Storsjö Strand - exploateringskalkyl etapp 1A

Transkript

1 40, KS :30 KS: 729/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anne-Katrin Ångnell Kommunfullmäktige Storsjö Strand - exploateringskalkyl etapp 1A Detaljplanen för Storsjö Strands första etapp, 1A, förväntas vinna laga kraft i oktober Då markanvisningsavtal och köpeavtal redan tecknats, sannolikt för hela etappen, behöver utbyggnadsprocessen påbörjas omedelbart efter laga kraft. För att någon ska få bo på stranden krävs att viadukten är öppen för trafik senast i samband med inflyttning, vilket innebär att upphandling måste påbörjas omgående. Totala inkomsterna bedöms till kronor och utgifterna till kronor. Utöver detta tillkommer utgifter om kronor för infrastruktur som inte kan belasta exploateringskalkylen vilket skattefinansieras via miljö- och samhällsnämndens investeringsbudget för 2015 och Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till exploateringskalkyl och exploateringsbudget för etapp 1A inom Storsjö Strand daterad i bilaga 1 godkänns. 2. Totalt budgeteras för Etapp 1A inkomster om kronor samt utgifter om kronor, vilka redovisas på exploateringsprojekt Kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla brospann samt entreprenör angående viaduktens anläggande. Avrop villkoras av att detaljplanen för Etapp 1A vunnit laga kraft samt att kommunstyrelsen tar beslut om igångsättningstillstånd. 4. Kommunstyrelsen får igångsättningstillstånd för utbyggnad av Etapp 1A under förutsättning att detaljplanen vunnit laga kraft. Projektering får inledas omgående. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

2 40, KS :30 KS: 729/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Planeringen av Storsjö Strand inleddes 2006 och i december 2009 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktplan som angav att omkring 500 bostäder skulle kunna byggas inom området. Gestaltningsprogrammet som antogs av kommunstyrelsen innebär en tätare stadsdel än översiktsplanen vilket leder till att omkring lägenheter skulle kunna byggas. Av dessa är ca 160 lägenheter lokaliserade inom detaljplanen för första etappen kallad 1A, vars detaljplan förväntas vinna laga kraft i mitten av oktober. För närvarande pågår arbetet med att gestalta de allmänna ytorna utifrån Hållbarhetsprogrammets krav på t ex grönytefaktor och dagvattenhantering. Bland annat utformas olika förslag för hur gatorna, parken och den allmänna strandpromenaden mellan bostäderna och vattnet ska gestaltas. I dialog med Trafikverket har utformning skett av vallen/muren som ska skilja järnvägen från bostadsområdet. Exploateringskalkyl och budget för Etapp 1A Detaljplanen för etapp 1A har varit utsänd för granskning under juni och juli månad och förväntas antas av kommunfullmäktige i september Om den inte överklagas vinner den laga kraft i oktober och då behöver utbyggnadsarbetena för första etappen påbörjas hösten/vintern De byggherrar som kommunen tecknat avtal med har aviserat att de vill börja bygga under vintern och senast våren Innan dess måste kommunen ha påbörjat sina arbeten med att flytta vatten- och avloppsledningar, dra nya fjärrvärme- och andra ledningar till området samt påbörjat anläggande av gator som fungerar för byggtrafiken. Aktuell exploateringskalkyl omfattar första etappen, Etapp 1A (om 3 kvarter och ett punkthus) för vilka utbyggnaden behöver påbörjas. Etapp 1A omfattar byggrätter till ett värde om ca 26,6 miljoner kronor, varav 3,5 miljoner kronor betalats i handpenning under 2013 och finns redan bokfört på projektet. Total utbyggnadskostnad för etapp 1A uppgår till ca 28,7 miljoner kronor. Kostnaderna uppstår för bl a anläggandet av samtliga gator, strandpromenad med bl a planteringar, trädäck, nedtrappning till vattnet från kaj, mur/vall mot järnvägen till skydd mot spårspring samt en mindre park mellan kvarter C och D. I denna kalkyl för etapp 1A finns framför allt en osäker utgift som är svår att uppskatta just nu och det är behovet av marksanering som inte är känt idag. Enligt den utredning som Sweco utförde i samband med översiktsplanens framtagande så var deras dåvarande bedömning att inget av de föroreningar som vi fann då är av sådan omfattning att det behöver saneras, utan att det räckte med hårdgörning av markytorna. Då kommunen säljer marken med ansvar för eventuell sanering och har för avsikt att återanvända mas- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

3 40, KS :30 KS: 729/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr sorna inom orådet kan krav på sanering uppkomma då vi önskar använda massorna i dess nya användning i t ex en park. Kostnader som uppkommer för att göra denna massbalansering är inte heller med i kalkylen. Att återanvända massorna inom området är dock billigare än om dessa ska fraktas bort och läggas på tipp. Viadukten i Nedre Vattugatans förlängning Detaljplanen för viadukten antogs redan 2009 och projekteringen genomfördes Viadukten måste vara klar till första inflyttning för att klara kraven på tillgänglighet från Räddningstjänsten. Byggherrarna räknar med att inflyttningen kan komma att ske redan februari 2016, vilket är något snabbare än de besked som kommunen tidigare har fått. Därför behöver upphandlingen av brospann och entreprenör påbörjas omedelbart så att anläggandet kan starta så fort som detaljplanen vunnit laga kraft. Dock villkoras avropet på upphandlingen av att detaljplanen för etapp 1A vinner laga kraft samt att kommunstyrelsen senare beslutar om igångsättningstillstånd för viaduktens anläggande. Kostnaden för viaduktens anläggande uppgår till 40 miljoner kronor och är en kostnad som tillkommer utöver de 38 miljoner kronor som redovisats på föregående sida. Denna utgift är dock till gagn för hela områdets utveckling, och inte enbart etapp 1A. För infrastruktur som enligt gängse exploateringsprinciper inte kan belasta de boende har 45 miljoner kronor avsatts i Miljö- och samhällsnämndens investeringsbudget för 2015 och Resterande delar av projektet finansieras av sålda byggrätter och redovisas på exploateringsprojekt KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Anne-Katrin Ångnell Utdrag till kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

