat med 5,4 procent till 767 kr/dag. Ett antal platser har avslutats där priset var lägre än genomsnittet. Mellan 2007 och 2008 minskade kostnaden per dag kraftigt vilket berodde på att fler platser med lägre dygnskostnad köpts 2008 jämfört med

31 Medarbetare Anställda Antal anställda Ålder i snitt 45,1 45,6 46,7 Antalet anställda uppgår till 452 tillsvidare- och visstidsanställda, vilket är en minskning jämfört med 2008 med 28 personer. Minskning har skett inom ett flertal verksamheter. Under året har bland annat Hagalund 1 avvecklats vilket inneburit färre anställa. Minskning har även skett inom Humaniora hemtjänst som kontinuerligt anpassar bemanningen efter hemtjänstbehovet. Av samtliga anställda är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Medelåldern för omvårdnadsförvaltningens samtliga anställda är 46,7 år 2009 vilket är 1,1 år högre än De tillsvidareanställda har en medelålder på 47,2 år medan visstidsanställda i genomsnitt var 40,9 år Av samtliga anställda är 43 procent 50 år eller äldre, av dessa är 10 procent 60 år eller äldre. Motsvarande fördelning för visstidsanställd personal är 28 procent respektive 11 procent. Av samtliga medarbetare har 96 procent en tillsvidareanställning. Av de kvinnliga medarbetarna har 96 procent en tillsvidareanställning, motsvarande för män är 98 procent. 31

32 Personalförsörjning Personalomsättningen på omvårdnadsförvaltningen är låg för samtliga yrkesgrupper. Omvårdnadsförvaltningen har en positiv inställning till praktikanter från olika högskolor samt vårdgymnasier bland annat som ett led i rekrytering. Det är många medarbetare som har haft Solna stads omvårdnadsförvaltning som sin praktikplats under sin utbildning. Detta arbete har fortsatt under året. Kompetensutveckling av chefer i omvårdnadsförvaltningens verksamheter sker kontinuerligt. Utbildning sker genom stadens ledarskapsutvecklingsprogram samt genom externa utbildningar. Rekrytering och anställning av handläggare, chefer, omvårdnadspersonal m.fl. har skett efter kompetens, erfarenhet och med hänsyn till personlig lämplighet. För biståndshandläggare och LSS- handläggare avses social omsorgsutbildning, socionom eller jämförbar högskoleutbildning. Utöver detta har ledningen strävat efter att ha en balans i arbetsgrupperna avseende ålder, kön och etnisk bakgrund. För att kunna behålla personal inom staden är det viktigt med fortlöpande utbildning, konkurrenskraftiga löner och en rak och öppen kommunikation på arbetsplatsen och möjlighet till personlig utveckling. Ledningen uppmuntrar personalen till att delta i olika projektarbeten, samverka både inom och utom förvaltningen och på så sätt skapa nytänkande och kvalitetshöjning i arbetet. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av Förändring 2008>2009 tillgänglig arbetstid Totalt samtliga anställda 12,4 11,5 9,4-2,1 varav män 7,3 5,0 3,3-1,7 varav kvinnor 13,6 13,1 10,9-2,2 Ålder Personer upp till 29 år 4,7 13,0 13,6 32 4,4 11,9 12,5 4,2 11,1 8,3-0,2-0,8-4,2 Personer år Personer 50 år och äldre Total sjukfrånvaro exkl medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning 8,1 6,9 6,4-0,5 Sjukfrånvaron totalt för samtliga anställda har minskat med 2,1 procent jämfört med 2008 och uppgår 2009 till 9,4 procent av tillgänglig arbetstid. Männens sjukfrånvaro har minskat med 1,7 procent jämfört med 2008 medan sjukfrånvaron för kvinnor minskat med 2,2 procent, från 13,1 till 10,9 procent. Sjukfrånvaron har minskat för samtliga åldersgrupper men minst för personer upp till

