FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2006

Transkript

1 FOLKBILDNINGSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE med årsbokslut 2006

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Medlemsorganisationer 6 Inledning - Folkbildningspolitiska utmaningar 7 OMVÄRLDSANALYS 9 Utveckling av samhällsstödet 9 Landstingsanslagen 9 Kommunanslagen 10 Studieförbundens verksamhet 10 Lunchseminarium 11 Mediebevakning och pressklipp 11 Debatt 12 OPINIONSBILDNING OCH LOBBNING 13 AGERA 13 Folkbildningspropositionen 13 Offentlig utfrågning om folkbildning i riksdagen 13 Valundersökningen 14 E-demokrati 14 Folkbildning i utsatta bostadsområden 16 Mötesplats musik Medverkan under Almedalsveckan 17 Rum för alla Vårträff med kultur- & utbildningsutskotten 17 Nordisk kommunkonferens i Örebro maj 17 Kartläggning av kommunanslagen 18 Brev till Alliansen 18 Grattisbrev till riksdagsledamöterna 18 Malmström vs Wallström 18 Nya exempelsamlingar 18 Annonser i Dagens Samhälle 18 FolkbildningsNytt 18 REAGERA 19 Remisser 19 FÖRMEDLA 19 E-nytt 19 Folkbildningsförbundets webbplatser 19 FÖRÄDLA 19 Etikdelegationen 19 SAMVERKAN 21 Länsbildningsförbunden 21 Riks- och verksamhetskonferensen 21 Arbetskonferens, kommunikationsplattform och handlingsplan 21 Webbprojekt med länsbildningsförbunden 21 Dialog med obemannade länsbildningsförbund 21 Internationellt 22 Demokratins dimensioner, bildningens betydelse 22 Gustav - datasamverkan 23 Arbetsrättslig förhandlingsverksamhet 23 Övrig förhandlingsverksamhet 24 INRE DEMOKRATI 25 Styrelsens arbete 25 Ordförande- och rektorskonferensen 25 Folkbildningsrådet 25 Förbundskansli 25 Gustavgruppen 26 ORGANISATION 27 Regionala organ 28 Representation 29 Övrigt 29 EKONOMI OCH BOKSLUT Revisionsberättelse 38 3

4 4

5 FÖRORD Folkbildningen har tagit plats under år 2006 i regering, riksdag, media och i den allmänna debatten. Den livliga debatten, som startade i och med moderaternas utspel år 2005 om en sänkning av folkbildningsanslaget, fortsatte fram till valet och kom att ge studieförbunden medvind då allt fler politiker tydligt markerade sitt förtroende för verksamheten. Det var också en betydande framgång för studieförbunden att folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra, som presenterades i mars, så klart slog fast att folkbildningen är en resurs både för att stärka demokratin och för att stimulera enskilda individers personliga utveckling. Propositionen antogs med bred enighet av riksdagen. Inför valet i september gjorde Folkbildningsförbundet en undersökning bland kommunpolitiker om deras attityder och kunskaper om folkbildningen. Resultatet visade bland annat att en majoritet av politikerna har en positiv syn på folkbildningen och hälften sa sig vilja verka för större anslag till studieförbunden. Trots en god kommunal ekonomi har studieförbunden emellertid ännu inte sett något trendbrott i den negativa anslagsutvecklingen. Nu ska det bli spännande att följa upp politikernas löften under mandatperioden! Det är glädjande att riksdagen under året gett folkbildningen bättre förutsättningar att bedriva verksamhet. I den borgerliga regeringens höstbudget anslogs ytterligare 490 miljoner kronor till studieförbund och folkhögskolor. Därmed fullföljde den nya regeringen den tidigare förda folkbildningspolitiken. Utöver uppdragen att göra det möjligt för män och kvinnor att förändra sin livssituation, att stärka och utveckla demokratin, att bredda kulturintresset, att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftorna, fick folkbildningen bland annat ett nytt särskilt uppdrag att genomföra insatser för att motverka den digitala klyftan när det gäller att kunna använda samhällets e-tjänster. Det här är en fråga som Folkbildningsförbundet flitigt debatterat under året. E-demokratin var också ämnet för förbundets seminarium under Almedalsveckan. Sammanfattningsvis är det glädjande att konstatera att regering och riksdag både i tal och handling gett folkbildningen ett kvitto på dess stora betydelse för både individ och samhälle. Folkbildningen är Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas. En plats för ökad kunskap och engagemang som stärker samhället. Åke Gustavsson ordförande FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - STUDIEFÖRBUNDENS INTRESSEORGANISATION 5

6 Medlemsorganisationer: Arbetarnas Bildningsförbund, ABF Studieförbundet Bilda Folkuniversitetet Studieförbundet Medborgarskolan Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV Sensus studieförbund SISU Idrottsutbildarna Studiefrämjandet SV, Studieförbundet Vuxenskolan 6

7 FOLKBILDNINGSPOLITISKA UTMANINGAR December år 2006 blev den varmaste decembermånaden i världens historia sedan man började mäta och kartlägga temperaturen. Klimatförändringarna intog därmed den absoluta förstaplatsen som framtidens viktigaste samhällsutmaning. Frågan på allas läppar kom att bli hur åstadkommer man en hållbar utveckling? I Sverige ökade bredbandsanslutningen och internettrafiken sköt i höjden, men trots det stod användarantalet still. Siffran en av fem svenskar mellan 16 och 74 år surfar inte var oförändrad för tredje året i rad. En femtedel av befolkningen kunde alltså inte ta del av den information som nätet erbjöd och inte heller göra sig själva hörda den vägen. Att minska den digitala klyftan är en av samhällets viktigaste utmaningar. Genom att bygga ett e-samhälle för alla motverkar vi ett demokratiskt utanförskap. I en annan typ av utanförskap befinner sig de människor som lever i bostadsområden som präglas av hög arbetslöshet, stort bidragsberoende och höga ohälsotal. För att lyckas inkludera och integrera den här gruppen krävs en gemensam kraftsamling från hela samhället. Under andra halvåret år 2009 kommer Sverige att vara ordförandeland i EU. För att samarbetet ska bli framgångsrikt måste den demokratiska dialogen inom unionen - folkets dialog - utvecklas. Anna rs riskerar EU att bli ett elitprojekt utan tillräcklig folklig förankring. Kring dessa fyra framtidsutmaningar kommer Folkbildningsförbundet, under de två kommande åren, att koncentrera sitt opinions- och lobbningsarbete; internationell solidaritet och hållbar utveckling, e-demokrati, folkbildningens roll för att bryta utanförskap samt aktivare EU-medborgare genom folkbildning. En annan viktig framtidsutmaning är att bevara och stärka förtroendet för folkbildningen. Våren 2006, beslutande Folkbildningsförbundet styrelse att inrätta etikdelegationen, vars övergripande syfte är att vidareutveckla det gemensamma etiska arbetet inom studieförbundens folkbildningsverksamhet för att upprätthålla samhällets förtroende och säkra statsanslagen. Ett verksamhetsår har gått. Nu tar vi oss an både kända och nya utmaningar med full tillförsikt. Vi tar nya steg på väg mot visionen att genom möten mellan människor och genom att sprida kunskap och engagemang, skapar vi världens bäst utvecklade och hållbara demokrati! Maicen Ekman generalsekreterare FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET - STUDIEFÖRBUNDENS INTRESSEORGANISATION 7