4 40, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Anne-Katrin Ångnell Kommunfullmäktige Storsjö Strand - exploateringskalkyl etapp 1A Detaljplanen för Storsjö Strands första etapp, 1A, förväntas vinna laga kraft i oktober Då markanvisningsavtal och köpeavtal redan tecknats, sannolikt för hela etappen, behöver utbyggnadsprocessen påbörjas omedelbart efter laga kraft. För att någon ska få bo på stranden krävs att viadukten är öppen för trafik senast i samband med inflyttning, vilket innebär att upphandling måste påbörjas omgående. Totala inkomsterna bedöms till kronor och utgifterna till kronor. Utöver detta tillkommer utgifter om kronor för infrastruktur som inte kan belasta exploateringskalkylen vilket skattefinansieras via miljö- och samhällsnämndens investeringsbudget för 2015 och Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till exploateringskalkyl och exploateringsbudget för etapp 1A inom Storsjö Strand daterad i bilaga 1 godkänns. 2. Totalt budgeteras för Etapp 1A inkomster om kronor samt utgifter om kronor, vilka redovisas på exploateringsprojekt Kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla brospann samt entreprenör angående viaduktens anläggande. Avrop villkoras av att detaljplanen för Etapp 1A vunnit laga kraft samt att kommunstyrelsen tar beslut om igångsättningstillstånd. 4. Kommunstyrelsen får igångsättningstillstånd för utbyggnad av Etapp 1A under förutsättning att detaljplanen vunnit laga kraft. Projektering får inledas omgående. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 40, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bakgrund Planeringen av Storsjö Strand inleddes 2006 och i december 2009 antog kommunfullmäktige en fördjupad översiktplan som angav att omkring 500 bostäder skulle kunna byggas inom området. Gestaltningsprogrammet som antogs av kommunstyrelsen innebär en tätare stadsdel än översiktsplanen vilket leder till att omkring lägenheter skulle kunna byggas. Av dessa är ca 160 lägenheter lokaliserade inom detaljplanen för första etappen kallad 1A, vars detaljplan förväntas vinna laga kraft i mitten av oktober. För närvarande pågår arbetet med att gestalta de allmänna ytorna utifrån Hållbarhetsprogrammets krav på t ex grönytefaktor och dagvattenhantering. Bland annat utformas olika förslag för hur gatorna, parken och den allmänna strandpromenaden mellan bostäderna och vattnet ska gestaltas. I dialog med Trafikverket har utformning skett av vallen/muren som ska skilja järnvägen från bostadsområdet. Exploateringskalkyl och budget för Etapp 1A Detaljplanen för etapp 1A har varit utsänd för granskning under juni och juli månad och förväntas antas av kommunfullmäktige i september Om den inte överklagas vinner den laga kraft i oktober och då behöver utbyggnadsarbetena för första etappen påbörjas hösten/vintern De byggherrar som kommunen tecknat avtal med har aviserat att de vill börja bygga under vintern och senast våren Innan dess måste kommunen ha påbörjat sina arbeten med att flytta vatten- och avloppsledningar, dra nya fjärrvärme- och andra ledningar till området samt påbörjat anläggande av gator som fungerar för byggtrafiken. Aktuell exploateringskalkyl omfattar första etappen, Etapp 1A (om 3 kvarter och ett punkthus) för vilka utbyggnaden behöver påbörjas. Etapp 1A omfattar byggrätter till ett värde om ca 26,6 miljoner kronor, varav 3,5 miljoner kronor betalats i handpenning under 2013 och finns redan bokfört på projektet. Total utbyggnadskostnad för etapp 1A uppgår till ca 28,7 miljoner kronor. Kostnaderna uppstår för bl a anläggandet av samtliga gator, strandpromenad med bl a planteringar, trädäck, nedtrappning till vattnet från kaj, mur/vall mot järnvägen till skydd mot spårspring samt en mindre park mellan kvarter C och D. I denna kalkyl för etapp 1A finns framför allt en osäker utgift som är svår att uppskatta just nu och det är behovet av marksanering som inte är känt idag. Enligt den utredning som Sweco utförde i samband med översiktsplanens framtagande så var deras dåvarande bedömning att inget av de föroreningar som vi fann då är av sådan omfattning att det behöver saneras, utan att det räckte med hårdgörning av markytorna. Då kommunen säljer marken med ansvar för eventuell sanering och har för avsikt att återanvända mas- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 40, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr sorna inom orådet kan krav på sanering uppkomma då vi önskar använda massorna i dess nya användning i t ex en park. Kostnader som uppkommer för att göra denna massbalansering är inte heller med i kalkylen. Att återanvända massorna inom området är dock billigare än om dessa ska fraktas bort och läggas på tipp. Viadukten i Nedre Vattugatans förlängning Detaljplanen för viadukten antogs redan 2009 och projekteringen genomfördes Viadukten måste vara klar till första inflyttning för att klara kraven på tillgänglighet från Räddningstjänsten. Byggherrarna räknar med att inflyttningen kan komma att ske redan februari 2016, vilket är något snabbare än de besked som kommunen tidigare har fått. Därför behöver upphandlingen av brospann och entreprenör påbörjas omedelbart så att anläggandet kan starta så fort som detaljplanen vunnit laga kraft. Dock villkoras avropet på upphandlingen av att detaljplanen för etapp 1A vinner laga kraft samt att kommunstyrelsen senare beslutar om igångsättningstillstånd för viaduktens anläggande. Kostnaden för viaduktens anläggande uppgår till 40 miljoner kronor och är en kostnad som tillkommer utöver de 38 miljoner kronor som redovisats på föregående sida. Denna utgift är dock till gagn för hela områdets utveckling, och inte enbart etapp 1A. För infrastruktur som enligt gängse exploateringsprinciper inte kan belasta de boende har 45 miljoner kronor avsatts i Miljö- och samhällsnämndens investeringsbudget för 2015 och Resterande delar av projektet finansieras av sålda byggrätter och redovisas på exploateringsprojekt KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Anne-Katrin Ångnell Utdrag till kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 Exploateringskalkyl Storsjö Strand - Etapp 1A Exploateringsprojekt Bokförda värden IB Summa Kommentar Magasinet 1, Avser rivningen av Beijers Hållbara städer-projektet Nedlagda kostnader ifrån Hållbarhetsprojektet som avslutas 2014 Exploateringsprojekt 91456, Bokfört värde för aktuell exploateringsprojekt Summa IB bokförda värden Summa ingående balans bokfört värde när expl.projektet inleds Etappspecifika inkomster och utgifter Inkomster Kv B år13/14, C år15, A och D år2016, År 17 hela etapp 1B Bostadsrätter i samtliga kvarter Utgifter enskilt etapp 1A Etapp 1A+B -gator, skyddsvall, gc-vägar Inkl markförvärv allmän plats Markköp för viadukt Avser sanerad mark Järvinen skärmbassäng vid pumpstation Avser bryggor ovanpå, VA bekostar själva bassängen Åtgärder för pumpstation Vackrare fasad, ev åtgärder för lukt? Flytt av VA-ledning Förbi kvarter C Kaj för punkthus 0 Stor osäkerhet!!!!! Gävles kaj inkl gcväg kostade detta Summa Utgifter etapp Resultat per år för Etapp Resultat för etapp 1 enbart Utgifter som är till gagn för hela området Inlösen mark viadukt Viadukt söder Summa utgifter etapp 1 o hela området Samtliga utgifter som krävs för att möjliggöra etapp 1 Resultat för aktuellt år för både etapp och helhet Årligt resultat för projektet som helhet Bokfört värde f projektet Bokf värde om samtliga kostnader bärs av exploateringsprojektet Skattefinansiering Försiktighetsprincip pga om inte resten av området blir bebyggt Bokfört värde f projektet efter skattefinansiering Bokfört värde vid skattefinansiering av del av utgifterna (ursprungligen 60 mkr skattefinansiering) 40, KS :30 / :s bilaga: Exploateringskalkyl Storsjö Strand etapp 1 A

8 41, KS :30 KS: 1069/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Åkerström Christine Wåhlén Kommunstyrelsen Slutrapport från Projekt Region 2015s delprojekt Kollektivtrafik - Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Jämtland - Förslag angående skatteväxling Riksdagen har beslutat att Jämtlands läns landsting får överta det regionala utvecklingsansvaret från och med år Därmed avvecklas Regionförbundet Jämtland den 31 december 2014, och dess uppgift som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) upphör. Styrgruppen för projekt Region 2015 föreslår att ny regional kollektivtrafikmyndighet i Jämtlands län ska organiseras inom det nya Region Jämtland Härjedalen. Enligt förslaget skall Region Jämtland Härjedalen ta över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget. Den senaste och aktuella beräkningen innebär en skatteväxling på 35 öre. Miljö- och samhällsnämnden har behandlat slutrapporten och avgett yrkande, med tillägg angående s k trepartsmöten. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Sveriges Kommuner och Landstings underlag, Björn Sundströms presentation inför Protokollsutdrag Regionförb/Styrgrupp Region 2015, , 32 Slutrapport, Region 2015 Kollektivtrafik, PM Presentation Kollektivtrafiken i Region Jämtland Härjedalen 2015, Protokollsutdrag Miljö- och samhällsnämnden , 190 Samhällsbyggnad tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Under förutsättning att övriga kommuner i Jämtlands län beslutar i enlighet med Östersund kommun, beslutas att: 1. Regional kollektivtrafikmyndighet organiseras inom Region Jämtland Härjedalen fr o m 1 januari Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 41, KS :30 KS: 1069/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr En skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län genomförs med 35 öre från och med En förutsättning för skatteväxlingen är att verksamheten ska bedrivas i förvaltningsform, varvid Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att teckna Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län under Östersunds kommun förutsätter att dagens samrådsmöten, s k trepartsmöten mellan kommunen, RKM/länstrafiken och entreprenören för tätortstrafiken bibehålls. Bakgrund Regionförbundet i Jämtland har sedan år 2013 förberett frågan om ny regionbildningen. Projekt Region 2015 s delprojekt angående kollektivtrafik har den 15 maj 2014 avgett slutrapport. Delprojektets styrgrupp består av Beredningen för infrastruktur och kommunikationer inom Regionförbundet Jämtland samt politiker inom Jämtlands läns landsting. Rapporten upptar förslag i nio punkter, varav organisering och finansiering är frågor som kommunerna i länet uppmanas fatta beslut om snarast. Styrgruppen Region 2015 har den 23 maj behandlat delprojektets slutrapport och beslutat godkänna slutrapporten, samt rekommenderat: - kommunerna och landstinget att genomföra en skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län på 35 öre från och med kommunerna och landstinget att under 2014 teckna förslag på avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län - att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten angående avtal får fortsätta handläggas och att beslut kring dessa fattas senare under hösten 2014, och att detsamma får gälla för punkter ur rapporten angående t ex samråd. Organisering och finansiering Enligt rapporten är möjliga organisationsformer för regionala kollektivtrafikmyndigheten Region eller kommunalförbund, med driftorganisation i bolag eller förvaltning. Möjliga finansieringsformer är vid valet Region : skatteväxling Kommunalförbund : vald kostnadsfördelning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

10 41, KS :30 KS: 1069/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Om skatteväxling blir aktuell ska sådan begäran vara Finansdepartementet tillhanda senast under september Finansdepartementet behöver då få in en gemensam framställan från länets kommuner och landstinget, som kan ligga till grund för en ändring i förordningen (2004:831) om kommunalekonomisk utjämning. Det skall tydligt hemställas att den gamla överenskommelsen mellan länets kommuner ska ändras/upphöra. Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar i 32, , kommunerna och landstinget att fatta beslut om att Region Jämtland Härjedalen ska vara huvudman för den regionala kollektivtrafikmyndigheten och överta hela kostnadsansvaret genom en skatteväxling på 35 öre fr o m år Vidare är rekommendationen att Länstrafikbolagets verksamhet ska överföras till förvaltning, Vid skatteväxling, då kommunens skattesats blir lägre, minskas kommunens egna skatteintäkter och landstingets ökar i motsvarande grad, då förslaget är att kollektivtrafikmyndigheten övertar kostnadsansvaret. Utjämningssystemets delar inkomstutjämning och kostnadsutjämning påverkas också. Inkomstutjämningsbidraget minskar eftersom den länsvisa skatten ändras och det blir även fortsatt en avgift till kostnadsutjämningen, men lägre, förutsatt att samma avgift per invånare oavsett kommun väljs. Med dagens tillgängliga siffror är Östersunds kommuns utdebitering för kollektivtrafikens direkta kostnader och förvaltningsoverhead avrundat 32 öre och nuvarande avgift i kostnadsutjämningen avrundat 10 öre. Blir beslutet enligt förslaget blir kostnaden för utebliven skatteintäkt 35 öre och kommande avgift till kostnadsutjämningen avrundat 8 öre. Skillnaden med decimalberäkning är -0,5 öre. Vid samma avgift per invånare i länet, oavsett kommun, till kostnadsutjämningssystemet blir Östersunds förlust enligt slutrapporten 351 tusen kronor. Förslaget på 35 öre baseras på befolkningssiffror De slutliga tal som ska gälla inom kostnadsutjämningssystemet 2015 räknas fram ut av Statistiska Centralbyrån, SCB under slutet av år 2014 och blir känt i januari Det är därför ovisst om 35 öre är den rätta nivån. Övriga frågor att ta ställning till senare Slutrapportens övriga förslag är att samråd mellan kommunerna och regionen ska formaliseras genom olika samråd och kontinuerlig dialog. Vidare att överenskommelserna ska regleras via avtal. Kommunen har i kommunfullmäktige i 125, Dnr , godkänt bildande av regionens samverkansråd (RSR) och antagit reglemente för dess verksamhet. I detta ingår att behandla frågor bl a angående kollektivtrafik. Förslag till avtal har överlämnats av Regionförbundet. Det finns ett antal saker i avtalet som enligt kommunledningsförvaltningen bör klargöras. Det är vissa formaliafrågor som t ex formulering av uppsägningsklausul. Mer principiellt är förslaget om att tilläggsöverenskommelser om framtida Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

