Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg
|
|
- Britt-Marie Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Senaste nytt från hästforskningen populärvetenskaplig rapport nummer Tema - avel och hästhållning Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg För att kunna mäta avelsframsteg för varmblodiga ridhästar är det en fördel om man kan väga in resultat från såväl 3-årstest, kvalitetsbedömning som tävling. Det visar forskning som Åsa Viklund vid SLU har gjort med finansiering från Stiftelsen Hästforskning. När avelsmålet är tävlingsegenskaper i hoppning respektive dressyr är det viktigt att det finns resultat från alla tre informationskällorna för att få fram de säkraste indexen. Det gäller för alla hästar oavsett ålder, säger SLU-forskaren. TÄVLING VIKTIGAST Hästar som har egna tävlingsresultat har säkrast avelsindex. Men information från de båda unghästtesterna vid 3 respektive 4 års ålder ger också bra säkerhet eftersom de egenskaper som bedöms till stor del beror på arvet och de har starka samband med framtida tävlingsresultat. Syftet med Åsa Viklunds studier var bland annat att få en bättre förståelse för hur indexen påverkas av vilken information som finns tillgänglig för hästarna vid olika ålder i deras liv. Jag ville också analysera avelsframstegen hos olika grupper av hästar och därigenom förstå vilka avelsstrategier som bidragit. Den kunskapen behövs för att kunna ge rekommendationer till uppfödare för framtida avelsarbete. Åsa Viklund har även ambitionen att utveckla presentationen av indexen för att göra dem mer begripliga för aktiva utövare inom hästavel och ridsport. Ett sätt är att belysa hur indexet för varje enskild häst påverkas av härstamning, egna respektive avkommors prestationer. I studierna har hon analyserat trenden för avelsindex genom att följa den avelsmässiga utvecklingen i hoppning och dressyr över flera generationer. Hon såg bland annat att från mitten av 1980-talet ökade den genetiska framstegstakten markant och det berodde på fyra orsaker: 1 Succesivt allt starkare urval av hingstar i ett förnyat bruksprov från slutet av 1970-talet. 2 Import av en del utmärkta hingstar, framför allt i hoppning, som oftast testades i det svenska bruksprovet innan de sattes i avel 3 Införandet av kvalitetsbedömning 1973 som gav möjlighet att bedöma unga hästars prestationsegenskaper. 4 Införandet av avelsvärdering 1986 baserad på resultat från kvalitetsbedömning som främst användes för avkommebedömning av hingstar. Framstegstakten för hoppning var snabbare än för dressyr. Den svenska hästen betraktades ursprungligen som en dressyrhäst och den genetiska nivån för hoppning var inledningsvis låg. I och med det nya bruksprovet kunde hoppningen testas på ett bättre sätt och tillsammans med import av en del framstående hopphingstar ökade den genetiska nivån för hoppning i populationen i mycket rask takt. Avelsframstegen hittills inom svensk avel beror alltså främst på att bra hingstar använts. Urvalet av vilka ston som sätts i avel har inte varit lika genomtänkt, såväl bra som dåliga ston har använts. Forskaren föreslår därför att framtida avel bör lägga mer tonvikt på en mer effektiv användning av avelsindex vid urval av ston, både vid ung ålder och efter att avkommorna har testats. Åsa Viklund tycker även att det bör göras mer för att bättre ta tillvara potentiella hingstämnen som är födda i Sverige. För mer information Åsa viklund, slu asa.viklund@slu.se Projekt: Avelsframsteg och selektionsstrategier baserade på integrerade avelsindex för svenska ridhästar. Läs mer om hästforskning stiftelsen Hästforskning (shf) finansierar hästforskning i sverige och norge. en viktig uppgift för shf är att sprida forskningsresultaten populärvetenskapligt. i denna forskningsrapport nr med tema avel presenteras ett antal slutrapporterade svenska projekt samt några pågående norska projekt. Citera gärna texterna i rapporten och ange då källan, stiftelsen Hästforskning. alla pågående och avslutade forskningsprojekt finns presenterade på Du kan nu också hitta information om många forskningsprojekt via kunskapssajten Hästsverige som stiftelsen Hästforskning är en av initiativtagarna till. trevlig läsning! Peter Kallings, forskningschef Carin Wrange, redaktör & fotograf Kari Hustad, redaktör Therese Lundqvist, redaktör Ansvarig utgivare: peter kallings, vmd, forskningschef stiftelsen Hästforskning, , , peter.kallings@nshorse.se,