8 8

9 OMVÄRLDSANALYS Målet är att flytta fram studieförbundens positioner genom att analysera förändringar i samhället. Utveckling av samhällsstödet År 2006 visade riksdagen sitt förtroende för folkbildningen genom att anta en ny folkbildningsproposition och genom att anslå ytterligare 490 miljoner kronor till folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor). I propositionen konstaterar regeringen att folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället och att statens stöd till folkbildningen bygger på insikten att folkbildningen tjänar samhällsnyttan. I propositionen anförs också att folkbildningen är en angelägenhet för hela samhället och behöver ekonomiskt stöd på alla nivåer. Staten markerar även att de medel som tillförs folkbildningen ska värna denna som en fri aktör, i övrigt oberoende av samhällets institutioner och marknadens ekonomiska intressen. Propositionen konstaterar att kommunernas bidrag relaterat till statens har blivit allt lägre. År 1991 motsvarade kommunbidragen ca 55 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2005 var motsvarande relation 30 procent. För år 2005 redovisade hela 95 procent av kommunerna ett positivt ekonomiskt resultat. Det sammanlagda överskottet uppgick till 8,5 miljarder kronor. Folkbildningsförbundet kartlägger, i samarbete med de 20 länsbildningsförbunden, varje år kommunernas stöd till studieförbunden. Sammanställningen över samtliga kommuners anslag till studieförbunden, som utgör budgeterade belopp för 2006, vittnar inte om att någon ändrad prioritering har skett i kommunerna överlag. Trots kommunernas goda ekonomi är det samlade budgeterade kommunanslaget till studieförbunden 2006 detsamma som för Landstingsanslagen Landstingens/regionernas samlade generella anslag till studieförbund och länsbildningsförbund ökade med ca 3,7 miljoner kronor (1,29 %) år 2006 jämfört med föregående år. Däremot minskade det totala landstingsanslaget/bidraget eftersom de riktade bidragen var ca 4,6 miljoner kronor lägre än föregående år. De samlade medlen minskade därmed med drygt kronor. Det genomsnittliga generella anslaget per invånare ökade från 32,47 till 32,70 kronor. Nio landsting/regioner ökade sina anslag. Störst procentuell ökning hade Skåne (3,76 %), Örebro (2,80 %) och Jönköping (2,50 %). De generella anslagen till studieförbunden uppgick till cirka 284 miljoner kronor. Det var en ökning med 3,4 miljoner kr (1,24 %) jämfört med föregående år. Utöver de generella anslagen ger landstingen riktade bidrag eller projektmedel med knappt 6 miljoner kronor, en minskning med 4,7 miljoner kronor jämfört med år De riktade bidragen avser huvudsakligen preciserade delar av studieförbundens verksamhet. En mindre del av de riktade medlen som redovisas kan avse verksamhet som bedrivs av folkhögskolor eller kulturinstitutioner i regionen. År 2006 visade riksdagen sitt förtroende för folkbildningen genom att anta en ny folkbildningsproposition och genom att anslå ytterligare 490 miljoner kronor till folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor). I propositionen konstaterar regeringen att folkbildningen är en omistlig del av det svenska samhället och att statens stöd till folkbildningen bygger på insikten att folkbildningen tjänar samhällsnyttan. 9

10 De renodlade anslagen till länsbildningsförbunden för administration och information ökade med kronor (2,88 %). Största ökningen skedde i Västmanland som ökade anslaget till länsbildningsförbundet med kronor samtidigt som motsvarande belopp till studieförbunden drogs ner. Liksom föregående år erhöll elva av de tjugo länsbildningsförbunden inte något landstingsbidrag för administration och information (inkl. Gotland som saknar landsting). Landstingens/regionernas samlade anslag till studieförbunden år 2006 var i kronor räknat nästan lika stort som för tio år sedan. Tar man hänsyn till penningvärdesförändringen har en neddragning skett motsvarande ca 28 miljoner kr till studieförbunden. Minskningen i anslaget till länsbildningsförbunden (KPI-omräknat) under samma period är 5,6 miljoner kr. Det totala generella anslaget, omräknat med KPI, har minskat med 11,22 procent sedan Genomsnittligt anslag per invånare har minskat än mer eftersom antalet invånare har ökat. Landstingsanslaget per invånare har KPI-omräknat minskat med 13,67 procent. Kommunanslagen Det samlade generella kommunanslaget till studieförbunden år 2005 blev 403 miljoner kronor. Det var cirka 2 miljoner lägre än de belopp som kommunerna budgeterat och som redovisades i Folkbildningsförbundets sammanställning för år År 2006 har kommunerna budgeterat 405 miljoner kronor i generella anslag till studieförbunden vilket är något högre än utfallet föregående år (+0,45 %). Efter en årlig minskning sedan 1992 kan de samlade kommunala anslagen, om de budgeterade beloppen står sig, sammantaget öka något för år Jämfört med föregående års utfall är det en höjning av de generella anslagen med 1,8 miljoner kronor. Jämfört med läget för tio år sedan har kommunanslaget minskat med sammanlagt ca 100 miljoner kronor eller 19,85 procent. Omräknat med penningvärdeförsämringen är neddragningen på tio år 27 procent. Utöver de generella anslagen gav kommunerna år ,7 miljoner kronor i riktade bidrag till studieförbunden. Det är kronor mindre än för år Antalet kommuner som ökade sina anslag i kronor räknat var år stycken att jämföra med föregående års 44 stycken. 201 kommuner gav oförändrade generella anslag i kronor räknat jämfört med föregående år. Det genomsnittliga anslaget per innevånare var 44,70 kronor. Elva kommuner gav inte något anslag alls till studieförbunden: Danderyd, Lidingö, Nacka, Nordanstig, Salem, Solna, Surahammar, Täby, Vaxholm, Vellinge och Älvkarleby. Studieförbundens verksamhet Under 2006 ökade antalet cirklar något och de nio studieförbunden arrangerade sammanlagt studiecirklar, en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående år. Antalet deltagare var nästan 2,3 miljoner - en liten minskning jämfört med året innan. Kvinnorna utgjorde drygt 57 procent av deltagarna. I studieförbunden riktas särskild uppmärksamhet mot deltagare som invandrat, är arbetslösa eller funktionshindrade. I verksamhetsstatistiken redovisas verksamhet med dessa grupper endast om mer än hälften av gruppens deltagare är att hänföra till målgruppen. Detta innebär att statistiken uppvisar färre än de som faktiskt deltagit i studieförbundens verksamhet. Under 2006 sjönk andelen deltagare i målgrupperna något jämfört med föregående år och utgjorde närmare 18 procent. Störst är studiecirkeldeltagandet i Västerbotten och Norrbotten. I Norsjö, som har kommunbidrag på 67 kr/invånare, utgör deltagare i studiecirkel 97 procent av kommunens invånare. Närmare 40 procent av befolkningen i glesbyggd deltar i studiecirklar. Lägst deltagande återfinns i förortskommunerna till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I särklass lägst 10