11 41, KS :30 KS: 1069/2014 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr tilläggsköp av trafik inte ska påverka det nationella utjämningssystemet för kollektivtrafikkostnader. Om sådana tilläggsöverenskommelser träffas om utökad ambitionsnivå är det klart att sådana inte ska ingå i kostnadsutjämningssystemet. Om det däremot inte är en ändrad ambitionsnivå utan en riktad minskning av trafikvolym jämfört med dagens trafikvolym som gör att kommunen känner sig tvingad att göra tilläggsbeställning skulle en sådan kostnadsökning kunna motiveras för kostnadsutjämningssystemet. Detta är inte möjligt enligt förslag till avtal. Det finns inte heller någon uppgift om vilken trafikvolym som ligger till grund för skatteväxlingen på 35 öre. Enligt kommunledningsförvaltningens mening skulle avtalet med fördel kunna kompletteras med denna uppgift, åtminstone avseende volym stadstrafik. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Utdrag till Regionförbundet Jämtland, samtliga kommuner i Jämtlands län, Sven-Ove Nilsson Ekonomi/Finans, Samhällsbyggnad/Miljö- och samhällsnämnden. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

12 41, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Bert-Olof Åkerström Christine Wåhlén Kommunstyrelsen Slutrapport från Projekt Region 2015s delprojekt Kollektivtrafik - Ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Jämtland - Förslag angående skatteväxling Riksdagen har beslutat att Jämtlands läns landsting får överta det regionala utvecklingsansvaret från och med år Därmed avvecklas Regionförbundet Jämtland den 31 december 2014, och dess uppgift som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) upphör. Styrgruppen för projekt Region 2015 föreslår att ny regional kollektivtrafikmyndighet i Jämtlands län ska organiseras inom det nya Region Jämtland Härjedalen. Enligt förslaget skall Region Jämtland Härjedalen ta över hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget. Den senaste och aktuella beräkningen innebär en skatteväxling på 35 öre. Miljö- och samhällsnämnden har behandlat slutrapporten och avgett yrkande, med tillägg angående s k trepartsmöten. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Sveriges Kommuner och Landstings underlag, Björn Sundströms presentation inför Protokollsutdrag Regionförb/Styrgrupp Region 2015, , 32 Slutrapport, Region 2015 Kollektivtrafik, PM Presentation Kollektivtrafiken i Region Jämtland Härjedalen 2015, Protokollsutdrag Miljö- och samhällsnämnden , 190 Samhällsbyggnad tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Under förutsättning att övriga kommuner i Jämtlands län beslutar i enlighet med Östersund kommun, beslutas att: 1. Regional kollektivtrafikmyndighet organiseras inom Region Jämtland Härjedalen fr o m 1 januari Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

13 41, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr En skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län genomförs med 35 öre från och med En förutsättning för skatteväxlingen är att verksamheten ska bedrivas i förvaltningsform, varvid Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen. 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att teckna Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län under Östersunds kommun förutsätter att dagens samrådsmöten, s k trepartsmöten mellan kommunen, RKM/länstrafiken och entreprenören för tätortstrafiken bibehålls. Bakgrund Regionförbundet i Jämtland har sedan år 2013 förberett frågan om ny regionbildningen. Projekt Region 2015 s delprojekt angående kollektivtrafik har den 15 maj 2014 avgett slutrapport. Delprojektets styrgrupp består av Beredningen för infrastruktur och kommunikationer inom Regionförbundet Jämtland samt politiker inom Jämtlands läns landsting. Rapporten upptar förslag i nio punkter, varav organisering och finansiering är frågor som kommunerna i länet uppmanas fatta beslut om snarast. Styrgruppen Region 2015 har den 23 maj behandlat delprojektets slutrapport och beslutat godkänna slutrapporten, samt rekommenderat: - kommunerna och landstinget att genomföra en skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län på 35 öre från och med kommunerna och landstinget att under 2014 teckna förslag på avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län - att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att punkten angående avtal får fortsätta handläggas och att beslut kring dessa fattas senare under hösten 2014, och att detsamma får gälla för punkter ur rapporten angående t ex samråd. Organisering och finansiering Enligt rapporten är möjliga organisationsformer för regionala kollektivtrafikmyndigheten Region eller kommunalförbund, med driftorganisation i bolag eller förvaltning. Möjliga finansieringsformer är vid valet Region : skatteväxling Kommunalförbund : vald kostnadsfördelning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

14 41, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr Om skatteväxling blir aktuell ska sådan begäran vara Finansdepartementet tillhanda senast under september Finansdepartementet behöver då få in en gemensam framställan från länets kommuner och landstinget, som kan ligga till grund för en ändring i förordningen (2004:831) om kommunalekonomisk utjämning. Det skall tydligt hemställas att den gamla överenskommelsen mellan länets kommuner ska ändras/upphöra. Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar i 32, , kommunerna och landstinget att fatta beslut om att Region Jämtland Härjedalen ska vara huvudman för den regionala kollektivtrafikmyndigheten och överta hela kostnadsansvaret genom en skatteväxling på 35 öre fr o m år Vidare är rekommendationen att Länstrafikbolagets verksamhet ska överföras till förvaltning, Vid skatteväxling, då kommunens skattesats blir lägre, minskas kommunens egna skatteintäkter och landstingets ökar i motsvarande grad, då förslaget är att kollektivtrafikmyndigheten övertar kostnadsansvaret. Utjämningssystemets delar inkomstutjämning och kostnadsutjämning påverkas också. Inkomstutjämningsbidraget minskar eftersom den länsvisa skatten ändras och det blir även fortsatt en avgift till kostnadsutjämningen, men lägre, förutsatt att samma avgift per invånare oavsett kommun väljs. Med dagens tillgängliga siffror är Östersunds kommuns utdebitering för kollektivtrafikens direkta kostnader och förvaltningsoverhead avrundat 32 öre och nuvarande avgift i kostnadsutjämningen avrundat 10 öre. Blir beslutet enligt förslaget blir kostnaden för utebliven skatteintäkt 35 öre och kommande avgift till kostnadsutjämningen avrundat 8 öre. Skillnaden med decimalberäkning är -0,5 öre. Vid samma avgift per invånare i länet, oavsett kommun, till kostnadsutjämningssystemet blir Östersunds förlust enligt slutrapporten 351 tusen kronor. Förslaget på 35 öre baseras på befolkningssiffror De slutliga tal som ska gälla inom kostnadsutjämningssystemet 2015 räknas fram ut av Statistiska Centralbyrån, SCB under slutet av år 2014 och blir känt i januari Det är därför ovisst om 35 öre är den rätta nivån. Övriga frågor att ta ställning till senare Slutrapportens övriga förslag är att samråd mellan kommunerna och regionen ska formaliseras genom olika samråd och kontinuerlig dialog. Vidare att överenskommelserna ska regleras via avtal. Kommunen har i kommunfullmäktige i 125, Dnr , godkänt bildande av regionens samverkansråd (RSR) och antagit reglemente för dess verksamhet. I detta ingår att behandla frågor bl a angående kollektivtrafik. Förslag till avtal har överlämnats av Regionförbundet. Det finns ett antal saker i avtalet som enligt kommunledningsförvaltningen bör klargöras. Det är vissa formaliafrågor som t ex formulering av uppsägningsklausul. Mer principiellt är förslaget om att tilläggsöverenskommelser om framtida Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

15 41, KS :30 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Dnr tilläggsköp av trafik inte ska påverka det nationella utjämningssystemet för kollektivtrafikkostnader. Om sådana tilläggsöverenskommelser träffas om utökad ambitionsnivå är det klart att sådana inte ska ingå i kostnadsutjämningssystemet. Om det däremot inte är en ändrad ambitionsnivå utan en riktad minskning av trafikvolym jämfört med dagens trafikvolym som gör att kommunen känner sig tvingad att göra tilläggsbeställning skulle en sådan kostnadsökning kunna motiveras för kostnadsutjämningssystemet. Detta är inte möjligt enligt förslag till avtal. Det finns inte heller någon uppgift om vilken trafikvolym som ligger till grund för skatteväxlingen på 35 öre. Enligt kommunledningsförvaltningens mening skulle avtalet med fördel kunna kompletteras med denna uppgift, åtminstone avseende volym stadstrafik. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Utdrag till Regionförbundet Jämtland, samtliga kommuner i Jämtlands län, Sven-Ove Nilsson Ekonomi/Finans, Samhällsbyggnad/Miljö- och samhällsnämnden. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

16 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Skatteväxling vid ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Jämtland Inför mötet den 16 maj 2014 Björn Sundström bjorn.sundstrom@skl.se Sveriges Kommuner & Landsting ;

17 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Ändrat huvudmannaskap kräver skatteväxling 1. Gränssnitt. 2. Nivå på skatteväxling inklusive justering för effekten av förändrade länsvisa skattesatser i inkomstutjämningen. 3. Effekter i kostnadsutjämningen. 4. Ekonomiska konsekvenser. 5. Ev. mellankommunal (tidsbegränsad) utjämning? 6. Skatteväxlingen görs med utgångspunkt att landstinget ska få täckning för de kostnader som övertas vid tidpunkten för växlingen.