2 Vad göra när avmaskningen inte fungerar? En dos direkt i hästens mun, helt enkelt. Vissa hästar avmaskas upp till sex gånger per år för att hålla parasiterna borta. Andra hästar får endast en årlig avmaskning. Veterinärinstitutet i Oslo har i ett norskt-svenskt projekt undersökt i vilken utsträckning parasiter faktiskt dödas av en avmaskningskur. Resultaten är inte uppmuntrande. Under två år gjorde forskarna undersökningar i fler än 100 stora och små stall i Norge. Målet för forskarna Inger Sofie Hamnes och hennes kollega Carl Fredrik Ihler på NVH (Norges veterinärhögskola) var att kartlägga resistens och kontrollåtgärder när det gäller parasiter. Studierna har finansierats av Stiftelsen Hästforskning. Vi frågade hästägarna hur ofta de avmaskar och om de har andra förebyggande åtgärder. De har också svarat på vem de frågar om råd när det gäller parasitkontroll, säger Inger Sofie Hamnes. Det var stor skillnad i hantering mellan de olika stallarna. Trenden är att stora stall och stuterier oftare avmaskar i nära samarbete med veterinärer, medan mindre stall ger färre doser per år. STudIeR I LAbORATORIeT Vid Veterinärinstitutet kontrollerade forskarna hästgödsel från 184 hästar fördelat på 20 stora stallar som hade behandlats med olika avmaskningsmedel 10 dagar i förväg. Resultaten visade att bara drygt 40 procent av hästarna var parasitfria, trots att de hade just blivit avmaskade. Jag fruktade tyvärr att det var så. Resultaten överensstämmer med en tidigare studie vid NVH 1995, där 14 av 17 stallerna hade en reducerad effekt av avmaskningsmedel. På 1960-talet kom flera nya avmaskningsmedel på marknaden. Optimism var hög, man trodde att det nu fanns en permanent lösning för att bekämpa parasiter hos olika djur. Men glädjen var kortvarig. Efter några år sågs de första resistenta parasiterna hos får. Forskaren Inger Sofie Hamnes visar hur en spolmask ser ut. Det är en parasit som främst drabbar unga föl. De senaste 30 åren har det inte utvecklats några nya preparat av denna typ på marknaden. Samtidigt kommer rapporter från hela världen att avmaskningsmedel med brett spektrum har tappat effekt. ReSISTeNS utvecklad De preparat som nu använts i cirka 50 år har utvecklat resistens mot anthelmintika. Det har skett en mutation som sedan gått i arv. Vissa maskar har gener som gör dem resistenta mot ett visst läkemedel, och denna resistens går i arv. Om hästen varje gång avmaskas med samma preparat ger det perfekta förhållanden för de resistenta parasiter som då blir ännu fler. Vi måste sluta tro att vi kan behandla oss bort från problemet. Resistenta parasiter hos häst försvinner inte, säger Inger Sofie Hamnes. Som en del av forskningprojektet pågår analyser vid SLU som undersöker om det finns någon genetisk likhet mellan resistenta Foto: Veterinärinstitutet i Oslo rundmaskar i Norge och Sverige, men resultaten är ännu inte klara. MåSTe TÄNKA NYTT Förebyggande åtgärder är den framtida lösningen för att undvika ökad resistens. Betesputsning, anläggning av grus eller sand i rasthagar samt sambetning med andra djurslag är bra åtgärder. Betesmarker behöver dessutom få vila ibland. Inga maskar kan överleva i en hage som har varit hästfri i två år. inger sofie Hamnes, nvh inger.hamnes@vetinst.no Projekt: Gastrointestinala nematoder hos hästar. Anthelmintikaresistens och kartläggning av kontrollåtgärder mot parasitinfektioner.
3 Torr mark håller spolmasksmitta borta Strategiskt nyttjande av rasthagar och betesmark är viktigt för att minska förekomsten av spolmask i hästbesättningar. Parasiten visar sämre överlevnad och lägre smittspridning i rasthagar med grusbeläggning jämfört med gräshagar. Johan Höglunds studie på ett antal svenska stuterier visade att smittrycket av spolmask var relativt lågt på betesmarker som ingick i en växtföljd. Det är alltså viktigt att regelbundet byta beten för föl och unghästar, omväxlande odla andra grödor och upplåta betesmarken åt vuxna hästar som inte utskiljer spolmaskägg, för att få ner smittrycket. Johan Höglund, slu johan.hoglund@slu.se Projekt: Epidemiologiska studier av spolmasksmitta hos föl vid svenska stuterier med fokus på äggens överlevnad i olika miljöer. Detta visar forskning som har gjorts under ledning av Johan Höglund vid SLU. Studien har finansierats av Stiftelsen Hästforskning. Rasthagar med gräs upplevs ofta som tilltalande att släppa föl på. Men för att undvika förorening med spolmaskägg bör de om möjligt inte användas av föl som är äldre än 10 veckor eller unghästar upp till 2 år, säger Johan Höglund. Hästens spolmask är en parasit som drabbar unga föl. Parasiten sprids genom ägg som kommer ut med träcken och som blir smittsamma efter en tids mognad i den yttre miljön. Möjligheten att hålla kontroll på parasiten genom avmaskning har försämrats under senare år då ivermektin och liknande preparat numera uppvisar i det närmaste obefintlig effekt på spolmask. I nuläget är det enbart preparat med substansen fenbendazol som har fullgod effekt på spolmask och i viss mån även pyrantel. I projektet genomfördes experiment för att undersöka hur spolmaskäggen påverkades när träckhögar från infekterade hästar placerades ut i två olika miljöer. Det visade sig att på gräsbevuxen mark etablerade sig parasitäggen snabbt i det översta jordlagret och de fanns även kvar under flera år trots att de träckhögar som placerades ut försvann snabbt. När träcken placerades på en yta som efterliknade den som finns i rasthagar med grus, torkade högarna ut och spolmaskäggen dog snabbare. Det är dock viktigt att även grushagar sköts om. Om exempelvis gödseln trampas ner i det översta gruslagret är det viktigt att detta skrapas bort för att få bort spolmaskäggen. MeR SMITTA I GRÄSMARK