33 29 år. Den totala sjukfrånvaron för denna åldersgrupp ligger däremot klart lägst. I åldersgrupperna år samt 50 år och äldre är sjukfrånvaron högre för kvinnor än män. Den totala sjukfrånvaron exklusive medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning har minskat med 0,5 procent från 6,9 procent 2008 till 6,4 procent Största minskningen har skett i åldersgruppen 50 år och äldre, där minskningen är 1 procent. Sjukdagar och sjuklön exklusive sociala avgifter åren 2007 till 2009 Sjukperiod 2007 dgr 2007 tkr 2008 dgr 2008 tkr 2009 dgr 2009 tkr Dag , , , , , ,4 Dag ,1 211, ,7 162, ,4 149,5 Totalt 5 289, , , , , ,9 Antalet sjukdagar 2-14 dagar har minskat marginellt med 14,0 dagar 2009 jämfört med Minskningen motsvarar 0,5 procent. Mellan åren 2007 och 2008 minskade korttidssjukfrånvaron med 214,4 dagar vilket motsvarade 7 procent. Sjukfrånvaron, 15 dagar och däröver har minskat med 159,3 dagar jämfört med Det motsvarar en minskning med 10 procent. Mellan åren 2007 och 2008 minskade antalet sjukdagar, 15 dagar och däröver med 726,4 dagar vilket motsvarade 31 procent. Minskningen av sjuklönekostnaden mellan 2008 och 2009 blir dock liten. I kostnaden för sjuklön ingår även löneökningar, vilket gör att den totala kostnaden ökar något, 86 tkr mellan 2008 och Arbetsmiljö Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads arbetsmiljöpolicy som bygger på Arbetsmiljöverkets rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. I enlighet med beslutet om ny struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, i Solna stad ska arbetsmiljöuppgifterna skriftligen fördelas från respektive nämnd till respektive förvaltningschef, som i sin tur skriftligen ska fördela till underställd chef. Förvaltningens arbetsmiljökommitté, FAMK har haft kontinuerliga sammanträden under året och en särskild årsplan över förvaltningens arbetsmiljöarbete har fastställts. Lokal arbetsmiljökommitté, LAMK finns på respektive enhet. Kartläggning av arbetsmiljön sker via arbetsplatsträffar, arbetsmiljöronder samt via arbetsmiljöenkät. Antalet arbetsskade- och tillbudsanmälan följs upp årligen. Samtliga chefer inom egen regi har gått arbetsmiljöutbildning med certifiering. 33

34 Kompetensutveckling Kompetensutveckling har bland annat drivits genom flera olika stora projekt som beskrivs nedan. Äldreakademin Genom Äldreakademin samordnas och utvärderas förvaltningens olika satsningar på utbildningar och utveckling. Genom att utveckla samarbetet mellan praktisk verksamhet och forskning stärks förutsättningarna för utveckling av kunskap. Alla projekt och utbildningar finns samlade i en gemensam plan. Projekten och utbildningarna finns även sammanställda i en utbildningskalender på intranätet. Resursteam för palliativ vård I december avslutades projektet palliativ vård i särskilt boende. Projektet har pågått sedan 2006 då Solna ansökte och fick statliga medel för utvecklingsarbetet. Parallellt med att en modell för palliativ vård utvecklats har palliativa ombud utbildats. De palliativa ombuden har tillsammans med sjuksköterskorna spetskompetens i hur man som personal ger en god vård vid livets slut. På varje vård- och omsorgsboende i Solna finns rutiner för hur personalen ska arbeta med palliativ vård. Arbetet med palliativ vård forsätter i ordinarie verksamhet genom att medicinskt ansvariga sjuksköterskan håller i ett nätverk för de palliativa ombuden samt ett nätverk för sjuksköterskorna. Värdegrundsarbete Under hösten inleddes omvårdnadsförvaltningens värdegrundsarbete. Värdegrunden ska fungera som en gemensam plattform, ett gemensamt synsätt och gemensamma värderingar som ska vara till stöd och hjälp i det dagliga omsorgsarbetet. All personal inom kommunens verksamheter har deltagit i en serie teaterföreställningar som belyser vanliga situationer inom äldre- och handikappomsorgen. Syftet med detta är att personalen ska få hjälp att analysera sitt egna förhållningssätt. Steg två i värdegrundsarbetet innehöll storföreläsningar om etik och utbildning av etiksamtalsledare. SoL-dokumentation Under året har utbildnings- och fortbildningssatsningen Dokumentation enligt SoL fortsatt. Utbildningen är riktad till omvårdnadspersonal. Utbildningen innehöll förutom kunskap om vad och hur man ska dokumentera även grundkunskap i att hantera en dator samt kunskap om det program som ska användas. Språksam Arbete med språklig utveckling på vård- och omsorgsboenden. Språksam är ett språkprojekt på två år där personal från Skoga och Berga deltar. Projektet sker i samarbete med Äldrecentrum, ett flertal kommuner, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Språkprojektet syftar till att förbättra kunskaperna i svenska språket hos vårdpersonalen samtidigt med att man förkovrar sig i omvårdnadsarbetet. VillGott-projektet Inom följande områden sker utbildnings- och utvecklingssatsningar: rehabiliterande arbetssätt i myndighetsutövning kost och nutrition inom hemtjänst och särskilt boende demensvård på Skogas nya demensboende 34