18 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Gränssnitt Beräkningarna är gjorda på följande grunder 1.Kommunbidragen till länstrafiken 2015 enligt budget inkl. tillägg.

19 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Kommunernas trafikkostnader (budget och tillägg 2015) Landstinget inkl tåg och RKM tkr Kommun Tkr Tkr Berg Budget Tillägg Åsarna-Svenstavik arbetspendling 112 Ljungdalen-Åsarna söndagar under skollov Bräcke Budget inga trafikförändringar Härjedalen Budget Tillägg - samordning av elev- och arbetspendling till Sveg, linjläggning av kommunala skolskjutsar,förbättrade förbindelser till interregional trafik i Ånge Krokom Budget Tillägg Förstärkt lokaltrafik Krokom-Trångsviken/Kaxås/Alsen trafik kvällar och helger 250 Utökad trafik Föllinge-Krokom 400 Utökad trafik Kaxås-Krokom Ragunda Budget Förstärkt lokaltrafik Bispgården-Hammarstrand Strömsund Budget inga trafikförändringar Åre Budget Tillägg bibehållen trafik något dyrare p g a ny upphandling samt återinsatt arbetspendling från Duved ca kl Östersund Budget Tillägg trafik Grytan-Torvalla för elevresor Summa

20 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Skatteintäkter och inkomstutjämning Skatteväxling innebär samma förändring i skattesatsen i samtliga kommuner. Skillnader i skattekraft mellan kommunerna innebär att en skatteförändring ger olika utfall i olika kommuner. Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner. Vid skatteväxlingen ändras den länsvisa skattesatsen i inkomstutjämningen i samma utsträckning som den vanliga skattesatsen. Skillnaderna i skatteinkomst mellan kommunerna på grund av skatteväxlingen, efter inkomstutjämning, blir mycket små.

21 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Principskiss inkomstutjämning Skillnader i beskattningsbara inkomster

22 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. I kostnadsutjämningen finns en delmodell för kollektivtrafik som delas mellan kommuner och landsting. Variablerna är: - Befolkningstäthet - Andel personer som bor i tätorter över invånare - Andel personer som pendlar över kommungräns Beräkningen fastställs på länsnivå, och invånarna i Jämtland betalar ca 500 kr/invånare till andra delar av landet 2014 (321 via landstingsskatten och i snitt 176 via kommunalskatten). Den kommunvisa fördelningen borde spegla kostnadsfördelningen mellan kommunerna men gör det inte på grund av att kommunerna i länet kommit överens om annat sedan 2005.

23 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Kostnadsutjämning och kostnader (kommunernas andel av kommunkollektivets kostnader) Stk 2009 enl Utj. kommittén Statskontoret 2012 RS 2012 Trafikkostnad 2015 enl.budget (tkr) Andel av budg. kostnad 2015 (kommun) Diff i procent Förordning/ budget Diff i tkr Förordning/ budget Förodn Förodn Berg 4,8 6,8 6,6 6,3 6, ,5 0,7 743 Bräcke 5,4 6,4 6,0 5,9 5, ,5-1, Härjedalen 7,1 6,9 7,7 10,9 10, ,5 0,4 425 Krokom 5,4 7,7 6,7 7,6 7, ,9-1, Ragunda 5,2 4,4 3,8 8,0 8, ,4 3, Strömsund 7 7,5 7,9 9,5 9, ,7 1, Åre 9,5 9,3 8,3 8,8 8, ,8-2, Östersund 55, ,0 42,9 43, ,7-1, Totalt , , ,0 0

24 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Utgångsläge De kommunala kostnaderna 2015 varierar mellan 650 och kr/inv. (snitt 796 kr/inv.) enligt budget. Efter kostnadsutjämning är variationen mellan 370 och kr/inv. (snitt 970 kr/inv.) Eftersom utjämningen inte parerar kostnadsskillnaderna innebär en växling att utfallet kommer att skilja sig åt mellan kommunerna. Landstinget påverkas inte av detta

25 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Effekt vid en skatteväxling på 35 öre kr/inv. Kr/inv Skatte- Inkomst- Justerad Nettointäkt utjämning kost.utj kostnad Totalt Jämtland Summa kommun Ragunda Bräcke Krokom Strömsund Åre Berg Härjedalen Östersund

26 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Effekt vid en skatteväxling på 35 öre tkr Tkr Skatte- Inkomst- Justerad Netto- Utdebitering intäkt utjämning kost.utj kostnad Totalt Jämtland ,01 Summa kommun ,01 Ragunda ,36 Bräcke ,14 Krokom ,02 Strömsund ,10 Åre ,10 Berg ,07 Härjedalen ,02 Östersund ,00

27 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Slutsatser Skatteväxlingen görs med utgångspunkt att landstinget ska få täckning för de kostnader som övertas vid tidpunkten för växlingen. Skatteväxlingen ger kommunvisa effekter på grund av att fördelningen i kostnadsutjämningen sedan 2005 inte speglar kostnaderna. Det gäller främst Ragunda men i viss mån även Strömsund. En justering av kostnadsutjämningen som speglar kommunernas kostnader på ett korrekt sätt skulle få motsvarande effekt på kommunernas ekonomi som den här aktuella skatteväxlingen, se nästa bild.

28 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Överenskommelsen inför 2005 som ledde till en speciell förordning och har ställt till det! (Ragunda och Strömsund är överkompenserade i förhållande till sina kostnader vilket tidigare även gällde Härjedalen) Trafikkostnad Trafikkostnad Trafikkostnad 2015 Kostnads- Kostnads- Garanterat Utdeb. Utdeb. effekt Utdeb. effekt Utdeb. effekt Folkmängkostnad Trafik Stats- Kostnadsdiff mot diff mot skatte- effekt mot mot Stats-vid mot 2015 enl. Utj.komkontorediff mot Utjkom- Statsunderlag Utj.komkontoret skatte- förord- 1/ förordn. mittén 2012 förordn. mittén. kontoret 2015 mittén 2012 växling ning Berg ,04-0,08 0,06-0,04 Bräcke ,14 0,07-0,15 0,11 Härjedalen ,14 0,15 0,01-0,02 Krokom ,10 0,04-0,03 0,04 Ragunda ,07 0,00 0,35-0,29 Strömsund ,02 0,01 0,09-0,06 Åre ,05 0,06-0,11 0,08 Östersund ,08-0,04-0,01 0,01 Totalt ,00 0,00 0,00 0,00 Standardkostnad 2015 Stockholm 1339 Ragunda 1333 Göteborg 965 Malmö 963 Som framgår av tabellen till vänster ger överenskommelsen och förordningen Ragunda en standardkostnad för kollektivtrafik som ligger i nivå med Stockholms

29 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Andra frågor 1 a Om landstinget och kommunerna i samma län har kommit överens om att landstinget ensamt ska bära ansvaret för den regionala kollektivtrafiken, får kommunerna lämna ekonomiskt bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Sådana bidrag får lämnas längst intill utgången av det femte året från det att ansvaret överfördes. Lag (2011:1098). Tillfällig mellankommunal utjämning inom länet på grund av kollektivtrafiken har gjorts i Kalmar och Västra Götaland. Är en uppdatering av kostnadsunderlaget i kollektivtrafikmodellen att föredra framför en skatteväxling?