4 Olika strategier motverkar inavel De norska hästraserna fjordhäst, döle, nordland/lyngen och kallblodstravare löper alla risk för ökad inavel. När det gäller döle och nordland/lyngen är populationerna så pass små att de betraktas som hotade arter. Hanne Fjerdingby Olsen har i en avhandling vid UMB (Universitetet for miljø- og biovitenskap) i Oslo studerat den genetiska variationen inom de norska hästraserna. Tidigare studier har visat på alarmerande hög inavel hos den nordiska kallblodstravaren. Tecken på inavelsdepression, till exempel nedsatt fertilitet och travprestation, har kunnat ses. Avhandlingens syfte var att ta fram aktuell information om den genetiska variationen hos de norska raserna och se hur stor effekt olika metoder och åtgärder har haft på inavelsgraden. OPTIMALA bidrag RÄTT VÄG Fjerdingby Olsen ville också utvärdera dagens modell för beräkning av kallblodstravarnas avelsindex, samt testa verktyget optimala bidrag. Det är en selektionsmetod som innebär att man väljer ut avelsdjur inte bara mot bakgrund av deras prestationer/ index med mera, utan även tar hänsyn till inavel och inavelsökning. Tillämpas på små populationer där inavel är eller befaras vara ett problem. I den första studien studerades den genetiska variationen hos döle- och nordland/ lyngen-hästar. Inavelskoefficienten uppskattades till ca 12 procent i båda raserna, vilket är samma inavelsgrad som avkomman till två halvsyskon. Forskningen visade att inaveln ökar i döle, medan den sjunker i nordland/lyngen, trots att den sistnämnda har sämre förutsättningar på grund av en liten population. Det kom också fram att inom döle används inavel som en avelsstrategi. Detta kunde inte ses hos nordland/lyngen, snarare en tendens till att inavel undviks. Den höga inaveln i döle beror också på selektion, vilket inte har använts lika starkt i nordland/lyngen. Där har man mer fokuserat på att rasen ska överleva. Rekommendationen är att optimala bidrag börjar användas i båda raserna, för att kunna få genetiskt framsteg samtidigt som man får kontroll över inaveln. I den andra studien gjordes en simulering för att se hur den effektiva populationsstorleken och det genetiska framsteget påverkades om sättet att selektera avelsdjur ändrades inom de små raserna döle, fjordhäst och nordland/lyngen. Antalet födda föl varierades, liksom hur stor andel av fölen som var efter treårig hingst. Det prövades också att inte använda något urval alls, dvs att alla hingstar var tillgängliga för avel. Resultatet visade att det behövs minst 200 födda föl per år för att uppnå en effektiv populationsstorlek på minst 100, vilket är den minimigräns som brukar rekommenderas (motsvarar en inavelsökning på 0,5 procent per generation). FLeR 3-åRSHINGSTAR Att öka användandet av treårshingstar ökade den effektiva populationsstorleken markant, detta eftersom treårshingstar bara godkänns för ett år och måste sedan visas igen, vilket medför att det är fler hingstar som får chansen i aveln och det blir därmed färre avkommor per hingst. I den tredje studien undersöktes olika alternativ för avelsvärdering av tävlingsprestationer hos norska och svenska kallblodstravare. För att skatta säkrast möjliga avelvärden för insprungen prissumma jämfördes olika sätt att beräkna dessa avelsvärden. Det visade sig att dagens system för avelsvärdering som baseras på prissumma och startstatus var den som gav den säkraste skattningen och bör nyttjas även fortsättningen. Målet med den sista studien var att använda optimala bidrag och, baserat på resultaten, ge råd om hur detta bäst kan användas i framtiden i aveln av norska och svenska kallblodstravare. Verktyget optimala bidrag kan alltså välja ut hur många ston varje hingst bör betäcka för att få högsta möjliga avelsframsteg, men ändå hålla inaveln på den nivå man har bestämt. ÖKAT GeNeTISKT FRAMSTeG Det genetiska framsteget ökade med procent med optimala bidrag jämfört med hur det ser ut idag. Baserat på resultaten rekommenderas avelsföreningen att använda optimala bidrag för aktiv rekrytering av förstagångskandidater för godkännande, men också för att ge årliga avelstillstånd baserat på tidigare antal betäckta ston för redan godkända hingstar. Forskningen i den tredje delstudien finansierades från svenskt håll till en början av ATG:s forskningskommitté och därefter av Stiftelsen Hästforskning. Huvudfinansiär från norsk sida var framförallt Norges Forskningsråd. Hanne Fjerdingby olsen, umb hanne.fjerdingby@umb.no Projekt: Genetic variation and management of the Norwegian horse breeds. Foto: Claes Kärrstrand
