Akademisk utbildning ger utveckling av professionen

Transkript

1 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 26 Akademisk utbildning ger utveckling av professionen Under hösten föreslog Behörighetsutredeningen att Tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, dvs från två till tre år. I ett antal artiklar på följande sidor belyser TandhygienistTidningen på olika sätt vikten av utbildning, avancerade kurser och forskning. Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistförening, betonar att organisationens målsättning är att stimulera utbildning och utveckling av tandhygienistprofessionen. Därför är en treårig akademisk utbildning viktig både yrkesmässigt och för professionens kompetensutveckling. - Tandhygienist är ett legitimationsyrke där utbildning är grunden för hög kvalitet och patientsäkerhet, säger Yvonne Nyblom. Utbildningens omfattning och innehåll har naturligtvis även stor betydelse för hur tandvårdens verksamhet planeras. - Redan idag läser en majoritet av studenterna en treårig grundutbildning, men vi behöver en enhetlig verksamhetsanpassad tandhygienistutbildning så att inga oklarheter råder om tandhygienistens kompetens. Ökade krav kräver längre utbildning Anledningen till att man bör satsa på längre utbildning är enligt Nyblom, att tandhygienistens yrkesroll har förändrats med ökade krav och större bredd på behandlingarna. Förstärkning av kunskapen inom exempelvis äldretandvården behövs, där en allt äldre befolkning med kvarvarande tänder ställer nya krav. - Det är egentligen inte nya kunskapsområden som krävs i grundutbildningen utan fördjupning, förstärkning och anpassning till de behov som idag finns i tandvården. Eftersom tandhygienist är ett legitimationsyrke ställs särskilda krav - därför anser Nyblom att tvåårig utbildning är alltför kort för att kunna tillgodogöra sig nödvändig kunskap. Utvecklingen har till viss del drivits på av den tandläkarbrist som idag råder på en del håll i landet, men också av en önskan att bedriva rationell tandvård på rätt nivå utan att ge avkall på patientsäkerheten. Yvonne Nyblom menar att svensk tandhygienistutbildning måste anpassas till det europeiska gemensamma Bolognasystemet, vilket innebär att en grundutbildning ska omfatta 180 högskolepoäng. Det är grunden för att komma vidare till utbildning på avancerad nivå och även en förutsättning för att säkerställa lärarkompetensen på tandhygienistutbildningarna. Förutom odontologisk kompetens ställs även krav på att ta till sig ny vetenskap, att kritiskt granska och utvärdera sitt arbete och de metoder man använder i sitt kliniska arbete som tandhygienist. Högskoleverket har fastslagit att det akademiska djup som krävs, inte ryms i den tvåårig grundutbildning som omfattar 120 högskolepoäng. Behörighetsutredningen som presenterades i oktober föreslår en treårig grundutbildning. Utredningen är nu ute på remiss och synpunkter ska lämnas senast 1 mars Blir det som utredningen föreslår kan den nya utbildningen starta 1 januari Avancerade kurser bidrar till utveckling av tandvården De avancerade akademiska kurserna som finns att söka efter fullgjorda 180 högskolepoäng ska ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom exempelvis områden 26 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

2 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 27 som äldretandvård och barnoch ungdomstandvård. Det är viktigt att denna möjlighet finns för de tandhygienister som vill bygga på sin kunskap och skaffa sig spetskompetens inom ett specifikt område. Varför behövs avancerad akademisk utbildning för tandhygienister? - För att möta tandvårdens behov krävs ökade kunskaper om personer med funktionsnedsättning och äldre multisjuka med komplexa sjukdomsbilder. Frisktandvården är ett av tandhygienisternas absolut viktigaste områden. Här har behovet av utbildning inom hälsofrämjande metoder och förebyggande tandvård ökat. Vidare för att möta speciella krav inom barn- och ungdomstandvård. För att delta och bidra i verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Och avslutningsvis nämner Nyblom för att göra det möjligt att gå vidare till forskarstudier. Forskning ökar kvalitén inom tandvården Forskning har inget egenvärde i sig utan först när den kopplas till ökad kvalitet och patientsäkerhet: - Utan forskning utvecklas inte de metoder och kunskaper som tandvården vilar på. De nya Nationella Riktlinjerna är ett tydligt exempel på att det inte minst inom den hälsofrämjande och förebyggande tandvården finns ett stort behov av ny forskning. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr För tandhygienister med en kortare utbildning finns det stora möjligheter att läsa in det tredje året både som hel- eller deltidsstudier. Det finns även ett stort utbud av kurser och fortbildning som ger bra möjlighet att planera sin kompetensutveckling individuellt. - Det viktiga är att man som tandhygienist känner sig trygg i sin yrkesroll och är medveten om var eventuella kunskapsluckor finns inom den egna kompetensen. Vi får aldrig hamna i situationer där patientsäkerheten äventyras. Sammanfattningsvis betonar Nyblom starkt vikten av en grundutbildning av god kvalitet och en personlig kontinuerlig fortbildningsplan, men även en stark forskning inom tandhygienistens kompetensområde. Detta är grundstenarna för en bra och effektiv vård och har stor betydelse för patientsäkerheten. Amanda Quensel frilansjournalist 27