30 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Om INTE skatteväxling Nuvarande andelar i kostnadsutjämningssystemet som är mycket gynnsamma för Ragunda och ogynnsamma för Östersund kan inte behållas. Andelarna måste förändras utifrån utredningens förslag eller annan egen överenskommelse vilket bör ge ungefär samma utfall som en skatteväxling

31 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Om parterna inte kommer överens.. RKM ska organiseras i ett kommunalförbund d v s en helt egen juridisk person, varje part måste godkänna budgeten måste godkänna ev förändring i uppdraget Tungrodd organisation med eget fullmäktige Kostnadsfördelning, landstinget 50 % och kommunerna 50 % Fn budget 2014 inkl tåg 2014 landstinget 43 % Budget 2015 inkl tåg och trafiktillägg, Landstinget 44%

32 41, KS :30 / :s bilaga: Presentation SKL Region kollektivtrafik Fråga som återstår Mellankommunal utjämning

33 41, KS :30 / :s bilaga: Protokollsutdrag Styrgrupp (2) Styrgrupp Region PROTOKOLLSUTDRAG 32. Slutrapport från delprojektet Kollektivtrafik R Eriksson går igenom slutrapporten från delprojektet om Kollektivtrafiken. Slutrapporten innehåller genomgång av tillhörigheten för den regionala kollektivtrafikmyndigheten, beräkning av skatteväxling samt av organisationsform för driften av kollektivtrafiken. Sedan tidigare har styrgruppen ( ) rekommenderat kommunerna och landstinget att ta beslut om att Region Jämtland Härjedalen ska vara huvudman för den regionala kollektivtrafikmyndigheten och att det ska beslutas om en skatteväxling på preliminärt 34 öre samt hur samrådet ska gå till. Den senaste och aktuella beräkningen för skatteväxlingen är på 35 öre eftersom skatteväxlingen inte får innebära ett underskott. Detta finns beskrivet i slutrapporten. Utredningen tar inte ställning till organisationsform. Den politiska styrgruppen för delprojektet var inte enig och till slutrapporten finns knutet yttranden. Till slutrapporten finns det ett förslag på avtal mellan kommunerna och den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Beslutsunderlag Slutrapport Region Kollektivtrafik YRKANDE Harriet Jorderud yrkar Slutrapport Region 2015 Kollektivtrafik godkänns.. Harriet Jorderud yrkar Rekommenderar kommunerna och landstinget att genomföra en skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län på 35 öre från och med Harriet Jorderud yrkar Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar kommunerna och landstinget att under 2014 teckna förslag på Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län.. Anna-Caren Sätherberg yrkar Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen.. Mats El Kott yrkar bifall till Anna-Caren Sätherbergs yrkande. Maria Söderberg yrkar avslag på Anna-Caren Sätherbergs yrkande. Maria Söderberg yrkar Verksamheten i länstrafikbolaget kan överföras till förvaltning efter beslut år Karin yrkar En handlingsplan för överförandet tas fram.. PROPOSITION Ordförande ställer proposition på H Jorderuds första yrkande och finner det antaget. Utdragsbestyrkande

34 41, KS :30 / :s bilaga: Protokollsutdrag Styrgrupp (2) Ordförande ställer proposition på H Jorderuds andra yrkande och finner det antaget. Ordförande ställer proposition på H Jorderuds tredje yrkande och finner det antaget. Ordförande ställer proposition på A-C Sätherbergs yrkande och M Söderbergs yrkande och finner A-C Sätherbergs yrkande antaget. Ordförande ställer proposition på K Österbergs yrkande och finner det antaget. Styrgruppens beslut 1. Slutrapport Region 2015 Kollektivtrafik godkänns. 2. Rekommenderar kommunerna och landstinget att genomföra en skatteväxling för kollektivtrafik i Jämtlands län på 35 öre från och med Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar kommunerna och landstinget att under 2014 teckna förslag på Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Jämtlands län. 4. Styrgruppen för Region 2015 rekommenderar att verksamheten i Länstrafiken i Jämtlands län AB överförs till förvaltning inom Region Jämtland Härjedalen. 5. En handlingsplan för överförandet tas fram. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. RESERVATION Maria Söderberg reserverar sig till förmån för eget yrkande. Det viktiga i regionbildningsprocessen är fokus på verksamhetsutvecklingen och inte organisationsfrågor. Organisationsfrågor kommer i andra hand. Utdragsbestyrkande

35 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 1(12) Ruth Ericsson Regional kollektivtrafikmyndighet Tfn ruth.ericsson@regionjamtland.se PM Dnr RS: 2013/467 LS 973/2013 Projekt Region 2015 SLUTRAPPORT REGION 2015 KOLLEKTIVTRAFIK Innehåll Slutrapport Region 2015 kollektivtrafik... 1 Förslag... 2 Inledning... 2 Nuläge... 3 Uppdrag... 4 Hur ska RKM organiseras och finansieras... 5 Ägar- och intressentinflytande... 8 Driftsorganisation... 9 Om parterna inte kan enas... 12

36 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 2(12) Förslag Regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) organiseras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen övertar hela kostnadsansvaret för kollektivtrafiken genom en skatteväxling från kommunerna till landstinget Nivån på skatteväxlingen beräknas utifrån nu kända förhållanden SKL:s prognoser i cirkulär 14:02, Landstingets ekonominytt 17/13 och Länstrafikens budget 2015 med tillägg av kommunernas trafikbeställningar. Beräkningen innebär att skatteväxling ska göras på 35 öre. Ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ska fortsatt vara en kommunal angelägenhet. Här ingår inte trafikantinformation (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Tilläggsöverenskommelser kan träffas om en kommun vill ha en högre standard i trafiken eller rabatterade priser för sina kommuninvånare. Kommunerna ska kunna lämna över uppdrag om färdtjänst och skolskjuts till myndigheten genom särskild överenskommelse, på samma sätt som i dag. Samråd mellan kommunerna och regionen om kollektivtrafik formaliseras på olika nivåer i Regionens samverkansråd (RSR), årliga trafiksamråd och kontinuerlig dialog. Verksamheten i Länstrafikbolaget kan överföras till förvaltning under Den slutliga överenskommelsen ska regleras i ett avtal. Inledning Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län bildar Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Syftet är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlade i en organisation. Förberedelserna inför regionbildningen pågår i ett projekt Region Frågan om hur kollektivtrafiken ska organiseras utreds i ett delprojekt, Kollektivtrafik. I delprojektet är uppdraget att lämna förslag till hur regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ska organiseras, hur den ska finansieras, hur intressentsamråd kan organiseras och slutligen analysera för- och nackdelar med att Länstrafikbolaget är kvar eller att verksamheten inlemmas i förvaltningsorganisationen för regionkommunen. Delprojektet har fått ett tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning.

37 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 3(12) Delprojektet har genomfört två seminarier med representanter från alla kommuner, projektets styrgrupp har haft fem möten , , , och Nuläge En ny lag om hur kollektivtrafiken skall organiseras i landet trädde i kraft 2012, lag (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik). Den föreskriver att det i varje län/region ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) som ska ansvara för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Lagstiftningen betonar att kollektivtrafiken är en regional verksamhet, som ska vara trafikslagsövergripande. Inför 2012, då lagen om kollektivtrafik ändrades, beslöt länets kommuner och landstinget att RKM skulle inrättas inom Regionförbundet Jämtlands län. Myndighetens uppgift framgår av förbundsordningen 6 - fatta strategiska beslut om kollektivtrafiken i länet - upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken - fatta beslut om allmän trafikplikt enligt kollektivtrafikförordningens bestämmelse - ansvara för färdtjänst enligt lag 1997:736 och riksfärdtjänst enligt lag 1997:735 i de fall kommuner överlåtit uppgiften till myndigheten. Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. I Jämtlands län har kostnaden delats mellan kommunerna och landstinget. Kostnadsfördelningen har varierat över tiden. Finansieringen regleras i en bilaga till förbundsordningen och reviderades fr o m 2014, grundprincipen är att parterna, kommunerna och landstinget, betalar för trafiken utifrån hur trafikens definieras. Landstinget har kostnadsansvar för interregional trafik (inkl tågtrafik) och stomlinjer, kommunerna för de lokala (inomkommunala) linjerna. OH-kostnaden (personalkostnad, trafikomkostnad, övriga omkostnader och avskrivningar) fördelas mellan kommunerna och landstinget i förhållande till km-produktionen som respektive part har kostnadsansvar för. De operativa uppgifterna har uppdragits åt Länstrafiken i Jämtlands län AB (Länstrafiken) att utföra. Uppdragsavtalet mellan regionförbundet Jämtlands län och Länstrafiken reglerar bolagets uppdrag. Länstrafiken i Jämtlands län AB ägs sedan 2012 av Regionförbundet Jämtlands län. Norrtåg AB bildades 2008 av dåvarande trafikhuvudmännen i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Norrtågs uppdrag är att bedriva tågtrafik, genom avtal med

38 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 4(12) trafikföretag eller i egen regi, inom region Norrland och därmed förenlig verksamhet. I Jämtlands län är Länstrafiken f n ägare av Norrtåg AB. AB Transitio är ett samriskföretag som ägs av landets RKM, i Jämtlands län Regionförbundet. Bolaget har till uppgift att stödja sina aktieägare i frågor om upphandling, finansiering förvaltning m m av spårfordon. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är ett samlingsnamn på kollektivtrafik för en viss kategori resenärer ex vis sjukresor, färdtjänst och skolskjutsar. Det krävs särskilt tillstånd att åka med denna trafik. I länet finns ett samarbete om särskild kollektivtrafik. Landstinget/kommunerna kan överlåta ansvaret för dessa uppgifter till RKM. Detta regleras i särskilt avtal. Avtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län påverkas inte av regionbildningen. Region Jämtland Härjedalen blir avtalspart i stället för Regionförbundet Jämtlands län. För att en verksamhet ska kunna skatteväxlas förutsättas att alla kommuner överlåtit ansvaret till RKM. Alla kommuner har inte anslutit sig till samordningen. Infrastruktur För att kollektivtrafiken ska bli attraktiv för resenärerna krävs vissa kollektivtrafikanordningar i form av väntsalar, gatumöbler, belysning, hållplatser och anordningar på kommunala gator och vägar. Kommunerna har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken. Länstrafiken har ansvar för drift och underhåll av trafikantinformation på hållplatsers, väntsalar och terminaler (tidtabeller/topptavlor/monitorer). Uppdrag Det uppdrag som delprojekt Region 2015 kollektivtrafik har att utreda är hur kollektivtrafiken ska organiseras. Frågan har delas upp i några delfrågor: Hur ska RKM organiseras Hur ska verksamheten finansieras Hur ska ägar- och intressentsamråd organiseras Driftsorganisation, analys av för- och nackdelar med ett bolag alt verksamheten organiseras i förvaltningsform. För varje punkt finns olika alternativ till lösning, men när organisation för RKM beslutas så begränsar det alternativen i de följande punkterna, se skiss nedan.