5 Vatten vid varje fodring bäst för hästen Hästar som arbetar bör ha tillgång till dricksvatten vid varje utfodringstillfälle. I annat fall finns risk för en förändring av kroppsvätskornas fördelning och därmed en minskad blodvolym. Det visar forskning som professor Kristina Dahlborn vid SLU och veterinär Sara Nyman har gjort med finansiering av Stiftelsen Hästforskning. Studien visar också att hästar i regelbundet arbete inte har ett högre vattenintag på vintern om deras dricksvatten är ljummet jämfört med om det är fryskallt. beteende OcH VÄTSKebALANS Forskarnas syfte med studien var att studera hur vattenintag, beteende och vätskebalans hos arbetande hästar påverkas dels av dricksvattnets temperatur och dels av om de har tillgång till dricksvatten vid varje utfodringstillfälle eller bara under natten. För att studera hur vätskebalansen påverkades vägdes hästarna och blod- samt urinprov togs. De sex varmblodiga hästarna (valacker) som ingick i studien fick först välja mellan dricksvatten av två olika temperatur. Det ena vattenkaret innehöll vatten som hade temperaturen + 4 grader och det andra karets vatten var betydligt varmare, + 20 grader. När hästarna fick välja mellan de två temperaturerna gjorde de individuella val. Det visade sig dessutom att de hästar som föredrog ett varmare vatten gjorde det såväl sommar som vinter, och samma sak med de som valde det kalla vattnet. Däremot var det ingen skillnad i mängden drucket vatten mellan de två temperaturerna när hästarna på vintern bara fick tillgång till vatten av en temperatur i taget, +4 C eller +20 C. dricker MeR VId FOdRING Eftersom det förekommer att hästar fodras både en och två gånger per dygn utan tillgång på vatten utfördes dessutom ytterligare en delstudie. De sex valackernas frivilliga vattenintag och vätskebalans studerades på två olika foderstater och vid två olika vattningsrutiner. Den ena foderstaten var baserad på huvudsakligen torrt hösilage och den andra på cirka 50 procent grovfoder (torrt hösilage) och cirka 50 procent havre. Hästarna gick i hård träning. Denna studie visar att arbetande hästar dricker mer på en grovfoderstat och har större vätskereserver och blodvolym än på en kraftfoderstat när de hade tillgång till dricksvatten vid varje utfodringstillfälle. När hästarna erbjöds vatten enbart under natten, det vill säga mellan och så blev blodvolymen lägre oavsett om hästarna åt enbart grovfoder eller grovfoder i kombination med kraftfoder. RISK FÖR MINdRe blodvolym Studierna visar att arbetande hästar bör ha tillgång till dricksvatten vid varje utfodringstillfälle eftersom de annars riskerar en förändring av kroppsvätskornas fördelning och därmed en minskad blodvolym. Studiens resultat ger inte stöd för ett generellt råd om att vintertid undvika kallt (+4 C) dricksvatten till hästar. Däremot kan det vara viktigare för vissa individer, de som redan har ett lågt dagligt vattenintag, att se till att dricksvattnet är lättillgängligt, tilltalande och ge dem en foderstat som stimulerar ett högt vattenintag. I framtiden vore det intressant att studera effekter på vattenintag och drickbeteende beroende på dricksvattnets placering i förhållande till utfodringsplats, både i stallar och på lösdrift, tycker Sara Nyman. sara nyman, nyman@wallby.se Projektnamn: Hur påverkas hästars vattenintag, beteende och vätskebalans av tillgång på vatten vid utfodring samt av vattentemperaturen? Om Stiftelsen Hästforskning stiftelsen Hästforskning (shf) bildades 2004 av Hästnäringens nationella stiftelse (Hns) i samverkan med ab trav och galopp (atg), agria Djurförsäkring och stiftelsen lantbruksforskning (slf). atg, agria och slf sammanförde då sina forskningsmedel för häst och har hittills avsatt cirka sju miljoner kronor årligen till shf. De senaste åren har den svenska regeringen via forskningsrådet Formas anslagit minst lika mycket, dvs. shf har erhållit minst 14 miljoner kronor per år att fördela till olika forskningsprojekt. Dessvärre upphör den statliga medfinansieringen efter 2012 då statens återföring av miljöskatter upphör. shf arbetar tillsammans med Hns vidare på att söka säkerställa en långsiktig finansiering av hästforskningen. under 2009 inledde sverige och norge ett samarbete gällande hästforskning för att lyfta samverkansprojekt mellan länderna, där norska hästnäringen och staten bidrar med sex miljoner norska kronor. Men det behövs mer pengar för att täcka kostnaderna när det statliga stödet för hästforskning minskar. ett bidrag till forskningen från dig eller din organisation är därför extra värdefullt! Stiftelsen Hästforsknings pg-konto
