Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Kalmar län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Kalmar län Prognos för arbetsmarknaden 2016

2 Text: Maria Lycke, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Kalmar län... 6 Konjunkturen nu och framöver i omvärlden... 6 Starka men försiktiga hushåll i en svensk konjunktur som förstärks... 6 Arbetsgivarna i Kalmar län ser optimistiskt på framtiden... 7 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Brist- och överskottsyrken Befolkning och arbetskraft Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Utbildning Arbetskraftsdeltagande Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 43

4 4 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 beskriver utvecklingen på länets arbetsmarknad och bygger i huvudsak på de intervjuundersökningar som Arbetsförmedlingen har genomfört under hösten. Länets arbetsgivare har lämnat sina bedömningar över konjunkturläget. Inom det privata näringslivet i länet förväntas att utvecklingen på marknaden på varor och tjänster kommer att vara positiv det kommande året. Arbetskraften och sysselsättningen fortsätter att öka vilket är positivt på lång sikt. Även antalet rekryteringar ökar. Det noteras en stigande övergång från tillfälliga till fasta anställningar. Samtidigt signaleras att det råder brist på personer med specifika yrkeskompetenser. Det finns fortfarande personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden som får det svårt att konkurrera om lediga jobb. Minskad arbetslöshet i länet Från början av 2015 började arbetslösheten att minska. Nivåerna blev lägre än under 2013 och Det var framförallt ungdomar i åldern år som stod för den största minskningen. I oktober 2015 hade arbetslösheten bland länets ungdomar minskat med 17,6 procent jämfört med samma månad 2014, samtidigt som den totala arbetslösheten endast minskat 0,2 procent. Arbetslösheten sjunker bland inrikes födda men ökar för utrikes födda och framförallt för dem som är födda utanför Europa. Under oktober 2015 ökade arbetslösheten för utrikes födda med 20 procent medan den för inrikes födda minskade med 12 procent jämfört med oktober Sista kvartalet 2015 bedöms att personer är utan arbete i länet, en minskning med 50 personer jämfört med fjärde kvartalet Under sista kvartalet 2016 förväntas ytterligare en minskning i antalet arbetslösa till personer, vilket innebär en minskning med ytterligare 50 personer. Ökning av sysselsättning mot slutet av 2015 och under 2016 Sedan 2008 har flera näringsgrenar i Kalmar län haft en bra sysselsättningsutveckling. Största positiva förändring upplevde finansiell verksamhet, företagstjänster. Byggverksamhet, handel, hotell och restaurang samt transport har också ökat i antalet sysselsatta inom sina branscher. Det är inom industrin som den största minskningen skett. Branschen som kommer att bidra med en god sysselsättningsutveckling under 2016 är den privata tjänstesektorn. Sektorn består av olika delbranscher och bland dessa finns det stora skillnader i sysselsättningsförändringen. Även byggverksamhet signalerar ökat antal anställda medan industrin förväntar ett oförändrat läge under den närmaste framtiden och räknar med en minskning på längre sikt.

5 5 Den offentliga sektorns sysselsättning stiger både på kort och längre sikt. Det förväntas fler rekryteringar än pensionsavgångar. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta i länet ökar med 700 personer under 2015 och med ytterligare 900 personer under Fortsatt stora utmaningar på länets arbetsmarknad Andelen arbetssökande med utsatt ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga. I oktober 2015 utgjorde de 70 procent av totalt drygt inskrivna arbetslösa i Kalmar län. I de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet ingår: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldrarna år samt utomeuropeiskt födda. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden i länet kommer inte att förbättra situationen för de som redan står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens stora uppgift framöver är att tillsammans med andra aktörer och näringslivet samt länets kommuner stötta dessa arbetssökande och skapa varaktiga lösningar som leder till minskad arbetslöshet och högre sysselsättning. Trots att det finns många personer utan arbete i länet har ett flertal arbetsgivare svårt att hitta rätt personal till yrken som kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på yrkesfärdigheter och hantverksskicklighet. Det finns ett tydligt matchningsproblem eftersom många sökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Brist på rätt utbildad arbetskraft hämmar rekryteringar och sysselsättning och i förlängningen även tillväxt och välfärd. Framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjning är en annan utmaning för Arbetsförmedlingen att aktivt verka för.

6 6 Konjunkturläget i Kalmar län Konjunkturen nu och framöver i omvärlden Det har inte skett någon avsevärd förändring i framtidsutsikterna för den globala tillväxten sedan Arbetsförmedlingens prognos i våras. Världsekonomin fortsätter på den inslagna vägen med en långsam positiv utveckling där USA även fortsättningsvis bedöms hålla i taktpinnen. Den amerikanska ekonomin befinner sig i en god återhämtningsperiod även om tillväxten för första halvåret 2015 blev något svagare än förväntat. De amerikanska hushållen och den privata tjänstesektorn visar på en stark framtidsoptimism där låga räntor och energipriser samt en stark arbetsmarknad banar väg för en fortsatt god konsumtionstillväxt. En allt starkare dollar hämmar dock amerikanska exportföretag vilket förväntas hålla tillbaka den amerikanska återhämtningen något. Samtidigt har stagnationen i ett antal tillväxtländer, så som Kina, Japan, Brasilien och Ryssland, fortsatt. Kinas strukturella omvandling av inhemska ekonomin, med målet att bli mer driven av konsumtion istället för investeringar, har fått tillväxten att bromsa in ytterligare. Konsensusprognosen är ändå att den kinesiska ekonomin kommer att växa med cirka 6,5 procent under 2015 och I Europaområdet fortsätter konjunkturen röra sig sakta framåt och återhämtningen har stabiliserats under det senaste året. Den tyska tillväxten förväntas även fortsättningsvis att driva återhämtningen men positiva signaler flödar nu in på en allt bredare front. Länder som Storbritannien, Spanien men också Frankrike och Italien uppvisar nu tecken på en allt starkare och ihållande tillväxt. Utvecklingen går däremot fortsatt trögt i Finland och utvecklingen i Ryssland oroar. Låga oljepriser och fortsatta lättnader från ECB förväntas emellertid påverka den inhemska europeiska konjunkturen positivt samtidigt som en svag euro bidrar till en ökad nettoexport, något som sammantaget får återhämtningen i Europa att fortsätta framåt. Starka men försiktiga hushåll i en svensk konjunktur som förstärks Återhämtningen i den svenska ekonomin fortsätter och svensk BNP har växt under årets första sex månader. Under det andra kvartalet 2015 steg tillväxten med starka 3,3 procent 1 där större delen av BNP:s delkomponenter bidrog positivt. Till skillnad från 2014 så har nettoexporten visat på positiva siffror under inledningen av 2015 medan den så viktiga konsumtionen, som under de senaste åren drivit den svenska ekonomin, utvecklats i en något mer försiktig takt. Stämningsläget i näringslivet bedöms trots detta som mycket gott och flera framåtblickande indikatorer pekar uppåt. Till exempel så ligger Konjunkturinstitutets barometerindikator klart över det historiska genomsnittet, vilket visar på ett betydligt starkare läge än normalt, även om den föll något i november månad. Tre av fyra huvudsektorer (bygg- och anläggningsverksamhet, handel samt privata tjänstenäringar) bidrog positivt till uppgången medan industrins indikator backade något. För samtliga huvudsektorer ligger dock indikatorerna över eller klart över det historiska genomsnittet. I KI:s mätningar uppges även att sysselsättningen ökat och att anställningsplanerna för de kommande tre månaderna är 1 SCB, kvartal jämfört med kvartal , kalenderkorrigerad. Jämfört med 1:a kvartalet 2015 var ökningen 1,1 procent.