11 deltagande har de Stockholmskommuner som upphört med stöd till studieförbunden eller som fördelar ett mycket blygsamt bidrag. De tre storstäderna har sammantaget ett marginellt lägre deltagande än riket totalt. Åldersgruppen år utgjorde 17 procent av deltagarna. 19 procent var ålderspensionärer och 64 procent i åldrarna 25 till 64 år. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media hade flest studietimmar 55,5 procent av den totala verksamheten. Det största underämnet var improvisatorisk musik med drygt 2 miljoner studietimmar. Kulturprogrammen ökade under 2006 med åtta procent mätt i både deltagare och program. 16 miljoner deltagare fick ta del av arrangemang. I glesbygd där tillgången till kulturcenter- och institutioner är begränsad deltar i genomsnitt varje invånare tre gånger per år i studieförbundens kulturprogramverksamhet. Föreläsningar befäster ställningen som största kulturverksamhetsform i antal procent räknat, medan musikprogram samlar flest deltagare. Över tre miljoner människor lyssnade till föreläsningarna. Lunchseminarium Ett viktigt instrument i Folkbildningsförbundets arbete med att flytta fram studieförbundens position är omvärldskunskapen. En serie lunchseminarier med studieförbundens egna analyser av omvärlden inleddes i fjol och avslutades i år med följande teman: Sverige har blivit ett mångfaldssamhälle, spelar det någon roll?, En annan värld är möjlig om analysarbetet inför ett nytt idéprogram, Jenny - med eller inte?, om arbete för rättvisa och empowerment samt Ung idag. Mediebevakning och pressklipp Folkbildningsförbundets mediebevakning baseras på tidningsklipp via Observer och omfattar också elektroniska klipp via företaget Magenta. I verksamhetsberättelsen redovisas enbart tidningsklippen från Observer, då de elektroniska klippen främst används i syfte att löpande vara uppdaterad på händelser och debatt i landet. För fjärde året i rad ökade andelen debattartiklar och utgjorde 66,8 procent av det totala antalet klipp. Motsvarande siffror för 2005, 2004 och 2003 var 63,6, 52,7 respektive 47,1 procent. Totala antalet klipp med anknytning till folkbildning och studieförbund minskade jämfört med föregående år. För 2006 var de 437 jämfört med 530 för Under våren var antalet klipp fler än motsvarande period året innan. Flest antal artiklar finns i mars. Det ökade antalet klipp beror främst på en omfattande partipolitisk debatt om folkbildningen med utgångspunkt främst i det moderata budgetförslaget med sänkta anslag till studieförbunden men också Folkbildningspropositionen, som regeringen presenterade den 21 mars. 11

12 Publiceringen av folkbildningsrelaterade artiklar mattades av under hösten. Det kan troligtvis delvis förklaras med nedgången av antalet debattartiklar efter valet i september. Mest press under 2006 genererade följande ämnen: debatt om partiernas kultur- och folkbildningspolitik debatt om e-demokrati debatt om social ekonomi utvecklingen av kommunanslagen Debatt När det gäller folkbildningsdebatt var den livlig, framförallt under våren men även under den sista tiden inför valet i september. Debatten rörde dels riksdagspartiernas kultur- och folkbildningspolitik, dels den folkbildningsproposition som presenterades under våren. Efter valet har debatten avtagit och antalet unika debattartiklar minskat. Folkbildningsförbundet har under året fått åtta olika debattartiklar publicerade i dagspress. Den 16 januari 2006 publicerade den Sörmländska tidningen Folket debattartikeln Centerpartiet tar strid mot moderaterna av generalsekreterare Maicen Ekman, Folkbildningsförbundet. Den ledde till en intensiv folkbildningsdebatt mellan Per Westerberg, riksdagsledamot för Moderaterna, och Maicen Ekman. I mars uppmärksammade Folkbildningsförbundet risken för den digitala klyftan i artikeln Får verkligen alla vara med? och menade att kunskapsklyftan mellan uppkopplade och inte uppkopplade svenskar blir allt djupare. De som inte kan eller vill använda sig av internet blir alltmer hänvisade till rollen som vår tids analfabeter. De saknar en kommunikationsväg som känns självklar för de invigda. Publicerades i sju tidningar. Också i mars, med koppling till den stora musikkonferens som Folkbildningsförbundet, tillsammans med musiknätverket, organiserade i början av april publicerades en artikel om kultur som tillväxtfaktor. Hultsfredsfestivalen har blivit en avgörande tillväxtfaktor för Hultsfreds kommun enligt kommunalrådet Bo Bergman (s). Det går med all sannolikhet inte för andra kommuner att kopiera Hultsfreds framgångskoncept, men de kan dra lärdom av erfarenheterna och det finns vinster att göra genom att satsa på ungdomskultur. Publicerades i Dagens Samhälle och sju lokaltidningar. Efter att Folkbildningsförbundet presenterat den stora valundersökningen skickades en debattartikel med de viktigaste resultaten och budskapen ut i augusti. Artikeln publicerades med rubriken Studieförbunden en demokratisk hävstång. Publicerades i elva tidningar under en tämligen lång period. Folkbildningsförbundet replikerar i september en debattartikel av folkbildningsminister Lena Hallengren i Jönköpingsnytt där hon med flera andra socialdemokrater manifesterar sin folkbildningspolitik. De socialdemokratiska ledamöterna i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse förbinder sig i artikeln att verka för ökade anslag från kommuner och landsting. Folkbildningsförbundet hänvisar i artikeln till kartläggningen av kommunernas anslag som inte visar någon ändrad prioritering, samtidigt visar förbundets valundersökning att en majoritet av de socialdemokratiska kandidaterna lovar att verka för ökade anslag till studieförbunden om de blir invalda i kommunfullmäktige. I september skriver också Folkbildningsförbundet en debattartikel baserad på den årliga sammanställningen av kommunanslaget, Det blev ingen extra ost på pizzan i år heller - totalt sett inga höjda kommunanslag till studieförbunden. De flesta kommunpolitiker, med några glädjande undantag, anser fortfarande att det räcker med 45 kr per invånare (priset för en ordinär pizza - utan extra ost) för att åstadkomma ett levande studiecirkel- och kulturutbud i kommunerna. Publicerades i fem tidningar. 12