6 Arv och allsidig träning ger hållbara hästar hästars resultat på tävling inom hoppning, dressyr och fälttävlan utgör underlag för en studie om hållbarhet. Husdjursagronom Åsa Braam, SLU, har studerat om antal år i tävling också är ett mått på hållbarhet hos hästar. I avelsmålet för den svenska varmblodiga hästen står att man ska producera hästar med en bra exteriör och som kan vara internationellt konkurrenskraftiga som dressyr- eller hopphästar. Även hållbarhet är ett avelsmål men det har man tidigare inte skattat avelsvärdet för. Mina studier visar att de hästar som tävlat med framgång i flera discipliner före sex års ålder och därmed fått en varierad träning som unga visar större hållbarhet. Dessa hästar har i snitt tävlat två år längre än övriga, säger Åsa Braam. Hon kan även konstatera att arvet, det vill säga hästens härstamning, är viktigare för hopphästar än för dressyrhästar. Generellt är arvbarheten för antal år i tävling ganska låg (0,04-0,12) men det genetiska sambandet för antal år i tävling och hoppegenskaper är 0,65-0,69. bör VÄGA IN TÄVLINGSKARRIÄReN Trots den låga arvbarheten tycker Åsa Braam att man absolut bör väga in tävlingskar- riären i bedömningen inom aveln, men det bör delas upp i olika discipliner för att ge en rättvis bild. Anledningen är att hopphästar oftast inleder sin tävlingskarriär när de är relativt unga och gör fler starter under livet än till exempel dressyr- och fälttävlanshästar. Därför bör avelsvärden för antal år i tävling skattas var för sig för de enskilda disciplinerna, säger Åsa Braam. bättre djurskydd Det finns flera skäl att det bör bedrivas avelsarbete för hållbarhet. Bland annat för ett bättre djurskydd då skador och sjukdomar leder till ett lidande för de drabbade hästarna. Ett annat skäl är ekonomi eftersom det görs stora investeringar i hästar och kostnader för veterinärbehandlingar vid skador kan bli stora. Syftet med Åsa Braams studier var att undersöka om den redan befintliga tävlingsstatistiken kan användas för att skatta avelsvärden för hållbarhet genom att studera antal aktiva år i tävling. Via Svenska Ridsportförbundet, som administrerar tävlingar inom ridsport, fick hon tillgång till en stor mängd data. Åsa Braams licentiatavhandling är baserad på tävlingsresultat från regional klass och upp till elitnivå för hästar födda under åren med tävlingsresultat från delades I TRe GRuPPeR Hästarna har delats upp i tre grupper: Valacker (kastrerade hingstar) som tävlat färdigt ( hästar), valacker som fortfarande är aktiva ( hästar) och samtliga hästar (ston, hingstar och valacker, hästar). I den sistnämnda gruppen finns både hästar som tävlar aktivt och hästar som avslutat sin tävlingskarriär. Att ston och hingstar har färre antal aktiva tävlingsår beror inte på sämre förmåga utan på att de även verkat inom hästaveln. De hästar som tävlat längst har 18 aktiva år bakom sig, vilket är ganska imponerande, tycker Åsa Braam. Åsa Braam asa.braam@telia.com Projekt: Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar. Stiftelsen Lantbruksforskning
Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Bakgrund
Genetiska analyser av olika indikatorer på hållbarhet hos svenska ridhästar Åsa Braam, Anna Näsholm, Lars Roepstorff och Jan Philipsson Sveriges Lantbruksuniversitet Bakgrund Avelsmål Dagens avelsmål för
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merAvelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att
Läs merAvelsarbete för bättre ledhälsa
Avelsarbete för bättre ledhälsa Svenska Sennenhundklubbens Uppfödarkonferens 24 oktober 2010 Sofia Malm Inst. för husdjursgenetik, SLU Foto: Åsa Lindholm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga
Läs merTravklubben Sleipner. Åbo
Travklubben Sleipner Åbo 160210 Information Marita Arvidsson, ordförande i Travklubben Sleipner sedan 2009 E post: marita.arvidsson@sleipner.org Hemsida: www.sleipner.org Facebook: Travklubben Sleipner
Läs merEgen undersökning 6 Material och metoder 6 Resultat 6
Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Kvalitetsbedömning 3 Bakgrund 3 Målsättning 3 Genomförande 3 Forskningsresultat 4 BLUP-index 5 Stokvalitet inom svensk halvblodsavel 6 Egen
Läs merAvel och uppfödningsenkät - ej företag
Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella
Läs merStrategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014
Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014 1. Bakgrund och nulägesbeskrivning Denna strategiplan är framarbetad av styrelsen för Stiftelsen Hästforskning (SHF) och bygger på tidigare strategiplaner
Läs merGenetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar
Slutrapport december 2013 avseende projekt nr H1047020 Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar Huvudsökande: Jan Philipsson
Läs merNina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:
Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari
Läs merSwedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång
Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång Den svenska varmblodiga hästen KUNGLIGT ARV. Bra saker tar tid. högkvalitativ hästuppfödning och framgångar på tävlingsarenorna är ingenting
Läs merÖvergripande Avelsmål. Avelsmål Exteriör. Avelsmål Hälsa. Avelsmål Hoppning (75%) Varför har vi. egentligen unghästtester?
