Leversvikt. Leverns normala funktioner. Leverns normala funktioner. Anna Forsberg. Professor i vårdvetenskap

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Leversvikt. Leverns normala funktioner. Leverns normala funktioner. Anna Forsberg. Professor i vårdvetenskap"

Göran Sandberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Leversvikt Professor i vårdvetenskap Leverns normala funktioner Avgiftar blodet från gifter. Syntetisering av plasmaproteiner och koagulationsfaktorer Energireserv: lagrar glykos och utvinner energi ur fettsyror och protein. Syntetisering av av triglycerider från fria fettsyror. Producerar galla. Lagrar fettlösliga vitaminerna; A, D, E, K. Utgör bloddepå samt depå för järn. Leverns normala funktioner Metabolisering av olika ämnen- exammoniak från proteinmetabolism ombildas till urea som kissas ut via njurarna. En del av infektionsförsvaret genom fagocytos vilket utförs av makrofager 1

Syntetisering av av triglycerider från fria fettsyror. Producerar galla. Lagrar fettlösliga vitaminerna; A, D, E, K.

2 Mjälte Hemolys= Sönderfall av erytrocyter vilket frigör hemoglobin och bilirubin bildas. Bilirubinmetabolismen Blodbanan Lever Bilirubin konjugeras= görs vattenlösligt till glukuronsyra för att kunna utsöndras i gallan till tarmen Vid levercells och gallvägssjukdom går konjugerat bilirubin tillbaka till blodbanan Urobilin färgar urinen gul Sterkobilin färgar avföringen bruk Biliverdin färgar gallan grön Gallproduktion Gallproduktion i levercellerna Cirka 500 ml/ dygn Ductus hepaticus communis Ductus choledocus Ductus cysticus Symtom på leversjukdom Förstorad lever- upptäcks vid palpation av buken Ikterus- i hud och ögonvitor Patologiska levervärden 2

gallvägssjukdom går konjugerat bilirubin tillbaka till blodbanan Urobilin färgar urinen gul Sterkobilin färgar avföringen bruk Biliverdin färgar gallan grön

3 Ikterus Kirurgisk ikterus- ikterus som beror på hinder i gallvägarna och behandlas kirurgiskt(cholecystolithiasis, choledocholithiasis) Medicinsk ikterus- alla övriga tillstånd som orsakar ikterus Leverrelaterade symtom IKTERUSgulfärgning av hud och slemhinnor. Ger ofta porterfärgad urin och kittfärgad avföring. KLÅDA- Oklart vad som orsakar klådan. Gallsyror samlas i blodet och ger klåda. Endogena opioider aktiverar särskilda delar i hjärnan och ger klåda. Behandling mot klåda Peroralt intag av kolestyramin (Questran). Ges helst på morgonen. Sedativa medel (Atarax) Antihistaminpreparat (Tavegyl) UV-ljusbehandling Avduschning Mentolsprit Sval rumstemperatur Svala, släta och lätta sängkläder 3

KLÅDA- Oklart vad som orsakar klådan. Gallsyror samlas i blodet och ger klåda. Endogena opioider aktiverar särskilda delar i hjärnan och ger klåda.

4 Diagnostik Blodprovtagning Leverbiopsi Datortomografi Ultraljud Scintigrafi ERCP PTC Diagnostik ERCP-endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi. PTC- perkutan transhepatisk kolangiografi MRCP- magnet-resonans-kolangiopankreatikografi Orsaker till akut hepatit Virus Andra mikroorganismer Alkohol Läkemedel Autoimmuna mekanismer 4

PTC- perkutan transhepatisk kolangiografi MRCP-

5 Non alcoholic fatty liver disease Leversteatos Vanligaste orsaken till förhöjda levervärden i Sverige Fettinnehållet i levercellerna är kraftigt ökat Förekommer vid övervikt Förenad med diabetes och metabolt syndrom. Kostförändring och viktnedgång är primärbehandling. Hepatit A (anti-hav) Asymtomatisk och anikterisk Inkubationstid 2-6 v Smittar peroralt, oftast i utlandet Influensaliknande symtom Specifik behandling saknas (ev undvika fet mat och alkohol) Profylax: Gammaglobulin Tänka på vad man äter! Vaccination: Havrix Hepatit B (HbsAg) Förekommer vanligen hos alkoholoch narkotikamissbrukare Inkubationstid 2-6 mån Smittar parenteralt (0,001 ml blod räcker för smitta). Sexuell kontakt. Mor-barn vid förlossning. 50% har inga symtom. Övriga kan ha ledbesvär och hudutslag. 5% blir kroniska. Markörer: HBsAg, HBeAg vid kronisk icke läkt infektion Profylax: Vaccinering Behandling: Antiviral behandling och Interferon 5