7 7 optimistiska. Enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex kan man dock avläsa en viss avmattning inom tillväxten för tjänstebranscherna och det har även skett en inbromsning i den månatliga hushållskonsumtionsindikatorn HUKO, som visar på att ökningstakten i hushållens konsumtion avtagit. 2 Även Konjunkturinstitutets indikator för hushållen har under de senaste mätningarna försvagats något och ligger strax under det historiska genomsnittet, vilket tyder på en viss pessimism inför den närmsta framtiden. Här är det synen på den svenska ekonomin i stort som är fortsatt negativ medan man bedömer sin egna ekonomiska utveckling som relativt god. Tillväxten i den svenska ekonomin kommer även fortsättningsvis drivas av den inhemska efterfrågan, där hushållen i utgångsläget bedöms ha ett relativt stort utrymme för att öka sin konsumtion. Hushållen positiva syn på den egna ekonomin är också ett gott tecken för konsumtionen på sikt. En stigande inflation och skattehöjningar förväntas dock påverka den disponibla inkomsten negativt. Lägger man därtill en fortsatt geopolitisk oro samt osäkerhet runt amorteringskrav och en eventuell bostadsbubbla kan hushållen bli något mer försiktiga och därmed öka sitt sparande, vilket verkar hämmande på köpkraften. På den positiva sidan ligger emellertid fortsatta låga räntenivåer, ökade realinkomster, stigande bostadspriser samt en stark arbetsmarknad vilket ger stöd för en försiktigt stigande inhemsk konsumtion under Samtidigt förväntas en relativt svag svensk krona i kombination med att utvecklingen i Europa förbättras verka gynnsamt på den svenska ekonomin. Även en stigande investeringsvilja tyder på en god tillväxt under prognosperioden. Arbetsgivarna i Kalmar län ser optimistiskt på framtiden Utsikterna på arbetsmarknaden i Kalmar län påverkas starkt av utvecklingen i Sverige och omvärlden. Konjunkturen i länet förbättras under det kommande året. Det är länets arbetsgivare som svarat på Arbetsförmedlingens prognosenkät som tror på ökade efterfrågan på sina varor och tjänster. Diagrammet nedan, som är korrigerat för säsongsvariationer, beskriver arbetsgivarnas efterfrågeförväntningar de kommande sex månaderna. Nivåerna i diagrammet ska utläsas som att värden över 110 är en bättre konjunktur än det historiska genomsnittet och ett värde under 100 är en indikation på en svagare konjunktur än vanligt. Detta signalerar att förväntningarna bland länets arbetsgivare är något starkare än normalt. Länets företagare förväntar sig en ökande efterfrågan till slutet av 2015 och under Företagens uppskattningar om framtiden skiljer sig från bransch till bransch. Störst optimism i höstens undersökning visar utbildning, vård och omsorg och byggverksamheten. Privata tjänster som brukar vara mest optimistiska är mer avvaktande i sina bedömningar. Det är handel som uppskattar en starkt stigande efterfrågan på sina varor och tjänster. Företagen inom industri har tidigare haft en vikande efterfrågan på sina varor. I dagsläget tror de flesta att efterfrågan ska öka något både i ett sex- och tolvmånadersperspektiv. 2 se SCB-indikatorer, oktober 2015

8 8 Även jordbruk och skogsbruk ser ljusare på sin framtida utveckling. Konjunkturindex för Kalmar län ligger på 111,1 vilket är starkare än det historiska genomsnittet och även högre än rikets som utgör 108,2. Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Kalmar län, våren 2007-hösten Index V H V H V H V H V H V H V H V H V H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser En stor ökning av antalet nyanmälda platser skedde under 2015 jämfört med Under januari till och med oktober 2015 anmäldes platser och under motsvarande period 2014 var det Av de nyanmälda jobben fanns 28 procent inom vård och omsorg. En annan näringsgren som hade en hög andel var finansiell verksamhet, företagstjänster, med 21 procent. Det bör nämnas att inom denna näringsgren är det bemanningsföretagen som anmälde flest platser. Bland yrken som mest efterfrågades var undersköterskor, hemtjänst, äldreboende m.fl. eventsäljare och butiksdemonstratörer m.m., grundskolelärare, grundutbildade sjuksköterskor, telefonförsäljare m.m., personliga assistenter, företagssäljare samt hovmästare och servitörer. Varsel Alla arbetsgivare som avser att säga upp fem eller fler är enligt främjandelagen skyldiga att informera Arbetsförmedlingen om detta. 3 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2.