Overall orthopaedic health 2016-01-29 Varför har vi egentligen unghästtester? Varför har vi egentligen Unghästtest? Framgång på tävlingsbanan = Avelsmålet Elisabeth Olsson, SWB Flyinge 15 januari 2016
Läs merEffekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för husdjursgenetik Effekten av att använda olika informationskällor vid skattning av hingstars avelsindex inom SWB Maria Pettersson
Läs mertema avelsstoet Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl 52 hästfocus #
52 hästfocus #1 2012 www.hastfocus.se Kulltorps stuteri har en tanke bakom varje nytt föl R På Kulltorps stuteri har det i många år fötts upp vackra och framgångsrika welshponnyer sektion B, som har hävdat
Läs merIndex för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet
Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden
Läs merStrategiplan för Stiftelsen Hästforskning
Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2012-2014 1. Bakgrund och nulägesbeskrivning Denna strategiplan är framarbetad av styrelsen för Stiftelsen Hästforskning (SHF) och bygger på tidigare strategiplaner
Läs merAvelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar
Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst
Läs merProgram & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB) 2015-08-29
Program & Deltagarmeddelande Kvalitetsbedömning (SWB) Kvalitetsbedömning & 3-årstest ponny samt fölbedömning (SWB) 2015-08-29 Mellersta Norrlands Hästavelsförening 1 Domare: Kvalitets häst (SWB): Exteriör:
Läs merTRAVHÄST- UPPFÖDNING
TRAVHÄST- UPPFÖDNING Foto: Claes Kärrstrand TRAVHÄSTUPPFÖDNING ROLIGT SPÄNNANDE OCH LÄRORIKT! För att nå framgång som uppfödare måste både avelsarbetet och själva uppfödningen lyckas. Man kan säga att
Läs merRasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21
Läs merUtvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem
Läs merFörslag till Hästnäringens forskningsprogram
1 Förslag till Hästnäringens forskningsprogram Bakgrund Stiftelsen Svensk Hästforskning har bildats av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG),
Läs merHÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte
HÄSTKUNSKAP Hästen har i dag ett stort värde för många människor och används i många olika sammanhang, till exempel inom hästsport, fritidsverksamhet och rehabilitering samt som arbetshäst inom natur-
Läs merAvel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning
Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april
Läs merÄr det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?
Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merKullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.
Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär
Läs merAvelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig
Läs merUtvärdering RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND
Utvärdering 2009 RAS Rasspecifik avelsstrategi för NORSK LUNDEHUND År 2007 fick Svenska lundehundsällskapet (SLS) sitt RAS fastställt av Svenska Kennelklubben. Det är nu dags att göra den årliga utvärderingen
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merAvelsvärdering med index. Sofia Malm
Avelsvärdering med index Sofia Malm Utbildning för avelsfunktionärer, 11 november 2015 Befintliga indexraser avseende ledhälsa Golden, labrador, flatcoated, rottweiler, bernersennen sedan 2012 Jämthund
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merStoreglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH 2003-12-11 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Svenskt halvblod (fastställda 031211) ALLMÄNT För att en häst skall få tillgodoräkna sig
Läs merHIPPOLOGI. Ämnets syfte
HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merAvelsplan för den varmblodiga travhästen
Avelsplan för den varmblodiga travhästen Här kan du läsa ett utdrag ur den nya avelplanen: Sid Inledning 4 Avelsmål 4 Avelsframsteg 5 Hur skapas avelsframsteg 5 Utveckling av km-tider hos 3-5 åriga varmblodstravare
Läs merAvelsvärdering med index. Sofia Malm
Avelsvärdering med index Sofia Malm Vad tänker hon prata om idag? Vad är index? För vilka egenskaper? Varför skatta avelsvärden? Index för HD och ED Uppföljning index för berner sennen Index i avelsarbetet
Läs merUtvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund
Utvärdering av Rasspecifika Avelsstrategier för Grosser Schweizer Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och medlemmar i Svenska Sennenhundklubben
Läs merAVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR
AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR Reglementet har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet den 1 februari 2006. Finlands Hippos rf - 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSvenska Rottweilerklubben/AfR
Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.