13 I november är det åter dags för en artikel på e-demokratitemat. Maicen Ekman uppmärksammar den demokratiska dimensionen i artikeln Är det okej att inte alla kan rösta? och skriver: Jag är född i Kalix, en av de första kommunerna som använt e-demokrati för att utveckla kontakten med medborgarna. Redan år 2000 genomfördes ett rådslag om en ny centrumplan där invånarna fick rösta via nätet. Men mina föräldrar, 76 och 82 år röstade inte, trots ett aktivt samhällsintresse. De har inte ens en dator. Publicerades i tio tidningar. Som en replik på Stockholms nya finansborgarråds utspel om att medborgaranpassa Stockholm via internet skriver Folkbildningsförbundet en artikel med rubriken 20 procent varken kan eller vill använda nätet som publiceras i Svenska Dagbladet i november. OPINIONSBILDNING OCH LOBBNING Målet är att stärka studieförbundens ställning i samhället genom att sprida kunskap och insikt om studieförbundens arbete. Vi vill därmed öka medvetenheten om och respekten för vad som uträttas samt inspirera till att föra in folkbildningen i debatten om samhällets utveckling. AGERA Folkbildningspropositionen Den 21 mars presenterade Lena Hallengren en ny folkbildningsproposition. I folkbildningspropositionen slås fast att folkbildningen är en resurs både för att stärka demokratin och för att stimulera enskilda individers personliga utveckling. Regeringen framhåller att studieförbunden även fortsättningsvis ska sträva efter att nå dem med kort eller ofullständig utbildning, eller som på andra sätt är utsatta. Folkbildningsförbundet genomförde följande aktiviteter med anledning av propositionen: pressmeddelande sammanfattning, kommentarer och OH-material på webben medverkan vid utfrågning i kulturutskottet (se nedan) brev till samtliga riksdagsledamöter kopplat till studieförbundens arbete med lokal mobilisering (projektrapporterna från projektet Javisst kan vi! medsändes) brev till ledamöterna i kulturutskottet, om studieförbundens betydelse för kulturen underlag till följdmotioner på propositionen brev till folkbildningsministern Offentlig utfrågning om folkbildning i riksdagen Folkbildningsförbundets ordförande Åke Gustavsson medverkade den 28 mars när kulturutskottet anordnade en offentlig utfrågning om folkbildningen i riksdagen. Kulturutskottets ledamöter hade möjlighet att ställa frågor till folkbildningens representanter. Frågorna berörde bland annat vikten av uppsökande verksamhet och hur resurs- och tidskrävande den kan vara, om anslagen kan nyttjas bättre, om färre lokalkontor drabbar utsatta grupper, kommuners och landstings bristande intresse för folkbildningen, ett bättre nyttjande av medlemsorganisationernas kapacitet, folkbildningens utmaningar när det gäller att prioritera kvalitet före kvantitet i verksamheten samt svårigheten för nya grupper att ta sig in i folkbildningsvärlden. 13

14 Resultaten av valundersökningen visar att majoriteten av politikerna har en positiv attityd till studieförbundens verksamhet. Hälften ville absolut eller i viss mån verka för större anslag till studieförbunden och 62 procent hade under det senaste året varit i kontakt med studieförbunden i egenskap av politiker. Valundersökning Inför de allmänna valen i september genomförde Folkbildningsförbundet en valundersökning i form av en enkät med kunskaps- och attitydfrågor om studieförbunden. Den gjordes bland de två första namnen på varje partis lista till kommunfullmäktige (svarsfrekvens 62 procent). Dessutom tillfrågades 100 riksdagsledamöter (slumpmässigt representativt urval). Därtill gjordes en intervjuundersökning med politiker från 20 särskilt intressanta kommuner. Eftersom tanken med valundersökningen bland kommunpolitikerna var att den skulle användas i opinionsbildningsoch lobbningsarbetet lokalt gjordes den nedbrytbar på lokal nivå. För att göra resultaten lättillgängliga byggde förbundet upp en särskild valwebbplats. I samband med att resultaten presenterades i augusti skickade Folkbildningsförbundet ut debattartikeln Studieförbunden - en demokratisk hävstång. Den publicerades i Länstidningen Östersund, Skaraborgs Läns Tidning, Västgöta-Bladet, Skövde Nyheter, Falköpings Tidning, Norra Skåne, Vimmerby Tidning, Folkbladet, Norra Västerbotten och Gotlands Allehanda. Resultaten av valundersökningen visar att majoriteten av politikerna har en positiv attityd till studieförbundens verksamhet. Hälften ville absolut eller i viss mån verka för större anslag till studieförbunden och 62 procent hade under det senaste året varit i kontakt med studieförbunden i egenskap av politiker. På frågan om de skulle verka för bättre tillgång till mötesplatser svarade drygt 40 procent ja. Politikerna anser att studieförbunden främsta bidrag till kommunen är att de ökar människors kunskap och erbjuder mötesplatser. Dock anger endast sju procent att studieförbunden i första hand stärker och utvecklar demokratin. Det är alltså inte så många kommunpolitiker som har uppfattat att demokratin är central i studieförbundens verksamhet. Att föreningskunskap var det ämne som lockade flest deltagare förra året (knappt ) trodde endast sex procent av politikerna. E-demokrati Folkbildningsförbundet har under år 2006 fortsatt arbetet med att verka för en folkbildningssatsning för att minska den digitala klyftan och främja e-demokratin. Folkbildningsförbundet har skrivit underlag till en följdmotion på folkbildningspropositionen om e-demokrati samt skickat ut tre debattartiklar på ämnet: Får verkligen alla vara med?, publicerades i mars i Svenska Dagbladet, Ulricehamns Tidning, Gotlands Allehanda, Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar, Barometern och Oskarshamns-Tidningen. 20 procent varken kan eller vill använda nätet publicerades i Svenska Dagbladet i november som en replik på borgarråden Kristina Axén Olins (m), Lotta Edholms (fp) och Ewa Samuelssons (kd) debattartikel om att medborgaranpassa Stockholm via internet. Är det okej att inte alla kan rösta? publicerades i november i Sydsvenskan, Blekinge Läns Tidning, Karlshamns Allehanda, Sölvesborgstidningen, Katrineholmskuriren, Norra Västerbottens tidning, Bergslags-posten, Folkbladet, Värmlands Folkblad och Nynäshamnsposten. En del av Folkbildningsförbundets valundersökning handlade specifikt om e-demokrati. Såväl kommunpolitiker och riksdagsledamöter som allmänhet (användare och icke-användare) tillfrågades i tre separata undersökningar. Resultatet visade att det finns en hög tilltro bland politikerna till Internet som ett demokratiskt verktyg, men att tilltron till att e-tjänster i realiteten ökar invånarnas inflytande är betydligt mindre. En övervägande majoritet tror att kommunens hemsida/offentliga e-tjänster, inom en 10-årsperiod, helt eller delvis kommer att ersätta traditionella kanaler för 14