9 9 Under januari till och med oktober 2015 berördes 726 personer av varsel. Något fler personer varslades under samma period Motsvarande siffra var 732. Alla varsel leder dock inte till uppsägningar och ännu färre resulterar i arbetslöshet. Av dem som ändå blir uppsagda är det en hel del personer som går direkt vidare till nya jobb. Andra påbörjar studier och lämnar arbetskraften. Andelen varslade som går ut i arbetslöshet beror bland annat på konjunkturen. Då arbetsgivare inte behöver anmäla de varsel som berör färre än fem personer är det sannolikt att det är några fler som berördes av varsel om uppsägning i länet.

10 10 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Branschstruktur i Kalmar län Arbetsförmedlingens beskrivning av sysselsättningen i denna rapport utgår från SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagbefolkning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning menas alla som har arbete i länet även om boendeorten ligger utanför länets gränser. Figuren nedan beskriver näringsstrukturen i Kalmar län. Branschstrukturen i Kalmar län ser något annorlunda ut jämfört med riket. 20,8 procent av länets sysselsatta arbetar inom tillverkning och utvinning, en siffra som är 7 procentenheter högre än motsvarande siffra för riket. Även vård, omsorg och sociala tjänster sysselsätter något fler än riket (19,4 procent respektive 16,6). En tydlig skillnad i fördelningen av andelen sysselsatta i de olika delbranscherna syns inom företagstjänster. I Kalmar län arbetar 10,7 procent av de sysselsatta i länet inom denna delbransch, vilket är 4,3 procentenheter lägre än rikets. Branschstruktur, andel sysselsatta per bransch. Kalmar län och riket, Kalmar län Riket Tillverkning och utvinning Vård och omsorg samt sociala tjänster Offentlig förvaltning, utbildning och försvar Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel Byggindustri Transport och magasinering Personliga och kulturella tjänster Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell och restaurang Information- och kommunikation 4,1% 3,8% 3,5% 3,3% 1,5% 6,9% 10,7% 10,4% 15,7% 20,8% 19,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Antalet sysselsatta fortsätter att öka Under 2011 fanns det totalt drygt personer sysselsatta (förvärvsarbetande dagbefolkning, år) i Kalmar län. Förändringen mellan 2010 och 2011 var marginell med en minskning på under 100 personer. Antalet sysselsatta minskade med 670 personer år 2012

11 11 och med 20 personer under år Arbetsförmedlingens bedömning är att under 2014 ökade sysselsättningen med 500 personer och kommer att öka med 700 till slutet av 2015 och med ytterligare 900 personer under Sedan 2008 har flera näringsgrenar haft en gynnsam sysselsättningsutveckling. Största positiva förändring upplevde företagstjänster med en sysselsättningsökning på 22 procent. Fastighetsverksamhet ökade med 13 procent, hotell- och restaurang med nästan 10 procent och byggverksamhet med 5 procent. Bland övriga näringsgrenar i länet noterades en nedgång av antalet sysselsatta. Inom industrin skedde den största minskningen med nästan 19 procent. Branschen som kommer att bidra med en god sysselsättningsutveckling är den privata tjänstesektorn. Sektorn består av olika delbranscher och bland dessa finns det stora skillnader i sysselsättningsförändringen. Byggverksamhet signalerar ökat antal anställda medan industrin förväntar ett oförändrat läge under den närmaste framtiden men räknar med en liten ökning på längre sikt. Den offentliga sektorns sysselsättning stiger både på kort och längre sikt. Det förväntas fler rekryteringar än pensionsavgångar. Sysselsatta år i Kalmar län, , prognos 2015 och Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen Arbetslösheten minskar I detta avsnitt kommer arbetslöshetens utveckling i Kalmar län att belysas. Källan till uppgifterna är Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Med arbetslösa menas totalt antal inskrivna arbetslösa, vilket är summan av öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. 4 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

12 12 I kapitlet redogörs för utvecklingen av arbetslösheten de senaste åren med tyngdpunkt på hur den förändrats under 2015 samt en framåtblickande prognos över arbetslöshetsutvecklingen fram till utgången av Inskrivna arbetslösa år i Kalmar län kvartal 4, , prognos för Antal Källa: Arbetsförmedlingen I Kalmar län var under 2013 arbetslösheten som störst i januari och det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgick till personer. Därefter minskade arbetslösheten kontinuerligt och var som lägst i juli 2014 med personer. I oktober 2014 steg arbetslösheten på nytt och i slutet av december 2014 var personer utan arbete. Från början av 2015 började arbetslösheten minska igen. Nivåerna blev lägre än under 2013 och Det var framförallt ungdomar i åldern år som stod för den största minskningen. I oktober 2015 hade arbetslösheten bland länets ungdomar minskat med 17,6 procent jämfört med samma månad 2014, medan den sett till samtliga åldrar (16-64 år) endast minskat med 0,2 procent. Arbetslösheten minskar bland inrikes födda men ökar för utrikes födda och framförallt för dem som är födda utanför Europa. Sista kvartalet 2015 beräknas att personer är utan arbete i länet, en minskning med 50 personer jämfört med fjärde kvartalet Under sista kvartalet 2016 beräknas ytterligare en minskning i antalet arbetslösa till personer, vilket innebär en nedgång med ytterligare 50. Stora regionala skillnader Sysselsättningen I riket beräknas en sysselsättningsökning på 1,6 procent från kvartal fyra 2015 till kvartal fyra Den största sysselsättningsökningen förväntas i Stockholms län, 2,5 procent, Skåne län