Läs merRAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merBeslut FoU - Häst
Beslut FoU Häst 20081216 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2008. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande år. Vissa
Läs merUtdrag ur Sto & Unghästreglemente
Utdrag ur Sto & Unghästreglemente Beräkningsuppgifter för avelsvärdebokstav l 2012 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB 1 7. Avelsvärdeklasser för ston Efter individuell avelsvärdering
Läs merAvelsplan för svenska ardennerhästen
Avelsplan för svenska ardennerhästen 1 Bakgrund Med en ökad befolkningsmängd och med industrialiseringens början på 1800-talet, krävdes en större häst med tyngd, massa och styrka, för att kunna dra de
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merHeritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU
Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merAvelsplan för gotlandsruss
Avelsplan för gotlandsruss Fastställd vid Svenska Russavelsföreningens styrelsemöte 2015-02-28 Historia, beskrivning, användningsområde och utbredning. Gotlandsrusset är en hästras som funnits på Gotland
Läs merHur förselektion av hästar till bedömning och tävling kan hanteras i avelsvärderingen
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hur förselektion av hästar till bedömning och tävling kan hanteras i avelsvärderingen Katarina Rämö Examensarbete / SLU,
Läs merRasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Läs merSvenska Russavelsföreningen
Svenska Russavelsföreningen Svenska Russavelsföreningens avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar 2013 Antagna av Svenska Russavelsföreningens styrelse 2012-12-12 1 Svenska Russavelsföreningens
Läs mer1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 4 AVELSPLANENS VIKTIGASTE BESTÅNDSDELAR 10 5 RASENS BENÄMNING 10
Avelsplan fö r SWB Antagen av SWB:s styrelse 2015-09-12 1 INLEDNING - FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2 BAKGRUND 4 2.2 MILSTOLPAR I SWB:S MODERNA HISTORIA 5 3 AVELSPROGRAM OCH AVELSFRAMSTEG 7 3.1 HUR SKAPAS AVELSFRAMSTEG?
Läs merUtvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program
Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med
Läs merTävlingsinspirationsträff 6 februari 2019 Tema: SMITTSKYDD
Tävlingsinspirationsträff 6 februari 2019 Tema: SMITTSKYDD Gäst Susanna Staaf, distriktsveterinär En träff där vi välkomnar klubbens alla tävlingsintresserade medlemmar, oavsett ambitionsnivå och tävlingserfarenhet.
Läs merHur vet jag om min katt har mask?
Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt
Läs merPRESENTATION AV PERSONER SOM KANDIDERAR TILL POSTER I STYRELSEN VID ÅRSMÖTET 20100320
PRESENTATION AV PERSONER SOM KANDIDERAR TILL POSTER I STYRELSEN VID ÅRSMÖTET 20100320 Frågor ställda till nominerade personer 1. Har du tidigare erfarenhet från föreningsarbete 2. Om ja, hade du någon
Läs merUtvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010
Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2009-2010 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. SvBtks RAS blev fastställt 2008-1l-19 och
Läs merFå den bästa starten
Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,
Läs merGenetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11
Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför
Läs merKolik. Distriktsveterinärerna tipsar
Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på
Läs merRasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merUnghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening
Unghästtest 2018 Gävleborgs Hästavelsförening Högbo Ridklubb 26 maj 2018 1 Unghästtest 2018 26 maj på Högbo Ridklubb, Sandviken Startar: 26 maj kl 09.00 Vägbeskrivning: Norr- & söderifrån: E4 mot Gävle
Läs merInformation om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Läs merNU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM
NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv
Läs merHur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik
Läs merSvenska Ardennerhästen
Inhemska hästraser I Jordbruksverkets Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser nämns på flertalet ställen att det idag är djurägarna som sköter den stora
Läs merBetfor en riktig klassiker!
Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att
Läs merRätt grovfoder minskar risken för fång
Nytt från Stiftelsen Hästforskning nummer 2013 2 Foto: Bengt Ekberg /Azote Rätt grovfoder minskar risken för fång Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merHÄSTNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROGRAM 2013-2015
HÄSTNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROGRAM 2013-2015 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 4 3. Kriterier... 4 4. Kommunikation... 4 5. FoU-programmets tre delområden... 5 5.1 Hästens
Läs merAVELSVÄRDERING. Anders Järnerot
AVELSVÄRDERING Ett föredrag i ASVT:s regi Anders Järnerot FÖRE 1985 - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig. - Tonvikt på
Läs merHur vet jag om min hund har mask?
Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer
Läs merAvelsvärdering med index mentalitet och HD/ED
Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED RAS/RUS-konferens SBK, Arlanda 2014-11-08 Katja Nilsson (en del bilder från Sofia Malm, SKK) Index i hundaveln Vad är det? För vilka egenskaper? Varför ska
Läs merSto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2019 Fastställt 2018-09-19 av ASVH Service AB SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens
Läs merHopphästklubbens övergripande mål är att i samverkan med andra aktörer stärka svensk hoppsports och hopphästavels internationella konkurrenskraft
Hopphästklubben, är en ideell förening, ö som bildades 2002 och som nu har ca 400 medlemmar Hopphästklubbens övergripande mål är att i samverkan med andra aktörer stärka svensk hoppsports och hopphästavels
Läs merVad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK
Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni
Läs merRAS Rasspecifika avelsstrategier.