39 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 5(12) Möjliga organisationsformer av kollektivtrafiken RKM Region Kommunalförbund Finansiering Skatteväxling Vald kostnadsfördelning Driftorganisation Bolag Förvaltning Bolag Förvaltning Hur ska RKM organiseras och finansieras RKM:s uppgift är att, i förvaltningsform, vara den som ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. RKM ska fatta de strategiska besluten om trafikutbud, tillgänglighet, miljöprestanda, prissättning et c. Besluten får då en politisk förankring och kan överklagas. Regional kollektivtrafik är all allmän trafik som är offentligfinansierad. De formella uppgifterna är att Ta fram och fastställa ett regionalt trafikförsörjningsprogam Besluta om allmän trafikplikt inför varje trafikupphandling Besluta om färdtjänst/riksfärdtjänst om uppgiften överlåtits till RKM Besluta i principiella frågor om kollektivtrafiken ex vis taxeförändringar Ta emot anmälningar om kommersiell trafik. I propositionen framgår att kollektivtrafik ska betraktas som en regional angelägenhet. Kollektivtrafikens verkar i en komplex omgivning där strategiska beslut behöver samverka med andra beslut som bebyggelseplanering, regional utveckling, miljöförbättrande åtgärder, transportinfrastrukturinvesteringar och åtgärder som minskar utanförskap. I propositionen framhålls vikten av att det finns ett samband mellan kollektivtrafikplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen. En fungerande regional kollektivtrafik är en förutsättning för en hållbar tillväxt i regionerna. Detta talar för att de politiska besluten bör fattas i ett sammanhang där andra politiska beslut fattas. Åtgärder kan därmed vägas mot varandra för att uppnå politiska mål i regionens utveckling. Under de två år som lagstiftningen verkat har utvecklingen av kommersiell kollektivtrafik varit mycket begränsad i Jämtland men även i övriga landet.

40 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 6(12) I processen med att utarbeta trafikförsörjningsprogram betonas samrådet. Intressenterna ska i största möjliga utsträckning enas kring ett förslag. Trafikförsörjningsprogrammet ska vara det viktigaste styrinstrumentet för kollektivtrafikens utveckling. Det ska uppdateras vid behov vilket kan tolkas som en gång per mandatperiod. Finansiering Sedan 2012 har RKM det ekonomiska ansvaret för all regional kollektivtrafik i länet. Läggs RKM i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling göras. Skatteväxling innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. För den enskilde länsinvånaren (skattebetalaren) blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. Grundprincipen är att kostnaden för eventuella framtida ambitionsförändringar faller på den som tar på sig ansvaret för en verksamhet (landstinget/regionen). Bilaga 1 redovisning av skatteväxling. I beräkningen för skatteväxling ingår kostnaden för den verksamhet som Länstrafiken i Jämtlands län AB bedriver. De uppgifter som kommunerna f n har ansvar för infrastruktur kopplad till kollektivtrafiken väntsalar, väderskydd och hållplatser på kommunala gator och vägar ingår inte i skatteväxlingen. Förslag - RKM organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom en skatteväxling Av propositionen framgår att regeringen anser att regionen (samverkansorganet) kan vara lämpligt för uppgiften att vara RKM. En region är i juridiskt avseende ett landsting alla kommuner och landstinget måste vara överens om att regionen ensam ska vara ansvarig. Syftet med att bilda region är att frågor om länets utveckling ska hanteras effektivare och med kompetens samlad i en organisation. RKM bör därför placeras inom Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen är ett direktvalt organ som får ansvaret för kollektivtrafiken därmed underlättas även ansvarsutkrävande. Region Jämtland Härjedalen är en länsarena där en myndighet som RKM naturligt kan placeras. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för utvecklings-, miljö- och infrastrukturfrågor.

41 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 7(12) Region Jämtland Härjedalen har ansvar för utvecklingsplanering, där kollektivtrafiken utgör en del. Kollektivtrafik bidrar till regional utveckling och sträcker sig ibland över länsgränsen. Det blir färre led från finansiär till utförare. Tilläggsöverenskommelser kan träffas för att finansiera satsningar som inte har ingått i skatteväxlingen. Kommunerna har inget formellt inflytande eller ekonomiskt ansvar. Kommunernas engagemang i trafikfrågor måste formaliseras i intressentsamråd. Kommentar I de län som bildat region Västra Götaland, Halland och Skåne är RKM organiserad inom regionen. Län som är aktuella för regionbildning 2015, förutom Jämtlands län, är Jönköping, Gävleborg, Östergötland, Örebro och Kronobergs län. I Jönköping, Gävleborg, Östergötland och Örebro organiserades RKM inom landstinget och en skatteväxling gjordes från 2012 när ny lag om kollektivtrafik trädde i kraft. Det kan ses som en förberedelse för regionbildningen. I Kronobergs län är RKM f n organiserat i regionförbundet, en skatteväxling planeras till Tilläggsöverenskommelse Kollektivtrafikens utveckling ska i första hand ske genom gemensamma processer. Det ska råda en samsyn mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen om vilka förändringar i trafikutbudet och produkter som kan/bör förändras. Det innebär att en kommuns önskemål om förändringar i kollektivtrafiksystemet gällande exempelvis trafikutbud och priser diskuteras inom ramen för intressentinflytande. Om en kommun har önskemål om åtgärder som inte är prioriterade enligt trafikförsörjningsprogrammet och inte ingår i den verksamhet som skatteväxlades kan kommunen göra tilläggsköp förutsatt att dessa är förenliga med målen i trafikförsörjningsprogrammet och inte är systempåverkande. Tilläggsköpen måste självfallet också ligga inom den kommunala kompetensen och beakta likställighetsprincipen. Exempel på vad en tilläggsöverenskommelse kan innehålla är om trafiken ska bedrivas med andra fordon än vad RKM bedömer som tillräckligt bra, turtäthet på en befintlig linje eller ytterligare linjer. Tilläggsöverenskommelser kan också komma i fråga när en kommun anser att kollektivtrafiktjänsterna ska vara billigare för alla eller vissa resenärsgrupper. Det är viktigt att tillköpen hanteras ansvarsfullt så att inte administrativa gränser förstärks samt att enkelhet gentemot resenärerna värnas. Det kan därför vara lämpligt att Region Jämtland Härjedalen och kommunerna avtalar om ett tilläggsköp med tydliga villkor. Principen för tillköp är att Region Jämtland Härjedalen fullt ut ska kompenseras för den ökade nettokostnaden. Här

42 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 8(12) ingår också bedömt intäktsbortfall. Tilläggsköp bör gälla för bestämd tidsperiod och utvärderas innan eventuell ny överenskommelse träffas. Kommentar Gävleborg skatteväxlade 2012 med 26 öre. Skatteväxlingen omfattade trafikkostnader och terminalkostnader, men inga tjänster från kommunerna. Länstrafikbolaget ombildades till en förvaltning inom landstinget. Där finns fyra tilläggsöverenskommelser, ett tillägg avser ett färdbevis 65 + Gävle som gäller inom Gävle kommun, två tillägg som avser ungdomskort i Söderhamns och Hudiksvalls kommuner, det fjärde avser utökat trafikutbud. Västmanland har organiserat RKM inom landstinget, och har genomfört en begränsad skatteväxling 4 öre, samtliga trafikkostnader betraktas som tilläggsköp. Skatteväxlingen avser endast länstrafikens administration. Ägar- och intressentinflytande I propositionen betonas vikten av kommunal delaktighet i planering och utveckling av kollektivtrafiken. Samverkan mellan regionen och kommunerna är nödvändig för att skapa en attraktiv kollektivtrafik utifrån resenärernas behov. Samverkan krävs på såväl strategisk nivå som i operativa frågor. I Gävleborgs utredning om ny regional kollektivtrafikmyndighet konstateras att den nya lagstiftningen ställer ökade krav på ett regionalt planeringsperspektiv vilket innebär att kommunerna och landstinget tillsammans måste anlägga ett helhetsperspektiv för länet. Förslag till samrådsorganisation Samrådsorganisationen ska formaliseras och finnas på flera nivåer I förslag till organisation, för den nya regionkommunen fr o m 2015, föreslås att i Jämtlands län inrättas ett organ kallat Regionens samverkansråd (RSR). Det ska bestå av ett råd från varje kommun och tre råd från Region Jämtland Härjedalen. Dess uppgift är bl a att vara forum för att diskutera för Regionen och kommunerna gemensamma frågor. Områden som särskilt pekas ut är samhällsbyggnadsfrågor inklusive infrastruktur och kollektivtrafik. Trafiksamråd ett årligt informations- och diskussionssamråd med samtliga kommuner behålls. Här deltar representanter för respektive kommun och RKM. Kommunen utser vilka som ska delta, politiskt deltagande eftersträvas. Kontinuerlig dialog inrättas utifrån de behov som finns vid varje tillfälle ex vis frågor om hållplatser, trafikförändringar och upphandlingar.