13 13 1,6 procent och Uppsala län, 1,5 procent. Även i Kalmar län bedöms att sysselsättningen kommer att öka men i lägre omfattning än i storlänen. Länets siffra beräknas ligga på 0,7 procent. Samma sysselsättningsökning förväntas ske i Kronobergs län. Av Smålandslänen är det Jönköpings län som räknar med något högre sysselsättningstillskott, 0,8 procent. Den lägsta sysselsättningsökningen bedöms i Jämtlands län, 0,5 procent, samt i Gävleborgs och Södermanlands län 0,6 procent. Arbetslösheten Enligt prognos för fjärde kvartalet 2016 kommer arbetslösheten i riket att ligga på 7,8 procent i relation till den registerbaserade arbetskraften. Den lägsta arbetslösheten räknar Uppsala län, 5,4 procent, och Stockholms län, 6,1 procent. I Gävleborgs län beräknas en arbetslöshet på 11,5 procent, vilket kommer att vara landets högsta. För Kalmar län beräknas att 7,6 procent av arbetskraften kommer att vara utan arbete, vilket innebär en något lägre siffra än för riket. Av Smålandslänen är det Jönköpings län som bedöms att ha den lägsta arbetslösheten, 6,7 procent, medan Kronobergs län beräknas ha den högsta med 8,4 procent. Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal

14 14 Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

15 15 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk sysselsätter 3,5 procent av samtliga sysselsatta i Kalmar län. Branschen är mansdominerad där nästan 81 procent av de sysselsatta är män. Jordbruket hade en bra utveckling under de senaste sex månaderna och förväntar sig att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under de kommande sex månaderna och även på längre sikt. Jordbrukare som har mjölkproduktion har känt av en försämrad lönsamhet det senaste halvåret, på grund av sjunkande mjölkpriser. Nu har mjölkpriserna vänt och gått upp en del vilket gör att man är något lugnare inför framtiden. Efterfrågan på mjölkpulver har ökat något. Det är brist på grädde i landet varför vi i dagsläget importerar detta från Danmark och Finland bland annat. Produktionen kan utökas i liten omfattning innan det är nödvändigt att anställa personal. Inom växtodling finns en stor potential i att odla mer kravmärkt och detta ger ett högre pris men kräver också ytterligare personal. Arbetsgivarna påtalar att utvecklingen har gått mot dyrare och mera invecklade maskiner och att utbildningarna inte hänger med. Tillströmningen av yngre till yrket är svag och flera yngre behöver utbilda sig. En arbetskraftsbrist på duktiga djurskötare och även arbetsledare inom djurskötsel är märkbar. För att klara vissa produktionstoppar anlitas jordbrukare inom närområdet med F-skattsedel. En del av de större gårdarna använder bemanningsföretag. Inom jord- och skog ökar kompetenskraven. Numera krävs grönt kort för att utföra vissa arbetsuppgifter, till exempel röjning, avverkning och liknande. Flera i den äldre arbetskraften saknar detta. Sågverksbranschen fortsätter att genomgå en strukturomvandling där antalet sågverk i hela landet minskar. Skogsbranschen väntar sig en viss stabilitet på efterfrågan framöver. Färre ungdomar utbildar sig och söker sig till skogsyrken. Skotar- och skördaryrket har utvecklat sig mycket under årens lopp och blivit mera krävande och även mera digitalt. Duktiga skördarförare är svåra att rekrytera. Industri Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin i Kalmar län uppgick 2011 till 19 procent. Det är en högre nivå än rikets som ligger på 13 procent. Branschen är mansdominerad, 77 procent av de sysselsatta är män.

16 16 Andel förvärvsarbetande 5 inom industrin per kommun i Kalmar län 2013 Procent Emmaboda Oskarshamn Vimmerby Mönsterås Västervik Torsås Hultsfred Nybro Källa: SCB (RAMS) Mörbylånga Högsby Kalmar Borgholm I Kalmar län är det Emmaboda kommun som har flest sysselsatta inom industrin, 49,4 procent. Industrin i kommunen inriktar sig framförallt på metall, glas, sten och trä. Näst kommer Oskarshamns kommun som sysselsätter 34,7 procent av samtliga förvärsarbetande i kommunen. Företagen i kommunen är främst verksamma inom energi, metallindustri, grafisk/pappersindustri, livsmedel och kemiteknisk industri. Den lägsta andelen av sysselsatta inom industrin finns i Borgholms, Kalmar och Högsby kommuner. Industrin har stor betydelse för flera andra näringsgrenar eftersom industriföretagen ofta köper tjänster av andra företag. Detta gör att branschens betydelse för länets totala sysselsättning är stor. De största delbranscherna i Kalmar län är trävaruindustri, transportmedelsindustri, metallvaru- och maskinindustri. Tillverkningsindustrin är känslig för konjunktursvängningar och påverkas av rationaliseringar och strukturförändringar. Den tidigare trenden med utflyttning av produktionen till låglöneländer tycks nu till viss del ha vänt och det har på senare tid blivit allt vanligare att företagen åtminstone bedriver delar av produktionen i egen regi. Detta för att man har kompetensen, etablerade anläggningar samt närhet till centrala underleverantörer. Dessutom vill arbetsgivare behålla sin personal och deras kompetens inom företaget. Av Arbetsförmedlingens höstundersökning framgår att industrin har haft en bra efterfrågan på sina varor de senaste sex månaderna. För de kommande sex månaderna förväntar sig länets industriföretag att produktionsvolymen kommer att öka i mindre omfattning men räknar med en högre ökning av efterfrågan på sina varor och tjänster under Det gäller i princip alla delbranscher inom industrin. 5 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

17 17 Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt V H V H V H V H V H V H V H V H V H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Ovanstående bild visar att höstens förväntningar på efterfrågeutvecklingen är mer pessimistiska än i våras och ligger något under de historiska värdena. Under lågkonjunkturen rustade flera av företagen och investerade, varför lokaler och nyinvesteringar inte är nödvändiga för en ökad produktion. I dagsläget finns generellt ett stort utrymme för att öka produktionen utan att nyrekrytera. Detta innebär också att personalstyrkan inte kommer att uppnå tidigare nivåer. Länets största företag satsar på nya produktionsenheter och nytt logistikcentra vilket ger positiva effekter. Bemanningsföretag används i större utsträckning nu än i våras. Främst vid tillfälliga arbetstoppar och rekrytering av nyckelkompetenser. Stora företag som jobbat mycket med inhyrda konsulter erbjuder anställning i företaget för att långsiktigt säkra nyckelkompetenser. Många av de små och mellanstora företagen har ett gott internt samarbete där man lånar ut personal till varandra vid tillfälliga upp- och nedgångar i produktionen. En del företag väljer att erbjuda sina inhyrda konsulter anställning direkt i företaget (så kallad konsultväxling) i syfte att knyta nyckelkompetenser till arbetsplatsen i det längre perspektivet. Det finns givetvis också företag som jobbar på samma sätt som tidigare och de som fortsatt använder rekryteringsföretag för att hitta svårfångade kompetenser. Det rapporteras också om svårigheter att hitta rätt mix av utbildning och erfarenhet vid rekrytering. Arbetsgivarna satsar allt mer på att vidareutbilda befintlig personal, antingen i företaget eller tillsammans med externa utbildningsföretag. Det förekommer också samarbete/utlåning företagen emellan.