RAS Rasspecifika avelsstrategier. RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras. Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar,
Läs merHästskattningarna 2004 och 2010
Hästskattningarna 2004 och 2010 en analys utifrån näringens perspektiv Åsa Braam Sammanfattning Under 2004 och 2010 gjorde Jordbruksverket undersökningar för att skatta antalet hästar som finns i Sverige.
Läs merFördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines
Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt
Läs merBLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst!
Artikel till ASVHs Årsbok 2003 BLUP-index 2003 för hingstar och ston i halvblodsavel - utnyttja delindexen när Du väljer hingst! Av Jan Philipsson och Åsa Viklund Inst. för husdjursgenetik, SLU Inför varje
Läs merRAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1
RAS - Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund, september 2011 1 RAS- Rasspecifik Avelsstrategi Grönlandshund Bakgrund Föreliggande RAS är en revidering av upplagan från 2004. Rasklubbens avelsråd lämnade
Läs merBeslutad av styrelsen Bakgrund
Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning 2016-2019 1 Bakgrund Stiftelsen Hästforskning (SHF) bildades 2004 av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG), Stiftelsen
Läs merAVELSVÄRDERING FÖRE 1985. - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig.
AVELSVÄRDERING FÖRE 1985 - Intresse för avel sen vi domesticerade hästen. - Före 1985 premieringar för alla raser. - Jordbruksverket huvudansvarig. - Tonvikt på exteriör och härstamning, ej prestationer.
Läs merNyhetsbrev från avelsrådet
Nyhetsbrev från avelsrådet Avelsrådet vill rikta ett varmt tack till avelsregionsansvariga för deras hängivna arbete att samla uppfödare, täckhundsägare och övriga medlemmar i SShK till avelsregionsmöten
Läs merFODER- och VETERINÄRINFORMATION
Rapport från FODER- och VETERINÄRINFORMATION i IDUNNs regi Lördagen den 3 feb 2007 på Strömsholm Efter kaffe/te och bullar samlades vi; 25 intresserade personer, för att lyssna o lära oss mer om utfodring
Läs merRESULTAT VID TREÅRSTEST OCH KVALITETSBEDÖMNING FÖR AVKOMMOR FÖDDA I STIMULANSPAKETET ÅR
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 384 2010 RESULTAT VID TREÅRSTEST OCH KVALITETSBEDÖMNING FÖR AVKOMMOR FÖDDA
Läs merAvelsplan för svensk varmblodsavel 2006. Innehållsförteckning
AVELSPLAN Fastställd 2006 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Bakgrund... 3 3 Avelsprogram och avelsframsteg... 5 3.1 Hur skapas avelsframsteg?... 5 3.2
Läs merApotekets råd om. Mask hos katt
Apotekets råd om Mask hos katt I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask är mycket ovanligt på katter i vårt land, men kan förekomma utomlands. En katt kan ha mask utan synbara
Läs merWestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica Richard, har gjort denna sammanställning. Layout Ingegerd Grünberger och Monica Richard. 1.
Genomgång av registreringar 2015 samt följsamheten av de regler som klubben beslutat skall gälla baserade på RAS (rasspecifika avelsstrategier) för westie. WestieAlliansens styrelse, gm ordförande Monica
Läs merUtvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning
Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs merAvel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Läs merSto & Unghästreglemente
Sto & Unghästreglemente Bedömning av ston, föl och unghästar i Svensk Varmblodsavel 2016 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen SWB 1 Sto & Unghästreglemente Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Avelsvärderingens
Läs merBeslut H ästforskning
1(7) Beslut H ästforskning 2009-12-15 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2009. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande
Läs merHÄSTNÄRINGEN I SIFFROR
HÄSTNÄRINGEN I SIFFROR - viktigare än du tror Sverige är ett riktigt hästland, med stora sportsliga framgångar och ett brett intresse för hästen. Upplevelser, fritid, företagande och spel skapar efterfrågan
Läs merChristina Olsson Agr, Avelschef. Svensk Travsport.
Christina Olsson Agr, Avelschef Svensk Travsport www.travsport.se Svensk travhästuppfödning är tillsammans med Frankrike Europaledande och bland de tre främsta i Världen Några siffror från travsporten:
Läs merHingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från 2014-09-12 SWB. Fastställt den 12/9 2014 av ASVH Service AB.
Hingstreglemente Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel gällande från 2014-09-12 Fastställt den 12/9 2014 av ASVH Service AB. SWB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT 3 2. AVELSVÄRDERINGENS GRUNDER
Läs merRAS Uppföljning 2 2014
2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.
Läs mer