15 offentlig information och service. En majoritet av både politiker och allmänhet tycker att kommunens hemsida/offentliga e-tjänster utestänger invånare som inte vill/kan använda Internet. Flertalet anser också att offentliga e-tjänster är krångliga, eller att de inte har kännedom om dem. Fortfarande vill en betydande majoritet av allmänheten helst få kommunal information via lokaltidningen eller med reguljär post. Endast 30 procent av den grupp ur allmänheten som använder sig av Internet vill få informationen digitalt. Bland dem som inte använder Internet vill ingen få den digitalt. Detta visar att det är nödvändigt att de offentliga e-tjänsterna utvecklas utifrån människors behov. Det finns skillnader i politikernas och allmänhetens uppfattningar om varför människor inte använder Internet. Av icke-användarna svarar 33 procent att de inte vill, att de saknar intresse eller inte har något behov eller nytta av internet. Detta visar att det finns grund för uppsökande och motiverande verksamhet om man vill att alla ska bli delaktiga i e-samhället. En överväldigande majoritet av politikerna anser att studieförbunden är de som, jämfört med en rad andra anordnare, har bäst förutsättningar att nå, motivera och utbilda vuxna som i dag inte använder internet. E-demokratiundersökningarna presenterades på Folkbildningsförbundets seminarium under Almedalsveckan (se sidan 17). I samband med seminariet skickade Folkbildningsförbundet ut ett pressmeddelande. I mars skrev Folkbildningsförbundet ett brev till vård och äldreomsorgsministern Ylva Johansson angående den nationella IT-strategin, som Folkbildningsförbundet anser bör inrymma satsningar på att öka medborgarnas kunskap om IT. I september skickade Folkbildningsförbundet ett öppet brev till Kristina Axén Olin i vilket förbundet bemötte Axén Olins påstående Jag är övertygad om att alla stockholmare kan låna en dator. På Konsumentverkets inspirationsseminarium E-handel och E-tjänster den 4-5 oktober belyste Maicen Ekman hur den digitala klyftan hotar demokratin och varför en folkbildningsinsats för att få hela samhället delaktigt i e-samhället är nödvändig. Christine Cars-Ingels redogjorde för Folkbildningsförbundets tre undersökningar om e-demokrati. På Internetdagarna, Stockholmsmässan den 25 oktober, diskuterade Maicen Ekman tillsammans med representanter för Dataföreningen, LO och IT-politiska strategigruppen, hur samhället skall komma till rätta med den digitala klyftan. Christine Cars-Ingels redogjorde för Folkbildningsförbundets tre undersökningar om e-demokrati. Riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (m) och Maicen Ekman debatterade elektronisk röstning ur ett e-demokratiperspektiv i Radio Örebro den 15 november. Den 22 november uppvaktade Folkbildningsförbundet den centerpartistiska riksdagsledamoten Anders Åkesson. Mötet resulterade i ett fortsatt samarbete kring e-demokratifrågan. Den 6 december ställde Anders Åkesson en skriftlig fråga i riksdagen till folkbildningsminister Jan Björklund: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att engagera folkbildningen i arbetet med att involvera alla i ett demokratiskt e-samhälle?. Björklund svarade att regeringen skulle uppdra åt Folkbildningsrådet att förbättra förutsättningarna för äldre, och andra berörda grupper, att använda den moderna tekniken. Ministern svarade även att det är regeringens intention att ge folkbildningen goda förutsättningar att bedriva verksamhet. En överväldigande majoritet av politikerna anser att studieförbunden är de som, jämfört med en rad andra anordnare, har bäst förutsättningar att nå, motivera och utbilda vuxna som i dag inte använder internet. 15