35 sociala innehållet i livet för seniorer i Solna, samt fysisk aktivitet för seniorer förebyggande hembesök för personer över 75 år Psykiatriprojekt - samarbete med KS psykiatri Projektet riktar sig till hemtjänst. Utbildningen handlar om hur man bemöter personer med psykiska funktionshinder. Projektet syftar till att stödja omvårdnadspersonal som går hem till personer med psykiska funktionshinder. Alla hemtjänstutförare har deltagit i projektet. Blandade grupper där hemtjänstpersonal från Solna, hemtjänst- och personal i särskilt boende från Sollentuna, en vårdcentral i Solna, representanter från psykiatrisk slutenvård från Löwenströmska och Danderyds sjukhus samt handläggare har deltagit vid utbildningstillfällena. Ekumenisk samverkan Alla kunder i ordinärt boende, närstående samt personal har erbjudits öppen föreläsning angående kontaktmannaskap. Hälso- och sjukvårdsområdet Under året har ett flertal utbildningar anordnats inom hälso- och sjukvårdsområdet. Exempel på utbildningar som varit under året är Hygienutbildning Munhälsovårdsutbildning Demensutbildning Övrigt Miljöutbildningar På avdelningen för myndighetsutövning har det varit olika utbildningssatsningar för handläggare och chefer såsom juridisk handledning, handläggning och dokumentation och rehabiliterande arbetssätt. Jämställdhet Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads övergripande jämställdhetsplan. Det jämställda tänkandet ska genomsyra stadens alla ansvarsområden. Solna stad ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete ute på arbetsplatserna för att skapa lika förutsättningar och villkor för kvinnor och män. Under året har en organisation inrättats för förvaltningens jämställdhetsarbete. Organisationen innebär att ett övergripande ombud inrättats för förvaltningen samt att varje enhet i egen regi utser en egen representant för jämställdhetsarbetet på sin arbetsplats. Jämställdhetsarbetet ska ha fokus på jämställdhetsfrågor utifrån ett verksamhetsperspektiv. 35

36 Uppföljning miljöplan Omvårdnadsförvaltningen följer Solna stads miljöpolicy, miljöprogram och omvårdnadsnämndens miljöplan. I Solna stads miljöpolicy finns fyra prioriterade områden: trafik, energi, stadens miljöpåverkan samt biologisk mångfald och gröna ytor. Omvårdnadsförvaltningen har en organisation med ett centralt miljöombud samt lokala miljöombud hos såväl egen regi, intraprenader och entreprenörer. Det centrala miljöombudet samlar de lokala miljöombuden minst 2 gånger/år för utveckling och utbildning i det pågående arbetet. Under 2009 har all personal inom omvårdnadsförvaltningen erbjudits miljöutbildning på Överjärva gård. Det var totalt fyra kurstillfällen varav två tillfällen var steg 1 kurs och två tillfällen steg 2 kurs Uppföljning handikapplan Omvårdnadsförvaltningen har under året arbetat i enlighet med målen att personer med funktionshinder ska känna trygghet och ha möjlighet till personligt inflytande över sin tillvaro. Arbete sker kontinuerligt med att förbättra rutiner för stöd och service till funktionshindrade samt att utveckla alternativa boendeformer och alternativa former för daglig verksamhet. 36