43 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 9(12) Kommentar I regionens samverkansråd ska frågor som rör myndighetsbeslut, regionalt trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt m m behandlas. Samrådsgruppen ska också löpande följa kollektivtrafikens utveckling, måluppfyllelse, ekonomiska resultat och information om tilläggsöverenskommelser. För att den dagliga driften av kollektivtrafiken ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns effektiva och etablerade former för samverkan mellan RKM och kommunerna. Kommunerna bör därför även i fortsättningen ha en tjänsteman som är ansvarig kontaktperson gentemot RKM. Dessa utsedda personer får tillsammans med RKM ett stort ansvar för att hantera alla praktiska frågor kring driften av kollektivtrafiken, men också för att fånga upp och kanalisera frågor som kan bidra till att kollektivtrafiken utvecklas positivt. Huvudsakliga frågeområden är - Trafikplanering (tidtabeller, linjesträckning) - Drift (trafikstörningar, hållplatser, terminaler) - Övrigt (information, attitydarbete m m) Driftsorganisation Kollektivtrafiken i ett län har sedan lagen om trafikhuvudman tillkom 1978 varit en angelägenhet för kommunerna och landstinget. Möjliga organisationsformer har då varit kommunalförbund, gemensam nämnd eller aktiebolag. Aktiebolag har varit den vanligaste organisationsformen. Aktiebolaget är en organisationsform som hanterar det delade ansvaret med fler ägare. Den nuvarande kollektivtrafiklagen fr o m 2012 (SFS 2010:1065 om kollektivtrafik) föreskriver att det i varje län/region ska finnas en RKM som ansvarar för de strategiska besluten om kollektivtrafiken. Förslaget här är att RKM ska organiseras inom Region Jämtland Härjedalen och finansieras genom skatteväxling. Regionförbundet Jämtlands län är f n ensam ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB. Motivet för aktiebolag p g a ansvarsfördelning mellan fler ägare finns därmed inte längre. När RKM inrättas 2012 behölls bolaget. Det fanns då en idé ett om ett ökat formaliserat samarbete mellan norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten Västernorrland och Jämtland. Tanken var att varje län skulle inrätta en RKM men bilda en gemensam driftorganisation. I det perspektivet ansågs då enklast att behålla bolaget. Av olika skäl genomfördes inte idén om ett ökat formaliserat samarbete. Ett annat skäl för att behålla bolaget var att regionförbundet då var en strategisk organisation med litet inslag av driftverksamhet. Detta ändras i och med regionbildningen då verksamheten blir en del av landstinget.

44 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 10(12) Länstrafiken i Jämtlands län AB har till uppgift att operativt svara för de uppgifter som RKM beslutar om i trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det är uppgifter som upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettintäkter, biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring, statistik och bussgods m m. All allmän trafik i länet är upphandlad och bedrivs av ett antal trafikutövare. Den operativa verksamheten kan organiseras i - bolag eller - förvaltningsform. Organisation av driftorganisation i landet varierar och det oberoende av hur RKM är organiserad. Förvaltning Fördelar Tydlig politisk styrning av verksamheten Ingår i den reguljära revisionen och övriga kontrollapparaten inom landstinget, viss samordning av administrativa rutiner och tillgång till specialkompetens som jurist, upphandlare m m Inarbetat varumärke kan behållas Enklare hantering av myndighetsutövning för färdtjänst/riksfärdtjänst Ökad insyn Aktiebolag Fördelar Tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Avgränsad ekonomi Inarbetat varumärke kan behållas Affärsmässighet är grundläggande i ett aktiebolag Korta beslutsvägar inom bolaget Nackdelar Mindre tydlig uppdelning mellan politiskt strategiska beslut och operativ verksamhet Sämre avgränsning av kollektivtrafiken från övrig verksamhet vad gäller finansiering, ekonomiadministration och system. Kräver anpassning av landstingets ekonomimodell och system Kortsiktiga omställningskostnader Nackdelar Aktiebolagslagen ställer krav på revision m m utöver landstingets ordinarie Helägda bolag för reguljär drift strider mot landstingets/regionens praxis Den begränsade resurs som finns för kollektivtrafik splittras upp på två, förhållandevis, små organisationer.

45 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 11(12) Avveckling av Länstrafikbolaget och överföring av verksamheten till förvaltning Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har fått i tilläggsuppdrag att analysera och beskriva en avveckling av Länstrafikbolaget för överflyttning av verksamheten till förvaltning. De län som har överfört verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning har kvar bolaget vilande. Detta för att inte föra över trafikavtal till ny part. Det finns risk för att avtalspart motsätter sig det och då tvingas RKM att göra om upphandlingen. Ett vilande bolag har en enkel administration med endast få och formella sammanträden. Avvecklingen görs om något år då trafikavtalen har löpt ut. Bolaget ska fr o m 1 januari 2015 ägas av region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet är i dag finansierat av kommunerna och landstinget genom att de lånar ut pengar till aktiekapitalet till Regionförbundet Jämtlands län. Jämtlands läns landsting kr Bergs kommun kr Bräcke kommun kr Härjedalens kommun kr Krokoms kommun kr Ragunda kommun kr Strömsunds kommun kr Åre kommun kr Östersunds kommun kr I och med avvecklingen av Regionförbundet Jämtlands län pågår en utredning om skuldebreven skall lösas eller föras över till Region Jämtland Härjedalen. Verksamheten kan föras över till förvaltning genom personalövergångar, implementering av datasystem, rutiner et c, och överflyttning av andra avtal/abonnemang till Region Jämtland/Härjedalen. Hur verksamheten ska organiseras på tjänstemanna- och politisknivå blir en fråga för Regionala nämnden inom Region Jämtland Härjedalen. Styrgruppen för delprojekt Kollektivtrafik har en delad uppfattning i fråga om att överföra verksamheten i länstrafikbolaget till förvaltning men anser att förändringen kan göras under Kommentar I Region Skåne är kollektivtrafiken organiserad i förvaltningsform sedan regionen bildades. Erfarenheterna är goda. Flera län skatteväxlade och omvandlade sina aktiebolag till förvaltning fr o m 2012 när lagen om RKM infördes, ex vis Gävleborg, Uppsala, Jönköping och Kalmar

46 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport 12(12) län. Östergötland, Halland och Västra Götaland har också skatteväxlat men valt att behålla sina bolag. Om parterna inte kan enas Organisation Om den regionala kollektivtrafikmyndigheten inte läggs hos ett samverkansorgan kan det gemensamma ansvaret för kollektivtrafik i stället handhas av ett kommunalförbund eller av en gemensam nämnd. En gemensam nämnd kan organiseras av kommunerna utan landstingets medverkan. Kan parterna inte komma överens om annat ska verksamheten organiseras som ett kommunalförbund. Om RKM organiseras i ett kommunalförbund blir RKM en egenjuridisk person, utan direkt koppling till annan samhällsplanering och regionalutveckling. Ett kommunalförbund är indirekt valt. Medlemmarna måste varje år godkänna budgeten, förändringar i kommunalförbundets uppdrag måste godkännas av alla medlemmar. Det innebär i princip att varje kommun har veto. Ett kommunalförbund har en förhållandevis tungrodd organisation. Ex RKM i Västernorrland, i kommunalförbundet i Västernorrland med 7 kommuner består direktionen av 22 ledamöter och 22 ersättare, i arbetsutskottet finns 7 ledamöter och lika många ersättare. Direktion eller förbundsfullmäktige är det högsta beslutande organet. Finansiering I ett kommunalförbund kan verksamheten finansieras efter en överenskommelse som parterna träffar. En sådan kostnadsfördelning kan vara den nuvarande kostnadsfördelningsmodellen. Kan parterna inte komma överens ska landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har lagt ned i kommunen under verksamhetsåret. I budget 2014 står kommunerna för 56 % (95,6 Mkr) och landstinget för 43 % (74,2 Mkr) av kostnaden för Länstrafiken i Jämtlands län AB.