16 Vid regeringens IT-politiska strategigrupps träff den 28 november uppvaktade Folkbildningsförbundet Åsa Torstensson i syfte att informera om förbundets folkbildningssatsning för att minska den digitala klyftan. Mötet följdes upp med ett brev med förslag om ytterligare ett möte, vilket gav till resultat en inbjudan till ett samtal med statssekreterare Leif Zetterberg i januari Folkbildning i utsatta bostadsområden Folkbildningsförbundets pilotprojekt Javisst kan vi! lokal mobilisering i utsatta bostadsområden genomfördes av samtliga studieförbund i Malmö under perioden Erfarenheterna från projektet dokumenterades och utvärderades under samma tid av Folkbildningsförbundets projektledare respektive fil. dr. Lisbeth Eriksson från Linköpings Universitet. Rapporterna Javisst kan vi! och Vi har gjort avtryck! färdigställdes under 2005, och trycktes och spreds i olika sammanhang under Bland annat fick samtliga riksdagsledamöter och folkbildningsministern rapporterna tillsammans med ett följebrev där Folkbildningsförbundet, i relation till folkbildningspropositionen, utvecklade sin syn på studieförbundens möjligheter att göra insatser för människor i utsatta bostadsområden. Folkbildningsförbundet genomförde också, tillsammans med riksdagsledamoten Gunilla Carlsson (s), ett lunchseminarium i riksdagen på samma tema. På seminariet presenterades tre lokala exempel från Stockholm, Göteborg och Malmö. Ett tiotal riksdagsledamöter deltog sedan i ett livligt samtal kring dessa frågor. Utöver detta har Folkbildningsförbundet spridit information om projektet via hemsidan och på flera konferenser, bl.a. på SKL:s nordiska konferens i Örebro och på vår egen Demokratikonferens. Det arbete som studieförbunden påbörjade i de två utsatta bostadsområdena under pågår än i dag, även om två studieförbund har valt att avsluta arbetet då de menar att arbetsmetoden lokal mobilisering inte passar deras profil. Arbetet följs även fortsättningsvis av fil. dr. Lisbeth Eriksson, i dag via Folkbildningsrådet. På Folkbildningsförbundets initiativ ställde den centerpartistiska riksdagsledamoten Lars-Ivar Ericsson den 30 november en skriftlig fråga i riksdagen till Nyamko Sabuni: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att uppvärdera folkbildningens roll för att bryta utanförskapet i storstäderna? I svaret skriver Sabuni bland annat: Det är således folkbildningens, folkrörelsernas och det övriga föreningslivets eget ansvar att arbeta för att bryta utanförskapet i storstäderna. Regeringens uppgift är att se till att de ges bästa möjliga förutsättningar för detta arbete. Mötesplats Musik -06 Folkbildningsförbundet arrangerade tillsammans med musiknätverket den 4-5 april konferensen Mötesplats Musik -06, om studieförbundens rock- och popmusikverksamhet. Konferensen hade 160 deltagare, varav knappt en tredjedel var kommunala politiker och tjänstemän. På konferensen medverkade företrädare för regeringen, Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen, Eskilstuna kommun och näringslivet. Studieförbunden presenterade nyframtagen statistik över sin gemensamma rock- och popmusikverksamhet. Föredragen varvades med gruppsamtal och inslag av levande musik i form av studieförbundsaktiva band. Syftet med konferensen var opinionsbildning och att skapa dialog mellan studieförbund och kommunala företrädare. De studieförbundsföreträdare som deltog har i utvärderingar sagt att konferensen varit mycket värdefull för dem då de fått många nya och goda argument för att fortsätta dialogen och det opinionsbildande arbetet hemma i sina respektive kommuner. I samband med konferensen skickade Folkbildningsförbundet ut debattartikeln Kultur som tillväxtfaktor, vilken publicerades i ett tiotal tidningar runt om i landet. Konferensen uppmärksammades också av Sörmlands TV, radio och tidningar. 16

17 Medverkan under Almedalsveckan Folkbildningsförbundet medverkade under Almedalsveckan i Visby i juli 2006, delvis i samarbete med Forum för Frivilligt Socialt Arbete (FFFSA). Den 3 juli genomfördes symposiet Samhället är större än staten med FFFSA som inbjudare. Medverkade gjorde; FFFSA:s generalsekreterare Göran Pettersson, Gotlands landshövding Marianne Samuelsson, kommunalråden Lars Bryntesson (s) och Acko Ankarberg (Kd), statssekreterare Jens Henriksson (Finansdepartementet), Moderaternas partisekreterare Sven-Otto Littorin, Rädda Barnens generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka, Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg samt Folkbildningsförbundets generalsekreterare Maicen Ekman. Samtalsledare var Gabriella Ahlström. Huvudfrågan för symposiet var hur det offentliga ser på den ideella sektorn och om samverkan mellan det ideella och det offentliga kan utvecklas. Initiativtagarna sade att Sverige är fyra i världen på ideellt engagemang och det engagemanget måste tas tillvara på ett bra sätt. Symposiet hade till syfte att lyfta fram frågor om de ideella organisationernas roll och uppgifter. Drygt 60 personer deltog. Den 4 juli genomförde Folkbildningsförbundet seminariet Får verkligen alla vara med? om e- demokrati. Medborgarnas förmåga att söka och hitta information, skaffa sig kunskap liksom att föra en dialog på internet för att kunna delta i den politiska processen i framtiden stod i fokus. Folkbildningsförbundet uppmärksammade även att det fortfarande är omkring tjugo procent som inte är delaktiga i det framväxande e-samhället och att det är stora köns-, utbildnings- och generationsskillnader i användandet. Medverkade gjorde Maicen Ekman från Folkbildningsförbundet, Rolf Berntsson från Dataföreningen, Sten-Åke Pettersson från Utbildningsradion samt Kristina Hedlund och Ole Knudsen från Sensus studieförbund. Dessutom presenterade Linda Laine och Christine Cars-Ingels, båda Folkbildningsförbundet, den valundersökning om e- demokrati som förbundet gjort med riksdagsledamöter, kommunpolitiker och allmänhet. Omkring 50 personer deltog. Till Almedalsveckan tog FFFSA också fram en skrift om det ideella engagemangets roll i välfärden och i demokratin. Ledande personer från flera stora organisationer inom den ideella sektorn, däribland Folkbildningsförbundet, samt forskare bidrog med texter till skriften. Tidningen spreds under Almedalsveckan och kommer även fortsättningsvis att spridas i olika sammanhang. Folkbildningsförbundet medverkade också på olika kontaktskapande mingel under Almedalsveckan, bl.a. hos landshövdingen Marianne Samuelsson. Folkbildningsförbundet deltog också vid andra organisationers seminarier, som ett led i omvärldsbevakningen. Rum för alla - 06 Den mars anordnade Hyresgästföreningen Riksförbundet i samverkan med en rad andra ideella organisationer ett socialt forum i ABF-huset i Stockholm; Rum för alla Syftet med forumet var att ge en grundläggande bild av diskriminering, segregation och rasism och dess yttringar samt att hitta en gemensam plattform för ideella organisationer i dessa frågor en plattform som kan användas visare i arbetet inom organisationerna i samarbetet med varandra. Folkbildningsförbundet redovisade erfarenheter från det nyligen genomförda projektet, Folkbildning i utsatta bostadsområden, vid ett av seminarierna. Vårträff med kultur- & utbildningsutskotten I maj deltog Folkbildningsförbundet och informerade om aktuella frågor vid den träff med kulturoch utbildningsutskotten som anordnas av Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet och RIO vartannat år. Nordisk kommunkonferens i Örebro maj Folkbildningsförbundet har under året deltagit vid en nordisk kommunkonferens i Örebro med politiker från hela norden. På konferensen informerade förbundet om studieförbundens verksamhet, spred material och inbjöd till den kommande nordiska demokratikonferensen. 17