18 18 Framöver kommer flera av industriföretagen att ersättningsrekrytera och även nyrekrytera. Yrken som efterfrågas mest är montörer, metall-, gummi- och plastprodukter, maskinoperatörer, kött- och fiskberedning samt maskiningenjörer, trävaruindustri och maskintekniker. Yrken som nämns är svåra att rekrytera till är lackerare, rörmontörer, konstruktörer (el), ekonomer och säljare, geologer, kemister, logistikutvecklare, reparatörer, automationselektriker. Däremot verkar det inte längre vara svårt att hitta svetsare och CNC-operatörer. Det är också fortsatt svårt att hitta personer till arbetsledande positioner. Efterfrågan på högskoleutbildade tjänstemän fortsätter, framförallt på ekonomer och produktchefer. Kompetenskraven ökar generellt och de mjuka kompetenserna betonas mer. Vanliga önskemål är: initiativrik, intresse, engagemang, drivande, ledaregenskaper, självkännedom, prestigelöshet med mera. Byggverksamhet Byggbranschen är en mansdominerad bransch (93 procent är män) och sysselsätter nästan 7 procent av länets samtliga sysselsatta. Sysselsättningen inom branschen har ökat sedan 2008 där den största ökningen skedde mellan 2010 och Byggbranschen i länet är en blandad näringsgren med företag av skiftande storlek och inriktning. De flesta sysselsatta inom byggbranschen i Kalmar län finns i Torsås kommun, 11,1 procent, Borgholms kommun 10,0 procent och Mönsterås kommun 8,7 procent. Den lägsta andelen av sysselsatta inom byggbranschen noteras i Vimmerby, Emmaboda och Kalmar kommuner med 4,9 procent, 5,6 procent samt 6,3 procent. Andel förvärvsarbetande inom byggverksamhet per kommun i Kalmar län 2013 Procent Hultsfred Mönsterås Borgholm Torsås Mörbylånga Oskarshamn Källa: SCB (RAMS) Kalmar Nybro Högsby Västervik Vimmerby Emmaboda Under 2015 hade näringsgrenen en bra utveckling och förväntar sig att efterfrågeutvecklingen kommer att öka de kommande sex månaderna och ytterligare under perioden sex till tolv månader framöver.

19 19 Flera byggprojekt är på gång i länet som kommer att leda till ökad orderingång och sysselsättningsökning under För en del av byggprojekt som är planerade tar det tid att få dessa godkända. Både anläggningssidan och byggsidan är positiva. Bedömningen av sysselsättningsutvecklingen har de senaste åren skiftat, främst beroende på osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i eurokrisens spår. Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten 2015 Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt V H V H V H V H V H V H V H V H V H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Flertalet företag som Arbetsförmedlingen har intervjuat uppger att det inte finns något stort rekryteringsbehov i dagsläget. Däremot på sikt kommer det att krävas nyanställningar, framförallt ersättningsrekryteringar med tanke på alla pensionsavgångar framöver. Brist på målare, VVS-montörer, plåtslagare och murare signalerades. Även rekrytering till yrken som grävmaskinister, anläggare, arbetsledare, byggnadsträarbetare och kyltekniker var problematiskt. Det är också svårt att hitta utbildad personal inom besiktningar då det krävs att man har en lång erfarenhet och utbildning inom byggbranschen. Golvläggare, erfarna installationselektriker samt isolerings- och ventilationsmontörer Inom byggverksamheten var det drygt 35 procent som svarade i prognosundersökningen att de upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna. Det var svårt att hitta byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, isoleringsmontörer, grovplåtslagare och golvläggare. Även civilingenjörer bygg och anläggning var svåra att få tag i. De större företagen löste bristen genom att låna inom koncernen eller hyra in personal från bemanningsföretag. Andra företag rekryterade utomlands eller sänkte kraven. Det uppges också att det är svårt att få tag i arkitekter som vill flytta till Kalmar län.

20 20 Privata tjänster Andelen sysselsatta inom de privata tjänsterna i Kalmar län uppgår till 33 procent. Det är en lägre nivå än rikets som ligger på 44 procent. Den privata tjänstesektorn omfattar flera olika branscher som handel, transport, hotell och restaurang samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Andel förvärvsarbetande inom privata tjänster per kommun i Kalmar län 2013 Procent Kalmar Borgholm Vimmerby Oskarshamn Mörbylånga Västervik Nybro Källa: SCB (RAMS) Det är Kalmar kommun som i länet sysselsätter flest personer inom privata tjänster, 43 procent av samtliga. Motsvarande siffra för Borgholms kommun är 40 procent och för Vimmerby 33 procent. Den lägsta andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn finns i Emmaboda och Torsås kommuner, 19 respektive 22 procent. Den privata sektorn brukar visa en starkare optimism än andra branscher. Även i höstens undersökning låg branschens konjunkturindex för marknadsutveckling de kommande sex månaderna högre än andra näringsgrenar. Skillnaden mellan de olika tjänstebranscherna är stora och den bästa efterfrågeutvecklingen de kommande sex månaderna visar handel samt hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster. Även utbildning, vård och omsorg förväntar sig en ökad efterfrågan på sina tjänster. Inom branschen är det transport som har de lägsta förväntningarna inför framtiden, men fortfarande räknar med en marginell förbättring. Högsby Hultsfred Mönsterås Torsås Emmaboda