47 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Marianne Ottersgård

48 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 2(7) Marianne Ottersgård Dnr: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING BUDGET 2015 FÖR LÄNETS TRAFIKKOSTNADR UTFALL PÅ SKATTER OCH UTJÄMNING VID EN SKATTEVÄXLING MELLANKOMMUNAL UTJÄMNING... 7

49 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 3(7) Marianne Ottersgård Dnr: 1 INLEDNING Jämtlands län förbereder sig för regionbildning. Det innebär att verksamheterna i Jämtlands läns landsting och Regionförbundet Jämtlands län kommer att bilda Region. Det kan även tillkomma övergripande uppgifter från länsstyrelsen. Sedan 2012 har RKM (Regionala kollektivtrafikmyndigheten) det ekonomiska ansvaret r all kollektivtrafik i länet. Jämtlands läns landsting och länets kommuner, tidigare ägare till Länstrafiken i Jämtlands län AB, har sedan 2005 finansierat trafiken enligt den modell som då fastställdes i konsortialavtal. Från 2014 har kostnadsfördelningsmodellen mellan kommunerna och landstinget justerats något, bland annat fördelas OH-kostnader, som landstinget tidigare finansierat, utifrån km-produktion i respektive trafikbeställning. När Regionförbundet Jämtlands län även blev ansvarig för RKM i länet kompletterades förbundets förbundsordning med en modell om hur trafikkostnaderna ska fördelas. Om RKM kommer att ingå i den nya regionorganisationen ska en skatteväxling ske. Skatteväxlingen innebär att den organisation (landstinget) som får ett utökat ansvar ges möjlighet att höja sin skattesats samtidigt som den organisation (kommunerna) som får ett minskat ansvar sänker sin skattesats i motsvarande grad. Den mottagande organisationen får på detta sätt det finansiella utrymme som motsvarar kostnaden för den övertagna verksamheten. En skatteväxling påverkar även det statliga utjämningssystemet. För den enskilde länsinvånaren blir det ingen ekonomisk effekt då den totala utdebiteringen blir oförändrad. 2 KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Syftet med systemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Inkomstutjämning Genom inkomstutjämning sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och landsting. Bidraget beräknas utifrån skillnaden mellan det egna skatteunderlaget och ett skatteutjämningsbidrag. Från och med 2014 är beräknat skatteutjämningsbidrag 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i riket både för kommuner och för landsting. Före 2014 var landstingens procent 110. Förändringen för landstingen har gjorts för att eliminera de oönskade omfördelningseffekter som uppstår vid skatteväxling om det är olika garantinivåer i inkomstutjämningen för kommuner respektive landsting. När lagen om kollektivtrafik

50 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 4(7) Marianne Ottersgård Dnr: (2010:1065) började gälla 1 januari 2012 var det många län som skatteväxlade. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer får istället betal en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadstutjämning I kostnadsutjämningssystemet utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Behovet av kommunal verksamhet är olika beroende på hur många gamla invånare som finns eller hur många skolelever som finns i olika åldersgrupper. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar. Kostnadsutjämningen bygger på ett antal delmodeller. Delmodellen för kollektivtrafik är den enda delmodellen i kostnadsutjämningen som är gemensam för både kommuner och landsting. Länets standardkostnad för trafik fördelas med hälften till kommunerna och hälften till landstinget (Stockholm 40/60). Kommunkollektivet andel fördelas sedan på kommunerna efter den faktiska kostnadens andel avseende 2009 (tidigare 2001). Inför trafikavtalets som började gälla 2005 fick vårt län göra en speciell fördelning mellan kommunerna, den gäller fortfarande. I de län där landstinget är huvudman erhåller alla kommunerna i länet samma standardkostnad (kr/inv). Standardkostnaden beräknas per län och baseras på tre variabler som avser att fånga upp glesbygdsproblem, trängselproblem i storstadsregionerna samt att behovet av kollektivtrafik i tätorter uppkommer först i större samhällen. De valda variablerna å länsnivå är: Antal utpendlare över kommungräns som andel befolkningen Andel av länets befolkning som bor i tätorter med mer än invånare Gleshet (det genomsnittliga avståndet mellan personer i länet). För att beräkna om kommuner eller landsting ska få tillägg för kollektivtrafik jämförs den egna standardkostnaden med standardkostnaden i riket. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen/landstinget skulle ha om verksamheten bedrevs utifrån genomsnittliga ambitions-, effektivitets- och avgiftsnivå med hänsyn tagen till kommunens strukturella förutsättningar. Eftersom Stockholms läns kostnader gör att standardkostnaden i riket, för kollektivtrafik, är väldigt hög blir effekten att de flesta får betala till systemet för kollektivtrafik. Av landstingen är det idag endast Stockholms läns landsting som får tillägg för kollektivtrafik, år 2014 är detta 956 kronor per invånare, 2 miljarder kronor. I tabellen nedan redovisas hur des ser ut i Jämtlands län 2014 avseende delmodellen kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet.

51 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 5(7) Marianne Ottersgård Dnr: Kommun/landsting (avser 2014 kr/inv) Standardkostnad riket Standardkostnad kommun/landsting Avgift (-) Tillskott (+) Kollektivtrafik 886 kr/inv mkr Berg ,7 Bräcke ,6 Härjedalen ,7 Krokom ,1 Ragunda ,4 Strömsund ,2 Åre ,4 Östersund ,3 Landsting/kollektivtr 1033 Jämtlands läns landsting ,1 Tabell 1 Standardkostnad Kollektivtrafik 2014 (Källa SCB) I tabellen ovan ser man att alla kommuner i länet utom Härjedalen och Ragunda betalar en avgift till kostnadsutjämningssystemet för kollektivtrafik. Krokoms kommun betalar 6 miljoner kronor och Östersund 14 miljoner kronor. 3 BUDGET 2015 FÖR LÄNETS TRAFIKKOSTNADR Förslag till budget 2015 för länets kollektivtrafik är beräknad enligt följande: Kommun Budget 2015 tkr Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Tabell 2 4 UTFALL PÅ SKATTER OCH UTJÄMNING VID EN SKATTEVÄXLING Förutom kommuners och landstingets skatteintäkter påverkas inkomstutjämningen som även den beräknas efter skattesats. Kostnadsutjämningen för kollektivtrafik påverkas eftersom kommunerna alla får samma standardkostnad i kronor per invånare. Kommunerna kommer alltså att även fortsättningsvis erhålla en standardkostnad utifrån principen att 50 procent av länets kollektivtrafik ligger på kommunerna fastän de inte har några kostnader för kollektivtrafik.

52 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 6(7) Marianne Ottersgård Dnr: Underlag och effekter I nedanstående tabell redogörs för hur skatteintäkter, inkomstutjämnings- och kostnadsutjämningssystemet förändras vid en skatteväxling på 35 öre. Redovisningen är en prognos för Skatteväxlingen är beräknad utifrån Sveriges Kommuner och landstings (SKL) prognoser i kommunernas cirkulär 14:02 och för landstinget ekonominytt 17/13. A skattu-lag B förändr skattu-lag C Ink utj kr/inv D Förändr ink utj kr/inv E Skatt + Ink utj E= B+D F Kostn utj G Förändr kostn utjämn H= E+G Förändr. Kommun Lansting kr/inv Förändr kr/inv Ink. utjämn Förändr Före Efter Mkr Mkr 0,35 kr kr/inv Före Efter kr/inv S:a Mkr Före Efter kr/inv kr/in v Berg , , ,27 Bräcke , , ,81 Härjedalen , , ,72 Krokom , , ,63 Ragunda , , ,64 Strömsund , , ,31 Åre , , ,42 Östersund , , ,4 Totalt 103,2 kommun Landsting ,2 Tabell 3 förändring skatt och utjämning kr/inv kr/inv kr/inv Skatteintäkter (A). I denna kolumn redovisas respektive kommuns och landstingets skatteintäkter i kronor/invånare före och efter skatteväxling. Skatteunderlaget är beräknat enligt 2013 års taxering, som uppräknat skatteunderlag har det som SKL redovisar i cirkulär 14:02 och Ekonominytt 17/13 använts. Det invånarantal som använts vid beräkning prognos 2015 är det som Demografin i Lund presenterade Förändring (B): I denna kolumn redovisas skillnaden i skatteintäkter i kronor per invånare. En förändring av skattesats förändrar skatteintäkter per invånare olika mycket beroende på kommunens skattekraft. Inkomstutjämning (C): I denna kolumn redovisas skillnaden i inkomstutjämning (kronor per invånare) före och efter justering av den länsvisa skattesatsen. Förändr S:a totalt Förändring (D): I denna kolumn redovisas skillnaden i inkomstutjämning (kronor per invånare). En förändrad länsvis skattesats förändrar inkomstutjämningen per invånare olika mycket beroende på kommunens skattekraft. Mkr total t

53 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport Skatteväxling kollektivtrafik Jämtlands län 7(7) Marianne Ottersgård Dnr: Kostnadsutjämning (F): I denna kolumn redovisas utfallet i delmodellen kollektivtrafik inom ramen för kostnadsutjämningen före och efter förändring föranledd av skatteväxlingen. Förändring (G); I denna kolumn redovisas kostnadsutjämningen kollektivtrafik - före och efter skatteväxling. Stora skillnader mellan kommunerna eftersom kronor per invånare blir lika mycket för alla efter skatteväxling. I nuvarande kostnadsutjämning är det stora skillnader mellan kommunerna avseende kollektivtrafik. Jämförelse trafikkostnad och förändring skatt/utjämning Kommun Trafik- Kostnad 2015 Förändring enligt tabell 3 Jmf trafikkostnad förändr skatt/utj - = förändring skatt mm högre än trafikkostnaden Berg 5,58-6,27-0,69 Bräcke 7,55-5,81 + 1,74 Härjedalen 10,57-10,72-0,15 Krokom 8,96-8,63 +0,33 Ragunda 4,4-7,64-3,24 Strömsund 7,75-9,31-1,56 Åre 10,83-9,42 +1,41 Östersund 45,05-45,40-0,35 Totalt 100,69 103,20-2,51 5 MELLANKOMMUNAL UTJÄMNING Lagen om kollektivtrafik (2010:1065) har kompletterats med en möjlighet för kommuner att lämna bidrag till varandra. Detta syftar till att begränsa oönskade omfördelningseffekter som kan uppstå vid skatteväxlingar mellan kommuner och landsting. Kommunerna i länet ges möjlighet att komma överens om att lämna bidrag till varandra om det behövs för kostnadsutjämning dem emellan, s.k. mellankommunal utjämning. Bidrag föreslås få lämnas under en övergångsperiod på högst fem år.

54 41, KS :30 / :s bilaga: Kollektivtrafik Region slutrapport BILAGA 2 Organisation av RKM i landet 2012