18 Kartläggning av kommunanslagen Den 7 september skickade Folkbildningsförbundet ut ett pressmeddelande, med rubriken Inga höjda anslag trots god ekonomi, angående årets kartläggning av kommunanslagen. Undersökningen har hittills refererats i tre dagstidningar och berör dels Eskilstuna som ger mest per invånare och dels Arboga som ger näst mest per invånare i anslag till studieförbunden. Samtidigt skickade Folkbildningsförbundet ut debattartikeln Tomma löften till studieförbunden?, som publicerades i Jönköpings-Posten, Barometern, Smålands-Tidningen, Oskarshamns-Tidningen och Sydöstran. Brev till alliansen Den 19 september skickade Folkbildningsförbundet brev till de fyra partiledarna i alliansen, med en förfrågan om möte. Förbundet har erhållit svar från Göran Hägglund, som lämnat frågan vidare till Gunilla Tjernberg. Grattisbrev till riksdagsledamöterna Den 2 oktober skickade Folkbildningsförbundet ut ett Grattis-brev till gamla- och nya riksdagsledamöter. I brevet påminde Folkbildningsförbundet om riksdagens beslut om folkbildningspropositionen och den avisering om förstärkning av folkbildninganslaget som den dåvarande regeringen gjorde och uttalade en förhoppning om att den nya regeringen skulle fullfölja det löftet. Folkbildningsförbundet pekade också på några av de samhällsutmaningar som folkbildningen är beredda att anta. Malmström vs Wallström Kommittén för EU-debatt anordnade en debatt med bland annat EU-kommissionär Margot Wallström och EU-minister Cecilia Malmström den 18 december på Södra Teatern. Folkbildningsförbundet använde tillfället till att överlämna var sitt brev till Malmström och Wallström. Breven innehöll bland annat inbjudan till samtal om folkbildningens roll för att demokratisera EU. Nya exempelsamlingar Folkbildningsförbundet har tagit fram tre nya exempelsamlingar under En om studieförbundens folkhälsoarbete, en om studieförbundens insatser för lokal utveckling samt en om studieförbundens insatser för att främja demokratin. Folkbildningsförbundet har också tagit fram en särskild rapport om hur studieförbunden arbetar mot narkotika. Rapporten är en sammanfattning/populärversion av en rapport som sammanfattar 39 studieförbundsexempel inom ramen för den nationella satsningen Mobilisering mot narkotika. Slutligen har Folkbildningsförbundet under året tagit fram materialet Hallå där får vi låna ditt öra? med goda exempel på hur länsbildningsförbunden arbetar med opinionsbildning och lobbning. Annonser i Dagens Samhälle Som en del i Folkbildningsförbundets valsatsning publicerades sammanlagt 22 annonser med verksamhetsexempel från studieförbunden i kommunernas och landstingens tidning Dagens Samhälle under åren FolkbildningsNytt Under våren 2006 skickade Folkbildningsförbundet ut tre digitala nyhetsbrev med aktuell information och debatt om studieförbunden och deras villkor till de riksdagsledamöter som anmält sig till förbundets sändlista. I oktober fick brevet namnet FolkbildningsNytt. Brevet sänds kostnadsfritt till intresserade inom riksdag, regering, myndigheter och organisationer. Under hösten skickades fem stycken FolkbildningsNytt ut med information om aktuell folkbildningsdebatt i riksdagen och dagspress. Sändlistan bestod vid årets slut av 59 prenumeranter, företrädelsevis från riksdagen. 18

19 Folkbildningsförbundet har under året byggt och lanserat två separata webbplatser utöver förbundets reguljära webb. En valwebbplats - Så tycker våra politiker om demokrati och bildning och en webbplats om e-demokrati. REAGERA Remisser En del i förbundets intressebevakning är att följa arbetet i olika statliga utredningar samt att yttra sig över förslag från dessa. Under året har folkbildningsförbundet yttrat sig över: - En ny myndighet för vuxnas lärande (SOU 2006:38) - Nya skatteregler för idrotten, betänkande av idrottsskattekommittén (SOU 2006:23) Med anledning regeringens skrivelse 2006/07:23 med anledning av Sveriges handlingsplan för tillväxt och sysselsättning inom ramen för Lissabonstrategin har förbundet under hösten skrivit till statsrådsberedningen och framhållit folkbildningens roll i det livslånga lärandet och för uppfyllelsen av Lissabonmålen. Med anledning av DM-nämndens uttalande 332/2003, ärende 181/05 samt 007/06 om utdelning av oadresserad kommersiell reklam till hushåll som undanbett sig sådan, har förbundet skrivit till DM-nämnden med uppmaningen att nämnden ska ompröva sin bedömning rörande studieförbundens kursprogram/studiecirkelprogram. FÖRMEDLA E-nytt För att informera om förbundets verksamhet och inte minst för att informera studieförbunden lokalt och regionalt och länsbildningsförbunden om material/underlag för det gemensamma kommunikationsarbetet ger förbundet ut informationsbrevet E-nytt. E-nytt har publicerats i två versioner, en intern för studieförbunden och länsbildningsförbunden och en extern som publiceras på hemsidan samt sänds ut till prenumeranter. Under året har fyra nummer givits ut externt och sex internt. Folkbildningsförbundets webbplatser Utöver Folkbildningsförbundets reguljära webbplats har Folkbildningsförbundet under året byggt och lanserat två separata webbplatser. En valwebbplats - Så tycker våra politiker om demokrati och bildning - där resultaten från förbundets valundersökning presenteras och en webbplats om e-demokrati. (För mer information se avsnitten om valundersökningen och e-demokrati). Folkbildningsförbundets reguljära webbplats fortsätter att växa och innehåller framförallt mer och mer material som behöver kategoriseras för att enkelt kunna hittas av både interna och externa användare. Webbplatsen behöver också omarbetas för att bättre belysa förbundets opinionsbildande arbete och profilområden samt tillföras nya funktioner. Parallellt med det behöver webbplatsen moderniseras för att möta aktuella och kommande tekniska krav. Under hösten har därför arbetet med att planera för en ny webbplats inletts. En mall för det kommande arbetet låg klar i december och målet är att utifrån den bygga om webbplatsen under FÖRÄDLA Etikdelegationen Våren 2006 fattade styrelsen beslut om att låta Nationellt Etikforum ersättas av en etikdelegation, vars syfte, uppgifter, organisation och ärendehantering fastställdes efter remissbehandling. 19

20 Etikdelegationens övergripande syfte är att vidareutveckla det gemensamma etiska arbetet inom studieförbundens folkbildningsverksamhet för att upprätthålla samhällets förtroende och säkra statsanslagen. I det ingår att utifrån varje studieförbunds särart och profil utveckla gemensamma förhållningssätt till och tolkningar av gällande förordningar och riktlinjer, så att den etiska plattformen flyttas fram, vidgas och stärks såväl inom de enskilda studieförbunden som utifrån branschen som helhet gentemot stat, kommuner och landsting. Delegationens arbete syftar också till att stärka studieförbunden som anordnare av statsanslagsberättigad folkbildningsverksamhet och medverka till ett ansvarsfullt anordnarskap i planering, genomförande och rapportering av verksamheten. Delegationen ska bl.a. utarbeta riktlinjer, avge yttranden på frågor och praktikfall, revidera den etiska plattformen inför förbundsmöten, upprätta en kunskapsbank på webben som stöd för studieförbunden lokalt samt genomföra genomlysningar av lokal verksamhet och konferenser för erfarenhetsutbyte. Merparten av delegationens arbete har ägnats åt att utarbeta den första gemensamma etiska plattformen för studieförbundens statsanslagsberättigade verksamhet. Plattformen antogs i december av styrelsen och anmäls vid förbundsmötet Delegationen har också tagit del av och diskuterat såväl studieförbundsinterna som externa uppföljningar och utvärderingar samt bidragit med förtydliganden av Folkbildningsrådets bidragskriterier. En överläggning kring Östergötlands Länsbildningsförbunds granskning av studieförbunden i Norrköping har genomförts och ledamöterna har deltagit i etikkonferenser arrangerade av länsbildningsförbunden. Delegationen deltog också i konferensen Kvalitet och kvantitet? anordnad av Norrköpings kommun i samverkan med SKL och Lokala Folkbildningsrådet. Med anledning av bl.a. den uppmärksamhet som folkbildningspropositionen 2006 fäst på studieförbundens kvalitetsarbete har diskussioner förts kring gränsdragningen i dessa frågor gentemot Folkbildningsrådet. Delegationen är ett uttryck för den betydelse Folkbildningsförbundet lägger på etikfrågorna som en del av stödet till studieförbundens kvalitetsarbete. Ett yttrande över samverkan mellan Nynäshamns kommun och studieförbunden avgavs i mars vid dåvarande Nationellt Etikforums sista sammanträde. Etikdelegationens övergripande syfte är att vidareutveckla det gemensamma etiska arbetet inom studieförbundens folkbildningsverksamhet för att upprätthålla samhällets förtroende och säkra statsanslagen. Delegationen ska bl.a. utarbeta riktlinjer, avge yttranden på frågor och praktikfall, revidera den etiska plattformen inför förbundsmöten, upprätta en kunskapsbank på webben som stöd för studieförbunden lokalt samt genomföra genomlysningar av lokal verksamhet och konferenser för erfarenhetsutbyte. 20

21 SAMVERKAN Målet är att samverka i gemensamma frågor när det är den mest fördelaktiga lösningen jämfört med att studieförbunden själva åtar sig uppgiften. Som paraplyorganisation för studieförbunden kontaktas Folkbildningsförbundet frekvent av olika utomstående intressenter som ser studieförbundens folkbildningsverksamhet som en viktig framgångsfaktor i olika sammanhang. Förbundets roll blir i många av dessa sammanhang att informera om studieförbundens respektive förbundets verksamhet samt att bistå med att upprätta adekvata kontakter. Vissa initiativ leder till fortsatt samverkan med förbundet eller intresserade studieförbund. Länsbildningsförbunden Riks- och verksamhetskonferensen Den september genomfördes riks- och verksamhetskonferens för länsbildningsförbundens ordföranden och konsulenter samt Folkbildningsförbundets styrelse och kansli. Frågor som diskuterades var t.ex. valsatsningen, etik- och kvalitetsfrågor, opinions- och lobbningsarbete. Externa medverkande var Erik Amnå från Örebro Universitet som talade om spänningsfältet mellan stat, marknad och civilsamhälle, Seynab Haji från Studiefrämjandet i Uppsala som talade om mångfaldsfrågor och Lisbeth Eriksson, Linköpings Universitet som berättade om sin utvärdering av Malmöprojektet. Arbetskonferens, kommunikationsplattform och handlingsplan Den 17 oktober anordnades en arbetskonferens tillsammans med studieförbundens informationsansvariga och länsbildningskonsulenterna med syfte att starta arbetet med att ta fram underlag till ny handlingsplan för gemensam kommunikation. Vid konferensen deltog sju studieförbund och åtta länsbildningsförbund. Under konferensen tydliggjordes behovet av att ytterligare stärka företeelsen folkbildning i den svenska debatten. Konferensen gav Folkbildningsförbundet i uppdrag att tillsammans med kommunikationsbyrån Kasselring&Co ta fram en gemensam kommunikationsplattform. Studieförbundens informationsansvariga har utgjort referensgrupp i arbetet och länsbildningsförbunden har hållits underrättade om arbetets framåtskridande. Kommunikationsplattformen färdigställs tidigt 2007 och utifrån den skrivs handlingsplanen för gemensam kommunikation. Webbprojekt med länsbildningsförbunden Folkbildningsförbundet har under året medverkat i ett samverkansprojekt med åtta av länsbildningsförbunden. Inom ramen för projektet har förbundet hållit i två utbildningsdagar i allmän webbkunskap och i programmet Dreamweaver. Till utbildningarna byggdes en webbplatsmall som några av länsbildningsförbunden har valt att arbeta utifrån och anpassa efter egna behov. Folkbildningsförbundets webbansvarige har under hösten funnits till hands via telefon och e-post för att fortsatt hjälpa till med arbetet. Tanken med projektet är att länsbildningsförbunden som deltar i samarbetet själva ska kunna ta hand om utveckling och uppdatering av de egna webbplatserna. Förhoppningen är att deltagarna också ska kunna hjälpa och stödja varandra och skaffa sig gemensamma kunskaper i Dreamweaver. Dessutom finns en konferens på folkbildningsnätet där alla intresserade länsbildningsförbund kan kommunicera kring webbfrågor. Planer finns också på en gemensam materialbank. Dialog med obemannade länsbildningsförbund Folkbildningsförbundet genomförde en konferens med de obemannade länsbildningsförbunden hösten Syftet var att komma fram till en gemensam bild av hur relationen mellan de obe- 21