21 21 Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Kalmar län, våren 2007-hösten Nettotal Genomsnitt Kalmar län Riksgenomsnitt V H V H V H V H V H V H V H V H V H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Handel Branschen består av detaljhandel, partihandel samt handel med och reparationer av motorfordon. Näringsgrenen omfattar 10 procent av länets totalt sysselsatta. Det är 2 procentenheter lägre jämfört med riket. Andelen män och kvinnor inom branschen är nästan i jämvikt, mäns andel uppgår till 51 procent. Handeln växer i länet och förväntar sig en bra utveckling. Det är fackhandeln som expanderar mest. Arbetsgivarna inom fackhandeln är förhoppningsfulla att försäljningen fortsätter öka det kommande året. En del av fackhandlarna är dock försiktiga med sina förväntningar. En anledning till att försäljningsökningen kan avta på längre sikt är att internethandeln hela tiden stiger. Däremot dagligvaruhandeln tror inte på någon försäljningsökning under den närmaste tiden. Butikernas näthandel och matkassen ökar hela tiden men det är fortfarande en mindre del av försäljningen. Kunderna förväntar sig mer och mer helhetslösningar som till exempel leveranser till olika event. Många av arbetsgivarna inom handeln jobbar mycket aktivt med service till kunderna, inte minst företagskunder för att på så sätt knyta trogna kunder till sig. Företagen inom handeln i länet har inte några större rekryteringsproblem. För arbetsgivaren som söker personal är det lätt att hitta rätt kompetens. I flera fall annonseras inte ens den lediga tjänsten ut. Den sociala kompetensen kan i vissa fall vara viktigare än både utbildning och erfarenhet. Det förekommer också samarbeten mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer för att öka möjligheten för ungdomar att få möjlighet att komma ut och jobba inom handeln. Det finns livsmedelsbutiker som signalerar om svårigheter att hitta kvalificerad personal till chark och färskvaruhanteringen. Yrken som redovisats i länet med en viss brist är personal med specialistkunskap inom exempelvis frukt och grönt eller chark. Även

22 22 företagssäljare är ofta svårt att rekrytera. Ett annat yrke som anges som bristyrke är apotekare. Transport Ungefär 4 procent av Kalmar läns sysselsatta jobbar inom delbranschen transport. Transport inkluderar passagerar- och godstransporter, drift av terminaler, lager och godshantering samt post och budverksamhet. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har under haft en svagt negativ utveckling med en minskning på nästan 2 procent. Ungefär 82 procent av de sysselsatta är män. Konjunkturberoendet mot andra näringsgrenar, till exempel byggverksamhet, industri och handel, är stort för transportbranschen. Transportbehovet tenderar att öka vid en konjunkturuppgång om byggverksamhet, industri och handel går bra. Branschen uttrycker en positiv syn vad gäller efterfrågan på produkter och tjänster under de kommande sex månaderna. E-handeln har fått stor betydelse. Många transportföretag utför tjänster mot e-handeln. Flera av länets arbetsgivare uppger att de känner av den ökande konkurrensen från utlandet och det är ofta svårt att matcha utländska transportföretags offerter vid upphandlingar. Branschen redovisar en låg brist vid rekrytering vilket troligen i första hand beror på att transportbranschen under den senaste perioden haft ett litet rekryteringsbehov. Även om antalet rekryteringar har varit och för närvarande är lågt kommer till exempel vakanser i samband med pensionsavgångar att behövas fyllas framöver. Framtida rekryteringsbehov ligger bland annat som transportledare, taxi- och busschaufför. Inom åkerinäringen har införandet av YKB (Yrkeskompetensbevis) betytt att arbetsgivarna i stor utsträckning söker efter personal som har denna kompetens. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Inom branschen finns drygt 7 procent av länets totalt sysselsatta. Kvinnor utgör 57 procent. Sysselsättningen inom branschen har sedan 2008 ökat med närmare 6 procent. Turismen och besöksnäringen är viktiga inslag på länets arbetsmarknad och påverkar arbetslösheten som tenderar att minska under vår- och sommarmånaderna. Under senaste året har många nyetableringar skett vilket har lett till en ökad konkurrens. För att öka lönsamheten har flera av verksamheterna försökt att förlänga sin säsong eller utveckla andra verksamhetsområden. Av höstens undersökning framgår att branschen hade en bra utveckling under första halvåret 2015, men förväntar sig inte bättre marknadsutveckling de kommande sex månaderna. Brist på kockar signaleras framförallt under sommarsäsongen, kockar med utbildning och några års erfarenhet. Serveringspersonal med erfarenhet och yrkeskunskap är också ett bristyrke men inte i lika stor omfattning som kockarna. För att mildra bristsituationen har etablerade krogar ofta ett samarbete med vintersäsongsorter och har därmed möjlighet till förvärv av eftersökt kompetens.

23 23 Konkurrensen inom branschen är under lågsäsongen hård. Bristen på erfaren serveringspersonal och kockar kvarstår. Under sommaren har det även rekryteras många diskare/restaurangbiträde men dessa tjänster har varit relativt lätta att tillsätta. Alltmer populära blir paket där bussbolag erbjuder mat, resa och övernattning i försök att förlänga säsongen. Det sker genom kombinationer av olika evenemang, konferenser, golf och spa med mera. Finansiella verksamheter och företagstjänster Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster omfattar bland annat finansoch försäkringsverksamhet, data- och IT-konsulter samt företagstjänster som fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt service inom till exempel ekonomi, teknik och juridik. I branschen ingår även städföretag och bemanningsföretag. Drygt 11 procent av samtliga sysselsatta i länet finns inom denna näringsgren. Sysselsättningen har stadigt ökat från Branschen är försiktig i sina framtidsbedömningar. Vissa verksamheter har en snabb teknikutveckling och det sker en utveckling av nya tjänster vilket leder till att en allt högre kompetens efterfrågas vid både ny- och ersättningsrekrytering. I dagsläget signaleras rekryteringsproblem inom yrken systemerare och programmerare, civilingenjörer m.fl., elkraft, projektledare, arkitekter samt redovisningsekonomer. Fastighetstekniker är en bristvara och den traditionella vaktmästaren fasas mer och mer ut. Offentliga tjänster Länets kommuner ger en stabil bild av den ekonomiska utvecklingen. Fortfarande sker inom många kommuner organisatoriska förändringar med bland annat sammanslagningar av olika förvaltningar, övergångar av verksamheter till privat regi. Jämförelse mellan länets kommuner visar på att Högsby kommun har den högsta andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn, 44 procent. Därefter kommer Västerviks kommun med 42 procent och Kalmar kommun med 40 procent. Emmaboda, Vimmerby och Oskarshamn kommuner har de lägsta andelarna med 22, 26 och 27 procent.