Hepatit A (anti-hav) Asymtomatisk och anikterisk Inkubationstid 2-6 v Smittar peroralt, oftast i utlandet Influensaliknande symtom Specifik behandling saknas (ev undvika fet mat och alkohol)

6 Hepatit C (anti-hcv) Inkubationstid: 2 veckor- 6 månader Smittoväg: Parenteralt (låg smittorisk vid sexuell överföring. Perinatal smitta mycket sällsynt. Oftast helt asymtomatisk 50 % blir kroniska. Vid sen form av fullminant leversvikt är mortaliteten c a 90%. Behandling: Antivirala medel i kombination med interferon (Introna eller Peg-Introna) Hepatit D (HDV) och Hepatit E (HEV) HEPATIT D: Förekommer endast ihop med hepatit B och uteslutande hos narkomaner. Inkubationstid: 4-6 v Smittar parenteralt. Vaccination mot HBV ger automatisk immunitet, Behandling: Ev interferon eller annan antiviral terapi. HEPATIT E: Liknar epidemiologiskt hepatit A. Epidemier har förekommit i olika sydliga U-länder. Smittväg: Feces-oralt Samma som vid hepatit-a; feber, ledvärk. Profylax: Undvika kranvatten, ej tillagad föda. Behandling: ev specifikt immunglobulin Alkoholinducerad leversjukdom Steatos: Rikligt med fett i levercellerna, ett förstadium till cirrhos. Fibros: Sjukligt ökad bildning av bindväv Hepatit: Akut leverinflammation Cirrhos: skrumplever, levercellerna förstörs och ersätts med skrumpnande bindväv. 6

Behandling: Antivirala medel i kombination med interferon (Introna eller Peg-Introna) Hepatit D (HDV) och Hepatit E (HEV) HEPATIT D: Förekommer endast ihop med hepatit B och uteslutande hos

7 Kliniska tecken Påvisad leverförstoring Uttalad kolestas- högt bilirubin Vid hepatit ses ibland feber, kontinuerligt eller septiskt intermittent Hepatiten kan vara såväl asymtomatisk som svårartad och leda till döden. Alkoholcirrhosen är icke-progredierande om man slutar dricka helt och inte har någon hepatit. Behandling Abstinens- avhållsamhet från alkohol hjälper alltid Antabus-till patienter utan etablerad cirrhos Fullvärdig kost- vanligen ses brist på folsyra, B6 och B1, nikotinsyra, riboflavin och vitamin C. Kortikosteroider-vid akut alkoholhepatit Levertransplantation-vid uttalad cirrhos. Förutsätter sjukdomsinsikt, dokumenterad abstinens, etablerat socialt nätverk och etablerad kontakt med alkoholklinik. Autoimmun kronisk aktiv hepatit Orsaken är okänd, kanske ärftliga faktorer. Kronisk i sitt förlopp. I slutstadiet ses cirrhos. Symtom: Trötthet, illamående, aptitlöshet, muskel och ledvärk. Diagnos: Patologiska levervärden, kraftigt förhöjt IgG samt antikroppar mot glatt muskulatur. Behandling: Kortison (ev i kombination med azathioprin) 7

Behandling Abstinens- avhållsamhet från alkohol hjälper alltid Antabus-till patienter utan etablerad cirrhos Fullvärdig kost- vanligen ses brist på folsyra, B6 och B1, nikotinsyra, riboflavin och