3 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 28 TANDHYGIENIST och utbildning på grund- och avancerad nivå Tandhygienistprogrammet - grundutbildning Av: univ lektor, docent Kajsa H Abrahamsson Tandhygienistutbildning ges idag vid åtta utbildningsorter i Sverige. Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfodringar om minst 120 högskolepoäng (hp), dvs motsvarande två års studier, men många studenter väljer trots detta att studera ett tredje år. Det tredje året erbjuds idag av samtliga utbildningsorter, men upplägget på programmet kan se lite olika ut. Vissa utbildningsorter ger en sammanhållen grundutbildning som omfattar tre år (t ex Göteborg och Kristianstad), medan man på andra orter läser två år för tandhygienistexamen och därefter ett tredje påbyggnadsår. Tandhygienistyrket har genomgått stora förändringar och det har under många år förts fram synpunkter om behovet av en förlängd/treårig grundutbildning för att erhålla tandhygienistexamen. Flera rapporter och utredningar har behandlat tandhygienistutbildningens längd och bl a Högskoleverket (Högskoleverkets rapporter ) har förordat en treårig grundutbildning för tandhygienister. Under oktober 2010 presenterade den sk Behörighetsutredningen (SOU 2010:65) sitt betänkande och man föreslår även här att utbildningen skall förlängas till 180 hp, dvs från två till tre år, samt att Högskoleverket skall få uppdraget att utforma förslag till en ny examensbeskrivning för utbildningen. Betänkandet är nu ute på remiss. Ny utbildnings- och examensstruktur Utbildnings- och examensstrukturen för svensk högre utbildning har på senare tid förändrats (Högskolereformen 2007). Syftet med denna förändring har varit att öka högre utbildningars jämförbarhet, attraktivitet och gångbarhet i ett internationellt perspektiv. Den högre utbildningen (Högskoleutbildning) delas numera in i tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Varje kurs ska därmed nivåbestämmas och mål för de olika kurserna ska tydligt anges. Inom varje nivå finns också olika akademiska examina vilket beskrivs nedan. Förändringen av den högre utbildningen har även inneburit ett nytt poängsystem som är förenligt med ECTS (European Credit Transfer System). Detta innebär att varje läsår nu motsvarar 60 högskolepoäng (hp) mot tidigare 40 poäng inom det gamla systemet. Grundnivå och kandidatexamen Utbildning på sk grundnivå omfattar studier om 180 hp (motsvarande tre års studier). Kandidatexamen (Degree of Bachelor of Science) kan uppnås om studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, inom viss inriktning som Högskolan själv bestämmer. Utbildningen skall omfatta minst 90 hp med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. För tandhygienistutbildningen kan detta då innebära att man läser en treårig grundutbildning där 90 hp utgörs av successiv fördjupning inom tandhygienistens huvudområde oral hälsa/oral hälsovetenskap. I kandidatexamen ingår ett sk självständigt arbete, ett uppsatsarbete omfattande 15 hp. 28 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

4 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 29 Avancerad nivå och magister- respektive masterexamen Utbildning på avancerad nivå omfattar studier efter grundnivå. Kurser på avancerad nivå kan läsas som fristående kurser. För tandhygienister kan detta då innebära att man läst kurser på grundnivå och vill läsa vidare någon specifik (fristående) kurs på avancerad nivå. Fristående kurser på avancerad nivå kan tillgodoräknas om man bestämmer sig för fortsatta studier i syfte att avlägga en magister- eller master examen. Magister examen (Degree of Master of Science, one year) uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om minst 60 hp (motsvarande ett års studier på avancerad nivå), med viss inriktning som Högskolan själv bestämmer, varav minst 30 hp med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på att man skall ha avlagt kandidatexamen som grund. För tandhygienister som vill studera på avancerad nivå kan detta då innebära att man läser ämnesfördjupningskurser inom oral hälsa/oral hälsovetenskap och vill man ta ut en magister examen så kompletterar man med övriga kurser och med ett sk självständigt arbete om 15 hp så att detta sammanlagt utgör 60 hp. Masterexamen (Degree of master of Science, two year) kan uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om minst 120 hp (motsvarande två års studier på avancerad nivå), med viss inriktning som Högskolan själv bestämmer, varav minst 60 hp med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. I magisterexamen finns krav på ett sk självständigt arbete omfattande 30 hp. Det självständiga arbetet kan i vissa fall delas upp på två uppsatser om vardera 15 hp, t ex om man har gjort ett självständigt arbete tidigare inom ramen för magisterexamen. För att få tillträde till studier på forskarnivå (forskarutbildning) krävs som lägst att man har totalt 240 hp, varav minst 60 hp TandhygienistTidningen Årg 31 Nr på avancerad nivå, dvs magisterexamen eller motsvarande. För dig som är intresserad av vidare studier efter grundnivå eller komplettering av äldre utbildning Lokala föreskrifter om vad som gäller för olika examina kan finnas vid respektive lärosäte. Är man intresserad av att studera vidare efter avslutad grundutbildning kan det därför vara lämpligt att ta kontakt med ett lärosäte och få lite hjälp i planering av studierna. Det finns ännu så länge relativt begränsat utbud av kurser och program på avancerad nivå specifikt för tandhygienister, men här händer mycket och samtliga lärosäten arbetar för att utveckla sådana kurser. I detta arbete så träffas även utbildningsansvariga för nationell samverkan kring kurser på avancerad nivå, t ex kan vissa kurser ges på distans oavsett var i landet man bor. Inom kort kommer STHFs hemsida att innehålla information om vilka kurser som finns på avancerad nivå specifikt för tandhygienister och var dessa kurser ges, samt kontaktinformation till ansvarig person vid respektive lärosäte. För tandhygienister med äldre utbildning (omfattande ett år om 40 poäng=60 hp, alternativt två år om 80 poäng=120hp) så kan det vara aktuellt att vilja komplettera sin grundutbildning och för att kunna söka kurser på avancerad nivå. Det finns god möjlighet att komplettera kurser på grundnivå och de flesta lärosäten erbjuder möjlighet att läsa fristående kurser inom tandhygienistprogrammet. Är man intresserad av att komplettera sin utbildning på grundnivå så kan man vända sig till ett lärosäte och få råd med planering av studierna. Referenser: Behörighetsutredningen SOU 2010:65 Högskolereformen 2007: Ny utbildnings- och examensstruktur Högskoleverkets rapportserie 2007:23R 29

5 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 30 Varför behövs treårig tandhygienistutbildning? Av: univ lektor, Dr. Odont. vet Pia Andersson, programansvarig Högskolan Kristianstad Tandhygienister började utbildas i Sverige för drygt fyrtio år sedan och under dessa årtionden har yrket genomgått stora förändringar. Arbetsområdet har utökats, yrket har blivit självständigt och innebär större ansvar, och inte minst så har kunskaper inom oral hälsa och andra områden av betydelse för tandhygienisten ökat i bredd och djup. Även utbildningsväsendet och omgivande samhälle har förändrats sedan tandhygienistutbildningens start, vilket har inneburit att kraven på utbildningen har blivit fler. För att vi ska kunna följa med i den utveckling som har skett och som ständigt pågår är det viktigt att utbildningen är av god kvalitet, så vi kan möta de krav som finns både hos oss själva som yrkesgrupp och hos omgivningen. Från ettårig till treårig tandhygienistutbildning Vid tandhygienistutbildningens start var det en ettårig specialkurs inom gymnasieskolan, men fördes över till kommunala vårdhögskolan så småningom och för att slutligen tillhöra den statliga högskolan. Tandhygienistens arbetsuppgifter hade vid begynnelsen störst fokus på förebyggande arbete och behandling av parodontal sjukdom. Efterhand tillfördes fler uppgifter till yrkesgruppen. Den ettåriga utbildningen uppfyllde därför inte de förväntningar som fanns, utan förlängdes till två år i början på 1990-talet. Antagningskraven blev samtidigt också desamma som för övriga högskoleutbildningar, och det tidigare kravet på att vara tandsköterska togs bort. Ungefär vid samma tidpunkt blev tandhygienist ett legitimationsyrke och vi fick förskrivningsrätt för vissa läkemedel. I mitten på 1990-talet granskades landets tandhygienistutbildningar av Högskoleverket, precis som övriga vårdutbildningar. Utvärderingen visade att ingen tandhygienistutbildning uppfyllde kraven på högskolemässighet och de skrev i sin rapport att en utbildning som omfattar 80 poäng kan svårligen uppnå en högskolemässig nivå. Samtliga lärosäten var tvungna att åtgärda brister som påtalades, vilket var en stor utmaning för oss som arbetade med utbildningen. Både ur ett utbildnings- och studentperspektiv är det oförståeligt hur tandhygienistutbildningen där det har hänt så mycket inom yrket och som dessutom är en högskoleutbildning förväntas ges på kortare tid än tre år För att uppnå högskolemässighet beslutades exempelvis vid Högskolan Kristianstad att tandhygienistutbildningen skulle utökas med ytterligare ett år och resultera i att studenterna kunde ansöka om kandidatexamen i oral hälsa förutom tandhygienistexamen. Detta innebar förändringar av kunskaper i såväl bredd som djup i den tre åriga utbildningen. Den prekliniska och kliniska tillämpningen utökades, ämnesområden och moment som ansågs vara angelägna lades till i utbildningen, exempelvis inom oral hälsa, humanbiologi och folkhälsovetenskap. För att få rätt till att utfärda kandidatexamen krävdes också kurser i vetenskaplig teori 30 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

6 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 31 och metod samt examensarbete. Successivt har tandhygienistens yrkesinnehåll förändrats ytterligare under 2000-talet och genom den treåriga utbildningen har det funnits möjlighet att revidera och föra in nytt kunskapsinnehåll. Redan1997 föreslog Socialstyrelsen att tandhygienistutbildningen enligt högskoleförordningen skulle bli treårig för yrkesexamen. Denna slutsats har också efterföljande utredningar av Socialstyrelsen och utvärderingar av Högskoleverket kommit fram till. Idag finns ett betänkande på remiss som menar att tandhygienistutbildningen ska vara treårig. Remissvaren ska lämnas in senast den 1 mars, varefter vi avvaktar beslut av regeringen. Dagens utbildning Samtliga tandhygienistutbildningar i landet erbjuder idag tre år, vilket har initierats från högskolorna själva, men är inte fastställt enligt högskoleförordningen. Studenterna kan söka direkt till en sammanhållen treårig utbildning som finns vid vissa lärosäten eller till en tvåårig och därefter ytterligare ett år, så kallat påbyggnadsår. För yrkesexamen är det fortfarande två år som krävs (120 högskolepoäng, hp). De utbildningar som har en treårig utbildning har olika upplägg för studenter som endast vill ta ut en tvåårig yrkesexamen. Varför treårig tandhygienistutbildning? Alla tandhygienistutbildningar uppnår högskoleförordningens mål för yrkesexamen, men de fördjupade kunskaper som behövs, exempelvis inom allmänmedicin, äldretandvård och barntandvård, är svårt att tillgodose i en kortare utbildning än tre år. För att studenterna ska kunna inhämta kunskaper inom dessa områden som krävs för att utöva yrket, innehåller den tvååriga tandhygienistutbildningen ytliga kunskaper inom vissa områden och kan ibland till och med saknas helt. Lärandet är en process som tar tid. Studenten ska socialiseras in i ett yrke inom ett TandhygienistTidningen Årg 31 Nr Pia Andersson är programansvarig och universitetslektor vid tandhygienistutbildningen Högskolan Kristianstad. område som oftast är helt nytt för dem. Det är viktigt att under utbildningen få förståelse för hur yrket och arbetsuppgifterna fungerar och att kunna omsätta teoretiska kunskaper i klinisk tillämpning, vilket ska kunna ske med automatik så småningom. Det som vi som arbetar med utbildningen kallar för klinisk mognad tar också tid att utveckla. Jag möter ofta tryggare och säkrare studenter efter avslutade tre år jämfört med dem som har gått två år. Dagens tandvård är tuff och det ställs stora krav på tandvårdspersonalen. Kunskaper krävs också så att vi kan möta framtidens utmaningar. En god grund är därför värdefullt för att kunna följa med i utvecklingen. Nationella riktlinjer inom vuxentandvård har precis arbetats fram som nu är ute på remiss. Många ifrågasätter varför saker som vi har gjort under många år inte rekommenderas. Förståelsen för hur 31

7 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 32 riktlinjerna har tagits fram och hur de ska användas kan vara enklare om man exempelvis har kunskaper inom vetenskaplig metodik. Kunskaper inom detta område kan också innebära att man kan känna sig tryggare i att utvärdera sin patientverksamhet, till exempel nya material eller metoder som den enskilda tandhygienisten använder. Både ur ett utbildnings- och studentperspektiv är det oförståeligt hur en utbildning där det har hänt så mycket inom yrket och som dessutom är en högskoleutbildning förväntas ges på kortare tid än tre år. Det talas ofta om patientsäkerhet, ändå är tandhygienist det enda yrket av de legitimerade grupperna där examen kan tas ut vid 120 hp, alla andra kräver minst 180 hp. Studenter som söker till tandhygienistutbildningen funderar kanske inte så mycket på karriärmöjligheter, utan detta kommer ofta senare i yrkeslivet. Det är inte försvarbart att det finns en utbildning där studenterna inte når upp till avancerad nivå och därigenom inte får möjlighet att söka utbildningar utöver grundnivå för att utvecklas inom sitt yrke. Det är viktigt att tandhygienister inte utestängs för vidare studier och utveckling. Inom tandvården är vi bortskämda med ett stort kursutbud utanför högskolan. Trots detta är högskoleutbildning det enda som räknas vad gäller formellt meritvärde, vilket är viktigt för oss alla att komma ihåg. Vi måste alla värna om vår utbildning och vårt yrke och att det håller en god kvalitet. Amanuensprogram på Sahlgrenska Akademin För att tidigt fånga upp studenter som är intresserade av att forska, har ett amanuensprogram startats i Göteborg startade programmet med tre amanuenser, samtliga var tandläkarstuderande, berättar Annika Ekestubbe, prefekt vid Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Det är i första hand på Institutionen för Odontologi som amanuenserna har sin tjänst, men det kan också vara på någon av Sahlgrenska akademins medicinska institutioner. Amanuenserna undervisar och deltar i forskningsprojekt. De får också gå extra kurser och seminarier i mån av tid. Aktiviteterna kan ingå som en del i studenternas examensarbeten. Amanuensprogrammet leder inte automatiskt till att man antas som doktorand, men att man blir bekant med forsknings- miljön och skaffar sig kontakter kan självklart underlätta. Nya tjänster tillsätts enligt planerna i mars. De nya tjänsterna är i klinisk bettfysiologi, pedodonti, parodontologi och oral protetik med odontologisk materialvetenskap. Blivande tandläkare, tandhygienister och tandtekniker får söka tjänsterna. Amanuenstjänsterna är på tio procent av heltid under läsåret och på heltid under två månader på sommaren. Tjänsterna finansieras med pengar från staten och landstinget. Tjänsterna är ettåriga, men kan förlängas. - Under det första året har intresset från studenterna ökat och erfarenheterna varit så goda, att vi nu inrättar ytterligare platser med förhoppningen att också tandhygienistoch tandteknikerstuderande ska söka, säger Annika Ekestubbe. 32 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

8 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 33 Tre år ger akademisk examen Görel Müller, universitetsadjunkt på Tandhygienistutbildningen vid Högskolan Dalarna, ger nedan svar om grundutbildningen för tandhygienister - Skillnaden i utbildning mellan två- och treårig utbildning är dels innehållsmässigt men även att man med tre års utbildning uppnår en akademisk kandidatexamen. - Man får en mer akademisk examen i den treåriga utbildningen med bland annat kandidatuppsats som innehåller ett självständigt arbete, säger Görel Müller. Det tredje året innehåller på samtliga utbildningar även en fördjupning om äldretandvård och sambandet mellan allmänmedicinska sjukdomar och olika tillstånd i munhålan. Fördjupning sker även inom barn- och ungdomstandvård. Vissa skillnader i kursutbud kan förekomma, t ex i Karlstad ges kurs i tobaksprevention och i Kristianstad kurser i bland annat organisation och ledarskap. Sammanhållen treårig utbildning finns i Kristianstad, Göteborg och i Karlstad. På de övriga fem utbildningsorterna söks kurserna för påbyggnadsåret, dvs det tredje året, som fristående kurs och både ansökning och antagning sker enligt allmänna principer men de som redan går den tvååriga utbildningen kan ha förtur. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr Drygt hälften tar tredje året Nästan alla studenter som studerar på de tidigare nämnda orterna väljer att slutföra utbildningen efter tre år. Enligt Socialdepartementets Behörighetsutredning som presenterades oktober 2010 går totalt 58 procent av tandhygieniststudenterna i landet det tredje året. En ny mätning skulle förmodligen visa högre procentsiffra tror Görel Müller. Påbyggnadsmöjligheter för tandhygienister År 1988 blev tandhygienistutbildningen tvåårig och därefter har det erbjudits kurser för att bygga på den tidigare ettåriga utbildningen. Det kan se lite olika ut i landet, ibland är vissa av dessa kurser numera programkurser som inte alltid är sökbara som fristående kurser. - Jag rekommenderar den som har en etteller tvåårig utbildning och som vill bygga på sin utbildning att kontakta en högskola som har tandhygienistprogram. Det senaste året har intresset för att bygga på den tvååriga utbildningen ökat, berättar Görel Müller lärare vid Tandhygienistutbildningen i Falun. Amanda Quensel frilansjournalist 33

9 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 34 Madelene tog de tre åren i ett svep Madelene Benjaminsson gick den treåriga sammanhållna utbildningen vid Högskolan i Kristianstad. Hon tog kandidatexamen 2010 och fick redan under utbildningen in en fot på arbetsmarknaden. Hon chansade och sökte jobb där hon praktiserat och fick arbete direkt, först en tillfällig tjänst och nu en fast anställning vid Folktandvården i Eslöv. Madelene tyckte det var lika bra att satsa på att läsa den treåriga sammanhållna tandhygienistutbildningen direkt, annars fanns risken att det aldrig skulle bli av. Och valet föll därför på Högskolan i Kristianstad. -Jag kände flera som läst den tvååriga och som tyckte det var svårt att ta upp studierna igen när de väl börjat arbeta. Madelene tackade ja till tandhygienistprogrammet utan att veta så mycket om varken utbildning eller tandhygienistens yrkesroll, men ville testa och se om det passade för henne. Lyckligtvis kändes det rätt. 34 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

10 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 35 - När vi hade börjat med det praktiska och kliniska arbetet under utbildningen visste jag direkt att det var tandhygienist jag ville bli. Början av utbildningen bestod inledningsvis mestadels av teoretiska kurser, men det är först vid den viktiga praktiken som man kan avgöra och se hur man kommer arbeta i verkligheten. För Madelene var det lätt att få jobb. När hon redan på termin fem visade intresse för att arbeta på den klinik där hon praktiserade föll det ut väl och det är på denna klinik hon är anställd idag. Hon tror att det var positivt att fått visa arbetsgivaren vem hon var och hur hon hade arbetat under sin praktiktid på kliniken. Tredje året ökade kunskaperna - Rent yrkesmässigt kände jag mig så gott som färdig efter två års utbildning men skillnaden var att under det tredje året som legitimerad tandhygienist att jag fick arbeta på egen hand med patienterna. Förutom att få djupare kunskaper och att skirva sin C-uppsats gav det tredje året henne en vana och snabbhet i det kliniska arbetet en förberedelse inför det framtida arbete. - Det var skönt att få arbeta mer självständigt och kunna använda lärarna som ett bollplank om man behövde fråga något. Madelene satsar nu helhjärtat på att landa i sin yrkesroll som tandhygienist och utvecklas där hon är. - Jag vill kunna påverka och förmedla de kunskaper jag har till patienterna, jag vill få dem att förstå att det finns fler tandsjukdomar än karies. Madelene vill även få folk i allmänhet att förstå vad tandhygienistens yrke innebär till exempel i den förebyggande tandvården. Tror på framtiden för tandhygienisterna Framtidsutsikterna är goda för tandhygienisterna, just på grund av deras viktiga roll inom det hälsofrämjande arbetet. - Det förebyggande munhälsoarbetet blir allt viktigare med tanke på en allt mer förekommande ohälsosam livsstil med t ex snabbmat, läsk och sockerrik kost menar Madelene. Hon tror att tandhygienistens yrke utvecklas sakta men säkert och blir alltmer betydelsefullt. För egen del kan Madelene tänka sig att gå en handledarkurs för att i framtiden syssla med studenthandledning. Hon tycker att det verkar intressant och anser att det är viktigt att ha utbildning för att kunna hjälpa studenterna på bästa sätt under deras praktiktjänstgöring. Amanda Quensel frilansjournalist Vill du starta EGET FÖRETAG? För information om STHFs Företagarrådgivning Starta Eget, kontakta Ingela Jägestrand, vice ordförande i STHF. Ingela är anträffbar på STHFs kansli alla onsdagar på tel Annan tid än ovan nämnda, gäller tel eller e-post ingela.jagestrand@tandhygienistforening.se. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

11 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 36

12 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 37 Anna Fosling trivs på den stora kliniken i Sandviken, inom Folktandvården Gävleborg. Anna valde påbyggnadsåret Anna Forsling, är tandhygienisten som gått tredje året som fristående kurs efter sin yrkesexamen. Hon tog examen våren 2010 i Falun vid Högskolan i Dalarna, men en av påbyggnadskurserna gick hon i Karlstad. - Först var det bara tvåårig utbildning som gällde men när jag letade jobb fanns det inga lämpliga så jag bestämde mig istället för det tredje året direkt. Annas planer på att börja arbeta direkt efter sin yrkesexamen ändrades och då kände hon också ett sug efter mer kunskaper. Hon upplevde särskilt att det behövdes mer kunskap inom barn- och ungdomstandvård men även inom äldretandvård, det upptäckte hon under praktikperioderna. - Det är konstigt att tandhygienistutbildningen bara är två år för man behöver mer kunskaper i sin yrkesroll när man väl kommer ut, säger Anna Forsling. När det gäller upplägget på utbildning med ett fristående tredje år tycker hon att det fanns saker som skulle kunna förbättras exempelvis att istället för att ha flera olika kurser i barn- och ungdomstandvård vore det bättre med en sammanhängande längre kurs. Vad ger det tredje året jämfört med enbart tvåårig utbildning? Den treåriga utbildningen som ger en kandidatexamen ger en grund för forskning genom att man går en vetenskaplig metodikkurs men också att man skriver C-uppsats. I utbildningen ingår även att tolka statistik och forskningsresultat. Vill jobba med unga patienter - Nu vill jag arbeta på ett tag för att så småningom se vad jag vill utveckla vidare, kanske blir det forskning. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

13 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 38 Just nu är hon fullt upptagen med sitt arbete på Folktandvården i Sandviken och alla rutiner omkring själva jobbet och att utvecklas i rollen som tandhygienist. - Jag är intresserad av att arbeta med barn- och ungdomar och deras motivation, det kan vara lite av en utmaning med trotsiga tonåringar. Hon tycker det är spännande med barn och unga som befinner sig i olika utvecklingsfaser och att se vad de har för behov. Framtiden ligger för tandhygienisterna - Jag tror att tandhygienisterna har ganska stora möjligheter framförallt när det gäller det viktiga förebyggande arbetet, att arbeta för att bevara det friska. Att detta blir allt viktigare accentueras av att vi har en allt mer åldrande befolkning som behåller sin tänder längre i livet. Hon tycker att frisktandvård för barn, dvs att redan tidigt få kontakt med såväl barn som föräldrar och att sedan följa deras utveckling är spännande. Hon påpekar vikten av beteendevetenskapliga kunskaper som t ex att kunna kommunicera med föräldrar med olika bakgrund och erfarenhet. Avslutningvis säger Anna att som läget ser ut nu har hon inga planer på mer utbildning och hon trivs bra på kliniken på folktandvården i gänget på cirka 35 anställda. - Man har alltid någon att fråga, alla hjälps åt och det känns skönt. Amanda Quensel frilansjournalist 38 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

14 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 39 Steg för steg mot magisterexamen TandhygienistTidningen Årg 31 Nr Ann-Catrin André Kramer tog sin yrkesexamen efter två års studier 2004 och arbetar nu på Bråtenkliniken i Mariestad. Hon läste in det tredje året i Karlstad 2008 och nu läser hon magisterprogrammet, dvs det fjärde året i Jönköping. Före magisterutbildningen hade hon läst ett par fristående kurser tillsammans med andra yrkesgrupper, bland annat sjukgymnaster, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och dietister. - Det var svårt att hitta ett magisterprogram i oral hälsa fastän jag letade i hela landet. Men under hösten 2010 startade äntligen ett magisterprogram i Jönköping, berättar Ann-Catrin André Kramer. Utbildningen är på distans och sköts till stor del via skolans webbplattform och studenterna arbetar både enskilt och i grupp med uppgifterna. Studierna är på halvfart och pågår under två år och det är främst vid kursstart och examen som man behöver vara på plats vid Hälsohögskolan i Jönköping. 39

15 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 40 Intresset för forskning kom gradvis Ann-Catrin hade från början inga tankar på att börja forska men kom i kontakt med en forskningsstudie som hennes chef ville att någon skulle titta på. Intresset på kliniken var svagt och Ann-Catrin tog sig lite motvilligt an att läsa studien en internationell longitudinell studie om karies i mjölktandsbettet. Det var här intresset för forskning väcktes. - Jag har en mycket stöttande och uppmuntrande chef som uppskattar att man utvecklas i sitt yrke. När hon sedan gick en Forsknings- och utvecklingsutbildning vid FoU-centrum i Skövde fick hon en både inspirerande och Fakta Magisterprogram i oral hälsovetenskap- Hälsohögskolan Jönköping Programmet leder fram till en magisterexamen inom oral hälsovetenskap och vänder sig till dig som söker vidare till forskarutbildning eller som önskar få en fördjupning inom professionen. Utbildningen leder fram till magisterexamen i Oral hälsovetenskap. Utbildningsprogrammet omfattar 60 hp och består av ett antal kurser som även kan sökas separat via studera.nu. Programmet är webbaserat med ett fåtal campusförlagda tillfällen. Verksamhet Internationell Examen Magisterexamen i oral hälsovetenskap Vidareutbildning/Förkunskap/Urvalsregler Kandidatexamen i oralhälsovetenskap/oral hälsa eller yrkesexamen som legitimerad tandhygienist, 180 hp inklusive ett avslutat examensarbete om minst 15 hp. Kurser * Vetenskapsteori och vetenskaplig metod 15 hp * Oral hälsa, fördjupning inom barn- och ungdomstandvård 7,5 hp * Teamsamverkan, 7,5 hp * Oral hälsa, oral medicin, 7,5 hp * Oral hälsa, litteraturkurs, 7,5 hp * Oral hälsovetenskap examensarbete I 15 hp Läs mer duktig handledare. Det var så hon fick blodad tand för forskning i framtiden. - Inom forskningsvärlden är det mycket man behöver lära sig, och jag ser stora möjligheter att få vidgade vyer och nya kunskaper. Men det är resan, alltså utbildningen i sig, som lockar snarare än tanken på en doktorsexamen. Hon ser fram emot utbildningens delmål i form av artiklar som ska skrivas och vägen till examen. Men hon är också nyfiken att lära sig mycket nytt, att granska och analysera, att utforska nya områden och att undersöka samband mellan orsak och verkan. Vill kombinera forskning och kliniskt arbete Hennes ambition är att syssla med forskning, utveckling och utbildning men samtidigt ha en fot kvar i det vardagliga kliniska arbetet. - Jag skulle gärna syssla med undervisning vid tandhygienistutbildningen, det vore kul att arbeta med studenter. Sen kan jag även tänka mig att arbeta med utvecklingsprojekt inom organisationen. Hon tycker att det är viktigt att hela tiden sträva efter att bli bättre och att öka kunskapen om hur tandvården på bästa sätt kan bedrivas för att ge en optimal vård. Slutligen berättar Ann-Catrin om hur vägen fram till de fortsatta studierna betydligt underlättades när hon fick hjälp av Hälsohögskolan i Jönköping när magisterutbildningen startade där hösten Det är lättare nu när jag har påbörjat ett program som är anpassat till tandhygienistens område. Jag tror att mycket av resurserna tidigare lagts på det tredje året vid tandhygienistutbildningarna. s Magisterprogrammet motsvarar fyra års heltidsstudier och syftet är att lägga grunden för fortsatta forskningsstudier. Utbildningen innehåller bland annat kurser i forskningsmetodik, fördjupningskurser inom oral hälsa, organisation och ledarskap. Amanda Quensel frilansjournalist 40 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

16 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 41

17 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 42

18 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 43 Nyfikenheten väckte forskaren i henne För Jessica Skoogh-Ericsson, doktorand vid Odontologiska Institutionen i Göteborg, var den treåriga utbildningen ett medvetet val. Hon hade bestämt sig för att läsa vidare och ville ha en gedigen grundutbildning som tandhygienist, som också gav möjlighet att läsa vidare på mer avancerad nivå och kanske i framtiden forska. Jessica Skoogh-Ericsson hade arbetat några år som tandsköterska före utbildningen till tandhygienist och med den erfarenheten i bagaget, visste hon att hon ville vara mer delaktig i patientarbetet och ta en större aktiv del i själva behandlingen samt ha direkt kontakt med patienterna för att vägleda och väcka intresse för munhälsa. Att valet föll på den treåriga utbildningen hade olika skäl: Hon ville ha en gedigen och bra grundutbildning som gav möjlighet att läsa vidare inom universitetet och lära sig mer om forskning och ta del av vetenskapen. -Forskarutbildningen ger mig väldigt mycket, det är fantastiskt att lära sig nya saker och utvecklas hela tiden, berättar Jessica vid vårt samtal. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

19 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 44 Nyfikenheten och tankarna på forskning har alltid funnits i bakhuvudet sedan början av tandhygienistutbildningen minns Jessica: -Jag funderade mycket på varför det blir på ett visst sätt och var intresserad av att lära mig mer för att förstå samband. Egentligen lämnade aldrig Jessica Odontologen efter utbildningen utan var där en dag i veckan som lärare för tandhygieniststudenter parallellt med arbetet i allmäntandvården. Hon behöll kontakten med handledaren för C-uppsatsen (kandidatuppsatsen) som senare blev publicerad i TandhygienistTidningen Uppsatsen handlade om missbrukares munhälsa och hur olika droger påverkar munhälsan. Forskarutbildningens olika delmoment Inledningsvis går de forskarstuderande en obligatorisk allmänvetenskaplig introduktionskurs på 15 högskolepoäng. Utöver det FAKTA om forskarutbildning Man räknar med motsvarande fyra års heltidsstudier för en doktorsexamen. Denna tid kan delas upp på olika sätt, till exempel studier på halvtid under åtta år. Forskarstuderanden lägger upp ett forskarprogram tillsammans med handledaren. Planen kan ändras eller modifieras efterhand. Ungefär mitt i utbildningen planeras ett halvtidsseminarium. Utbildningen avslutas med offentlig disputation då den forskarstuderande avlägger doktorsexamen inför en opponent, en bedömningskommitté och alla som vill komma och lyssna. För att bli antagen som doktorand måste finansieringen, som ska täcka fyra års studier, vara klar. Finansieringen kan täckas på olika sätt, med resurser från olika anslagsgivare. Ofta söks dessa pengar i konkurrens med andra projekt. För Jessicas projekt och avhandlingsarbete sker finansieringen från bland annat regionala forsknings och utvecklingsmedel. behöver man även läsa andra kurser som till exempel särskild metodik och statistik. Kursdelen inom forskarutbildningen omfattar 30 högskolepoäng av totalt 240, detta motsvarar fyra års studier på heltid. I forskarutbildningen ingår även att regelbundet komma ut på kongresser och presentera och diskutera sin forskning. Jessica har en tjänst som tandhygienist i Folktandvården och jobbar kliniskt på specialistkliniken för parodontologi. Hon är tjänstledig på halvtid för att bedriva forskarstudierna, som finansieras av externa projektmedel, det vill säga medel som forskningsprojektet har fått i konkurrens med andra sökande. Hon började sin forskning 2007 med att bland annat analysera hundratals röntgenbilder avseende tandens stödjevävnad, och har fram till idag skrivit och publicerat två artiklar. Nu arbetar hon med den tredje artikeln, som handlar om ungdomars attityder och beteenden i relation till munhälsa. Arbetsdagarna är varierade - vissa dagar är det forskningsseminarium på avdelningen då man diskuterar olika forskningsprojekt och forskningsmetoder. Andra dagar sitter hon själv och skriver, arbetar med statistik och analyser eller gör research om aktuell forskning inom sitt område för att lära sig mer och hålla sig uppdaterad. Forskar om ungas munhälsa Forskningen Jessica sysslar med rent konkret är undersökning av 500 ungdomas munhälsa i Västra Götalandsregionen. Ungdomarna i studien undersöktes kliniskt avseende parodontalt status, där man bl a tittade på plack och gingivit. De fick också besvara ett frågeformulär som innehöll munhälsorelaterade frågor. De ungdomar som undersöktes visade sig ha höga värden av plack och gingivit. Nu analyserar man frågorna kring hur ungdomars attityd och beteende gällande munhälsa kan påverkas av olika bakomliggande faktorer. - Lär vi oss mer om detta så kan vi inom 44 TandhygienistTidningen Årg 31 Nr

20 ThTidn nr 1.11_Ny mall Sida 45 tandvården förhoppningsvis arbeta ännu mer effektivt med information och motivation riktad mot ungdomar. Jessica berättar att man vill finna nya vägar att nå fram till och motivera ungdomar när det gäller munhälsa. - Kanske måste man tänka nytt och mer individuellt för att nå dagens ungdomar. Man kanske också måste anpassa sig efter skillnader mellan pojkar och flickor när man ska väcka deras intresse för förebyggande tandvård. Artiklar och halvtidsseminarium inför examen För att kunna slutföra sin doktorsexamen krävs att Jessica skriver och publicerar fler artiklar. När ungefär halva forskarutbildningen är genomförd krävs ett halvtidsseminarium, ett obligatoriskt utlyst seminarium där doktoranden sammanfattar och presenterar sitt arbete, syftet är att få sk hjälp på vägen. En betygsnämnd med kunskap inom det aktuella ämnet gör en bedömning av den forskning som hittills är gjord, t ex avseende arbetsmetoder, resultat och tillvägagångssätt. Man diskuterar även de studier som återstår innan doktorsexamen. Jessica berättar att hon följer sin forskarutbildningsplan ganska väl och har därför två till tre år kvar till sin disputation. I framtiden vill hon gärna fortsätta forska och arbeta inom universitetet, kanske på tandhygienistutbildningen. Men hon vill gärna parallellt även ha kvar arbetet på kliniken eftersom kontakten med patienterna är oerhört betydelsefull. - Jag vill gärna undervisa för det är väldigt givande med studenter som är kunskapsgiriga och samtidigt är det ju också ett sätt att själv hålla sig uppdaterad. TandhygienistTidningen Årg 31 Nr Tandhygienistens roll allt viktigare Tandhygienister behövs inom många kliniska områden, inom allt från frisktandvård till äldretandvård. Tandhygienistens roll blir allt viktigare rent kliniskt och även inom forskningen. Med en gedigen och forskningsförankrad grundutbildning och med fler tandhygienister som bedriver forskning eller deltar i olika forskningsprojekt, kommer kvaliteten i tandhygienisten arbete och yrkesprofession stärkas alltmer. Jessica menar att när möjligheterna öppnats för forskning för tandhygienister har deras yrkesroll också stärkts. - Det är viktigt att kritiskt kunna granska det man gör och djupare kunskaper ger också en ökad förståelse för olika samband. Jessica betonar att det främsta målet med forskning och utveckling inom tandhygienistens område naturligtvis är själva patientnyttan. Jessica tilldelades Listerine Clinical Tandvårdsstipendium 2010 för sitt projekt kring ungas dåliga tandvårdsvanor, se TandhygienistTidningen nr Amanda Quensel frilansjournalist Än är det vinter!!! Finstickad mössa med stickat bomullsfoder på insidan. Diskret l label med tandhygienistforening,.se på sidan. Finns i grått, organge, rött, blått och svart i STHFs webshop!!! Endast 100 kronor!!! tandhygienistforening.se 45