24 24 Andel förvärvsarbetande inom offentliga tjänster per kommun i Kalmar län 2013 Procent Högsby Västervik Kalmar Torsås Hultsfred Nybro Mörbylånga Källa: SCB (RAMS) Den offentliga sektorns bedömningar om förändringen av tjänsteproduktionen pekar uppåt både för kommande sex månader och också för sex till tolv månader framöver. Den offentliga tjänstesektorn omfattar flera av länets största yrkesgrupper. Det finns många yrken med bristsituation och även många yrken där de naturliga avgångarna är höga. Rekryteringsbehov noteras framför allt inom yrken som kräver någon typ av högskolekompetens, till exempel läkare, specialistläkare, sjuksköterskor - medicin/kirurgi, geriatriksjuksköterskor, socialsekreterare, specialpedagoger och grundoch gymnasielärare. Kommunala tekniker och ingenjörer utgör fortfarande en brist. Generationsväxlingen slår hårt mot dessa yrkeskategorier och det är svårt att hitta personal vid ersättningsrekryteringar. Kommunerna har små möjligheter att konkurrera med privata arbetsgivare om personerna med rätt yrkeskompetens. Många av yrkeskategorierna är dessutom svårrekryterade över hela arbetsmarknaden. Samtidigt som det råder viss övertalighet inom vissa områden finnas det även en oro för framtida brist inom en del yrkesgrupper. I länet uppges bland annat undersköterskor och sjuksköterskor med rätt kompetens att på några års sikt ses som bristyrken då pensionsavgångarna inom yrkesgrupperna blir omfattande. Andra yrkesgrupper med rekryteringsproblem är bland annat fritidspedagoger, gymnasielärare matematik/naturorienterande ämnen samt omsorg- och vårdlärare. På arbetsställen där det fanns problem med att hitta rätt personal vid rekryteringar har man bland annat fått förlita sig på äldre personer som väntar med att gå i pension. I vissa fall har man tvingats att sänka kraven, både när det gäller utbildning och erfarenhet för att kunna fullfölja rekryteringen och i vissa fall har det även inneburit att befintlig personal fått arbeta mer. Hyrläkare inom sjukvården är ett alternativ för att täcka sina behov. Landstinget jobbar aktivt med rekrytering av läkare från Holland, Polen och Tyskland. Samtidigt finns det en ambition att minska antalet hyrläkare då det är ett dyrt alternativ. Andra yrken som det råder brist är leg. psykologer, vidareutbildade sjuksköterskor och distriktssköterskor. Landstinget satsar på att vidareutbilda sjuksköterskor för att på sikt förebygga brist. Mönsterås Borgholm Oskarshamn Vimmerby Emmaboda

25 25 När det gäller förskollärare och lärare ser inte Kalmar kommun någon arbetskraftsbrist då lärarutbildning finns på orten medan de andra kommunerna oroar sig för kommande brist på förskollärare och speciallärare. I Kalmar län har under andra halvåret 2015 antalet sysselsatta ökat stort inom den offentliga sektorn. Sysselsättningen beräknas att fortsätta öka under 2016.

26 26 Brist- och överskottsyrken Vissa yrken är konjunkturkänsligare än andra och en del yrken drabbas hårdare av strukturella förändringar. Detta gäller bland annat för en rad industriyrken som utsatts för kraftiga nedskärningar under lågkonjunkturen. Inom andra yrkesområden råder det en permanent brist på utbildade oavsett konjunkturläget. Den konstanta bristsituationen är ofta följden av ett strukturellt underskott på utbildningsplatser inom vissa inriktningar. Inom följande yrkesområden väntas bristen bli mest framträdande under 2015 och 2016: Yrken inom teknik och data med krav på högskoleutbildning Enstaka yrken inom bygg- och anläggningarbete En del kvalificerade yrken inom industrin Högskoleyrken inom hälso- och sjukvård Läraryrken Enstaka yrken med krav på högskoleutbildning inom försäljning och ekonomi Bristen avser till största delen arbetskraft med yrkeserfarenhet. Framför allt små och medelstora företag inom byggverksamhet, IT och teknik samt inom industrin är i uttalat behov av yrkeskompetens arbetskraft för att klara konkurrenstrycket. Inom IT och teknik fortsätter rekryteringsläget vara mycket besvärligt eftersom tillgången på yrkeserfarna och även nyutexaminerade arbetssökande är begränsad. Inom yrken som i första hand finns inom offentlig tjänstesektor varierar rekryteringssituationen väsentligt beroende på utbildningsnivå. Inom ett antal yrken på högskolenivå råder stor brist på utbildad arbetskraft medan det bedöms råda tydliga överskott på arbetskraft inom de flesta yrken med kortare utbildning. Bristen på högskoleutbildade gäller vissa kategorier av lärare samt yrken som kräver lång utbildning inom hälso- och sjukvård (främst läkare, tandläkare och vidareutbildade sjuksköterskor). Bristen inom dessa yrken är utbredd över hela länet. Yrkesbarometern är arbetsförmedlingskontorens bedömningar av närmare 200 yrken. Arbetsförmedlarna gör där en marknads- och sökandeanalys över efterfrågan på arbetskraft inom respektive yrke jämfört med tillgången på lämpliga arbetssökande inom den lokala/regionala arbetsmarknaden. Yrkesbedömningarna görs i oktober och april varje år i samband med prognosundersökningen. Svaren i Yrkesbarometern utgör underlag till Arbetsförmedlingens yrkeskompass och bedömningarna syns på kartbilden i Yrkeskompassen. De brist- och överskottsyrken som listas nedan är ett urval av de yrken som det bedöms vara brist respektive överskott på om ett år, under Listan innehåller enbart frekventa yrken.

27 27 Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Kalmar län under det närmaste året Bristyrken Arkitekter Barnmorskor Civilingenjörer, bygg och anläggning Elingenjörer och eltekniker Golvläggare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Läkare Psykologer Sjuksköterskor, flera inriktningar Överskottsyrken Administratörer och sekreterare Ekonomiassistenter Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Parkarbetare Processoperatörer, kemisk basindustri Städare Truckförare Vaktmästare

28 28 Befolkning och arbetskraft Befolkningsutvecklingen i Kalmar län Enligt SCB:s senaste befolkningsstatistik hade Kalmar län i slutet av 2014 en folkmängd på personer i ålder år, kvinnor och män. Länet har under en längre tid haft en befolkningsminskning och under de senaste fem åren har befolkningen minskat med ungefär personer. Bland länets kommuner har Kalmar och Mörbylånga haft den lägsta befolkningsminskningen med 0,3 respektive 1,8 procent. Det högsta bortfallet av invånare noteras i Torsås och Emmaboda kommuner, en minskning med 6,0 respektive 5,8 procent. Fram till 2020 bedöms befolkningen i åldrarna år att minska något och det är den svenskfödda folkmängden som står för minskningen medan utrikes födda fortsätter att öka varje år. Beräknad befolkningsutveckling i Kalmar län Antal Befolkning år Därav utrikes födda Källa: SCB Befolkningen i arbetsaktiv ålder är basen för arbetskraften och de senaste åren har befolkningen i åldersgruppen minskat. Samtidigt har antalet utrikes födda ökat i länets befolkning vilket innebär att länets folkmängd skulle vara avsevärt mindre utan dessa. Utrikes födda är ett viktigt tillskott till länets arbetsmarknad och ska ses som en resurs för ett framtida arbetskraftsutbud. Befolkningsprognos enligt tabellen nedan visar att fram till 2020 kommer inrikes födda ungdomar i ålder år att minska medan utrikes födda ökar något.

29 29 Beräknad befolkningsutveckling, ungdomar år, Kalmar län Antal Befolkning år Därav utrikes födda Källa: SCB Utbildning I Kalmar län är utbildningsnivån lägre jämfört med riket. Andelen av befolkningen som har förgymnasial utbildning är 22 procent och i riket 19 procent. Gymnasieutbildning representeras av nästan 50 procent medan i riket ligger den på 45 procent. Andel personer med eftergymnasial utbildning är knappt 28 procent, vilket kan jämföras med riket där andelen uppgår till nästan 36 procent (Källa: SCB). Jämförelse mellan de arbetslösas utbildningsnivå och befolkningens som helhet visar att det är personer med förgymnasialutbildning som har svårast att få ett arbete. Dessutom ökar deras andel bland de öppet arbetslösa hela tiden. Arbetskraftsdeltagande 6 Befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) utgör basen för arbetskraften. Arbetskraften består av antalet förvärvsarbetande plus summan av antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Personer i arbete med stöd som lönebidrag, anställningsstöd samt nystarts- och instegsjobb räknas in i gruppen förvärvsarbetare. Utbudet av arbetskraft påverkas av en rad olika faktorer som bland annat hur befolkningen förändras, pensionsavgångar och sysselsättningsutveckling samt studier och sjukskrivningstal. I konjunkturuppgångar tenderar arbetskraften att öka då det bland annat blir ett tillskott av personer från utbildningssystemet och personer som är potentiella arbetssökande. Omvänt gäller följaktligen vid lågkonjunkturer. Under prognosperioden ökar arbetskraftsutbudet i Kalmar län trots en svag befolkningsutveckling. Anledningen är att befolkningens arbetskraftsdeltagande, det vill 6 Arbetskraftsdeltagandet beräknas den registerbaserade arbetskraften genom befolkningen i åldersgruppen år.

30 30 säga den andelen av den arbetsföra befolkningen som har eller söker arbete, blir större. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft. Nivån på arbetskraftsdeltagandet har stora variationer i olika åldersgrupper. Högst är arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen år. Deltagandet minskar med stigande ålder. Minskningen beror bland annat på att antalet personer med sjukersättning ökar med stigande ålder. Arbetskraftsdeltagandet är även mycket lägre bland de yngre åldrarna, främst till följd av ett högre studiedeltagande. Generellt har kvinnor ett lägre arbetskraftsdeltagande än män. Detta beror bland annat på att kvinnor har ett högre studiedeltagande och i större utsträckning tar ut föräldraledighet. Utrikes födda har ett lägre arbetskraftsdeltagande än inrikes födda och även här finns en betydande skillnad mellan män och kvinnor. I Kalmar län var mäns arbetskraftsdeltagande drygt 81 procent. Kvinnor hade ett par procentenheter lägre arbetskraftsdeltagande med en siffra på drygt 77 procent. Bland de utomeuropeiskt födda männen var arbetskraftsdeltagandet endast 70 procent och de utomeuropeiska kvinnorna hade ännu lägre andel, 64 procent. Andelen personer som har svårare att få arbete har ökat. I och med det förändrade regelverket för sjukförsäkringen har många tidigare sjukskrivna trätt in i arbetskraften. Sedan 2008 har ett betydande antal personer förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Arbetskraften har också ökat kraftigt bland personer över 55 år. Arbetslösheten i denna grupp är relativt låg men det blir svårt att få ett nytt arbete om man blir arbetslös. Risken för långtidsarbetslöshet är därmed högre bland äldre än i andra åldersgrupper. Samtidigt har andelen utomeuropeiskt födda i arbetskraften ökat.