8 Primär biliär cirrhos (PBC) Inflammatorisk process i leverns minsta gallgångar. Sprids till portafälten och sedan hela levern. Till slut ses cirrhos. Orsaken är okänd. Autoantikroppar mot mitokondrier förekommer nästan alltid (autoimmun sjukdom?) 80-95% är kvinnor. Ärftlighet från mor till dotter. Primär biliär cirrhos (PBC) Symtom: Patologiska levervärden, klåda, ikterus. Diagnos: ALP, GT och Bilirubin, antikroppar mot mitokondrier samt förhöjt polyklonalt IgM. Leverbiopsi visar inflammerade gallgångar. Behandling: Ursofalk (gallsyra hos björnar) Prognos: Behov av levertransplantation Primär skleroserande cholangit Förkommer vanligen ihop med ulcerös kolit. Orsaken är okänd. Ger kraftig, kronisk inflammation omkring gallvägarna med uttalad fibros. Symtom: Ofta symtomfri. Övriga symtom är gallstas, klåda, ikterus, matleda, trötthet och viktförlust. Feber tyder på cholangit. 8

Primär biliär cirrhos (PBC) Symtom: Patologiska levervärden, klåda, ikterus. Diagnos: ALP, GT och Bilirubin, antikroppar mot mitokondrier samt förhöjt polyklonalt IgM.

9 Primär skleroserande cholangit Diagnos: Förhöjda levervärden. Leverbiopsi visar gallvägsskador med fibros runt gallvägarna. ERCP visar omväxlande vidgade och förträngda gallvägar. Ingen effektiv behandling finns. Prognos: Utökad risk för cancer. Vanlig indikation för levertransplantation. Levercirrhos Portal hypertension Blödande esofagusvaricer Allmän blödningstendens Ascites Splenomegali Leverencefalopati (leverkoma) Hudförändringar Proteinkatabolism Störd glukosmetabolism Störd fettnedbrytning Nedsatt infektionsförsvar Hepatorenalt syndrom Portal hypertension Esofagusvaricer Ascites- komplikationer i form av bakteriell peritonit, pneumoni, UVI, hepatorenalt syndrom Splenomegali Ökad kollateralcirkulation Inre hemorojder 9

Levercirrhos Portal hypertension Blödande esofagusvaricer Allmän blödningstendens Ascites Splenomegali Leverencefalopati (leverkoma) Hudförändringar Proteinkatabolism Störd

10 Sjuksköterskans observationer Vikt 1 gång/dag Temp 2ggr/dag Blodtryck och puls minst 2 ggr/dag Urinmätning (var 6:e eller var 8:e timme) Avföring minst 2 ggr/dag, helst 3-4ggr/dag Flapping tremor x 3 Fetor heapticus Vakenhet och allmäntillstånd Observationer och behandling Kontroll av Hb dagligen Kontroll av El-status i serum (dagligen) Kontroll av tu-natrium+tu-kalium (dagligen) Kontroll av leverstatus och PK(dagligen) Kontroll av F-Hb vid varje avföring Vätskerestriktion, kontroll av vätskebalans Ev KAD Ev V-sond Behandling Energi och proteinrik kost (EPR) Proteinreducerad kost Laktulos/Importal (tills 3-4 avföringar/dag) Laktuloslavemang (300 ml laktulos i 700 ml vatten) Kvävereduktion med bredspektrumantibiotika Sedativa och analgetika endast utifrån ordination. Konakion i intravenös injektion Laparocentes (vid spänd ascites) Blododling (vid temp> 38,0) 10

leverstatus och PK(dagligen) Kontroll av F-Hb vid varje avföring Vätskerestriktion, kontroll av vätskebalans Ev KAD Ev V-sond Behandling Energi och proteinrik kost (EPR) Proteinreducerad kost

11 Behandling-läkemedel Kaliumsparande diuretika (Spironolakton, amilorid) Man vill motverka aldosteroneffekten. Neomycin (bredspektrumantibiotika)- minskar ammoniakbildning i tarmen. Laktulos (laxantia som minskar ammoniakbildning i tarmen) Konakion (K-vitamin) Sammanfattning Gulmärkning vid blodsmitta Observera tecken på slöhet. Kontrollera då flapping, F-hb, puls och blodtryck. Notera snabb viktnedgång (> 0,5 kg/dag) samt kraftig förändring av S-Na, S-K och S-Krea. Ge aldrig lugnande medel eller analgetika till en patient med risk för levercoma utan att först fråga ansvarig läkare! Se till att patienten har avföring minst 2 ggr/ dag!!!!!!! 11

Laktulos (laxantia som minskar ammoniakbildning i tarmen) Konakion (K-vitamin) Sammanfattning Gulmärkning vid blodsmitta Observera tecken på slöhet.

Relevanta dokument

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer